beviljade lånet avb rö ts i augusti n är R yssland

Transkript

1 38 beviljade lånet avb rö ts i augusti n är R yssland d ationer ett förslag om effektiverad övervakning d rab b ad es av en likviditetskris och regeringen av k ap italströ m m arn a och kartläggning av de upplöstes. institutionella investerarnas riskpositioner. Pro H ändelserna i R yssland ö k ad e o ro n på m a rk gram m et innehöll ett förslag om grun d an d e av en naden bl.a. i L atinam erika, och särskilt Brasilien fond i sam band med IM F ur vilken krisländer d ra b b ad es i augusti-sep tem b er. som följer den politik som valutafonden h ar sta I b örjan av decem ber kom valutafonden, kat ut skulle beviljas kortfristig kredit. V ärldsbanken, Inter-am erikanska utvecklings V alutafonden har ställt fri rörlighet för kapital b anken och e tt antal in d u strilän d er överens om som sitt mål och m ålet skall ingå i o rg anisatio ett lånearran g em an g på 41.5 m iljarder U S-dollar nens av talsartiklar. A vsikten ä r inte a tt k ap ital till förm ån för Brasilien. V alutafondens andel av rörelserna skall friges med en gång utan i en noga lånet var 18 m iljarder U S-dollar. Av d e tta belopp övervägd ordningsföljd med hänsyn till det rå beviljades 12.7 m iljarder d o llar inom ram en för dande läget, utvecklingsstadiet på de lokala pen ett ko m p letteran d e lån earran g em an g (Supple ning m ark n ad ern a och övriga fak to rer som be m ental Reserve Facility), som finansierades ge g ränsar verksam heten på m arknaden. nom aktivering av ett n y tt N A B -arrangem ang. V alutafonden fortsatte a tt utveckla offentlig Brasilien försöker med stöd av en treårig standgörandet av statistiker enligt den gem ensam t bykredit och konsolidering av den offentliga sek överenskom na statistik stan d ard som infördes to rn s finanser m inska den osäk erh et som råd er i 1996 (Special D ata D issem ination S tandard, fråga om landets ekonom i och på d e tta sätt h in SD D S). M ålet ä r a tt k u n n a erbjuda standardise dra den finansiella krisen från a tt fördjupas. rade nyckeldata från så m ånga m edlem sländer Den finansiella krisen i Asien accentuerade de som möjligt på valutafondens w ebbsidor. Fin u tm an in g ar som globaliseringen av de finansiella land anslöt sig till system et redan m ark n ad ern a innebär. V alutafondens direktion E tapp tre av ekonom iska och m o netära unio godkände på våren en h andlingsram för fö rstä rk nen innebär sto ra fö rän d rin g ar i IM F:s om värld. ning av den internationella fin an sark itek tu ren. V alutafonden fortsatte a tt behandla frågor i a n Syftet ä r a tt fö rb ä ttra de intern atio n ella och regi slutning till EM U och påskyndade särskilt åtg är o n ala finanssystem en och effektivera uppfölj der för a tt lösa de tekniska problem en i sam band ningen av m edlem sstaternas eko n o m ier genom med euro o m råd ets tillblivelse. E tap p tre av EM U a tt både d irek t och indirekt fö rb ä ttra bl.a. till påverkar IM F :s uppföljningsuppdrag genom a tt gången och kvaliteten på den ekon o m isk a infor valutafonden utöver de årliga bilaterala konsul m ationen om m edlem sländerna. A vsikten är tatio n ern a två gånger om året kom m er a tt ge också a tt ö k a den p riv ata sektorns ansv ar avseen nom föra en s.k. territoriell ko n su ltatio n som de såväl hanteringen som förebyggandet av k ri om spänner hela euroom rådet. ser. Sedan ord fö ran d en i Finlands Banks d irek D en ö k ade öppenheten galler också v alu ta tion Sirkka H äm äläinen utsetts till medlem av fondens egen verksam het. IM F :s in form ationse uropeiska centralbankens direktion utsågs dipolicy blev betydligt ö p p n are und er På rek tionsordföranden M atti V anhala den 1 juni fondens w ebbplats ä r det m öjligt a tt dagligen till Finlands representant i IM F :s styrelse. Som följa vilka ärenden som b ehandlas i direktionen hans suppleant fungerade direktionens vice o rd förande Esko Ollila. och vilka beslut som h a r fattats. D en internationella finanskrisen och fråg o r i De nordiska och de baltiska ländernas gem en sam ban d m ed en fö rstärk n in g av det finansiella sam m a representant i fondens direktion var Kai system et b eh andlades också i a n d ra forum. 1 A aen H ansen från D anm ark. D an m ark s N a tio ra p p o rte r som u ta rb e ta ts av arb etsg ru p p er bestå nalbank svarade för beredningen av valkretsens ställningstaganden i fondfrågor. ende av represen tan ter för G 22-ländernas finans m inisterier och cen tralb an k er rekom m enderas ök ad ö p penhet inom finansieringsverksam heten, förstärk n in g av de finansiella stru k tu re rn a och T ekniskt stöd effektivering av hanteringen och förebyggandet av finansiella kriser. G 7 -län d ern a offentliggjorde Sakkunniga från Finlands Bank deltog under i o k to b e r sitt eget åtg ä rd sp ro g ra m för stabilise 1998 i olika u p pdrag i transitionsekonom ierna ring av det internationella finanssystem et. I det under IM F :s ledning. Bankens sakkunniga m ed ingår utöver G 2 2 -arb etsg ru p p ern as rekom m en verkade också i u p p d rag relaterade till tekniskt 39 stöd i E U :st A C IS -p ro g ram. Banken deltog bl.a. i T A C IS -program m et för utbildning av personal vid R ysslands och U krainas centralbanker. F in lands Bank utbildade