vecklingssystem som kan g o dkännas för ECBS k re d ittran sak tio n e r sam t utv ärd erat värdepappersavvecklingssystem en i E U -o m råd et m ot

Transkript

1 19 18 senast kring halvårsskiftet 2000 ä r en integrerad del av det han d elsn ät som håller på a tt byggas upp till allm äneuropeisk stan d ard. X etra-system et vid D eutsche Börse blir då handelssystem et för H elsingforsbörsen, vars m edlem m ar enligt avtalet också blir m edlem m ar av D eutsche Börse och Eurex - och vice versa. S am arbetet gör H el singforsbörsen k o n k u rren sk raftig are och ä r san nolikt också en g aran ti för a tt d erivathandeln inte flyttas från H elsingfors. Sam m a syfte tjän ar också beslutet i decem ber a tt införliva Finlands V ärdepapperscentral A b och H elsingforsbörsen i sam m a koncern. I den nya koncernen - H elsinki Exchanges G ro u p Ltd A b - u p p tas som d o tterb o lag utöver de nyss n äm n d a också H elsingfors V ärdeandelscentral Ab. Finlands V ärdepapperscentral spelar en cen tral roll på den finländska v ärd ep ap p ersm ark n aden. V ärdepapperscentralen fungerar som registreringscentral för k o n to b aserad e v ä rd ep ap per som em itteras i Fin lan d sam t som clearingorganisation för in ra p p o rte ra d e värdepappersavslut. R M -system et, som ä r ett clearing- och avvecklingssystem för skuldförbindelser som handlas på V ärd epapperscentralens grossistm ark n ad, har tekniskt sett fungerat väl. D ärem o t h ar O M system et - clearing- och avvecklingssystem et för V ärdepapperscentralens aktiehandel - tidvis haft likviditets- och leveransproblem som lett till att avslut avvecklats senare än överenskom m et. M yndigheterna, V ärdepapperscentralen, H el singforsbörsen och clearingm edlem m arna vidtog en hel del åtg ä rd e r för a tt ö k a fu n ktionssäkerheten vid clearingen och avvecklingen av ak tie tran sak tio n er. M ed u tg ån g sp u n k t i d e tta vidare utvecklades O M -system et. E tt viktigt pro jek t på m edellång sikt som skall göra aktieclearingen och -avvecklingen effektiva re och fu n k tio n ssäk rare gäller centraliseringen av den nu decentraliserade registerhållningen av ak tier och ä g a ra n d elar till F inlands V ärde papperscentral. V ärdeandelsregistreringen, nu spridd på sex registerhållare, b eräk n as v ara över förd till V ärdepapperscentralen å r K ravet på fullgod säk erh et för k rediter i E u ro peiska cen tralbankssystem et sk ap ar n ä ra k o p p lingar m ellan värdepappersavvecklingssystem en, o p eratio n ern a för g en om förande av den gem en sam m a penningpolitiken och betalningssystem et T A R G E T. ECB och de n ationella E U -centralb an k ern a h a r d ä rfö r som ett led i förberedelserna för E M U :s etap p tre specificerat kraven på av- vecklingssystem som kan g o dkännas för ECBS k re d ittran sak tio n e r sam t utv ärd erat värdepappersavvecklingssystem en i E U -o m råd et m ot dessa krav. V ärdepapperscentralens RM -system uppfyller alla EC B S-kriterier. 1 V ärdepappers centralens O M -system hanteras inte såd an a in strum ent som godtas som säkerheter i ECBS, men på vissa särskilda villkor uppfyller också det m inim ikraven. I Europeiska centralbankssystem et skall kre ditinstituten ställa säkerhet för sin centralbankskredit. Principen ä r a tt ECBS go d k än n er ett brett urval av v ärdepapper som säkerhet och a tt sam ma värd ep ap p er godtas som säkerhet för centralbankskredit i hela euroom rådet. Efter starten av etap p tre av E M U sker den gränsöverskridande användningen av underliggande v ärdepapper m ellan eu ro länderna enligt den s.k. korrespondentbanksm odellen, vilket innebär a tt central b an k ern a i ECBS m edlem sländer fungerar som depåhållare för v aran d ra och sköter överföring en. F inlands Bank fattade i början av 1998 ett p relim inärt beslut om underliggande v ärd ep ap per vid ECBS operationer. V ärdepapper i grupp ett o m fa tta r skuldförbindelser som uppfyller de enhetliga g o d tagbarhetskriterier som fastställts av ECB för hela euroom rådet. De nationella cen tralb a n k ern a kan ytterligare g o d k än n a s.k. grupp två-värdepapper, som ä r särskilt viktiga för de nationella m ark n ad ern a och banksyste m en. U rvalskriterierna för grupp tv å-v ärd ep ap per skall uppfylla ECB:s m inim ikrav, men i öv rigt kan kriterierna variera m ellan länderna. På förslag av Finlands Bank har som grupp två v ärdepapper i F inland g o dkänts konto b aserad e skuldförbindelser i euro som h ar getts ut av in hem ska em ittenter och ä r avsedda för handel. E m ittenterna av skuldförbindelser i grupp två skall ha g o d tag b ara kreditvärdighetsbetyg. R atinginstituten i sin tur m åste uppfylla vissa k riterier som fastställts av ECB. S ådana kriterier är till exempel kreditklassificeringens offentlig het, prognosvärde och jäm fö rb a rh e t m ed in ter nationella klassificeringar. R atinginstituten skall också vara så oberoende som möjligt av de före tag som de betygsätter. F ö ru to m internationella ratinginstitut h ar D un & B radstreet F inland Ab g o dkänts som kreditvärderingsbolag vars nya, utbyggda ratingverksam het F inlands Bank kan använ d a bland a n n a t i sin kreditriskbedöm ning av inläm nade säkerheter. Y tterligare två an d ra bolag - Finnvera A bp och F örsäk rin g sak tieb o laget G a ra n tia - plan erar a tt inleda d enna typ av verksam het. O m den planerade verksam heten uppfyller de villkor som ställs av Finlands Bank, är banken beredd a tt i sin kreditriskbedöm ning an v än d a även den rating som denna verksam het resulterar i. F inlands V ärdepapperscentral beslutade i no vem ber om u p p rä tta n d e t av en d a ta k o m m u n ik a tionsförbindelse till D eutsche Börse C learing för överföring av v ärdeandelar m ellan länderna. D ärigenom u n d erlättas till en början främ st h an teringen av säkerheterna i ECBS. Den finländska finansm arknadens stabilitet och k o n k u rre n sk raft ä r i hög grad beroende av den beredskap V ärdepapperscentralen och H el singforsbörsen h ar inför euron och å r O ck så förbindelserna med internationella system har en avgörande betydelse för den nationella in fra stru k tu ren s k o n k u rrensförm åga i fram tiden. H elsingforsbörsens nya elektroniska handels system för ak tier kom i gång senare än beräk n at på grund av tekniska problem. D et nya system et togs i bruk i septem ber och det har fungerat enligt förv än tn in g arn a. F u n k tio n ssäk ra och effektiva datasystem ä r viktiga i det nya konkurrensläge som u p p står till följd av E M U och som även gäller bö rsern a och stö d fu n k tio n ern a för värdepappershandeln. Ö vergången till n o teringar i euro vid början av 1999 löpte utan problem. B ankernas lönsam het och effektivitet G enerellt sett var läget för de finländska b an k e r na 1998 gynnsam t: b an k ern a redovisade goda resultat, rörelsevinsterna steg ytterligare och fram för allt fin an sn etto t ökade. B ankernas oreg lerade fo rd rin g ar och k reditförluster låg k v ar på nivåer som de redan tidigare hade sjunkit till och som kan anses n orm ala. Följden var a tt b an k er nas k ap ita ltäc k n in g fö rb ättra d es något. E fter bankkrisen h a r de finländska bankerna på n åg ra å r ö k at sin effektivitet till nordisk nivå och sn ab b t fö rb ä ttra t sin resultatförm åga. I ef fektivitet h a r b an k ern a n ärm at sig de svenska. Bland O E C D -län d ern a h a r F inland legat i to p p när det gäller b an k sek to rn s k o stnadsbesparingar under 1990-talet. U nder denna period har bland a n n a t antalet an ställd a och k o n to rsn ätet närap å halverats, vilket h ar gett de finländska ban k ern a ett b ä ttre konkurrensläge. B ankerna belastas dock sedan bankkrisen av fo rtsa tt sto ra fastighetsinnehav, som är u p p en b art svåra a tt av y ttra i en sn ab b takt. Asien- och R ysslandskriserna hade inga större återverkningar på de finländska b an k ern a G entem ot de huvudsakliga krisregionerna hade ban k ern a i F inland relativt sm å direkta risker jä m fö rt med b an k se k to rn i m ånga a n d ra länder i E uropa. På k red itm arknaden skärptes konkurrensen mellan ban k ern a under K reditstocken väx te med ca 12 procent T ro ts den h ård n an d e k o n kurrensen m inskade ban k ern as rän te n etto n inte n äm nvärt, eftersom utlåningen ökade klart. K onkurrensen i fråga om nyutlåningen, som tä r de på räntem arginalerna, gällde i första hand kreditgivningen till hushållen d ä r m arginalerna av hävd h a r varit sto ra och kreditförlusterna små. Till lönsam heten i den finländska banksektorn bidrog den sto ra låg fö rrän tan d e inlåningsvolymen. Jä m fö rt med övriga E uropa h ar en relativt sto r del av sparm edlen i Finland legat på låg rän tek o n to n i bank. U n d er de senaste åren h ar det finansiella sp aran d et allt oftare k o n cen trerats till an d ra investeringsobjekt än bankinlåning. Den ökad e konkurrensen ledde till a tt lönsam heten i b an k ern a gick upp något långsam m are m o t slu tet av året. Införandet av euron ä r för ban k e rn a en stra te gisk utm aning, som självfallet också innebär sto ra risker. O p erativ t var de finländska bankerna väl förberedda för euron, och övergången till etap p tre av E M U beredde inga n äm n v ärd a p ro blem. U nder 1998 började ban k ern a bygga upp sin beredskap inför år A llt tyder på a tt b a n k er na h a r goda fö ru tsättn in g ar a tt nå en tillräcklig 2000-beredskap före tusenårsskiftet. A k tiem arknaden, placeringsfonderna och d eriv atm arknaden A ktiem ark n ad en utvecklades i gynnsam riktning under första hälften av K ursuppgången på H elsingforsbörsen h ö rde till de kraftigaste bland industriländerna. D etta kunde delvis tillskrivas N okiaaktien; N o k ia stod för cirka hälften av börsens m arknadsvärde. F ö r de hem m am arknadsorienterade företagen var kursutvecklingen d ärem o t rä tt d äm pad. A tt börsens generalindex utvecklades positivt var således ingen indikation på någon allm än uppgång i tillgångspriserna eller överhettning av ekonom in utan följden av en exceptionellt fram gångsrik verksam het i ett vik tigt sto rfö retag och en enda bransch.

