nas för Statens säkerhetsfond skall betala en daglig rän ta som högst u p p g år till m a rk n a d srä n ta n.

Transkript

1 39 38 rä n ta som u p p g år till tre m ånaders m a rk n ad srän tan den dag då krediten lyfts, och a tt F inlands Bank på det depositionsk o n to som p å ovanstående villkor ö p p nas för Statens säkerhetsfond skall betala en daglig rän ta som högst u p p g år till m a rk n a d srä n ta n. Ändringar av Finlands Banks räntor på grund av likviditetssystem et Vid sitt m öte den 19 augusti beslöt bank fu llm äk tige om de än d rin g ar av F inlands Banks rä n to r som följde av det nya likviditetssystem et. D irek tionens fram ställning i saken av den 11 augusti: Finlands Bank ersatte den 1 juli 1992 dagslåne- och dagsdepositionssystem et inom centralbanksfinansieringen m ed ett nytt likviditetssystem. Likviditetssystem et består av dagsdepositioner och likviditetskrediter. På grund av refor men h a r Finlands Bank slopat dagslånen och dagslåneräntan. D ärem o t b erä k n a r och offent liggör F inlands Bank dagligen den genom snittli ga overnighträntan på in terb an k m ark n ad en. Finlands Banks dag slån erän ta h ar använts som referensränta i vissa av F in lan d s Banks avtal. Enligt det gällande kassareservavtalet skall ett penninginstitut som inte inom u tsatt tid h ar fullgjort sin depositionsskyldighet för det resterande beloppet erlägga en rän ta som ä r fyra (4) procentenheter högre än den genom snittliga dagslåneräntan för sam m a m ånad. Enligt k red it kontoavtalet m ellan Finlands Bank och H elsing fors P enningm arknadscentral A b upp b ärs för krediter till H elsingfors P enningm arknadscen tral A b en årlig rän ta som u p p g år till två gånger gällande d agslåneränta plus fem (5) procen ten heter. På grund av det nya likviditetssystem et är det befogat a tt ersätta d ag slån erän tan m ed den genom snittliga o v ern ig h trän tan på in terb an k m arknaden, som F inlands Bank b eräk n ar och offentliggör. Vid såd an a exceptionella tillfällen då overnighträntenotering saknas vore det mest ändam ålsenligt a tt som referensränta an v än d a den likviditetskreditränta som F inlands B ank n o te ra r vid b an kdagens slut. M ed hänvisning till det ovanstående och då det ä r bankfullm äktiges uppgift a tt fastställa Finlands Banks g ru n d rä n ta och an d ra rä n to r som Finlands Bank tilläm p ar eller gränserna för dem föreslår direktionen a tt riksdagens b an k fu ll m äktige enligt 17 1 m om. 1 p u n k ten i reglem en tet för Finlands Bank skall befullm äktiga direk tionen a tt än d ra 8 i kassareservavtalet som följer: Om ett penninginstitut inte inom den tid som fastställs i 2 1 m om. har full gjort sin depositionsskyldighet, skall det för det resterande beloppet för en kalen derm ånad senast den an d ra bankdagen i följande m ånad till Finlands Bank erläg ga en årlig rän ta, som ä r fem (5) pro cen t enheter högre än den av F inlands Bank b eräknade och offentliggjorda genom snittliga o v ern ighträntan på in terb an k m arknaden. Om overnighträntenotering mellan b an k ern a saknas, an v änds som referensränta för k red iträn tan den likvi d itetsk red iträn ta som F inlands Bank n o terar vid bankdagens slut. Och ränteklausulen för H elsingfors P enningm arknadscentral A b:s k red it k o n to som följer: D en årliga rän tan på krediten är fem (5) procentenheter högre än den av F in lands Bank beräknade och offentliggjor da genom snittliga ov ern ig h trän tan på in terbankm arknaden. O m overnighträn tenotering m ellan ban k ern a saknas, a n vänds som referensränta för k red iträn tan den likviditetskreditränta som Finlands Bank n o terar vid bankdagens slut. m isk-politiska beslut som fattats u n d er de senas te m ånaderna. Regeringen offentliggjorde i o k to ber ett sparprogram som syftar till a tt stabili sera statsekonom in på m edellång sikt. D essutom h a r arbetsm arknadens centralorganisationer vid sina förhandlingar kom m it överens om a tt löne uppgörelsen för nästa å r enligt det gällande inkom stpolitiska avtalet genom förs u tan allm än na lönehöjningar. Besluten h ar redan stabiliserat utvecklingen på finansm arknaden, och de ska p a r fö ru tsättn in g ar för en m åttfull ränteutveck ling 1 fortsättningen. U tvecklingen p å finans m arknaden ä r em ellertid fo rtfaran d e förknippad med risker på grund av såväl den ekonom iska utvecklingen i F inland som den exceptionellt stora osäkerhet som alltjäm t råder på de intern a tionella finansm arknaderna. En sänkning av g ru n d rä n tan med en pro cen t enhet skulle innebära a tt bankernas inkom ster m inskar med drygt 600 m iljoner m ark. F ö re ta gens inkom ster skulle öka nästan lika m ycket. På hushållens disponibla nettoinkom ster skulle grundräntesänkningen inte ha någon näm nvärd effekt. D en offentliga sektorns inkom ster skulle därem ot öka på grund av m inskade skatteav drag. B eräkningarna h a r gjorts på grundval av de nuvarande fordrings- och skuldstockarna a n ta get a tt de inte skulle förändras efter g ru n d rän te sänkningen. Så blir det inte i praktiken, utan grundräntesänkningen skulle till exempel än d ra depositionsbeteendet. D e skattefria depositio nerna skulle bli m indre attraktiva. En förskjut ning av depositionerna p å grund av d etta skulle öka bankernas k o stn a d er. Sänkning av grundräntan Vid sitt m öte den 17 decem ber godkände b a n k fullm äktige direktionens förslag om en sänkning av gru n d rän tan. D irektionens fram ställning i saken av den 14 decem ber: På nedan an förda grunder föreslår d irek tio nen att bankfullm äktige enligt 17 1 m om. 1 p unkten i reglem entet för Finlands Bank skall besluta a tt Finlands Banks g ru n d rä n ta sänks från 9 V2 till 8 V2 procent rä k n a t från den 1 ja n u ari U n d e r höstens lopp h a r såväl de k o rta som de långa m ark n ad srän to rn a sjunkit betydligt. De långa rä n to rn a är nu k n ap p t en procentenhet lägre än på våren då g ru n d rän ta n höjdes. A tt räntenivån h a r sjunkit b ero r dels på nedgången i de internationella rä n to rn a, dels på de ek o n o Finlands Banks fullmakter att uppta utländsk kredit Vid sitt m öte den 19 augusti godkände bankfull m äktige med stöd av 17 1 m om. 6 punkten i reglem entet för Finlands Bank direktionens för slag om a tt utöka F inlands Banks fullm akter att up p ta utländsk kredit. Vid sitt m öte den 17 decem ber antecknade bankfullm äktige vidare till kännedom a tt de nordiska cen tralb an k ern a hade beslutat att revi dera och väsentligt utvidga det avtal om kortfris tigt valutastöd som träd d e i kraft den 1 jan u ari Enligt det reviderade avtalet, som träd er i kraft den 1 ja n u a ri 1993, h ar D anm arks, F in lands, N orges och Sveriges centralbanker m öjlig het a tt erhålla valutastöd till ett värde av m iljoner ecu och Islands centralbank till ett värde av 200 m iljoner ecu. D e h ar också skyldig het a tt ge v aran d ra valu tastö d till ett värde av m iljoner ecu, dock för Islands del 100 m iljoner ecu. Bankfullm äktige beslöt ytterligare med stöd av 17 1 m om. 1 punkten i reglem entet för Finlands Bank a tt rän ta n på en eventuell kredit inom ram en för arrangem anget up p g år till m a rk n ad sräntan. Finlands Bank avviker frän gränserna för variationsintervallet för markens externa värde (markens värde flyter tillfälligt) Vid sitt m öte den 8 septem ber konstaterade banklullm äktige a tt F inlands Banks direktion sam m a dag enligt m om. m yntlagen