Finlands Banks fastigheter

Transkript

1 28 29 Finlands Banks fastigheter Fastighet Adress B yggnadsår Volym ca m 3 H elsingfors Fredsgatan / U nionsgatan 33 / Fredsgatan / Snellm ansgatan / R am söuddsvägen /1983/ K uopio Puutarhakatu S:t Michel Päiviönkatu T am m erfors H äm eenkatu U leåborg K ajaaninkatu Å bo Slottsgatan V anda M osskogsvägen Enare Saariselkä 1958/1976/ Kommentarer till bokslutet Bokförings- och bokslutspraxis Finlands Bank tilläm par de bokföringsprinciper och -m etoder som ECB-rådet antog den 1december 1998, och bokslutet för 1999 har upprättats enligt dessa harm oniserade principer. Bokslutet för 1998 h ar om räknats för a tt m otsvara de h armoniserade principerna. De poster som har uppkom m it på grund av m arknadsvärdering har tagits upp på värderegleringskontot. Enligt 11 lagen om Finlands Bank fastställer bankfullm äktige grunderna för bankens bokslut på fram ställning av direktionen. G uld och poster i utländsk valuta Posterna i utländsk valuta och guldet har i bokslutet om räknats till euro enligt m arknadskurserna. Posterna i utländsk valuta har värderats valuta för valuta. V ärdepapperen har värderats enligt värdepappersslag. V ärderingsdifferenser som beror på valutakurser redovisas separat från differenser som beror på prisförändringar på värdepapper. Differenser som beror på pris- och kursförändringar avseende guld har dock tagits upp som en enda post. G uldet har upptagits till m arknadsvärdet den 30 december 1999 (dollarpriset på ett uns guld om räknat till euro). Återförsäljnings- och återköpsförbindelser avseende värdepapper Å terförsäljningsförbindelser avseende värdepapper, dvs. om vända repor, har i b alansräkningen redovisats som depositioner m ot säkerhet på tillgångssidan. Å terköpsavtal, dvs. repor, har i balansräkningen redovisats som lån m ot säkerhet på skuldsidan. V ärdepapper som sålts genom repotransaktioner k v arstår i Finlands Banks b a lansräkning. Eurosystem ets interna poster Fordringar och skulder mellan centralbanker som hör till Eurosystem et nettoredovisas i Finlands Banks balansräkning. A nläggningstillgångar Från och med början av räkenskapsperioden 1999 värderas anläggningstillgångarna till an skaffningsvärdet m inus avskrivningar. Linjär avskrivning tilläm pas. De linjära avskrivningarna görs under anläggningstillgångarnas förväntade ekonom iska livslängd med början den andra kalenderm ånaden efter förvärvet. 1 den harm oniserade balansräkningen för 1998 h ar byggnader och jordom råden aktiverats till m arknadspris och deras m otpost är värdereglerigskontot. A vskrivningarna på dessa byggnader har för 1999 redovisats genom upplösning av värderegleringskontot så a tt de inte påverkar resultatet. De ekonom iska livslängderna är följande: datorer, kringutrustning och program, bilar: 4 år m askiner, inventarier: 10 år byggnader: 25 år. A nläggningstillgångar värda under euro avskrivs under anskaffningsåret. Poster u tanför balansräkningen V alutaterm inerna beaktas vid beräkningen av valutapositionens nettom edelpris. Vinster och förluster av poster u tanfö r balansräkningen behandlas på sam m a sätt som vinster och förluster av poster i balansräkningen. Redovisningsprinciper fö r resultaträkningen Intäkterna och kostnaderna redovisas enligt prestationsprincipen. Realiserade intäkter och kostnader resultatförs. Vid beräkningen av valutakursvinster och -förluster har använts dagliga nettom edelkurser. Vinster och förluster på grund av förändringar i priserna på värdepapper h ar beräknats på värdepapperens medelpris. O realiserade vinster redovisas i b alansräkningen på värderegleringskontot. Orealiserade förluster resultatförs när de är större än m otsvarande orealiserade värderingsvinster som tidigare tagits upp i balansräkningen på värderegleringskontot. R esultatförda, orealiserade förluster återförs inte under följande räkenskapsperioder. Om orealiserade förluster i ett värdepappersslag eller i en valuta tas upp i bokslutet justeras värdepappersslagets n etto m edelpris eller valutans nettom edelkurs på m otsvarande sätt före ingången av följande räkenskapsperiod.