2 20 U tland ets intresse för finländska aktier var sto rt, och om sättn in g en på börsen gick upp m ar k ant. Flera nya företag in tro d u cerad es på b ö r sen. Vid slutet av 1998 m o tsv arad e det utlän d sk a innehavet ca 53 p ro cen t av det förvaltarregistrerade m ark n ad sv ärd et. I o k to b er reviderades börsens listsystem. Börslistan bytte nam n till huvudlista. O TC-listan och m äklarlistan slogs ihop och döptes till Ilista. D essutom infördes två nya listor: N M -lis tan och prelistan. I-listan (In v esto rs list) o m fat ta r m edelstora etab lerad e företag med ett m a rk nadsvärde på m inst 20 m iljoner m ark. N M -listan (N ew M arket list) ä r till för växande, innovativa internationellt in rik tad e sm å och m edelstora fö retag som h a r ett m ark n ad sv ärd e på m inst 10 m iljoner m ark. På prelistan u pptas bolag som planerar in tro d u k tio n på någon av börsens övri ga listor. Den tilltagande o ro n på intern atio n ella aktieoch o b lig atio n sm ark n ad er under sensom m aren och förhösten avspeglades också på den fin län d ska värd ep ap p ersm ark n ad en. A k tiekurserna började falla sn ab b t och de långa rä n to rn a sjönk i likhet med rä n to rn a i a n d ra E M U -länder. Efter o k to b er åte rh ä m ta d e sig ak tiem ark n ad en dock klart. 1 inget skede visade investerarna några tendenser till en p a n ik a rta d flykt från den fin ländska m arknaden. D en p lanerade aktieförsäljningen i de statsäg da bolagen S onera och F o rtu m genom fördes u n der hösten. F ortum försäljningen u p psköts dock ett p ar m ån ad er på g ru n d av det o säk ra m a rk nadsläget. Finlands B ank m edverkade i den en k ä tu n d e r sökning om portföljinvesteringar vid slutet av 1997 som genom fördes i Intern atio n ella v alu ta fondens regi. Enligt en k ätresu ltaten uppgick de finländska placerin g arn a i u tlän d sk a v ä rd ep ap per vid slutet av 1997 till ca 63 m iljarder m ark. M otsvaran d e investeringar enligt b etalningsba lansstatistiken utgjorde vid slutet av 1998 ca 84 m iljarder m ark. Enligt en k äten hade över hälften av investeringarna gjorts i S torb ritan n ien, Sverige, F ö re n ta sta te rn a och T yskland. Investe ringarna i A sien uppgick to ta lt till k n a p p t 3 m il ja rd e r m ark, v arav tv å tredjedelar gällde den ja p a n sk a m ark n ad en. V ärdet av investeringarna i R yssland och B altikum var en d ast drygt 100 m iljoner m ark. De u tlän d sk a p laceringarna h ad e enligt e n k ä t svaren gjorts rä tt k o n cen trerat. F in ansinstituten stod för ca 90 p rocent av alla investeringar. B an kerna hade investerat ca 8 m iljarder m ark och 21 övriga finansinstitut sam m anlagt ca 48 m iljarder m ark; bland övriga finansinstitut stod främ st fö r säkringsbolagen och några specialfinansierings institut för placeringarna i utlandet. Placeringsfonderna i F inland fortsatte a tt växa i jä m n tak t. Ett u n d an tag utgjorde korträn tefo n d ern a, d ä r de något negativa nettoregi streringarna kunde ha bero tt på bland a n n at k om m unsektorns försvagade finansiella ställ ning. Placeringsfonderna led inte n äm n v ärt av o ro n i slutet av som m aren, utan intresset för dem ökade under hösten, även om tillväxttakten var n ågot långsam m are än tidigare. I fo n d sp aran d et skedde dock även i Finland en förskjutning från aktiefonder till långräntefonder. De in tern atio nella fonderna växte snabbt. A rbetspensionsbolagen fortsatte a tt placera i statsobligationer. O ckså deras utlandsplaceringar ökade. D ärem ot var efterfrågan på återlåning och placeringslån alltjäm t svag. Sina a k tieplaceringar ökade arbetspensionsbolagen fö r siktigt. H andeln med räntederivat krym pte. C learingvolym en på H elsingforsbörsen gick kraftigt ned n är flera m ark n ad sp arter övergick till a tt anlita u tländska m arknader. Till den m inskade handeln med k o rträn ted eriv at bidrog för sin del sannolikt också förberedelserna inför 1999, då h elib o rrän to rn a försvann ur bilden. Benchm arklåneterm iner avvecklades till ett an ta l som var m indre än hälften av m otsvarande siffra 1997, tro ts a tt om sättningen under den turbulenta förhösten var k lart livligare än under som m a ren. A lltfler m asslåneem issioner genom fördes 1998 i form av värdeandelar. S tatsråd et fattade också beslut om a tt statens m arkskulder i form av värdeandelar konverteras till euro vid början av I och med a tt budgetu n d ersk o ttet krym pte fortsatte också statens upplåningsbehov a tt m inska under De benchm arklånedom inerade em issionerna av statliga m assskuldebrevslån ökade med 15.7 procent. E m issionsstrukturen fö rän d rad es något från å re t innan. Statens avkastningsobligationer hade dålig åtg ån g och stocken krym pte med en tredjedel. O ckså statens skuldförbindelser m inskade. B enchm arklånen var den enda av statens upplåningsposter som fo rtsatte a tt växa V alutalån återbetalades för k n a p p t 8 m iljarder m ark netto. F öretagsem issionerna gick upp jä m fö rt med året innan. Den privata sektorns m assskuldebrevslån låg på sam m a nivå som Finanstillsyn och lagstiftning R iksdagen an to g i m ars den nya lagen om F in lands Bank (se närm are s. 34). Finlands Bank slutade vid slutet av 1998 a tt n o tera 3- och 5-årsreferensräntor. B eräknings g ru nderna för g ru n d rän ta n ä n d rad es också så att den binds till m ark n ad srä n ta. F rån och med 1999 fastställs g ru n d rän ta n av finansm inisteriet två gånger per å r på grundval av e u rib o rrä n ta n för tolv m ånader. Vid slutet av 1998 upp h ö rd e Fin lands Bank med noteringen av heliborräntor. Beräkningen av h e lib o rrä n to rn a hade redan i maj med o fö rän d rad e villkor överförts till B ank föreningen. H elib o rrän to rn a ersattes vid början av 1999 med eu rib o rrän to r. U nder verksam hetsåret trä d d e flera lag än d ringar som gällde k red itinstitut och värdepappersföretag i kraft. E tt nytt system för in sättarskydd infördesvid början av Enligt den nya lagen g aran teras in sättn in g ar upp till m ark fullt ut. Skyddet gäller per insättare och bank så, a tt de sam m anlagda in sättn in g arn a i en bank eller b a n k g ru p p från en in sättare g a ra n te ras upp till m ark. A ntalet ko n to n i olika b anker ä r inte begränsat. B eräknat enligt ställ ningen vid slutet av 1997 u p p sk attas garantin täcka 68 procent av det totala beloppet in sätt ningar från allm änheten. L agändringen i fråga om det begränsade insättarskyddet kan också ses som en viktig principiell reform, genom a tt den klargör en del av frågorna kring tillsynen och ansvarsfördelningen i b a n k sektorn. Den begränsade in sättningsgarantin tvingar för sin del såväl ägarn a och m arknaden som in sä tta rn a a tt ta ö k a t an svar fö r bevakning en av b an kernas ekonom i. Sam m a verkan har återtag a n d et vid slutet av året av den b an k stödskläm som riksdagen antog 1993 i sam band med bankkrisen. Syftet med kläm m en var a tt lugna m arknaden med fö rsäk ran a tt staten i alla lägen skulle g aran tera b a n kernas åtaganden. E fter alla dessa reform er är det finländska insättningsgarantisystem et allt m er i linje m ed insättarsk y d d et i övriga EUländer. S täm pelskatten på krediter slopades den 29 april till följd av regeringens pro p o sitio n till riks dagen med förslag till lag om u p p hävande av vissa bestäm m elser i lagen angående stäm pel skatt. Efter a tt ha antagits av riksdagen stad fäs tes lagändringen av republikens president den 18 juni. S täm pelskatt som betalats på lån som tagits ut efter den 29 april återb etalad es på ansökan. D etsam m a gällde stäm pelskatten på inteckningsan sökan och fordringsbevis. En orsak till stäm pelskattereform en förlädes till den aktuella tid p u n k ten var starten av etap p tre av E M U 1999, då en stäm pelskatt hade fö r svagat de finländska ban k ern as ställning i k o n kurrensen med övriga b anker i euro o m råd et. En senareläggning av reform en hade för sin del tem p o rä rt k u n n at d ra ned efterfrågan på krediter, ju närm are i tiden den senast vid årsskiftet väntade reform en hade legat. En del krediter om sattes till följd av den slopade stäm pelskatten. L agstiftningen om en ersättningsfond för sm åinvesterare träd d e i k raft den 1 septem ber Fonden g a ran terar med vissa begränsningar sm åinvesterares ford rin g ar på fondens m edlem s företag. E rsättningsfonden finansieras m ed ga rantiavgifter från m edlem sföretagen, vilka o m fa tta r v ärdepappersföretag och kreditinstitut som tillhandahåller investeringstjänster. M ed lem skap i fonden ä r obligatoriskt. A vtalen om penningm arknadshandeln revide rades. Finlands Bank och B ankföreningen i Fin land fö rh an d lad e fram ett nytt ram avtal om gros sisthandeln m ellan av talsp artern a på penning m arknaden och eventuellt på a n d ra m arknader. D et nya avtalet innehåller inga m ark n ad sg aran tskyldigheter. F inlands Bank m edverkade i arbetsgruppen för översyn av värdeandelslagstiftningen under ledning av finansm inisteriet. A rbetsgruppen u t arbetade en regeringsproposition m ed förslag om än dring av lagen om värdeandelssystem et så a tt lagen b ea k ta r värdepapperscentralernas möjlig heter a tt u p p rä tta internationella förbindelser och a tt genom dessa h an te ra till värdeandelssys tem et överförda värd ep ap p er i F inland. I lagen togs också in bestäm m elser om åtg ärd er som behövs för om räk n in g av m asskuldebrevslån och jä m fö rb a ra skuldförbindelser från m ark till euro. Lagändringen träd d e i k raft den 1 ja n u a ri Viktiga direktivförslag som gällde finans m arknaden var bland a n n a t en än d ring av fondföretagsdirektivet med syftet a tt revidera det till en sto r del inaktuella regelverket. Revideringsförsök hade gjorts tidigare, men d å m edlem slän derna inte kunde enas om om fattningen av ä n d ringarna skrinlädes planerna. O ckså e tt förslag till direktiv om ö v ertag an d ean b u d var un d er be handling. F inlands Bank deltog också i den inhem ska behandlingen av e tt förslag till direktiv om minim ibeskattning av ränteinkom ster. D irektivet syf ta r till a tt säkerställa en effektiv m inim ibeskatt-

3 22 23 ning av rän tein k o m ster från sp aran d e i EU ge nom en k ällsk att på m inst 20 p rocent eller alter nativt genom uppgiftsskyldighet. Den n y in rättad e F örsäkringsinspektionen in leder sin verksam het under våren Inspek tionen so rterar fortsättningsvis und er social- och hälsovårdsm inisteriet. F inlands Bank och Fi nansinspektionen h a r erbjudits en plats i d irek tionen. F inansinspektionen fö reträd s av sin d i rektör. De b åd a tillsynsm yndigheterna fö ru tsätts ha e tt n ä ra sam arbete m ed v aran d ra. Betalningssystemen Finlands Bank svarar för sin del för a tt betal ningssystem en till sin funktion ä r stabila, tillför litliga och effektiva. M ålet för utvecklingen av betalningssystem en ä r a tt göra dem än n u sä k ra re, störningsfriare och effektivare. F ö r a tt före bygga stö rn in g ar och för a tt fö rh in d ra deras spridning deltar Finlands Bank i utvecklingen av hanteringen av betalningssystem risker i den fi nansiella sektorn. M ed hjälp av en allm än över vakning av betalningssystem en söker F inlands Bank säkerställa a tt riskerna i system en hålls på en acceptabel nivå. C en tralb an k en h a r till u p p gift a tt övervaka betalningssystem en som en hel het. Tillsynen av de enskilda kred itin stitu ten och riskerna i deras betalningssystem h ö r till F in an s inspektionens ansvarsom råde. Finlands Bank tillh an d ah åller också tjän ster som gör det m öjligt för b an k er och clearingcentraler a tt sn ab b t och säkert genom föra täckningsöverföringar och enskilda betaln in g ar med centralbankspengar. U nder 1998 fo rtsatte a rb etet a tt an p assa F in lands Banks checkkontosystem till de k rav som ställs i eta p p tre av EM U. D et intensiva euro p eis ka sam arb etet fo rtsatte först i E uropeiska m one tä ra institutets och från b ö rjan av ju n i i E u ro peiska cen tralb an k en s arb etsgrupper. Betalningssystem ens tekniska utveckling och nya betalningssätt och betalningsm edel fo rm ar