beslutat avvika från gränserna för variationsin tervallet för m arkens externa värde. B ankfull m äktige beslöt på direktionens förslag h änskjuta ärendet till statsrådet och k o nstaterade därvid a tt åtgärden hade varit nödvändig. B ankfull m äktige beslöt också a tt en fram ställning om gränserna för variationsintervallet fö r m arkens externa värde enligt 2 2 m om. m yntlagen skulle göras så sn art läget på valu tam ark n ad en det medgav. Om den allvarliga störningen skulle bli långvarig och inte m era ku n n a betrak tas som tillfällig, skulle Finlands Bank h änskjuta ärendet till statsrådet. D irektionens fram ställning i saken av den 8 septem ber: Läget på valu tam ark n ad en h a r allt sedan devalveringen den 15 novem ber 1991 varit m yck et instabilt. T ro ts regeringens finanspolitiska åtg ärd er h a r osäkerheten p å m ark n ad en om m arkens externa värde fortsatt. D etta h a r lett till höga rän to r, en kraftig nedgång i den inhem ska efterfrågan, ett stort an tal konkurser, allt större problem inom banksektorn och ökad arbetslös het. På grund av de allvarliga stö rn in g ar som förekom m it på v alu tam arknaden ä r situationen nu sådan, a tt F inlands Bank i dag n ä r valu ta m arknaden ö p p n ar e n b art med hjälp av m ycket höga rä n to r och om fattan d e försäljning av valu ta kan iak tta de gränser för variationsintervallet för m arkens externa värde som statsrådet med stöd av 2 2 m om. m yntlagen fastställt genom sitt beslut av den 15 novem ber 1991 (1342/91). Enligt 1 i beslutet bestäm s m arkens externa

2 40 41 värde på grundval av m o tv ärd et i m ark av E uropeiska gem enskapernas v alu taen h et ecu (E uropean C urrency U nit). Enligt 2 i beslutet kan ecuns m otvärde i m a rk variera från m ark till m ark. På grund av den allvarliga störningen på v alutam ark n ad en h a r direktionen i dag enligt 2 3 m om. m yntlagen beslutat avvika från gränser na fö r variationsintervallet. Beslutet kom m er att tillkännages efter a tt statsråd et h a r behandlat ärendet, och det b ö rjar tilläm pas i dag kl n ä r v alu tam ark n ad en ö p p n ar. Av denna anledning och m ed stöd av 2 2,3 och 4 m om. m yntlagen föreslår direktionen a tt bankfullm äktige skall h änskjuta ärendet till statsråd et och därvid k o n sta tera a tt åtg ärd en ä r n ö d vändig och att en fram ställning enligt 2 2 mom. m yntlagen om gränserna för v ariatio n s intervallet för m arkens externa värde skall göras så snart läget på v a lu ta m a rk naden det m edger. O m den allvarliga störningen blir långvarig och inte längre kan b etrak tas som tillfällig hänskjuter Finlands B ank ären d et till statsråd et. Senare vid sam m a m öte k o n staterad e b a n k fullm äktige a tt statsråd et hade g o d k än t F inlands Banks åtg ärd er och sam tidigt fö ru tsa tt a tt en fram ställning enligt 2 2 m om. m yntlagen om gränserna för v ariationsintervallet för m arkens externa värde skulle göras så snart läget på v alutam ark n ad en det m edgav. S tatsrådet hade också fö ru tsatt a tt Finlands Bank skulle h än sk ju ta ären d et till statsråd et om störningen blev långvarig. ningar m ed åtföljande kraftiga räntestegringar. O ron på de internationella valu tam ark n ad ern a h a r ytterligare ö k at osäkerheten. D en positiva exportutvecklingen och tillväxten i in dustripro duktionen h a r inte varit tillräckliga för a tt å te r ställa förtroendet för den ekonom isk-politiska linjen. D etta håller rän to rn a på en i förhållande till det ekonom iska läget hög nivå. De k o rta h elib o rrän to rn a ä r fortfaran d e höga, och diffe rensen m ellan tre m ånaders h eliborräntan och ecuräntan h a r varit drygt 5 procentenheter. På grund av det instabila m arknadsläget har Finlands Bank trots den höga räntenivån hela tiden tvingats stödja m arken genom a tt sälja valuta. D et h ar också varit nödvändigt a tt stärka valutareserven med betydande u tlän d ska stödkrediter. D et fo rtsatt stora valutautflö det ledde till a tt Finlands Bank den 8 septem ber 1992 med stöd av 2 3 mom. m yntlagen beslöt a tt avvika från gränserna för v ariations intervallet för m arkens externa värde, dvs. m arken tilläts flyta. Eftersom det tills vidare inte ä r m öjligt a tt bedriva en penningpolitik som baserar sig på en fast valutakurs, borde F inlands Banks n u v aran de rätt a tt vid en allvarlig störning på valu ta m arknaden tillfälligt a w ik a från de gränser för variationsintervallet för m arkens externa värde som statsråd et fastställt preciseras. Till 2 3 m om. m yntlagen b o rde fogas ett stadgande, enligt vilket statsrådet på fram ställning av F in lands B ank kan bibehålla bankens rätt a tt låta m arkens externa värde flyta såsom gällande tills vidare. D irektionen bifogar ett u tk ast till regeringens proposition med förslag till lag om ändring av 2 m yntlagen inklusive m otivering och lagtext och föreslår med stöd av 17 1 m om. 11 punkten i Finlands Banks reglem ente a tt Ändring av 2 m yntlagen N ä r det b ö ljad e förefalla u p p en b art a tt det tills vidare inte skulle vara m öjligt a tt bedriva en penningpolitik som g rundade sig på en fast valutak u rs, ansåg bank en s d irek tio n a tt 2 m yntlagen borde preciseras. Preciseringen gällde Finlands Banks rä tt a tt vid en allvarlig störning på v alu tam ark n ad en tillfälligt avvika från de gränser för variationsintervallet för m arkens ex terna värde som statsråd et fastställt. D irektionens fram ställning i saken av den 16 septem ber: Penning- och v alu tam ark n ad en h a r und er den senaste tiden präglats av u p p rep ad e stö r riksdagens bankfullm äktige skall göra en fram ställning om a tt regeringen i b råd sk an d e ordning skall överläm na en p roposition till riksdagen enligt utkastet. Lagen föreslås trä d a i kraft så snart den g o d känts och stadfästs. Vid sitt m öte den 17 septem ber beslöt b a n k fullm äktige på förslag av direktionen a tt för regeringen föreslå a tt denna i b råd sk an d e o rd ning skulle överläm na en proposition m ed för slag till lag om ändring av 2 m yntlagen. B ank fullm äktige föreslog också a tt lagen skulle träd a i kraft så snart den g o dkänts och stadfästs. Regeringen överläm nade den 25 septem ber till riksdagen en proposition (R P 186/92) med fö r slag till lag om ändring av 2 m yntlagen. R iks dagen godkände lagen den 6 novem ber. R epubli kens president stadfäste lagen (997/92) den 13 novem ber, och den trädde i kraft sam m a dag. Finlands Bank h a r också efter ändringen av 2 3 m om. m yntlagen rä tt a tl tillfälligt avvika från gränserna fö r variationsintervallet för m a r kens externa värde. D essutom kan statsrådet på fram ställning av Finlands Bank bibehålla denna rätt såsom gällande tills vidare. E fter ändringen av 2 4 m om. m yntlagen kan statsrådet också på eget initiativ med b eaktande av läget på penningoch v alu tam arknaden återkalla denna rätt. In nan beslut fattas skall statsrådet begära u tlå ta n de av Finlands B ank i saken. Om rätten å te rk a l las skall F inlands B ank göra fram ställning till statsrådet om nya gränser för variationsinterval let eller börja iak tta de gränser som statsrådet senast fastställt. U tlåtan d e skall ges och fram ställning göras i den ordning som stadgas i 2 m om., dvs. riksdagens bankfullm äktige fa tta r beslut om utlåtan d e och fram ställning på förslag av Finlands Banks direktion. D essutom stadgas i ett nytt 5 m om. i 2 m yntlagen a tt statsrådet skall handlägga i 2 4 m om. n