fortsättningsvis personal vid vissa östeuropeiska cen tralb an k er inom ra men för EU :s P H A R E -p ro g ram. D essutom gav banken bilateralt utbildningsstöd till flera av tran sitionsekonom iernas centralbanker. Ö vrigt internationellt sam arbete N ordiska fin an sutskottet (N F U ), som ä r de n ordiska centralb an k ern as och finansm inisteri ernas sam arbetsorgan, sam m an träd d e två gång er under året. Vid m ötena lades huvudvikten vid ärenden som tas upp i Internationella v alu ta fondens direktion. V alkretskom m ittén för de nordiska och de baltiska länderna sa m m an trä d de också två gånger för a tt bereda valkretsens gem ensam m a ställningstaganden vid v alu ta fondens interim skom m ittés m öten och för å rs m ötet. Inom organisationen för ekonom iskt sam ar bete och utveckling (O E C D ) deltog Finlands Banks representanter i kom m ittén för ek o n o misk politik, finansm arknadskom m ittén och kom m ittén för kapitalrörelser och i dessa k o m m ittéers arbetsgrupper. R epresentanter för b a n ken deltog också i de expertm öten som följde det ekonom iska läget i transitionsekonom ier. O E C D :s representanter avlade ett stadgeenligt konsultationsbesök i F inland i m ars. K onsultatio n sm ö tet hölls i ju n i och lan d rap p o rte n p u b licerades i augusti. Valutareserven Vid placeringen av valutareserven h a r Finlands Bank som sina p rim ära m ål a tt välja trygga och likvida placeringar. Inom ram en för dessa villkor ä r m ålet bästa m öjliga avkastning. Reserven ä r placerad på de internationella fi nan sm a rk n a d ern a i rän teb äran d e instrum ent denom inerade i u tländska v alu to r och i guld. D essutom utgörs reserven av reservtranchen och särskilda d rag n in g srätter i Internationella valu tafonden. Till utgången av 1998 ingick i reserven också en ecufordran på E uropeiska ce n tra lb an ken (om v a lu ta tra n sak tio n e rn a med ECB n ä rm a re på s. 33). Fördelningen och förändringen av h u v u d p o s terna i den konvertibla valutareserven 1998 var följande: Reserv Reserv F ö rä n d rin g Mmk G u l d Särskilda d ragningsrätter R eservtranchen i I M F E cufordran på E C B... V alutafordringar S u m m a De risker som fram för allt ä r fö rk n ip p ad e med valutareservens placering ä r valuta- och ränteris ker, kreditrisker och likviditetsrisker. R iskerna hanteras som en helhet; de viktigaste riskhanteringsm etoderna i praktiken ä r a tt sprida place ringarna och nog g ran t välja g o d k än d a placeringsobjekt och m o tparter. Befogenheterna be gränsas genom lim iter, som kontro lleras fortlö pande. Av de osäk erh etsfak to rer som p åv erk ar valu tareserven ä r valutakursrisken den viktigaste. V ärdefluktuationer i reserven på grund av växel k u rsfö rän d rin g a r m inim eras genom a tt reserven sprids på olika valutor. V alutafördelningen om prövas regelbundet. De viktigaste placeringsvalu to rn a 1998 var U S-dollarn, D -m arken, det engelska pundet, den ja p a n sk a yenen, den dans ka kro n an och den svenska k ro n an. R änteriskerna han teras bland a n n a t genom spridning på olika placeringsobjekt och genom konservativa lim iter för ränterisken i placering arna. Likviditeten i valutareserven säkerställs med hjälp av ett sto rt urval likvida placeringsob je k t. K reditrisken m inim eras genom a tt h u vud p arten av reserven placeras i statsp ap p er som em itterats av F ö ren ta staterna, T yskland, S tor britannien, Jap a n, D anm ark och Sverige eller i återförsäljningsavtal i så d an a värdepapper. F inlands Banks konvertibla valutareserv up p gick vid utgången av 1998 till m iljoner m ark. På årsnivå var reserven således ungefär lika stor som föregående år. U nder året varierade reservens storlek till följd av am o rterin g ar och ränteb etaln in g ar på statens utlandsskuld och F inlands Banks op eratio n er på avista- och ter-

2 40 m insm arknaden. M est steg reserven i m ars, april och maj då Finlands Bank köpte valuta på avistam arknaden för över 10 m iljarder m ark. D etta berodde på spekulationer om en revalvering av den finska m arken och vissa andra ERM -valutor. Spekulationerna ökade ytterligare efter revalveringen av det irländska pundet med tre procent ( ). Den reducerande effekten på valutareserven av am orteringarna och räntebetalningarna på statens utlandsskuld blev 1998 betydligt m indre än året innan. Finlands Bank ingick nya term inskontrakt till ett värde av 13.3 m iljarder m ark. Fram till årets slut tilläts term inspositionen i sin helhet förfalla G

3 42 43 Ränteintäkter Finlands Banks bokslut Resultaträkning, Mmk Inhem ska (1) L ikviditetskrediter V ärdepapper med återförsäljningsförbindelse N ettoräntor för term in saffärer M asskuldebrev Övriga fo rd rin g a r Kostnader och intäkter relaterade till finansinspektionen (7) L ö n er A v sk riv n in g ar Ö v rig a Finansinspektionens tillsynsavgifter Kostnader och intäkter relaterade till forskningsinstitutet fö r transitionsekonomier (8) L ö n er Sociala k o stn a d e r A v sk riv n in g ar Ö v rig a Resultat fö re kursdifferenser och reserveringar U tländska ( 2 )... Internationella v alu tafo n d en V ärdepapper Övriga v a lu tafo rd rin g ar Summa rän tein täkter Räntekostnader... Inhem ska ( 3 )... B ankcertifikat R eservdepositioner Investeringsdepositioner Övriga sk u ld e r U tländsk a... Internationella v alu tafo n d en Övriga sk u ld er Summa rä n tek o stn ad er Räntenetto ( 4 ) K ursdifferenser för utländska värdepapper (9) Y alutakursdifferenser (1 0 ) Ö kning av pensionsreserv (11) Ö kning (-) / m inskning (+) av reserver (30 lagen om Finlands Bank) (1 1 ) Å rets resultat (12) Övriga intäkter frå n centralbanksverksamheten (5) Expeditionsavgifter och provisioner Ö v rig a Övriga kostnader fö r centralbaksverksamheten (6) L ö n er Sociala k o stn a d e r Anskaffning av sedlar A v sk riv n in g ar Ö v rig a