2 30 31 Orealiserade förluster och vinster nettas inte m ot varandra. De redovisas separat för olika värdepappersslag och valutor och för guld. Differensen mellan värdepapperens anskaffningspris och nom inella värde resultatförs under löptiden. Kommentarer till balansräkningen Tillgångar 1. G uld och guldfordringar Finlands Bank har troyuns guld som i bokslutet upptagits till m arknadsvärde. I likhet med de övriga nationella centralbankerna i E uro systemet överförde Finlands Bank vid räkenskapsperiodens början cirka 20 % av sitt guld till ECB. 2. F ordringar i utländsk valuta på hem m ahörande utanför 1 valutafordringarna ingår särskilda dragningsrätter i Internationella valutafonden och Finlands m edlem sandel i valutafonden, banktillgodohavanden, värdepapper och andra valutaposter. Finlands Bank överförde vid räkenskapsperiodens början en del av sina fordringar i dollar och yen till ECB, och dessa utgör tillsam m ans med den ovannäm nda guldposten Finlands Banks andel av ECB:s reservtillgångar. 3. F ordringar i utländsk valuta på hem m ahörande i I posten ingår banktillgodohavanden och värdepapper. 4. F ordringar i euro på hem m ahörande utanför H är ingår huvudsakligen saldon på konton i centralbanker i EU -länder som inte hör till Eurosystemet. 5. U tlåning i euro till m otparter inom den Finansiella sektorn i Posten om fattar ställningen på balansdagen för sådana instrum ent som används i penningpolitiken och övriga fordringar. 6. Eurosystem ets interna fordringar Här ingår Finlands Banks andel i ECB:s kapital samt en fordran på ECB avseende överförd valuta- och guldreserv. 7. Ö vriga tillgångar I posten ingår mynt i, värdepapper upptagna som investeringstillgångar, om sättningstillgångar (byggnader, m askiner och inventarier) och poster som hänför sig till värderingen av poster utanför balansräkningen sam t resultatregleringar och övriga fordringar. 1. U telöpande sedlar Skulder 1 posten ingår allm änhetens och penninginstitutens innehav av sedlar i mark. 2. Skulder i euro till m otparter inom den finansiella sektorn i euroom råd et De banker som har ett R T G S-konto i Finlands Bank uppfyller sitt kassakrav så att m edeltalet av de dagliga saldona på deras R T G S-konto under uppföljningsperioden skall vara m inst lika stort som deras kassakrav. 3. B ankcertifikat em itterade av Finlands Bank Finlands Banks bankcertifikat användes under räkenskapsperioden 1998 vid penningm arknadsoperationer. 4. Skulder i euro till övriga hem m ahörande i I posten ingår skulder i euro till andra m onetära finansinstitut än sådana som o m fattas av kassakravet. 5. Skulder i euro till hem m ahörande utanför H är ingår i huvudsak saldon på konton som innehas av centralbanker i E U -länder som inte h ör till valutaunionen och saldon på internationella organisationers och utländska bankers s.k. lorokonton. 6. Skulder i utländsk valuta till hem m ahörande utanför R epor för förvaltning av valutareserven redovisas här. 7. M otpost till särskilda dragningsrätter som tilldelats av IM F Posten uttrycks i SD R och hänför sig till Internationella valutafonden. 8. Eurosystem ets interna skulder H är nettoredovisas saldona på de konton som centralbankerna inom Eurosystem et har gentem ot Finlands Bank. 9. Övriga skulder H är ingår resultatregleringar och övriga skulder. 10. V ärderegleringskonto H är redovisas uppskrivningar av jordom råden och byggnader sam t värderingsdifferenser beroende på än d rad bokföringspraxis. I posten ingår dessutom orealiserade värderingsvinster på grund av m arknadsvärdering av valutaposter och värdepapper. 