äm n d a ärenden i brådskande ordning enligt vad som stadgas genom förordning. F in lands Banks fram ställningar skall antingen god kännas u tan ä n d rin g a r eller förkastas. Ä rendena skall hållas hem liga till dess statsrådets beslut fattats. Finlands Banks rätt att tills vidare avvika från gränserna for variationsintervallet för markens externa värde Sedan republikens president den 13 novem ber stad last lagen om ändring av 2 m yntlagen (997/92), föreslog direktionen a tt b an kfullm äk tige skulle göra en fram ställning till statsrådet om a tt statsrådet m ed stöd av den än d rad e 2 m yntlagen skulle bibehålla Finlands Banks rätt att avvika från de gränser för variationsinterval let fö r m arkens externa värde som statsrådet fastställt såsom gällande tills vidare. D irektionens fram ställning i saken: Enligt 2 1 och 2 m om. (i lag 877/91) m yntlagen (276/62) bestäm s m arkens externa värde p å grundval av kurserna fö r valutorna i E uropeiska gem enskapernas m edlem sstater. S tatsrådet fastställer på fram ställning av F in V lands Bank grunderna fö r beräkning av m arkens externa värde och gränserna för dess variationsintervall. Beslut om en sådan fram ställning fattas av riksdagens bankfullm äktige på förslag av Finlands Banks direktion. O m en allvarlig stö r ning inträffar p å valu tam ark n ad en h a r F inlands Bank med stöd av 2 3 m om. (i lag 877/91) m yntlagen rä tt a tt tillfälligt avvika från gränser na fö r variationsintervallet. Ä rendet skall så snart som m öjligt hänskjutas till statsråd et enligt 2 mom. Enligt 1 1 m om. i statsrådets beslut om m arkens externa värde (882/91) bestäm s m a r kens externa värde på grundval av m o tv ärd et i m ark för Europeiska gem enskapernas v alutaen het ecu (E uropean C urrency U nit). Enligt 2 i beslutet, sådan den lyder ä n d ra d genom sta tsrå dets beslut av den 15 novem ber 1991 (1342/91), kan ecuns m otvärde i m ark variera från m ark till m ark. På grund av den långvariga oro n p å valu ta m arknaden och den d ä ra v orsakade allvarliga störningen tvingades F inlands Bank den 8 sep tem ber 1992 enligt 2 3 m om. m yntlagen besluta att tillfälligt avvika från gränserna för varia tionsintervallet för m arkens externa värde, dvs. m arken tilläts flyta. R iksdagens bankfullm äktige hänsköt ärendet till statsrådet sam m a dag. Stats rådet godkände F inlands B anks åtg ä rd er och fö ru tsatte a tt en fram ställning enligt 2 2 m om. m yntlagen skulle göras så snart läget på valu ta m arknaden det m edgav. S tatsrådet fö ru tsatte också a tt Finlands Bank skulle h änskjuta ären det till statsrådet, om störningen blev långvarig. N ä r det blev u p p e n b art a tt det inte inom överskådlig tid fanns fö ru tsättn in g a r för a tt fastställa nya gränser för variationsintervallet för m arkens externa värde överläm nade rege ringen på initiativ av F inlands B ank en pro p o si tion till riksdagen m ed förslag till lag om ändring av 2 m yntlagen (R P 186/92). R iksdagen god kände lagen den 6 novem ber 1992, och republi kens president h ar stadfast lagen (997/92) a tt trä d a i kraft i dag. Finlands Bank har också efter ändringen av 2 3 m om. m yntlagen rä tt a tt tillfälligt avvika från gränserna fö r variationsintervallet fö r m a r kens externa värde. D essutom kan statsråd et på fram ställning av F inlands B ank bibehålla denna rätt såsom gällande tills vidare. E fter ändringen av 2 4 m om. kan statsråd et också på eget initiativ med b eaktande av läget på penning- och valu tam ark n ad en återkalla rätten a tt tills vidare avvika från gränserna fö r variationsintervallet.

3 42 Innan beslut fattas skall statsråd et begära u tlå tande av F inlands Bank i saken. O m rätten återkallas skall F inlands Bank göra fram ställ ning till statsrådet om nya gränser för variationsintervallet eller börja ia k tta de gränser som statsråd et senast fastställts. U tlåtan d e skall ges och fram ställning göras i den o rdning som stad gas i 2 m om. D essutom stadgas i ett n y tt 5 m om. i 2 m yntlagen a tt statsrådet skall handlägga i 2 4 m om. näm nda ärenden i b råd sk an d e ordning enligt vad som stadgas genom förordning. F in lands Banks fram ställningar skall antingen god kännas utan än d rin g ar eller fö rkastas. Ä rendena skall hållas hem liga till dess statsråd ets beslut fattats. Beslutet a tt låta m arken flyta föregicks av en långvarig o ro på den finländska penning- och valutam ark n ad en. O ron förstärk tes av de tillta gande stö rn in g arn a på de internationella v alu ta m arkn ad ern a. F ö r a tt m arkens externa värde på nytt skall k u n n a fixeras m åste förtroendet för en fast valutakurs v ara betydligt stark are än hittills. D essutom m åste det existera en u tb red d enighet om a tt valutakursen vid behov skall stödjas och om a tt Finlands B ank på ett tillförlitligt sätt är i stånd a tt försvara m arkens externa värde. I den situation som föregick beslutet a tt låta m arken flyta tvingades F inlands B ank stödja m arkens externa värde genom a tt sälja bety d an de m ängder valuta. Finlands Bank stödde m a r ken också genom a tt sälja v alu ta på term ins m arknaden. F ö r a tt stärk a valutareserven lyfte Finlands Bank dessutom u tlän d sk a stödkrediter till ett belopp av to talt 11 m iljarder m ark. V alutakursen kan fixeras endast om F inlands Bank h ar en tillräcklig valutareserv för a tt för svara m arkens externa värde. T ro ts den senaste tidens valutainfiöde ligger Finlands B anks valu taposition inklusive term inspositionen och de u tländ sk a skulderna fö r n ärv aran d e alltjäm t klart under 10 m iljarder m ark. F ö r a tt nya gränser för variationsintervallet skall k u n n a fastställas på ett tro v ärd ig t sätt krävs en betyd ligt större valutareserv. En tro v ärd ig fixering av v alutakursen fö ru tsä tte r också a tt det skapas en h ållb ar utvecklingsbana för såväl den offentliga ekonom in som hela sam hällsekonom in. M öjligheterna a tt återgå till en fast v alu ta kurs påverkas också av läget på de in tern atio nella finansm ark n ad ern a. Ä ven om o ron på de europeiska v a lu tam ark n ad ern a fö r tillfället fö r faller a tt ha lagt sig, ä r läget ingalunda stabilt. G enom a tt det brittisk a p u n d et och den italien 43 ska liran flyter råder det sto r osäkerhet om det europeiska valutasystem ets fram tid och om de nya linjerna för valutakurserna i E u ro p a. Om m arkens externa värde fixeras i ett för tidigt skede och oron på de europeiska v alu ta m ark n a derna på n y tt tilltar, finns det risk för a tt gränserna för m arkens variationsintervall åte r igen utsätts för tryck. O m nya gränser för variationsintervallet fast ställs u n der rådande förhållanden, skulle m a rk nadens tilltro till en stabil v alutakurs lätt kunna rubbas, vilket skulle ge upphov till spekulativa valutarörelser m ot m arken. D etta skulle om e delbart höja m ark n ad srä n to rn a med en y tter ligare avm attning av den ekonom iska aktivite ten och förvärrade sysselsättningsproblem som följd. Av denna anledning och m ed stöd av 2 2 och 3 m om. m yntlagen föreslår direktionen a tt b a n k fullm äktige skall göra en fram ställning till statsrå det om a tt statsråd et m ed stöd av 2 3 m om. m yntlagen, sådant det lyder i lagen om ändring av 2 m yntlagen av den 13 novem ber 1992 (997/92), skall besluta att bibehålla Finlands Banks rä tt a tt avvika från de gränser för variationsintervallet för m arkens externa värde som fastställts i 2 i