vecklingssystem som kan g o dkännas för ECBS k re d ittran sak tio n e r sam t utv ärd erat värdepappersavvecklingssystem en i E U -o m råd et m ot

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "vecklingssystem som kan g o dkännas för ECBS k re d ittran sak tio n e r sam t utv ärd erat värdepappersavvecklingssystem en i E U -o m råd et m ot"

Transkript

1 19 18 senast kring halvårsskiftet 2000 ä r en integrerad del av det han d elsn ät som håller på a tt byggas upp till allm äneuropeisk stan d ard. X etra-system et vid D eutsche Börse blir då handelssystem et för H elsingforsbörsen, vars m edlem m ar enligt avtalet också blir m edlem m ar av D eutsche Börse och Eurex - och vice versa. S am arbetet gör H el singforsbörsen k o n k u rren sk raftig are och ä r san nolikt också en g aran ti för a tt d erivathandeln inte flyttas från H elsingfors. Sam m a syfte tjän ar också beslutet i decem ber a tt införliva Finlands V ärdepapperscentral A b och H elsingforsbörsen i sam m a koncern. I den nya koncernen - H elsinki Exchanges G ro u p Ltd A b - u p p tas som d o tterb o lag utöver de nyss n äm n d a också H elsingfors V ärdeandelscentral Ab. Finlands V ärdepapperscentral spelar en cen tral roll på den finländska v ärd ep ap p ersm ark n aden. V ärdepapperscentralen fungerar som registreringscentral för k o n to b aserad e v ä rd ep ap per som em itteras i Fin lan d sam t som clearingorganisation för in ra p p o rte ra d e värdepappersavslut. R M -system et, som ä r ett clearing- och avvecklingssystem för skuldförbindelser som handlas på V ärd epapperscentralens grossistm ark n ad, har tekniskt sett fungerat väl. D ärem o t h ar O M system et - clearing- och avvecklingssystem et för V ärdepapperscentralens aktiehandel - tidvis haft likviditets- och leveransproblem som lett till att avslut avvecklats senare än överenskom m et. M yndigheterna, V ärdepapperscentralen, H el singforsbörsen och clearingm edlem m arna vidtog en hel del åtg ä rd e r för a tt ö k a fu n ktionssäkerheten vid clearingen och avvecklingen av ak tie tran sak tio n er. M ed u tg ån g sp u n k t i d e tta vidare utvecklades O M -system et. E tt viktigt pro jek t på m edellång sikt som skall göra aktieclearingen och -avvecklingen effektiva re och fu n k tio n ssäk rare gäller centraliseringen av den nu decentraliserade registerhållningen av ak tier och ä g a ra n d elar till F inlands V ärde papperscentral. V ärdeandelsregistreringen, nu spridd på sex registerhållare, b eräk n as v ara över förd till V ärdepapperscentralen å r K ravet på fullgod säk erh et för k rediter i E u ro peiska cen tralbankssystem et sk ap ar n ä ra k o p p lingar m ellan värdepappersavvecklingssystem en, o p eratio n ern a för g en om förande av den gem en sam m a penningpolitiken och betalningssystem et T A R G E T. ECB och de n ationella E U -centralb an k ern a h a r d ä rfö r som ett led i förberedelserna för E M U :s etap p tre specificerat kraven på av- vecklingssystem som kan g o dkännas för ECBS k re d ittran sak tio n e r sam t utv ärd erat värdepappersavvecklingssystem en i E U -o m råd et m ot dessa krav. V ärdepapperscentralens RM -system uppfyller alla EC B S-kriterier. 1 V ärdepappers centralens O M -system hanteras inte såd an a in strum ent som godtas som säkerheter i ECBS, men på vissa särskilda villkor uppfyller också det m inim ikraven. I Europeiska centralbankssystem et skall kre ditinstituten ställa säkerhet för sin centralbankskredit. Principen ä r a tt ECBS go d k än n er ett brett urval av v ärdepapper som säkerhet och a tt sam ma värd ep ap p er godtas som säkerhet för centralbankskredit i hela euroom rådet. Efter starten av etap p tre av E M U sker den gränsöverskridande användningen av underliggande v ärdepapper m ellan eu ro länderna enligt den s.k. korrespondentbanksm odellen, vilket innebär a tt central b an k ern a i ECBS m edlem sländer fungerar som depåhållare för v aran d ra och sköter överföring en. F inlands Bank fattade i början av 1998 ett p relim inärt beslut om underliggande v ärd ep ap per vid ECBS operationer. V ärdepapper i grupp ett o m fa tta r skuldförbindelser som uppfyller de enhetliga g o d tagbarhetskriterier som fastställts av ECB för hela euroom rådet. De nationella cen tralb a n k ern a kan ytterligare g o d k än n a s.k. grupp två-värdepapper, som ä r särskilt viktiga för de nationella m ark n ad ern a och banksyste m en. U rvalskriterierna för grupp tv å-v ärd ep ap per skall uppfylla ECB:s m inim ikrav, men i öv rigt kan kriterierna variera m ellan länderna. På förslag av Finlands Bank har som grupp två v ärdepapper i F inland g o dkänts konto b aserad e skuldförbindelser i euro som h ar getts ut av in hem ska em ittenter och ä r avsedda för handel. E m ittenterna av skuldförbindelser i grupp två skall ha g o d tag b ara kreditvärdighetsbetyg. R atinginstituten i sin tur m åste uppfylla vissa k riterier som fastställts av ECB. S ådana kriterier är till exempel kreditklassificeringens offentlig het, prognosvärde och jäm fö rb a rh e t m ed in ter nationella klassificeringar. R atinginstituten skall också vara så oberoende som möjligt av de före tag som de betygsätter. F ö ru to m internationella ratinginstitut h ar D un & B radstreet F inland Ab g o dkänts som kreditvärderingsbolag vars nya, utbyggda ratingverksam het F inlands Bank kan använ d a bland a n n a t i sin kreditriskbedöm ning av inläm nade säkerheter. Y tterligare två an d ra bolag - Finnvera A bp och F örsäk rin g sak tieb o laget G a ra n tia - plan erar a tt inleda d enna typ av verksam het. O m den planerade verksam heten uppfyller de villkor som ställs av Finlands Bank, är banken beredd a tt i sin kreditriskbedöm ning an v än d a även den rating som denna verksam het resulterar i. F inlands V ärdepapperscentral beslutade i no vem ber om u p p rä tta n d e t av en d a ta k o m m u n ik a tionsförbindelse till D eutsche Börse C learing för överföring av v ärdeandelar m ellan länderna. D ärigenom u n d erlättas till en början främ st h an teringen av säkerheterna i ECBS. Den finländska finansm arknadens stabilitet och k o n k u rre n sk raft ä r i hög grad beroende av den beredskap V ärdepapperscentralen och H el singforsbörsen h ar inför euron och å r O ck så förbindelserna med internationella system har en avgörande betydelse för den nationella in fra stru k tu ren s k o n k u rrensförm åga i fram tiden. H elsingforsbörsens nya elektroniska handels system för ak tier kom i gång senare än beräk n at på grund av tekniska problem. D et nya system et togs i bruk i septem ber och det har fungerat enligt förv än tn in g arn a. F u n k tio n ssäk ra och effektiva datasystem ä r viktiga i det nya konkurrensläge som u p p står till följd av E M U och som även gäller bö rsern a och stö d fu n k tio n ern a för värdepappershandeln. Ö vergången till n o teringar i euro vid början av 1999 löpte utan problem. B ankernas lönsam het och effektivitet G enerellt sett var läget för de finländska b an k e r na 1998 gynnsam t: b an k ern a redovisade goda resultat, rörelsevinsterna steg ytterligare och fram för allt fin an sn etto t ökade. B ankernas oreg lerade fo rd rin g ar och k reditförluster låg k v ar på nivåer som de redan tidigare hade sjunkit till och som kan anses n orm ala. Följden var a tt b an k er nas k ap ita ltäc k n in g fö rb ättra d es något. E fter bankkrisen h a r de finländska bankerna på n åg ra å r ö k at sin effektivitet till nordisk nivå och sn ab b t fö rb ä ttra t sin resultatförm åga. I ef fektivitet h a r b an k ern a n ärm at sig de svenska. Bland O E C D -län d ern a h a r F inland legat i to p p när det gäller b an k sek to rn s k o stnadsbesparingar under 1990-talet. U nder denna period har bland a n n a t antalet an ställd a och k o n to rsn ätet närap å halverats, vilket h ar gett de finländska ban k ern a ett b ä ttre konkurrensläge. B ankerna belastas dock sedan bankkrisen av fo rtsa tt sto ra fastighetsinnehav, som är u p p en b art svåra a tt av y ttra i en sn ab b takt. Asien- och R ysslandskriserna hade inga större återverkningar på de finländska b an k ern a G entem ot de huvudsakliga krisregionerna hade ban k ern a i F inland relativt sm å direkta risker jä m fö rt med b an k se k to rn i m ånga a n d ra länder i E uropa. På k red itm arknaden skärptes konkurrensen mellan ban k ern a under K reditstocken väx te med ca 12 procent T ro ts den h ård n an d e k o n kurrensen m inskade ban k ern as rän te n etto n inte n äm nvärt, eftersom utlåningen ökade klart. K onkurrensen i fråga om nyutlåningen, som tä r de på räntem arginalerna, gällde i första hand kreditgivningen till hushållen d ä r m arginalerna av hävd h a r varit sto ra och kreditförlusterna små. Till lönsam heten i den finländska banksektorn bidrog den sto ra låg fö rrän tan d e inlåningsvolymen. Jä m fö rt med övriga E uropa h ar en relativt sto r del av sparm edlen i Finland legat på låg rän tek o n to n i bank. U n d er de senaste åren h ar det finansiella sp aran d et allt oftare k o n cen trerats till an d ra investeringsobjekt än bankinlåning. Den ökad e konkurrensen ledde till a tt lönsam heten i b an k ern a gick upp något långsam m are m o t slu tet av året. Införandet av euron ä r för ban k e rn a en stra te gisk utm aning, som självfallet också innebär sto ra risker. O p erativ t var de finländska bankerna väl förberedda för euron, och övergången till etap p tre av E M U beredde inga n äm n v ärd a p ro blem. U nder 1998 började ban k ern a bygga upp sin beredskap inför år A llt tyder på a tt b a n k er na h a r goda fö ru tsättn in g ar a tt nå en tillräcklig 2000-beredskap före tusenårsskiftet. A k tiem arknaden, placeringsfonderna och d eriv atm arknaden A ktiem ark n ad en utvecklades i gynnsam riktning under första hälften av K ursuppgången på H elsingforsbörsen h ö rde till de kraftigaste bland industriländerna. D etta kunde delvis tillskrivas N okiaaktien; N o k ia stod för cirka hälften av börsens m arknadsvärde. F ö r de hem m am arknadsorienterade företagen var kursutvecklingen d ärem o t rä tt d äm pad. A tt börsens generalindex utvecklades positivt var således ingen indikation på någon allm än uppgång i tillgångspriserna eller överhettning av ekonom in utan följden av en exceptionellt fram gångsrik verksam het i ett vik tigt sto rfö retag och en enda bransch.

2 20 U tland ets intresse för finländska aktier var sto rt, och om sättn in g en på börsen gick upp m ar k ant. Flera nya företag in tro d u cerad es på b ö r sen. Vid slutet av 1998 m o tsv arad e det utlän d sk a innehavet ca 53 p ro cen t av det förvaltarregistrerade m ark n ad sv ärd et. I o k to b er reviderades börsens listsystem. Börslistan bytte nam n till huvudlista. O TC-listan och m äklarlistan slogs ihop och döptes till Ilista. D essutom infördes två nya listor: N M -lis tan och prelistan. I-listan (In v esto rs list) o m fat ta r m edelstora etab lerad e företag med ett m a rk nadsvärde på m inst 20 m iljoner m ark. N M -listan (N ew M arket list) ä r till för växande, innovativa internationellt in rik tad e sm å och m edelstora fö retag som h a r ett m ark n ad sv ärd e på m inst 10 m iljoner m ark. På prelistan u pptas bolag som planerar in tro d u k tio n på någon av börsens övri ga listor. Den tilltagande o ro n på intern atio n ella aktieoch o b lig atio n sm ark n ad er under sensom m aren och förhösten avspeglades också på den fin län d ska värd ep ap p ersm ark n ad en. A k tiekurserna började falla sn ab b t och de långa rä n to rn a sjönk i likhet med rä n to rn a i a n d ra E M U -länder. Efter o k to b er åte rh ä m ta d e sig ak tiem ark n ad en dock klart. 1 inget skede visade investerarna några tendenser till en p a n ik a rta d flykt från den fin ländska m arknaden. D en p lanerade aktieförsäljningen i de statsäg da bolagen S onera och F o rtu m genom fördes u n der hösten. F ortum försäljningen u p psköts dock ett p ar m ån ad er på g ru n d av det o säk ra m a rk nadsläget. Finlands B ank m edverkade i den en k ä tu n d e r sökning om portföljinvesteringar vid slutet av 1997 som genom fördes i Intern atio n ella v alu ta fondens regi. Enligt en k ätresu ltaten uppgick de finländska placerin g arn a i u tlän d sk a v ä rd ep ap per vid slutet av 1997 till ca 63 m iljarder m ark. M otsvaran d e investeringar enligt b etalningsba lansstatistiken utgjorde vid slutet av 1998 ca 84 m iljarder m ark. Enligt en k äten hade över hälften av investeringarna gjorts i S torb ritan n ien, Sverige, F ö re n ta sta te rn a och T yskland. Investe ringarna i A sien uppgick to ta lt till k n a p p t 3 m il ja rd e r m ark, v arav tv å tredjedelar gällde den ja p a n sk a m ark n ad en. V ärdet av investeringarna i R yssland och B altikum var en d ast drygt 100 m iljoner m ark. De u tlän d sk a p laceringarna h ad e enligt e n k ä t svaren gjorts rä tt k o n cen trerat. F in ansinstituten stod för ca 90 p rocent av alla investeringar. B an kerna hade investerat ca 8 m iljarder m ark och 21 övriga finansinstitut sam m anlagt ca 48 m iljarder m ark; bland övriga finansinstitut stod främ st fö r säkringsbolagen och några specialfinansierings institut för placeringarna i utlandet. Placeringsfonderna i F inland fortsatte a tt växa i jä m n tak t. Ett u n d an tag utgjorde korträn tefo n d ern a, d ä r de något negativa nettoregi streringarna kunde ha bero tt på bland a n n at k om m unsektorns försvagade finansiella ställ ning. Placeringsfonderna led inte n äm n v ärt av o ro n i slutet av som m aren, utan intresset för dem ökade under hösten, även om tillväxttakten var n ågot långsam m are än tidigare. I fo n d sp aran d et skedde dock även i Finland en förskjutning från aktiefonder till långräntefonder. De in tern atio nella fonderna växte snabbt. A rbetspensionsbolagen fortsatte a tt placera i statsobligationer. O ckså deras utlandsplaceringar ökade. D ärem ot var efterfrågan på återlåning och placeringslån alltjäm t svag. Sina a k tieplaceringar ökade arbetspensionsbolagen fö r siktigt. H andeln med räntederivat krym pte. C learingvolym en på H elsingforsbörsen gick kraftigt ned n är flera m ark n ad sp arter övergick till a tt anlita u tländska m arknader. Till den m inskade handeln med k o rträn ted eriv at bidrog för sin del sannolikt också förberedelserna inför 1999, då h elib o rrän to rn a försvann ur bilden. Benchm arklåneterm iner avvecklades till ett an ta l som var m indre än hälften av m otsvarande siffra 1997, tro ts a tt om sättningen under den turbulenta förhösten var k lart livligare än under som m a ren. A lltfler m asslåneem issioner genom fördes 1998 i form av värdeandelar. S tatsråd et fattade också beslut om a tt statens m arkskulder i form av värdeandelar konverteras till euro vid början av I och med a tt budgetu n d ersk o ttet krym pte fortsatte också statens upplåningsbehov a tt m inska under De benchm arklånedom inerade em issionerna av statliga m assskuldebrevslån ökade med 15.7 procent. E m issionsstrukturen fö rän d rad es något från å re t innan. Statens avkastningsobligationer hade dålig åtg ån g och stocken krym pte med en tredjedel. O ckså statens skuldförbindelser m inskade. B enchm arklånen var den enda av statens upplåningsposter som fo rtsatte a tt växa V alutalån återbetalades för k n a p p t 8 m iljarder m ark netto. F öretagsem issionerna gick upp jä m fö rt med året innan. Den privata sektorns m assskuldebrevslån låg på sam m a nivå som Finanstillsyn och lagstiftning R iksdagen an to g i m ars den nya lagen om F in lands Bank (se närm are s. 34). Finlands Bank slutade vid slutet av 1998 a tt n o tera 3- och 5-årsreferensräntor. B eräknings g ru nderna för g ru n d rän ta n ä n d rad es också så att den binds till m ark n ad srä n ta. F rån och med 1999 fastställs g ru n d rän ta n av finansm inisteriet två gånger per å r på grundval av e u rib o rrä n ta n för tolv m ånader. Vid slutet av 1998 upp h ö rd e Fin lands Bank med noteringen av heliborräntor. Beräkningen av h e lib o rrä n to rn a hade redan i maj med o fö rän d rad e villkor överförts till B ank föreningen. H elib o rrän to rn a ersattes vid början av 1999 med eu rib o rrän to r. U nder verksam hetsåret trä d d e flera lag än d ringar som gällde k red itinstitut och värdepappersföretag i kraft. E tt nytt system för in sättarskydd infördesvid början av Enligt den nya lagen g aran teras in sättn in g ar upp till m ark fullt ut. Skyddet gäller per insättare och bank så, a tt de sam m anlagda in sättn in g arn a i en bank eller b a n k g ru p p från en in sättare g a ra n te ras upp till m ark. A ntalet ko n to n i olika b anker ä r inte begränsat. B eräknat enligt ställ ningen vid slutet av 1997 u p p sk attas garantin täcka 68 procent av det totala beloppet in sätt ningar från allm änheten. L agändringen i fråga om det begränsade insättarskyddet kan också ses som en viktig principiell reform, genom a tt den klargör en del av frågorna kring tillsynen och ansvarsfördelningen i b a n k sektorn. Den begränsade in sättningsgarantin tvingar för sin del såväl ägarn a och m arknaden som in sä tta rn a a tt ta ö k a t an svar fö r bevakning en av b an kernas ekonom i. Sam m a verkan har återtag a n d et vid slutet av året av den b an k stödskläm som riksdagen antog 1993 i sam band med bankkrisen. Syftet med kläm m en var a tt lugna m arknaden med fö rsäk ran a tt staten i alla lägen skulle g aran tera b a n kernas åtaganden. E fter alla dessa reform er är det finländska insättningsgarantisystem et allt m er i linje m ed insättarsk y d d et i övriga EUländer. S täm pelskatten på krediter slopades den 29 april till följd av regeringens pro p o sitio n till riks dagen med förslag till lag om u p p hävande av vissa bestäm m elser i lagen angående stäm pel skatt. Efter a tt ha antagits av riksdagen stad fäs tes lagändringen av republikens president den 18 juni. S täm pelskatt som betalats på lån som tagits ut efter den 29 april återb etalad es på ansökan. D etsam m a gällde stäm pelskatten på inteckningsan sökan och fordringsbevis. En orsak till stäm pelskattereform en förlädes till den aktuella tid p u n k ten var starten av etap p tre av E M U 1999, då en stäm pelskatt hade fö r svagat de finländska ban k ern as ställning i k o n kurrensen med övriga b anker i euro o m råd et. En senareläggning av reform en hade för sin del tem p o rä rt k u n n at d ra ned efterfrågan på krediter, ju närm are i tiden den senast vid årsskiftet väntade reform en hade legat. En del krediter om sattes till följd av den slopade stäm pelskatten. L agstiftningen om en ersättningsfond för sm åinvesterare träd d e i k raft den 1 septem ber Fonden g a ran terar med vissa begränsningar sm åinvesterares ford rin g ar på fondens m edlem s företag. E rsättningsfonden finansieras m ed ga rantiavgifter från m edlem sföretagen, vilka o m fa tta r v ärdepappersföretag och kreditinstitut som tillhandahåller investeringstjänster. M ed lem skap i fonden ä r obligatoriskt. A vtalen om penningm arknadshandeln revide rades. Finlands Bank och B ankföreningen i Fin land fö rh an d lad e fram ett nytt ram avtal om gros sisthandeln m ellan av talsp artern a på penning m arknaden och eventuellt på a n d ra m arknader. D et nya avtalet innehåller inga m ark n ad sg aran tskyldigheter. F inlands Bank m edverkade i arbetsgruppen för översyn av värdeandelslagstiftningen under ledning av finansm inisteriet. A rbetsgruppen u t arbetade en regeringsproposition m ed förslag om än dring av lagen om värdeandelssystem et så a tt lagen b ea k ta r värdepapperscentralernas möjlig heter a tt u p p rä tta internationella förbindelser och a tt genom dessa h an te ra till värdeandelssys tem et överförda värd ep ap p er i F inland. I lagen togs också in bestäm m elser om åtg ärd er som behövs för om räk n in g av m asskuldebrevslån och jä m fö rb a ra skuldförbindelser från m ark till euro. Lagändringen träd d e i k raft den 1 ja n u a ri Viktiga direktivförslag som gällde finans m arknaden var bland a n n a t en än d ring av fondföretagsdirektivet med syftet a tt revidera det till en sto r del inaktuella regelverket. Revideringsförsök hade gjorts tidigare, men d å m edlem slän derna inte kunde enas om om fattningen av ä n d ringarna skrinlädes planerna. O ckså e tt förslag till direktiv om ö v ertag an d ean b u d var un d er be handling. F inlands Bank deltog också i den inhem ska behandlingen av e tt förslag till direktiv om minim ibeskattning av ränteinkom ster. D irektivet syf ta r till a tt säkerställa en effektiv m inim ibeskatt-