4 45 Akti va Valutareserv (1) Balansräkning, Mmk Passiva Utländska skulder (1) G u ld... Särskilda d ra g n in g srä tte r... Övriga fordringar på Internationella valu tafo n d en... Ecufordran på Europeiska m onetära in s titu te t... V alu tafo rd rin g ar... Övriga fordringar på utlandet (1) M arkandelen i Internationella valutafonden.. Andel av E uropeiska centralbankens kapital. Fordringar på finansinstitut (2) M asskuldebrev... Ö v rig a... Fordringar på den offentliga sektorn (3) Statens m etallm yntsansvar... Fordringar på fö reta g (4) Finansiering av inhem ska leveranser (K TR).. Ö v rig a... Övriga fordringar (5) Tilldelade särskilda d ra g n in g srä tte r Internationella valutafondens m a rk k o n to n Ö vriga utländska sk u ld e r Ute löpande sedlar och m ynt (6) S e d la r M etallm ynt Bankcertifikat (7) Skulder till finansinstitut (8) R eservdepositioner Ö v rig a Skulder till fö reta g (9) Investerings- och fartygsanskaffningsdep o sitio n er Övriga skulder (10) R esultatregleringar Ö v rig a Värderegleringskonto (11) Reserver (12) R esultatregleringar... Ö v rig a Summa Pensionsreserv Övriga reserver Eget kapital (13) G ru n d fo n d R eservfond Årets resu lta t Summa

5 46 47 Futurkontrakt i utländsk valuta, M mk Bokslutsbilagor K öpek o n trak t S äljk o n trak t" Aktier och andelar, nom inellt värde, M m k... (Finlands Banks innehav inom p a re n te s)... S c o p u lu so y... 2 (100% ) Setec Ov... '6 (40 %) R a h a k o n t t i ö y (5 2 %>*> H EX Ab, Helsingfors V ärdepapper- och derivativbörs, clearin g b o lag... 9 (7 %) Finlands V ärdepapperscentral A b... Bank for International S ettlem en ts (1.67 %) B o stad sak tier F astighetsaktier... Ö vriga aktier och a n d e la r... 4 S u m m a Kalkylmässig ansvarsandel a v... Värdepapperscentralensfond, M m k... 1 Ansvar fö r pensionsåtaganden, M m k... Finlands Banks pen sio n san sv ar därav täckt genom reserv erin g ar Finlands Banks intressekontor, M m k... - inlåning... *02 - u tlå n in g ( 100%) 40 (100% ) 35 (52 %) (24.44 %) (1.67% ) Finlands Banks fastigheter Fastighet A dress Byggnadsår Volym ca m 3 Helsingfors F redsgatan / U nionsgatan 33/Fredsgatan / Snellm ansgatan / R am söuddsvägen /1983/ Kuopio P uutarhakatu S:t Michel Päiviönkatu T am m erfors H äm eenkatu U leåborg K ajaaninkatu Åbo Slottsgatan V anda M osskogsvägen Enare Saariselkä 1968/1976/ Till m edelkursen för respektive valuta på årets sista bankdag. 21 Å terstående utdelning 2.5 M mk.

6 48 49 K o m m en tarer till b o k slu tet Bokförings- och bokslutspraxis I Finlands Banks b alan sräk n in g tilläm pas sek torindelning, vilket ger en bild av de finansiella relatio n ern a m ellan cen tralb an k en och olika u t ländsk a och inhem ska sektorer. F ö r v ärderings principerna i b alansräkningen redogörs i k o m m entarern a till balan sp o stern a. A nläggningstill gångar, aktiein n eh av och utgifter med lång verk ningstid k o stn ad sfö rs enligt lagen om Finlands Bank und er an skaffningsåret, och de upp tas d ä r för inte i b alansräkningen. U ppgifter om F in lands Banks innehav av aktier och a n d elar och om F inlands Banks fastigheter ingår i bilagorna till bokslutet. F o rd rin g a rn a och skulderna i utländsk valuta har o m rä k n a ts till finska m ark enligt m edelkur serna på bokslutsdagen. Sam tliga k u rsdifferen ser för fordrings- och sku ld p o ster sam t p oster utan fö r b alansräkningen i utländsk v aluta h ar resultatförts. B ankfullm äktige fastställer enligt lagen om Finlands Bank de principer enligt vilka bankens bo kslu t skall u p p rättas. F inlands B anks bokförings- och b o k slu ts praxis h a r den 1 ja n u a ri 1999 h arm o n iserats med redovisningsprinciperna i E urosystem et. D etta m edför fö rän d rin g ar bl.a. i värderingen av b a lanspo stern a och i uppställningsform en för balans- och resu ltaträkningen. K om m entarer till resultaträkningen 1. Inhem ska rän tein täk ter D e inhem ska rä n te in tä k te rn a uppgick till sam m anlagt 185 m iljoner m ark. I dem ingick rän tein täk ter från m asskuldebrevslån för 90 m iljoner m ark, från inhem ska term insaffärer för 50 m iljo ner m ark och från värd ep ap p ersrelaterad e återförsäljningsavtal för 38 m iljoner m ark. 2. U tlän d sk a rän tein täk ter D e u tlän d sk a rä n te in tä k te rn a utgjorde m il jo n e r m ark och var 380 m iljoner m ark m indre än Inhem ska rän tek o stn ad er De inhem ska rän tek o stn ad ern a, 349 m iljoner m ark, utgjordes till stö rsta delen, dvs. 341 m iljo ner m ark, av rän teutgifter för b an k certifik at som em itterats av Finlands Bank. De inhem ska rä n te kostn ad ern a var 721 m iljoner m ark m indre än året innan. 