statsrådets beslut om m arkens externa värde (1342/91) såsom gällande tills vidare och sam tidigt föreslå a tt statsråd et med stöd av 2 5 m om. m yntlagen b ehandlar fram ställningen i brådskande ordning och a tt beslutet skall träd a i kraft om e d elb art. B ankfullm äktige godkände direktionens för slag vid sitt m öte sam m a dag och beslöt a tt göra en fram ställning till statsrådet enligt direktio nens förslag. B ankfullm äktige k o n staterad e senare vid sam m a m öte a tt statsrådet vid föredragningen sam m a dag hade godkänt Finlands Banks fram ställning. Tryggande av stabiliteten på finansmarknaden och saneringen av Sparbankernas C entral-aktie-bank I en skrivelse till bankfullm äktige av den 25 m ars fram höll direktionen följande: F ö r S parbankernas C entral-a ktie-b ank (SCAB) h a r resultatutvecklingen hittills i å r fo rtsatt a tt vara stark t förlustbringande. F ö r a tt likvidation skall kunna undvikas och soliditeten tryggas m åste banken snabbt få m era eget kapi tal. SCAB:s ledning och revisorer sam t b a n k in spektionen anser a tt kapitaliseringen m åste ske före bolagsstäm m an, som hålls den 25 m ars. SCAB rä k n a r med en förlust p å 2.1 m iljarder m ark i år. F ö r första tertialet väntas förlusten bli cirka 1.2 m iljarder m ark. D et negativa resultatet b ero r på a tt kreditförlusterna stiger till en m il ja rd m ark och på a tt en säkerhetsfondsavgift på 200 m iljoner m ark behövs för a tt bistå sp a rb a n kerna. R esultatet före kreditförluster och säker hetsfondsavgift ser ut a tt bli nära på noll, vilket även det ä r en fö rb ättrin g jä m fö rt m ed i fjol. Enligt uppskattningen av förlustens storlek ä r SCAB:s m inim ibehov av eget kapital 1.2 m iljar der m ark, men då skulle banken inte ha någon som helst soliditetsm arginal. I prak tik en m åste kapitalbehovet beräknas så det u p p stå r en m ar ginal på några h u n d ra m iljoner m ark. D irek tio nen h ar i sitt förslag u tg ått från a tt SCAB m åste få 1.5 m iljarder m ark antingen som direkt resul tatstö d eller som finansiering i form av eget kapital. F ö r SCAB skulle det b ästa alternativet vara a tt få beloppet som direkt resultatstöd så a tt den beräknade förlusten helt och hållet skulle för svinna och förlusterna således inte alls tära på det bundna egna kapitalet. R esultatstödet kunde ges antingen genom efterskänkning av m otsva rande belopp av bankens skulder eller genom försäljning av en del av bankens tillgångsposter så a tt banken skulle kunna bok fö ra m otsvarande belopp som avdrag för k o stn ad er eller som försäljningsvinst. D irektionen anser dock a tt ingetdera alternativet kan kom m a i fråga. Om SCAB:s aktiekapital skulle ökas genom en riktad aktieem ission till F inlands Bank, skulle banken äga m era än 2/3 av SCAB och enligt lagen bli tvungen a tt erbjuda sig a tt lösa in m inoritetsaktieägarnas aktier. D irektionen anser det inte m öjligt a tt en sådan situation skulle få uppstå. K apitaliseringsproblem et kan i princip också lösas genom försäljning av SCAB:s goda eller dåliga balansposter till exempel till ett holdingbolag som F inlands B ank äger. D irektionen anser dock att ett såd a n t fö rfarande inte ä r förnuftigt i d etta skede. SCAB:s fram tida köpare kom m er antagligen a tt kräva a tt en del av risk k o n centrationerna läm nas u ta n fö r affären, och först då blir det m öjligt a tt ta ställning till vilka poster som skall överföras. Finansiering som avser eget kapital kan ske också i form av en sådan investering som m ed bankinspektionens sam tycke kan räknas till b an kens prim ära egna kapital vid beräkning av soliditeten. En sådan investering skall uppfylla åtm instone följande villkor: fö r kapitalet skall inte ställas säkerhet, kapitalet ställs till förfogan de för all fram tid, investeraren kan inte säga up p investeringen och den kan återbetalas endast m ed bankinspektionens tillstånd och fö ru tsatt att bankens soliditet ä r lagenlig. Investeringen kan konverteras till egentligt aktiekapital och h ar säm re fö reträd esrätt än övriga lån. A vkastning på investeringen kan betalas endast av de utdelningsbara vinstm edlen. Investeringen kan användas för att täcka förlus ter utan att banken försätts i likvidation. En sådan investering i eget kapital i SCAB kan i praktiken göras endast av Finlands Bank eller Scopulus Oy. Reglem entet för Finlands Bank kräver snävt to lk at inte a tt ett arrangem ang som det ovan beskrivna skall g o d kännas av riksdagens b a n k fullm äktige. A rrangem anget kan dock i rä tt sto r utsträckning jäm ställas m ed sådana investering ar i aktiekapital som enligt 12 och 17 1 m om. 5 pu n k ten i reglem entet kräver tillstånd av b a n k fullm äktige. M ed hänsyn till den m öjlighet att konvertera investeringen till aktiekapital som ingår i arrangem anget, till lånearrangem angets övriga egenskaper och storleksklass sam t på grund av a tt arrangem anget ä r en del av å t gärderna för a tt sanera SCAB anser direktionen det befogat a tt hänskjuta ärendet till bankfull m äktige. D irektionen anser a tt lånet, enligt tidigare praxis, skall tecknas av Scopulus Oy. Scopulus Oy får i praktiken inte någon ränteavkastning på investeringen och investeringen kräver d ä rfö r finansiering som avser eget kapital. Scopulus skall betala 1.5 procent, dvs m iljoner m ark, i stäm pelskatt för sin delägarkredit från Finlands Bank. D elägarkrediten till Scopulus m åste d ä r för överstiga investeringen i SCAB med stäm pel skattebeloppet. F inlands Bank b o k fö r lånet till Scopulus Oy un d er posten L ån för stabilisering av p en n ingm arknaden, vilket skulle ha varit fallet också om Finlands Bank direkt hade tecknat ett kapitalbevis m ed företräd esrätt i SCAB. Finlands Bank h ar försökt få S parbankernas säkerhetsfonds borgen för investeringen. En så

4 44 45 dan förefaller dock osannolik, eftersom det i regeringens p roposition till riksdagen m ed för slag till lag om statens säkerhetsfond och vissa an d ra lagar som h a r sam band m ed den fast ställs a tt borgen kan ställas endast för lån som u p ptas av en b an k som h ö r till säkerhetsfonden. I detta fall är det fråga om en borgen till förm ån för långivaren. D et förefaller inte att finnas m otiverade krav på en änd rin g av p ro p o sitionen. E ndast staten själv skulle således k un na vara garant. E rhållande av statsg aran ti för u tsätter riksdagsbehandling och ta r upp till en m ånad. M ed tanke på Scopulus Oy:s verksam het är investeringen ö v erlåtb ar och k an således i p rin cip säljas senare. F örsäljning till Statens säker hetsfond kan jäm ställas med erhållande av stats garanti. M ed hänvisning till ovanstående föreslår di rektionen a tt riksdagens bankfullm äktige för sin del skall ge sitt sam tycke till a tt F inlands Bank beviljar Scopulus Oy ett lån på m iljoner m ark som avser eget k ap i tal och som kan räk n as till eget kapital vid beräkning av soliditeten. L ånet skall användas för teckning av ett k ap italb e vis med fö reträd esrätt på m iljoner m ark som SCAB em itterar och i övrigt på villkor som n ärm are fastställs av Scopulus Oy:s direktion. Finlands Bank försöker få statsgaranti för lånet eller om m öjligt sälja det till Statens säker hetsfond så sn art fonden g ru n d as. Vid sitt m öte den 25 m ars beslöt b an k fu llm äk tige a tt g o d känna direktionens förslag. I ett brev till bankfullm äktige av den 3 april om ändring av k ö pesum m orna för de fastigheter som skulle