M asskuldebrev smarknaden växte snabbt

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "M asskuldebrev smarknaden växte snabbt"

Transkript

1 18 19 M asskuldebrev smarknaden växte snabbt D et utestående beloppet börsn o terad e m asskul debrev steg kraftigt under året. Tillväxten b erod de i huvudsak på statens ökade upplåningsbehov. U n d er 1993 em itterade staten nya lån på obliga tionsm ark n ad en till ett värde av 36.5 m iljarder m ark och stocken av statens m arkobligationer växte med k n ap p t 30 m iljarder m ark eller med n ärm are 70 procent. O bligationernas a ttra k tiv i tet tilltog på grund av fö rv än tn in g arn a om en räntenedgång. D et b ra n ta räntefallet ledde till a tt också före tagen p å nytt började em ittera m asskuldebrevs lån. F öretagens utestående börsn o terad e lån ö k a de dock endast långsam t. Finansieringssektorns m asskuldebrevsem issioner m inskade d ärem o t under året. O rsak till d e tta v ar bland a n n a t b a n kernas förlustbringande resultat, som inverkade negativt på placerarnas intresse för finansierings sektorns emissioner. A llt som allt em itterades 1993 nya m asskulde brevslån till ett värde av ca 62 m iljarder m ark. U tlän d sk a investerare köpte u n d er året massskuldebrevslån i m ark för 3.5 m iljarder m ark netto. S ådana lån innehades av utlän d sk a inves terare vid årets slut till ett belopp av n ärm are 24 m iljarder m ark. De u tlän d sk a investerarnas in tresse för m asskuldebrevslån i m ark fö rb ä ttra d e i synnerhet statens m öjligheter a tt ta u pp lån på m arkm ark n ad en. Livligare handel genom system et m ed prim ary dealer fö r statens referenslån Statens upplåning i m ark sker num era i huvudsak genom serieobligationer. F ö r att utveckla andrahandsm arknaden för dessa pap p er hade statsk o n toret och Finlands Bank i augusti 1992 infört ett system m ed prim ary dealer för statens s.k. refe renslån (benchm arklån) m ed de fem heliborbankerna (A CA, F B F, K O P, PSB och SCAB). Av statsko n to ret och Finlands Bank godkänd p ri m ary dealer blev vid b örjan av maj 1993 värdepappersförm edlingsföretaget Evli A b (fr.o.m Evli Penningm arknad A b) och vid b ö r jan av oktober den d anska värdepappersförm edlaren U nibörs Securities, ett dotterbolag till U nibank i D anm ark. Systemet h ar således ö ppnats både för värdepappersförm edlare u tan fö r b a n k system et och för u tländska värdepappersförm ed lare. System et g ru n d ar sig på två olika avtal. I sitt avtal m ed statsk o n to re t förb in d er sig prim ary dealerna a tt delta i referen slån eau k tio n ern a och a tt u p p rä tth å lla an d ra h a n d sm a rk n ad e n fö r lå nen. D eras avtal m ed F in lan d s B ank o m fa tta r förhållningsreglerna för prim ary dealer på a n d ra h a n d sm a rk n a d e n fö r statens referenslån. F örhållningsreglerna gäller tek n isk a handelsdetaljer; F in lan d s B ank ö v erv ak ar a tt reglerna följs. F in lan d s B ank h a r fäst vikt vid a tt främ ja p rim ary dealernas v erk sam h e tsfö ru tsättn in g ar och h a r utvecklat nya in stru m en t fö r deras likvi ditetsförvaltning. D en 15 ju n i m eddelade F in lands B ank om åtg ärd er fö r a tt främ ja handeln. F in lan d s B ank beslöt då a tt varje vecka hålla en rep a a u k tio n för a tt u n d erlätta finansieringen av prim ary dealernas tradin g p o rtfö lj. H an d eln sker m ed statens referenslån, staten s sku ld fö rb in d el ser och F in lan d s B anks b an k certifikat. Finlands Bank m eddelade också a tt banken enligt prövning kan bevilja en prim ary dealer m öjlighet till kredit under en dag m ot säkerhet från kredittagaren. Finlands Bank förklarade sig dessutom beredd a tt i exceptionella förhållanden enligt prövning bevilja sådana v ärd epappersför m edlare som fungerar som prim ary dealer, men inte ä r banker, specialfinansiering m ot säkerhet. Å tg ärderna var ägnade a tt främ ja k o n k u rre n sen och värdepappersförm edlarnas verksam hets fö ru tsättn in g ar p å m asskuldebrevsm arknaden. Tack vare prim ary dealer-system et m ån g dubblades handeln m ed statens m asskuldebrev under året. Den ökade handeln ledde till större avslut, m indre skillnader mellan köp- och säljnoteringar och ett växande intresse hos utlän d sk a investerare. Vid slutet av 1993 fanns det fem refe renslån, och deras sam m anlagda utelöpande be lopp uppgick till 41 m iljarder m ark. U tvecklingen av m arknaden fö r statsp ap p er och andrah an d sm ark n ad en s snabba tillväxt och effektiverade prissättning gjorde det lättare a tt sälja finländska m asskuldebrev till utlandet. Snabb uppgång i aktiekurserna E fterfrågan på finländska ak tier blev betydligt livligare u n der året. B akom uppgången p å ak tie m ark n ad en låg räntefallet och de ljusare ek o n o m iska utsikterna i synnerhet för exportföretagen. A n d ra fak torer som ökade efterfrågan p å aktier och likviditeten på m ark n ad en var bland an n at reform en av beskattningen av kapitalinkom ster, avregleringen av u tländska portföljinvesteringar vid början av 1993 och slopandet av stäm pelskat ten på aktiehandeln R eform en av beskattningen av kapitalinkom s ter vid början av ja n u ari skapade klarhet och en betydlig lättn ad i beskattningen av aktieplacera re. E fter reform en tilläm pas på kapitalinkom ster en skattesats på 25 procent i stället för den tidiga re m arginalskattesatsen och till innehavstiden b u n d n a skattelättnader. D etta ökade i synnerhet hushållens intresse för aktiesparande. H ushållens placeringar kanaliserades till b ö r sen i större om fattning än förut via placeringsfonder. Följaktligen upplevde de finländska placeringsfondem a en snabb tillväxt un d er året. Place ringarna steg från kn ap p t 600 m iljoner m ark vid slutet av 1992 till 3.5 m iljarder m ark vid 1993 års slut. Placeringsfonderna ser ut a tt bli en ny m e delstor placerargrupp på både aktie- och m assskuldebrevsm arknaden, vilket ger m ark n ad ern a ett ytterligare likviditetstillskott. Till följd av den ökade efterfrågan steg H el singfors F on d b ö rs generalindex i ja n u a ri de cem ber med 91 procent och aktieom sättningen till drygt 45 m iljarder m ark. F ö ru to m a tt aktivite ten p å an d rah an d sm ark n ad en tilltog kraftigt förekom det också rikligt med aktieem issioner; em issionerna utgjorde om kring 10 m iljarder m ark. Av d etta stod ban k ern a för drygt 40 p ro cent, vilket berodde på a tt ban k ern a försökte fö rb ä ttra sin soliditet genom riktade em issioner både till Finland och till utlandet. O ckså flera exportföretag fö rb ättrad e sin finansieringsstruktu r genom riktade aktieem issioner till såväl in hem ska som utländska investerare. M öjligheterna a tt vidareutveckla värdepappersmarknaden utreddes F inansm inisteriet tillsatte i ja n u ari 1993 en a r betsgrupp med uppgift a tt utreda m öjligheterna a tt vidareutveckla värdepappersm arknaden. A r betsgruppen skall ha sin utredning k lar vid u t gången av D en skall sam ordna u p p fa tt n in g arn a hos de m yndigheter som u tö v a r tillsyn över eller n ä ra följer verksam heten på finans m arknaden om m öjligheterna a tt utveckla värde p ap p ersm arknaden, i synnerhet värdeandelssystem ets och skuldebrevsm arknadens verksam het och tillsynen över dessa. I arbetsgruppen ingår representanter fö r värdeandelsföreningen, justitiem inisteriet, finansm inisteriet, handels- och in dustrim inisteriet, finansinspektionen, statsk o n toret och Finlands Bank. I o k to b e r 1993 tillsatte dessutom de b anker, ban k irfirm o r och em ittenter som ag erar på den finländska v ärd ep ap p ersm ark n ad en tillsam m ans med statsk o n to ret och F inlands B ank en arb etsg ru p p med u p p d rag a tt utveckla värdeandelssystem et. Som m ål för arb etsgruppen u p p sattes bland an n a t att göra värdeandelssystem ets stru k tu r klarare och a tt an slu ta de viktigaste ty p ern a av v ärd ep ap p er till värdeandelssystem et. A rbetsgruppen skall u tarb eta ett förslag till in rä tta n d e av en ny nationell värdepapperscentral med b eaktande av m a rk n a d sp arte rn as syn p u n k te r och synpunkterna hos den arb etsg ru p p som finansm inisteriet tillsatt fö r a tt u tred a u t vecklingen av v ärd epappersm arknaden. M ålet ä r således att sam m anslå clearingfunktionerna hos H elsingfors P enningm arknadscentral A b, F in lan d s A ktiecentralregister A ndelslag och H elsingfors F o n dbörs. A rbetsgruppen skall ock så utred a vilka av värdeandelsföreningens u p p gifter som läm pligen b o rde överföras till den planerade centralen. EES-avtalet fick återverkningar på finansm arknaden E uropeiska gem enskapen (E G ) och dess m ed lem sländer och E uropeiska frihandelssam m anslutningens (Efta) m edlem sländer undertecknade den 2 m aj 1992 ett avtal om a tt skapa ett e u ro peiskt ekonom iskt sam arbetsom råde (EES). A v talet trädde i kraft den 1 ja n u a ri F ö ru to m de länder som hör till E uropeiska unionen gäller avtalet av E ftaländem a fö r n ärv arande Finland, Island, N orge, Sverige och Ö sterrike. A vtalets syfte ä r a tt skapa ett enhetligt eu ro peiskt ekonom iskt sam arbetsom råde som främ ja r ett fortgående och balanserat stärk an d e av handeln och de ekonom iska förbindelserna m el lan avtalsparterna med likvärdiga k o n k u rren s villkor. F ö r a tt dessa m ål skall k u n n a nås stipule ra r avtalet bland an n at om fri rörlighet fö r kapital och finansiella tjänster. Sam tidigt utsträcks E u ropeiska unionens konkurrens- och statsstödsbestäm m elser till a tt om fatta hela sam arbetsom rådet. M ed anledning av E E S-avtalet trädde i F in land vid b ö ijan av 1994 ett stort an tal nya lagar och lagändringar i kraft, genom vilka den fin ländska lagstiftningen h a r harm oniserats m ed innehållet i EE S-avtalet och E G -direktiven i bilagorna till avtalet.