3 22 23 ning av rän tein k o m ster från sp aran d e i EU ge nom en k ällsk att på m inst 20 p rocent eller alter nativt genom uppgiftsskyldighet. Den n y in rättad e F örsäkringsinspektionen in leder sin verksam het under våren Inspek tionen so rterar fortsättningsvis und er social- och hälsovårdsm inisteriet. F inlands Bank och Fi nansinspektionen h a r erbjudits en plats i d irek tionen. F inansinspektionen fö reträd s av sin d i rektör. De b åd a tillsynsm yndigheterna fö ru tsätts ha e tt n ä ra sam arbete m ed v aran d ra. Betalningssystemen Finlands Bank svarar för sin del för a tt betal ningssystem en till sin funktion ä r stabila, tillför litliga och effektiva. M ålet för utvecklingen av betalningssystem en ä r a tt göra dem än n u sä k ra re, störningsfriare och effektivare. F ö r a tt före bygga stö rn in g ar och för a tt fö rh in d ra deras spridning deltar Finlands Bank i utvecklingen av hanteringen av betalningssystem risker i den fi nansiella sektorn. M ed hjälp av en allm än över vakning av betalningssystem en söker F inlands Bank säkerställa a tt riskerna i system en hålls på en acceptabel nivå. C en tralb an k en h a r till u p p gift a tt övervaka betalningssystem en som en hel het. Tillsynen av de enskilda kred itin stitu ten och riskerna i deras betalningssystem h ö r till F in an s inspektionens ansvarsom råde. Finlands Bank tillh an d ah åller också tjän ster som gör det m öjligt för b an k er och clearingcentraler a tt sn ab b t och säkert genom föra täckningsöverföringar och enskilda betaln in g ar med centralbankspengar. U nder 1998 fo rtsatte a rb etet a tt an p assa F in lands Banks checkkontosystem till de k rav som ställs i eta p p tre av EM U. D et intensiva euro p eis ka sam arb etet fo rtsatte först i E uropeiska m one tä ra institutets och från b ö rjan av ju n i i E u ro peiska cen tralb an k en s arb etsgrupper. Betalningssystem ens tekniska utveckling och nya betalningssätt och betalningsm edel fo rm ar kontinu erlig t cen tralb an k en s verksam hetsm iljö. Finlands B ank följde fram stegen i an v än d n in g en och regleringen av elektroniska pen g ar och deltog i den diskussion som fördes om reglering en både i F inland och inom E U. En särskild utm aning också i fråga om betalningssystem en är förberedelserna och beredskapen för millennieskiftet och de eventuella problem som kan uppstå. A llm än övervakning av betalnings- och avvecklingssystem en En allm än övervakning av betalningssystem en h ör till Finlands Banks uppgifter. Problem hos en finansm arknadssektor eller en a k tö r på m a rk n a den kan sn ab b t sprida sig via betalningssystem en till hela system et och betydligt försvaga finans m arknadens funktionsförm åga. D et finns också fara för a tt risker och problem överförs från ett land till e tt a n n a t via internationella betalnings system. R isker av d etta slag som kan leda till a tt hela system lam slås kallas system risker. F ö r a tt m inska system riskerna söker F inlands Bank i sam arbete med Finansinspektionen med hjälp av övervakning och utvecklingsarbete fö rb ä ttra be talningssystem ens säkerhet och felfria funktion genom a tt skapa hinder som särskilt begränsar riskernas spridning. En m otpartsrisk mellan b a n k ern a u p p står om b etalningsm ottagarens ban k ta r ansvaret för be talningen och k red iterar betalningsm ottagarens ko nto innan täckningen slutgiltigt överförts mel lan b an k ern a. En avsevärd m otpartsrisk ä r för knippad med avvecklingen av valutaaffärer. På grund av den system risk som de sto ra m otpartsriskerna ger upphov till h ar cen tralb an k ern a i flera länder k räv t a tt b an k ern a skall m inska ris kerna i avvecklingen av valutaaffärer. R edan nu är det m öjligt a tt m inska riskerna betydligt ge nom a tt utveckla back office-processerna, dvs. genom förande och uppföljning av avtalade affä rer. O ckså nettningssystem som uppfyller in ter nationella rekom m endationer m inim erar risker na. C L S -banken (C o n tin u o u s Linked Settlem ent), som p lanerar inleda sin verksam het år 2000, kom m er a tt erb ju d a PVP-service (paym ent versus paym ent eller betalning m ot betalning). Vid PV P-avveckling överförs m o tp artern as till gångar sam tidigt, och avvecklingsriskerna kan därfö r i sto rt sett elim ineras. Finlands Banks och F inansinspektionens ge m ensam m a utvecklingsprojekt för tillsyn av be talningssystem en (M A JA V A ), som hade sta rta t 1995, fo rtsatte även Som e tt resultat av utvecklingen av tillsynsfilosofin publicerades på våren e tt verk som har använts både vid inspek tioner och i inform ativt syfte. E U -centralbankernas allm änna övervakning har särskilt fokuserats på de system för stora betalningar som fungerar enligt nettoprincipen. O ckså ECBS utvecklar innehållet i den allm änna övervakningen och fastställer arbetsfördelningen med nationella m yndigheter. E U :s cen tralb an k er utförde 1998 en bedöm ning av h u r E U -om rådets nationella nettningssystem för sto ra betalningar uppfyller de up p satta kriterierna. De viktigaste ä r de s.k. L am falussykriterierna, som gäller sys tem ens rättsliga grund, öppenhet, riskhantering, störningsfria funktion och hantering av exceptio nella situationer. I F inland utv ärd erad es syste met för förm edling av expressbetalningar och checkar m ellan b an k ern a, det s.k. POPS-systemet. S lutresultaten av bedöm ningarna var positi va: PO PS-system et och de a n d ra system en inom EU för hantering av sto ra betalningar uppfyllde kraven. In förandet av euron vid årsskiftet m edförde m ånga risker, då än d rin g ar gjordes i e tt stort antal system enligt en m ycket snäv tidtabell. F ö r att k lara av situationen vid årsskiftet in rättad e F inlands Bank tillsam m ans m ed b an k ern a och clearingbolagen en särskild organisation för övervakning och hantering av exceptionella situ ationer. Vad betalningssystem en b eträffar för löpte allt väl i F inland vid övergången till euro. Å r 2000 o rsa k a r fö rän d rin g ar i m ånga A D Bsystem. D et ä r viktigt a tt än d rin g arn a i betal ningssystem en görs i tid, så a tt det genom till räcklig testning kan säkerställas a tt systemen fungerar också Eftersom ä n d rin g a rn a k rä ver sam arbete m ellan olika a k tö re r på finans m arknaden arran g erad e Finlands Bank tillsam m ans med F inansinspektionen i ju n i ett m ångsi digt inform ationssem inarium och i o k to b e r en scenariodag i äm net. I början av 1999 inleds o m fattan d e sam testningar av finanssektorns A D B -system i syfte a tt säkerställa system ens funktion å r U tb u d e t av betalningssystem tjänster och utvecklingen av checkkontosystem et Finlands Banks checkkontosystem är ett R T G Ssystem för b ru tto b etaln in g a r i realtid (R eal-tim e G ross Settlem ent-system ). B etalningarna av vecklas i realtid enligt b ru tto principen, dvs. indi viduellt. Finlands Bank tog i bruk system et redan 1991 som ett av de första R T G S-system en i E uro pa. Finlands Bank b id ra r till en sm idig betalningsrörelse bl.a. genom a tt bevilja p a rtern a i checkkontosystem et räntefri intradagskredit m ot full säkerhet. A n talet tran sa k tio n er i checkkontosystem et ö kade betydligt U nder årets tre sista m ån a der förm edlades i genom snitt betalningar per dag. D et sam m anlagda v ärdet av de dagliga betalningarna uppgick till ca 70 m iljarder m ark, som m o tsv arar ca 10 % av F inlands årliga b ru tto natio n a lp ro d u k t. U n d er denna period nästan fyrdubblades antalet och fördubblades beloppet jä m fö rt med m otsvarande period året innan. Förändringen berodde på a tt R T G S -hantering av de s.k. lo ro b etalningarna infördes i F inland vid början av o k tober. En lorobetalning ä r en utländsk betalning i m ark m ellan en inhem sk och en utländsk p a rt eller mellan två utlän d sk a p a r ter. T idigare hade lo ro b etaln in g arn a förm edlats bilateralt mellan b an k ern a och endast n e tto tä c k ningarna hade överförts dagligen via R TG S-system et. U nder början av året hänförde sig största delen av de b etalningar som avvecklades i check kontosystem et till värdepappershandeln: nästan 30 % av an tale t och nästan 40 % av värdet. I slutet av året var lorobetalningarnas andel störst, dvs. 67 % av an tale t och 37 % av värdet. K o n to h av a rn a kan koppla upp sig till check kontosystem et via en ko n to h av artilläm p n in g som tillhandahålls av Finlands Bank eller med hjälp av en an n an kom patibel gränssnittstilläm pning. U nder 1998 gjordes sto ra ä n d rin g ar i check kontosystem et, d å en ny E M U -anpassad p ro gram version av både k o n to h av ar- och checkkontotilläm pningen togs i bruk. En an n an nyhet var SW IFT -gränssnittet. D et togs i bruk för lorobe talningarna men kan även an v än d as för an d ra betalningar. F rån början av 1999 används SW IFT -förbindelsen för förm edling av T A R G E T -betalningar. Via förbindelsen kan k o n to h av arna dessutom få e tt k o n to u td ra g enligt SW IFT -system ets specifikation, vilket m inskar k o n to h a v arn as m anuella arbete då de avstäm mer k o n to tra n sa k tio n e rn a m ot sina egna system. En ny egenskap i den u p p d aterad e versionen av k o n to h avartilläm pningen utöver gränssnittet m ot F inlands Bank ä r ytterligare en m eddelandebaserad funktion som gör det m öjligt a tt bygga au to m a tisk a gränssnitt m ellan k o ntohavartillläm pningen och ko n to h av aren s egna interna sys tem. I och med den nya checkkontotilläm pningen fick checkkontosystem et sina fö rsta s.k. h y brid egenskaper, som gör a tt både b ru tto - och n etto principen kan utnyttjas vid avvecklingarna. Den viktigaste nya egenskapen ä r e tt kösystem, d är även n e ttn in g ar av betalningar kan utföras. Om kon to h av aren inte har tillräckliga medel på k o n to t för a tt u tföra betalningen retu rn eras inte be talningen till avsändaren utan den läggs i kö. B etalningarna i kön hanteras enligt ank o m sttid och k o n to h av aren s prioritering av och uppgifter