överföras från SC A B -gruppens ägo sam t om slutförandet av projektet Ö stra C en trum kon staterad e direktionen: Enligt riksdagens bankfullm äktiges och b a n kens direktions beslut av den 3 decem ber 1991 h a r de av SC A B -gruppens fastigheter som be trak ta s som investeringstillgångar överförts till Sponda O y m ed u n d a n ta g av fastighetsaktiebolaget P oijupuisto och fastigheten vid T avastgatan 33/V ilhelm sbergsgatan 6. Ö verföringen av dessa fastigheter kom m er a tt ske då de slutliga köpebreven blivit färdiga i april. D en u p p sk attad e köpesum m an fö r de inhem ska objekten v ar den 3 decem ber 1991 cirka m iljoner m ark (köpesum m a = an skaff ningskostnad + nettoskulder). K ö p esum m orna baserade sig p å de värderingsinstrum ent som hade gjorts upp i o k tober E fter vissa korrigeringar m ed cirka 62 m iljoner m ark netto steg köpesum m an jäm fö rt m ed värderingen den 3 decem ber 1991 på m iljoner m ark. S törs ta delen av denna ökning berodde p å byggkost naderna för tillbyggnaden av Ö stra C entrum. Till ökningen bidrog också an d ra tillgångspos ter som var n ära förknippade med objekten, t.ex. bilparkering. N åg ra objekt såldes till u t om stående före överföringen. A llt d etta resulte rade i a tt ett sam m anlagt belopp p å cirka m iljoner m ark var bundet i köpesum m or för inhem ska fastigheter av typen investeringstill gångar. F ö r att projektet Ö stra C entrum skall kunna slutföras behövs ytterligare cirka 385 m iljoner m ark. Enligt byggnadsplanen binder den egent liga utbyggnaden av Ö stra C entrum 350 m iljoner m ark och änd rin g arn a i den gam la delen 35 m iljoner m ark. U tbyggnaden av Ö stra C entrum blir färdig i oktober. I utländska objekt binds cirka 400 m iljoner m ark, såsom uppgavs den 3 decem ber D en slutliga ju sterade köpesum m an fastställs så snart det av S ponda Oy k ö p ta fastighetsholdingbolaget Skolux R eal E state S.A:s bokslut blir färdigt, senast den 31 m aj Finlands Banks direktion föreslår m ed h ä n visning till ovanstående a tt riksdagens bankfull m äktige för sin del skall ge sitt sam tycke till a tt det kapital som binds i köpesum m orna fö r ovan n äm n d a fastigheter u p p går till cirka m iljoner m ark i stället för till cirka m iljoner m ark som uppgavs den 3 decem ber 1991 och a tt cirka 385 m iljoner m ark kan bindas för slutförandet av projektet Ö stra C en tru m. Vid sitt m öte den 22 april beslöt b ankfullm äk tige för sin del godkänna direktionens fram ställ ning. I en skrivelse till bankfullm äktige av den 11 ju n i k o nstaterade direktionen bl.a. följande: E fter a tt lagen om statens säkerhetsfond (379/92) träd d e i kraft den 30 april 1992 h a r fö rh andlingar förts m ed säkerhetsfonden om försäljning av Finlands Banks helägda d o tte rb o lags Scopulus Oy:s innehav av ak tier i serie SP i S parbankernas C entral-a ktie-b ank och F in lands Banks innehav av tre kapitalbevis med företräd esrätt till Statens säkerhetsfond. Vid förhandlingarna h a r m an n å tt en lösning enligt vilken Scopulus O y till Statens säkerhets fond säljer sitt innnehav av 200 m iljoner SPak tier i SCAB nom inellt värda 10 m ark per styck sam t tre kapitalbevis med företräd esrätt nom i nellt värda 500 m iljoner m ark per styck, som em itterats av SCAB, för sam m anlagt m il jo n e r m ark. K öpesum m an betalas k o n tan t när köpebrevet undertecknas. Ä ganderätten till a k tierna och kapitalbevisen övergår om edelbart till köparen. Sektionen inom direktionen fö r Statens säker hetsfond har för sin del godkänt transaktionen den 11 ju n i T ransaktionen fö ro rsak a r Finlands Bank en förlust på m iljoner m ark. A v d etta belopp h a r 300 m iljoner m ark bokförts som kostnad i resultatet fö r Resten, dvs m iljoner m ark, bokförs i resultatet för De sam m an lagda förlusterna för övertagandet av SCAB uppgår hittills till 5 m iljarder m ark. F inlands B ank kan täcka de förluster som bokförs i resultatet för 1992 genom a tt upplösa reserveringar som gjorts un d er tidigare år. M ed köpesum m an (1 500 m iljoner m ark) am o rte ra r Scopulus Oy den delägarkredit på m iljoner m ark som bolaget h ar fått av F inlands Bank. D ärefter ä r Scopulus Oy i p ra k tiken försatt i likvidation. F ö r a tt undvika detta m åste Finlands Bank efterskänka Scopulus Oy:s återstående delägarkrediter på m iljoner m ark, och dessutom m åste Scopulus Oy:s aktie kapital nedsättas till m inim ibeloppet enligt a k tiebolagslagen. D e prak tisk a åtg ärd ern a för likvidationen inleds om edelbart efter a tt köpet undertecknats och avsikten ä r a tt göra Scopulus Oy till ett skrivbordsbolag med ett aktiekapital på m ark. M ed hänvisning till det ovan sagda föreslår direktionen a tt riksdagens bankfullm äktige skall besluta a tt för sin del godk än n a a tt Scopulus Oy säljer sitt innehav av ak tier i serie SP i SCAB sam t sitt innehav av kapitalbevis i SCAB till S tatens säkerhetsfond för sam m anlagt m iljoner m a rk och a tt ge F inlands B ank fullm akt a tt med stöd av 17 3 punkten i reglem entet för Finlands Bank bevilja Scopulus Oy ett ackord på m iljoner m a rk. B ankfullm äktige beslöt vid sitt m öte den 12 juni a tt godkänna direktionens fram ställning. Vid sitt m öte den 26 novem ber beslöt b a n k fullm äktige på fram ställning av direktionen vidare a tt godkänna a tt Solidium Oy fö r a tt fö rb ättra Oy T am pella Ab:s k ap italstru k tu r skulle få teckna ak tier i Oy T am pella A b fö r 500 m iljoner m ark genom a tt kvitta sina lånefordringar på T am pella och a tt d etta arrangem ang skulle kunna genom föras un d er U töver det ovan an fö rd a behandlade b a n k fullm äktige S C A B -arrangem anget och därtill h örande ärenden på basis av direktionens m u n t liga och stadgeenliga skriftliga ra p p o rter vid sina m öten den 6 februari, den 5, 8 och 25 m ars, den 8 och 22 april, den 14 m aj, den 12 juni, den 19 augusti, den 30 septem ber, den 14 och 29 o k to ber, den 26 novem ber och den 17 decem ber. A ktieteckningar och aktieköp 1 en skrivelse till bankfullm äktige av den 5 maj fram höll direktionen bland a n n a t a tt Finlands Banks avdelningskontor i K uopio var ett av de k o n to r som hade en autom atisk sedelsorteringsm askin. A ntalet anställda vid K u o p io k o n to ret skulle därfö r kom m a a tt öka. De lediga b efatt ningarna skulle besättas genom om placeringar, dvs. genom förflyttningar av anställda från a n d ra k o n to r till K uopio. D irektionen hade fö rb u n d it sig a tt bistå de anställda som flyttar från en o rt till en annan bl.a. genom att o rd n a bostäder. Eftersom någon a n n an bostad än servicem an nens bostad inte hade planerats i den fastighet som höll på a tt byggas och eftersom det inte fanns tillgängliga hyresbostäder skulle banken bli tvungen a tt köpa b o stadsaktier inom K uopio stads om råde. På grundvalen av d etta och då bankens till gångar får placeras i ak tier endast med bankfull m äktiges tillstånd, föreslog direktionen a tt riks dagens bankfullm äktige enligt 12 2 m om. och 17 1 m om. 5 punkten i reglem entet för Finlands Bank skulle berättiga direktionen a tt för u th y r ning till anställda som flyttar till K u o p io från andra k o n to r köpa tre lägenheter på 1 2 rum och kök och dessutom en lägenhet som tjänstebostad för kontorsföreståndaren. D et sam m an lagda priset fö r bostäderna skulle uppgå till cirka 2 m iljoner m ark. B ankfullm äktige godkände direktionens fö r slag vid sitt m öte den 14 maj.