2 20 21 EE S-avtalets inverkan på lagstiftningen om finansiella institut I sam band m ed E ES-avtalet träd d e en ny lag som reglerar kreditinstitutens verksam het i kraft. Lagen ersätter lagen om d ep ositionsbankem as verksam het, som träd d e i k raft vid b örjan av 1991, och lagen om finansieringsverksam het, som träd d e i k raft vid början av Lagen sam o rd n ar stadgandena om k red itin stitu t med EG :s direktiv om kreditinstitutens verksam het på det sätt som fö rutsätts i EE S-avtalet. Lagen tillläm pas p å affärsverksam het som h ar till ändam ål att yrkesm ässigt från allm änheten ta em ot d epo sitioner eller an d ra medel som skall återbetalas och a tt för egen räkning erb ju d a k red iter och ann an därm ed jä m fö rb a r finansiering. K reditinstitutslagen innehåller principerna om fritt tillhandahållande av tjän ster och en enda koncession. Enligt principen om fritt tillh an d a hållande av tjänster h a r finländska kreditinstitut rätt a tt tillhandahålla tjänster enligt sin konces sion antingen d irekt över gränsen eller genom a tt in rä tta filialer på E E S-om rådet. Enligt principen om en enda koncession krävs för etablering av en filial i en ann an E E S-stat inte längre koncession i det land d ä r filialen skall in rättas, u tan det räcker med att finansinspektionen an m äler d etta till m otsvarande m yndighet i E E S-staten. E E S-avtalet innebär dessutom a tt h u v u d an svaret för tillsynen över ett k red itin stitu t och dess u tländ sk a filialer bärs av tillsynsm yndigheterna i hem landet. D etta kräver inform ationsutbyte och ett effektivt sam arbete m ellan tillsynsm yndig hetern a i de olika länderna. I m otsats till de tidigare lag arn a innehåller den nya lagen begränsningar av k u n d risk er och stadganden om s.k. äg arkontroll. B estäm m elserna om kreditinstitutens ägarp o ster i a n d ra företag h a r lindrats i lagen, soliditetsbestäm m elsem a har skärp ts och stadgandena om kreditinstitutens balans- och resultaträkning h a r reviderats. Enligt kreditinstitutslagen få r ett k reditinsti tu ts sto ra kundrisker för en och sam m a kund u tgöra högst 25 procent av kreditinstitutets egna medel. D å kundrisken beräknas b eaktas fo rd ringarna på kunden, investeringarna i kundens värdepapper och förbindelser u ta n fö r b alan sräk ningen gentem ot kunden. M ed sto r kund risk av ses fo rdringar och investeringar som gäller en och sam m a kund och som u p p g år till m inst 10 p ro cent av kreditinstitutets egna m edel. D e stora kund risk em a får dessutom enligt lagen sam m an lagt uppgå till högst åtta gånger beloppet av k re ditinstitutets egna medel. Stadgandena om kundrisker innebär en bety dande skärpning för kreditinstituten. F ö r a tt kre ditinstituten skall k u n n a anpassa sig till de nya kraven h ar i lagen tagits in övergångsstadganden, enligt vilka kreditinstituten skall uppfylla kraven senast den 31 decem ber M indre kreditinsti tu t h a r dock getts en längre övergångsperiod, dvs. fram till slutet av M ed ett m indre k red it institut avses ett kreditinstitut, vars egna medel up p g år till högst 7 m iljoner ecu eller ca 45 m iljo ner m ark. A npassningsstadgandena innehåller lindringar under övergångsperioden. En annan viktig nyhet i kreditinstitutslagen är skyldigheten a tt anm äla förvärv av aktier och an delar i kreditinstitut (s.k. ägarkontroll). Vid för värv av en andel i ett kreditinstitut på m inst 10 procent av aktie- eller andelskapitalet eller 10 p ro cent av röstetalet för aktierna eller andelarna skall finansinspektionen underrättas på förhand. F i nansinspektionen skall också underrättas, om denna andel ökas så att den uppgår till m inst 20,33 eller 50 procent av aktie- eller andelskapitalet, eller om kreditinstitutet blir ett dotterföretag. A nm älan skall också göras när innehavet sjunker under de näm nda andelarna. Finansinspektionen kan inom tre m ånader från det anm älan m ottagits m otsätta sig förvärvet, om det är uppenbart a tt innehavet skulle skada kreditinstitutets verksam het enligt försiktiga och sunda affärsprinciper. Om aktierna förvärvas trots att finansinspektionen har m otsatt sig det, kan finansinspektionen förbjuda inneha varen av andelen a tt u tn yttja sin rösträtt. B egränsningarna av kreditinstitutens ägande i an d ra företag än kreditinstitut och finansiella institut ändrades i den nya lagen. I den tidigare lagstiftningen var depositionsbankem as och öv riga kreditinstituts m öjligheter a tt investera i a k tier och andelar i sam m anslutningar som id k ar näringsverksam het begränsade till 10 procent av investeringsobjektets aktier, an delar eller rö ste tal. D etta stadgande ingår inte i k red itinstitutsla gen. K reditinstitutens investeringar i sam m an slutningar som idkar näringsverksam het b egrän sas dock av EG :s a n d ra bankdirektiv som före skriver a tt ett kreditinstitut får inneha äg aran d e lar på över 10 procent i en an n an sam m anslutning än ett kreditinstitut eller ett finansiellt institut högst till ett belopp som m o tsv arar 15 procent av kreditinstitutets egna medel. D essa innehav får sam m anlagt uppgå till högst 60 procent av kred it institutets egna medel. Lagen innehåller också stadganden som sk är p e r kraven p å kreditinstitutens soliditet. Enligt de nya soliditetsbestäm m elsem a räk n as uppskrivningsfonderna i m otsats till tidigare till det sekun d ä ra kapitalet. D essutom gäller avdragen från egna medel m indre ägarp o ster än tidigare. I fråga om riskklassificeringen av fordringar h a r soliditetsgraden skärpts genom a tt kreditförsäkrade ford rin g ar h a r överförts från a n d ra till Ijärde riskgruppen. Stadgandet ö k a r i synnerhet andelsoch sp arbankernas behov av eget kapital. De b an k er som n ä r lagen trädde i kraft inte uppfyllde det u p p sa tta soliditetskravet h ar i lagen getts anpassningstid fram till den 1 jan u ari Lagen om u tländska kreditinstituts och finan siella instituts verksam het i F inland trädde också i k raft vid början av Lagen stad g ar om utlän d sk a kreditinstituts etablering av filialer i Finland. Enligt lagen behöver endast kreditinsti tu t från stater u ta n fö r E E S-om rådet koncession för a tt få in rä tta en filial i Finland. E tt kreditinsti tu t från en E E S-stat behöver därem ot inte k o n cession, utan det räcker med a tt finansinspektio nen u n d errättas om etableringen. E tt kreditinsti tu t i en E E S-stat kan dessutom tillhandahålla tjän ster i Finland utan a tt ha något verksam hetsställe i landet. Vid bö rjan av 1993 träd d e en ändring av bo k föringslagen i kraft som tilläm pas på kreditinsti tu t och finansiella institut tro ts a tt specialstadganden om kreditinstitut ingår i kreditinstituts lagen. G enom lagändringen förenhetligades be stäm m elserna om företagens bokslut i huvudsak m ed EG :s fjärde och sjunde direktiv om bolagsrätt. V iktiga än d rin g ar i lagen var bland an n at övergången till avskrivningar enligt plan, klargö randet av reservbegreppen och införandet av reg ler fö r koncernbokslut i bokföringslagen. I lagen togs också in e tt stadgande, enligt vilket bokslutet skall ge riktiga och tillräckliga uppgifter om den bokföringsskyldiges ekonom iska ställning. Lagen om tillsyn över utlänningars företags kö p och lagen om kontroll av utom lands b o satta personers och utländska sam m anslutningars fastighetsförvärv trädde i kraft redan vid början av Sam tidigt upphävdes den s.k. begränsnings lagen från D essutom upphävdes de stad ganden som begränsat utlandsägandet i lagen om utlännings rä tt att äga aktier i finsk kred itin rätt ning och bedriva bankverksam het i Finland. EE S-avtalets inverkan på värdepappersmarknadslagstiftningen E E S-avtalet h a r föranlett änd rin g ar i bland a n n at värdepappersm arknadslagen och lagen om placeringsfonder. V ärdepappersm arknadslagen änd rad es vid början av 1994 så a tt em ittenternas uppgiftsskyldighet utökades och skyldigheten att u p p rä tta em issionsprospekt u tsträcktes till a tt gälla även em issioner av skuldförbindelser. Be greppet insiderinform ation utvidgades till a tt o m fatta också om ständigheter som h ä n fö r sig till värdepapper. D essutom h a r m ark n ad sak tö rern a enligt lagändringen rätt a tt hän sk ju ta beslut av fondbörsen om avslag p å an sökan om u p p tag a n de på börslistan och om avförande från börslistan till dom stol. Lagen ändrades också så a tt ett vär d epapper kan tas u p p p å listan på flera finländska fondbörser sam tidigt. I sam band med dessa lag änd rin g ar upphävdes lagen om obligations- och debenturelån sam t övriga m asskuldebrevslån. Stadganden om m asskuldebrevslån ingår i den nya lagstiftningen i huvudsak i värd ep ap p ers m arknadslagen och lagen om skuldebrev. En av de viktigaste än d rin g arn a i lagen om placeringsfonder var a tt begränsningarna av placeringsverksam heten lindrades så a tt en fond kan placera sina m edel friare än fö ru t inte b ara i finländska v ärdepapper u tan också i utlän d sk a v ärdepapper som ä r förem ål fö r offentlig handel. En placeringsfond kan efter lagändringen på vill k o r som fastställs av finansinspektionen placera också i derivativavtal. E ftersom F inland genom EE S-avtalet ä r fö r p lik tat a tt genom föra också den lagstiftning som godkänns inom E uropeiska gem enskapen efter a tt avtalet undertecknats, tillsatte finansm iniste riet i m ars 1993 en arbetsgrupp, som fick i u p p d rag att bereda ett förslag till revidering av lag stiftningen om värdepappersförm edling i över ensstäm m else med E E S-avtalet. I arbetet skall bland an n at beaktas EG :s direktiv om tillh an d a hållande av placeringstjänster och om tillräckligt kapital hos de företag och kreditinstitut som till h an d ah åller placeringstjänster. A rbetsgruppen skall dessutom u ta rb e ta nödvändiga lagförslag för utvecklingen av den finländska värdepappersm arknaden i övrigt. A rbetsgruppen skall ha sitt arbete klart vid slutet av m aj Beskattningen av kapitalinkom ster och företagsbeskattningen reform erades Vid b ö ijan av året träd d e en ny inkom stskattelag i kraft, som ersatte avsnitten om beskattning av inkom st i den tidigare lagen om skatt p å inkom st och förm ögenhet. S kattesatsen fö r k ap ita lin kom ster fastställdes i den nya lagen till 25 p ro cent. O ckså för sam fund blev skatteprocenten 25. Skatten p å källskattepliktiga ränteinkom ster höjdes vid reform en stegvis så a tt den från början