4. R än ten etto 8. K o stn ad er och in täk ter relaterade till forskningsinstitutet för transitionsekonom ier V erksam hetskostnaderna för forskningsinstitu tet för tran sitio n sek o n o m ier h ar i Finlands Banks resu ltaträk n in g upptagits som separata poster. R än ten etto t utgjorde m iljoner m ark Ö vriga in täk ter från centralbanksverksam heten De övriga in täk tern a uppgick till 216 m iljoner m ark. I posten ingick 78 m iljoner m ark i in täk ter från försäljning av aktier i Setec Oy, 15 m iljoner m ark i expeditionsavgifter och provisioner, 36 m iljoner m ark i dividender, varav 25 m iljoner m ark från Setec Oy, 26 m iljoner m ark i hyresin tä k te r och 35 m iljoner m ark i utdelning från upplösningen av H elsingfors P enningm arknadscentral Ab. I posten ingår 10 m iljoner m ark i in tä k ter från försäljning av avdelningskontorsfastigheter. 6. Ö vriga k o stn ad er för centralbanksverksam heten L ö n ekostnaderna uppgick till 163 m iljoner m ark. I de sociala k o stn ad ern a ingick 66 m iljoner m ark i utb etald a pensioner. K ostn ad ern a för anskaffning av sedlar u p p gick till 40 m iljoner m ark. A nläggningstillgångar och övriga utgifter med lång verkningstid redovisas som k o stn ad e r och avskrivs under anskaffningsåret enligt lagen om F inlands Bank. A vskrivningarna, 137 m iljoner m ark, in k lu d erar således u n der räk en sk ap sp erio den förvärvade anläggningstillgångar och övriga utgifter med lång verkningstid i sin helhet. I be loppet ingår 36 m iljoner m ark i om byggnads- och rep aratio n sk o stn ad er för byggnader, 29 m iljoner m ark i utgifter för anskaffning av m askiner och inventarier och 72 m iljoner m ark i utgifter för förvärv av fastigheter. 7. K o stn ad er och in täk ter relaterade till Finansinspektionen V erksam hetskostnaderna (löner, avskrivningar, övriga) för Finansinspektionen vid Finlands Bank h ar i Finlands Banks resu ltaträk n in g u p p tagits som separata poster. K o stn ad ern a för F inansinspektionens verksam het, 60 m iljoner m ark, tas ut av tillsynsobjekten i efterh an d i form av tillsynsavgifter. K ursdifferenser för utlän d sk a v ärdepapper K ursdifferenserna för u tländska v ärdepapper o m fa ttar vinster och förluster som u p p stått vid värdepappersförsäljning, periodiserat prem ium eller disk o n to för v ärdepapperen i portföljen och skillnaden mellan det med periodiserat prem ium eller d isk o n to ju sterad e anskaffningspriset och m arknadspriset om det senare ä r lägre. K ursdif ferenserna för utlän d sk a v ärdepapper uppvisade en vinst på 257 m iljoner m ark. 10. V alutakursdifferenser V alutakursdifferenserna o m fa tta r n e tto fö rä n d ringen i värdet av ford rin g arn a och skulderna sam t p o sterna u tan fö r balansräkningen på grund av v a lu ta k u rsfö rä n d rin g ar sam t n etto in täk te rn a av valutahandeln. Å r 1998 uppgick v alu ta k u rs förlusterna till m iljoner m ark, vilket främ st berodde på förändringen i värdet av v alu ta fo rd ringarna i valutareserven. 11. F ö rän d rin g av reserver Till pensionsreserven överfördes under 1998 arbetstagarpensionsavgiften, 10 m iljoner m ark, som innehållits från lönerna. Pensionsreserven ökades med en kalkylm ässig rän ta som b e räk n a des på pensionsavgiften och på de pensionsreserveringar som gjorts under tidigare år. Den k al kylm ässiga rä n ta n var 5 % till och med den 14 decem ber och 4.5 % från och m ed den 15 decem ber. Sam m anlagt ökades pensionsreserven med 80 m iljoner m ark. Till reserver enligt 30 lagen om Finlands Bank avsattes 535 m iljoner m ark. Kommentarer till balansräkningen 1. V alutareserv och övriga ford rin g ar på utlandet G uldet har, liksom under tidigare år, i b ala n srä k ningen upptagits till ett värde av 35 mk/g. M a rk nadsvärdet på årets sista dag uppgick till mk/g. G uldinnehavet uppgick vid slutet av 1998 till kg. I valu tafo rd rin g arn a ingår särskilda d ra g n ingsrätter i Internationella valutafonden. De m otsvaras på passivsidan av posten tilldelade särskilda drag n in g srätter (SD R ). På båd a po ster na betalas en rä n ta lika m ed rä n ta n på SD R. R eservtranchen i SD R och m arkandelen i Internationella valutafonden u tg ö r tillsam m ans F inlands m edlem sandel i valutafonden. M a rk andelens m otpost ingår i posten Internationella valutafondens m ark k o n to n bland u tländska skulder. M arkandelen och m a rk k o n to n a ä r en ligt praxis i Internationella valutafonden b u n d n a till kursen för S D R. I posten övriga ford rin g ar på utlan d et ingår också en andel i ecu av E uropeiska centralbankens kapital. V alu tafo rd rin g arn a består till övervägande del av utlän d sk a statsp ap p er eller statsg aran terade u tländska v ärdepapper och utlän d sk a b a n k depositioner. I posten ingår också u tländska avistak o n to n sam t bankens innehav av u tlän d s ka betalningsm edel. V ärdepapperen bokfördes vid förvärvstidpunkten till sitt anskaffningspris, och därefter resultatförs skillnaden m ellan anskaffningspriset och det nom inella värdet under löptiden. I b o k slutet jäm fö rs det med periodiseringen ju sterad e anskaffningspriset med m ark n ad sp riset vid årets slut. I balansräkningen används m arknadspriset, om det ä r lägre än det ju sterad e anskaffningspri set. V alutaskulderna o m fa tta r internationella o r ganisationers och utländska bankers fo rd rin g ar i m ark på Finlands Bank och bl.a. E uropeiska unionens ecufordran. 12. Å rets resultat 2. F o rd rin g a r på finansinstitut R äkenskapsårets resultat blev noll m ark. V ärdepappersrelaterade återförsäljningsavtal, dvs. repor, an vänds vid p enningm arknadsinterventioner. R eporna värderas i balansräkningen till sitt nom inella värde. Som underliggande in strum ent vid rep o r godkändes un der räk en sk ap s perioden 1998 statens skuldförbindelser och benchm arklån i m ark, F inlands B anks b an k cer tifikat, A rsenals skuldförbindelser och av b a n G