5 46 47 Bankfullmäktiges utlåtanden Bankfullm äktige gav under verksam hetsåret följande utlåtanden: 6.2 utlåtande till finansministeriet om finansgruppskom m itténs betänkande 5.3 utlåtande till finansministeriet om säkerhetsfondsarbetsgruppens betänkande 22.4 utlåtande till riksdagens justitieom budsm an med anledning av en klagan över grundräntebeslutet 14.5 utlåtande till riksdagens justitieom budsm an med anledning av en klagan över Finlands Banks innehav i SCAB och i Oy Tam pella Ab utlåtande till finansm inisteriet om finansinspektionsarbetsgruppens betänkande. Lag om skattelättnader för vissa aktiebolag i Finlands Banks ägo Till en skrivelse till bankfullm äktige av den 6 maj bifogade direktionen ett utkast till en lag om skattelättnader för vissa aktiebolag i F in lands Banks ägo. I skrivelsen föreslog direktionen dessutom att bankfullm äktige skulle föreslå för statsrådet att en proposition enligt utkastet skulle överläm nas till riksdagen så snart som möjligt. Propositionens huvudsakliga innehåll var att en lag skulle stiftas enligt vilken de av Finlands Bank grundade och helägda aktiebolagen, Scopulus Oy, Solidium Oy och Sponda Oy i fråga om stämpel- och kreditbeskattning skulle jäm ställas med Finlands Bank i sam band med Finlands Banks åtgärder för att överta S parbankernas C entral-a ktie-b ank och för att trygga SCAB:s soliditet. Enligt lagen skulle dessa bolag befrias från stäm pelskatt och kreditskatt då de tar upp krediter, köper egendom i SCAB eller i ett bolag som hör till sam m a koncern eller grupp sam t köper aktier i Oy Tam pella Ab. Lagen föreslogs bli tilläm pad retroaktivt från den dag då bolagen hade grundats till utgången av Bankfullm äktige godkände direktionens förslag vid sitt m öte den 14 maj och föreslog att statsrådet skulle överläm na en proposition till riksdagen enligt utkastet. Behandlingen av propositionen (R P 246/92) pågick fortfarande i riksdagen vid årets utgång. Nedskärningen av Finlands Banks kontorsnät I en skrivelse till bankfullm äktige av den 20 novem ber fram höll direktionen följande: "B ankfullm äktige har genom sitt beslut av den 25 oktober 1991 med statsrådets samtycke berättigat Finlands Banks direktion att dra in avdelningskontoren i Björneborg, Joensuu, Jyväskylä, K otka, Lahtis, Rovaniemi, S:t Michel och Vasa. D irektionen har enligt sitt beslut av den 29 oktober 1991 dragit in kontoren i Björneborg, Joensuu, Rovaniem i och S:t Michel. Direktionen beslöt sam tidigt att kontoren i Jyväskylä, K otka, Lahtis och Vasa dras in senast den 30 juni 1994 och att en exakt tidtabell för indragningen fastställs före utgången av D irektionen h ar den 3 novem ber 1992 beslutat att stänga de kontor som skall dras in som följer: Betalningsmedels- Kontoret försörjningen stängs upphör K o tk a Jy v äsk y lä L ahtis V a sa M ed anledning av ovanstående föreslår direktionen att bankfullm äktige skall besluta att dra in kontorsföreståndarnas befattningar vid kontoren i K otka, Jyväskylä, Lahtis och Vasa räknat från ovanstående stängningsdatum." Bankfullm äktige beslöt a tt godkänna direktionens förslag vid sitt m öte den 26 novem ber. Ändringar i familjepensionsstadgan för Finlands Bank I en skrivelse till bankfullm äktige av den 8 april fram höll direktionen bland annat a tt de anställdas rätt till begravningshjälp och ersättning för begravningskostnader, vilken baserar sig på statens gam la fam iljepensionslagstiftning, hade upphävts genom en ändring av lagen angående införande av lagen om statens familjepensioner. Eftersom Finlands Banks pensionssystem enligt 24 i bankens reglemente i tilläm pliga delar följer det gällande statliga pensionssystem et i fråga om bestäm m elserna om begravningshjälp, föreslog direktionen att ovanstående ändring av stadgandena om begravningshjälp i lagen an gående införande av lagen om statens fam iljepensioner skulle göras också i Finlands Banks fam iljepensionsstadga av den 3 jun i Bankfullm äktige godkände direktionens förslag om ändring av fam iljepensionsstadgan för F inlands Bank vid sitt m öte den 22 april. Tjänste- och befattningshavarnas avlöning Vid sitt m öte den 17 decem ber beslöt bankfullm äktige för sin del godkänna det förhandlingsresultat som nåddes den 4 december 1992 för justering av Finlands Banks befattningshavares avlöning enligt det inkom stpolitiska avtalet för 1992 och 1993, Enligt förhandlingsresultatet skulle Finlands Banks dagliga arbetstid förlängas räknat från den 1 januari 1993 så att den effektiva arbetstiden ökar med 30 m inuter per dag. Revidering av samarbetsavtalet Vid sitt m öte den 29 oktober beslöt bankfullmäktige på förslag av direktionen för sin del godkänna 4 1 mom. i avtalsutkastet om principerna för sam arbetsförfarandet i Finlands Bank. M om entet hade följande lydelse: 4 Ärenden som representationsm ässigt hör till sam arbetsförfarandet behandlas i följande organ: 1. Riksdagens bankfullm äktiges möte Personalrepresentanter har rätt att närvara och yttra sig då viktiga frågor som faller inom ram en för sam arbetsförfarandet behandlas. D et nya avtalet ersätter det tidigare sam arbetsavtalet, som trädde i kraft den 1 jan u ari 1985, och dess syfte är att ge Finlands Banks personal möjlighet att påverka arbetet och a r betsförhållandena sam t sådana beslut som gäller bankens verksam het och härigenom bidra till ett gott resultat för banken. Finlands Banks pensionsansvar och pensionsreserv Bankfullm äktige beslöt vid sitt m öte den 17 decem ber att godkänna direktionens förslag till en stadga för ökning av Finlands Banks pensionsreserv räknat från den 1 jan u ari Direktionens fram ställning i saken av den 11 december: H ärm ed föreslås att bankfullm äktige skall godkänna en m indre stadga, enligt vilken F in lands Banks pensionsansvar skall täckas genom en ökning av pensionsreserven i bankens balansräkning i sam band med bokslutet. Pensionssystemet för anställda vid Finlands Bank Pensionsförm ånerna för de anställda vid F inlands Bank fastställs i tillämpliga delar enligt samma stadganden som m otsvarande förm åner för personer i tjänste- eller arbetsförhållande till staten. I överensstämmelse med detta h ar riksdagens bankfullm äktige 1966 fastställt en pensionsstadga och 1969 en fam iljepensionsstadga; i dessa har senare