4 25 24 om tidigast m öjliga avvecklingstidpunkt för tran sak tio n ern a. S am registreringar av tra n sa k tioner i kön m inskar system ets likviditetsbehov och avb lo ck erar eventuella k ö sto p p (gridlock). Vid k ö sto p p blockeras förm edlingen av betal ningar tro ts en tillräcklig to tal likviditet på grund av a tt likviditeten fördelas o jäm n t m ellan b a n kerna. K ösystem et h ar u tn y ttjats relativt litet, eftersom b an k ern as likviditet h ar varit god. I fram tiden blir den likviditet som b an k ern a d isp onerar en allt viktigare resurs, då kravet på snabb h an terin g i betalningssystem en och an d e len m ycket sto ra enskilda betaln in g ar ök ar. En viktig likviditetskälla ä r b an k ern as checkkontokredit u nder dagen. H anteringen av säkerheterna för intradagskrediten blev sm idigare då ett a u to m atiskt säkerhetshanteringssystem togs i bruk System et hade p lanerats i sam arb ete med F inlands V ärdepapperscentral. Säkerh etern a förvaras på säk erh etsh an terin g sk o n to n i v ärd e papperscentralen, och b an k ern a kan u n d er d a gen ä n d ra k ontoställningen t.ex. genom värdepappersaffarer. System et ö v ervakar a tt säker hetsvärdet på säk erh etsh an terin g sk o n to t k o n ti nuerligt överskrider det uppställd a säk erh etsk ra vet. Sam tliga b an k er b örjade an v än d a det nya säkerhetssystem et före årsskiftet. G rup p en av v ärd ep ap p er som kan anv än d as som säkerhet för cen tralb an k sk red it utvidgades vid bö rjan av e ta p p tre av den ek onom iska och m o netära unionen till a tt om fatta även u tländska värd ep ap p er g o d k än d a av ECBS. Finlands Bank h ar fa tta t ett principbeslut a tt m ed vissa begräns ningar g o d k än n a värdep ap p er i utlän d sk valuta em itterade u ta n fö r eu ro o m råd et som säkerhet för ch eck k o n to k red it under dagen. F ö r a tt m öj liggöra b ru k et av utlän d sk a v ärd ep ap p er h ar cen tralb an k ern a i EU av talat om en s.k. korrespondentbanksm odell. D et innebär a tt cen tral b an k ern a fun g erar som dep åh ållare för v ara n d ra och a tt v ärd ep ap p er fö rvarade i e tt a n n a t land kan an v än d as som säkerheter i den cen tralb an k som beviljar krediten. I fram tiden kom m er detta förhållandevis långsam m a och delvis m anuella fö rfaran d e a tt ersättas med e tt nätverk m ellan de europeiska v ärdepapperscentralerna. Vid slutet av 1998 var b an k ern as likviditetsläge gott. U nder 1998 höjde b an k ern a i n åg o n m ån sina checkkontolim iter, så a tt lim iternas sam m anlagda värde vid årets slut uppgick till ca 20 m iljarder m ark. D et genom snittliga u tn y ttjan d et av lim iterna v ar fo rtsa tt lågt. F öre årsskiftet re serverade b a n k ern a även tillgångar och säkerhe ter för eventuella svängningar i likviditeten till följd av starten av etapp tre av E M U. Verksamheten i T A R G E T inleddes F rån början av 1999 utgör Finlands Banks checkkontosystem en del av det europeiska T A R G E T -system et. T A R G E T (T rans-e uropean A uto m ated Real-tim e G ross Settlem ent Ex press T ransfer) förenar de nationella R TG S-betalningssystem en i EU:s fem ton m edlem sländer och E uropeiska centralbankens betalningsm eka nism till e tt enhetligt betalningsnät som täcker hela EU. Finlands Banks T A R G E T -p ro je k t sta r tade Im plem enteringen av system et och de första testerna tillsam m ans med de finländska ban k ern a genom fördes U nder första hälf ten av 1998 inleddes testerna m ellan de cen tral banker som d eltar i T A R G E T, och sim uleringen av hela system et började i ju n i och fo rtsatte näs tan till årets slut. T A R G E T -system et är öppet alla d a g ar kl utom lörd ag ar och sö ndagar och på jul- och nyårsdagen. Ö p p ettid ern a för Finlands Banks checkkontosystem följer T A R G E T :s från b örjan av checkkontosystem et och T A R G E T förm edlas endast b etalningar i euro från b örjan av I sam band m ed a tt T A R G E T togs i bruk u p p daterades villkoren för tillträde till check k o n to system et och in trad ag sk red it för a tt m otsvara ECB:s riktlinjer för T A R G E T -system et. De nya reglerna gäller från och med den 1 ja n u a ri Till de viktigaste ä n d rin g arn a i reglerna h ö r av snitten om användningen av T A R G E T och be talningarnas slutgiltighet. Enligt de nya k re d it villkoren kan också v ärd epappersföretag och clearingorganisationer beviljas in tradagskredit om vissa särskilda villkor uppfylls. Andra inhemska system M ellan b a n k ern a överförs gireringar, periodiska betalningar, direktdebiteringar, ban k k o rtsb etalningar och b a n k a u to m a tstra n sa k tio n er flera gånger om dagen. N ettotäckningen för tra n sa k tio nerna överförs vid betalningsclearingen i F in lands Bank. F ö r a tt m inska betalningssystem ris kerna m ellan b an k ern a infördes i novem ber ut över clearingkörningen kl ytterligare en clearingkörning, som genom förs på m orgonen kl I maj 1997 hade en sto r del av b an k ern a i Finland tagit i bruk PO PS-system et (b ankernas on line-system för expressbetalningar och check ar), som ersatte det tidigare förm edlingssystem et för expressbetalningar. F rån ju n i 1998 beror avvecklingsm etoden på betalningens storlek. Om betalningen överskrider b an kernas bilateralt fastställda s.k. R T G S -gräns sker avvecklingen som en b ru tto b etaln in g via Finlands Banks checkkontosystem. B etalningar under R TG Sgränsen nettas bilateralt m ellan b an kerna, så a tt varje banks nettoskuld eller n e tto fo rd ran gent em ot den a n d ra p arten löpande u p p d ateras på basis av de tran sak tio n e r som förm edlas under dagen. D å den bilaterala PO PS-nettoskuldlim it har n åtts som ba n k ern a fastställt för a tt m inim era betalningssystem risken överför b a n k ern a täck ningen via F inlands Banks checkkontosystem. Vid dagens slut genom förs täckningsöverföringarna för a tt nollställa de bilaterala skulderna. I o k to b er 1998 slopades nettoavvecklingen av lorobetalningar, den s.k. loroclearingen. Beslutet om övergång till R T G S -behandling av lorobetalningarna fattades med tanke på hanteringen av riskerna i dessa betalningar. L o robetalningarna gäller stora belopp, och krediteringen av ku n d er nas konton innan nettotäckningen erhållits o rsa kade d ä rfö r b an k ern a betydande m o tpartsrisker under dagen. B ankerna förm edlar sm å lo ro b etal ningar under m ark via ban k ern as b etal ningssystem, och täckningen överförs då vid be talningsclearingen. V ärdepappershandeln och dess betalningsrörelse kom m er a tt fö rän d ras avsevärt n ä r m a rk n a d erna integreras under den tredje etappen av E M U. V ärdepapperscentralens garan terad e nettoclearing slopades i ju n i 1998 för a tt sp ara likviditetsresurser. D etta n ettningsförfarande band näm ligen på värdepapperscentralens k o nto mycket av b an kernas likviditet, som nu friställ des för täckningsöverföringar affär fö r affär. P enningm arknadsinstrum entens avveckling sker nu helt enligt b ru tto principen, m edan avveck lingen av betaln in g arn a för aktiehandeln fo rtfa rande sker enligt nettoprincipen. U tveckling av lagstiftningen Lagstiftningen om betalningssystem en h a r u t vecklats genom gripande då EU -direktiven ge nom förts i den inhem ska lagstiftningen G Finlands Bank deltog 1998 i arb etet i en a r betsgrupp under justitiem inisteriets ledning som beredde en lag om betalningsöverföringar. D en na baserar sig på direktivet om gränsöverskri dande betalningar, och i lagen fastställs bl.a. den m axim ala tidsåtgången för genom förande av be talningar och p artern as ansvar. EU -kom m issionen a n to g på som m aren di rektivet om slutgiltig avveckling i system för överföring av betalningar och värd ep ap p er och om säkerheternas giltighet. Särskilt med tanke på den internationella betalningsrörelsen ä r det vik tigt a tt enhetliga bestäm m elser om betaln in g ar nas slutgiltighet införs i lagstiftningen i de enskil da länderna. Finlands Bank h ar m edverkat i en av justitiem inisteriet tillsatt arb etsg ru p p som skall bereda ett förslag till den lagstiftning som krävs för a tt genom föra direktivet. F ö rst bered des ett förslag till än d rin g av lagen om vissa villkor vid värdepappers- och valutahandel (nettningslagen), så a tt lagens räckvidd utvidgades att om fatta även betalningar som avvecklas i cen tralbankens eller i någon clearingorganisations betalningssystem. Sam tidigt änd rad es också la gen om Finlands Bank så a tt i lagen togs med en bestäm m else om realisering av säkerheter som ställts för skötseln av Finlands Bank lagstadgade uppgifter oberoende av a tt insolvensförfarande h a r inletts m ot den som ställt säkerheten. E tt direktiv om elektroniska pengar h a r beretts i kom m issionen. Finlands Bank har deltagit i den internationella och den inhem ska bered ningen. U nder den senaste tiden h ar lagstiftningen om betalningssystem b ö rjat utvecklas i flera länder. E xisterande praxis har skrivits in i lagstiftningen, betalningssystem ens riskhantering och övervak ning h a r utvecklats och centralbankens roll och uppgifter h ar preciserats. F ö r a tt stö d ja det u t vecklingsarbete som utförs i F inland startad e F inlands Bank i slutet av året en om fattan d e undersökning av lagstiftningen gällande b etal ningssystem i olika länder. S am arbetet m ed ban k ern a Betydelsen av fungerande sam arbetsform er ac centuerades under 1998 d å koordineringsbehovet ö k ade i sam band med E M U -förberedelserna och det övriga utvecklingsarbetet. De forum som bildats för sam arb etet med ban k ern a, styrgruppen för betalningssystem en och sam arbetsgruppen för betalningssystem en,

5 26 27 sam lades regelbundet för a tt b ehandla E M U frågor. U nder sam arbetsgruppen fungerade dessutom olika specialarbetsgrupper. En grupp bestående av represen tan ter för ch eck k o n to h avarna sam lades också regelbundet. M ot slutet av året inleddes diskussioner m ed b an k ern a om u t vecklingen av en sam arb etso rg an isatio n för att m öta behoven under eta p p tre av E M U. I syfte a tt effektivera d atak o m m u n ik atio n en och fö rb ä ttra säkerheten utredde b an k ern a och Finlands Bank m öjligheterna a tt utveckla e tt ge m ensam t d a ta n ä t. F ö r b an k ern a och m yndigheterna arra n g e ra de Finlands Bank i novem ber ett sem inarium om internationella betalningssystem, d ä r fra m tid su t sikterna och u tm an in g arn a för betalningssyste men och cen tralb an k ern as uppgifter i ö v ervak ningen och utvecklingen dryftades. U tvecklingen av likviditetsm odeller som be döm er effekterna av d et ökade an talet tra n sa k tioner i F inlands B anks checkkontosystem fo rt satte, och för a tt undersöka likviditetsbehovet och betalningsköerna i olika betalningssystem stru k tu re r utvecklade Finlands Bank en s.k. be talningssystem sim ulator. De uppgifter om b etal ningar som behövdes för sim uleringen sam lades in i sam arbete med bank ern a. 1 betalningssystem sim ulatorn kan likviditetsbehovet och b etal ningsköerna undersökas för olika b a n k stru k tu rer och avvecklingsm iljöer för betalningarna. D essutom kan olika optim eringsm etoders inver kan på system et analyseras. R esultaten av sim u leringarna visade a tt R T G S-system en fungerar effektivare med tan k e på likviditeten och betalningsköer än system som fungerar enligt n e tto principen. På sam m a likviditeis- och risknivå är betalningsförm edlingen sn ab b are i R T G S-systemen än i nettosystem en. S im uleringsresultaten sam m anställdes i en p u b lik atio n som blev Färdig i slutet av året. Betalningsmedelsförsörjningen B etalningsm edelsförsörjningens verksam hets miljö utvecklades 1998 i h uvudsak i sam m a rik t ning som året innan. Å ena sidan ledde den fo rt satt snab b a ekonom iska tillväxten till a tt efter frågan på k o n ta n te r ö k ade ytterligare, även om ko n ta n te rn a s relativa betydelse som betalnings medel avtog något. Å a n d ra sidan m edförde b a n kernas p en n ingförsörjningsrutiner a tt sedelcir kulationen via Finlands Bank m inskade tro ts det ökade beloppet u telöpande sedlar och m ynt. Som tidigare deltog Finlands Bank intensivt i E M U -förberedelserna för utgivningen av eurosedlar och eurom ynt (se närm are s. 34). F örb ere delserna fokuserades främ st på arrangem angen för p ro d u k tio n av eurosedlar, sedlarnas säkerhetsdetaljer och skyldigheten för c en tralb an kerna i eu ro o m råd et a tt växla in m edlem sländer nas nationella sedlar till den fasta om räkningskursen från och med den 1 ja n u a ri D enna skyldighet togs i beaktande också i Finlands Banks betalningsm edelsförsörjning. K larhet skapades i betalningsm edelsförsörj ningens interna arbete som m aren 1998, d å ställ ningen för avdelningskontoren i K uopio, T am m erfors och U leåborg förenhetligades m ed regi onbyråernas i H elsingfors-v anda och Å bo så att avdelningskontoren o rg an isato risk t inlem m ades i betalningsm edelsavdelningen. I maj 1998 sålde Finlands Bank 60 % av sina aktier i Setec Oy till en grupp finländska investe rare, eftersom sedeltillverkningens andel av bo la gets om sättning då utgjorde m indre än en fem te del. Bolaget var tidigare helägt av Finlands Bank. Den uppåtgående trenden i beloppet k o n ta n ta medel fo rtsatte Beloppet utelöpande sedlar och m ynt, som på nytt hade vänt uppåt 1995, fo rtsatte a tt ö k a 1998 främ st på grund av tillväxten i den privata k o n sum tionen. D et genom snittliga beloppet utelö pande k o n ta n te r 1998 uppgick till 16.8 m iljarder m ark m ot ca 16.2 m iljarder m ark året innan. Beloppet utelöpande sedlar och m ynt hade under hela första hälften av 1990-talet på grund av recessionen legat kring 14 m iljarder m ark. 1 relation till b ru tto n a tio n alp ro d u k ten u tg jo r de volym en utelöpande sedlar och m ynt %. Av alla E U -länder utom Luxem burg, som b ild a re n v alutaunion med Belgien, h ar Fin land redan länge haft den m insta volym en utelö pande k o n ta n te r i förhållande till b ru tto n a tio n alp ro d u k ten. R elationstalet för hela E U -om rådet h a r de senaste åren varit nästan 6 %. Den relativt sett ringa m ängden k o n tan ter beror fram för allt på de avancerade betalningssyste men i F inland, det ringa bruket av sedelstocken som sparform och det låga beloppet finländska sedlar utom lands. I ett längre perspektiv h a r volym en utelöpande k o n ta n te r i förhållande till b ru tto n a tio n a lp ro dukten sjunkit betydligt i F inland n ä r betalnings system en utvecklats, och utvecklingen under 1990-talet tyder på a tt en svag m inskning ä r a tt vänta också i fram tiden. En eventuellt ök ad a n vändning av elektroniska pengar under de n ä r m aste åren m inskar sannolikt till en början främ st bru k et av m ynt och sm åsedlar och har således än så länge en rä tt obetydlig inverkan på det to tala beloppet k o n ta n te r i om lopp. Vid slutet av 1998 uppgick beloppet utelö p an de sedlar och m ynt till m iljoner m ark, vilket var 0.7 % m indre än M ängden k o n tan ter vid årets slut ökade på grund av norm al säsongvariation i decem ber, som har b eräknats till ca 1 m iljard m ark. Beloppet utelöpande sedlar m inskade 1998 med 1.2% till m iljoner m ark vid årets slut. Beloppet utelöpande m ynt växte med 2.9 % och uppgick vid årets slut till m iljoner m ark, varav bruksm ynten utgjor de m iljoner m ark (en ökning på 3.1 %) och jubileum sm ynten 315 m iljoner m ark (en ökning på 2.0 %). Vid slutet av 1998 uppgick allm änhetens inne hav av k o n ta n te r (inkl. A u to m atia P a n k k iau to m aatit Oy:s u ttag sau to m ater) till m iljoner m ark, dvs. 1.9 % m er än föregående år, och b an kernas innehav till m iljoner m ark eller hela 14.3% m indre än e tt å r tidigare. U nder 1998 ökade dock både allm änhetens och b an kernas genom snittliga efterfrågan på k o n ta n ter jä m fö rt med året förut, allm änhetens med 3.5 % o ch b a n kernas med 2.4 %. B ankernas andel av beloppet utelöpande sed lar och m ynt utgjorde i genom snitt under året 15.2 %. D etta var m indre än hälften av siffran vid början av decenniet. N edgången beror fram för allt på b ankernas rationaliseringsåtgärder, men i ett längre perspektiv och även internationellt ä r andelen fo rtfa ran d e rä tt stor och en svag m insk ning ä r således a tt v änta även under de närm aste åren. Sedelstockens om loppshastighet m inskade De utelöpande sedlarna cirkulerade i genom snitt 5.4 gånger via F inlands Bank Föregående år hade om loppshastigheten varit 6.0, m edan den efter flera å r av kraftig tillväxt hade varit då den var som högst. I de övriga E U -länderna h ar sedelstockens årliga om loppshastighet de se naste åren varit av storleksordningen 1-3. Av de enskilda sedlarna hade 100-markssedlarna den högsta om loppshastigheten på 7.1. De övriga sedlarnas m otsvarande tal var: mk 0.7, 500 mk 1.7, 50 mk 4.4 och 20 mk 3.0. Beloppet beställda sedlar m inskade 1998 och utgjorde 53.7 m iljarder m ark. A n talet beställda sedlar uppgick till 544 m iljoner, vilket var 9.5 % färre än året förut. Beloppet inläm nade sedlar var 53.9 m iljarder m ark eller 10.5 % m indre än A ntalet inläm nade sedlar uppgick till 546 m iljo ner. Finlands Bank löste in ogiltiga sedlar för 6 m iljoner m ark. A tt utvecklingen för sedelstockens om lo p p s hastighet vände 1997 berodde fram för allt på att F inlands Bank vid början av året hade infört en sedelhanteringsavgift. Avgiften gällde sedlar av alla valörer och fastställdes till självkostnadspris för ett å r å t gången enligt lagen om gru n d ern a för avgifter till staten. Den togs dock ut en d ast till den del den genom snittliga om loppshastigheten överskred värdet 3, som då ansågs tillräckligt för att tillgodose kraven på sedelstockens kvalitet och ä k th e t i enlighet med Finlands Banks skyl dighet som m yndighet. F rå n början av 1998 tog F inlands Bank ut hanteringsavgift en b art för 100- och 50-m arkssedlar, eftersom problem et med om loppshastig heten inte längre gällde an d ra än dessa sedlar. F ö r a tt ytterligare öka styreffekten beslutade banken sam tidigt a tt hanteringsavgiften skulle ses över halvårsvis på basis av cirkulationen un der föregående halvårsperiod. D å hanteringsav giften fastställdes för an d ra halvåret 1998 beslu tade banken dessutom a tt hanteringen skulle vara avgiftsbelagd vid en om loppshastighet hög re än 4 i stället för 3 tills euron tagits i bruk. D etta gör det något m era lönsam t fö r bankerna a tt lå ta sedlarna cirkulera via Finlands Bank, vilket inför indragningen av de nationella sedlar na fö rb ä ttra r m öjligheterna a tt tillräckligt nog g ra n t följa utvecklingen av sedelstockens kvalitet och ö k a r fö ru tsättn in g a rn a för en snabb inväxling. På dessa grunder uppgick hanteringsavgiften första halvåret 1998 till 1 m ark för e tt p arti på 100 sedlar. U n d er a n d ra halvåret var avgiften 52 pen ni. Intäkten av hanteringsavgiften uppgick till 6.6 m iljoner m ark, dvs. 3.6 m iljoner m ark m indre än M inskningen berodde inte b ara på den lägre avgiften u tan också på a tt an talet p restatio ner m inskade. Av de b an k er som anv än d er penningförsörj ningens databehandlingssystem b a r Finlands Bank 1998 dessutom u p p 4.6 m iljoner m ark i drifts- och u n derhållskostnader för systemet. D etta var 0.7 m iljoner m ark m indre än föregåen de år. N edgången berodde på a tt an ta let pen ningbeställningar och penninginläm ningar m ins