kontinu erlig t cen tralb an k en s verksam hetsm iljö. Finlands B ank följde fram stegen i an v än d n in g en och regleringen av elektroniska pen g ar och deltog i den diskussion som fördes om reglering en både i F inland och inom E U. En särskild utm aning också i fråga om betalningssystem en är förberedelserna och beredskapen för millennieskiftet och de eventuella problem som kan uppstå. A llm än övervakning av betalnings- och avvecklingssystem en En allm än övervakning av betalningssystem en h ör till Finlands Banks uppgifter. Problem hos en finansm arknadssektor eller en a k tö r på m a rk n a den kan sn ab b t sprida sig via betalningssystem en till hela system et och betydligt försvaga finans m arknadens funktionsförm åga. D et finns också fara för a tt risker och problem överförs från ett land till e tt a n n a t via internationella betalnings system. R isker av d etta slag som kan leda till a tt hela system lam slås kallas system risker. F ö r a tt m inska system riskerna söker F inlands Bank i sam arbete med Finansinspektionen med hjälp av övervakning och utvecklingsarbete fö rb ä ttra be talningssystem ens säkerhet och felfria funktion genom a tt skapa hinder som särskilt begränsar riskernas spridning. En m otpartsrisk mellan b a n k ern a u p p står om b etalningsm ottagarens ban k ta r ansvaret för be talningen och k red iterar betalningsm ottagarens ko nto innan täckningen slutgiltigt överförts mel lan b an k ern a. En avsevärd m otpartsrisk ä r för knippad med avvecklingen av valutaaffärer. På grund av den system risk som de sto ra m otpartsriskerna ger upphov till h ar cen tralb an k ern a i flera länder k räv t a tt b an k ern a skall m inska ris kerna i avvecklingen av valutaaffärer. R edan nu är det m öjligt a tt m inska riskerna betydligt ge nom a tt utveckla back office-processerna, dvs. genom förande och uppföljning av avtalade affä rer. O ckså nettningssystem som uppfyller in ter nationella rekom m endationer m inim erar risker na. C L S -banken (C o n tin u o u s Linked Settlem ent), som p lanerar inleda sin verksam het år 2000, kom m er a tt erb ju d a PVP-service (paym ent versus paym ent eller betalning m ot betalning). Vid PV P-avveckling överförs m o tp artern as till gångar sam tidigt, och avvecklingsriskerna kan därfö r i sto rt sett elim ineras. Finlands Banks och F inansinspektionens ge m ensam m a utvecklingsprojekt för tillsyn av be talningssystem en (M A JA V A ), som hade sta rta t 1995, fo rtsatte även Som e tt resultat av utvecklingen av tillsynsfilosofin publicerades på våren e tt verk som har använts både vid inspek tioner och i inform ativt syfte. E U -centralbankernas allm änna övervakning har särskilt fokuserats på de system för stora betalningar som fungerar enligt nettoprincipen. O ckså ECBS utvecklar innehållet i den allm änna övervakningen och fastställer arbetsfördelningen med nationella m yndigheter. E U :s cen tralb an k er utförde 1998 en bedöm ning av h u r E U -om rådets nationella nettningssystem för sto ra betalningar uppfyller de up p satta kriterierna. De viktigaste ä r de s.k. L am falussykriterierna, som gäller sys tem ens rättsliga grund, öppenhet, riskhantering, störningsfria funktion och hantering av exceptio nella situationer. I F inland utv ärd erad es syste met för förm edling av expressbetalningar och checkar m ellan b an k ern a, det s.k. POPS-systemet. S lutresultaten av bedöm ningarna var positi va: PO PS-system et och de a n d ra system en inom EU för hantering av sto ra betalningar uppfyllde kraven. In förandet av euron vid årsskiftet m edförde m ånga risker, då än d rin g ar gjordes i e tt stort antal system enligt en m ycket snäv tidtabell. F ö r att k lara av situationen vid årsskiftet in rättad e F inlands Bank tillsam m ans m ed b an k ern a och clearingbolagen en särskild organisation för övervakning och hantering av exceptionella situ ationer. Vad betalningssystem en b eträffar för löpte allt väl i F inland vid övergången till euro. Å r 2000 o rsa k a r fö rän d rin g ar i m ånga A D Bsystem. D et ä r viktigt a tt än d rin g arn a i betal ningssystem en görs i tid, så a tt det genom till räcklig testning kan säkerställas a tt systemen fungerar också Eftersom ä n d rin g a rn a k rä ver sam arbete m ellan olika a k tö re r på finans m arknaden arran g erad e Finlands Bank tillsam m ans med F inansinspektionen i ju n i ett m ångsi digt inform ationssem inarium och i o k to b e r en scenariodag i äm net. I början av 1999 inleds o m fattan d e sam testningar av finanssektorns A D B -system i syfte a tt säkerställa system ens funktion å r U tb u d e t av betalningssystem tjänster och utvecklingen av checkkontosystem et Finlands Banks checkkontosystem är ett R T G Ssystem för b ru tto b etaln in g a r i realtid (R eal-tim e G ross Settlem ent-system ). B etalningarna av vecklas i realtid enligt b ru tto principen, dvs. indi viduellt. Finlands Bank tog i bruk system et redan 1991 som ett av de första R T G S-system en i E uro pa. Finlands Bank b id ra r till en sm idig betalningsrörelse bl.a. genom a tt bevilja p a rtern a i checkkontosystem et räntefri intradagskredit m ot full säkerhet. A n talet tran sa k tio n er i checkkontosystem et ö kade betydligt U nder årets tre sista m ån a der förm edlades i genom snitt betalningar per dag. D et sam m anlagda v ärdet av de dagliga betalningarna uppgick till ca 70 m iljarder m ark, som m o tsv arar ca 10 % av F inlands årliga b ru tto natio n a lp ro d u k t. U n d er denna period nästan fyrdubblades antalet och fördubblades beloppet jä m fö rt med m otsvarande period året innan. Förändringen berodde på a tt R T G S -hantering av de s.k. lo ro b etalningarna infördes i F inland vid början av o k tober. En lorobetalning ä r en utländsk betalning i m ark m ellan en inhem sk och en utländsk p a rt eller mellan två utlän d sk a p a r ter. T idigare hade lo ro b etaln in g arn a förm edlats bilateralt mellan b an k ern a och endast n e tto tä c k ningarna hade överförts dagligen via R TG S-system et. U nder början av året hänförde sig största delen av de b etalningar som avvecklades i check kontosystem et till värdepappershandeln: nästan 30 % av an tale t och nästan 40 % av värdet. I slutet av året var lorobetalningarnas andel störst, dvs. 67 % av an tale t och 37 % av värdet. K o n to h av a rn a kan koppla upp sig till check kontosystem et via en ko n to h av artilläm p n in g som tillhandahålls av Finlands Bank eller med hjälp av en an n an kom patibel gränssnittstilläm pning. U nder 1998 gjordes sto ra ä n d rin g ar i check kontosystem et, d å en ny E M U -anpassad p ro gram version av både k o n to h av ar- och checkkontotilläm pningen togs i bruk. En an n an nyhet var SW IFT -gränssnittet. D et togs i bruk för lorobe talningarna men kan även an v än d as för an d ra betalningar. F rån början av 1999 används SW IFT -förbindelsen för förm edling av T A R G E T -betalningar. Via förbindelsen kan k o n to h av arna dessutom få e tt k o n to u td ra g enligt SW IFT -system ets specifikation, vilket m inskar k o n to h a v arn as m anuella arbete då de avstäm mer k o n to tra n sa k tio n e rn a m ot sina egna system. En ny egenskap i den u p p d aterad e versionen av k o n to h avartilläm pningen utöver gränssnittet m ot F inlands Bank ä r ytterligare en m eddelandebaserad funktion som gör det m öjligt a tt bygga au to m a tisk a gränssnitt m ellan k o ntohavartillläm pningen och ko n to h av aren s egna interna sys tem. I och med den nya checkkontotilläm pningen fick checkkontosystem et sina fö rsta s.k. h y brid egenskaper, som gör a tt både b ru tto - och n etto principen kan utnyttjas vid avvecklingarna. Den viktigaste nya egenskapen ä r e tt kösystem, d är även n e ttn in g ar av betalningar kan utföras. Om kon to h av aren inte har tillräckliga medel på k o n to t för a tt u tföra betalningen retu rn eras inte be talningen till avsändaren utan den läggs i kö. B etalningarna i kön hanteras enligt ank o m sttid och k o n to h av aren s prioritering av och uppgifter

4 25 24 om tidigast m öjliga avvecklingstidpunkt för tran sak tio n ern a. S am registreringar av tra n sa k tioner i kön m inskar system ets likviditetsbehov och avb lo ck erar eventuella k ö sto p p (gridlock). Vid k ö sto p p blockeras förm edlingen av betal ningar tro ts en tillräcklig to tal likviditet på grund av a tt likviditeten fördelas o jäm n t m ellan b a n kerna. K ösystem et h ar u tn y ttjats relativt litet, eftersom b an k ern as likviditet h ar varit god. I fram tiden blir den likviditet som b an k ern a d isp onerar en allt viktigare resurs, då kravet på snabb h an terin g i betalningssystem en och an d e len m ycket sto ra enskilda betaln in g ar ök ar. En viktig likviditetskälla ä r b an k ern as checkkontokredit u nder dagen. H anteringen av säkerheterna för intradagskrediten blev sm idigare då ett a u to m atiskt säkerhetshanteringssystem togs i bruk System et hade p lanerats i sam arb ete med F inlands V ärdepapperscentral. Säkerh etern a förvaras på säk erh etsh an terin g sk o n to n i v ärd e papperscentralen, och b an k ern a kan u n d er d a gen ä n d ra k ontoställningen t.ex. genom värdepappersaffarer. System et ö v ervakar a tt säker hetsvärdet på säk erh etsh an terin g sk o n to t k o n ti nuerligt överskrider det uppställd a säk erh etsk ra vet. Sam tliga b an k er b örjade an v än d a det nya säkerhetssystem et före årsskiftet. G rup p en av v ärd ep ap p er som kan anv än d as som säkerhet för cen tralb an k sk red it utvidgades vid bö rjan av e ta p p tre av den ek onom iska och m o netära unionen till a tt om fatta även u tländska värd ep ap p er g o d k än d a av ECBS. Finlands Bank h ar fa tta t ett principbeslut a tt m ed vissa begräns ningar g o d k än n a värdep ap p er i utlän d sk valuta em itterade u ta n fö r eu ro o m råd et som säkerhet för ch eck k o n to k red it under dagen. F ö r a tt m öj liggöra b ru k et av utlän d sk a v ärd ep ap p er h ar cen tralb an k ern a i EU av talat om en s.k. korrespondentbanksm odell. D et innebär a tt cen tral b an k ern a fun g erar som dep åh ållare för v ara n d ra och a tt v ärd ep ap p er fö rvarade i e tt a n n a t land kan an v än d as som säkerheter i den cen tralb an k som beviljar krediten. I fram tiden kom m er detta förhållandevis långsam m a och delvis m anuella fö rfaran d e a tt ersättas med e tt nätverk m ellan de europeiska v ärdepapperscentralerna. Vid slutet av 1998 var b an k ern as likviditetsläge gott. U nder 1998 höjde b an k ern a i n åg o n m ån sina checkkontolim iter, så a tt lim iternas sam m anlagda värde vid årets slut uppgick till ca 20 m iljarder m ark. D et genom snittliga u tn y ttjan d et av lim iterna v ar fo rtsa tt lågt. F öre årsskiftet re serverade b a n k ern a även tillgångar och säkerhe ter för eventuella svängningar i likviditeten till följd av starten av etapp tre av E M U. Verksamheten i T A R G E T inleddes F rån början av 1999 utgör Finlands Banks checkkontosystem en del av det europeiska T A R G E T -system et. T A R G E T (T rans-e uropean A uto m ated Real-tim e G ross Settlem ent Ex press T ransfer) förenar de nationella R TG S-betalningssystem en i EU:s fem ton m edlem sländer och E uropeiska centralbankens betalningsm eka nism till e tt enhetligt betalningsnät som täcker hela EU. Finlands Banks T A R G E T -p ro je k t sta r tade Im plem enteringen av system et och de första testerna tillsam m ans med de finländska ban k ern a genom fördes U nder första hälf ten av 1998 inleddes testerna m ellan de cen tral banker som d eltar i T A R G E T, och sim uleringen av hela system et började i ju n i och fo rtsatte näs tan till årets slut. T A R G E T -system et är öppet alla d a g ar kl utom lörd ag ar och sö ndagar och på jul- och nyårsdagen. Ö p p ettid ern a för Finlands Banks checkkontosystem följer T A R G E T :s från b örjan av checkkontosystem et och T A R G E T förm edlas endast b etalningar i euro från b örjan av I sam band m ed a tt T A R G E T togs i bruk u p p daterades villkoren för tillträde till check k o n to system et och in trad ag sk red it för a tt m otsvara ECB:s riktlinjer för T A