3 22 23 av 1994 ä r 25 procent. Vid början av 1993 steg källskatten till 20 procent. Lagen om k ällskatt på ränteinkom st blev perm anent vid början av D agligkontona, vars m axim iränta fastställs i in kom stskattelagen, ä r dock skattefria. På grund av den b ra n ta räntenedgången sänktes också den lagstadgade m axim iräntan på dagligkonton u n d er året. D en m axim ala rä n ta n v ar vid årets slut 2 procent m ot 4.5 procent vid årets början. Vid början av året trädde också en ändring av lagen om beskattning av inkom st av näringsverk sam het i kraft. Bland an n a t kringskars bankernas och a n d ra sam m anslutningars m öjligheter a tt göra reserveringar. B ankerna får t.ex. efter 1992 inte längre ha värderingsreserver för o m sätt nings- och investeringstillgångarna. V ärderingsreserverna ersätts dock fram till 1997 av en sär skild övergångsreservering. Finansinspektionen om organiserades E fter ett flera å r långt beredningsarbete om o rg a niserades finansinspektionen slutligen i oktober. Lagen om finansinspektionen gavs den 11 juni 1993, och lagen träd d e i k raft den 1 oktober. G enom reform en avvecklades ban k in sp ek tio nen och i stället inrättades finansinspektionen för a tt u tö v a tillsyn över finansm arknaden och dess aktörer. Finansinspektionen fungerar i sam band med F inlands Bank, m en h a r en egen beslutsorga nisation. Till finansinspektionens direktion h ö r finansinspektionens d irek tö r och två a n d ra m ed lem m ar. Finansinspektionens d irek tö r u tnäm ns av republikens president på förslag av riksdagens bankfullm äktige. B ankfullm äktige utser de två a n d ra m edlem m arna av direktionen och deras personliga suppleanter p å förslag av F inlands Bank och finansm inisteriet fö r tre å r i sänder. B ankfullm äktige u tn äm n er dessutom en extra medlem i direktionen och en personlig suppleant för honom på förslag av social- och h älsovårds m inisteriet med tanke på behandlingen av sådana ärenden i direktionen som gäller sam arbetet m el lan finansinspektionen och social- och hälso vårdsm inisteriet vid tillsynen över en sådan k o n cern som består av både en depositionsbank eller ett kreditinstitut och ett försäkringsbolag. D irek tionens ordförande och vice o rd förande fö ro rd nas av bankfullm äktige. F inansinspektionens direktion skall bland an n at för finansinspektionen fastställa anvisningar om tillsynen i ärenden som ä r betydande eller principiella och vittgående m ed tanke på tillsynen eller som an n ars ä r av allm än betydelse. N ä r direktionen fastställer anvisningarna skall den b eakta de allm änna anvisningar som F inlands Banks direktion m eddelat om u p p rä tth ållan d et av stabilitet på finansm arknaden. F in ansinspek tionens direktion skall dessutom bland a n n a t fastställa de föreskrifter och anvisningar som skall m eddelas tillsynsobjekten och som d irek tio nen inte h a r överfört a tt fastställas av direktören. Den skall också sörja för a tt sam arbetet m ellan de m yndigheter som övervakar finansm arknaden utvecklas. Finansinspektionen u tö v a r tillsyn över bland an n at depositionsbanker och övriga kreditinsti tut, depositionsbankernas säkerhetsfonder, filia ler till utlän d sk a kreditinstitut från län d er u ta n fö r EES, fondbolag, värdepappersförm edlingsföretag, fondbörser, sam m anslutningar av värdepappersförm edlare, optionsföretag och m arkn a d sg aran ter på d erivatm arknaden, m äklare, värdeandelsföreningen och det andelslag som har hand om aktiecentralregistret. I sitt tillsynsarbete övervakar finansinspektio nen a tt tillsynsobjekten u tö v a r sin verksam het enligt lagar, förordningar, m yndigheternas före skrifter och anvisningar sam t bolagsordningen, stadgarna eller reglem entet för dem. F in an sin spektionen m eddelar dessutom föreskrifter och behövliga anvisningar för tillsynsobjekten, sam m anslutningar av dem och an d ra ak tö re r på fi n ansm arknaden. F inansinspektionen inspekte ra r också tillsynsobjekten. Finansinspektionen skall enligt lagen följa förhållandena p å finans m arknaden och göra fram ställningar om behövli ga åtgärder. Enligt lagen får ändring i finansin spektionens beslut sökas genom besvär hos hö g sta förvaltningsdom stolen. Syftet m ed reform en ä r a tt effektivera tillsynen över finansm arknaden och intensifiera sam arbetet m ellan tillsynsm yn digheterna. F inlands Banks reglem ente änd rad es och en kom m itté tillsattes för a tt utred a Finlands Banks ställning Till Finlands Banks reglem ente fogades genom en lagändring, som träd d e i k raft den 30 ju n i, en ny p a ra g ra f la, som gav Finlands B ank rä tt a tt åläg ga depositionsbanker, kreditinstitut och u tlä n d ska kreditinstituts filialer i F inland a tt i Finlands Bank hålla en räntefri m inim ireserv. Enligt 73 regeringsform en för F inland skall F inlands B ank skötas så som stadgas genom lag. I sam band med in rättan d et av finansinspektio nen ändrades rubriken reglem ente för Finlands Bank till lag om Finlands Bank. Sam tidigt gjor des i lagen om Finlands Bank de än d rin g ar som föranleddes av om organisationen av finansin spektionen och av lagen om finansinspektionen. Lagen trädde i kraft den 1 o k tober I februari tillsatte statsrådet en kom m itté, som fick till uppgift a tt föreslå de änd rin g ar i stadgandena om Finlands Banks ställning och verksam het som föranleds av EES-avtalet. K om m ittén skall också utreda de ändringsbehov som orsakas av ett eventuellt stegvis fördjupat deltagande i den europeiska ekonom iska integrationen efter a tt E E S-avtalet trä tt i kraft. V idare skall kom m it tén lägga fram an d ra förslag till revidering och förenkling av lagen om Finlands Bank och författningsstrukturen i sam band med denna. K o m m ittén skall ha sitt arbete färdigt vid slutet av augusti En lagändring som gällde valutalagens giltig hetstid trädde i kraft den 1 jan u a ri G enom ändringen förlängdes valutalagens giltighetstid m ed två år till slutet av A tt lagens giltighets tid inte förlängdes med m er än två å r berodde på att ovan n äm nda kom m itté också skulle utreda Finlands Banks ställning som valutareglerings m yndighet. Betalningssystemen och betalningsmedelsförsörjningen A nvändningen av bankernas ch eck konton i Finlands Bank för clearing av tra n sak tio n e rn a m ellan ban k ern a innebär att den priv ata sektorns kreditrisker överförs på centralbanken till de de lar betalningarna sker inom ram en fö r den ko ntoöverskridningsrätt utan säkerhet eller den likviditetskredit som centralbanken h a r beviljat kontohavarna. En fö ru tsättning för a tt betalningsrörel sen skall löpa friktionsfritt är a tt de b a n k er som förm edlar betalningarna i alla lägen h a r en till räcklig likviditet. F ö r a tt un d erlätta hanteringen av de likviditetsfluktuationer som orsakas av be talningsrörelsen h a r Finlands Bank beviljat de viktigaste k o n to h av a rn a rä tt till kredit u n d er en dag och till kortfristig likviditetskredit. G enom a tt trygga likviditeten i de b an k er som sköter betalningsrörelsen försöker F inlands Bank elimi nera system riskerna. U nder 1993 h a r hanteringen av riskerna inom betalningssystem et ägnats en allt större u p p m ärksam het. En viktig utg ån g sp u n k t h a r varit att m inska au tom atiken i sam band m ed centralbanksfinansieringen genom att begränsa b a n k e r nas m öjligheter till skuldsättning un d er en dag och genom a tt uppställa klara krav på säkerheter. O ckså de övriga behoven på lång sikt, såsom behovet a tt sam ordna betalningssystem en i olika länder och frigivningen av de finansiella tjän ster na inom E uropeiska ekonom iska sam arbetsom rådet, kräver anpassning till nya verksam hetsförhållanden och övervakningsprinciper. H anteringen av riskerna inom betalningsrörelsen Skuldsättningen under en dag begränsades K ärn an i Finlands betalningssystem utgörs av centralbankens checkkontosystem i realtid, d ä r clearingen av tran sak tio n ern a m ellan ban k ern a sker och genom vilket effekterna av Finlands Banks penningpolitik kanaliseras till ekonom in. E tt effektivt och tillförlitligt betalningssystem och oåterkalleliga betalningar u tg ö r grunden för en stabil ekonom isk verksam het och för tilltron till dess fortbestånd. I Finlands Banks checkkontosystem bokförs bl.a. tran sak tio n ern a m ellan Finlands Bank och ban k ern a sam t täckningsöverföringarna i sam band med tran sak tio n ern a m ellan bankerna. I system et sköts dessutom bankernas betalningsclearing och täckningsöverföringar inom olika nettningssystem, t.ex. i anslutning till clearingen vid H elsingfors P enningm arknadscentral och H elsingfors F ondbörs. F ö r att effektivera riskhanteringen inledde F in lands Bank den 1 m ars 1993 ett försök, som innebar att k o n to h av a m as m öjligheter till skuld sättning under en dag begränsades genom särskil d a lim iter för varje k ontohavare. A vsikten med lim iterna var a tt fästa u p p m ärk sam h et vid betalningsrörelsens risker, sp o rra b an k e rn a a tt själva bem ästra sina likviditetsfluktuationer så effektivt som m öjligt, påverka betalningarnas tid p u n k t under dagen och begränsa F inlands B anks k re ditrisk. Om en kontohavares täckningsöverföring le d er till a tt lim iten överskrids, h in d ra r checkkontosystem et a tt tran sak tio n en bokförs. I så fall m åste k o n to havaren antingen k o n ta k ta cen tral banken och anhålla om en tillfällig höjning av limiten eller v änta tills det finns tillräckligt m ed täckning p å k o n to t för a tt betalningen skall k u n n a genom föras u tan a tt lim iten överskrids.