11. A vsättningar H är ingår sam tliga avsättningar. Finlands Banks pensionsåtagande uppgår allt som allt till 361 m iljoner euro, varav 82 procent, dvs. 295 miljoner euro, är täckt genom avsättningar. Enligt 20 lagen om Finlands Bank kan i bokslutet göras avsättningar, om detta är n öd vändigt för a tt trygga realvärdet av bankens fonder eller för att utjäm na sådana variationer i resultatet som orsakas av förändringar i valutakurserna eller m arknadspriserna på värdepapper. Sådana avsättningar har gjorts till ett värde av miljoner euro. Kommentarer till resultaträkningen 1. R änteintäkter Största delen av ränteintäkterna består av ränteintäkter från guldinnehavet och valutareserven sam t ränteintäkter från Eurosystem ets interna fordringar. 2. R äntekostnader Av räntekostnaderna, är 43 m iljoner euro räntor på kassakravsm edel. R äntekostnader uppstår också för Eurosystem ets interna skulder och för räntor på T A R G E T -saldon som innehas av centralbanker i EU -länder utanför Eurosystem et. 3. R äntenetto R äntenettot utgjorde 338 miljoner euro. 4. R ealiserade vinster på valutakursdifferenser I bokföringen granskas varje valuta skilt för sig varje bokföringsdag. N är valutapositionen minskar vid försäljning av valuta realiseras en vinst eller en förlust. År 1999 realiserades vinster från valutakursdifferenser för 198 m iljoner euro. 5. Realiserade prisdifferenser på värdepapper Varje värdepappersslag granskas separat i b okföringen. N är ett värdepapper säljs realiseras en vinst eller en förlust. Till följd av prisdifferenserna på värdepapper realiserades 1999 en förlust på 131 m iljoner euro. 6. N ettoandel av de m onetära inkom sterna H är upptas Finlands Banks m onetära inkom ster, dvs. nettosum m an av de m onetära inkom ster som betalats in till Eurosystem et och de som återfördelats från Eurosystem et. 7. Övriga intäkter från centralbanksverksam heten 12. Eget kapital P ersonalkostnader H är ingår bankens grundfond och reservfond. I posten ingår dividender, expeditionsavgifter, provisioner och övriga intäkter. L önekostnaderna uppgick till 34 m iljoner euro.

3 32 33 I de sociala kostnaderna, 16 m iljoner euro, ingick II m iljoner euro i utbetalda pensioner. 9. A dm inistrationskostnader H är redovisas hyror, representationskostnader, kostnader för köpta tjänster, kostnader för förnödenheter sam t kostnader för utbildning, tjänsteresor och rekrytering. 10. A vskrivningar av anläggningstillgångar A vskrivningarna på lösöre var m indre än en halv m iljon euro. 11. K ostnader för anskaffning av sedlar K ostnaderna för anskaffning av sedlar uppgick till 1 miljon euro. 12. Övriga kostnader Av övriga kostnader hänför sig största delen till användning och underhåll av fastigheter. 13. Förändringar av avsättningar F ör pensioner avsattes under 1999 arbetstagarpensionsavgiften, 1,6 m iljoner euro, som innehållits från lönerna. A vsättningarna för pensionsåtagandet ökades med en kalkylm ässig ränta på pensionsavgifter och på de pensionsavsättningar som gjorts under tidigare år. Den kalkylmässiga räntan var 3 %. Sam m anlagt ökades avsättningarna för pensionsåtagandet med 9 m iljoner euro. A vsättningar enligt 20 lagen om Finlands Bank gjordes för 348 miljoner euro. 14. Å rets resultat Efter ovannäm nda än dring ar blev räkenskapsårets resultat 0 m iljoner euro. FINLANDS BANKS FÖRVALTNING OCH ÄRENDEN HANDLAGDA AV BANKFULLMÄKTIGE Bankfullmäktige Bankfullm äktige ger årligen till riksdagen en berättelse om Finlands Banks verksam het och fö r valtning och om de viktigaste ärenden som b ankfullm äktige har behandlat. Dessutom kan bankfullm äktige vid behov ge riksdagen berättelser om genom förandet av den m onetära politiken och Finlands Banks övriga verksam het. Enligt