R G E T -system et. De nya reglerna gäller från och med den 1 ja n u a ri Till de viktigaste ä n d rin g arn a i reglerna h ö r av snitten om användningen av T A R G E T och be talningarnas slutgiltighet. Enligt de nya k re d it villkoren kan också v ärd epappersföretag och clearingorganisationer beviljas in tradagskredit om vissa särskilda villkor uppfylls. Andra inhemska system M ellan b a n k ern a överförs gireringar, periodiska betalningar, direktdebiteringar, ban k k o rtsb etalningar och b a n k a u to m a tstra n sa k tio n er flera gånger om dagen. N ettotäckningen för tra n sa k tio nerna överförs vid betalningsclearingen i F in lands Bank. F ö r a tt m inska betalningssystem ris kerna m ellan b an k ern a infördes i novem ber ut över clearingkörningen kl ytterligare en clearingkörning, som genom förs på m orgonen kl I maj 1997 hade en sto r del av b an k ern a i Finland tagit i bruk PO PS-system et (b ankernas on line-system för expressbetalningar och check ar), som ersatte det tidigare förm edlingssystem et för expressbetalningar. F rån ju n i 1998 beror avvecklingsm etoden på betalningens storlek. Om betalningen överskrider b an kernas bilateralt fastställda s.k. R T G S -gräns sker avvecklingen som en b ru tto b etaln in g via Finlands Banks checkkontosystem. B etalningar under R TG Sgränsen nettas bilateralt m ellan b an kerna, så a tt varje banks nettoskuld eller n e tto fo rd ran gent em ot den a n d ra p arten löpande u p p d ateras på basis av de tran sak tio n e r som förm edlas under dagen. D å den bilaterala PO PS-nettoskuldlim it har n åtts som ba n k ern a fastställt för a tt m inim era betalningssystem risken överför b a n k ern a täck ningen via F inlands Banks checkkontosystem. Vid dagens slut genom förs täckningsöverföringarna för a tt nollställa de bilaterala skulderna. I o k to b er 1998 slopades nettoavvecklingen av lorobetalningar, den s.k. loroclearingen. Beslutet om övergång till R T G S -behandling av lorobetalningarna fattades med tanke på hanteringen av riskerna i dessa betalningar. L o robetalningarna gäller stora belopp, och krediteringen av ku n d er nas konton innan nettotäckningen erhållits o rsa kade d ä rfö r b an k ern a betydande m o tpartsrisker under dagen. B ankerna förm edlar sm å lo ro b etal ningar under m ark via ban k ern as b etal ningssystem, och täckningen överförs då vid be talningsclearingen. V ärdepappershandeln och dess betalningsrörelse kom m er a tt fö rän d ras avsevärt n ä r m a rk n a d erna integreras under den tredje etappen av E M U. V ärdepapperscentralens garan terad e nettoclearing slopades i ju n i 1998 för a tt sp ara likviditetsresurser. D etta n ettningsförfarande band näm ligen på värdepapperscentralens k o nto mycket av b an kernas likviditet, som nu friställ des för täckningsöverföringar affär fö r affär. P enningm arknadsinstrum entens avveckling sker nu helt enligt b ru tto principen, m edan avveck lingen av betaln in g arn a för aktiehandeln fo rtfa rande sker enligt nettoprincipen. U tveckling av lagstiftningen Lagstiftningen om betalningssystem en h a r u t vecklats genom gripande då EU -direktiven ge nom förts i den inhem ska lagstiftningen G Finlands Bank deltog 1998 i arb etet i en a r betsgrupp under justitiem inisteriets ledning som beredde en lag om betalningsöverföringar. D en na baserar sig på direktivet om gränsöverskri dande betalningar, och i lagen fastställs bl.a. den m axim ala tidsåtgången för genom förande av be talningar och p artern as ansvar. EU -kom m issionen a n to g på som m aren di rektivet om slutgiltig avveckling i system för överföring av betalningar och värd ep ap p er och om säkerheternas giltighet. Särskilt med tanke på den internationella betalningsrörelsen ä r det vik tigt a tt enhetliga bestäm m elser om betaln in g ar nas slutgiltighet införs i lagstiftningen i de enskil da länderna. Finlands Bank h ar m edverkat i en av justitiem inisteriet tillsatt arb etsg ru p p som skall bereda ett förslag till den lagstiftning som krävs för a tt genom föra direktivet. F ö rst bered des ett förslag till än d rin g av lagen om vissa villkor vid värdepappers- och valutahandel (nettningslagen), så a tt lagens räckvidd utvidgades att om fatta även betalningar som avvecklas i cen tralbankens eller i någon clearingorganisations betalningssystem. Sam tidigt änd rad es också la gen om Finlands Bank så a tt i lagen togs med en bestäm m else om realisering av säkerheter som ställts för skötseln av Finlands Bank lagstadgade uppgifter oberoende av a tt insolvensförfarande h a r inletts m ot den som ställt säkerheten. E tt direktiv om elektroniska pengar h a r beretts i kom m issionen. Finlands Bank har deltagit i den internationella och den inhem ska bered ningen. U nder den senaste tiden h ar lagstiftningen om betalningssystem b ö rjat utvecklas i flera länder. E xisterande praxis har skrivits in i lagstiftningen, betalningssystem ens riskhantering och övervak ning h a r utvecklats och centralbankens roll och uppgifter h ar preciserats. F ö r a tt stö d ja det u t vecklingsarbete som utförs i F inland startad e F inlands Bank i slutet av året en om fattan d e undersökning av lagstiftningen gällande b etal ningssystem i olika länder. S am arbetet m ed ban k ern a Betydelsen av fungerande sam arbetsform er ac centuerades under 1998 d å koordineringsbehovet ö k ade i sam band med E M U -förberedelserna och det övriga utvecklingsarbetet. De forum som bildats för sam arb etet med ban k ern a, styrgruppen för betalningssystem en och sam arbetsgruppen för betalningssystem en,

5 26 27 sam lades regelbundet för a tt b ehandla E M U frågor. U nder sam arbetsgruppen fungerade dessutom olika specialarbetsgrupper. En grupp bestående av represen tan ter för ch eck k o n to h avarna sam lades också regelbundet. M ot slutet av året inleddes diskussioner m ed b an k ern a om u t vecklingen av en sam arb etso rg an isatio n för att m öta behoven under eta p p tre av E M U. I syfte a tt effektivera d atak o m m u n ik atio n en och fö rb ä ttra säkerheten utredde b an k ern a och Finlands Bank m öjligheterna a tt utveckla e tt ge m ensam t d a ta n ä t. F ö r b an k ern a och m yndigheterna arra n g e ra de Finlands Bank i novem ber ett sem inarium om internationella betalningssystem, d ä r fra m tid su t sikterna och u tm an in g arn a för betalningssyste men och cen tralb an k ern as uppgifter i ö v ervak ningen och utvecklingen dryftades. U tvecklingen av likviditetsm odeller som be döm er effekterna av d et ökade an talet tra n sa k tioner i F inlands B anks checkkontosystem fo rt satte, och för a tt undersöka likviditetsbehovet och betalningsköerna i olika betalningssystem stru k tu re r utvecklade Finlands Bank en s.k. be talningssystem sim ulator. De uppgifter om b etal ningar som behövdes för sim uleringen sam lades in i sam arbete med bank ern a. 1 betalningssystem sim ulatorn kan likviditetsbehovet och b etal ningsköerna undersökas för olika b a n k stru k tu rer och avvecklingsm iljöer för betalningarna. D essutom kan olika optim eringsm etoders inver kan på system et analyseras. R esultaten av sim u leringarna visade a tt R T G S-system en fungerar effektivare med tan k e på likviditeten och betalningsköer än system som fungerar enligt n e tto principen. På sam m a likviditeis- och risknivå är betalningsförm edlingen sn ab b are i R T G S-systemen än i nettosystem en. S im uleringsresultaten sam m anställdes i en p u b lik atio n som blev Färdig i slutet av året. Betalningsmedelsförsörjningen B etalningsm edelsförsörjningens verksam hets miljö utvecklades 1998 i h uvudsak i sam m a rik t ning som året innan. Å ena sidan ledde den fo rt satt snab b a ekonom iska tillväxten till a tt efter frågan på k o n ta n te r ö k ade ytterligare, även om ko n ta n te rn a s relativa betydelse som betalnings medel avtog något. Å a n d ra sidan m edförde b a n kernas p en n ingförsörjningsrutiner a tt sedelcir kulationen via Finlands Bank m inskade tro ts det ökade beloppet u telöpande sedlar och m ynt. Som tidigare deltog Finlands Bank intensivt i E M U -förberedelserna för utgivningen av eurosedlar och eurom ynt (se närm are s. 34). F örb ere delserna fokuserades främ st på arrangem angen för p ro d u k tio n av eurosedlar, sedlarnas säkerhetsdetaljer och skyldigheten för c en tralb an kerna i eu ro o m råd et a tt växla in m edlem sländer nas nationella sedlar till den fasta om räkningskursen från och med den 1 ja n u a ri D enna skyldighet togs i beaktande också i Finlands Banks betalningsm edelsförsörjning. K larhet skapades i betalningsm edelsförsörj ningens interna arbete som m aren 1998, d å ställ ningen för avdelningskontoren i K uopio, T am m erfors och U leåborg förenhetligades m ed regi onbyråernas i H elsingfors-v anda och Å bo så att avdelningskontoren o rg an isato risk t inlem m ades i betalningsm edelsavdelningen. I maj 1998 sålde Finlands Bank 60 % av sina aktier i Setec Oy till en grupp finländska investe rare, eftersom sedeltillverkningens andel av bo la gets om sättning då utgjorde m indre än en fem te del. Bolaget var tidigare helägt av Finlands Bank. Den uppåtgående trenden i beloppet k o n ta n ta medel fo rtsatte Beloppet utelöpande sedlar och m ynt, som på nytt hade vänt uppåt 1995, fo rtsatte a tt ö k a 1998 främ st på grund av tillväxten i den privata k o n sum tionen. D et genom snittliga beloppet utelö pande k o n ta n te r 1998 uppgick till 16.8 m iljarder m ark m ot ca 16.2 m iljarder m ark året innan. Beloppet utelöpande sedlar och m ynt hade under hela första hälften av 1990-talet på grund av recessionen legat kring 14 m iljarder m ark. 1 relation till b ru tto n a tio n alp ro d u k ten u tg jo r de volym en utelöpande sedlar och m ynt %. Av alla E U -länder utom Luxem burg, som b ild a re n v alutaunion med Belgien, h ar Fin land redan länge haft den m insta volym en utelö pande k o n ta n te r i förhållande till b ru tto n a tio n alp ro d u k ten. R elationstalet för hela E U -om rådet h a r de senaste åren varit nästan 6 %. Den relativt sett ringa m ängden k o n tan ter beror fram för allt på de avancerade betalningssyste men i F inland, det ringa bruket av sedelstocken som sparform och det låga beloppet finländska sedlar utom lands. I ett längre perspektiv h a r volym en utelöpande k o n ta n te r i förhållande till b ru tto n a tio n a lp ro dukten sjunkit betydligt i F inland n ä r betalnings system en utvecklats, och utvecklingen under 1990-talet tyder på a tt en svag m inskning ä r a tt vänta också i fram tiden. En eventuellt ök ad a n vändning av elektroniska pengar under de n ä r m aste åren m inskar sannolikt till en början främ st bru k et av m ynt och sm åsedlar och har således än så länge en rä tt obetydlig inverkan på det to tala beloppet k o n ta n te r i om lopp. Vid slutet av 1998 uppgick beloppet utelö p an de sedlar och m ynt till m iljoner m ark, vilket var 0.7 % m indre än M ängden k o n tan ter vid årets slut ökade på grund av norm al säsongvariation i decem ber, som har b eräknats till ca 1 m iljard m ark. Beloppet utelöpande sedlar m inskade 1998 med 1.2% till m iljoner m ark vid årets slut. Beloppet utelöpande m ynt växte med 2.9 % och uppgick vid årets slut till m iljoner m ark, varav bruksm ynten utgjor de m iljoner m ark (en ökning på 3.1 %) och jubileum sm ynten 315 m iljoner m ark (en ökning på 2.0 %). Vid slutet av 1998 uppgick allm änhetens inne hav av k o n ta n te r (inkl. A u to m atia P a n k k iau to m aatit Oy:s u ttag sau to m ater) till m iljoner m ark, dvs. 1.9 % m er än föregående år, och b an kernas innehav till m iljoner m ark eller hela 14.3% m indre än e tt å r tidigare. U nder 1998 ökade dock både allm änhetens och b an kernas genom snittliga efterfrågan på k o n ta n ter jä m fö rt med året förut, allm änhetens med 3.5 % o ch b a n kernas med 2.4 %. B ankernas andel av beloppet utelöpande sed lar och m ynt utgjorde i genom snitt under året 15.2 %. D etta var m indre än hälften av siffran vid början av decenniet. N edgången beror fram för allt på b ankernas rationaliseringsåtgärder, men i ett längre perspektiv och även internationellt ä r andelen fo rtfa ran