7 50 51 kerna em itterade bankcertifikat som godkänns som interventionsm aterial. Finansinstitutens m asskuldebrevslån kan i huvudsak betecknas som investeringstillgångar. De har värderats till sitt nom inella värde. I övriga fordringar och skulder gentem ot finansiella institut ingick under räkenskapsperioden 1997 främ st tillfälliga krediter och m otsvarande insättningar med kvittningsrätt för Finlands Bank. 3. F ordringar på den offentliga sektorn Statens m etallm yntsansvar utgör beloppet av den skuld till Finlands Bank som beror på skyldigheten att lösa in mynt. 4. F ordringar på företag Inhem ska leveranskrediter har beviljats i form av såväl enskilda skuldebrevslån som m asskuldebrevslån. M asskuldebrevslånen har värderats till sitt nom inella värde. Posten övriga om fattar närm ast sådana värdepapper som kan betecknas som investeringstillgångar och de har upptagits till sitt nominella värde. 5. Övriga fordringar R esultatregleringarna innehåller i huvudsak räntefordringar. I övriga fordringar ingår också 87 m iljoner m ark i bostadslån till bankens personal. Vid slutet av 1998 utgjorde räntan på gamla bostadslån 3.5 procent, m edan räntan på lån som beviljats efter den 16 februari 1993 var 5 procent. 6. U telöpande sedlar och mynt U telöpande sedlar och m ynt om fattar allm änhetens och penninginstitutens innehav av sedlar och mynt. 7. B ankcertifikat Finlands Banks bankcertifikat används vid penningm arknadsinterventioner och de är värderade till sitt nom inella värde. Skillnaden mellan det nom inella värdet och em issionspriset h ar redovisats under resultatregleringar och periodiserats som räntekostnader under löptiden. 8. Skulder till finansinstitut De banker som har checkkonto i Finlands Bank uppfyllde sin reservskyldighet så att m ånadsm e- deltalet av checkkontosaldona vid dagens slut var minst lika stort som minimireservskyldigheten. Ett alternativ var att använda ett särskilt m inim ireservkonto. 9. Skulder till företag Investerings- och fartygsanskaffningsdepositionerna är lagstadgade depositioner av företag som gjort investerings- eller fartygsanskaffningsreserveringar. 10. Ö vriga skulder R esultatregleringarna o m fattar i huvudsak poster som uppstått på grund av periodisering av räntor. I posten övriga skulder ingår bland annat utelöpande sedlar i den gam la m yntenheten till ett värde av 9 miljoner mark. 11. V ärderegleringskonto Saldot på värderegleringskontot den 31 decem ber 1997 består av differensen mellan bokföringsvärdet och kontraktskursen för det guld som hänför sig till ecusw apkontraktet med Europeiska m onetära institutet. Den sista ecuswappen förföll den 31 decem ber Reserver Finlands Banks pensionsåtagande uppgår allt som allt till m iljoner m ark, varav 82 p ro cent, dvs m iljoner m ark, är täckt genom reserver. Bland övriga reserver finns en reserv på miljoner m ark enligt 30 lagen om Finlands Bank. 13. Eget kapital Bankens grundfond och reservfond förblev ofö r ändrade. FINLANDS BANKS FÖRVALTNING OCH ÄRENDEN HANDLAGDA AV BANKFULLMÄKTIGE Lagen om Finlands Bank FINLANDS BANK Republikens president stadfäste den nya lagen om Finlands Bank (214/1998) den 27 m ars G enom lagen upphävdes lagen den 24 juli 1997 om Finlands Bank (719/1997). M ed den nya lagen genom fördes de ändringar som var nödvändiga för att ansluta Finlands Bank till Europeiska centralbankssystem et. Sam m a dag stadfästes också lagen om upphävande av myntlagen och lagen om m ynt ( /1998). Lagarna trädde till största delen i kraft när Finland enligt artikel 1091 i fördraget om upprättandet av Europeiska gem enskapen blev en del av euroom rådet den 1 januari Lagens bestäm m elser om Finlands Banks oavhängighet, chefdirektörens oavhängighet och befogenheter vid fullgörandet av sina uppgifter i Europeiska centralbankens råd, avslutande av en direktionsm edlem s tjänsteförhållande och en direktionsm edlem s bisysslotillstånd trädde i kraft den 1 maj Enligt stadgan för Europeiska centralbanken skall huvudm ålet för Finlands Bank vara a tt som en del av centralbankssystem et i överensstäm m else med fö rd raget upprätthålla prisstabilitet och bankens up p gift vara att för sin del genom föra den m onetära politik som Europeiska centralbankens råd har utform at. Finlands Bank skall också för sin del svara för penningförsörjningen och sedelutgivningen, inneha och förvalta valutareserven, sörja för betalningssystem ets och det övriga finansiella systemets tillförlitlighet och effektivitet sam t delta i utvecklandet av systemet. Banken skall också sörja för att det sam m anställs och offentliggörs statistik som behövs för bankens verksam het. I lagen ingår inte längre bestämmelsen