lagen om Finlands Bank (214/1998), som trädde i kraft den 1januari 1999, är bankens förvaltningsorgan bankfullm äktige och direktionen. Till bankfullm äktige hör nio bankfullm äktigeledam öter som tillsätts av riksdagen. Bankfullm äktiges uppgifter är uppdelade på tre om råden: tillsynsuppgifter, centrala förvaltningsuppgifter och övriga uppgifter. Bankfullm äktiges viktigaste arbetssätt ä r de diskussioner som bankfullm äktige för under sina sam m anträden om den m onetära politiken i, den ekonomiska utvecklingen och genom förandet av E uropeiska centralbankens (ECB) m onetära politik. Enligt stadgan för Europeiska centralbanken skall huvudm ålet för Finlands Bank vara att som en integrerad del av Europeiska centralbankssystem et (ECBS) i överensstämmelse med fördraget upprätthålla prisstabilitet och bankens uppgift vara att för sin del genom föra den m onetära politik som ECB-rådet har utform at. Banken skall också för sin del svara för penningförsörjningen och sedelutgivningen, inneha och förvalta valutareserven, sörja för betalningssystem ets och det övriga finansiella systemets tillförlitlighet och effektivitet sam t delta i utvecklandet av systemet. Dessutom skall Finlands Bank sörja för att det sam m anställs och offentliggörs statistik som behövs för bankens verksam het. passa organisationen till de nya förhållandena i den ekonom iska och m onetära unionen. Genom reform en eftersträvades en klarare uppdelning än tidigare i enhetliga verksam hetsblock. N är övergången till etapp tre av EM U är slutförd kom m er personalen att minskas genom naturlig avgång. D irektionens arbetsfördelning och ansvarsom råden är från och med den 1juni 1999 följande: Till ansvarsom rådet för ordföranden i direktionen, chefdirektör M atti Vanhala hör ett övergripande ECBS-ansvar, sam hällsekonom i, m arknadsoperationer, inform ation, internrevision och ledningens sekreterare. Vice o rd fö ran den i direktionen, b ank direktör Esko Ollila an svarar för internationella ärenden och internationella sekretariatet, IT och säkerhet. Direktionsmedlemmen M atti Louekoski ansvarar för Finansinspektionen, finansm arknaden, betalningsrörelsen, juridiska ärenden, personal samt utveckling och budget. B ankdirektör M atti Korhonens ansvarsom råde o m fattar penningförsörjning, m onetär forskning, forskning kring transitionsekonom ier, statistik, adm inistration och publikationer. D irektör Pentti Koivikko fungerar som förste suppleant för direktionsm edlem m arna. H an handhar förhandlingar om sam arbetsfrågor och anställningsvillkor, bankens pensionsärenden och utvecklingsprojekt avseende fastigheter. Den penningpolitiska och den ekonom iska avdelningen slogs sam m an till en ekonom isk avdelning, avdelningen för inform ationstjänster byggdes ut till en statistikavdelning och redovisningsavdelningen slogs ihop med adm inistrativa avdelningen. Direktionens arbetsfördelning Vid sitt m öte den 18 maj antecknade bankfullm äktige för kännedom direktionsm edlem m arnas arbetsfördelning och den om organisering som Finlands Bank hade företagit i syfte att an- Instruktion för bankfullmäktige I Finlands nya grundlag (731/1999) ingår inte längre de bestäm m elser som tidigare ingick i riksdagsordningen om a tt bankfullm äktige skall bestå av ordinarie bankfullm äktige och fö rstärkta V