d e rä tt stor och en svag m insk ning ä r således a tt v änta även under de närm aste åren. Sedelstockens om loppshastighet m inskade De utelöpande sedlarna cirkulerade i genom snitt 5.4 gånger via F inlands Bank Föregående år hade om loppshastigheten varit 6.0, m edan den efter flera å r av kraftig tillväxt hade varit då den var som högst. I de övriga E U -länderna h ar sedelstockens årliga om loppshastighet de se naste åren varit av storleksordningen 1-3. Av de enskilda sedlarna hade 100-markssedlarna den högsta om loppshastigheten på 7.1. De övriga sedlarnas m otsvarande tal var: mk 0.7, 500 mk 1.7, 50 mk 4.4 och 20 mk 3.0. Beloppet beställda sedlar m inskade 1998 och utgjorde 53.7 m iljarder m ark. A n talet beställda sedlar uppgick till 544 m iljoner, vilket var 9.5 % färre än året förut. Beloppet inläm nade sedlar var 53.9 m iljarder m ark eller 10.5 % m indre än A ntalet inläm nade sedlar uppgick till 546 m iljo ner. Finlands Bank löste in ogiltiga sedlar för 6 m iljoner m ark. A tt utvecklingen för sedelstockens om lo p p s hastighet vände 1997 berodde fram för allt på att F inlands Bank vid början av året hade infört en sedelhanteringsavgift. Avgiften gällde sedlar av alla valörer och fastställdes till självkostnadspris för ett å r å t gången enligt lagen om gru n d ern a för avgifter till staten. Den togs dock ut en d ast till den del den genom snittliga om loppshastigheten överskred värdet 3, som då ansågs tillräckligt för att tillgodose kraven på sedelstockens kvalitet och ä k th e t i enlighet med Finlands Banks skyl dighet som m yndighet. F rå n början av 1998 tog F inlands Bank ut hanteringsavgift en b art för 100- och 50-m arkssedlar, eftersom problem et med om loppshastig heten inte längre gällde an d ra än dessa sedlar. F ö r a tt ytterligare öka styreffekten beslutade banken sam tidigt a tt hanteringsavgiften skulle ses över halvårsvis på basis av cirkulationen un der föregående halvårsperiod. D å hanteringsav giften fastställdes för an d ra halvåret 1998 beslu tade banken dessutom a tt hanteringen skulle vara avgiftsbelagd vid en om loppshastighet hög re än 4 i stället för 3 tills euron tagits i bruk. D etta gör det något m era lönsam t fö r bankerna a tt lå ta sedlarna cirkulera via Finlands Bank, vilket inför indragningen av de nationella sedlar na fö rb ä ttra r m öjligheterna a tt tillräckligt nog g ra n t följa utvecklingen av sedelstockens kvalitet och ö k a r fö ru tsättn in g a rn a för en snabb inväxling. På dessa grunder uppgick hanteringsavgiften första halvåret 1998 till 1 m ark för e tt p arti på 100 sedlar. U n d er a n d ra halvåret var avgiften 52 pen ni. Intäkten av hanteringsavgiften uppgick till 6.6 m iljoner m ark, dvs. 3.6 m iljoner m ark m indre än M inskningen berodde inte b ara på den lägre avgiften u tan också på a tt an talet p restatio ner m inskade. Av de b an k er som anv än d er penningförsörj ningens databehandlingssystem b a r Finlands Bank 1998 dessutom u p p 4.6 m iljoner m ark i drifts- och u n derhållskostnader för systemet. D etta var 0.7 m iljoner m ark m indre än föregåen de år. N edgången berodde på a tt an ta let pen ningbeställningar och penninginläm ningar m ins

6 28 29 kade då b an k ern a k on cen trerad e p enningför sörjningen till regionala penninghanteringscentraler. Finlands Bank ökad e sin sedelsorteringskapacitet genom anskaffning av en sorteringsm askin av ny generation. M ed m askiner av den nya m o dellen kan också de k om m ande eu ro sed larn a so r teras. Sedelförfalskningarna fo rtsa tt ringa B ildhanteringsteknikens och kopieringsm aski nernas utveckling utgör en ständig u tm aning för cen tralb an k er och sedeltryckerier. De finländska sedlarna h ar också de senaste åren fått nya äkthetsdetaljer, som skall g ö ra dem ännu säk rare än förut med tan k e på förfalskningsförsök påträffad es 323 förfalskade finländska sedlar. D etta var n åg o t fler än F örfalsk ningarna var huvudsakligen enskilda fall, men även m indre p a rtie r av förfalskade sedlar före kom. Finlands Bank a rran g erad e tillsam m ans med centralkrim inalpolisen sju sem inarier om identi fiering av förfalskningar. F ö r professionella sedelhanterare p ro d u cerad e b anken dessutom m a terial om sedlarnas äk thetsdetaljer. m ynt i silver gavs ut med anledning av Sveaborgs 250-årsjubileum och det präglades i exem plar. Enligt rådets förordning (E G ) nr 3603/93 får ett E U -lands cen tralb an k inneha högst 10 % av beloppet utelöpande m ynt. Finlands Banks m yntinnehav var störst, dvs. 9.2 % av beloppet utelöpande m ynt, den 28 februari 1998 men u p p gick vid årets slut till 6.4 %. Enligt finansm inisteriets beslut upp h ö rd e vis sa m ynt a tt gälla vid början av 1994 respektive Finlands Bank ä r skyldig a tt lösa in dessa ogiltiga m ynt under tio å r efter a tt beslutet trä tt i kraft, dvs. fram till slutet av 2003 respektive Beloppet av de utelöpande m ynt som enligt fi nansm inisteriets beslut blev ogiltiga den 1ja n u a ri 1998 uppgick till 328 m iljoner m ark. Av beloppet utgjorde 123 m iljoner m ark 1-m arksm ynt präg la de , 78 m iljoner m ark 5-m arksm ynt präglade och 127 m iljoner m ark ju bileum sm ynt präglade Den 31 de cem ber 1998 fanns det ogiltiga m ynt i o m lopp till ett värde av 427 m iljoner m ark, varav 300 m iljo ner m ark var bruksm ynt och 127 m iljoner m ark jubileum sm ynt. U nder 1998 löste Finlands Bank in ogiltiga m ynt för 9 m iljoner m ark. E urons ankom st b ö rjar synas M y n tströ m m arn a m inskade Finlands Bank gav ut bru k sm y n t för 568 m iljo ner m ark och tog em ot inläm nade m ynt för 510 m iljoner m ark. B eloppet utgivna m ynt m inskade med 207 m iljoner m ark och beloppet inläm nade m ynt med 212 m iljoner m ark från föregående år. Särskilt m ycket, dvs. m ed om k rin g en tredjedel, m inskade strö m m arn a av 5- och 1-m arksm ynt. D etta berodde på en rationalisering av cirk u la tionen av dessa m ynt, som an v än d s i olika a u to m ater. U nder 1998 uppgick m ynthanteringsavgifterna till 2.5 m iljoner m ark, vilket var 1.1 m iljoner m ark m indre än N edgången b erodde på att avgiften sänktes och a tt an talet prestationer sjönk. T vå jubileum sm ynt gavs ut und er året. M ed anledning av 100-årsjubileet av A lvar A altos fö delse utgavs e tt jub ileu m sm y n t i silver, vars n o m inella värde ä r 100 m ark. M yntet präglades i exem plar. E tt a n n a t 100-m arksjubileum s- Vid början av 1999, då euron togs i bru k som k o n to v a lu ta och de nationella v alu to rn a inom eu ro o m råd et blev nationella denom ineringar av euron, började Finlands Bank enligt E uropeiska centralbankens riktlinjer och rekom m endationer (se n ärm are s. 35) i alla sina k o n to r växla euroo m rådets övriga m edlem sländers g ån g b ara sed lar till finska m ark till den fasta o m räkningskursen. B anken förberedde sig också för a tt repatriera sedlarna till respektive lands centralbank. Sam tidigt beredde sig Finlands Bank på a tt ta em ot g ån g b ara m arksedlar som växlats in och rep atrierats av de övriga nationella c en tral b an k e rn a i euro o m råd et. M ed tan k e på inväxlingen lade banken ut på sin w ebbplats detaljera de beskrivningar av de gångbara m arksedlarna inklusive äkthetsdetaljer. F inlands Bank växlar in sedlar från allm än h e ten gratis i p artier på under 100 stycken. F ö r b an k er och valutaväxlingskontor växlas sedlar na likaså gratis, men endast i p artier på 100 stycken (knippen) eller m ultipler av 100 av sam ma sedelvalör. B land an n at de valörvisa behovsbedöm ning ar som u p p d ateras varje år användes i Finlands Banks förberedelser för utgivningen av eurosedlar och eu rom ynt den 1 ja n u a ri U tgående från dessa bedöm ningar började M yntverket i F inland A b producera eu rom ynt i septem ber Setec Oy deltog i en provtillverkning av eurosedlar hösten 1998, och avsikten ä r a tt den egentliga p ro d u k tio n en skall inledas våren Förberedelser för EMU och övrig EU-verksamhet Förberedelser för den tredje etappen av den ekonom iska och m o netära unionen H istoriska beslut i m aj F örberedelserna för den ekonom iska och m one tä ra unionen fortsatte under första halvåret A rbetet påskyndades av beslutet a tt om möjligt u p p rä tta E uropeiska centralbanken ECB redan före den sista m öjliga tid p u n k ten enligt M aastrich tfördraget, dvs. före den 1 juli De penningpolitiska instrum enten, betalningssyste men och lagstiftningen utform ades i h u v uddrag i kom m ittéer och arb etsg ru p p er, sam m an satta av fö reträd are för E uropeiska m o netära institutet EM I och de nationella centralb an k ern a, och a r betet var i det n ärm aste klart vid slutet av april. N är ECB u p p rä tta d es den 1 juni 1998 upplös tes dess föregångare E M I, vars uppgift varit a tt leda och sam o rd n a förberedelserna för E M U. Den 2-3 maj 1998 beslutade EU :s råd, i sin sam m ansättning med stats- och regeringschefer, på förslag av finans- och ekonom im inisterrådet (E kofin) vilka länder som skulle vara de första som a n to g euron som sin gem ensam m a valuta vid början av E M U :s tredje etapp. I det sam m an hanget offentliggjordes även nam nen p å de per soner som föreslogs bli ledam öter av E uropeiska centralbankens direktion. V alet av länder grundade sig på E M I:s och E uropeiska kom m issionens konv erg en srap p o r ter som analyserade h u r väl de olika länderna uppfyllt konvergenskriterierna. D et finns flera konvergenskriterier, av vilka fyra gäller infla tio n stak t, räntenivå, offentlig skuldsättning och b u d g etunderskott. D essutom m åste landet fylla ett valu tak u rsk rav, som innebär a tt landets valu ta i m inst två års tid h ar hållit sig inom de n o rm a la variationsintervallerna för växelkursm ekanis men E R M. Även lagstiftningen om c en tralb an ken m åste fylla vissa krav. Till euro län d er utsågs som v ä n ta t följande elva länder: Belgien, T yskland, Spanien, F ra n k rike, Irland, Italien, L uxem burg, N ederländerna, Ö sterrike, P ortugal och Finland. F ö r a tt k u n n a styra m arknaden under p erio den före den tredje etappen m eddelade finansm i nistrarn a och centralbankscheferna i de blivande eu ro län d ern a tillsam m ans med E uropeiska k o m m issionen och EM I den 3 m aj 1998 a tt de o å ter kalleliga o m räk n ingskurserna skulle fastställas enligt de gällande inbördes cen tralk u rsern a i E R M. M eddelandet innehöll också en utfästelse a tt cen tralk u rsern a för de deltagande ländernas valu to r inte skulle än d ras före starten av etapp tre. C en tralb a n k ern a förb an d sig a tt säkerställa a tt de bilaterala växelkurser som skulle beräknas enligt kursen för ecun per den 31 decem ber 1998 skulle vara identiska med de på förh an d m edde lade bilaterala cen tralk u rsern a i E R M. Den 3 maj offentliggjorde stats- och regerings cheferna nam nen på k an d id atern a till posterna i ECB:s direktion. U tn äm n in g arn a fastställdes den 25 maj efter a tt k an d id atern a h ö rts i E u ro p a parlam entet, och de träd d e i k raft den 1 juni. EC B -rådet, som b estår av cheferna för euroländernas nationella cen tralb an k er och ECB:s di rektion, höll sitt fö rsta m öte den 9 ju n i E C B s organisation Europeiska cen tralbanken ä r en viktig del av Europeiska centralbankssystem et (ECBS). ECB:s högsta beslutande organ utgörs av ECBrådet, allm än n a råd et och direktionen. ECB:s o rd fö ran d e fungerar som o rd fö ran d e vid alla tre beslutsorgans m öten. M edlem m ar i E C B -rådet ä r centralbanksche ferna i de elva eu ro län d ern a och ledam öterna i ECB:s direktion. E C B -rådet ä r det högsta och viktigaste beslutsorganet i system et. E U -rådets o rd fö ran d e och en fö reträd a re för Europeiska kom m issionen h ar rä tt a tt n ärv ara vid EC B -rådets och allm änna rådets m öten. Till EC B -rådets viktigaste uppgifter h ö r a tt besluta om system en och fö rfaran d en a inom ram en för ECBS och att u tform a den gem ensam m a penningpolitiken bl.a. genom a tt ta ställning till interm ediära mål, sty rrän to r och u tb u d av centralb an k sp en g ar och ge de anvisningar som behövs för a tt m ålen skall ku n n a uppfyllas.