6 28 29 kade då b an k ern a k on cen trerad e p enningför sörjningen till regionala penninghanteringscentraler. Finlands Bank ökad e sin sedelsorteringskapacitet genom anskaffning av en sorteringsm askin av ny generation. M ed m askiner av den nya m o dellen kan också de k om m ande eu ro sed larn a so r teras. Sedelförfalskningarna fo rtsa tt ringa B ildhanteringsteknikens och kopieringsm aski nernas utveckling utgör en ständig u tm aning för cen tralb an k er och sedeltryckerier. De finländska sedlarna h ar också de senaste åren fått nya äkthetsdetaljer, som skall g ö ra dem ännu säk rare än förut med tan k e på förfalskningsförsök påträffad es 323 förfalskade finländska sedlar. D etta var n åg o t fler än F örfalsk ningarna var huvudsakligen enskilda fall, men även m indre p a rtie r av förfalskade sedlar före kom. Finlands Bank a rran g erad e tillsam m ans med centralkrim inalpolisen sju sem inarier om identi fiering av förfalskningar. F ö r professionella sedelhanterare p ro d u cerad e b anken dessutom m a terial om sedlarnas äk thetsdetaljer. m ynt i silver gavs ut med anledning av Sveaborgs 250-årsjubileum och det präglades i exem plar. Enligt rådets förordning (E G ) nr 3603/93 får ett E U -lands cen tralb an k inneha högst 10 % av beloppet utelöpande m ynt. Finlands Banks m yntinnehav var störst, dvs. 9.2 % av beloppet utelöpande m ynt, den 28 februari 1998 men u p p gick vid årets slut till 6.4 %. Enligt finansm inisteriets beslut upp h ö rd e vis sa m ynt a tt gälla vid början av 1994 respektive Finlands Bank ä r skyldig a tt lösa in dessa ogiltiga m ynt under tio å r efter a tt beslutet trä tt i kraft, dvs. fram till slutet av 2003 respektive Beloppet av de utelöpande m ynt som enligt fi nansm inisteriets beslut blev ogiltiga den 1ja n u a ri 1998 uppgick till 328 m iljoner m ark. Av beloppet utgjorde 123 m iljoner m ark 1-m arksm ynt präg la de , 78 m iljoner m ark 5-m arksm ynt präglade och 127 m iljoner m ark ju bileum sm ynt präglade Den 31 de cem ber 1998 fanns det ogiltiga m ynt i o m lopp till ett värde av 427 m iljoner m ark, varav 300 m iljo ner m ark var bruksm ynt och 127 m iljoner m ark jubileum sm ynt. U nder 1998 löste Finlands Bank in ogiltiga m ynt för 9 m iljoner m ark. E urons ankom st b ö rjar synas M y n tströ m m arn a m inskade Finlands Bank gav ut bru k sm y n t för 568 m iljo ner m ark och tog em ot inläm nade m ynt för 510 m iljoner m ark. B eloppet utgivna m ynt m inskade med 207 m iljoner m ark och beloppet inläm nade m ynt med 212 m iljoner m ark från föregående år. Särskilt m ycket, dvs. m ed om k rin g en tredjedel, m inskade strö m m arn a av 5- och 1-m arksm ynt. D etta berodde på en rationalisering av cirk u la tionen av dessa m ynt, som an v än d s i olika a u to m ater. U nder 1998 uppgick m ynthanteringsavgifterna till 2.5 m iljoner m ark, vilket var 1.1 m iljoner m ark m indre än N edgången b erodde på att avgiften sänktes och a tt an talet prestationer sjönk. T vå jubileum sm ynt gavs ut und er året. M ed anledning av 100-årsjubileet av A lvar A altos fö delse utgavs e tt jub ileu m sm y n t i silver, vars n o m inella värde ä r 100 m ark. M yntet präglades i exem plar. E tt a n n a t 100-m arksjubileum s- Vid början av 1999, då euron togs i bru k som k o n to v a lu ta och de nationella v alu to rn a inom eu ro o m råd et blev nationella denom ineringar av euron, började Finlands Bank enligt E uropeiska centralbankens riktlinjer och rekom m endationer (se n ärm are s. 35) i alla sina k o n to r växla euroo m rådets övriga m edlem sländers g ån g b ara sed lar till finska m ark till den fasta o m räkningskursen. B anken förberedde sig också för a tt repatriera sedlarna till respektive lands centralbank. Sam tidigt beredde sig Finlands Bank på a tt ta em ot g ån g b ara m arksedlar som växlats in och rep atrierats av de övriga nationella c en tral b an k e rn a i euro o m råd et. M ed tan k e på inväxlingen lade banken ut på sin w ebbplats detaljera de beskrivningar av de gångbara m arksedlarna inklusive äkthetsdetaljer. F inlands Bank växlar in sedlar från allm än h e ten gratis i p artier på under 100 stycken. F ö r b an k er och valutaväxlingskontor växlas sedlar na likaså gratis, men endast i p artier på 100 stycken (knippen) eller m ultipler av 100 av sam ma sedelvalör. B land an n at de valörvisa behovsbedöm ning ar som u p p d ateras varje år användes i Finlands Banks förberedelser för utgivningen av eurosedlar och eu rom ynt den 1 ja n u a ri U tgående från dessa bedöm ningar började M yntverket i F inland A b producera eu rom ynt i septem ber Setec Oy deltog i en provtillverkning av eurosedlar hösten 1998, och avsikten ä r a tt den egentliga p ro d u k tio n en skall inledas våren Förberedelser för EMU och övrig EU-verksamhet Förberedelser för den tredje etappen av den ekonom iska och m o netära unionen H istoriska beslut i m aj F örberedelserna för den ekonom iska och m one tä ra unionen fortsatte under första halvåret A rbetet påskyndades av beslutet a tt om möjligt u p p rä tta E uropeiska centralbanken ECB redan före den sista m öjliga tid p u n k ten enligt M aastrich tfördraget, dvs. före den 1 juli De penningpolitiska instrum enten, betalningssyste men och lagstiftningen utform ades i h u v uddrag i kom m ittéer och arb etsg ru p p er, sam m an satta av fö reträd are för E uropeiska m o netära institutet EM I och de nationella centralb an k ern a, och a r betet var i det n ärm aste klart vid slutet av april. N är ECB u p p rä tta d es den 1 juni 1998 upplös tes dess föregångare E M I, vars uppgift varit a tt leda och sam o rd n a förberedelserna för E M U. Den 2-3 maj 1998 beslutade EU :s råd, i sin sam m ansättning med stats- och regeringschefer, på förslag av finans- och ekonom im inisterrådet (E kofin) vilka länder som skulle vara de första som a n to g euron som sin gem ensam m a valuta vid början av E M U :s tredje etapp. I det sam m an hanget offentliggjordes även nam nen p å de per soner som föreslogs bli ledam öter av E uropeiska centralbankens direktion. V alet av länder grundade sig på E M I:s och E uropeiska kom m issionens konv erg en srap p o r ter som analyserade h u r väl de olika länderna uppfyllt konvergenskriterierna. D et finns flera konvergenskriterier, av vilka fyra gäller infla tio n stak t, räntenivå, offentlig skuldsättning och b u d g etunderskott. D essutom m åste landet fylla ett valu tak u rsk rav, som innebär a tt landets valu ta i m inst två års tid h ar hållit sig inom de n o rm a la variationsintervallerna för växelkursm ekanis men E R M. Även lagstiftningen om c en tralb an ken m åste fylla vissa krav. Till euro län d er utsågs som v ä n ta t följande elva länder: Belgien, T yskland, Spanien, F ra n k rike, Irland, Italien, L uxem burg, N ederländerna, Ö sterrike, P ortugal och Finland. F ö r a tt k u n n a styra m arknaden under p erio den före den tredje etappen m eddelade finansm i nistrarn a och centralbankscheferna i de blivande eu ro län d ern a tillsam m ans med E uropeiska k o m m issionen och EM I den 3 m aj 1998 a tt de o å ter kalleliga o m räk n ingskurserna skulle fastställas enligt de gällande inbördes cen tralk u rsern a i E R M. M eddelandet innehöll också en utfästelse a tt cen tralk u rsern a för de deltagande ländernas valu to r inte skulle än d ras före starten av etapp tre. C en tralb a n k ern a förb an d sig a tt säkerställa a tt de bilaterala växelkurser som skulle beräknas enligt kursen för ecun per den 31 decem ber 1998 skulle vara identiska med de på förh an d m edde lade bilaterala cen tralk u rsern a i E R M. Den 3 maj offentliggjorde stats- och regerings cheferna nam nen på k an d id atern a till posterna i ECB:s direktion. U tn äm n in g arn a fastställdes den 25 maj efter a tt k an d id atern a h ö rts i E u ro p a parlam entet, och de träd d e i k raft den 1 juni. EC B -rådet, som b estår av cheferna för euroländernas nationella cen tralb an k er och ECB:s di rektion, höll sitt fö rsta m öte den 9 ju n i E C B s organisation Europeiska cen tralbanken ä r en viktig del av Europeiska centralbankssystem et (ECBS). ECB:s högsta beslutande organ utgörs av ECBrådet, allm än n a råd et och direktionen. ECB:s o rd fö ran d e fungerar som o rd fö ran d e vid alla tre beslutsorgans m öten. M edlem m ar i E C B -rådet ä r centralbanksche ferna i de elva eu ro län d ern a och ledam öterna i ECB:s direktion. E C B -rådet ä r det högsta och viktigaste beslutsorganet i system et. E U -rådets o rd fö ran d e och en fö reträd a re för Europeiska kom m issionen h ar rä tt a tt n ärv ara vid EC B -rådets och allm änna rådets m öten. Till EC B -rådets viktigaste uppgifter h ö r a tt besluta om system en och fö rfaran d en a inom ram en för ECBS och att u tform a den gem ensam m a penningpolitiken bl.a. genom a tt ta ställning till interm ediära mål, sty rrän to r och u tb u d av centralb an k sp en g ar och ge de anvisningar som behövs för a tt m ålen skall ku n n a uppfyllas.

7 31 30 ECB:s d irektion u tfö r sina uppgifter på heltid. D irektionen skall fö rbereda E C B -rådets och all m änna rådets m öten och för dessa göra fram ställningar om beslut. D essutom verkställer d i rektionen E C B -rådets och allm än n a rådets be slut. R åd et kan i vissa fråg o r särskilt delegera b eslu tan d erätt till d irektionen. ECB:s första o rd fö rande ä r W illem F. D uisenberg från H olland och vice o rd fö ran d e C hristian N oyer från F ra n k rike. D irektionen h a r ytterligare fyra ledam öter: Sirkka H äm äläinen från Finland, O tm a r Issing från T yskland, T o m m aso P adoa-s chioppa från Italien och Eugenio D om ingo Solans från S p a nien. Till ECB:s allm än n a råd h ö r cheferna för alla E U -länders cen tralb an k er sam t ord fö ran d en och vice ord fö ran d en i ECB. Även de övriga ledam ö terna av ECB:s direk tio n får delta i allm änna rådets m öten, men de h ar inte rö strä tt. E U -rådets o rd fö ran d e och en fö reträd are för kom m issionen får också utan rö strä tt n ärv ara vid m ötena. I allm änna rådet m edverkar sålu n d a även chefer na för ce n tralb an k ern a i de E U -länder som inte h ar infö rt euro n som sin v aluta den 1 ja n u a ri Dessa län d er ä r D an m ark, G rek lan d, Sverige och S to rb ritan n ien. A llm änna rådet handlägger bland a n n a t fråg o r som gäller sam ordningen av penningpolitiken m ellan eu ro o m rådet och de E U -län d er som stå r u ta n fö r d etta, insam lingen av statistik, ECB:s å rsra p p o rte r, bokförings- och rap p o rterin g san v isn in g ar till de nationella cen tralb an k ern a, anställningsvillko ren för E C B -anställda sam t anslutningen av nya länder till valu tao m råd et. ECB ä r en linjeorganisation d ä r varje direktionsledam o t h a r an sv aret för vissa bestäm da g en erald irek to rat och d irek to rat. ECB h ar å tta g en erald irek to rat och lika m ånga d irek to rat. E C B -rådets arb etso rd n in g an to g s i juli och allm änna rådets i septem ber. I a rb e tso rd n in g a r na fastställs m inim iantalet m öten u nder året, del tag arn a, o m rö stn in g sförfaran d et, m ötesarrangem angen, k om m ittéernas d eltagare och roll, p rin ciperna för rekrytering av personal till ECB osv. Euroom rådets gem ensam m a penningpolitik på E C B s ansvar ECBS verksam het är decentraliserad så a tt de nationella c e n tralb an k ern a sk ö ter en betydande del av fu n k tio n ern a. G ru n d läg g an d e uppgifter i etap p tre av E M U ä r att: - u tform a och genom föra den gem ensam m a penningpolitiken - genom föra v alu ta tra n sak tio n e r - förvalta m edlem sländernas officiella reserv tillgångar - främ ja välfungerande betalningssystem - han d h a betalningsm edelsförsörjningen. D essutom bistår ECBS de nationella in stitu tioner som övervakar penningm arknaden. E u ro peiska gem enskapens organ och nationella m yn digheter skall h ö ra ECBS i allt lagstiftningsarbe te som gäller E uropeiska centralbankens behö righetsom råde. ECBS kan avge ställningstagan den och y ttran d en också i an d ra frågor som ligger inom dess behörighetsom råde. ECBS är oavhängigt i den bem ärkelsen a tt inget av dess beslutande organ får ta em ot in stru k tio n er från utom stående. V arken EG eller dess m edlem sstater får påverka m edlem m arna i E C B -rådet eller allm änna rådet eller direktionsledam öterna n ä r dessa fullgör sina uppgifter. I syfte a tt säkerställa ECBS oavhängighet har m andattiden för ECB:s o rd fö ran d e, vice o rd fö rande och övriga direktionsledam öter fastställts till å tta å r 1 utan m öjlighet till återval. D essutom ä r m öjligheten a tt av sätta ord fö ran d en och direktionsledam öterna begränsad. L ikartade be stäm m elser gäller även de övriga m edlem m arna av EC B -rådet, dvs. cheferna för de nationella centralbankerna. Kom m ittéerna viktiga i förberedelsearbetet Planeringen och beredningen av beslut sker inte b ara i ECB:s egen organisation utan också i ECBS kom m ittéer. K om m ittéerna ä r sam m an sa tta av experter från de nationella c en tralb an k erna och ECB. Som o rd fö ran d e i kom m ittéerna fungerar vanligtvis fö reträd are för ECB. A ntalet kom m ittéer ä r i initialskedet 13 och deras kom pe tensom råden in k lu d erar alla cen tralbanksfunktioner (tabell). Finlands Bank är representerad i sam tliga kom m ittéer. K om m ittéernas m a n d a t period ä r inledningsvis tre år, varefter k o m m itté behovet om prövas. E U -länderna u ta n fö r eu ro o m rådet kan delta i k o m m ittéarb etet då ärenden som ä r underställda allm änna rådet behandlas. T abell. ECBS kom m ittéer Banktillsyn Betalnings- och avvecklingssystem Budget Inform ationsteknik Intern revision In tern atio n ella förbindelser R ä ttsfråg o r E xtern inform ation M ark n ad so p eratio n er Penningpolitik R edovisning och m o n etära inkom ster S edlar S tatistik M onetära kom m ittén engagerad i E M U-förberedelserna En fö reträd are för Finlands Bank och en för finansm inisteriet deltog i arbetet i m onetära kom m ittén under E kofin-rådet. M on etära k o m m itténs m öte i juni ägde rum i Helsingfors. V iktiga tem an för arbetet i m o n etära k o m m it tén 1998 var frågor i anslutning till det blivande e u ro o m råd et. Dessa gällde fram för allt förbere delser inför starten av tredje etappen, exempelvis b ildandet av E uro 11 i anslutning till Ekofin sam t förberedelserna för besluten i maj och vid årsskif tet. E u ro o m råd ets externa representation u tred des grundligt, särskilt m ot slutet av året. K om m ittén beredde även ett rådsbeslut om stabilitetsprogram m ens form och innehåll. M o n etära kom m ittén b estår av två m edlem m ar från varje m edlem sland, ECB och kom m is sionen. Av m edlem sländernas deltagare fö reträ der den ena finansm inisteriet och den a n d ra den nationella centralbanken. F ram till den 1 juni fö reträddes F inlands Bank av M atti V anhala. Efter a tt V anhala u tn äm n ts till o rd fö ran d e i F in lands Banks direktion utsågs vice o rd fö ran d en i direktionen, Esko Ollila, till medlem av m onetä ra kom m ittén. M o n etära kom m itténs m an d atp erio d gick ut då den a n d ra etappen av den ekonom iska och m o n etära unionen upphörde. Dess verksam het fo rtsätte r i ekonom iska och finansiella kom m it tén (E conom ic and Financial C om m ittee). M edlemsländernas ekonom isk-politiska sam arbete 1 De fö rsta m a n d a tp e rio d e rn a ä r exceptionella, eftersom d irek tio n sled a m ö te rn as avgång h a r differen tierats i ö ver ensstäm m else m ed M a a stric h tfö rd ra g et. I sam b an d med m ötena i maj u tfärd ad e Ekofin en kom m uniké i vilken m edlem sländerna b ek räfta de a tt de åtag it sig a tt följa stabilitets- och till växtpakten som ingicks i A m sterdam i ju n i K oordinering av det ekonom isk-politiska sam ar betet ä r en fö ru tsättn in g för a tt den gem ensam m a penningpolitiken skall lyckas, och här spelar stabilitets- och tillväxtpakten en central roll. E tt viktigt led i genom förandet av stabilitetsoch tillväxtpakten ä r uppföljningen av statsb u d getarna och det ekonom isk-politiska sam arbetet. V arje land gör upp ett stabilitets- och tillväxtpro gram med m ålet a tt fö rb ä ttra balansen i de of fentliga finanserna: på m edellång sikt är m ålet jäm v ik t eller ett översk o tt i budgeten. I den k o m m uniké som offentliggjordes i maj fram hölls dessutom att m edlem sländerna på m edellång sikt skall försöka nå m ålet sn ab b are om det ek o n o m iska läget blir gynnsam m are än v än tat. Som första land fick F inland sitt stabilitetsprogram god k än t den 12 o k to b er Euroområdets representation utåt ECB:s tillblivelse och starten av E M U :s tredje e ta p p m edförde självfallet fö rän d rin g ar beträf fande hur euro län d ern a kan ta ställning till pen ningpolitiken i euro o m råd et. En gem ensam pen ningpolitik innebär a tt län d ern a m åste hålla sig till de gem ensam m a penningpolitiska ställnings tag an d en a i alla internationella forum. U nder året utvidgades diskussionen till a tt gälla e u ro om rådets representation inte b a ra i In tern atio nella valutafonden utan också i a n d ra intern atio nella sam m anhang, exem pelvis i förhållande till tredje land, och i olika inofficiella sam m anhang, exempelvis i G 7 och G 10. Vid sitt m öte i W ien i decem ber fastställde E uropeiska råd et h u r gem enskapen skall fö reträ das u tå t i frågor som rö r den ekonom iska och m o n etära unionen. D å G 7-ländernas finansm inistrar och cen tral bankschefer sam m an träd er d eltar ECB:s o rd fö rande i de m öten d ä r E M U -fråg o r diskuteras. På m inisternivå företräds gem enskapen i E M U ärenden av o rd fö ran d en fö r E kofin-rådet, eller om ord fö ran d en kom m er från en m edlem sstat utan fö r eu ro o m råd et, av o rd fö ran d en för E uro 11. Om o rd fö ran d en för E uro 11 fö reträder ett land som inte hör till G 7 men till euro o m råd et, d eltar han utöver de E kofin-m edlem m ar som redan ä r m ed. S ålunda d eltar till exem pel en fö reträd are för Finland u n der ordförandeskapsperioden i G 7-m ötena d å frågor i anslutning till E M U behandlas.