4 24 25 Säkerhetskraven fö r centralbankskrediten preciserades N ä r lim iterna togs i b ru k införde Finlands Bank också krav på säkerhet för checkkontokrediten u n der en dag. En b ank som har rä tt till likviditetskredit skall ställa 25 procents säkerhet för limiten och övriga b an k er full säkerhet. L im iterna och säkerhetskraven blev perm anenta från och med den 1 decem ber enligt de principer som tilläm pats u n d er försöksperioden. S anktioner för lim itöverskridningar och otillräckliga säkerheter infördes den 1 decem ber. Som säkerhet används F inlands Banks k v ittningsrätt till bankens m inim ireservdeposition eller en an n an säkerhet som k o n to h avaren särskilt ställt. C h eck k o n to t kan också sak na kredit. Finlands Bank preciserade också villkoren för bankernas likviditetskredit den 1 decem ber så att full säkerhet alltid krävs för likviditetskrediten. Som säkerhet för likviditetskrediten används bankens m inim ireservdeposition i Finlands Bank till den del depositionen inte används som säker het för bankens checkkontolim it und er en dag (om m inim ireservsystem et närm are p å s. 13) O m d enna inte räcker som säkerhet för hela likvidi tetskrediten, skall b anken ställa F inlands Bank tilläggssäkerhet. Som säkerhet god k än n s statens skuldförbindelser, Finlands Banks bankcertifik a t och statens m asskuldebrev. O m säkerheten ställs i form av v ärdeandelar eller värd ep ap p er krävs pantsättningsförbindelse till förm ån för Finlands Bank. Banken kan p a n t sä tta v ärdeandelar till förm ån för F inlands Bank antingen i Finlands Banks eller pantgivarens eget värdeandelsregister. Säkerheter i form av v ärd e p ap p er skall läm nas i Finlands Banks förvar. A lternativt kan b an k ern a med F inlands Bank ingå ett värdepap p ersrelaterat återkö p sav tal (likviditetsrepa), som till storleken m o tsv arar likvidi tetskrediten, för a tt skaffa nödvändig likviditetsfinansiering. F ö r ett såd an t avtal k an endast ovan n äm n d a instrum ent användas. Ö vergången till det nya m inim ireservdepositionssystem et aktualiserade behovet av a tt u t veckla alternativa m öjligheter a tt fylla säkerhets kravet. Beloppet av kassareservdepositionem a, som tidigare h a r använts som säkerhet, v ar d u b belt så sto rt som m inim ireservdepositionerna. De nya bestäm m elserna om säkerhetsprincipem a är e tt steg m ot en anpassning till de europeiska län dernas betalningssystem. M ålet ä r en säker, m en sam tidigt öppen och till en konkurrensekonom i anpassad b asstru k tu r i betalningsförm edlingen. System et med elektroniska pengar utvidgades På grund av de betydande h an terin gskostnader na för sm å betalningar h ar m an redan en längre tid arb etat på a tt utveckla alternativa betalningsm etoder. D enna utveckling har i Finland liksom i vissa an d ra länder n å tt ett skede d ä r ett system m ed laddningsbara po rtm o n n ä er som baserar sig på sm artk o rt håller p å a tt tas i bruk. F ö r små betalningar h ar tidigare an v änts m y n tk o rt för engångsbruk, men endast i slutna system, d ä r den som ger ut m y ntkortet och försäljaren av de tjäns ter eller p ro d u k te r som betalas m ed ko rtet ä r en och sam m a sam m anslutning. M ellan ett fö ru tb etalt engångskort och en elektronisk p o rtm o n n ä finns det en principiell skillnad när det gäller köpkraften: de fö ru tb etal d a korten ä r inte pengar i egentlig m ening, utan dataöverföringsm edel, eftersom den som sålt m yntkortet på basis av de betalningar som korten använts för endast får inform ation om till vilket belopp kunden h a r u tn y ttjat de p å förhand b etal d a tjänsterna. D en kö p k raft som lagrats i en elektronisk p o rtm o n n ä, som är i sam bruk, kan d ärem ot med vissa reservationer jäm fö ras m ed pengar, särskilt om p o rtm o n n än i e tt öppet sys tem kan användas för betalning av m ånga olika tjänster och p ro d u k te r (t.ex. telefon, parkering, kollektivtrafik). N ä r en elektronisk p o rtm o n n ä i sam bruk införs får sedlarna och m ynten en bety dande konkurrent. V erksam heten inom T o im irah a Oy, som gru n d ats för a tt tillhandahålla betalningstjänster b a serade p å sm artk o rt och fö r a tt in fö ra ett säkert system med elektroniska pengar, expanderade u n der året och o m fattar nu förutom telefonauto m atavgifter också vissa avgifter inom kollektiv trafiken. Ö verenskom m else h ar också träffats om användning av ko rtet för vissa parkeringsavgifter. Finlands Bank anser a tt ett om fattan d e och ko o rd in erat ibruktagande av det nya betalnings m edlet k an åstad k o m m a sam hällsekonom iska kostnadsinbesparingar. bankstrejk. D enna effekt hade inte helt hunnit utjäm nas vid årsskiftet. E tt tillskott till sedel stocken gav dessutom sk atteå terb ärin g a m a i ja n u ari och decem ber. Beloppet utelöpande sedlar steg under 1993 från m iljoner m ark till m iljoner m ark. E n bankstrejk eller en h o tan d e bankstrejk m edför i allm änhet betydande fö rän d rin g ar ock så i sedelstockens sam m ansättning så a tt efterfrå gan p å sedlar i större valörer ökar. D en n a gång ö k ade andelen m arks sedlar dock inte näm nvärt; från att i o k to b er h a utg jo rt 27.6 % av det to tala beloppet utelöpande sedlar uppgick andelen d å bankbranschens kollektivavtal god kändes till 28.9 %. E fter a tt hotet om bankstrejk var över började sedelstockens sam m ansättning norm aliseras. Strejkhotet ökade som m est sedel stocken med cirka 4 m iljarder m ark, dvs. med drygt en fjärdedel. Beloppet utelöpande m ynt ökade fram fö r allt p å grund av m yntreform en. D en 15 novem ber gavs nya 10, 5 och 1 m arks m ynt ut. Dessa m ynt fanns vid slutet av året i om lopp till ett sam m an lagt belopp av 463 m iljoner m ark, sam tidigt som de utelöpande gam la 5 och 1 m arks m ynten hade m inskat med 187 m iljoner m ark. D en hotande bankstrejken påverkade i någon m ån också belop pet utelöpande m ynt. D etta steg 1993 från m iljoner m ark till miljoner m ark. Av belop pet var 255 m iljoner m ark jubileum sm ynt. Å r 1993 utgavs inte nya jubileum sm ynt. I förhållande till b ru tto n a tio n alp ro d u k ten steg beloppet utelöpande sedlar och m ynt fo rt sättningsvis. A llm änhetens innehav av sedlar och m ynt fortsatte a tt ö k a klart, m edan bankernas innehav m inskade. Till antalet sker stö rsta delen av hushållens dagliga betalningar alltjäm t i k o n tan ter. E n u n dersökning som utfördes av F inlands B ank visa de a tt 80 % av hushållens betalningar skedde med sedlar och m ynt. V ärdem ässigt utgjorde k o n ta n t b etalningarna 40 % av hushållens sam tliga b etal ningar. Betydelsen av k o n ta n ta medel kom m er dock a tt m inska i fram tiden i ta k t m ed utveck lingen av ersättande betalningsm edel. Penningförsörjningen reviderades Beloppet utelöpande sedlar och m ynt ökade i slutet av året Beloppet utelöpande sedlar och m ynt förblev, med u n d an tag för slutet av året, i det närm aste o fö rä n d rat jä m fö rt med Sedelstocken växte i slutet av året särskilt p å grund av h o tet om N ya sedlar och m ynt gavs ut M yntreform en, som hade inletts 1990, slutfördes genom utgivningen av de nya 10, 5 och 1 m arks m ynten. R eform ens syfte var a tt göra m yntserien k larare så a tt v ar och en u ta n svårighet kan k än n a igen m ynten och särskilja deras olika valörer L Sam tidigt m ed de nya m ynten gav F inlands Bank den 15 novem ber också u t en 20 m arks se del. En 20 m arks sedel hade dessförinnan senast ingått i 1945 års sedelserie. Sedeln ä r utfo rm ad av grafikem Erik Bruun. D en h a r i likhet m ed 50 och 10 m arks sedlam a ett m otiv som h ä n fö r sig till Finlands självständighetstid. Sedeln m o tsv arar i fråga om säkerhetsdetaljer och a n d ra egenskaper 100 och 50 m arks sedlarna. 20 m arks sedeln ä r avsedd a tt fö r sin del ersätta 10 m arks sedeln, som försvinner u r rörelsen, så a tt skillnaden m ellan den m insta sedeln och det störs ta m yntet inte skall bli för stor. F inlands Bank gav inte längre efter m itten av novem ber u t 10 m arks sedlar. Vid slutet av 1993 var beloppet u telöpande 20 m arks sedlar 284 m iljoner m ark och 10 m arks sedlar 273 m iljoner m ark. Sedel- och m ynthanteringen ökade F inlands Banks k o n to r läm n ar i fö rsta h an d ut sedlar och m ynt till an d ra penninginstitut enligt deras behov och ta r em ot sedlar och m ynt av dessa. Finlands Bank gav 1993 ut sedlar till ett belopp av m iljoner m ark och m ynt till ett belopp av m iljoner m ark och tog em ot sedlar till ett belopp av m iljoner m ark och m ynt till ett belopp av m iljoner m ark. Både till beloppet och antalet gavs m est 100 m arks sedlar ut. D eras andel av beloppet utgivna sedlar var 6 2 % och av antalet utgivna sedlar 59 %. D en stora andelen 100 m arks sedlar bero d de på a tt 100 m arks sedeln var den pop u läraste sedeln i b an k au to m ater. Av m ynten utgavs beloppsm ässigt m est 5 m arks m ynt, dvs. 756 m il jo n e r m ark eller 57 % av alla utgivna m ynt, och antalsm ässigt m est 1 m arks m ynt, dvs. 311 m iljo ner m ark, eller 40 % av alla utgivna m ynt. Finlands B ank tog em ot m est 100 m arks sed lar, dvs m iljoner m ark eller 63 % av alla inläm nade sedlar. Ö ckså antalsm ässigt läm nades m est 100 m arks sedlar in, dvs. 293 m iljoner styck en eller 57 % av alla inläm nade sedlar. A v m ynten läm nades m est 5 m arks m ynt in, dvs. 707 m iljoner m ark, och antalsm ässigt m est 1 m arks m ynt, dvs. 308 m iljoner stycken eller 41 % av antalet inläm nade m ynt. D e sedlar som läm nas in till F inlands Bank granskas och sorteras i sedlar av god kvalitet, som p å n y tt sätts i cirkulation och sedlar av dålig kvalitet som m akuleras. Sam tidigt kontrolleras också sedlarnas äkthet. Å r 1993 sorterade F in

5 26 lands Banks kontor 491 m iljoner stycken sedlar maskinellt, dvs. 6.3 % m era än D en m a nuella sorteringen, som så sent som 1989 u t gjorde 35 % av den totala sorteringen, har i praktiken upphört. A ntalet sedlar av dålig kvalitet som m akulerades var 116 miljoner. De utelöpande sedlarna cirkulerade under året i medeltal 3.5 gånger via Finlands Bank. Den största om loppshastigheten, 5.3 gånger, noterades för 100 m arks sedeln. M otsvarande siffra för de övriga valörerna var m ark 2.1, 500 m ark 2.5, 50 m ark 4.0 och 10 m ark 2.3. Sedlarnas genom snittliga livslängd var 1993: mk 5.2 år, 500 mk 6.7 år, 100 mk 2.0 år, 50 mk 2.2 år. Sedlarna är säkra Finlands Bank gav i novem ber 1991 ut 1 000, 500, 100 och 50 m arks sedlar med beteckningen Litt. A. Deras säkerhet hade förbättrats ytterligare jäm fört med sedlarna av 1986 års typ. Av sedlar med beteckningen Litt A. har det inte påträffats några förfalskningar. U nder 1993 påträffades emellertid förfalskade 500 och 100 m arks sedlar av 1986 års typ. F ö r falskningarna härstam m ade huvudsakligen från Finlands närom råden och de fick en viss spridning också i Finland. Finlands Bank och de andra bankerna effektiverade bortdragningen av sedlarna av 1986 års typ ur rörelsen. Sådana fanns dock ännu i viss m ån i om lopp vid utgången av Ändringar ipenningförsörjningstjänslerna Finlands Bank och bankerna kom överens om att införa en avgiftsbelagd penningförsörjningsservice i huvudstadsregionen från och med den 1 maj. Syftet med reformen var kostnadsinbesparingar totalt sett. Finlands Banks kontor i K otka stängdes 1993 och dess penningförsörjning överfördes till Finlands Banks h u v u dkontor och kontoret i K uopio. Den nya myntlagen trädde i kraft Den nya myntlagen trädde i kraft den 1 maj. Den viktigaste förändringen med tanke på penningförsörjningen var a tt Finlands Bank i fråga om sedlar och finansm inisteriet i fråga om m ynt fick rätt att besluta att de skall upphöra att vara lagliga betalningsm edel. Finlands Bank beslöt att alla sedlar av års typ skulle upphöra att gälla som lagliga betalningsmedel. Finansm inisteriet beslöt att dra in alla mynt som getts ut före 1963 och alla mynt lydande på penni av äldre typ än Sedlarna och mynten blev ogiltiga den 1 januari 1994, varefter betalningsm ottagare inte längre ä r skyldiga att acceptera dem som betalningsm edel. Finlands Bank löser in sedlarna och mynten till och med den 31 december Kon tan tmedelskrediterna a vskaffades Systemet med kontantm edelskrediter, som varit i kraft i närm are 13 år och med vilket Finlands Bank finansierade depositionsbankernas sedeloch m yntkassor, avskaffades under verksam hetsåret. Bankerna förbereder sig för allm änhetens kontantuttag på depositionskonton genom att hålla sig med kontanter. K assahanteringen är emellertid förknippad med räntekostnader och andra kostnader som bankerna försöker minimera. Under den period då penningm arknaden reglerades stod bankerna i allm änhet i skuld till centralbanken. Genom att m inska sina sedel- och m yntkassor vid slutet av dagen kunde bankerna reducera sin centralbankskredit och räntek ostnaderna för denna. D ärför transporterade de en så stor del som möjligt av sina sedel- och m yntkassor till Finlands Bank för att krediteras på checkkontona, som vid slutet av dagen följaktligen visade ett i m otsvarande m ån m indre debetsaldo. Följande m orgon häm tades handkassorna tillbaka till banken. För att den onödiga transporten av kontanter mellan bankerna och Finlands Bank skulle u pphöra togs det s.k. systemet med kontantm edelskredit i bruk vid början av novem ber System et fungerade så att bankerna beviljades en räntefri kredit i Finlands Bank som m otsvarade deras sedel- och m yntkassa. K assahanteringen orsakade därefter inte längre bankerna räntek ostnader. Vid början av augusti 1988 fastställdes en s.k. självriskandel som inte ingick i krediten. D ärefter blev bankerna åter tvungna a tt själva finansiera en del av sin kassahantering. Efter att systemet med kontantm edelskredit införts hade penningförsörjningssystem et genom gått så stora förändringar att det inte längre lönade sig för bankerna och inte heller i övrigt var ändam ålsenligt att dagligen transportera h an d kassorna mellan bankerna och Finlands Bank. D å det dessutom var angeläget att ändra F inlands Banks och bankernas inbördes finansieringsförhållanden så att de bättre anpassades till verksam hetsm iljön, beslöt Finlands Bank att slopa systemet med kontantm edelskredit vid slutet av juni Efter att kontantm edelskrediten avskaffats ä r bankernas kassahantering åter förknippad med en norm al m arginalkostnad, som sporrar bankerna att m inim era sin kassahantering. F ö rutom likviditetseffekter av engångskaraktär under övergångsskedet hade systemet med kontantm edelskredit inte någon penningpolitisk betydelse, eftersom krediten var bunden vid sedel- och m yntkassorna och således inte kunde användas till att öka kreditgivningen. Övrig verksamhet Förvaltningen av valutareserven På de internationella valuta- och k apitalm arknaderna fortsatte räntorna och valutakurserna att fluktuera kraftigt under O rsak till detta var fram för allt osäkerheten om den europeiska integrationsprocessen. Förvaltningen av valutareserven och riskhanteringen krävde d ärfö r stö r re satsningar än förut på den europeiska m arknaden. Finlands Banks valutareserv placerades främ st i m asskuldebrev em itterade av stater och värdepappersrelaterade återförsäljningsavtal, dvs. repor. Användningen av repor ökade betydligt jäm fört med tidigare år. En del av reserven placerades också i depositioner i utländsk valuta, guld och IM F:s särskilda dragningsrätter. G uldinnehavet förblev oförändrat. De viktigaste placeringsvalutorna var D-m arken, US-dollarn, det brittiska pundet, den franska francen, den nederländska gulden och den japansk a yenen. Fördelningen och förändringen av huvudposterna i den konvertibla valutareserven 1993 var följande: Reserv Reserv För ändring Mmk G u ld Särskilda dragningsrätter R eservtranchen i IM F K onvertibla valutor, netto S u m m a