7 31 30 ECB:s d irektion u tfö r sina uppgifter på heltid. D irektionen skall fö rbereda E C B -rådets och all m änna rådets m öten och för dessa göra fram ställningar om beslut. D essutom verkställer d i rektionen E C B -rådets och allm än n a rådets be slut. R åd et kan i vissa fråg o r särskilt delegera b eslu tan d erätt till d irektionen. ECB:s första o rd fö rande ä r W illem F. D uisenberg från H olland och vice o rd fö ran d e C hristian N oyer från F ra n k rike. D irektionen h a r ytterligare fyra ledam öter: Sirkka H äm äläinen från Finland, O tm a r Issing från T yskland, T o m m aso P adoa-s chioppa från Italien och Eugenio D om ingo Solans från S p a nien. Till ECB:s allm än n a råd h ö r cheferna för alla E U -länders cen tralb an k er sam t ord fö ran d en och vice ord fö ran d en i ECB. Även de övriga ledam ö terna av ECB:s direk tio n får delta i allm änna rådets m öten, men de h ar inte rö strä tt. E U -rådets o rd fö ran d e och en fö reträd are för kom m issionen får också utan rö strä tt n ärv ara vid m ötena. I allm änna rådet m edverkar sålu n d a även chefer na för ce n tralb an k ern a i de E U -länder som inte h ar infö rt euro n som sin v aluta den 1 ja n u a ri Dessa län d er ä r D an m ark, G rek lan d, Sverige och S to rb ritan n ien. A llm änna rådet handlägger bland a n n a t fråg o r som gäller sam ordningen av penningpolitiken m ellan eu ro o m rådet och de E U -län d er som stå r u ta n fö r d etta, insam lingen av statistik, ECB:s å rsra p p o rte r, bokförings- och rap p o rterin g san v isn in g ar till de nationella cen tralb an k ern a, anställningsvillko ren för E C B -anställda sam t anslutningen av nya länder till valu tao m råd et. ECB ä r en linjeorganisation d ä r varje direktionsledam o t h a r an sv aret för vissa bestäm da g en erald irek to rat och d irek to rat. ECB h ar å tta g en erald irek to rat och lika m ånga d irek to rat. E C B -rådets arb etso rd n in g an to g s i juli och allm änna rådets i septem ber. I a rb e tso rd n in g a r na fastställs m inim iantalet m öten u nder året, del tag arn a, o m rö stn in g sförfaran d et, m ötesarrangem angen, k om m ittéernas d eltagare och roll, p rin ciperna för rekrytering av personal till ECB osv. Euroom rådets gem ensam m a penningpolitik på E C B s ansvar ECBS verksam het är decentraliserad så a tt de nationella c e n tralb an k ern a sk ö ter en betydande del av fu n k tio n ern a. G ru n d läg g an d e uppgifter i etap p tre av E M U ä r att: - u tform a och genom föra den gem ensam m a penningpolitiken - genom föra v alu ta tra n sak tio n e r - förvalta m edlem sländernas officiella reserv tillgångar - främ ja välfungerande betalningssystem - han d h a betalningsm edelsförsörjningen. D essutom bistår ECBS de nationella in stitu tioner som övervakar penningm arknaden. E u ro peiska gem enskapens organ och nationella m yn digheter skall h ö ra ECBS i allt lagstiftningsarbe te som gäller E uropeiska centralbankens behö righetsom råde. ECBS kan avge ställningstagan den och y ttran d en också i an d ra frågor som ligger inom dess behörighetsom råde. ECBS är oavhängigt i den bem ärkelsen a tt inget av dess beslutande organ får ta em ot in stru k tio n er från utom stående. V arken EG eller dess m edlem sstater får påverka m edlem m arna i E C B -rådet eller allm änna rådet eller direktionsledam öterna n ä r dessa fullgör sina uppgifter. I syfte a tt säkerställa ECBS oavhängighet har m andattiden för ECB:s o rd fö ran d e, vice o rd fö rande och övriga direktionsledam öter fastställts till å tta å r 1 utan m öjlighet till återval. D essutom ä r m öjligheten a tt av sätta ord fö ran d en och direktionsledam öterna begränsad. L ikartade be stäm m elser gäller även de övriga m edlem m arna av EC B -rådet, dvs. cheferna för de nationella centralbankerna. Kom m ittéerna viktiga i förberedelsearbetet Planeringen och beredningen av beslut sker inte b ara i ECB:s egen organisation utan också i ECBS kom m ittéer. K om m ittéerna ä r sam m an sa tta av experter från de nationella c en tralb an k erna och ECB. Som o rd fö ran d e i kom m ittéerna fungerar vanligtvis fö reträd are för ECB. A ntalet kom m ittéer ä r i initialskedet 13 och deras kom pe tensom råden in k lu d erar alla cen tralbanksfunktioner (tabell). Finlands Bank är representerad i sam tliga kom m ittéer. K om m ittéernas m a n d a t period ä r inledningsvis tre år, varefter k o m m itté behovet om prövas. E U -länderna u ta n fö r eu ro o m rådet kan delta i k o m m ittéarb etet då ärenden som ä r underställda allm änna rådet behandlas. T abell. ECBS kom m ittéer Banktillsyn Betalnings- och avvecklingssystem Budget Inform ationsteknik Intern revision In tern atio n ella förbindelser R ä ttsfråg o r E xtern inform ation M ark n ad so p eratio n er Penningpolitik R edovisning och m o n etära inkom ster S edlar S tatistik M onetära kom m ittén engagerad i E M U-förberedelserna En fö reträd are för Finlands Bank och en för finansm inisteriet deltog i arbetet i m onetära kom m ittén under E kofin-rådet. M on etära k o m m itténs m öte i juni ägde rum i Helsingfors. V iktiga tem an för arbetet i m o n etära k o m m it tén 1998 var frågor i anslutning till det blivande e u ro o m råd et. Dessa gällde fram för allt förbere delser inför starten av tredje etappen, exempelvis b ildandet av E uro 11 i anslutning till Ekofin sam t förberedelserna för besluten i maj och vid årsskif tet. E u ro o m råd ets externa representation u tred des grundligt, särskilt m ot slutet av året. K om m ittén beredde även ett rådsbeslut om stabilitetsprogram m ens form och innehåll. M o n etära kom m ittén b estår av två m edlem m ar från varje m edlem sland, ECB och kom m is sionen. Av m edlem sländernas deltagare fö reträ der den ena finansm inisteriet och den a n d ra den nationella centralbanken. F ram till den 1 juni fö reträddes F inlands Bank av M atti V anhala. Efter a tt V anhala u tn äm n ts till o rd fö ran d e i F in lands Banks direktion utsågs vice o rd fö ran d en i direktionen, Esko Ollila, till medlem av m onetä ra kom m ittén. M o n etära kom m itténs m an d atp erio d gick ut då den a n d ra etappen av den ekonom iska och m o n etära unionen upphörde. Dess verksam het fo rtsätte r i ekonom iska och finansiella kom m it tén (E conom ic and Financial C om m ittee). M edlemsländernas ekonom isk-politiska sam arbete 1 De fö rsta m a n d a tp e rio d e rn a ä r exceptionella, eftersom d irek tio n sled a m ö te rn as avgång h a r differen tierats i ö ver ensstäm m else m ed M a a stric h tfö rd ra g et. I sam b an d med m ötena i maj u tfärd ad e Ekofin en kom m uniké i vilken m edlem sländerna b ek räfta de a tt de åtag it sig a tt följa stabilitets- och till växtpakten som ingicks i A m sterdam i ju n i K oordinering av det ekonom isk-politiska sam ar betet ä r en fö ru tsättn in g för a tt den gem ensam m a penningpolitiken skall lyckas, och här spelar stabilitets- och tillväxtpakten en central roll. E tt viktigt led i genom förandet av stabilitetsoch tillväxtpakten ä r uppföljningen av statsb u d getarna och det ekonom isk-politiska sam arbetet. V arje land gör upp ett stabilitets- och tillväxtpro gram med m ålet a tt fö rb ä ttra balansen i de of fentliga finanserna: på m edellång sikt är m ålet jäm v ik t eller ett översk o tt i budgeten. I den k o m m uniké som offentliggjordes i maj fram hölls dessutom att m edlem sländerna på m edellång sikt skall försöka nå m ålet sn ab b are om det ek o n o m iska läget blir gynnsam m are än v än tat. Som första land fick F inland sitt stabilitetsprogram god k än t den 12 o k to b er Euroområdets representation utåt ECB:s tillblivelse och starten av E M U :s tredje e ta p p m edförde självfallet fö rän d rin g ar beträf fande hur euro län d ern a kan ta ställning till pen ningpolitiken i euro o m råd et. En gem ensam pen ningpolitik innebär a tt län d ern a m åste hålla sig till de gem ensam m a penningpolitiska ställnings tag an d en a i alla internationella forum. U nder året utvidgades diskussionen till a tt gälla e u ro om rådets representation inte b a ra i In tern atio nella valutafonden utan också i a n d ra intern atio nella sam m anhang, exem pelvis i förhållande till tredje land, och i olika inofficiella sam m anhang, exempelvis i G 7 och G 10. Vid sitt m öte i W ien i decem ber fastställde E uropeiska råd et h u r gem enskapen skall fö reträ das u tå t i frågor som rö r den ekonom iska och m o n etära unionen. D å G 7-ländernas finansm inistrar och cen tral bankschefer sam m an träd er d eltar ECB:s o rd fö rande i de m öten d ä r E M U -fråg o r diskuteras. På m inisternivå företräds gem enskapen i E M U ärenden av o rd fö ran d en fö r E kofin-rådet, eller om ord fö ran d en kom m er från en m edlem sstat utan fö r eu ro o m råd et, av o rd fö ran d en för E uro 11. Om o rd fö ran d en för E uro 11 fö reträder ett land som inte hör till G 7 men till euro o m råd et, d eltar han utöver de E kofin-m edlem m ar som redan ä r m ed. S ålunda d eltar till exem pel en fö reträd are för Finland u n der ordförandeskapsperioden i G 7-m ötena d å frågor i anslutning till E M U behandlas.

8 32 33 I Intern atio n ella valutafonden h ar ECB observatö rsstatu s vid styrelsens m öten. E uropeiska gem enskapens åsik ter skulle läggas fram för IM F:s styrelse av den b ehöriga m edlem m en av IM F -direk tio n ssek retariatet för den m edlem s stat som in n eh ar o rd fö ran d esk ap et för E uro 11, b iträdd av en fö reträd are för kom m issionen. M ål och instrum ent f ö r penningpolitiken Vid sitt m öte i b örjan av o k to b e r beslutade ECBrådet om h u r de penningpolitiska m ålen skulle definieras vid starten av E M U :s tredje etap p och vilka in d ik a to re r som fram för allt skulle följas. Prisstabiliteten m äts med det harm o n iserad e in dexet för konsu m en tp riser (H IK P ) för e u ro o m rådet och penningm ängden spelar en fra m trä dande roll vid utform ningen av p en ningpoliti ken. Penningm ängden ges ett referensvärde som ä r förenligt m ed prisstabiliteten (se n ärm are s. 15). Efter a tt i E M I ha b eh an d lats i m ånga k o m m ittéer och arb etsg ru p p er fick de penningpolitis ka instrum enten sin slutliga u tform ning i septem ber 1998, då ECB gav ut rap p o rten Den gem en sam m a penningpolitiken i etap p tre: A llm än d o ku m en tatio n av ECBS penningpolitiska in stru m ent och fö rfa ra n d en. De penningpolitiska in strum enten och tillh ö rande info rm atio n s- och dataöverföringssystem testades ingående under a n d ra h alv året T estningen av hela system et gällde inte b a ra de nya d atatek n isk a tilläm p n in g arn a utan fram för allt säkerställan d et av a tt olika fu n k tio n er och tillhöran d e arb etsprocesser och fö rfaran d en fungerar effektivt. Aven reservsystem en testades. Betalnings- och avvecklingssystem en fu n ktio n skla ra T A R G E T, som ä r eu ro o m råd ets R T G S -n ät för b ru tto b e ta ln in g a r i realtid, spelar en viktig roll vid hanteringen av likviditet i eu ro under dagen. System et m öjliggör en sn ab b överföring av b etal ningar m ellan alla E U -länder. Infö ran d et och testningen av T A R G E T fo rtsatte intensivt än d a till slutet av året. I juli 1998 beslutade ECB a tt cen tralb an k ern a i de E U -länder som står u ta n fö r eu ro o m råd et får erbjuda sina m o tp a rte r b egränsad k redit i euro under dagen. D etta är ett helt nytt arran g em an g som ä r avsett a tt u n d erlätta en senare övergång till etapp tre av den ekonom iska och m onetära unionen för dessa m edlem sländer. A rrange m anget utgör ett u n d an tag från regeln a tt ingen cen tralb an k beviljar kredit i en a n n an valuta än sin egen. K reditvillkoren är noga definierade i avtal med de berörda E U -centralbankerna. I m itten av novem ber publicerade ECB den tredje lägesrapporten om T A R G E T. R ap porten tog upp de rättsliga ram a rn a för och operativa aspekter på T A R G E T. Den gav också en över sikt av kriterierna för tillträde till R TG S-systemen och av de detaljerade reglerna för olika an v ändargrupper. ECB och sam tliga nationella cen tralb an k er inom eu ro o m råd et testade upprepade gånger under året funktionsdugligheten hos T A R G E T. M ot slutet av året utfördes sim uleringstest i vilka alla kreditinstitut som hör till system et deltog. U nder den sista testningsfasen i n o v em b er-d e cem ber gjordes produktionstest. A npassningen till e tt ö k at bruk av elektronis ka pengar var ett centralt tem a på betalningssys tem o m råd et som under året behandlades i EM I och senare i ECB. I m ars avgav EM I ett y ttrande till kom m issionen med förslag om övervakning av a tt verksam heten i företag som ger ut elektro niska pengar ä r stabil. B akgrunden till y ttran d et var ett tidigare ställningstagande av E M I om a tt e n b art k red itinstitut borde få ge ut elektroniska pengar. D å m an em ellertid inte k u n n a t enas i frågan, beslutade EM I i stället föreslå effektiv övervakning. ECBS beviljar k red itin stitu t centralbankskredit e n b a rt m ot full säkerhet. Principen ä r a tt en sto r m ängd olika värdepapper go d tas som säker het och a tt värdepapperen kan an v än d as även över E U -ländernas gränser. F rån och med star ten av tredje etappen sköts hanteringen av värde p ap p er som används som säkerhet i ett an n at m edlem sland enligt den s.k. k o rrespondentbanksm odellen. Enligt denna m odell fungerar m edlem sländernas c en tralb an k er som depåhållare för värdepapperen och sköter överföringen av säkerheter. På lång sikt ä r det m eningen a tt avvecklingen av v ärdepapper som an v änds som säkerheter skall ske m ellan clearingorganisationerna i m ed lem sländerna. Av den anledningen godkände ECB:s direktion i septem ber m inim ikrav för avvecklingssystem för värd ep ap p er som får an v ä n das för depåhållning och avveckling av säkerhe ter för centralbankskredit. Överföring av kapital och reservtillgångar till E C B N ä r ECB inleder sin verksam het skall dess k a p i tal enligt M aastrich tfö rd rag et vara 5 m iljarder ecu. Den andel som centralbanken i varje EU land skall betala