8 32 33 I Intern atio n ella valutafonden h ar ECB observatö rsstatu s vid styrelsens m öten. E uropeiska gem enskapens åsik ter skulle läggas fram för IM F:s styrelse av den b ehöriga m edlem m en av IM F -direk tio n ssek retariatet för den m edlem s stat som in n eh ar o rd fö ran d esk ap et för E uro 11, b iträdd av en fö reträd are för kom m issionen. M ål och instrum ent f ö r penningpolitiken Vid sitt m öte i b örjan av o k to b e r beslutade ECBrådet om h u r de penningpolitiska m ålen skulle definieras vid starten av E M U :s tredje etap p och vilka in d ik a to re r som fram för allt skulle följas. Prisstabiliteten m äts med det harm o n iserad e in dexet för konsu m en tp riser (H IK P ) för e u ro o m rådet och penningm ängden spelar en fra m trä dande roll vid utform ningen av p en ningpoliti ken. Penningm ängden ges ett referensvärde som ä r förenligt m ed prisstabiliteten (se n ärm are s. 15). Efter a tt i E M I ha b eh an d lats i m ånga k o m m ittéer och arb etsg ru p p er fick de penningpolitis ka instrum enten sin slutliga u tform ning i septem ber 1998, då ECB gav ut rap p o rten Den gem en sam m a penningpolitiken i etap p tre: A llm än d o ku m en tatio n av ECBS penningpolitiska in stru m ent och fö rfa ra n d en. De penningpolitiska in strum enten och tillh ö rande info rm atio n s- och dataöverföringssystem testades ingående under a n d ra h alv året T estningen av hela system et gällde inte b a ra de nya d atatek n isk a tilläm p n in g arn a utan fram för allt säkerställan d et av a tt olika fu n k tio n er och tillhöran d e arb etsprocesser och fö rfaran d en fungerar effektivt. Aven reservsystem en testades. Betalnings- och avvecklingssystem en fu n ktio n skla ra T A R G E T, som ä r eu ro o m råd ets R T G S -n ät för b ru tto b e ta ln in g a r i realtid, spelar en viktig roll vid hanteringen av likviditet i eu ro under dagen. System et m öjliggör en sn ab b överföring av b etal ningar m ellan alla E U -länder. Infö ran d et och testningen av T A R G E T fo rtsatte intensivt än d a till slutet av året. I juli 1998 beslutade ECB a tt cen tralb an k ern a i de E U -länder som står u ta n fö r eu ro o m råd et får erbjuda sina m o tp a rte r b egränsad k redit i euro under dagen. D etta är ett helt nytt arran g em an g som ä r avsett a tt u n d erlätta en senare övergång till etapp tre av den ekonom iska och m onetära unionen för dessa m edlem sländer. A rrange m anget utgör ett u n d an tag från regeln a tt ingen cen tralb an k beviljar kredit i en a n n an valuta än sin egen. K reditvillkoren är noga definierade i avtal med de berörda E U -centralbankerna. I m itten av novem ber publicerade ECB den tredje lägesrapporten om T A R G E T. R ap porten tog upp de rättsliga ram a rn a för och operativa aspekter på T A R G E T. Den gav också en över sikt av kriterierna för tillträde till R TG S-systemen och av de detaljerade reglerna för olika an v ändargrupper. ECB och sam tliga nationella cen tralb an k er inom eu ro o m råd et testade upprepade gånger under året funktionsdugligheten hos T A R G E T. M ot slutet av året utfördes sim uleringstest i vilka alla kreditinstitut som hör till system et deltog. U nder den sista testningsfasen i n o v em b er-d e cem ber gjordes produktionstest. A npassningen till e tt ö k at bruk av elektronis ka pengar var ett centralt tem a på betalningssys tem o m råd et som under året behandlades i EM I och senare i ECB. I m ars avgav EM I ett y ttrande till kom m issionen med förslag om övervakning av a tt verksam heten i företag som ger ut elektro niska pengar ä r stabil. B akgrunden till y ttran d et var ett tidigare ställningstagande av E M I om a tt e n b art k red itinstitut borde få ge ut elektroniska pengar. D å m an em ellertid inte k u n n a t enas i frågan, beslutade EM I i stället föreslå effektiv övervakning. ECBS beviljar k red itin stitu t centralbankskredit e n b a rt m ot full säkerhet. Principen ä r a tt en sto r m ängd olika värdepapper go d tas som säker het och a tt värdepapperen kan an v än d as även över E U -ländernas gränser. F rån och med star ten av tredje etappen sköts hanteringen av värde p ap p er som används som säkerhet i ett an n at m edlem sland enligt den s.k. k o rrespondentbanksm odellen. Enligt denna m odell fungerar m edlem sländernas c en tralb an k er som depåhållare för värdepapperen och sköter överföringen av säkerheter. På lång sikt ä r det m eningen a tt avvecklingen av v ärdepapper som an v änds som säkerheter skall ske m ellan clearingorganisationerna i m ed lem sländerna. Av den anledningen godkände ECB:s direktion i septem ber m inim ikrav för avvecklingssystem för värd ep ap p er som får an v ä n das för depåhållning och avveckling av säkerhe ter för centralbankskredit. Överföring av kapital och reservtillgångar till E C B N ä r ECB inleder sin verksam het skall dess k a p i tal enligt M aastrich tfö rd rag et vara 5 m iljarder ecu. Den andel som centralbanken i varje EU land skall betala beräknas på basis av m edlem s statens andel av gem enskapens b ru tto n a tio n a l p ro d u k t och befolkning. F ördelningen av k a p i talan d elar ju steras vart fem te år enligt den fördel ningsnyckel för teckning av ECB:s kapital som fastställs av E C B -rådet. K apitalet kan överföras i form av pengar (olika valutor) eller v ärd ep ap per. D et rekom m enderades a tt k ap italet från fö r sta början skulle vara så sto rt a tt ko stn ad ern a för u p p rätta n d e av ECB:s verksam het kan täckas genom kapitalavkastningen. Den första kapitalöverföringen skedde i juni. Finlands andel av kapitalet på 5 m iljarder ecu var procent, och Finlands Bank betalade in den andelen, ecu, den 1 juli I decem ber ju stera d e E C B -rådet k ap ita la n d e larna på grundval av ny statistik. Finlands vikt i fördelningsnyckeln m inskade till procent. O ckså de E U -länder som inte var bland de första som an to g euron som sin gem ensam m a v aluta betalade redan vid starten av etapp tre av E M U in en liten del eller n ärm are bestäm t 5 p rocent av den kapitalandel som beräk n ats för landet. F ö r a tt säkerställa täckning av ECB:s eventu ella växelkursrisker godkände EC B -rådet i enlig het med EC B S-stadgan en rekom m endation till en råd sfö ro rd n in g (E G ), som bem yndigar ECB a tt öka sitt kapital från 5 m iljarder euro till högst det dubbla. Vid bö rjan av ja n u a ri 1999 överförde central b an k ern a i alla 11 m edlem sländer reservtillgång ar till ECB till ett sam m anlagt värde av cirka 40 m iljarder euro. F inlands B anks andel var ca 700 m iljoner euro, och av d e tta utgjorde 15 procent guld och 85 procent ford rin g ar i utländsk valuta. Till följd av överföringarna h ar Finlands Bank en fo rd ran i euro p å E uropeiska centralbanken. Som om bud för ECB placerar de nationella cen tralb a n k ern a ECB:s reservtillgångar enligt de riktlinjer ECB utfärd ar. Ö vergångsbestämmelser fö r fördelning av de m onetära inkom sterna Enligt M aastrich tfö rd rag et skall de inkom ster som h ä rrö r från ECB:s och eu ro centralbanker G nas gem ensam m a penningpolitik adderas och sum m an av dessa s.k. m o netära inkom ster förde las på de nationella cen tralb an k ern a i fö rh ållan de till deras inbetalda an d elar av ECB:s kapital. U nder övergångsperioden b eräk nas de m o n etära inkom sterna enligt en s.k. indi rekt räknem etod. Enligt denna m etod m ultiplice ras den skuldbas som EC B -rådet sep arat beslutat om med en särskilt fastställd referensränta. M o netära inkom ster u p p står fram för allt genom se delutgivning. Eftersom sedelinkom sterna varie rar m ycket m ellan länderna, beslutade E C B -rå det i novem ber a tt sedelinkom sterna skall tas med i beräkningen av de m o netära inkom sterna först då eurosedlar b ö rjar ges ut. E ftersom besluten ovan om fördelningen av de m o n etära inkom sterna endast gäller en viss tid, b ehandlas frågan på nytt i början av 2002 innan eu rosedlar b ö rja r ges ut. Enhetlig redovisning i centralbankerna U nder 1998 finslipade E U -cen tralb an k ern a de gem ensam m a redovisningsprinciperna och redovisningsm etoderna för ECBS, och dessa förb an d sig sam tliga E M U -cen tralb an k er a tt följa i ra p porteringen till ECBS. De viktigaste standardiseringsom rådena ä r redovisningsprinciperna i frå ga om intäktsredovisning, värdering, periodisering och rapportering. M ålet för harm oniseringen av redovisnings principerna ä r en enhetlig rap p o rterin g, som m öjliggör enhetlig likviditetsprognostisering och likviditetsuppföljning i E C B S-om rådet. ECB:s viktigaste in stru m en t för rap p o rterin g till all m änheten ä r den konsoliderade b alansräkning som ECB sam m anställer på basis av de enskilda cen tralb an k ern as balan sräk n in g ar och publice ra r varje vecka. E C B S roll i finanstillsynen Enligt M aastrich tfö rd rag et skall tillsynen över k red itin stitu t till stö rsta delen utövas av natio n el la m yndigheter. I ECBS h a r det ansetts viktigt a tt tillsynen över k reditinstituten täcker hela E U -om rådet. I ECBS banktillsynskom m itté deltar sålunda inte bara cen tra lb an k ern a i eu ro o m råd et utan även före trä d a re för de övriga E U -länderna sam t repre sen tan ter för tillsynsm yndigheterna i de E U -län der d ä r finanstillsynen utövas av någon an n an

9 34 35 m yndighet än cen tralb an k en. Till banktillsynskom m itténs uppgifter h ö r a tt analysera tillsyns frågor på m akronivå, a tt följa utvecklingen inom bank- och finanssektorn och a tt främ ja ett sm i digt in fo rm atio n su tb y te m ellan olika tillsyns m yndigheter. E tt av de viktigaste ären d en a i banktillsynskom m ittén und er 1998 var frågan om det bästa sättet a tt fördela arb etet m ellan finanstillsyns m yndigheterna, de nationella cen tralb an k ern a och ECB för a tt säkerställa b ankväsendets stab i litet. A ndra viktiga finanstillsynsfrågor i ECB var A sienkrisens inverkan på den europeiska kreditinstitutssek to rn, eu ro n s effekter på b an k v äsen det i E uro p a och den tekniska utvecklingens å te r verkningar på b a n k ern as lönsam het och k a p ita l täckning. D essutom analyserade ECB hu r de fö r än d rad e in tä k tsstru k tu re rn a kom m er a tt p åver ka b an k ern a i E u ro p a. F ö r a tt k u n n a följa dessa trender beslutade ECB a tt införa ett system för regelbunden bevakning av den europeiska b a n k sektorn som helhet. E M U -lagstiftningen klar fö r e årsskiftet F örberedelserna inför tredje etap p en av E M U innebar a tt lagen om F inlands Bank behövde revideras två gånger inom en k o rt tid. Lagen om Finlands B ank (719/1997), som hade trä tt i k raft den 1ja n u a ri 1998, ä n d rad es genom en ny lag om Finlands Bank (214/1998), som anto g s av rik sd a gen den 20 m ars S am tidigt anto g s lagen om up p hävan d e av m yntlagen (215/1998) och lagen om m ynt (216/1998). B estäm m elserna om F in lands Banks oavhängighet i den nya lagen träd d e i k raft den 1 m aj 1998 och de övriga bestäm m el serna den 1 ja n u a ri 1999, n ä r Finland anslöt sig till euro o m råd et. Efter a tt lagarna an tag its var lagstiftningen i Fin lan d förenlig m ed bestäm m el serna i fö rd rag et om u p p rä tta n d e t av E uropeiska gem enskapen och stadgan för E uropeiska centralbankssystem et. I E M I:s och kom m issionens konverg en srap p o rter enligt artikel 109j i fö rd rag et om u p p rä t tandet av E u ropeiska gem enskapen, vilka utkom i slutet av m ars, g ranskas graden av konvergens mellan den nya lagstiftningen om F inlands Bank och fördraget. I v ard era rap p o rten sägs lagstift ningen i F in lan d v ara förenlig m ed fördraget och EC B S-stadgan. N ä r euro n infördes den I ja n u a ri 1999, över gick den högsta m akten i fråga om m yntenheten till gem enskapen, och bestäm m elserna om den gem ensam m a valutan publicerades i euroförordningen, som trädde i k raft den 1 jan u ari Till följd härav upphävdes den gam la m yntlagen, men inom ram en för eurofö ro rd ningen tilläm pas alltjäm t de bestäm m elser i m yntlagen som anges i övergångsbestäm m elsen i lagen om m ynt så länge som sedlar och m ynt i m ark är lagliga betalningsm edel. Staten h a r fo rt farande en sam rätt a tt låta prägla m ynt i F in land. I den nya lagen om m ynt kom pletteras gem enskapsrätten med nationella bestäm m elser om mynt. Eurosedlar och eurom ynt I juli 1998 godkände E C B -rådet på basis av fö r beredelsearbetet alla sju valörer av eurosedlar (5, 10, 20, 50, 100, 200 och 500 euro) och sedlarnas utseende inklusive äkthetsdetaljer. S edlarna är likadana över hela eu room rådet. Provfram ställ ningen inleddes i septem ber 1998 och fortgick ä n d a in i decem ber. Flera sedeltryckerier i eu ro o m rådet deltog i provfram ställningen. V arje se delvalör trycktes upp av m inst två tryckerier för a tt säkerställa a tt sedlarna blir identiska. Den egentliga p ro d u ktionen inleds våren ECBS sedelkom m itté h ar enligt nyinsam lade d a ta be räk n a t a tt de elva euro län d ern a behöver allt som allt ca 13 m iljarder sedlar. Produktionen av eurom ynt inleddes i septem ber E U -rådet och de behöriga nationella m inisterierna an sv arar för förberedelserna av m ynttillverkningen. F ö r de å tta m yntvalörerna (1, 2, 5, 10, 20 och 50 cent sam t 1 och 2 euro) är averserna lika i hela euro o m råd et, m edan rever serna har nationella kännetecken så a tt det fram går i vilket land m ynten h ar getts ut. F ö r n ärv a rande up p sk attas behovet av eu rom ynt vara ca 70 m iljarder stycken. De nationella valu to rn a blev denom ineringar och underuppdelningar av euron den 1 ja n u a ri E urosedlarna och eurom ynten tas dock i bru k först vid början av De nationella sedlarna och m ynten ä r sålunda alltjäm t lagliga betalningsm edel i respektive euroland. Den 3 novem ber 1998 m eddelade E C B -rådet i enlighet med M aastrich tfö rd rag et a tt ce n tralb an k ern a i de länder som hör till eu ro o m råd et under tre år från och med den 1 ja n u a ri 1999 på m inst ett ställe m åste bereda m öjlighet a tt till den fasta växelkursen byta ut sedlar som ä r lagliga b etal ningsm edel i an d ra euro län d er m ot nationella sedlar och m ynt. C e n tralb a n k ern a h ar dock rä tt a tt begränsa det an ta l och/eller det sam m anlagda värdet av sedlar de ä r beredda a tt ta em ot på en gång eller under en dag. D essutom rekom m enderade rådet de n a tio nella c en tralb an k ern a a tt på egen b ekostnad rep atriera a n d ra sedlar från a n d ra euro län d er till den centralbank som gett ut sedlarna. I rekom m endationen uppm anades cen tra lb an k ern a a tt växla in sedlar k o stn ad sfritt, med förbehållet a tt om affärsb an k er eller valutaväxlingskontor d eb i teras avgifter för den nationella sedelhantering en, så skulle m otsvarande avgifter även kunna tas ut för repatriering av sedlar. ECBS och E U -råd et beslutade om åtg ärd e r i syfte a tt förh in d ra förfalskning av eurosedlar. I anslutning till ECB i F ra n k fu rt u p p rätta s en d a tab a s för eu ro fö rfalsk n in g ar som får utnyttjas av de nationella ce n tralb an k ern a och de m yndighe ter som undersöker förfalskningar. D essutom u p p rätta s en central för undersökning av eu ro förfalskningar. V ar centralen skall förläggas be slutas våren S ta tistik i E M U U nder ledning av EM I och dess efterföljare ECB fortsatte harm oniseringen av statistiken: defini tionerna finslipades och anvisningar om insam lingsm etoderna utarbetades. Sedan sta tistik p ro duktionen kom m it i gång sam ordnades även det tekniska ram verket för rap p o rterin g en, såsom koder, d a ta fo rm a t och kontrollm etoder. Den långvariga utvecklingen av finansm arknadsstatistik under E M I:s överinseende resulte rade i enhetlig m ånatlig balansräkningsstatistik för den m o n etära unionen från och med ställ ningen vid slutet av ju n i ECB förutsatte också a tt de nationella cen tra lb an k ern a skulle läm na retro ak tiv a m ån ad sb alan sräk n in g ar k o r rigerade i enlighet med de nya statistikkraven. På basis av historiska d a ta fastställde ECB nya penningm ängdsaggregat för den m o n etära unionen. Även kassakravssystem et g ru n d ar sig på månadsb alan sräk n in g arn a. Vid starten av den m o n etä ra unionen m åste det finnas räntestatistik för hela eu ro o m råd et så a tt penningpolitikens effekter kan följas upp. Eftersom m edlem sländernas fin ansm arknader alltjäm t skiljer sig från v a ran d ra, ä r det inte möjligt a tt om edelbart stan d ard isera räntestatistiken. Som en tillfällig lösning beslutade m an d ä rfö r a tt utgående från tillgänglig nationell rän testatistik ta fram centrala utlånings- och inlån in g srän to r som ä r så enhetliga som m öjligt. Insam lingen av ränteuppgifter inleddes hösten En liknande lösning började tilläm pas också på värdepappersstatistiken; statistiken sam m anställs på grundval av tillgängliga n a tio nella data. V åren 1998 an to g E M I:s råd tre publik atio n er rö ran d e fin ansm arknadsstatistik, och EC B -rådet fastställde beslutet senare p å hösten. Dessa pu b lik atio n er o m fa tta r en landvis uppgjord EU täck an d e lista över m o netära finansinstitut (M F I), en m anual om sektorindelningen och en m anual för insam ling av finansm arknadsstatistik med to nvikt på specificerade problem om råden. Sedan o k to b er 1998 publiceras M F I-listan även på ECB:s hem sida på Internet. H östen 1998 a n to g E C B -rådet den definition av pennin g m ark n ad sfo n d er som i fo rtsä ttn in g en skall tilläm pas i alla E U -länder. D e fonder som uppfyller definitionen p å penningm arknadsfond räk n as till m onetära finansinstitut. I Finland klassificeras penningm arknadsfonder som sådana fonder som av statsråd et beviljats särskilt tillstånd a tt verka som pen n in g m ark nadsfonder. Efter a tt m edlem sländerna i den m o n etära unionen utsetts våren 1998 började ECB sam m anställa de m ånatliga nationella b etalningsba lan sra p p o rte rn a från m edlem sländerna till en be talningsbalans för hela euro o m råd et. ECB b ö rjar publicera dessa statistik sam m an d rag E M I och sederm era ECB h ar halvårsvis gjort u p p ra p p o rte r över hu r E U -länderna fullgjort sin skyldighet a tt utveckla och sam la in statistik. ECB h ar lagt särskild vikt vid a tt statistiken läm nas in enligt givna tidtabeller. O ckså kvaliteten på statistiken h a r granskats. K valitetsproblem en avseende betalningsbalansstatistiken b ero r fram för allt på svårigheterna a tt fastställa den regio nala indelningen. B etalningsbalansarbetsgruppen, som ä r un derställd EU :s kom m itté för valuta-, finans- och betalningsbalansstatistik, slutförde arb etet med a tt i sam råd med E u ro stat och m edlem sländerna u p p rä tta avtal om utveckling av fram fö r allt by tesbalans- och direktinvesteringsstatistik och in läm ning av statistiken till E urostat. D essutom in rättad es un d er E uro stats ledning en ex pert g ru p p med uppgift a tt utreda felen i betalnings balansstatistiken och särskilt den territoriella in delningen. D e aktuella felen gör a tt öv ersk o ttet i bytesbalansen för E u ro p a och eu ro o m råd et blir för stort.