6 29 F in lan d s B a n k s b okslut R e s u lta trä k n in g, m k Ränteintäkter Inhemska (1) Likviditetskrediter , ,04 Bankcertifikat , ,86 Värdepapper med återförsäljningsförbindelse , ,64 Nettoräntor för terminsaffärer , ,84 KTR-krediter , ,16 Masskuldebrev , ,84 Krediter till Statens säkerhetsfond , ,69 Stabiliseringslån , ,27 Övriga fordringar , , , ,26 Utländska (2) Internationella valutafonden , ,83 Värdepapper , ,03 Övriga valutafordringar , , , ,60 Summa ränteintäkter , ,86 Räntekostnader Inhemska (3) Dagsdepositioner , ,23 Bankcertifikat , ,00 Kassareservdepositioner , ,85 Investeringsdepositioner , ,76 Övriga skulder , , , ,83 Utländska Internationella valutafonden , ,76 Stödkrediter , ,02 Övriga skulder , , , ,49 Summa räntekostnader , ,32 Räntebidrag ( 4 ) , ,54 Övriga intäkter (5) Expeditionsavgifter och provisioner , ,18 Finansinspektionens tillsynsavgifter ,00 Ö vriga , , , ,72 Övriga kostnader (6) L öner , ,96 Socialkostnader , ,80 Anskaffning av sedlar , ,10 Avskrivningar , ,37 Ö vriga , , , ,78 Kostnader och intäkter för tryggande av penningmarknadens stabilitet (7) Avskrivningar på aktier i egendomsförvaltningsföretag ,00 Avskrivningar på aktiverade utgifter och förluster ,00 Intäkter från försäljning av a k tie r , ,00 Resultat före kursdifferenser och reserveringar , ,48 Kursdifferenser för utländska värdepapper (8) , ,42 Yalutakursdifferenser (9) , ,83 Ökning av pensionsreservering(lo) ,62 Ökning ( ) / upplösning (+) av reservering (30 lagen om Finlands Bank) (10) , ,93 Räkenskapsårets resultat (11).. 0,00 0,00

7 30 31 B a la n srä k n in g, m k Aktiva Guld och valutafordringar (1) G u ld , ,68 Särskilda dragningsrätter , ,54 Reservtranchen i Internationella valutafonden , ,47 Konvertibla v alu to r , , , ,49 Övriga fordringar pä utlandet (1) M arkandelen i Internationella valutafonden , ,52 Tidsbunden k re d it , , ,25 Fordringar på finansinstitut (2) L ikviditetskrediter , ,00 Bankcertifikat , ,03 V ärdepapper med återförsäljningsförbindelse , ,56 Tidsbundna k red iter ,00 K ontantm edelskrediter ,00 M asskuldebrev , ,00 Ö v rig a , , , ,41 Fordringar pä den offentliga sektorn (3) Krediter till Statens säkerhetsfond ,00 Statens m etallmyntsansvar , , , ,20 Fordringar pä företag (4) Finansiering av inhemska leveranser (K T R ) , ,90 Ö v rig a , , , ,61 Övriga fordringar (5) Lån för stabilisering av penningm arknaden , ,00 R esultatregleringar , ,76 Ö v rig a , , , ,94 Aktiverade utgifter och förluster fö r tryggande av penningmarknadens stabilitet (6) , ,00 Summa , ,90 Passi'a Valutaskulder (1) Konvertibla v alu to r , , , ,24 Övriga utländska skulder ( I ) Internationella valutafondens m arkkonton , ,35 Tilldelade särskilda dragningsrätter , ,50 Ö v rig a... _ , , ,85 Utelöpande sedlar och mynt (7) S ed lar , ,00 M etallm ynt , , , ,35 Bankcertifikat (8) , ,00 Skidder till finansinstitut (9) D agsdepositioner , ,66 M inim ireservdepositioner ,00 Tidsbundna depositioner ,00 K assareservdepositioner , , ,66 Skulder till den offentliga sektorn (10) C heckkonton , ,01 Depositioner från Statens säkerhetsfond , , , ,64 Skulder till företag (11) Investerings- och fartygsanskaffningsdepositioner , , , ,53 övriga skulder (12) R esultatregleringar , ,72 Ö v rig a , , , ,69 Värderegleringskonto och reserveringar ( 1 3 ) , ,38 Eget kapital (14) G ru n d fo n d , ,00 R eservfond , ,56 R äkenskapsårets v in s t , ,56 Sum m a , ,90

om försvagningen av m arkens värde höjde m otvärdet i m ark på fo rdringar och skulder i u t

om försvagningen av m arkens värde höjde m otvärdet i m ark på fo rdringar och skulder i u t 18 19 uppgick vid årets slut till ca 1 m iljard m ark. Bunden i F inlands Banks egendom sförvaltningsbolag finns fortfaran d e finansiering p å ca 9.5 m iljarder m ark och drygt 0.6 m iljarder m ark i

Läs mer

FÖRESKRIFT OM KONCERNBOKSLUT I KREDITINSTITUT

FÖRESKRIFT OM KONCERNBOKSLUT I KREDITINSTITUT tills vidare 1 (7) Till kreditinstituten Till kreditinstitutens holdingsammanslutningar FÖRESKRIFT OM KONCERNBOKSLUT I KREDITINSTITUT Finansinspektionen meddelar med stöd av 4 2 punkten lagen om finansinspektionen

Läs mer

and elarn a avsevärt inom de olika delsektorerna av det finansiella system et.

and elarn a avsevärt inom de olika delsektorerna av det finansiella system et. 18 säte i F inland, m en den verkställande ledningen sitter i Stockholm. M ätt med balanso m slu tn in g en ä r den nya bankko n cern en näst störst i N o r den efter Svenska H andelsbanken. F in an sin

Läs mer

vecklingssystem som kan g o dkännas för ECBS k re d ittran sak tio n e r sam t utv ärd erat värdepappersavvecklingssystem en i E U -o m råd et m ot

vecklingssystem som kan g o dkännas för ECBS k re d ittran sak tio n e r sam t utv ärd erat värdepappersavvecklingssystem en i E U -o m råd et m ot 19 18 senast kring halvårsskiftet 2000 ä r en integrerad del av det han d elsn ät som håller på a tt byggas upp till allm äneuropeisk stan d ard. X etra-system et vid D eutsche Börse blir då handelssystem

Läs mer

Finansräkenskapernas reviderade uppgifter för år 2008 har utkommit

Finansräkenskapernas reviderade uppgifter för år 2008 har utkommit Nationalräkenskaper 2010 Finansräkenskaper Finansräkenskapernas reviderade uppgifter för år har utkommit Finansräkenskapernas årsuppgifter för år har reviderats på basis av kompletterade källuppgifter.

Läs mer

Riksdagens bankfullmäktiges berättelse för 1992

Riksdagens bankfullmäktiges berättelse för 1992 Riksdagens bankfullmäktiges berättelse för 1992 Helsingfors 1993 1993 rd B 1 RIKSDAGENS BANKFULLMÄKTIGES BERÄTTELSE FÖR 1992 * TILL RIKSDAGENS EKONOMIUTSKOTT 1 HELSINGFORS 1 993 INNEHÅLL ISSN 0356-0457

Läs mer

Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS BESLUT

Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS BESLUT EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 4.4.2012 COM(2012) 160 final C7-00091/12 Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS BESLUT om utnyttjande av Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter

Läs mer

nas för Statens säkerhetsfond skall betala en daglig rän ta som högst u p p g år till m a rk n a d srä n ta n.

nas för Statens säkerhetsfond skall betala en daglig rän ta som högst u p p g år till m a rk n a d srä n ta n. 39 38 rä n ta som u p p g år till tre m ånaders m a rk n ad srän tan den dag då krediten lyfts, och a tt F inlands Bank på det depositionsk o n to som p å ovanstående villkor ö p p nas för Statens säkerhetsfond

Läs mer

RIKSDAGENS BANKFULLMÄKTIGES BERÄTTELSE FÖR ÅR 1965 TILL RIKSDAGENS BANKUTSKOTT

RIKSDAGENS BANKFULLMÄKTIGES BERÄTTELSE FÖR ÅR 1965 TILL RIKSDAGENS BANKUTSKOTT RIKSDAGENS BANKFULLMÄKTIGES BERÄTTELSE FÖR ÅR 1965 TILL RIKSDAGENS BANKUTSKOTT RIKSDAGENS BANKFULLMÄKTIGES BERÄTTELSE FÖR ÄR 1965 TILL RIKSDAGENS BANKUTSKOTT HELSINGFORS 1966 INNEHÅLL Sid. Finlands Banks

Läs mer

Finansräkenskaper 2010

Finansräkenskaper 2010 Nationalräkenskaper 211 Finansräkenskaper Kapitalvinsterna ökade hushållens finansiella tillgångar i fjol I slutet av år uppgick hushållens finansiella tillgångar till 223 miljarder euro. Detta var en

Läs mer

Standard RA4.6. Rapportering av oreglerade och icke räntebärande fordringar. Föreskrifter och allmänna råd

Standard RA4.6. Rapportering av oreglerade och icke räntebärande fordringar. Föreskrifter och allmänna råd Standard RA4.6 Rapportering av oreglerade och icke räntebärande fordringar Föreskrifter och allmänna råd FINANSINSPEKTIONEN räntebärande fordringar dnr 2/120/2006 2 (2) INNEHÅLL 1 Tillämpning 4 2 Syfte

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i lagen (1995:1559) om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag; SFS 2004:1175 Utkom från trycket den 15 december 2004 utfärdad den 2 december 2004.