beräknas på basis av m edlem s statens andel av gem enskapens b ru tto n a tio n a l p ro d u k t och befolkning. F ördelningen av k a p i talan d elar ju steras vart fem te år enligt den fördel ningsnyckel för teckning av ECB:s kapital som fastställs av E C B -rådet. K apitalet kan överföras i form av pengar (olika valutor) eller v ärd ep ap per. D et rekom m enderades a tt k ap italet från fö r sta början skulle vara så sto rt a tt ko stn ad ern a för u p p rätta n d e av ECB:s verksam het kan täckas genom kapitalavkastningen. Den första kapitalöverföringen skedde i juni. Finlands andel av kapitalet på 5 m iljarder ecu var procent, och Finlands Bank betalade in den andelen, ecu, den 1 juli I decem ber ju stera d e E C B -rådet k ap ita la n d e larna på grundval av ny statistik. Finlands vikt i fördelningsnyckeln m inskade till procent. O ckså de E U -länder som inte var bland de första som an to g euron som sin gem ensam m a v aluta betalade redan vid starten av etapp tre av E M U in en liten del eller n ärm are bestäm t 5 p rocent av den kapitalandel som beräk n ats för landet. F ö r a tt säkerställa täckning av ECB:s eventu ella växelkursrisker godkände EC B -rådet i enlig het med EC B S-stadgan en rekom m endation till en råd sfö ro rd n in g (E G ), som bem yndigar ECB a tt öka sitt kapital från 5 m iljarder euro till högst det dubbla. Vid bö rjan av ja n u a ri 1999 överförde central b an k ern a i alla 11 m edlem sländer reservtillgång ar till ECB till ett sam m anlagt värde av cirka 40 m iljarder euro. F inlands B anks andel var ca 700 m iljoner euro, och av d e tta utgjorde 15 procent guld och 85 procent ford rin g ar i utländsk valuta. Till följd av överföringarna h ar Finlands Bank en fo rd ran i euro p å E uropeiska centralbanken. Som om bud för ECB placerar de nationella cen tralb a n k ern a ECB:s reservtillgångar enligt de riktlinjer ECB utfärd ar. Ö vergångsbestämmelser fö r fördelning av de m onetära inkom sterna Enligt M aastrich tfö rd rag et skall de inkom ster som h ä rrö r från ECB:s och eu ro centralbanker G nas gem ensam m a penningpolitik adderas och sum m an av dessa s.k. m o netära inkom ster förde las på de nationella cen tralb an k ern a i fö rh ållan de till deras inbetalda an d elar av ECB:s kapital. U nder övergångsperioden b eräk nas de m o n etära inkom sterna enligt en s.k. indi rekt räknem etod. Enligt denna m etod m ultiplice ras den skuldbas som EC B -rådet sep arat beslutat om med en särskilt fastställd referensränta. M o netära inkom ster u p p står fram för allt genom se delutgivning. Eftersom sedelinkom sterna varie rar m ycket m ellan länderna, beslutade E C B -rå det i novem ber a tt sedelinkom sterna skall tas med i beräkningen av de m o netära inkom sterna först då eurosedlar b ö rjar ges ut. E ftersom besluten ovan om fördelningen av de m o n etära inkom sterna endast gäller en viss tid, b ehandlas frågan på nytt i början av 2002 innan eu rosedlar b ö rja r ges ut. Enhetlig redovisning i centralbankerna U nder 1998 finslipade E U -cen tralb an k ern a de gem ensam m a redovisningsprinciperna och redovisningsm etoderna för ECBS, och dessa förb an d sig sam tliga E M U -cen tralb an k er a tt följa i ra p porteringen till ECBS. De viktigaste standardiseringsom rådena ä r redovisningsprinciperna i frå ga om intäktsredovisning, värdering, periodisering och rapportering. M ålet för harm oniseringen av redovisnings principerna ä r en enhetlig rap p o rterin g, som m öjliggör enhetlig likviditetsprognostisering och likviditetsuppföljning i E C B S-om rådet. ECB:s viktigaste in stru m en t för rap p o rterin g till all m änheten ä r den konsoliderade b alansräkning som ECB sam m anställer på basis av de enskilda cen tralb an k ern as balan sräk n in g ar och publice ra r varje vecka. E C B S roll i finanstillsynen Enligt M aastrich tfö rd rag et skall tillsynen över k red itin stitu t till stö rsta delen utövas av natio n el la m yndigheter. I ECBS h a r det ansetts viktigt a tt tillsynen över k reditinstituten täcker hela E U -om rådet. I ECBS banktillsynskom m itté deltar sålunda inte bara cen tra lb an k ern a i eu ro o m råd et utan även före trä d a re för de övriga E U -länderna sam t repre sen tan ter för tillsynsm yndigheterna i de E U -län der d ä r finanstillsynen utövas av någon an n an

9 34 35 m yndighet än cen tralb an k en. Till banktillsynskom m itténs uppgifter h ö r a tt analysera tillsyns frågor på m akronivå, a tt följa utvecklingen inom bank- och finanssektorn och a tt främ ja ett sm i digt in fo rm atio n su tb y te m ellan olika tillsyns m yndigheter. E tt av de viktigaste ären d en a i banktillsynskom m ittén und er 1998 var frågan om det bästa sättet a tt fördela arb etet m ellan finanstillsyns m yndigheterna, de nationella cen tralb an k ern a och ECB för a tt säkerställa b ankväsendets stab i litet. A ndra viktiga finanstillsynsfrågor i ECB var A sienkrisens inverkan på den europeiska kreditinstitutssek to rn, eu ro n s effekter på b an k v äsen det i E uro p a och den tekniska utvecklingens å te r verkningar på b a n k ern as lönsam het och k a p ita l täckning. D essutom analyserade ECB hu r de fö r än d rad e in tä k tsstru k tu re rn a kom m er a tt p åver ka b an k ern a i E u ro p a. F ö r a tt k u n n a följa dessa trender beslutade ECB a tt införa ett system för regelbunden bevakning av den europeiska b a n k sektorn som helhet. E M U -lagstiftningen klar fö r e årsskiftet F örberedelserna inför tredje etap p en av E M U innebar a tt lagen om F inlands Bank behövde revideras två gånger inom en k o rt tid. Lagen om Finlands B ank (719/1997), som hade trä tt i k raft den 1ja n u a ri 1998, ä n d rad es genom en ny lag om Finlands Bank (214/1998), som anto g s av rik sd a gen den 20 m ars S am tidigt anto g s lagen om up p hävan d e av m yntlagen (215/1998) och lagen om m ynt (216/1998). B estäm m elserna om F in lands Banks oavhängighet i den nya lagen träd d e i k raft den 1 m aj 1998 och de övriga bestäm m el serna den 1 ja n u a ri 1999, n ä r Finland anslöt sig till euro o m råd et. Efter a tt lagarna an tag its var lagstiftningen i Fin lan d förenlig m ed bestäm m el serna i fö rd rag et om u p p rä tta n d e t av E uropeiska gem enskapen och stadgan för E uropeiska centralbankssystem et. I E M I:s och kom m issionens konverg en srap p o rter enligt artikel 109j i fö rd rag et om u p p rä t tandet av E u ropeiska gem enskapen, vilka utkom i slutet av m ars, g ranskas graden av konvergens mellan den nya lagstiftningen om F inlands Bank och fördraget. I v ard era rap p o rten sägs lagstift ningen i F in lan d v ara förenlig m ed fördraget och EC B S-stadgan. N ä r euro n infördes den I ja n u a ri 1999, över gick den högsta m akten i fråga om m yntenheten till gem enskapen, och bestäm m elserna om den gem ensam m a valutan publicerades i euroförordningen, som trädde i k raft den 1 jan u ari Till följd härav upphävdes den gam la m yntlagen, men inom ram en för eurofö ro rd ningen tilläm pas alltjäm t de bestäm m elser i m yntlagen som anges i övergångsbestäm m elsen i lagen om m ynt så länge som sedlar och m ynt i m ark är lagliga betalningsm edel. Staten h a r fo rt farande en sam rätt a tt låta prägla m ynt i F in land. I den nya lagen om m ynt kom pletteras gem enskapsrätten med nationella bestäm m elser om mynt. Eurosedlar och eurom ynt I juli 1998 godkände E C B -rådet på basis av fö r beredelsearbetet alla sju valörer av eurosedlar (5, 10, 20, 50, 100, 200 och 500 euro) och sedlarnas utseende inklusive äkthetsdetaljer. S edlarna är likadana över hela eu room rådet. Provfram ställ ningen inleddes i septem ber 1998 och fortgick ä n d a in i decem ber. Flera sedeltryckerier i eu ro o m rådet deltog i provfram ställningen. V arje se delvalör trycktes upp av m inst två tryckerier för a tt säkerställa a tt sedlarna blir identiska. Den egentliga p ro d u ktionen inleds våren ECBS sedelkom m itté h ar enligt nyinsam lade d a ta be räk n a t a tt de elva euro län d ern a behöver allt som allt ca 13 m iljarder sedlar. Produktionen av eurom ynt inleddes i septem ber E U -rådet och de behöriga nationella m inisterierna an sv arar för förberedelserna av m ynttillverkningen. F ö r de å tta m yntvalörerna (1, 2, 5, 10, 20 och 50 cent sam t 1 och 2 euro) är averserna lika i hela euro o m råd et, m edan rever serna har nationella kännetecken så a tt det fram går i vilket land m ynten h ar getts ut. F ö r n ärv a rande up p sk attas behovet av eu rom ynt vara ca 70 m iljarder stycken. De nationella valu to rn a blev denom ineringar och underuppdelningar av euron den 1 ja n u a ri E urosedlarna och eurom ynten tas dock i bru k först vid början av De nationella sedlarna och m ynten ä r sålunda alltjäm t lagliga betalningsm edel i respektive euroland. Den 3 novem ber 1998 m eddelade E C B -rådet i enlighet med M aastrich tfö rd rag et a tt ce n tralb an k ern a i de länder som hör till eu ro o m råd et under tre år från och med den 1 ja n u a ri 1999 på m inst ett ställe m åste bereda m öjlighet a tt till den fasta växelkursen byta ut sedlar som ä r lagliga b etal ningsm edel i an d ra euro län d er m ot nationella sedlar och m ynt. C e n tralb a n k ern a h ar dock rä tt a tt begränsa det an ta l och/eller det sam m anlagda värdet av sedlar de ä r beredda a tt ta em ot på en gång eller under en dag. D essutom rekom m enderade rådet de n a tio nella c en tralb an k ern a a tt på egen b ekostnad rep atriera a n d ra sedlar från a n d ra euro län d er till den centralbank som gett ut sedlarna. I rekom m endationen uppm anades cen tra lb an k ern a a tt växla in sedlar k o stn ad sfritt, med förbehållet a tt om affärsb an k er eller valutaväxlingskontor d eb i teras avgifter för den nationella sedelhantering en, så skulle m otsvarande avgifter även kunna tas ut för repatriering av sedlar. ECBS och E U -råd et beslutade om åtg ärd e r i syfte a tt förh in d ra förfalskning av eurosedlar. I anslutning till ECB i F ra n k fu rt u p p rätta s en d a tab a s för eu ro fö rfalsk n in g ar som får utnyttjas av de nationella ce n tralb an k ern a och de m yndighe ter som undersöker förfalskningar. D essutom u p p rätta s en central för undersökning av eu ro förfalskningar. V ar centralen skall förläggas be slutas våren S ta tistik i E M U U nder ledning av EM I och dess efterföljare ECB fortsatte harm oniseringen av statistiken: defini tionerna finslipades och anvisningar om insam lingsm etoderna utarbetades. Sedan sta tistik p ro duktionen kom m it i gång sam ordnades även det tekniska ram verket för rap p o rterin g en, såsom koder, d a ta fo rm a t och kontrollm etoder. Den långvariga utvecklingen av finansm arknadsstatistik under E M I:s överinseende resulte rade i enhetlig m ånatlig balansräkningsstatistik för den m o n etära unionen från och med ställ ningen vid slutet av ju n i ECB förutsatte också a tt de nationella cen tra lb an k ern a skulle läm na retro ak tiv a m ån ad sb alan sräk n in g ar k o r rigerade i enlighet med de nya statistikkraven. På basis av historiska d a ta fastställde ECB nya penningm ängdsaggregat för den m o n etära unionen. Även kassakravssystem et g ru n d ar sig på månadsb alan sräk n in g arn a. Vid starten av den m o n etä ra unionen m åste det finnas räntestatistik för hela eu ro o m råd et så a tt penningpolitikens effekter kan följas upp. Eftersom m edlem sländernas fin ansm arknader alltjäm t skiljer sig från v a ran d ra, ä r det inte möjligt a tt om edelbart stan d ard isera räntestatistiken. Som en tillfällig lösning beslutade m an d ä rfö r a tt utgående från tillgänglig nationell rän testatistik ta fram centrala utlånings- och inlån in g srän to r som ä r så enhetliga som m öjligt. Insam lingen av ränteuppgifter inleddes hösten En liknande lösning började tilläm pas också på värdepappersstatistiken; statistiken sam m anställs på grundval av tillgängliga n a tio nella data. V åren 1998 an to g E M I:s råd tre publik atio n er rö ran d e fin ansm arknadsstatistik, och EC B -rådet fastställde beslutet senare p å hösten. Dessa pu b lik atio n er o m fa tta r en landvis uppgjord EU täck an d e lista över m o netära finansinstitut (M F I), en m anual om sektorindelningen och en m anual för insam ling av finansm arknadsstatistik med to nvikt på specificerade problem om råden. Sedan o k to b er 1998 publiceras M F I-listan även på ECB:s hem sida på Internet. H östen 1998 a n to g E C B -rådet den definition av pennin g m ark n ad sfo n d er som i fo rtsä ttn in g en skall tilläm pas i alla E U -länder. D e fonder som uppfyller definitionen p å penningm arknadsfond räk n as till m onetära finansinstitut. I Finland klassificeras penningm arknadsfonder som sådana fonder som av statsråd et beviljats särskilt tillstånd a tt verka som pen n in g m ark nadsfonder. Efter a tt m edlem sländerna i den m o n etära unionen utsetts våren 1998 började ECB sam m anställa de m ånatliga nationella b etalningsba lan sra p p o rte rn a från m edlem sländerna till en be talningsbalans för hela euro o m råd et. ECB b ö rjar publicera dessa statistik sam m an d rag E M I och sederm era ECB h ar halvårsvis gjort u p p ra p p o rte r över hu r E U -länderna fullgjort sin skyldighet a tt utveckla och sam la in statistik. ECB h ar lagt särskild vikt vid a tt statistiken läm nas in enligt givna tidtabeller. O ckså kvaliteten på statistiken h a r granskats. K valitetsproblem en avseende betalningsbalansstatistiken b ero r fram för allt på svårigheterna a tt fastställa den regio nala indelningen. B etalningsbalansarbetsgruppen, som ä r un derställd EU :s kom m itté för valuta-, finans- och betalningsbalansstatistik, slutförde arb etet med a tt i sam råd med E u ro stat och m edlem sländerna u p p rä tta avtal om utveckling av fram fö r allt by tesbalans- och direktinvesteringsstatistik och in läm ning av statistiken till E urostat. D essutom in rättad es un d er E uro stats ledning en ex pert g ru p p med uppgift a tt utreda felen i betalnings balansstatistiken och särskilt den territoriella in delningen. D e aktuella felen gör a tt öv ersk o ttet i bytesbalansen för E u ro p a och eu ro o m råd et blir för stort.