10 36 37 O m fattande förändringar i inform ationssystem en Förberedelserna inför etap p tre av E M U h ar k räv t en m assiv inform ationsteknisk insats. Alla cen tralb an k er i eu ro o m råd et h ar byggt om sina system så a tt de fungerar enligt enhetliga princi per. N ya system h ar behövts för genom förande av den m o n etära politiken, insam ling av statistik och placering av reservtillgångarna. Ö verföring en av d ata m ellan ECB och E U -län d ern as cen tralb a n k e r sker via gem ensam m a d a ta k o m m u n i kationssystem. U nder 1998 togs i p ro d u k tio n p ro g ra m ä n d ringar, nya tilläm p n in g ar och ett n y tt in fo rm a tio n sn ät som behövdes för E M U :s tredje etapp. O m fattan d e tester utfördes för a tt säkerställa en problem fri system start. D essutom beslutade cen tralb a n k e rn a och ECB sinsem ellan om gem en sam m a arb e tssä tt för eu ro eran. D atasäkerhetsprinciperna finjusterades och system stödsorganisationer byggdes upp. E tt år 2000-projekt sta r tades för a tt säkerställa a tt m illennieskiftet inte m edför stö rn in g ar i ECBS inform ationssystem. Händelserna vid å rsskiftet O m ställn in g arn a vid årsskiftet föregicks av o m sorgsfulla förberedelser såväl i m o n etära k o m m ittén som i ECB. E fter m ötena i maj började m o n etära k o m m ittén lägga u pp en detaljerad tidtabell inför fastställandet av de oåterkalleliga o m räk n in g sk u rsern a vid årsskiftet Å tg ärd ern a för a tt fastställa o m räk n in g sk u r serna inleddes m ed en telekonferens m ellan cen tralb a n k e rn a den 31 decem ber 1998 kl (klockslagen gäller centraleuropeisk tid). E U -cen tralb an k ern a k o n tro llerad e och be räk n ad e de aktu ella växelkurserna och säk er ställde a tt k u rsern a m ellan de d eltagande valu to rn a m otsv arad e de aviserade bilaterala cen tral kursern a i E R M. Vid slutet av telekonferensen beräk n ad e kom m issionen, utgående från de k u r ser som fra m rä k n a ts av E U -cen tralb an k ern a, de slutgiltiga officiella ecuk u rsern a för de d eltag an de v alu to rn a och sände dem till ECB för d u b b el k o ntro ll. En telekonferens hölls i E C B -rådet d är o rd et leddes av E C B -o rd fö ran d en W illem F. D uisenberg och d ä r ECB:s y ttran d e om de före slagna o m räk n in g sk u rsern a antogs. Efter bekräftelse av ECBS föreslog kom m is sionen dessa kurser som oåterkalleliga o m rä k ningskurser för euro n (tabell s. 12) för an tag an d e av E U -råd et vid ett televiserat sam m an träd e kl K om m issionen offentliggjorde kurserna via nyhetsbyråer som tillhandahåller finansiell inform ation och via Internet. Hela proceduren avslutades kl. 15 n är o m rä k ningskurserna publicerades i E uropeiska gem en skapernas officiella tidning. Officiellt infördes euron kl lokal tid i varje land. Som enda euroland som följer östeuropeisk tid var Finland det land som införde euron först. Vid årsskiftet togs även flera nya IT-system i b ruk och m ånga arbetsprocesser ändrades. D etta om läggningsarbete övervakades noggrant i hela eu ro o m råd et av en organisation som om fattade ECB, centralb an k ern a, kreditinstituten, fo n d b örserna och värdepapperscentralerna. E U -sam arb etet i Finland F inlands Bank deltog ak tiv t i de nationella E M U -förberedelserna. Finlands Bank var före trä d d i m ånga arb etsg ru p p er för rik som fattande E M U -projekt. K o n k reta u n d erhandlingar fö r des med finansm inisteriet i frågor som krävde gem ensam m a beslut, till exempel h u r länge n a tio nella sedlar och eurosedlar skall an v ändas p a ra l lellt. Med b an k ern a bedrevs sam arbete på m ånga olika nivåer, bland a n n a t med E M U -k o o rd in ato rern a i arb etsg ru p p er inom olika sektorer. I arb etsg ru p p ern a granskades EM I:s/ ECB:s nyas te planer och beslut avseende penningpolitiska instrum ent, statistik och betalningssystem. Växelkurssam arbetet E R M II Övrigt internationellt samarbete I enlighet med E uropeiska rådets beslut i A m ster dam 1997 ersätts Europeiska m o n etära system et (E M S) vid starten av E M U :s tredje etapp med en ny växelkursm ekanism (E R M II). De operativa förfaranden som skall tilläm pas i den nya växel kursm ekanism en h ar n ärm are fastställts i ett av tal av den 1 septem ber 1998 m ellan ECB och cen tralb an k ern a i de E U -länder som d eltar i sys tem et. Den 26 septem ber 1998 m eddelade e u ro om rådets finansm inistrar, ECB sam t D anm arks och G reklands m inistrar och centralbankschefer a tt D anm ark och G rekland kom m er a tt delta i E R M II från och med den 1ja n u a ri D essut om m eddelades a tt variationsintervallet för den d an sk a kro n an i E R M kom m er a tt vara ±2.25 %, vilket ä r sm alare än n o rm alt (± 15 %). M ot slutet av året offentliggjorde ECB även de bindande riktlinjer som ECB och c en tralb an k ern a i EU länderna u ta n fö r eu ro o m råd et kom m it överens om. U nder årets sista dag fastställdes c en tralk u r serna m ot eu ro n och interventionskurserna för den dan sk a k ro n an och den grekiska drak m an i E R M II. Internationella regleringsbanken Internationella regleringsbanken (BIS) ä r cen tralb a n k ern as gem ensam m a bank och deras sam arbetsorganisation. Vid m ånadsm ötena i Basel disk u terar centralbankschefer och sa k k u n niga penningpolitiska och ekonom isk-politiska frågor och frågor som gäller det internationella finanssystem et. O ckså läget på finansm arknaden och a n d ra aktuella tem an som berö r cen tral bankerna dryftas på m ötena. Internationella regleringsbanken beviljar vid behov, i regel av likviditetsskäl, cen tralb an k ern a kredit. I novem ber 1998 beviljade BIS för in d u striländernas räkning Brasilien ett lån på 14.5 m iljarder U S-dollar, som en del av ett o m fa tta n de internationellt lånearrangem ang. F ö r F in lands vidkom m ande fö ru tsatte arrangem anget a tt Finlands Bank beviljades statsborgen. M ed stöd av denna proprieborgen kunde Finlands Bank bevilja en borgen till ett belopp som m ot svarade bankens kapitalandel på 50 m iljoner USdollar som säkerhet för Internationella regleringsbankens fo rd ran på Brasiliens centralbank. V alutastödsavtalet mellan de nordiska ländernas cen tralb an k er upphörde Internationella valutafonden I och med a tt F inland anslöt sig till det E uropeis ka centralbankssystem et upphörde det valutastö d sarrangem ang som gällt m ellan de nordiska ländernas cen tralb a n k er alltsedan E nskil d a avtal i syfte a tt stö d ja växelkurser ä r inte längre m öjliga i E M U :s tredje etapp. Internationella valutafondens (IM F ) styrelse godkände i ja n u a ri direktionens resolution med rekom m endation om höjning av m edlem sk voterna med 45 procent från 145 m iljarder SD R till 212 m iljarder S D R. K vothöjningen trä d er i kraft när m edlem sländer med m inst 85 procent av de sam m anlagda kvoterna har g o d k än t höjningen. T idsfristen för höjningen går ut den 29 jan u ari F inlands andel ö k ar efter höjningen från m iljoner SD R till m iljoner SD R (från 6.1 m iljarder till 9.0 m iljarder m ark enligt S D R -kursen vid utgången av 1998). Finlands kvotandel av de sam m anlagda m edlem skvoterna förblir i sto rt sett o fö rän d rad, dvs. ca 0.6 procent. Enligt sina av talsartik lar kan valutafonden vid behov låna medel från sina m edlem sländer inom ram en för G A B -avtalet (G eneral A rrangem ents to B orrow ) och N A B -avtalet (N ew Arrangem ents to Borrow ). I det N A B -arrangem ang, som godkändes av valutafondens d irek tion i ja n u a ri 1997 och som trä d d e i k raft i n o vem ber 1998 d eltar 25 m edlem m ar eller in stitu tioner. L ånepotentialen under N A B ä r 34 m iljar der SD R. F inlands andel är 340 m iljoner SD R (2.4 m iljarder m ark). D en stadgeenliga årliga k o n sultationen enligt A rtikel IV m ellan Internationella valutafonden och F inland ägde rum i m ånadsskiftet m aj-juni. U n d er besöket granskade fondens ekonom er det ekonom iska läget i Finland. K o n su ltationsrapporten behandlades av fondens direktion i augus ti och IM F publicerade e tt k o rt pressm eddelande om sina slutsatser. V alutafondens direktion gav de finländska m yndigheterna sitt erk än n a n d e för en lyckad ekonom isk politik som avspeglades i en kraftig ekonom isk tillväxt, m åttfull inflation och fö rb ättra d e offentliga finanser. D en höga arb ets lösheten kon staterad es fortfaran d e vara e tt p ro blem. IM F rekom m enderade ö k a d flexibilitet på arbetsm ark n ad en och lägre b eskattning av arb e te som sysselsättningsförbättrande åtgärder var e tt av de m est krävande åren i valu ta fondens historia. F onden fo rtsatte ansträn g n in g a rn a a tt å te ru p p rä tta fö rtro en d et för T hailand, Sydkorea och Indonesien och återställa den eko nom iska stabiliteten i om rådet. O säkerheten på de finansiella m a rk n a d ern a spred sig också till a n d ra världsdelar och gav upphov till devalveringsspekulationer och sjunkande tillgångspri ser. R ysslands ekonom iska svårigheter ök ade yt terligare bl.a. på grund av nedgången i rå v a ru p ri serna. R yssland vände sig på n y tt till valu tafo n den på som m aren för a tt k o m p lettera sina gällan de lånearrangem ang med fonden. I juli beviljade valutafonden, som en del av ett större lånearrangem ang, R yssland ett lån på 11.2 m iljarder dollar. De nya lånearrangem angen med tillhörande stabiliseringsprogram förm ådde inte å te ru p p rä tta m arknadens förtroende. Stabiliseringsprogram m et och utbetalningen av det

and elarn a avsevärt inom de olika delsektorerna av det finansiella system et.

and elarn a avsevärt inom de olika delsektorerna av det finansiella system et. 18 säte i F inland, m en den verkställande ledningen sitter i Stockholm. M ätt med balanso m slu tn in g en ä r den nya bankko n cern en näst störst i N o r den efter Svenska H andelsbanken. F in an sin

Läs mer

Riksdagens bankfullmäktiges berättelse. förigg7

Riksdagens bankfullmäktiges berättelse. förigg7 Riksdagens bankfullmäktiges berättelse förigg7 Helsingfors 1998 B 2/1998 rd RIKSDAGENS BANKFULLMÄKTIGES BERÄTTELSE FÖR 1997 * TILL RIKSDAGENS EKONOMIUTSKOTT HELSINGFORS 1998 INNEHÅLL ISSN 1237-4342 O Y

Läs mer

M asskuldebrev smarknaden växte snabbt

M asskuldebrev smarknaden växte snabbt 18 19 M asskuldebrev smarknaden växte snabbt D et utestående beloppet börsn o terad e m asskul debrev steg kraftigt under året. Tillväxten b erod de i huvudsak på statens ökade upplåningsbehov. U n d er

Läs mer

Riksdagens bankfullmäktiges berättelse för 1992

Riksdagens bankfullmäktiges berättelse för 1992 Riksdagens bankfullmäktiges berättelse för 1992 Helsingfors 1993 1993 rd B 1 RIKSDAGENS BANKFULLMÄKTIGES BERÄTTELSE FÖR 1992 * TILL RIKSDAGENS EKONOMIUTSKOTT 1 HELSINGFORS 1 993 INNEHÅLL ISSN 0356-0457

Läs mer

om försvagningen av m arkens värde höjde m otvärdet i m ark på fo rdringar och skulder i u t

om försvagningen av m arkens värde höjde m otvärdet i m ark på fo rdringar och skulder i u t 18 19 uppgick vid årets slut till ca 1 m iljard m ark. Bunden i F inlands Banks egendom sförvaltningsbolag finns fortfaran d e finansiering p å ca 9.5 m iljarder m ark och drygt 0.6 m iljarder m ark i

Läs mer

TARGET2- Suomen Pankki

TARGET2- Suomen Pankki REGLER OM AUTOMATISK KOLLATERALISERING I TARGET 2-SUOMEN PANKKI Definitioner automatisk kollateralisering: intradagskredit som en nationell centralbank i euroområdet beviljar i centralbankspengar till

Läs mer

Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS BESLUT

Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS BESLUT EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 4.4.2012 COM(2012) 160 final C7-00091/12 Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS BESLUT om utnyttjande av Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter

Läs mer

nas för Statens säkerhetsfond skall betala en daglig rän ta som högst u p p g år till m a rk n a d srä n ta n.

nas för Statens säkerhetsfond skall betala en daglig rän ta som högst u p p g år till m a rk n a d srä n ta n. 39 38 rä n ta som u p p g år till tre m ånaders m a rk n ad srän tan den dag då krediten lyfts, och a tt F inlands Bank på det depositionsk o n to som p å ovanstående villkor ö p p nas för Statens säkerhetsfond

Läs mer

Beredskapsavtal. Fastigo Fastighets, Sif, Ledarna, CF, Sv Arkitekter, SKTF. Giltigt från 1990-01-01

Beredskapsavtal. Fastigo Fastighets, Sif, Ledarna, CF, Sv Arkitekter, SKTF. Giltigt från 1990-01-01 Beredskapsavtal Fastigo Fastighets, Sif, Ledarna, CF, Sv Arkitekter, SKTF Giltigt från 1990-01-01 Förhandlingsprotokoll Mån da gen den 1 juni 1987 med ändringar onsdagen den 24 juli 1996 Par ter Fastigo,

Läs mer

Finansräkenskapernas reviderade uppgifter för år 2008 har utkommit

Finansräkenskapernas reviderade uppgifter för år 2008 har utkommit Nationalräkenskaper 2010 Finansräkenskaper Finansräkenskapernas reviderade uppgifter för år har utkommit Finansräkenskapernas årsuppgifter för år har reviderats på basis av kompletterade källuppgifter.

