om försvagningen av m arkens värde höjde m otvärdet i m ark på fo rdringar och skulder i u t

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "om försvagningen av m arkens värde höjde m otvärdet i m ark på fo rdringar och skulder i u t"

Transkript

1 18 19 uppgick vid årets slut till ca 1 m iljard m ark. Bunden i F inlands Banks egendom sförvaltningsbolag finns fortfaran d e finansiering p å ca 9.5 m iljarder m ark och drygt 0.6 m iljarder m ark i borgensförbindelser. S tödet till S p arb an k en i F in lan d I jun i beslöt Statens säkerhetsfond bevilja sam m anlagt 7.2 m iljarder m ark i kap italstö d till S parbanken i F inland (SBF), som skulle bildas av 41 sparbanker. F inlands Bank gav ett tillstyr kande u tlåtan d e om beslutet. SBF inledde sin verksam het i septem ber. I slutet av året beviljade Statens säkerhetsfond S parbanken i F inland ytterligare k ap italstö d på 4.7 m iljarder m ark. F ondens k ap italstö d till Sparbanken i Finland uppgick d ärefter allt som allt till 11.9 m iljarder m ark. Stödform erna och villkoren för stödet fram g år närm are av Statens säkerhetsfonds verksam hets berättelse. Finlands Bank h a r m edverkat i stö d åtgärdern a endast genom a tt bevilja säkerhets fonden kortfristig finansiering för tiden m ellan stödutbetalningar och finansiering från staten. ST S-B anken fusionerades m ed K ansallis-o sake-p ankki Statens säkerhetsfond deltog också intensivt i de förhandlingar som ledde till a tt STS-Stiftelsen sålde sitt aktieinnehav i STS-B anken till K an sal lis-o sake-pankki i slutet av novem ber. Statens säkerhetsfond och K O P u ndertecknade sam ti digt en avsiktsförklaring, enligt vilken de tillsam m ans skulle grunda ett egendom sförvaltningsbolag som skulle sk ö ta STS-Bankens p ro b lem k re diter (närm are redogörelse i Statens säkerhets fonds verksam hetsberättelse). F in lan d s B ank ansåg den föreslagna lösningen ändam ålsenlig i det rådan d e läget. De marknadsräntebundna depositionerna ökade, och rationaliseringstrycket på bankerna tilltog D en allt svagare ekonom iska aktiviteten och det höga ränteläget däm p ad e allm änhetens k re d it efterfrågan. D å dessutom kredittillgången fö r svårades på grund av b an k ern as problem blev följden a tt b ankernas u tlåning till allm änheten m inskade. B ankernas sam m an räk n ad e b alan s om slutning v ar i det n ärm aste o fö rä n d ra d, även om försvagningen av m arkens värde höjde m otvärdet i m ark på fo rdringar och skulder i u t ländsk valuta. Av bankernas nya krediter binds i prak tik en bara räntestöds- och tak rän tek red itern a längre till gru n d rän tan. A ndelen g ru n d rän teb u n d n a nya krediter krym pte d ärfö r ytterligare En allt större del av nyutlåningen bands till b an k er nas egna referensräntor, m edan användningen av m arknadsbaserade h elib o rrän to r och långa rä n to r som referensräntor gick tillbaka. K rediter m ed fast rän ta ä r i huvudsak växelkrediter, och deras andel h ar varit oförän d rad sedan F ö r den to tala lånestocken h a r grundräntebindningen hela tiden avtagit, men uppgick vid års slutet alltjäm t till 44 procent. A ndelen källskattepliktiga bankdepositioner till m ark n a d srä n ta ökade jä m fö rt med året innan. Den tydliga nedgången i de g ru n d rän te bundna depositionerna i m aj berodde på a tt rän tan på skattefria dagligkonton från början av maj inte längre var bunden till g ru n d rä n tan, utan den högsta tillåtna skattefria rä n tan fastställs i lagen om skatt på inkom st och förm ögenhet. D en ändring av lagen om sk a ttelättn a d er för depositioner och obligationer som trädde i kraft i o k to b er ledde till a tt depositioner i någon m ån överfördes från m ark n ad srän teb u n d n a till g run d rän teb u n d n a konton. D ifferensen m ellan m edelräntan på bankernas m edelsanvändning och m edelsanskaffning i m ark, dvs. räntem arginalen, ökade n åg o t R äntem arginalen anger dock inte rän to rn a s effekt på bankernas räntebidrag, eftersom den inte visar räntebortfallet till följd av o sk ö tta krediter. N ä r bankernas lönsam het försvagats h ar ef fektiveringen av deras verksam het och ned sk är ningen av verksam hetskostnaderna blivit allt viktigare. F ö r att effektivera sin verksam het h ar bankerna avvecklat en del av den överkapacitet som de byggde u p p under regleringsperioden. Å r 1992 m inskade antalet b a n k k o n to r m ed närm are 300 och de bankanställdas antal med ca Även om de lokala ban k ern a genom fusioner blev betydligt färre till antalet, lade de ned endast kn ap p t 10 procent av sina k