Läs mer

Riksdagens bankfullmäktiges berättelse. förigg7

Riksdagens bankfullmäktiges berättelse. förigg7 Riksdagens bankfullmäktiges berättelse förigg7 Helsingfors 1998 B 2/1998 rd RIKSDAGENS BANKFULLMÄKTIGES BERÄTTELSE FÖR 1997 * TILL RIKSDAGENS EKONOMIUTSKOTT HELSINGFORS 1998 INNEHÅLL ISSN 1237-4342 O Y

Läs mer

FÖRESKRIFT Nr 306.2 Dnr 44/420/98 1 (5)

FÖRESKRIFT Nr 306.2 Dnr 44/420/98 1 (5) 1 (5) NOTER TILL BOKSLUTET I noter till bokslutet skall redovisas följande: Noter angående upprättandet av bokslutet I noterna skall ingå en beskrivning av redovisningsprinciperna för upprättande av sammanslutningens

Läs mer

Hyresfastighetsfonden Management Sweden AB (publ) Organisationsnummer: 556817-1812. Kvartalsrapport 20110101-20110930

Hyresfastighetsfonden Management Sweden AB (publ) Organisationsnummer: 556817-1812. Kvartalsrapport 20110101-20110930 Hyresfastighetsfonden Management Sweden AB (publ) Organisationsnummer: 556817-1812 Kvartalsrapport 21111-21193 VD HAR ORDET HYRESFASTIGHETSFONDEN MANAGEMENT SWEDEN AB (publ) KONCERNEN KVARTALS- RAPPORT

Läs mer

Nr 89 257. Bilaga 1 KONCERNRESULTATRÄKNING

Nr 89 257. Bilaga 1 KONCERNRESULTATRÄKNING Nr 89 257 KONCERNRESULTATRÄKNING Bilaga 1 I Kalkyl över kreditinstitutsverksamhet och investeringstjänster 1 Ränteintäkter Räntekostnader Finansnetto Intäkter från investeringar i form av eget kapital

Läs mer

Föreskrift om rapportering av oreglerade fordringar och övriga fordringar med nollränta

Föreskrift om rapportering av oreglerade fordringar och övriga fordringar med nollränta understrykning 1 (6) Till kreditinstituten Till kreditinstitutens holdingsammanslutningar Föreskrift om rapportering av oreglerade fordringar och övriga fordringar med nollränta Finansinspektionen meddelar

Läs mer

3.1 Årsredovisning Bilaga 4, uppdaterad 18.12.2007 KONCERNBOKSLUT KONCERNBALANSRÄKNING FÖR KREDITINSTITUT 1 (9) Dnr 7/120/2005

3.1 Årsredovisning Bilaga 4, uppdaterad 18.12.2007 KONCERNBOKSLUT KONCERNBALANSRÄKNING FÖR KREDITINSTITUT 1 (9) Dnr 7/120/2005 1 (9) KONCERNBALANSRÄKNING FÖR KREDITINSTITUT Enligt 31 1 mom. i finansministeriets förordning (FMF) om bokslut, koncernbokslut och verksamhetsberättelse i kreditinstitut och värdepappersföretag ska kreditinstitut

Läs mer

Regler för bokföring och årsredovisning i Sveriges riksbank

Regler för bokföring och årsredovisning i Sveriges riksbank Regel BESLUTSDATUM: 2011-12-07 BESLUT AV: BEFATTNING: - ANSVARIG AVDELNING: Direktionen ADM FÖRVALTNINGSANSVARIG: Henrik Gardholm SVERIGES RIKSBANK SE-103 37 Stockholm (Brunkebergstorg 11) Tel +46 8 787

Läs mer

i synnerhet om utbudet av banktjänster via postkontor också tas med i beräkningen. Bankstödet 1991 1996, miljoner mark

i synnerhet om utbudet av banktjänster via postkontor också tas med i beräkningen. Bankstödet 1991 1996, miljoner mark 18 19 samma utvecklingen i värdepappershandeln under första halvåret. De största enskilda posterna var vinsterna i samband med försäljningen av aktierna i Tuko Oy och värdeökningen i bankernas statsobligationsportfölj

Läs mer

Standard RA4.10. Rapportering av exponeringar mot närstående. Föreskrifter och allmänna råd

Standard RA4.10. Rapportering av exponeringar mot närstående. Föreskrifter och allmänna råd Standard RA4.10 Rapportering av exponeringar mot närstående Föreskrifter och allmänna råd FINANSINSPEKTIONEN tills vidare närstående dnr 14/120/2006 2 (2) INNEHÅLL 1 Tillämpning 3 2 Syfte 4 3 Internationella

Läs mer

RAPPORTERINGSANVISNINGAR

RAPPORTERINGSANVISNINGAR 1 (5) RAPPORTERINGSANVISNINGAR Blanketterna fylls i enligt dessa anvisningar. Posterna har i tillämpliga delar definierats i enlighet med VIRATI-dokumentet Klassificeringar och definitioner (18.10.2004)

Läs mer

TARGET2- Suomen Pankki

TARGET2- Suomen Pankki REGLER OM AUTOMATISK KOLLATERALISERING I TARGET 2-SUOMEN PANKKI Definitioner automatisk kollateralisering: intradagskredit som en nationell centralbank i euroområdet beviljar i centralbankspengar till

Läs mer

Årsredovisning för Hyresfastighetsfonden 2010 nr 2 AB (publ)

Årsredovisning för Hyresfastighetsfonden 2010 nr 2 AB (publ) Årsredovisning för Hyresfastighetsfonden 2010 nr 2 AB (publ) (556789-7177) Räkenskapsåret 100701 101231 Hyresfastighetsfonden 2010 nr 2 AB (publ) Årsredovisning Sida 1 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Styrelsen

Läs mer

SFS 1998:1405 31 32 33 33 a

SFS 1998:1405 31 32 33 33 a Svensk författningssamling Lag om ändring i lagen (1988:1385) om Sveriges riksbank; SFS 1998:1405 Utkom från trycket den 4 december 1998 utfärdad den 26 november 1998. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs

Läs mer

Försäkringsbolagens placeringsverksamhet 2007

Försäkringsbolagens placeringsverksamhet 2007 FK Finanssialan Keskusliitto FC Finansbranschens Centralförbund Kimmo Koivisto INNEHÅLL Allmänt... 3 placeringar 31.12.2007... 4 nya placeringar 2007... 6 Placeringsintäkternas utveckling 2007... 8 bostadsbestånd...

Läs mer

Dubbelboende vid beskattningen av fysiska personer

Dubbelboende vid beskattningen av fysiska personer Joakim Frände Dubbelboende vid beskattningen av fysiska personer A kadem isk avhandling som m ed tillständ av juridiska fakulteten vid H elsingfors universitet fram läggs tili offentlig granskning i Porthania

Läs mer

1. Vilka av följande områden beskriver närmast stiftelsens ändamål?

1. Vilka av följande områden beskriver närmast stiftelsens ändamål? Stiftelsens verksamhet 1. Vilka av fölnde områden beskriver närmast stiftelsens ändamål? utdelning av stipendier produktion av information eller utbildning främnde av kultur produktion av tjänster verksamhet

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL RP 282/2004 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av 6 och i lagen om aktiebolag PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I propositionen föreslås att lagen om aktiebolag

Läs mer

Koncernredovisning Repetition

Koncernredovisning Repetition Koncernredovisning Repetition Fördjupad finansiell redovisning Handelshögskolan vid Åbo Akademi BokfL 6:7.1 : Koncerninterna poster och minoritetsandelar I koncernbokslutet skall koncernens resultat och

Läs mer

698/2014 15. Bilaga 1 RESULTATRÄKNING FÖR KREDITINSTITUT

698/2014 15. Bilaga 1 RESULTATRÄKNING FÖR KREDITINSTITUT 698/2014 15 Bilaga 1 RESULTATRÄKNING FÖR KREDITINSTITUT Ränteintäkter Nettointäkter från leasingverksamhet Räntekostnader RÄNTENETTO Intäkter från egetkapitalinstrument Företag inom samma koncern Ägarintresseföretag

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i lagen (2013:561) om förvaltare av alternativa investeringsfonder; SFS 2015:397 Utkom från trycket den 26 juni 2015 utfärdad den 17 juni 2015. Enligt riksdagens

Läs mer

Försäkringsbolagens placeringsverksamhet 2006

Försäkringsbolagens placeringsverksamhet 2006 FK Finanssialan Keskusliitto FC Finansbranschens Centralförbund Kimmo Koivisto INNEHÅLL Allmänt...2 placeringar 31.12.2006...3 nya placeringar 2006...5 Placeringsintäkternas utveckling 2006...7 Bilaga

Läs mer

SV BILAGA XIII. RAPPORTERING OM LIKVIDITET (DEL 5 av 5: STABIL FINANSIERING)

SV BILAGA XIII. RAPPORTERING OM LIKVIDITET (DEL 5 av 5: STABIL FINANSIERING) BILAGA XIII RAPPORTERING OM LIKVIDITET (DEL 5 av 5: STABIL FINANSIERING) 1. Poster som ger stabil finansiering 1.1. Allmänna kommentarer 1. Detta är en sammanfattande mall som innehåller information om

Läs mer

Finansinspektionens författningssamling

Finansinspektionens författningssamling Remissexemplar 2013-10-14 Finansinspektionens författningssamling Utgivare: Finansinspektionen, Sverige, www.fi.se ISSN 1102-7460 Finansinspektionens föreskrifter om tillsynskrav för kreditinstitut och

Läs mer

Sverige får nya sedlar och mynt KOLLA PENGARNA! S V E R I G E S R I K S B A N K

Sverige får nya sedlar och mynt KOLLA PENGARNA! S V E R I G E S R I K S B A N K Sverige får nya sedlar och mynt KOLLA PENGARNA! S V E R I G E S R I K S B A N K 1-krona 2-krona 5-krona 10-krona Sverige får nya sedlar och mynt Under 2015 och 2016 får Sverige nya sedlar och mynt. Vi

Läs mer

ANVISNING OM DELÅRSRAPPORTERING I KREDIT- INSTITUT SOM ÄR FÖREMÅL FÖR OFFENTLIG HANDEL

ANVISNING OM DELÅRSRAPPORTERING I KREDIT- INSTITUT SOM ÄR FÖREMÅL FÖR OFFENTLIG HANDEL tills vidare 1(6) Till kreditinstituten Till kreditinstitutens holdingsammanslutningar ANVISNING OM DELÅRSRAPPORTERING I KREDIT- INSTITUT SOM ÄR FÖREMÅL FÖR OFFENTLIG HANDEL Finansinspektionen meddelar

Läs mer

SV BILAGA XIII. RAPPORTERING OM LIKVIDITET (DEL 3 av 5: INFLÖDEN)

SV BILAGA XIII. RAPPORTERING OM LIKVIDITET (DEL 3 av 5: INFLÖDEN) BILAGA XIII RAPPORTERING OM LIKVIDITET (DEL 3 av 5: INFLÖDEN) 1. Inflöden 1.1. Allmänna kommentarer 1. Detta är en sammanfattande mall som innehåller information om likviditetsinflöden mätt under de närmaste

Läs mer

Tillägg till prospekt avseende inbjudan till teckning av aktier i Rederi AB TransAtlantic (publ)

Tillägg till prospekt avseende inbjudan till teckning av aktier i Rederi AB TransAtlantic (publ) Tillägg till prospekt avseende inbjudan till teckning av aktier i Rederi AB TransAtlantic (publ) Innehållsförteckning Tillägg till prospekt avseende inbjudan till teckning av aktier i Rederi AB TransAtlantic

Läs mer

Vad gör Riksbanken? 2. Att se till att landets export är högre än importen.