10 36 37 O m fattande förändringar i inform ationssystem en Förberedelserna inför etap p tre av E M U h ar k räv t en m assiv inform ationsteknisk insats. Alla cen tralb an k er i eu ro o m råd et h ar byggt om sina system så a tt de fungerar enligt enhetliga princi per. N ya system h ar behövts för genom förande av den m o n etära politiken, insam ling av statistik och placering av reservtillgångarna. Ö verföring en av d ata m ellan ECB och E U -län d ern as cen tralb a n k e r sker via gem ensam m a d a ta k o m m u n i kationssystem. U nder 1998 togs i p ro d u k tio n p ro g ra m ä n d ringar, nya tilläm p n in g ar och ett n y tt in fo rm a tio n sn ät som behövdes för E M U :s tredje etapp. O m fattan d e tester utfördes för a tt säkerställa en problem fri system start. D essutom beslutade cen tralb a n k e rn a och ECB sinsem ellan om gem en sam m a arb e tssä tt för eu ro eran. D atasäkerhetsprinciperna finjusterades och system stödsorganisationer byggdes upp. E tt år 2000-projekt sta r tades för a tt säkerställa a tt m illennieskiftet inte m edför stö rn in g ar i ECBS inform ationssystem. Händelserna vid å rsskiftet O m ställn in g arn a vid årsskiftet föregicks av o m sorgsfulla förberedelser såväl i m o n etära k o m m ittén som i ECB. E fter m ötena i maj började m o n etära k o m m ittén lägga u pp en detaljerad tidtabell inför fastställandet av de oåterkalleliga o m räk n in g sk u rsern a vid årsskiftet Å tg ärd ern a för a tt fastställa o m räk n in g sk u r serna inleddes m ed en telekonferens m ellan cen tralb a n k e rn a den 31 decem ber 1998 kl (klockslagen gäller centraleuropeisk tid). E U -cen tralb an k ern a k o n tro llerad e och be räk n ad e de aktu ella växelkurserna och säk er ställde a tt k u rsern a m ellan de d eltagande valu to rn a m otsv arad e de aviserade bilaterala cen tral kursern a i E R M. Vid slutet av telekonferensen beräk n ad e kom m issionen, utgående från de k u r ser som fra m rä k n a ts av E U -cen tralb an k ern a, de slutgiltiga officiella ecuk u rsern a för de d eltag an de v alu to rn a och sände dem till ECB för d u b b el k o ntro ll. En telekonferens hölls i E C B -rådet d är o rd et leddes av E C B -o rd fö ran d en W illem F. D uisenberg och d ä r ECB:s y ttran d e om de före slagna o m räk n in g sk u rsern a antogs. Efter bekräftelse av ECBS föreslog kom m is sionen dessa kurser som oåterkalleliga o m rä k ningskurser för euro n (tabell s. 12) för an tag an d e av E U -råd et vid ett televiserat sam m an träd e kl K om m issionen offentliggjorde kurserna via nyhetsbyråer som tillhandahåller finansiell inform ation och via Internet. Hela proceduren avslutades kl. 15 n är o m rä k ningskurserna publicerades i E uropeiska gem en skapernas officiella tidning. Officiellt infördes euron kl lokal tid i varje land. Som enda euroland som följer östeuropeisk tid var Finland det land som införde euron först. Vid årsskiftet togs även flera nya IT-system i b ruk och m ånga arbetsprocesser ändrades. D etta om läggningsarbete övervakades noggrant i hela eu ro o m råd et av en organisation som om fattade ECB, centralb an k ern a, kreditinstituten, fo n d b örserna och värdepapperscentralerna. E U -sam arb etet i Finland F inlands Bank deltog ak tiv t i de nationella E M U -förberedelserna. Finlands Bank var före trä d d i m ånga arb etsg ru p p er för rik som fattande E M U -projekt. K o n k reta u n d erhandlingar fö r des med finansm inisteriet i frågor som krävde gem ensam m a beslut, till exempel h u r länge n a tio nella sedlar och eurosedlar skall an v ändas p a ra l lellt. Med b an k ern a bedrevs sam arbete på m ånga olika nivåer, bland a n n a t med E M U -k o o rd in ato rern a i arb etsg ru p p er inom olika sektorer. I arb etsg ru p p ern a granskades EM I:s/ ECB:s nyas te planer och beslut avseende penningpolitiska instrum ent, statistik och betalningssystem. Växelkurssam arbetet E R M II Övrigt internationellt samarbete I enlighet med E uropeiska rådets beslut i A m ster dam 1997 ersätts Europeiska m o n etära system et (E M S) vid starten av E M U :s tredje etapp med en ny växelkursm ekanism (E R M II). De operativa förfaranden som skall tilläm pas i den nya växel kursm ekanism en h ar n ärm are fastställts i ett av tal av den 1 septem ber 1998 m ellan ECB och cen tralb an k ern a i de E U -länder som d eltar i sys tem et. Den 26 septem ber 1998 m eddelade e u ro om rådets finansm inistrar, ECB sam t D anm arks och G reklands m inistrar och centralbankschefer a tt D anm ark och G rekland kom m er a tt delta i E R M II från och med den 1ja n u a ri D essut om m eddelades a tt variationsintervallet för den d an sk a kro n an i E R M kom m er a tt vara ±2.25 %, vilket ä r sm alare än n o rm alt (± 15 %). M ot slutet av året offentliggjorde ECB även de bindande riktlinjer som ECB och c en tralb an k ern a i EU länderna u ta n fö r eu ro o m råd et kom m it överens om. U nder årets sista dag fastställdes c en tralk u r serna m ot eu ro n och interventionskurserna för den dan sk a k ro n an och den grekiska drak m an i E R M II. Internationella regleringsbanken Internationella regleringsbanken (BIS) ä r cen tralb a n k ern as gem ensam m a bank och deras sam arbetsorganisation. Vid m ånadsm ötena i Basel disk u terar centralbankschefer och sa k k u n niga penningpolitiska och ekonom isk-politiska frågor och frågor som gäller det internationella finanssystem et. O ckså läget på finansm arknaden och a n d ra aktuella tem an som berö r cen tral bankerna dryftas på m ötena. Internationella regleringsbanken beviljar vid behov, i regel av likviditetsskäl, cen tralb an k ern a kredit. I novem ber 1998 beviljade BIS för in d u striländernas räkning Brasilien ett lån på 14.5 m iljarder U S-dollar, som en del av ett o m fa tta n de internationellt lånearrangem ang. F ö r F in lands vidkom m ande fö ru tsatte arrangem anget a tt Finlands Bank beviljades statsborgen. M ed stöd av denna proprieborgen kunde Finlands Bank bevilja en borgen till ett belopp som m ot svarade bankens kapitalandel på 50 m iljoner USdollar som säkerhet för Internationella regleringsbankens fo rd ran på Brasiliens centralbank. V alutastödsavtalet mellan de nordiska ländernas cen tralb an k er upphörde Internationella valutafonden I och med a tt F inland anslöt sig till det E uropeis ka centralbankssystem et upphörde det valutastö d sarrangem ang som gällt m ellan de nordiska ländernas cen tralb a n k er alltsedan E nskil d a avtal i syfte a tt stö d ja växelkurser ä r inte längre m öjliga i E M U :s tredje etapp. Internationella valutafondens (IM F ) styrelse godkände i ja n u a ri direktionens resolution med rekom m endation om höjning av m edlem sk voterna med 45 procent från 145 m iljarder SD R till 212 m iljarder S D R. K vothöjningen trä d er i kraft när m edlem sländer med m inst 85 procent av de sam m anlagda kvoterna har g o d k än t höjningen. T idsfristen för höjningen går ut den 29 jan u ari F inlands andel ö k ar efter höjningen från m iljoner SD R till m iljoner SD R (från 6.1 m iljarder till 9.0 m iljarder m ark enligt S D R -kursen vid utgången av 1998). Finlands kvotandel av de sam m anlagda m edlem skvoterna förblir i sto rt sett o fö rän d rad, dvs. ca 0.6 procent. Enligt sina av talsartik lar kan valutafonden vid behov låna medel från sina m edlem sländer inom ram en för G A B -avtalet (G eneral A rrangem ents to B orrow ) och N A B -avtalet (N ew Arrangem ents to Borrow ). I det N A B -arrangem ang, som godkändes av valutafondens d irek tion i ja n u a ri 1997 och som trä d d e i k raft i n o vem ber 1998 d eltar 25 m edlem m ar eller in stitu tioner. L ånepotentialen under N A B ä r 34 m iljar der SD R. F inlands andel är 340 m iljoner SD R (2.4 m iljarder m ark). D en stadgeenliga årliga k o n sultationen enligt A rtikel IV m ellan Internationella valutafonden och F inland ägde rum i m ånadsskiftet m aj-juni. U n d er besöket granskade fondens ekonom er det ekonom iska läget i Finland. K o n su ltationsrapporten behandlades av fondens direktion i augus ti och IM F publicerade e tt k o rt pressm eddelande om sina slutsatser. V alutafondens direktion gav de finländska m yndigheterna sitt erk än n a n d e för en lyckad ekonom isk politik som avspeglades i en kraftig ekonom isk tillväxt, m åttfull inflation och fö rb ättra d e offentliga finanser. D en höga arb ets lösheten kon staterad es fortfaran d e vara e tt p ro blem. IM F rekom m enderade ö k a d flexibilitet på arbetsm ark n ad en och lägre b eskattning av arb e te som sysselsättningsförbättrande åtgärder var e tt av de m est krävande åren i valu ta fondens historia. F onden fo rtsatte ansträn g n in g a rn a a tt å te ru p p rä tta fö rtro en d et för T hailand, Sydkorea och Indonesien och återställa den eko nom iska stabiliteten i om rådet. O säkerheten på de finansiella m a rk n a d ern a spred sig också till a n d ra världsdelar och gav upphov till devalveringsspekulationer och sjunkande tillgångspri ser. R ysslands ekonom iska svårigheter ök ade yt terligare bl.a. på grund av nedgången i rå v a ru p ri serna. R yssland vände sig på n y tt till valu tafo n den på som m aren för a tt k o m p lettera sina gällan de lånearrangem ang med fonden. I juli beviljade valutafonden, som en del av ett större lånearrangem ang, R yssland ett lån på 11.2 m iljarder dollar. De nya lånearrangem angen med tillhörande stabiliseringsprogram förm ådde inte å te ru p p rä tta m arknadens förtroende. Stabiliseringsprogram m et och utbetalningen av det