Läs mer

Alings ås 2010-02-24. Sven Jo nas son Ste fan By dén

Alings ås 2010-02-24. Sven Jo nas son Ste fan By dén Fjällgatan 3 E, terrassen, 413 17 GÖTEBORG Tel 031-85 71 00 Fax 031-14 22 75 www.melica.se Gran skning för Ös tham mars kom mun av grund vat ten re la te ra de frå gor i Svensk Kärn bränsle han te ring

Läs mer

Dubbelboende vid beskattningen av fysiska personer

Dubbelboende vid beskattningen av fysiska personer Joakim Frände Dubbelboende vid beskattningen av fysiska personer A kadem isk avhandling som m ed tillständ av juridiska fakulteten vid H elsingfors universitet fram läggs tili offentlig granskning i Porthania

Läs mer

RIKSDAGENS BANKFULLMÄKTIGES BERÄTTELSE FÖR ÅR 1965 TILL RIKSDAGENS BANKUTSKOTT

RIKSDAGENS BANKFULLMÄKTIGES BERÄTTELSE FÖR ÅR 1965 TILL RIKSDAGENS BANKUTSKOTT RIKSDAGENS BANKFULLMÄKTIGES BERÄTTELSE FÖR ÅR 1965 TILL RIKSDAGENS BANKUTSKOTT RIKSDAGENS BANKFULLMÄKTIGES BERÄTTELSE FÖR ÄR 1965 TILL RIKSDAGENS BANKUTSKOTT HELSINGFORS 1966 INNEHÅLL Sid. Finlands Banks

Läs mer

Klicka här för att läsa brevet i din webbläsare Tipsa en vän! N o vem ber 2012

Klicka här för att läsa brevet i din webbläsare Tipsa en vän! N o vem ber 2012 Klicka här för att läsa brevet i din webbläsare Tipsa en vän! N o vem ber 2012 E n o v ä n t a d v ä n s k a p I h e lg e n s å g ja g e n film m e d r u b r ike n s n a m n. D e t ä r e n fr a n s k m

Läs mer

i synnerhet om utbudet av banktjänster via postkontor också tas med i beräkningen. Bankstödet 1991 1996, miljoner mark

i synnerhet om utbudet av banktjänster via postkontor också tas med i beräkningen. Bankstödet 1991 1996, miljoner mark 18 19 samma utvecklingen i värdepappershandeln under första halvåret. De största enskilda posterna var vinsterna i samband med försäljningen av aktierna i Tuko Oy och värdeökningen i bankernas statsobligationsportfölj

Läs mer

Chefdirektörens hälsning

Chefdirektörens hälsning Finlands Bank Chefdirektörens hälsning Ett stabilt penningvärde och ett väl fungerande finanssystem är viktiga för oss alla. Att sörja för det är centralbankernas uppgift. Centralbankerna i de länder

Läs mer

4-tråd, mo du lar kon takt. Alarm 1 st hög nivå 3..99 %, all tid hög re än steg 1

4-tråd, mo du lar kon takt. Alarm 1 st hög nivå 3..99 %, all tid hög re än steg 1 Drift- och montageinstruktion HC-2, Digital hygrostat HC-2 Ersätter: rev. 140320 All män na data Hygrostat Tek nis ka data m i-292se_14091 7.VP ] MIMA In di ke ring Pro gram me ring Fuktensor In kop pling

Läs mer

RIKSDAGENS BANKFULLMÄKTIGES BERÄTTELSE FÖR ÄR 1935 TILL RIKSDAGENS BANKUTSKOTT HELSINGFORS 1936. STATSRÅDETS t r y c k e r i

RIKSDAGENS BANKFULLMÄKTIGES BERÄTTELSE FÖR ÄR 1935 TILL RIKSDAGENS BANKUTSKOTT HELSINGFORS 1936. STATSRÅDETS t r y c k e r i RIKSDAGENS BANKFULLMÄKTIGES BERÄTTELSE FÖR ÄR 1935 TILL RIKSDAGENS BANKUTSKOTT HELSINGFORS 1936 STATSRÅDETS t r y c k e r i D et ekonomiska livet i Finland år 1935. Sid. Det ekonomiska livet i Finland

Läs mer

b e ts fö rtje n s t på fre m m a n d e ort. D e n a rb e ts s ty rk a, som ic k e på de tta sätt e rh ö lle s, borde sedan fy lla s frå n arm éen,

b e ts fö rtje n s t på fre m m a n d e ort. D e n a rb e ts s ty rk a, som ic k e på de tta sätt e rh ö lle s, borde sedan fy lla s frå n arm éen, b e ts fö rtje n s t på fre m m a n d e ort. D e n a rb e ts s ty rk a, som ic k e på de tta sätt e rh ö lle s, borde sedan fy lla s frå n arm éen, och inan borde is y n n e rh e t a n vänd a s o ld a

Läs mer

Brussels, 7 January 2002

Brussels, 7 January 2002 Brussels, 7 January 2002 EU-kommissionären för ekonomiska och monetära frågor Pedro Solbes säger: "Europeiska unionen har framgångsrikt klarat en historisk utmaning. Vi har byggt upp euron och inlett en

Läs mer

Sverige får nya sedlar och mynt KOLLA PENGARNA! S V E R I G E S R I K S B A N K

Sverige får nya sedlar och mynt KOLLA PENGARNA! S V E R I G E S R I K S B A N K Sverige får nya sedlar och mynt KOLLA PENGARNA! S V E R I G E S R I K S B A N K 1-krona 2-krona 5-krona 10-krona Sverige får nya sedlar och mynt Under 2015 och 2016 får Sverige nya sedlar och mynt. Vi

Läs mer

Hade jag sextusende daler (sång nr 14)

Hade jag sextusende daler (sång nr 14) Hade ag sextusde daler (sång nr 14) Text och musik: Carl Michael Bellman Tor 1 c Arr: Eva Toller 2009. Tor 2 c. och Basso 1 c 1.Ha - de ag sex - tu - s - de. da - ler i kvar - ta - ler, i kvar - ta - ler.

Läs mer

Star ta Pro/ENG I NE ER

Star ta Pro/ENG I NE ER 145 4 Välj att lad da ner fi - ler na till bo ken för an ting en Edu ca tio nal Edition eller den kommersiella versio - nen (des sa kom mer senare). 5 Lad da ner fi len, packa upp den och se till att under

Läs mer

Principbeslut om och tidtabell för bolagisering av affärsverk

Principbeslut om och tidtabell för bolagisering av affärsverk Stadsfullmäktige 34 28.04.2014 Principbeslut om och tidtabell för bolagisering av affärsverk FGE 34 639/00/01/00/2010 Koncern- och stadsutvecklingssektionen 20 Beredning: stadsjurist Ben Weizmann, finansdirektör

Läs mer

S v en r ap p o r t erar om att man p r eliminärbokat d atumen 2 2 o ch 29

S v en r ap p o r t erar om att man p r eliminärbokat d atumen 2 2 o ch 29 Medlemsmöte 16/8-08 Bilagor 1 D a g o r d n i n g 2 N ä r v arolista 1 M ö t e t s ö p p n a n d e J o j j e f ö r k l arar mötet öppnat. 2 Fo r m a l i a M ö t e t b eslutar a t t : J o j j e v al s t

Läs mer

Finansräkenskaper 2010

Finansräkenskaper 2010 Nationalräkenskaper 211 Finansräkenskaper Kapitalvinsterna ökade hushållens finansiella tillgångar i fjol I slutet av år uppgick hushållens finansiella tillgångar till 223 miljarder euro. Detta var en

Läs mer

RAPPORTERINGSANVISNINGAR

RAPPORTERINGSANVISNINGAR 1 (5) RAPPORTERINGSANVISNINGAR Blanketterna fylls i enligt dessa anvisningar. Posterna har i tillämpliga delar definierats i enlighet med VIRATI-dokumentet Klassificeringar och definitioner (18.10.2004)

Läs mer

Klicka här för att läsa brevet i din webbläsare Tipsa en vän! S eptem ber 2012

Klicka här för att läsa brevet i din webbläsare Tipsa en vän! S eptem ber 2012 Klicka här för att läsa brevet i din webbläsare Tipsa en vän! S eptem ber 2012 H å l l b a r t i l l v ä x t - e n g r u n d b u l t f ö r G ö t e b o r g s r e g i o n e n s u t v e c k l i n g R a p

Läs mer

För länge sen hos Beethoven

För länge sen hos Beethoven Ludwig van Beethoven ör länge sen hos Beethoven Arrangemang Christian Ljunggren SATB calluna musik hb ör länge sen hos Beethoven Sopran Alt Tenor/Bas 4 8 12 ör länge sen hos Beethoven 4 2 4 2 4 2 j ör

Läs mer

Motion till LO-kongressen 2012 Allmän arbetsförsäkring

Motion till LO-kongressen 2012 Allmän arbetsförsäkring Motion till LO-kongressen 2012 Allmän arbetsförsäkring I social d e m o k r a t i s k a partie ts Råds la g o m jobb i börja n av 2008 för d e jag tillsa m m a n s me d tre ka m r a t e r fra m idé n o

Läs mer

Rätten till arbetstagares uppfinningar

Rätten till arbetstagares uppfinningar Avtal om Rätten till arbetstagares uppfinningar Fastigo / Sif, Ledarna, CF, Sv Arkitekter, SKTF Giltigt från den 19960401 9604 Avtal mellan Fas ti go, Fas tig hets bran schens Ar bets gi varor ga ni sa

Läs mer

FINLÄNDSKA PORTFÖLJINVESTERINGAR I UTLANDET 31.12.2003. Tyskland, Frankrike och Sverige viktigaste mottagarländer

FINLÄNDSKA PORTFÖLJINVESTERINGAR I UTLANDET 31.12.2003. Tyskland, Frankrike och Sverige viktigaste mottagarländer MEDDELANDE 27.5.24 FINLÄNDSKA PORTFÖLJINVESTERINGAR I UTLANDET 31.12.23 Finlands Bank samlar in data om finländska portföljinvesteringar 1 i utlandet för betalningsbalansstatistiken. Marknadsvärdet av

Läs mer

I denna policy ska termer och beteckningar ha följande betydelse.

I denna policy ska termer och beteckningar ha följande betydelse. ERSÄTTNINGSPOLICY I denna policy ska termer och beteckningar ha följande betydelse. Betydande risktagare: En anställd vars arbetsuppgifter har en väsentlig inverkan på Bolagets riskprofil. Dessa personer

Läs mer

G arantier... 137 040 782,60 242 646 901,91

G arantier... 137 040 782,60 242 646 901,91 18 Företagen Bankens fordringar på företag sjönk med 1 166 Mmk till 3 678 Mmk. Exportfinansieringen gick ned med 880 Mmk och finansieringen av inhemska leveranser, inkl. den nya posten KTR-krediter bland

Läs mer

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION SEK(2001) 716 SLUTLIG/2 BRYSSEL DEN 11.6.2001 ALLMÄNNA BUDGETEN - BUDGETÅRET 2001 AVSNITT III - KOMMISSIONEN DEL B Corrigendum: Annule et remplace le texte précédent.

Läs mer

Räddningsverkets målorganisation

Räddningsverkets målorganisation Räddningsnämnden 18 27.05.2014 Räddningsverkets målorganisation RADD 18 Faktorer som bestämmer det regionala räddningsverkets må lorganisati on Räddningsverkets målorganisation bestäms för sin del av förp

Läs mer

Finnvera Abp. Tabelldel för ekonomisk översikt 1.1. 30.6.2008

Finnvera Abp. Tabelldel för ekonomisk översikt 1.1. 30.6.2008 Finnvera Abp Tabelldel för ekonomisk översikt 1.1. 30.6.2008 Resultaträkning för koncernen Not 1-06/2008 1-06/2007 Ränteintäkter 55 450 51 183 Ränteintäkter från utlåning 42 302 38 888 Räntestöd som styrts

Läs mer

Dag vat te nu tred ning för Åsen, Mun ke dals kom mun

Dag vat te nu tred ning för Åsen, Mun ke dals kom mun Dag vat te nu tred ning för Åsen, Mun ke dals kom mun 2014-01-24 Sven Jo nas son Ste fan By dén Upp dra get Me li ca fick i upp drag av Ra dar Ar ki tek tur & Pla ne ring att göra en dagvattenutredning

Läs mer

1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F

1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F 1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F 1 DET ÄR 2652 282 71 HAR EN 350 140 141 KAN INTE 228 59 2 FÖR ATT 2276 369

Läs mer

FRÖSET - SMÅLAND. Fröset 7:6 Hånger församling Värnamo kommun, Jönköpings län. www.skogsmark.nu S K O G S M A R K A B 1

FRÖSET - SMÅLAND. Fröset 7:6 Hånger församling Värnamo kommun, Jönköpings län. www.skogsmark.nu S K O G S M A R K A B 1 . FRÖSET - SMÅLAND Fröset 7:6 Hånger församling Värnamo kommun, Jönköpings län www.skogsmark.nu S K O G S M A R K A B 1 S K O G S G Å R D 2 9 H A ALLMÄNT L a n t lig t b o e n de me d b ra lä g e e n da

Läs mer

Kom m unala pensionärsrådet 2005-09- 13 1( 15) Melleruds kom m unkontor, Bolstadsrum m et Klockan 09 00 12 00

Kom m unala pensionärsrådet 2005-09- 13 1( 15) Melleruds kom m unkontor, Bolstadsrum m et Klockan 09 00 12 00 Nr Sam m anträdesdatum sida 1( 15) Plats och tid Melleruds kom m unkontor, Bolstadsrum m et Klockan 09 00 12 00 Beslutande Kerst in Nordst r öm ( s) Rune Ander sson ( PRO- Skållerud) Erik Nordst r öm (

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i lagen (2013:561) om förvaltare av alternativa investeringsfonder; SFS 2014:798 Utkom från trycket den 27 juni 2014 utfärdad den 19 juni 2014. Enligt riksdagens

Läs mer

SV BILAGA XIII. RAPPORTERING OM LIKVIDITET (DEL 3 av 5: INFLÖDEN)

SV BILAGA XIII. RAPPORTERING OM LIKVIDITET (DEL 3 av 5: INFLÖDEN) BILAGA XIII RAPPORTERING OM LIKVIDITET (DEL 3 av 5: INFLÖDEN) 1. Inflöden 1.1. Allmänna kommentarer 1. Detta är en sammanfattande mall som innehåller information om likviditetsinflöden mätt under de närmaste

Läs mer

SV BILAGA XIII. RAPPORTERING OM LIKVIDITET (DEL 5 av 5: STABIL FINANSIERING)

SV BILAGA XIII. RAPPORTERING OM LIKVIDITET (DEL 5 av 5: STABIL FINANSIERING) BILAGA XIII RAPPORTERING OM LIKVIDITET (DEL 5 av 5: STABIL FINANSIERING) 1. Poster som ger stabil finansiering 1.1. Allmänna kommentarer 1. Detta är en sammanfattande mall som innehåller information om

Läs mer

till samhällskunskap Har du som användare frägor eller äsikter, kontakta oss gärna pä telefon 040-20 98 00 eller via www.gleerups.

till samhällskunskap Har du som användare frägor eller äsikter, kontakta oss gärna pä telefon 040-20 98 00 eller via www.gleerups. Kompass till samhällskunskap 50 Maria Eliasson Gunilla Nolervik I din hand häller du ett läromedel frän Gleerups. Gleerups författare är lärare med erfarenhet frän klassrummet. lärare och elever hjälper

Läs mer

S a h l gr e n ska Un ive r s i t e t s sjukh u s e t. I T-vi s i o n och stra t eg i

S a h l gr e n ska Un ive r s i t e t s sjukh u s e t. I T-vi s i o n och stra t eg i S a h l gr e n ska Un ive r s i t e t s sjukh u s e t I T-vi s i o n och stra t eg i In f o rmationsteknik (IT) är den teknik som används för att samla in, lagr a, bearbeta, kommunicera samt presentera

Läs mer

Finansinspektionen tillsynsmyndighet för finansoch försäkringssektorn

Finansinspektionen tillsynsmyndighet för finansoch försäkringssektorn Finansinspektionen tillsynsmyndighet för finansoch försäkringssektorn Varför finns Finansinspektionen? Finansinspektionen (FI) arbetar för att kunder i Finland tryggt ska kunna sköta sina ärenden hos tjänsteleverantörer

Läs mer

Alfr. Hagerbonn. Alfr. Hagerbonn, Malmö, tillverkar de bästa isoleringsmassor... Malmö 1899

Alfr. Hagerbonn. Alfr. Hagerbonn, Malmö, tillverkar de bästa isoleringsmassor... Malmö 1899 Alfr. Hagerbonn Alfr. Hagerbonn, Malmö, tillverkar de bästa isoleringsmassor... Malmö 1899 EOD Miljoner böcker bara en knapptryckning bort. I mer än 10 europeiska länder! Tack för att du väljer EOD! Europeiska

Läs mer

Euro ja demokratia Bankunionen Ekonom Hanna Westman, Finlands Bank 1.11.2013

Euro ja demokratia Bankunionen Ekonom Hanna Westman, Finlands Bank 1.11.2013 Euro ja demokratia Bankunionen Ekonom Hanna Westman, Finlands Bank 1.11.2013 Finanskrisens händelser dramatiska, men var de aldrig tidigare skådade? We came very, very close to a global financial meltdown

Läs mer

KOMMISSIONENS DELEGERADE FÖRORDNING (EU) nr / av den 17.12.2014

KOMMISSIONENS DELEGERADE FÖRORDNING (EU) nr / av den 17.12.2014 EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 17.12.2014 C(2014) 9656 final KOMMISSIONENS DELEGERADE FÖRORDNING (EU) nr / av den 17.12.2014 om komplettering av Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/109/EG

Läs mer

Att välja Sveriges framtid. Rösta om jobben. Ro sta fo r ett Sverige da r Alla beho vs.