Vad gör Riksbanken? 2. Att se till att landets export är högre än importen. Arbetsblad 1 Vad gör Riksbanken? Här följer några frågor att besvara när du har sett filmen Vad gör Riksbanken? Arbeta vidare med någon av uppgifterna under rubriken Diskutera, resonera och ta reda på

Läs mer

Försäkringsbolagens placeringsverksamhet 2010

Försäkringsbolagens placeringsverksamhet 2010 placeringsverksamhet 2010 FK Finanssialan Keskusliitto FC Finansbranschens Centralförbund Kimmo Koivisto INNEHÅLL Allmänt... 3 placeringar 31.12.2010... 4 nya placeringar 2010... 6 Placeringsintäkternas

Läs mer

om ombildning av Finlands skogscentrals affärsverksamhetsenhet till aktiebolag Det aktiebolag som ska bildas och överlåtelsefullmakt

om ombildning av Finlands skogscentrals affärsverksamhetsenhet till aktiebolag Det aktiebolag som ska bildas och överlåtelsefullmakt Lagförslag 1. Lag om ombildning av Finlands skogscentrals affärsverksamhetsenhet till aktiebolag I enlighet med riksdagens beslut föreskrivs: 1 Det aktiebolag som ska bildas och överlåtelsefullmakt Skogscentralens

Läs mer

Finansiell ekonomi Föreläsning 1

Finansiell ekonomi Föreläsning 1 Finansiell ekonomi Föreläsning 1 Presentation lärare - Johan Holmgren (kursansvarig) Presentation kursupplägg och examination - Övningsuppgifter med och utan svar - Börssalen - Portföljvalsprojekt 10p

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om investeringssparkonto; SFS 2011:1268 Utkom från trycket den 13 december 2011 utfärdad den 1 december 2011. Enligt riksdagens 1 beslut föreskrivs följande. Innehåll 1 Denna

Läs mer

RIKSDAGENS BANKFULLMÄKTIGES BERÄTTELSE FÖR ÄR 1935 TILL RIKSDAGENS BANKUTSKOTT HELSINGFORS 1936. STATSRÅDETS t r y c k e r i

RIKSDAGENS BANKFULLMÄKTIGES BERÄTTELSE FÖR ÄR 1935 TILL RIKSDAGENS BANKUTSKOTT HELSINGFORS 1936. STATSRÅDETS t r y c k e r i RIKSDAGENS BANKFULLMÄKTIGES BERÄTTELSE FÖR ÄR 1935 TILL RIKSDAGENS BANKUTSKOTT HELSINGFORS 1936 STATSRÅDETS t r y c k e r i D et ekonomiska livet i Finland år 1935. Sid. Det ekonomiska livet i Finland

Läs mer

Hade jag sextusende daler (sång nr 14)

Hade jag sextusende daler (sång nr 14) Hade ag sextusde daler (sång nr 14) Text och musik: Carl Michael Bellman Tor 1 c Arr: Eva Toller 2009. Tor 2 c. och Basso 1 c 1.Ha - de ag sex - tu - s - de. da - ler i kvar - ta - ler, i kvar - ta - ler.

Läs mer

I denna policy ska termer och beteckningar ha följande betydelse.

I denna policy ska termer och beteckningar ha följande betydelse. ERSÄTTNINGSPOLICY I denna policy ska termer och beteckningar ha följande betydelse. Betydande risktagare: En anställd vars arbetsuppgifter har en väsentlig inverkan på Bolagets riskprofil. Dessa personer

Läs mer

Delårsrapport för perioden 1 januari 31 augusti år 2005

Delårsrapport för perioden 1 januari 31 augusti år 2005 Delårsrapport för perioden 1 januari 31 augusti år 2005 (belopp inom parantes avser samma period föregående år där inget annat anges) Allmänt Såväl inlåning som utlåning har ökat. Ökningstakten i försparandet

Läs mer

Eolus Vind AB (publ) 556389-3956

Eolus Vind AB (publ) 556389-3956 Sida 1 av 9 DELÅRSRAPPORT För perioden 26-9-1 27-2-28 Eolus Vind AB (publ) 556389-3956 KONCERNEN Verksamheten Koncernen består av moderbolaget Eolus Vind AB (publ) och de helägda dotterbolagen Kattegatt

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om utgivning av elektroniska pengar; SFS 2002:149 Utkom från trycket den 16 april 2002 utfärdad den 4 april 2002. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs 2 följande. 1 kap.

Läs mer

Underlagspromemoria 3E

Underlagspromemoria 3E 2013-03-13 1( 8) Underlagspromemoria 3E Förslag till förordning om förvaltning av inbetalade medel i kärnavfallsfonden En promemoria från arbetsgruppen för regeringsuppdrag avseende översyn av finansieringslagen

Läs mer

Årsredovisning. Resultat och Balansräkning. Byggproduktion

Årsredovisning. Resultat och Balansräkning. Byggproduktion Årsredovisning Resultat och Balansräkning Bokföring eller Redovisning Bokföring Notera affärshändelser på olika konton. Sker löpande under bokföringsåret Redovisning Sammanställning, och värdering av företagets

Läs mer

Finansinspektionen tillsynsmyndighet för finansoch försäkringssektorn

Finansinspektionen tillsynsmyndighet för finansoch försäkringssektorn Finansinspektionen tillsynsmyndighet för finansoch försäkringssektorn Varför finns Finansinspektionen? Finansinspektionen (FI) arbetar för att kunder i Finland tryggt ska kunna sköta sina ärenden hos tjänsteleverantörer

Läs mer

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgiven i Helsingfors den 18 juni 2013 422/2013 Lag om införande av lagen om andelslag Utfärdad i Helsingfors den 14 juni 2013 I enlighet med riksdagens beslut föreskrivs:

Läs mer

FÖRESKRIFT OM BOKFÖRING I KREDITINSTITUT

FÖRESKRIFT OM BOKFÖRING I KREDITINSTITUT understrykning. 1 (5) Till kreditinstituten Till kreditinstitutens holdingsammanslutningar FÖRESKRIFT OM BOKFÖRING I KREDITINSTITUT Finansinspektionen meddelar med stöd av 14 1 mom. lagen om finansinspektionen

Läs mer

G arantier... 137 040 782,60 242 646 901,91

G arantier... 137 040 782,60 242 646 901,91 18 Företagen Bankens fordringar på företag sjönk med 1 166 Mmk till 3 678 Mmk. Exportfinansieringen gick ned med 880 Mmk och finansieringen av inhemska leveranser, inkl. den nya posten KTR-krediter bland

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till utveckling av lagstiftningen om bostadssparpremiesystemet PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås att lagen om bostadssparpremier,

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i årsredovisningslagen (1995:1554); SFS 2000:73 Utkom från trycket den 7 mars 2000 utfärdad den 24 februari 2000. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs 2 att 4

Läs mer

35 Avyttring av andelar i handelsbolag i vissa fall

35 Avyttring av andelar i handelsbolag i vissa fall Avyttring av andelar i handelsbolag i vissa fall 659 35 Avyttring av andelar i handelsbolag i vissa fall prop. 1999/2000:2 Del 2, s. 600-604 prop. 1995/96:109, s. 94-95 prop. 1992/93:151 Särskilda bestämmelser

Läs mer

Finansinspektionen rekommenderar att anmälan lämnas in i god tid innan beslutet om utnämning fattas eller det nya uppdraget tas emot.

Finansinspektionen rekommenderar att anmälan lämnas in i god tid innan beslutet om utnämning fattas eller det nya uppdraget tas emot. Ankomstdatum FIT & PROPER-blankett S3 DNR Lämplighetsprövning Denna blankett används av de anmälningsskyldiga i värdepappersföretag och deras utländska filialer holdingföretag för värdepappersföretag fondbörser

Läs mer

Eckerökoncernen Bokslutskommuniké för 2011

Eckerökoncernen Bokslutskommuniké för 2011 Eckerökoncernen Bokslutskommuniké för 2011 Omsättning 234,9 miljoner euro (228,9 milj. euro föregående år) Rörelseresultat 21,4 miljoner euro (24,3 milj. euro) Räkenskapsperiodens vinst 13,1 miljoner euro

Läs mer

DELÅRSRAPPORT PER 2013-06-30 SPARBANKEN LIDKÖPING AB

DELÅRSRAPPORT PER 2013-06-30 SPARBANKEN LIDKÖPING AB DELÅRSRAPPORT PER 2013-06-30 SPARBANKEN LIDKÖPING AB 1 Delårsrapport för perioden 2013-01-01 2013-06-30 Verkställande direktören för Sparbanken Lidköping AB, organisationsnummer 516401-0166, får härmed

Läs mer

Försäkringsbolagens placeringsverksamhet 2009

Försäkringsbolagens placeringsverksamhet 2009 placeringsverksamhet 29 FK Finanssialan Keskusliitto FC Finansbranschens Centralförbund placeringsverksamhet 29 placeringsverksamhet 29 Kimmo Koivisto INNEHÅLL Allmänt... 3 placeringar 31.12.29... 4 nya

Läs mer

n Ekonomiska kommentarer

n Ekonomiska kommentarer n Ekonomiska kommentarer Riksbanksfullmäktige ska enligt riksbankslagen varje år lämna förslag till disposition av Riksbankens vinst som till stora delar levereras in till statskassan. Sedan 1988 beräknas

Läs mer

Alternativa aktiemarknaden i Sverige AB (publ)

Alternativa aktiemarknaden i Sverige AB (publ) 1 Delårsrapport januari juni 2015 för Alternativa aktiemarknaden i Sverige AB (publ) (siffror inom parantes avser samma tidpunkt föregående år) Nettoomsättningen uppgick till 2.638 TSEK (2.432) Resultat

Läs mer

Koncerner med en balansomslutning större än 1 miljard kronor (mdkr) får lämna uppgifter som är avrundade till närmaste miljontal.

Koncerner med en balansomslutning större än 1 miljard kronor (mdkr) får lämna uppgifter som är avrundade till närmaste miljontal. Remissexemplar 2014-03-26 Bilaga 2 Anvisningar till blankett Standardrapport Företag med utländska filialer ska upprätta rapporten för moderföretaget inklusive dess filialer. Uppgifterna ska överensstämma

Läs mer

Eckerökoncernen Bokslutskommuniké 2009

Eckerökoncernen Bokslutskommuniké 2009 1 Eckerökoncernen Bokslutskommuniké 2009 Rörelseresultat 18,8 miljoner euro (17,5 milj. euro föregående år) Omsättning 214,1 miljoner euro (220,8 milj. euro) Affärsverksamheten genererade ett kassaflöde

Läs mer

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING 1999 Utgiven i Helsingfors den 28 oktober 1999 Nr 969 975 INNEHÅLL Nr Sidan 969 Lag om ändring av lagen om handel med standardiserade optioner och terminer... 2469 970 Lag

Läs mer

BRF Byggmästaren 13 i Linköping

BRF Byggmästaren 13 i Linköping Årsredovisning för BRF Byggmästaren 13 i Linköping Räkenskapsåret 2014-01-01-2014-12-31 Innehållsförteckning: Sida Förvaltningsberättelse 1 Resultaträkning 2 Balansräkning 3-4 Ställda säkerheter och ansvarsförbindelser

Läs mer

Föreskrifter och anvisningar 4/2011

Föreskrifter och anvisningar 4/2011 Föreskrifter och anvisningar 4/2011 Metoder för beräkning av maximibeloppet av den ersättning som kan krävas ut för förtida Dnr FIVA 9/01.00/2011 Utfärdad 15.12.2011 Gäller from 31.3.2012 FIASISPEKTIOE

Läs mer

Eckerökoncernen Bokslutskommuniké för 2010

Eckerökoncernen Bokslutskommuniké för 2010 Eckerökoncernen Bokslutskommuniké för 2010 Omsättning 228,9 miljoner euro (214,1 milj. euro föregående år) Rörelseresultat 24,3 miljoner euro (18,8 milj. euro) Affärsverksamhetens kassaflöde 35,1 miljoner

Läs mer

Eckerökoncernen Bokslutskommuniké 2008

Eckerökoncernen Bokslutskommuniké 2008 1 Eckerökoncernen Bokslutskommuniké 2008 Tillfredsställande resultat under stark omvärldspåverkan Omsättning 221,6 miljoner euro (181,3 milj. euro föregående år) Affärsverksamhetens kassaflöde 22,1 miljoner

Läs mer

Bostadsrättsföreningen Sankta Thora 769620-5348

Bostadsrättsföreningen Sankta Thora 769620-5348 Årsredovisning för Bostadsrättsföreningen Sankta Thora Räkenskapsåret 2009-09-01 - Innehållsförteckning: Sida Förvaltningsberättelse 1 Resultaträkning 3 Balansräkning 4 Ställda säkerheter och 5 ansvarsförbindelser

Läs mer

skuldkriser perspektiv

skuldkriser perspektiv Finansiella kriser och skuldkriser Dagens kris i ett historiskt Dagens kris i ett historiskt perspektiv Relativt god ekonomisk utveckling 1995 2007. Finanskris/bankkris bröt ut 2008. Idag hotande skuldkris.