gjorts ett flertal ändringar enligt ändringarna i lagen om statens pensioner. Pensionerna betalas av bankens medel. Pensionsansvar och pensionsreserv Inom den offentliga sektorn h ar m ålet i regel varit att fastställa och täcka statens och dess olika inrättningars pensionsansvar. För att täcka pensionsansvaret för Finlands Banks personal h a r reserveringar genom särskilda beslut av bankfullm äktige gjorts i bankens balansräkning i sam band med bokslutet sedan Situationen i bokslutet för 1991 ä r följande: T otalt a n sv a r... T äckt a n s v a r M m k M m k Av förbindelserna enligt Finlands Banks pensionsbestäm m elser hade således 75 % täckts i bokslutet för Pensionsansvaret, dvs. kapitalvärdet av den uppkom na pensionsrätten, ändras årligen i förhållande till APL-indexet och ändringarna i de löner banken betalar. D et baserar sig p å an tagandet om en realränta på 5 %. Dessutom påverkas ansvarsbeloppet av ändringar i pensionsstadgan och utvecklingen av personalstruk turen. I bokslutet för 1992 har det totala pensionsansvaret värderats till m iljoner m ark.

6 48 49 A rbetstagarnas pensionsavgift Lagen om arbetstagares pensionsavgift av den 13 novem ber 1992 förpliktar bl.a. de anställda vid Finlands Bank a tt 1993 delta i kostnaderna för pensionsskyddet med en arbetstagarpensionsavgift på 3 procent som innehålls i sam band med löneutbetalningen. Syftet med avgiften är att öka bankens pensionsreserv. De an ställda deltar i detta skede inte i adm inistrationen av pensionsreserven, utan personalen informeras om ökningen av reserven genom samarbetskom m ittén. Olika form er för finansiering av pensionerna F ö r att täcka pensionsansvaret för de statsanställda inrättades Statens pensionsfond vid b ö r jan av Statens enheter betalar en pensionsavgift till fonden som pensionskostnad, men fonden har hittills inte debiterats för utbetalda pensioner. En pensionsansvarsfond h ar inrättats för täckande av pensionsansvaret och förberedelse för pensionskostnader för de anställda vid Folkpensionsanstalten. Finansieringen av pensionerna inom banksektorn baserar sig på ett delvis fonderande system inom APL-systemet och har vanligen ordnats i form av pensionsstiftelser. Pensionerna för de anställda vid Finlands Banks sedeltryckeri har försäkrats inom APLsystemet efter om bildningen av sedeltryckeriet till aktiebolag (Setec Oy) den 1 jan u ari Förslag F ör att Finlands Bank skall kunna täcka sitt pensionsansvar och utjäm na fram tida pensionsutgifter samt förbereda sig för nya form er av pensionsfinansiering, som eventuellt tas i bruk på annat håll, särskilt inom den offentliga sektorn, anser direktionen det befogat att nuvarande balansräkningspraxis fastställs. D ärför föreslår direktionen en stadga om ö k ning av bankens pensionsreserv för godkännande och tilläm pning tills vidare. I stadgan fastställs Bankfullmäktige skulle varje år i sam band med bokslutet besluta om en överföring till pensionsreserven för täckande av pensionsansvaret. De anställdas A PL-avgift skulle fastställas genom ovanstående lag, och den uppgår 1993 till 3 procent. R äntan på pensionsreserven skulle bestäm m as så att kapitalet i bokslutet skulle avkasta en realränta på 5 procent under räkenskapsåret och uppgå minst till grundräntan. Som jäm förelseränta kunde användas t.ex. en av de långfristigare heliborräntorna. Bankfullm äktige skulle årligen fatta beslut också om detta i sam band med bokslutet. De pensioner som betalas ut skulle tills vidare betalas direkt av bankens medel, och det skulle senare övervägas om de skall beaktas som en post som påverkar pensionsreserven. M ed anledning av ovanstående och då det är bankfullm äktiges uppgift att besluta om grunderna för bokslutet och med hänvisning till 24 och 30 i reglementet för Finlands Bank föreslår direktionen att riksdagens bankfullm äktige skall godkänna följande stadga om ökning av pensionsreserven för tilläm pning räknat från den 1 jan u ari 1993: Stadga om ökning av pensionsreserven Syfte Syftet m ed denna stadga ä r a tt fastställa principerna för en ökning av pensionsreserven i Finlands Banks balansräkning. Pensionsansvar D et totala ansvaret för de pensioner som Finlands Bank ansvarar för (kapitalvärdet av uppkom na pensionsrätter) beräknas enligt allm änna försäkringsm atem atiska principer minst vart tredje år och vid behov också vid andra tidpunkter. Pensionsreserv De förbindelser som föranleds av pensionerna täcks i bankens balansräkning med en pensionsreserv. en överföring för att täcka pensionsan- Ökning av pensionsreserven svaret personalens pensionsavgift Finlands Bank avsätter årligen i sam- räntan på pensionsreserven. band med bokslutet en pensionsreserve- ring i balansräkningen för täckande av pensionsansvaret tills 80 procent av det totala ansvaret h ar täckts. G enom de anställdas pensionsavgifter ökas reserven enligt lag. De anställdas andel placeras på ett separat underkonto. Finlands Bank betalar på pensionsreserven en ränta som uppgår till minst grundräntan. U pplösning Riksdagens bankfullm äktige kan genom sitt beslut upplösa reserven, om övertäckning uppstår eller om adm inistrationen av pensionsreserven eller pensionerna om organiseras eller av andra exceptionella skäl. Direktionen Vid sitt m öte den 3 april konstaterade bankfullm äktige att direktionens ordförande R o lf K ullberg av republikens president hade begärt avsked från sin tjänst räknat från den 1 juli Bankfullm äktige beslöt att göra en fram ställning hos statsrådet om att direktionsm edlem m en, ekonom ie doktor Sirkka H äm äläinen skulle utnäm nas till den ledigblivande tjänsten som o rd förande i direktionen för Finlands Bank räknat från den 1 juli Vid sitt m öte den 5 april konstaterade b an k fullmäktige att direktionens ordförande R olf K ullberg samma dag på grund av det förvärrade ekonom isk-politiska läget hade bett republikens president om om edelbart avsked från sin tjänst. Bankfullm äktige konstaterade också a tt direktionsm edlem m en Sirkka H äm äläinen likaså den 5 april hade gett sitt samtycke till att hon sam m a dag utses till ordförande i direktionen för F inlands Bank. Bankfullm äktige noterade att republikens president hade beviljat R olf Kullberg om edelbart avsked och utnäm nt direktionsm edlemmen Sirkka H äm äläinen