i den gamla lagen, som var i kraft 1998, om Finlands Banks befogenhet att bestäm m a grundräntan och övriga rän to r som tilläm pas av banken. Bankfullm äktiges uppgifter är uppdelade på tre om råden: tillsynsuppgifter, centrala förvaltningsuppgifter och övriga uppgifter. Bankfullm äktige ger årligen till riksdagen en berättelse om bankens verksam het och förvaltning och om de viktigaste ärenden som fullm äktige h ar behandlat. D essutom kan bankfullm äktige vid behov ge riksdagen berättelser om genom förandet av den m onetära politiken och Finlands Banks övriga verksam het. Bankfullm äktige beviljar inte längre ansvarsfrihet för direktionen. Beslutsprocessen i fråga om m arkens externa värde ändrades inte Finlands Banks fram ställning till statsrådet om beslut om m arkens externa värde görs av riksdagens bankfullm äktige på förslag av direktionen för Finlands Bank. U pphävningen av m yntlagen trädde i kraft när Finland anslöt sig till euroom rådet. Lagen om Finlands Banks tjänstem än (1166/1998) stadfästes den 30 decem ber Lagen ersätter de tjänstem annarättsliga bestäm m elserna i den gam la lagen om Finlands Bank (719/1997). I den nya lagen samlas och förtydligas bestäm m elserna om Finlands Banks tjänstem än, tjänsteförhållande och tjänster, tjänstekollektivavtal, arbetsfred och arbetstvister. Sam tidigt ändrades lagen om finansinspektionen, arbetstidslagen och lagen om arbetsdom stolen ( /1998). De säkerheter som skall ställas till Finlands Bank reglerades genom en ändring av 7 lagen om F inlands Bank av den 18 decem ber (1004/1998). Bankfullm äktige gav den 10 februari ett rem issyttrande till finansm inisteriet om vissa förslag till än dringar i lagen om Finlands Bank. Europeiska centralbankssystemet (ECBS) och riksdagen Bankfullm äktige gjorde den 8 septem ber en fram ställning till riksdagens talm anskonferens om utredning av vilka ändringar som behövs i lagstiftningen och vilka a n d ra åtg ärd er som

8 52 53 krävs för a tt säkerställa en parlam en tarisk syn vinkel n ä r F inland g år m ed i eu ro o m råd et den 1 ja n u a ri T alm anskonferensen tillsatte en arb etsg ru p p med riksdagens generalsekreterare Seppo T iitinen som o rd fö ran d e. A rbetsgruppen gav den 25 novem ber sin p ro m em o ria m ed fö r slag till behandling av bankfullm äktiges b erättel ser, bankfullm äktiges o rd fö ran d es rä tt a tt y ttra sig, hö ran d e av Finlands B anks ch efd irek tö r vid riksdagens plenum och h ö ran d e av en represen ta n t för ECB i riksdagens u tsk o tt. D essutom gav arbetsg ru p p en sina sy n p u n k ter i fråga om b a n k fullm äktiges utredningsresurser. A nslutningen av den grekiska d ra k m a n till E uropeiska m o n etära system ets växelkursm e kanism och fastställandet av en ny centralkurs för det irländska p u n d et m ot ecun. M ed anledning av G rek lan d s förslag om en anslutn in g av den grekiska d ra k m a n till E u ro peiska m o n etära system ets (EM S) växelkursm e kanism (E R M ) och Irlands förslag om en revalvering av det irländska p u n d et m ot ecun gjorde bankfullm äktige vid sitt m öte den 13 m ars på förslag av d irektionen en fram ställning till sta ts rådet a tt sta trå d e t skulle bem yndiga finansm inis teriet a tt för finska statens räk n in g fö rh an d la och besluta om centralkursen för den finska m arken m ot E uropeiska gem enskapens valu taen h et ecun. Enligt 5 m yntlagen skall de ärenden som förh an d lin g arn a gäller hållas hem liga tills sta ts rådet h a r fa tta t sitt beslut. D irektionen an såg a tt tystnadsplikten enligt 1 2 a m om. i den fö ro rd ning (1558/1994) som givits m ed stöd av 9 2 m om. lagen om allm änna handlingars offent lighet (83/1951) gäller också efter b eslu tsfattan d et i fråga om såd an a uppgifter om innehållet i finansm inisteriets förhan d lin g sfu llm ak t som skulle avslöja Finlands fö rhandlingsm ål och gränserna för förhandlingsfullm akten. D en be stående tystnadsplikten gäller också de m otive ringar som ingår som bilaga i F inlands B anks fram ställning. Efter a tt den grekiska d ra k m a n hade anslutits till ER M blev centralk u rsen för den finska m ar ken m ot ecun (E M U ) på förslag av kom m issionen och efter a tt ha h ö rt E uropeiska cen tralbanken (ECB) de oåterkalleliga kurserna m ellan eu ron och respek tive deltagande valuta och den oåterkalleliga lås ta kurs till vilken ecun skall ersätta dessa v alu to r och bli en självständig valuta, som får nam net euro. B ilaterala om räkningskurser mellan de del tagande v alu to rn a fastställdes inte. På grund av 4 m yntlagen (358/1993), som var i k raft n ä r o m räkningskurserna fastställdes, gjor de bankfullm äktige vid sitt m öte den 18 decem ber på förslag av direktionen en fram ställning till statsråd et om a tt statsrådet, n är E uropeiska uni onens råd enligt artikel i fö rd rag et om u p p rä tta n d e t av E uropeiska gem enskapen den 31 decem ber 1998 a n ta r förordningen om de oåterkalleliga o m räkningskurserna för euron, skulle g o d k ä n n a a tt om räk n ingskurserna för den finska m arken och de övriga v alu to rn a fastställs i rådet p å förslag av kom m issionen och efter a tt E uropeiska centralbanken hörts. Revisionen De revisorer som utsetts vid 1997 års riksdag, agrolog Johannes Leppänen, m agistern i ad