4 35 34 bankfullm äktige. O ckså flera a n d ra lagar som gäller F inlands B ank och Finansinspektionen hade än d rats på ett sätt som krävde a tt in stru k tionen för riksdagens b ankfullm äktige ( 101 / 1926) reviderades. B ankfullm äktige gjorde d ä r för vid sitt m öte den 17 septem ber upp ett förslag till ny in stru k tio n för bankfullm äktige och beslu tade sän d a förslaget till riksdagens ta lm a n sk o n ferens för u tarb etan d e av en fram ställning a tt föreläggas riksdagen för g o dkännande. Revisionen De revisorer som utsetts vid 1998 års riksdag, agrolog Johannes Leppänen, p rofessor Reino M ajala, professor M a rtti Tiuri, ek o n o m id irek tö r M a tti Saarinen och m agistern i adm in istrativ a vetenskaper Iivo Polvi verkställde den 8 11 feb ruari granskning av Finlands B anks bokföring, b o kslut och förvaltning för Enligt revisorernas u tlåtan d e beviljade bankfullm äktige vid sitt m öte den 25 m ars d irektionen ansvarsfrihet för förvaltningen av bank en s ange lägenheter under Granskningen av lånerörelsen och valutahandeln B ankfullm äktige granskade enligt 5 i sin in struktio n bankens lånerörelse och v alutahandel sam t övriga placeringar vid sitt m öte den 21 ja n u ari. B ankfullm äktige övergick d ärefter till kvartalsrap p o rterin g som läm par sig b ä ttre för E u ro peiska centralbankssystem et. K vartalsg ran sk ningen genom fördes vid bankfullm äktiges sam m an träd en den 23 april, den 17 septem ber och den 15 oktober. Inventeringen B ankfullm äktige h ar enligt 6 i sin in stru k tio n inventerat h u v u d k o n to rets kassor, kassavalv, lånehandlingar, säkerheter, p an ter och in sä tt ningar. Inventeringen gav inte anledning till a n m ärkning. Verksam hetsberättelse om E.J. Längm ans fonder Vid sitt m öte den 25 m ars anteck n ad e b an k fu ll m äktige för k ännedom a tt Finska K u ltu rfo n d en läm nat redogörelse för E.J. L ängm ans fonders verksam het under perioden Ränta på avsättningen för pensionsåtagandet år 2000 P ensionsåtagandet enligt pensionsstadgorna för F inlands B ank h a r rä k n ats ut försäkringsm atem atiskt i tilläm pliga delar enligt social- och häl sovårdsm inisteriets beräkningsanvisningar till pensionsstiftelser. F ör täckning av p en sio n såta gandet h ar en avsättning gjorts i balan sräk n in g en. Till avsättningen överförs också den lagstad gade arbetstagarpensionsavgiften som innehål lits från personalens löner. B ankfullm äktige be slutade vid sitt m öte den 10 decem ber a tt g o d k ä n na direktionens fram ställning a tt på pensionsavsättningen, liksom året innan, erläggs en rän ta på tre (3) procent. Förslag till ändring av pensionsstadgan B ankfullm äktige diskuterade i flera sam m an hang m öjligheten a tt fö rhindra a tt ålderspension från F inlands Bank lyfts sam tidigt som lönein kom ster från E uropeiska centralbanken (ECB). B ankfullm äktige övervägde av denna anledning en än d ring av pensionsstadgan och hörde sig för hos sta tsrå d et om lagstiftningsåtgärder even tuellt var under beredning för a tt på ett generellt plan fö rh in d ra a tt en och sam m a person lyfter både lön och pension antingen inom den privata eller den offentliga sektorn. F inansm inisteriet k o n staterad e a tt sådan lagberedning inte var u n der arbete, men ansåg a tt det ä r e tt problem och strider m ot arbetspensionssystem ets syfte a tt lön och pension betalas ut sam tidigt. F ö r a tt klarläg ga lagstiftningsgrunden för de diskuterade fö r slagen till ä n d rin g ar av pensionsstadgan föreslog bankfullm äktige a tt finansm inisteriet skulle vid ta åtg ärd er för a tt kom plettera 58 lagen om F inlands B anks tjänstem än (1166/1998) så a tt bestäm m elser om verkningarna av anställning i ECB på pensionsskyddet för personer i Finlands Banks tjänst kan införas i F inlands Banks pensionsstadga. Direktionens bisysslor Vid utgången av 1999 innehade direktionsm edlem m arna följande m edlem skap i anslutning till tjänsteutövningen: D irektionens o rd fö ran d e M a tti Vanhala - In ternationella valutafonden, medlem av styrelsen, F inlands representant D irektionens vice ordfö ran d e Esko Ollila - Jubileum sfonden för Finlands självständig het SIT R A, medlem av styrelsen - Setec Oy, styrelseordförande - In ternationella valutafonden, styrelsen, suppleant för F inlands representant D irektionsm edlem M a tti Louekoski - F inansinspektionen, direktionens rande. o rd fö D essutom hade direktionsm edlem m arna an d ra bisysslor och fö rtro en d eu p p d rag som b a n k fullm äktige g o d k än t vid sitt m öte den 19 februari 1998 med stöd av 19 lagen om Finlands Bank (719/1997) och vid sitt m öte den 20 ja n u ari 1999 med stöd av 17 lagen om Finlands Bank (214/ 1998). Vid sitt m öte den 23 april fastställde bankfull m äktige en föreskrift som avses i 6 lagen om Finlands Banks tjänstem än (1166/1998) och som h änför sig till insiderreglerna avseende direktionsm edlem m arnas och de övriga högre tjänste m ännens redogörelse för sina ekonom iska och a n d ra bindningar sam t n ärm are bestäm m elser om innehållet i denna redogörelse. Bankfullm äktiges sam m ansättning Som bankfullm äktige fungerade vid början av 1999 följande personer, vilka utsetts av riksda gens elektorer: Kanerva, Ilk k a, politices m agister Koskinen, Johannes, vicehäradshövding Ala-Nissilä, Olavi, ekonom ie m agister Hämäläinen, Tuulikki, ekonom Jäätteenm äki, Anneli, vicehäradshövding Pekkarinen, M auri, m agister i sam hällsvetenskaper Sasi, Kimmo, vicehäradshövding Puisto, Virpa, specialsjukskötare. D e tre förstn äm n d a utgjorde de ordinarie bankfullm äktige. O rd fö ran d e var bankfullm äktig Ilkka K an er va och vice o rd fö ran d e bankfullm äktig Johannes K oskinen. R iksdagen beviljade p å begäran vicehärads hövding K im m o Sasi befrielse från uppdraget som b an kfullm äktig och fö rrä tta d e den 26 ja n u ari fyllnadsval och valde ju ris k an d id a t Ben Z ysk o w icz till bankfullm äktig för resten av pe rioden i stället för Sasi. Sam tidigt fö ro rd n ad es riksdagsledam oten Zyskow icz till förste supple a n t för riksdagsledam oten Ilkka K anerva bland de o rd inarie bankfullm äktige. Den 7 april fö rrä tta d e riksdagen val av b a n k fullm äktige. V alda blev riksdagsledam öterna V irpa Puisto, M auri P ekkarinen, Ilkka K anerva, Jo h an n es K oskinen, M artti Korhonen, A nneli Jäätteen m äk i, O lavi A la-n issilä, Ben Zyskow icz och M a rtti Tiuri. Till ordinarie bankfullm äktige fö ro rd n ad es riksdagsledam öterna V irpa Puisto, M auri Pekkarinen och Ilkka K anerva. Johannes K oskinen fö ro rd n ad es till förste su p p pleant och M artti K orh o n en till an d re suppleant för V irpa Puisto bland de o rdinarie bankfullm äktige. A nneli Jäätteen m äk i fö ro rd n ad es till första suppleant och O lavi A la-n issilä till an d re sup pleant för M auri P ekkarinen bland de ordinarie bankfullm äktige. Ben Zyskow icz och M artti Tiuri fö ro rd n ad es till förste respektive andre suppleant för Ilkka K anerva bland de ordinarie bankfullm äktige. R iksdagen beviljade på begäran Johannes K oskinen och M artti K orhonen befrielse från upp d rag et som bankfullm äktige. R iksdagen för rätta d e den 23 april fyllnadsval och valde TVrep o rtern A ntero K ekkonen och plåtslagaren Kari Uotila till bankfullm äktige för resten av m an d a t perioden och fö ro rd n ad e dem a tt i den n a ordning fungera som suppleanter för V irpa Puisto som tidigare fö ro rd n a ts till ordinarie bankfullm äktig. Den 11 m aj fö rrä tta d e riksdagen fyllnadsval och valde riksdagsledam oten Olavi A la-n issilä till b ankfullm äktig i stället för riksdagsledam oten M auri P ekkarinen och riksdagsledam