Läs mer

Finnvera Abp. Tabelldel för ekonomisk översikt 1.1. 30.6.2008

Finnvera Abp. Tabelldel för ekonomisk översikt 1.1. 30.6.2008 Finnvera Abp Tabelldel för ekonomisk översikt 1.1. 30.6.2008 Resultaträkning för koncernen Not 1-06/2008 1-06/2007 Ränteintäkter 55 450 51 183 Ränteintäkter från utlåning 42 302 38 888 Räntestöd som styrts

Läs mer

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING 2002 Utgiven i Helsingfors den 18 juni 2002 Nr 482 485 INNEHÅLL Nr Sidan 482 Lag om ändring av lagen om pension för arbetstagare i kortvariga arbetsförhållanden... 3095 483

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL RP 214/2014 rd Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av i lagen om bostadssparpremier PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås det att lagen om

Läs mer

DELÅRSRAPPORT PER 2014-06-30 SPARBANKEN LIDKÖPING AB 516401-0166 1

DELÅRSRAPPORT PER 2014-06-30 SPARBANKEN LIDKÖPING AB 516401-0166 1 DELÅRSRAPPORT PER 2014-06-30 SPARBANKEN LIDKÖPING AB 516401-0166 1 Delårsrapport för perioden 2014-01-01 2014-06-30 Verkställande direktören för Sparbanken Lidköping AB, organisationsnummer 516401-0166,

Läs mer

Bokslutskommuniké. Substansvärdet ökade med 4,0 % till 219,41 kr per aktie (föregående år 210,87). Inklusive lämnad utdelning blev ökningen 6,9 %

Bokslutskommuniké. Substansvärdet ökade med 4,0 % till 219,41 kr per aktie (föregående år 210,87). Inklusive lämnad utdelning blev ökningen 6,9 % Bokslutskommuniké Substansvärdet ökade med 4,0 % till 219,41 kr per aktie (föregående år 210,87). Inklusive lämnad utdelning blev ökningen 6,9 % Styrelsen föreslår en utdelning om 10,00 kr per aktie varav

Läs mer

3.4 Förslag till nya allmänna råd om att söka tillstånd att driva bank- och finansieringsrörelse eller ge ut elektroniska pengar

3.4 Förslag till nya allmänna råd om att söka tillstånd att driva bank- och finansieringsrörelse eller ge ut elektroniska pengar undantag från tillståndsplikt. Finansinspektionen föreslår därför en ändring som innebär att en registrerad betaltjänstleverantör ska lämna motsvarande information vid en ändring av ägarföretaget och dess

Läs mer

Frivilligt kapitaltillskott. Information till medlemmar i RB Brf Silfverdalen

Frivilligt kapitaltillskott. Information till medlemmar i RB Brf Silfverdalen Frivilligt kapitaltillskott Information till medlemmar i RB Brf Silfverdalen Agenda Presentation av Stefan Engberg, Fristående Affärsutveckling AB En titt bakåt i tiden Balansräkningen och avgiften idag

Läs mer

1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F

1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F 1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F 1 DET ÄR 2652 282 71 HAR EN 350 140 141 KAN INTE 228 59 2 FÖR ATT 2276 369

Läs mer

Kapitaltäckning och likviditet 2014-09

Kapitaltäckning och likviditet 2014-09 Kapitaltäckning och likviditet 2014-09 Periodisk information per 30 september 2014 - Kapitaltäckning och likviditet Denna information om kapitaltäckning och likviditet för Ikano Bank AB (Publ), organisationsnummer

Läs mer

Betalningsbalans och utlandsställning

Betalningsbalans och utlandsställning Nationalräkenskaper 2014 Betalningsbalans och utlandsställning Finlands nettoställning mot utlandet minskade år 2013 Till minskningen av Finlands nettoställning mot utlandet år 2013 bidrog mest ökningen

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i lagen (2001:1227) om självdeklarationer och kontrolluppgifter; SFS 2005:344 Utkom från trycket den 31 maj 2005 utfärdad den 19 maj 2005. Enligt riksdagens beslut

Läs mer

Fortsatt stark omsättningstillväxt för SJR

Fortsatt stark omsättningstillväxt för SJR Fortsatt stark omsättningstillväxt för SJR Omsättningen uppgick till 25,4 MSEK (18,6), en ökning med 37 procent. Rörelseresultatet ökade med 37 procent till 3,3 MSEK (2,4), motsvarande en rörelsemarginal

Läs mer

APTAHEM 556970-5782. Delårsrapport 2015-01- 01 till 2015-03- 31

APTAHEM 556970-5782. Delårsrapport 2015-01- 01 till 2015-03- 31 55697-5782 Delårsrapport 215-1- 1 till 215-3- 31 55697-5782 Aptahem kvartalsrapport 215-1- 1 till 215-3- 31 Sammanfattning av kvartalsrapport Tre månader (215-1- 1 215-3- 31)! Rörelsens intäkter uppgick

Läs mer

Delårsrapport Q1, 2008

Delårsrapport Q1, 2008 Västerås Stockholm Delårsrapport Q1, 2008 Allokton Properties AB Stående lån 8,500000 Allokton I 2015 Frågor kring denna rapport kan ställas till Sören Andersson (tel +46 8 5221 7200) Sammanfattning Nettoomsättning

Läs mer

Kapitaltäckning och Likviditet 2012-09. Ikano Bank SE. Org nr 517100-0051

Kapitaltäckning och Likviditet 2012-09. Ikano Bank SE. Org nr 517100-0051 Kapitaltäckning och Likviditet 2012-09 Ikano Bank SE Org nr 517100-0051 Kapitaltäckning och likviditet, periodisk information per 30 september 2012 Denna information om kapitaltäckning och likviditet för

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i lagen (2000:1087) om anmälningsskyldighet för vissa innehav av finansiella instrument; SFS 2005:382 Utkom från trycket den 13 juni 2005 utfärdad den 2 juni 2005.

Läs mer

Bokslutskommuniké 2012 för. Alternativa aktiemarknaden i Sverige AB (publ)

Bokslutskommuniké 2012 för. Alternativa aktiemarknaden i Sverige AB (publ) 1 Bokslutskommuniké 2012 för Alternativa aktiemarknaden i Sverige AB (publ) Sammanfattning 2012 Året visar en kraftig förbättring av såväl omsättning som resultat jämfört med 2011. Nettointäkterna uppgick

Läs mer

4. Ett företag har vid årets början respektive slut nedanstående tillgångar, skulder och eget kapital:

4. Ett företag har vid årets början respektive slut nedanstående tillgångar, skulder och eget kapital: 2p 1. Ett företag köper i början av 2008 en maskin för 100 000 kr. Man beräknar att den ska kunna användas under 5 år och att restvärdet då är noll. a. Hur stor är företagets utgift 2008? Svar: 100 000

Läs mer

LAGERCRANTZ GROUP AB (publ)

LAGERCRANTZ GROUP AB (publ) LAGERCRANTZ GROUP AB (publ) Delårsrapport 1 april 30 september 2003 (6 månader) Nettoomsättningen ökade till 757 MSEK (710). Resultatet efter finansnetto förbättrades till 12 MSEK (1). Resultatet efter

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2011-03-22. Nya regler för elektroniska pengar

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2011-03-22. Nya regler för elektroniska pengar 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2011-03-22 Närvarande: F.d. justitierådet Inger Nyström, f.d. regeringsrådet Lars Wennerström och justitierådet Eskil Nord. Nya regler för elektroniska pengar

Läs mer

Koncernen är en av de största i Europa inom inkasso, reskontraadministration och finansiering.

Koncernen är en av de största i Europa inom inkasso, reskontraadministration och finansiering. Bokslut 2009 Verksamhet Koncernens affärsidé är att genom personlig service erbjuda marknaden effektiva och anpassade lösningar inom inkasso, reskontraadministration och finansiering. Inom ramen för affärsidén

Läs mer

EUROPEISKA KOMMISSIONEN

EUROPEISKA KOMMISSIONEN EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 13-05-2003 C(2003)1471fin Ärende: Statligt stöd N 591/2002 - Finland CIRR - system för finansiering av fartyg Herr Minister, (1) Efter att ha granskat de upplysningar

Läs mer

19 Utdelning av andelar i dotterbolag, lex ASEA

19 Utdelning av andelar i dotterbolag, lex ASEA 507 19 Utdelning av andelar i dotterbolag, lex ASEA 42 kap. 16 och 16 a IL prop. 1990/91:167, bet. 1990/91:SkU30 prop. 1992/93:108, bet. 1992/93:SkU8 prop. 1998/99:15 s. 241-247, 293 och 299, bet. 1998/99:SkU5

Läs mer

Fortsatt god tillväxt och starkt rörelseresultat. Perioden april juni. Perioden januari juni. Vd:s kommentar. Delårsrapport april-juni 2015

Fortsatt god tillväxt och starkt rörelseresultat. Perioden april juni. Perioden januari juni. Vd:s kommentar. Delårsrapport april-juni 2015 Fortsatt god tillväxt och starkt rörelseresultat Perioden april juni Omsättningen ökade till 82,2 MSEK (72,7), vilket motsvarar en tillväxt om 13,1 % (19,7) Rörelseresultatet uppgick till 8,2 MSEK (7,0)

Läs mer

Ökad omsättning. Perioden januari mars. Vd:s kommentar. Delårsrapport januari-mars 2013

Ökad omsättning. Perioden januari mars. Vd:s kommentar. Delårsrapport januari-mars 2013 Ökad omsättning Perioden januari mars Omsättningen ökade till 61,9 MSEK (58,7), vilket ger en tillväxt om 6 % Rörelseresultatet uppgick till 4,3 MSEK (4,5) vilket ger en rörelsemarginal om 6,9 % (7,7)

Läs mer

Riktlinjer för kapitalförvaltning inom Prostatacancerförbundet

Riktlinjer för kapitalförvaltning inom Prostatacancerförbundet 2014-08-21 Riktlinjer för kapitalförvaltning inom Prostatacancerförbundet Prostatacancerförbundet har ansvar för att bevara och förränta förbundets medel på ett försiktigt och ansvarsfullt sätt. Centralt

Läs mer