m i nistrativa vetenskaper Iivo Polvi, ag ro n o m Aulis R an ta -M u o tio, socionom M atti S aarinen och professor M artti T iuri verkställde den 2-5 m ars granskning av Finlands Banks bokföring, b o k slut och förvaltning för Enligt revisorernas utlåtan d e beviljade b a n k fullm äktige vid sitt m öte den 12 m ars direktionen ansvarsfrihet för förvaltningen av bankens ange lägenheter un d er Setec Oy Vid sitt m öte den 19 maj an tecknade ban k fu ll m äktige för kännedom Setec Oy:s verksam hets berättelse för Vid sitt m öte den 25 augusti an tecknade bankfullm äktige för kännedom di rektionens redogörelse för försäljningen av en del av Setec Oy:s aktiestock den 29 maj 1998 till en inhem sk investerargrupp som leds av Jubileum s fonden för Finlands självständighet Sitra. F in lands Banks ägarandel är 40 %. Verksamhetsberättelse om E. J. Längmans fonder Vid sitt m öte den 19 februari antecknade b a n k fullm äktige för kännedom a tt Finska K u ltu rfo n den läm nat redogörelse för E.J. L ängm ans fo n ders verksam het under perioden Granskningen av lånerörelsen och valutahandeln Ändringar i pensionsstadgan för Finlands Bank B ankfullm äktige h ar u n der verksam hetsåret en ligt 5 i sin in stru k tio n g ran sk at bankens lån erö relse och v alu tahandel sam t övriga placeringar vid följande tid p u n k ter: den 19 februari, den 12 m ars, den 23 april, den 17 ju n i, den 25 augusti, den 17 septem ber, den 15 ok to b er, den 19 novem ber och den 10 decem ber. Omräkningskursen mellan den finska marken och euron I enlighet m ed artikel i fö rd rag et om u p p rätta n d e t av E u ropeiska gem enskapen fastställ de E U -råd et dagen före den första dagen av etap p tre av ek onom iska och m o n etära unionen lånehandlingar, säkerheter, p an ter och in sä tt ningar. Inventeringen gav inte anledning till a n m ärkning. Lagen om Finlands Bank (719/1997), som träd d e i kraft , innehöll inte några be stäm m elser om avdelningskontorens k o n tro lla n ter. D irektionen tillsatte tro ts d etta k o n tro lla n ter för 1998, då kontrollen och inspektionen av av delningskontoren om organiserades. Lagen om Finlands Bank, som träd d e i kraft vid början av 1998, upphävde också in stru k tio nen för Finlands Bank (48/1926), och några in spektioner enligt 2 i bankens in stru k tio n har d ä rfö r inte verkställts vid avdelningskontoren. Inventeringen och inspektionen av avdelningskontoren Bankfullm äktige h ar enligt 6 i sin in stru k tio n inventerat h u v u d k o n to re ts kassor, kassavalv, Den 11 decem ber 1997 stiftades en lag om o rd nande av pensionsskydd i statliga anställnings förhållanden som v arar k o rta re tid än en m ånad (1152/1997). Lagen trädde i kraft den 1 ja n u a ri Lagen om statens pensioner (280/1966, StPL) änd rad es genom lag av den 11 decem ber 1997 (1153/1997), som träd d e i k raft den 1ja n u a ri P ara g raf 6 b lagen om pension för arb e tsta gare (396/1961) och lagen om pension för vissa k o n stn ärer och red a k tö re r i arb etsfö rh ållan d e (662/1985) än d rad es genom lag av den 28 novem ber 1997; de nya lagarna träd d e i k raft den 1 ja n u a ri lagen om pension fö r vissa k o n st närer och re d ak tö re r i arb etsfö rh ållan d e (662/ 1985) än d rad es 1 5 m om. genom lag av den 6 m ars 1998, som trä d d e i k raft den 1 april I lagen om statens pensioner änd rad es 9 d genom lag av den 27 m ars 1998 (226/1998), som trä d d e i k raft den 1 april D essutom stiftades den 27 m ars 1998 en sep arat lag om deltidsarbets- och d eltidspensionsarrangem ang för äldre a rb e tsta gare (227/1998) som trä d d e i k raft den 1juli O m fö rb ättran d e av sysselsättningsförutsättningarna för 55 å r fyllda arbetslösa gavs den 18 juni 1998 en lag (455/1998), som träd d e i kraft den 1 juli 1998 och gäller till den 31 decem ber Lagen om jäm ställan d e av frivilliga tillläggspensionsarrangem ang träd d e i k raft den 1 decem ber 1997(1038/1997). Ä n d rin g arn a i pensionslagarna gällde pen sionsskyddet i k o rtvariga an ställningsförhållan den, fö rb ättra n d e av situationen för äldre arb ets tagare, utlösning av pensionerna inom den of fentliga sektorn vid förtidspension, pensionsål dern vid deltidspensionsarrangem ang och jä m ställande av pensionsåldern. I direktionens fram ställning om jäm ställan d e av pensionsåldrarna fanns bl.a. jäm ställd h etso m b u d sm an n en s till styrkande som bilaga. M ed stöd av 13 2 m om. 6 punkten lagen om Finlands Bank (719/1997) god k än d e bankfull m äktige vid sina m öten den 17 ju n i och den 25 augusti direktionens fram ställningar a tt m otsva rande än d rin g ar skulle göras i pensionsstadgan för Finlands Bank av den 13 decem ber 1966 och fam iljepensionsstadgan för F inlands Bank av den 3 juni Ränta på pensionsreserven P ensionsansvaret enligt pensionsstadgorna för F inlands Bank h a r rä k n a ts ut försäkringsm atem atiskt i tilläm pliga delar enligt social- och häl sovårdsm inisteriets beräkningsanvisningar till pensionsstiftelser. F ö r täckning av pensionsan svaret har en reservering gjorts i balan sräk n in g en. Till pensionsreserven överförs också den lag stadgade arbetstagarpensionsavgiften som inne hållits från personalens löner. D irektionen före slog a tt m an i stället för g ru n d rän tan skulle över gå till a tt anv än d a sam m a fo n d rä n ta som hade an v änts vid beräkningen av pensionsansvaret. M ed hänvisning till 13 1 m om. 6 punkten lagen om Finlands Bank (719/1997) och avvikande från användningen av g ru n d rän ta n enligt den stadga för täck an d e av F inlands B anks pensions-