oten M auri P ekkarinen i stället för riksdagsledam oten Olavi A la-n issilä. S am tidigt utsågs riksdagsledam oten O lavi A la-n issilä till ordinarie bankfullm äktig och riksdagsledam oten M auri Pekkarinen till andre su ppleant för riksdagsledam oten Olavi A la-n issilä bland de ordinarie bankfullm äktige. Som bankfullm äktiges sekreterare fungerade vicehäradshövding A nton M äkelä och som rå d givare politices d o k to r Jaakko Kiander. Revisorer R iksdagen fö rrä ttad e den 7 april val av revisorer och revisorssuppleanter för F inlands Bank och utsåg följande personer till revisorer av bankens räk en sk ap er för 1999:

5 36 37 Leppänen, Johannes, agrolog Majala, Reino, professor, CG R Saarinen, M atti, ekonom idirektör Polvi, Iivo, magister i adm inistrativa vetenskaper, O FR Itälä, Ville, vicehäradshövding. Till revisorssuppleanter utsågs: Lehtomäki, Paula, ekonom ie m agister Manner, Kari, ekonom, CGR Juurola, Ulla, politices kandidat Kuusiola, A rto, ekonom ie m agister, CG R Karpio, Juha, vicehäradshövding. Revisorerna valde den 26 maj agrolog Johannes Leppänen till ordförande och utsåg professor Kalervo Virtanen till sekreterare. Enligt lagen om finansinspektionen (503/1993), som trädde i kraft den 1 oktober 1993, har bankfullm äktige förvaltningsuppgifter vid Finansinspektionen som fungerar vid Finlands Bank. Finlands Banks direktions beslutanderätt begränsar sig till resursförvaltning. Vid sitt m öte den 17 septem ber utnäm nde bankfullm äktige m edlem m arna i Finansinspektionens direktion för en ny treårsperiod räknat från den 1 oktober. Bankfullm äktige sam m anträdde den 15 decem ber för att diskutera Finansinspektionens o r ganisation och verksam het sam t stru k tu ro m vandlingen inom den nordiska finanssektorn. I lagen om ändring av lagen om finansinspektionen (95/1999), som trädde i kraft den 1 april, beaktades att det inom social- och hälsovårdsm i nisteriets förvaltningsom råde inrättats en ny Försäkringsinspektion för tillsynen över och inspektionen av försäkrings- och pensionsanstalterna sam t an d ra som är verksam m a inom försäkringsbranschen. Enligt lagändringen skall Finansinspektionen vid skötseln av sin uppgift sam arbeta med Försäkringsinspektionen. Till Finansinspektionens direktion hör framdeles förutom de tre m edlem m ar som utnäm ns av F IN A N SIN SP E K T IO N E N bankfullm äktige och Finansinspektionens direktö r också Försäkringsinspektionens överdirektör. Till Försäkringsinspektionens direktion hör på m otsvarande sätt Finansinspektionens direktör. Som ordförande i Finansinspektionens direktion fungerade 1999 medlemmen i Finlands Banks direktion M a tti Louekoski med avdelningschef H eikki K oskenkylä som sin personlige suppleant. V iceordförande var Pekka Laajanen som utnäm nts till medlem på förslag av finansm i nisteriet med lagstiftningsrådet Ilkka Harju som sin personlige suppleant. De övriga direktionsm edlem m arna var överdirektör Tarmo Pukkila som utnäm nts till extra medlem på förslag av social- och hälsovårdsm inisteriet med regeringsrådet Jorm a H eikkilä som sin personlige suppleant och Finansinspektionens direktör Kaarlo Jännäri. Försäkringsinspektionens överdirektör M arkku Vesterinen blev medlem av Finansinspektionens direktion räknat från den 1 april. Som direktionens sekreterare fungerade Finansinspektionens chefsjurist M arkku Lounatvuori och från och med den 1 decem ber chefsjuristens ställföreträdare Liisa Halme. Helsingfors den 7 april 2000 ILKKA K ANERVA VIRPA P U IST O A N NELI JÄ Ä T T E E N M Ä K! M AURI PEK K ARINEN KARI U O TILA O LAVI A L A -N ISSIL Ä A N T E R O KEK K O NEN M ARTTI TIURI BEN ZY SK O W IC Z Anton M äkelä