till tjänsten som ordförande i Finlands Banks direktion räknat från den 5 april V idare konstaterade bankfullm äktige att varje enskild medlem av bankfullm äktige under förm iddagens lopp hade gett sitt sam tycke till d etta förfarande. Vid sitt m öte den 14 maj noterade bankfullm äktige att republikcirts president den 30 april V hade beviljat direktionsm edlem m en Ele Alenius begärt avsked räknat från den 5 juni Bankfullm äktige behandlade besättandet av den ledigblivande direktionsm edlem stjänsten och beslöt att göra en fram ställning hos statsrådet om att direktören vid Finlands Bank, politices kandidat M atti V anhala skulle utnäm nas till tjänsten. Republikens president utnäm nde den 27 maj direktör M atti Vanhala till direktionsm edlem räknat från den 8 juni Vid sitt m öte den 8 april fastställde bankfullmäktige den nya arbetsfördelningen mellan ordföranden och m edlem m arna i direktionen. Vid sitt m öte den 12 juni gjorde bankfullm äktige vissa ändringar i arbetsfördelningen. Vid slutet av 1992 hade direktionsm ed lemm arna följande förtroendeuppdrag inom n ä ringslivet: D irektionens ordförande Sirkka Hämäläinen D irektionsm edlem Harri H olkeri F innair Oy, m edlem av förvaltningsrådet Helsingfors Telefonförening, styrelseordförande Industriförsäkring A b, medlem av förvaltningsrådet Livförsäkringsbolaget Salama, medlem av förvaltningsrådet Pensionsförsäkringsbolaget Ilmarinen, medlem av förvaltningsrådet Solidium Oy, styrelseordförande Sponda Oy, styrelseordförande Valm et Oy, ordförande i förvaltningsrådet D irektionsm edlem Esko Ollila Finlands E xportkredit A b, styrelsemedlem Jubileum sfonden för Finlands självständighet, styrelseordförande Kem ijoki Oy, ordförande i förvaltningsrådet Statens säkerhetsfond, medlem av direktionen och dess sektion Direktionsm edlem Kalevi Sorsa F innair Oy, ordförande i förvaltningsrådet D irektionsm edlem M a tti Vanhala Statsgaranticentralen, medlem av förvaltningsrådet V ärdeandelsföreningen r.f., styrelsens vice ordförande

7 50 Kontrollanterna vid avdelningskontoren Som kontrollanter vid bankens avdelningskontor och som deras suppleanter fungerar 1993 enligt bankfullm äktiges beslut av den 17 december följande personer: kontoret i Jyväskylä: kontrollanter lantbruksrådet, agronom ingm ar G ottfried Finskas och stadsdirektör Jaakko Kalevi Lovén samt suppleant överdom aren vid länsrätten, vicehäradshövding Eero Emil H erm an Jauhiainen; kontoret i Kotka: kontrollanter advokaten, vicehäradshövding Leif G u n n ar Thuresson H äggblom och beskattningsrådet, vicehäradshövding Toivo Verneri R ikkinen sam t suppleant styrelseordföranden, m erkonom A ntero Anttila; kontoret i Kuopio: kontrollanter polism ästaren, vicehäradshövding Erkki Juhani V ahronen och agronom Pauli Uolevi IIva sam t suppleanter jo rdrättsdom aren, vicehäradshövding Juha A n tero Voutilainen och finansdirektör Esa Ilmari Hurm e; kontoret i Lahtis: kontrollanter biträdande stadssekreteraren, juris kandidat Juha K aarlo Tapio Arvela och polism ästaren, juris kandidat Pekka T apani Ojala sam t suppleant varuhusdirektören, ekonom T oivo T apio T ikanoja; kontoret i Tammerfors: kontrollanter stadsdirektör Jarm o H eikki K ullervo R antanen och tulldirektören, politices kandidat Veikko Armas Seppänen sam t suppleanter adm inistrativa direktören, kandidaten i sam hällsvetenskaper, ju ris kandidat Seppo Tapio Loimio och näringsom budsm annen, ingenjör Pertti Päiviö Sorm u nen; kontoret i Uleåborg: kontrollanter ekonom Ville Kalevi M atturi och länspolisrådet, vicehäradshövding Erkki Eino H aikola sam t suppleanter borgm ästaren vid rådstuvurätten, juris licentiat Lauri Jorm a Tirinen och generalm ajor Lasse Erik W ächter; kontoret i Vasa: kontrollanter professor K auko K alervo M ikkonen och biträdande stadsdirektören, diplom ingenjör Seppo Sanaksenaho sam t suppleant länsrådet M arkku Jo hannes Luom a. kontoret i Åbo: kontrollanter stadsrådet Heikki A larik Löyttyniem i och professor Jaakko Ilmari N ousiainen sam t suppleanter kanslichef Paavo A arne Sakari H einonen och kom m erserådet Teuvo Toivo T apio Lehtinen. Bankfullmäktige Som bankfullm äktige fungerade 1992 följande personer, vilka utsetts av riksdagens elektorer. M äki-h akola, Pentti, diplom ingenjör. Ranta, Jussi, ingenjör, Kääriäinen, Seppo, politices kandidat Tenhiälä, Hannu, agronom, Jäätteenmäki, Anneli, vicehäradshövding, Hämäläinen, Tuulikki, ekonom, Seppänen, Esko, ekonom ie kandidat, M iettinen, Mauri, forstm ästare, Donner, Jörn, filosofie m agister. De tre förstnäm nda utgjorde de ordinarie bankfullm äktige. O rdförande var hela året bankfullm äktig Pentti M äki-h akola och vice ordförande bankfullm äktig Jussi R anta. Revisorer Riksdagens elektorer förrättade den 17 m ars val av revisorer och revisorssuppleanter för Finlands Bank och utsåg följande personer till revisorer av bankens räkenskaper för 1992: M attila, Kalevi, stadsrevisor, Zyskow icz, Ben, juris kandidat, Ala-Nissilä, Olavi, ekonom ie m agister, C G R Alho, Arja, politices kandidat, Lipponen, Paavo, politices kandidat. Till revisorssuppleanter utsågs: Koski, M arkku, jordbrukare, Sasi, Kimmo, vicehäradshövding, Laivoranta, Jarmo, byggm ästare, Suhonen, Hannu, adm inistrativ chef, Apukka, Asko, kom m unalkam rer. Revisorerna valde sam m a dag stadsrevisor Kalevi M attila till ordförande. Riksdagen beviljade den 5 juni revisorernas ordförande Kalevi M attila på begäran befrielse från uppdraget som revisor för Finlands Bank. Riksdagens elektorer valde den 12 juni i stället skattedirektör K auko Heikkinen till revisor för Finlands Bank för den återstående m andattiden. Revisorerna valde den 2 septem ber Kauko H eikkinen till ordförande. Helsingfors den 3 m ars 1993 P E N T T I M AKI-H AKOLA J U S S I RANTA H A N N U TENHIÄ LÄ TUULIK K I H Ä M Ä L Ä IN E N M A U R I M IE T T IN E N Riksdagen beviljade den 17 novem ber adm i nistrative chefen H annu Suhonen på begäran befrielse från uppdraget som revisorssuppleant för Finlands B ank och riksdagens elektorer valde den 1 decem ber i stället för Suhonen diakonissan Tina M äkelä till revisorssuppleant för den återstående m andattiden. S E P P O K Ä Ä R IÄINEN A N N E L I JÄ Ä TTEEN M Ä K I ESK O S E P P Ä N E N JÖ R N D O N N E R H eikki T. Hämäläinen 51