9 54 55 ansvar som bankfullm äktige hade godkänt den 17 decem ber 1992 beslutade bankfullm äktige vid sitt m öte den 10 decem ber att godkänna direktionens fram ställning a tt på pensionsreserven 1999 erläggs en ränta på tre (3) procent. - Internationella valutafonden, styrelsen, suppleant för Finlands represen tant D irektionsm edlem M atti Louekoski - Finansinspektionen, direktionens ord fö rande* Itälä, Ville, vicehäradshövding Kuusiola, Arto, ekonom ie m agister Luhtanen, Leena, vetenskapssekreterare. R evisorerna valde den 26 maj agrolog Johannes Leppänen till ordförande och utsåg professor Kalervo Virtanen till sekreterare. Direktionen Vid sitt m öte den 3 jun i konstaterade bankfullm äktige att direktionens ordförande Sirkka H ä mäläinen av republikens president hade begärt avsked från sin tjänst som ordförande i Finlands Banks direktion räknat från den 1 juni 1998 på grund av att hon hade utnäm nts till ledam ot av Europeiska centralbankens direktion. Bankfullmäktige behandlade besättandet av den lediga tjänsten som direktionens ordförande och beslutade a tt göra en fram ställning hos statsrådet att direktionsm edlem m en, politices m agister M atti Vanhala skulle utses till tjänsten fr.o.m. den 5 juni. Republikens president utnäm nde M atti V anhala till tjänsten den 5 juni V anhalas m andatperiod är 7 år. Vid sitt m öte den 25 augusti fastställde bankfullm äktige direktionsm edlem m arnas arbetsfördelning. Vid sitt m öte den 19 novem ber fastställde bankfullm äktige med stöd av 11 3 mom. 4 punkten och 31 3 mom. lagen om Finlands Bank (214/1998) instruktionen för Finlands Bank som avses i lagens 15 3 mom. och som gäller direktionens besluts- och fram ställningsförfarande. Beslut fattades om a tt instruktionen skulle träda i kraft den I januari Vid utgången av 1998 hade direktionsm edlem - m arn a bl.a. följande förtroendeuppdrag: D irektionens ordförande M atti Vanhala - Internationella valutafonden, medlem av styrelsen, Finlands representant" D irektionsm edlem Esko Ollila - Finlands V ärdepapperscentral Ab, medlem av styrelsen - Baltic Investm ent Fund, Advisory Board, ordförande - Jubileum sfonden för Finlands självständighet, SITRA, medlem av styrelsen' - Setec Oy, styrelseordförande Finlands Banks representant. Av direktionens medlem m ar hade M atti Korhonen och M atti Louekoski dessutom andra bisysslor som bankfullm äktige godkänt vid sitt m öte den 19 februari med stöd av 19 lagen om Finlands Bank (719/1997). Bankfullmäktige Som bankfullm äktige fungerade 1998 följande personer, vilka utsetts av riksdagens elektorer: Kanerva, Ilkka, politices magister Koskinen, Johannes, vicehäradshövding A la-nissilä, Olavi, ekonom ie m agister Hämäläinen, Tuulikki, ekonom Jäätteenmäki, Anneli, vicehäradshövding Pekkarinen, Mauri, m agister i sam hällsvetenskaper Sasi, Kimmo, vicehäradshövding Puisto, Virpa, specialsjukskötare Korhonen, M artti, huvudförtroendem an. De tre förstnäm nda utgjorde de ordinarie bankfullm äktige. O rdförande var bankfullm äktig Ilkka K anerva och vice ordförande bankfullm äktig Johannes Koskinen. Revisorer Riksdagen förrättade den 3 m ars val av revisorer och revisorssuppleanter för Finlands Bank och utsåg följande personer till revisorer av bankens räkenskaper för 1998: Leppänen, Johannes, agrolog Majala, Reino, professor Tiuri, M artti, professor Saarinen M atti, socionom Polvi, Iivo, m agister i adm inistrativa vetenskaper. Till revisorssuppleanter utsågs: Koski, M arkku, jordbrukare Manner, Kari, ekonom Enligt lagen om Finansinspektionen (503/1993) som trädde i kraft den 1 oktober 1993, har bankfullm äktige endast förvaltningsuppgifter vid Finansinspektionen som fungerar vid Finlands Bank. Finlands Banks direktions beslutanderätt begränsar sig, med undantag av den direktionsmedlem som är medlem av Finansinspektionens direktion, också enbart till förvaltningsuppgifter. Bankfullm äktige sam m anträdde den 30 septem ber för att diskutera Finansinspektionens o r ganisation och verksam het och de nya krav som den snabba utvecklingen på den europeiska Finansm arknaden ställer på tillsyn och reglering. JO H ANNES KOSKINEN KIMMO SASI TUULIKKI HÄMÄLÄINEN M AURI PEKKARINEN FINANSINSPEKTIONEN Helsingfors den 25 m ars 1999 ILKKA KANERVA I Finansinspektionens direktion ingick 1998, förutom Finansinspektionens direktör Kaarlo Jännäri, medlemmen i Finlands Banks direktion M a tti Louekoski, ordförande, med avdelningschef H eikki K oskenkylä som sin personlige suppleant och lagstiftningsrådet Pekka Laajanen, vice ordförande, som utnäm nts till medlem på förslag av Finansministeriet med lagstiftningsrådet Ilkka Harju som sin personlige suppleant. Som extra medlem fungerade på förslag av social- och hälsovårdsm inisteriet överdirektör Tarmo Pukkila med regeringsrådet Jorm a H eikkilä som sin personlige suppleant. Som direktionens sekreterare fungerade Finansinspektionens chefsjurist M arkku Lounatvuori. OLAVI ALA-NISSILÄ VIRPA PUISTO MARTTI KORHONEN ANNELI JÄÄTTEENM ÄKI Anton M äkelä