Att välja Sveriges framtid. Rösta om jobben. Ro sta fo r ett Sverige da r Alla beho vs. Att välja Sveriges framtid. Ro sta fo r ett Sverige da r Alla beho vs. Fo r fler jobb, för ordning i ekonomin och för en baẗtre skola. Rösta om jobben. Sverige ska snart välja politik. Ska jobben bli fler

Läs mer

FÖRESKRIFT OM KONCERNBOKSLUT I KREDITINSTITUT

FÖRESKRIFT OM KONCERNBOKSLUT I KREDITINSTITUT tills vidare 1 (7) Till kreditinstituten Till kreditinstitutens holdingsammanslutningar FÖRESKRIFT OM KONCERNBOKSLUT I KREDITINSTITUT Finansinspektionen meddelar med stöd av 4 2 punkten lagen om finansinspektionen

Läs mer

Finlands Banks strategi

Finlands Banks strategi Finlands Banks strategi Bankavdelningen vid Finlands Bank svarar för genomförandet av ECB:s penningmarknadsoperationer i Finland. Finlands Bank främjar prisstabilitet och finansiell stabilitet, effektivitet

Läs mer

O-Ringen. Årligen sedan 1965 (DK 156 st.) Juli månad (vecka 30) Mellan 12 000 25 000 deltagare. 40-50 nationer. Världens kanske 10:e största

O-Ringen. Årligen sedan 1965 (DK 156 st.) Juli månad (vecka 30) Mellan 12 000 25 000 deltagare. 40-50 nationer. Världens kanske 10:e största O-Ringen. Årligen sedan 1965 (DK 156 st.) Juli månad (vecka 30) Mellan 12 000 25 000 deltagare 40-50 nationer Världens kanske 10:e största Antal deltagare sedan 2000: 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006

Läs mer

EUROPEISKA KOMMISSIONEN

EUROPEISKA KOMMISSIONEN EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 13-05-2003 C(2003)1471fin Ärende: Statligt stöd N 591/2002 - Finland CIRR - system för finansiering av fartyg Herr Minister, (1) Efter att ha granskat de upplysningar

Läs mer

Försäkringsbolagens placeringsverksamhet 2009

Försäkringsbolagens placeringsverksamhet 2009 placeringsverksamhet 29 FK Finanssialan Keskusliitto FC Finansbranschens Centralförbund placeringsverksamhet 29 placeringsverksamhet 29 Kimmo Koivisto INNEHÅLL Allmänt... 3 placeringar 31.12.29... 4 nya

Läs mer

KOMMISSIONENS DELEGERADE FÖRORDNING (EU) nr / av den 30.1.2015

KOMMISSIONENS DELEGERADE FÖRORDNING (EU) nr / av den 30.1.2015 EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 30.1.2015 C(2015) 361 final KOMMISSIONENS DELEGERADE FÖRORDNING (EU) nr / av den 30.1.2015 om ändring av delegerad förordning (EU) nr 241/2014 om komplettering av Europaparlamentets

Läs mer

Finlands Bank. Finlands Bank Snellmansplatsen PB 160, 00101 Helsingfors Telefon 010 8311 (växel) Telefon 010 19 57 01 (informationen)

Finlands Bank. Finlands Bank Snellmansplatsen PB 160, 00101 Helsingfors Telefon 010 8311 (växel) Telefon 010 19 57 01 (informationen) Finlands Bank Snellmansplatsen PB 160, 00101 Helsingfors Telefon 010 8311 (växel) Telefon 010 19 57 01 (informationen) www.finlandsbank.fi www.rahamuseo.fi/sv www.euro.fi/s Finlands Bank ISBN 978-952-462-580-7

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL RP 282/2004 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av 6 och i lagen om aktiebolag PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I propositionen föreslås att lagen om aktiebolag

Läs mer

Standard RA4.10. Rapportering av exponeringar mot närstående. Föreskrifter och allmänna råd

Standard RA4.10. Rapportering av exponeringar mot närstående. Föreskrifter och allmänna råd Standard RA4.10 Rapportering av exponeringar mot närstående Föreskrifter och allmänna råd FINANSINSPEKTIONEN tills vidare närstående dnr 14/120/2006 2 (2) INNEHÅLL 1 Tillämpning 3 2 Syfte 4 3 Internationella

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om betalningsöverföringar inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet; SFS 1999:268 Utkom från trycket den 1 juni 1999 utfärdad den 12 maj 1999. Enligt riksdagens beslut

Läs mer

Frågor & svar om lagen om det nya regelverket för förvaltare av alternativa investeringsfonder (LAIF)

Frågor & svar om lagen om det nya regelverket för förvaltare av alternativa investeringsfonder (LAIF) PROMEMORIA Datum 2013-06-27 uppdaterad 2014-01-08 och 2014-06-02 Frågor & svar om lagen om det nya regelverket för förvaltare av alternativa investeringsfonder (LAIF) Finansinspektionen Box 7821 SE-103

Läs mer

Kartläggning av svenska icke-finansiella företags finansiering

Kartläggning av svenska icke-finansiella företags finansiering Kartläggning av svenska icke-finansiella företags finansiering ENKÄT 2011 Riksbankens kartläggning av företagens lånebaserade finansiering Flera journalister och finansanalytiker har på senare år hävdat

Läs mer

Hem t j än st en lig LOV

Hem t j än st en lig LOV Fö r f r åg n in g su n d er l ag - Up p h an d lar v er sio n 2015-02-11 Up p h an d lan d e o r g an i sat io n Up p h an d lin g Täby kom m un Hem tjänst enligt lag (2008: 962) om valfrihet ssyst em

Läs mer

Fader Bergström, stäm upp och klinga (epistel nr 63)

Fader Bergström, stäm upp och klinga (epistel nr 63) Fader Bergström, stäm upp klinga (epistel nr 6) ext musik: Carl Michael Bellman Soprano 1 Soprano 2 lto enor.. Berg - ström, stäm upp.. Berg - ström, stäm upp.. Berg - ström, stäm upp kling - a, öpp -

Läs mer

Detta dokument är endast avsett som dokumentationshjälpmedel och institutionerna ansvarar inte för innehållet

Detta dokument är endast avsett som dokumentationshjälpmedel och institutionerna ansvarar inte för innehållet 2003O0002 SV 17.02.2005 001.001 1 Detta dokument är endast avsett som dokumentationshjälpmedel institutionerna ansvarar inte för innehållet B EUROPEISKA CENTRALBANKENS RIKTLINJE av den 6 februari 2003

Läs mer

Finansinspektionens författningssamling

Finansinspektionens författningssamling Remissexemplar 2013-10-14 Finansinspektionens författningssamling Utgivare: Finansinspektionen, Sverige, www.fi.se ISSN 1102-7460 Finansinspektionens föreskrifter om tillsynskrav för kreditinstitut och

Läs mer

Instruktion för bästa resultat vid utförande av order

Instruktion för bästa resultat vid utförande av order Instruktion för bästa resultat vid utförande av order Instruktion: Fastställd: Revision: Instruktionsansvarig: Instruktion för bästa resultat vid utförande av order 2011-12-20 av verkställande direktör

Läs mer

Euron och bankärendena

Euron och bankärendena I denna broschyr har vi samlat nyttig information om hur euron kommer att påverka bankärendena. Läs igenom broschyren och spara den för kommande behov. Den innehåller också viktig information för årsskiftet.

Läs mer

Förslag till. EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING (EU) nr / av den [ ]

Förslag till. EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING (EU) nr / av den [ ] EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 22.6.2010 KOM(2010)325 slutlig 2010/0175 (COD) C7-0156/10 Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING (EU) nr / av den [ ] om ändring av rådets förordning

Läs mer

Bruttom arginalen ökade m ed 6,5 procentenheter till 25,1 % (18,6% ) och bruttovinsten ökade m ed 141 % till

Bruttom arginalen ökade m ed 6,5 procentenheter till 25,1 % (18,6% ) och bruttovinsten ökade m ed 141 % till DELÅRSRAPPORT 1 J A N UA R I 30 S E P T E M B E R 2008 D elårsrapport M obyson AB (publ.) M obyson avyttrade en större del av sin verksam het under 2007, och speci cerade därför enligt IFRS 5 verksam heten

Läs mer

DARTS DISPLAY. På tre väggdisplayer får man ett komplett sortiment av Kamasans flugkrok.

DARTS DISPLAY. På tre väggdisplayer får man ett komplett sortiment av Kamasans flugkrok. På tre väggdisplayer får man ett komplett sortiment av Kamasans flugkrok. KAMASAN VÄGGDISPLAY - FLUGKROK Väggdisplay med 30 pegar för Kamasan flugkrok. Bild och textinformation om krokarna samt slutkortsmärkning

Läs mer

Lättläst. Finland tar euron i bruk. Inväxlingsperiod 1.1 28.2.2002. Spara instruktionerna

Lättläst. Finland tar euron i bruk. Inväxlingsperiod 1.1 28.2.2002. Spara instruktionerna Lättläst Finland tar euron i bruk Inväxlingsperiod 1.1 28.2.2002 Spara instruktionerna Innehåll Mark blir euro 3 Så här övergår vi till euro 4 Så här räknar du om mark till euro 6 Euromynten 7 Eurosedlarna

Läs mer

VATEK rörproppar för alla typer

VATEK rörproppar för alla typer Vatek_logo_cmyk-2012.pdf 1 2011-11-25 13.09 VATEK rörar för alla typer av rör VATEK RÖRPROPPAR är en serie högkvalitativa ar som kan användas på alla typer av rör,för att stoppa eller kontrollera vattenflöden.d

Läs mer

3.4 Förslag till nya allmänna råd om att söka tillstånd att driva bank- och finansieringsrörelse eller ge ut elektroniska pengar

3.4 Förslag till nya allmänna råd om att söka tillstånd att driva bank- och finansieringsrörelse eller ge ut elektroniska pengar undantag från tillståndsplikt. Finansinspektionen föreslår därför en ändring som innebär att en registrerad betaltjänstleverantör ska lämna motsvarande information vid en ändring av ägarföretaget och dess

Läs mer

Vad gör Riksbanken? 2. Att se till att landets export är högre än importen.

Vad gör Riksbanken? 2. Att se till att landets export är högre än importen. Arbetsblad 1 Vad gör Riksbanken? Här följer några frågor att besvara när du har sett filmen Vad gör Riksbanken? Arbeta vidare med någon av uppgifterna under rubriken Diskutera, resonera och ta reda på

Läs mer

AKTIE-ANSVAR GRAAL OFFENSIV

AKTIE-ANSVAR GRAAL OFFENSIV AKTIE-ANSVAR GRAAL OFFENSIV Organisationsnummer: 515602-1114 Halvårsredogörelsens innehåll: Förvaltningsberättelse Sid 1-2 Fondförmögenhetens förändring och värdeutveckling Sid 3 Balansräkning Sid 4 Noter

Läs mer

BILAGA A till. förslaget till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING

BILAGA A till. förslaget till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING SV SV SV EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 20.12.2010 KOM(2010) 774 slutlig Bilaga A/kapitel 14 BILAGA A till förslaget till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING om det europeiska national- och regionalräkenskapssystemet

Läs mer

BULL & BEAR INVESTERING MED TYDLIG HÄVSTÅNG

BULL & BEAR INVESTERING MED TYDLIG HÄVSTÅNG DECEMBER 2013 BÖRSHANDLADE PRODUKTER BULL & BEAR INVESTERING MED TYDLIG HÄVSTÅNG BUILDING TEAM SPIRIT TOGETHER RISKINFORMATION VEM BÖR INVESTERA? Bull & Bear-produkter är lämpade för svenska sofistikerade

Läs mer

RIKTLINJER. med beaktande av stadgan för Europeiska centralbankssystemet och Europeiska centralbanken, särskilt artiklarna 5.1, 12.1 och 14.

RIKTLINJER. med beaktande av stadgan för Europeiska centralbankssystemet och Europeiska centralbanken, särskilt artiklarna 5.1, 12.1 och 14. 19.6.2015 L 154/15 RIKTLINJER EURPEISKA CENTRALBANKENS RIKTLINJE (EU) 2015/948 av den 16 april 2015 om ändring av riktlinje ECB/2013/7 om statistik om värdepappersinnehav (ECB/2015/19) ECB-RÅDET HAR ANTAGIT

Läs mer

Information om risker, riskhantering och kapitalbehov

Information om risker, riskhantering och kapitalbehov Information om risker, riskhantering och kapitalbehov GCC Capital AB är ett kreditmarknadsbolag under finansinspektionens tillsyn. Bolaget bedriver utlåning genom leasing och har historiskt när bolaget

Läs mer

Försäkringsbolagens placeringsverksamhet 2006

Försäkringsbolagens placeringsverksamhet 2006 FK Finanssialan Keskusliitto FC Finansbranschens Centralförbund Kimmo Koivisto INNEHÅLL Allmänt...2 placeringar 31.12.2006...3 nya placeringar 2006...5 Placeringsintäkternas utveckling 2006...7 Bilaga

Läs mer

Bästa orderutförande samt sammanläggning och fördelning av order, riktlinjer

Bästa orderutförande samt sammanläggning och fördelning av order, riktlinjer Bästa orderutförande samt sammanläggning och fördelning av order, riktlinjer Dessa riktlinjer, som ersätter tidigare utfärdade riktlinjer, är fastställda av styrelsen i Avanza Fonder AB (Fondbolaget) 2015-02-13.

Läs mer

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION SEK(2005) 479 SLUTLIG BRYSSEL DEN 15.04.2005 ALLMÄNNA BUDGETEN - BUDGETÅRET 2005 AVSNITT III - KOMMISSIONEN AVDELNING 01 ANSLAGSÖVERFÖRING NR DEC11/2005 OBLIGATORISKA

Läs mer

Bilaga 4 Lagar, föreskrifter och riktlinjer

Bilaga 4 Lagar, föreskrifter och riktlinjer Bilaga 4 Lagar, föreskrifter och riktlinjer Vård i livets slutskede regleras av flera olika lagar med tilhörande föreskrifter. Lagar De övergripande lagarna som gäller är Hälso- och sjukvårdslagen HSL

Läs mer

Gud är h e lig och rättvis. Enlig vår lag m åste e n bra dom are döm a e tt brott. Om dom are n tole re rar e tt brott är h an k orrupt och m åste bli

Gud är h e lig och rättvis. Enlig vår lag m åste e n bra dom are döm a e tt brott. Om dom are n tole re rar e tt brott är h an k orrupt och m åste bli Lag 1 Gud är h e lig och rättvis Enlig vår lag m åste e n bra dom are döm a e tt brott. Om dom are n tole re rar e tt brott är h an k orrupt och m åste bli straffad. Rättfärdigh e t och rätt är din trons

Läs mer

KÖLD BÄ RAR LA GET. Syfte

KÖLD BÄ RAR LA GET. Syfte KÖLD BÄ RAR LA GET Syfte Ge nom en ökande an vänd ning av köldbärare inom kyltekniken, så kallade in - direkta kyl sys tem, och spe ci ellt med hän syn tagen till an vän dan de av al ko ho - ler, gly ko

Läs mer

HOLMIA ERSÄTTNING TILL ANSTÄLLDA 2013

HOLMIA ERSÄTTNING TILL ANSTÄLLDA 2013 HOLMIA ERSÄTTNING TILL ANSTÄLLDA 2013 REDOGÖRELSE FÖR ERSÄTTNINGAR INOM HOLMIA Regelverk för ersättningar Finansinspektionen ( FI ) har lämnat allmänna råd om ersättningspolicy i försäkringsföretag, fondbolag,

Läs mer

Delårsrapport för perioden 1 januari 31 augusti år 2005

Delårsrapport för perioden 1 januari 31 augusti år 2005 Delårsrapport för perioden 1 januari 31 augusti år 2005 (belopp inom parantes avser samma period föregående år där inget annat anges) Allmänt Såväl inlåning som utlåning har ökat. Ökningstakten i försparandet

Läs mer

Frågor och svar om Custodia Credit AB

Frågor och svar om Custodia Credit AB Frågor och svar om Custodia Credit AB Uppdaterat 2006-06-16 Innehåll (länkar) 1. Om beslutet den 27 januari 2006 (Uppdaterad 2006-06-16) 2. Vad var skälet till FI:s beslut? 3. Överklagan till Kammarrätten

Läs mer

Beskrivning av förändringar i rapportering av monetära finansinstituts tillgångar och skulder (MFI)

Beskrivning av förändringar i rapportering av monetära finansinstituts tillgångar och skulder (MFI) Datum 2013-12-20 Beskrivning av förändringar i rapportering av monetära finansinstituts tillgångar och skulder (MFI) Sammanfattning En genomgående förändring i den nya uppdaterade blanketten är den anpassning

Läs mer

RAPPORTERINGSANVISNINGAR

RAPPORTERINGSANVISNINGAR 1 (7) ENKÄT OM UTLÄNDSKA FORDRINGAR OCH SKULDER VID SLUTET AV 2011 (SVA-ÅRSENKÄT 2011): RAPPORTERINGS INNEHÅLL 1 Allmänt... 2 2 Användning av rapporteringstjänsten... 2 2.1 Inloggning i rapporteringtjänsten...

Läs mer

D 2. Placeringsstrategi. För Neuroförbundet och till Neuroförbundet anknutna stiftelser. Maj 2011

D 2. Placeringsstrategi. För Neuroförbundet och till Neuroförbundet anknutna stiftelser. Maj 2011 Placeringsstrategi För Neuroförbundet och till Neuroförbundet anknutna stiftelser Maj 2011 Reviderat 2014 med anledning av namnbyte, enda ändringen 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INTRODUKTION 3 Bakgrund och syfte

Läs mer

Europeiska unionen och Europavalet 2014

Europeiska unionen och Europavalet 2014 Europeiska unionen och Europavalet 2014 1 Flaggor från olika EU-länder. Innehåll Europeiska unionen, alltså EU 3 Vad betyder medlemskapet i EU fo r Finland? 4 Vad betyder medlemskapet i EU fo r finla ndarna?

Läs mer

FRILUFTLIV OCH TURISM

FRILUFTLIV OCH TURISM FRILUFTLIV OCH TURISM FRILUFTSLIV OCH TURISM Nationella miljömål Kommunala mål Riksintressen Övriga intressanta områden Karta 10 Friluftsliv och turism FRILUFTSLIV friluftsliv och turism FRILUFTSLIV OCH

Läs mer

Den senaste utvecklingen på den korta interbankmarknaden

Den senaste utvecklingen på den korta interbankmarknaden 26 7 6 5 4 3 2 2 7 6 5 4 3 2 Diagram R1:1. Skillnaden mellan den korta interbankräntan och Riksbankens reporänta 3 4 Grå yta i detalj 5 6 jan apr jul okt jan apr jul Anm. Grafen illustrerar skillnaden

Läs mer

En kort guide om euron

En kort guide om euron En kort guide om euron Ekonomi och finans Om euron Euron såg dagens ljus 1999, men användes först bara på lönebesked, räkningar och fakturor. Den 1 januari 2002 började eurosedlar och euromynt för första

Läs mer

Villkor Debetvärdepapper DEGIRO

Villkor Debetvärdepapper DEGIRO Villkor Debetvärdepapper DEGIRO Innehåll Artikel 1. Definitioner... 3 Artikel 2. Avtalsförhållande... 3 Artikel 3. Debetvärdepapper... 3 Artikel 4. Endast utförande... 4 Artikel 5. Order... 4 Artikel 6.

Läs mer

Flytt av ett bolags säte till ett annat EU-land samråd från GD MARKT

Flytt av ett bolags säte till ett annat EU-land samråd från GD MARKT Flytt av ett bolags säte till ett annat EU-land samråd från GD MARKT Inledning Inledande anmärkning: Följande dokument har tagits fram av generaldirektoratet för inre marknaden och tjänster för att bedöma

Läs mer

Föreskrifter och anvisningar 4/2014

Föreskrifter och anvisningar 4/2014 Föreskrifter och anvisningar 4/2014 Förvaltare av alternativa investeringsfonder Dnr FIVA 6/01.00/2014 Datum 1.7.2014 Gäller fr.o.m. 22.7.2014 FINANSINSPEKTIONEN telefon 010 831 51 fax 010 831 53 28 fornamn.efternamn@finanssivalvonta.fi

Läs mer