ontor. Verksam hetsförutsättningarna på värdepappersmarknaden utvecklades ju n i 1989, godkändes i o k to b e r 1991, och i slutet av april 1992 togs centralens clearingsystem i bruk. P enningm arknadscentralen h a r till uppgift a tt tillhandahålla förvarings- och clearingtjänster fö r papperslösa värdeandelar. Systemet om fa tta r än så länge bankcertifikat och statens skuldförbindelser, m en kom m er 1993 a tt u t sträckas också till m asskuldebrev. Ö verföringen av börsbolag till värdeandelssystem et inleddes i maj Å tta börsbolags ak tier överfördes un d er året till Finlands A ktiecentralregister A ndelslags registreringssystem. D eras andel av om sättningen på Helsingfors F on d b ö rs utgjorde 35 procent Till värdeandelssystem et överfördes dessutom ett av bolagen på O TC listan och ett av bolagen på m äklarlistan. Som en del av b an k stödet godkändes på våren 1992 en proposition som innebar att den enprocentiga stäm pelskatten på aktiehandeln på b ö r sen slopades. Lagen trädde i kraft vid början av m aj Stäm pelskatten på tran sak tio n er med derivativa instrum ent, dvs. op tio n er och te r m in sk o n trak t, upphävdes också. Vid b ö ijan av novem ber befriades försäljningen av v ä rd ep ap per på O T C -listan från stäm pelskatt. På som m aren infördes i F inland ett s.k. prim ary dealer-system för statens referenslån (benchm arklån). Fem finländska affärsbanker (ACA, F B F, K O P, PSB och SCAB) ingick i slutet av ju n i ett avtal m ed statsk o n to ret om a tt arrangera statens låneem issioner och u p p rä tt hålla an d ra h an d sm ark n ad en för lånen. D e fem bankerna, som fungerar som m arknadsgaranter, förband sig a tt delta i au k tio n sfö rfaran d et för statens referenslån, dvs. serieobligationslån och bostadsfondsobligationslån och ge bindande tvåvägsnoteringar för referenslånen till andra m ark n ad sg aran ter och bindande köp n o terin g ar till kunder. Finlands B ank och dessa s.k. prim a ry dealer undertecknade i augusti ett avtal om prim ary dealernas förhållningsregler på a n d ra handsm arknaden för statens lån. G enom pri m ary dealer-system et eftersträvade sta tsk o n to ret, m ark n ad sg aran tern a och Finlands Bank ö kad likviditet på den finländska m asskuldebrevsm arknaden. Finansmarknadens verksamhetsmiljö förändrades L ikviditetssystem et infördes i ju li V erksam hetsreglerna för H elsingfors Penningm arknadscentral A b, som Finlands B ank, staten och de fem största affärsbankerna g ru ndade i D en 3 juli ersatte F inlands Bank sitt dagsm arknadssystem med ett n y tt likviditetssystem. Likvi ditetssystem et består av dagsdepositioner och likviditetskrediter. Såväl depositions- som kre d iträ n to rn a ligger n ärm are m a rk n a d srä n to rn a än förut och följer förän d rin g arn a i dem. Likviditetskreditens m atu ritet kan genom Finlands Banks beslut ä n d ras från en dag ä n d a till fyra veckor. Såväl dagsdepositionsräntan som rä n ta n på likviditetskrediter bands till den rä n ta som be räknas på grundval av Finlands B anks a n b u d s förfarande p å penningm arknaden, den s.k. anbu d srän tan. A n b u d srän ta n bestäm s antingen utgående från bankernas ränte- och likviditetsvolym anbud eller så a tt F inlands B ank sätter räntan; i det senare fallet gäller ba n k ern as an b u d endast volym er. A n b u d srän tan, m arginalerna för depositions- och k red iträn tan sam t likviditet kreditens m atu ritet visas kontinuerligt i de elek troniska inform ationssystem en. Till en början var dagsdepositionsräntan en procentenhet lägre och likviditetskrediträntan en procentenhet högre än an b u d srän tan. D agsde p o sitionsräntan steg således från 4 till 13.5 p ro cent. D etta ökade bankernas intresse a tt hålla dagsdepositioner i F inlands Bank. Effekten fö r stärktes av a tt b an k ern a väntade a tt rän to rn a skulle stiga på hösten. D agsdepositionernas be lopp passerade 10 m iljarder m arks strecket efter m itten av augusti och förblev högt än d a fram till början av septem ber. F ö r a tt m inska dagsdepositionerna ökade Finlands B ank differensen m ellan dagsdepositions- och a n b u d srä n tan i slutet av augusti till två och den 3 septem ber till fem procentenheter. Efter a tt m arken började flyta krym pte b a n k er nas dagsdepositioner till 1 3 m iljarder m ark, och differensen m ellan dagsdepositions- och a n bud srän tan m inskades d ärfö r i slutet av o k to b e r till tre procentenheter. Likviditetskreditens m atu ritet var till en b ö r ja n 7 dagar. D en förlängdes till 14 d a g ar den 10 augusti fö r a tt återgå till 7 d a g a r i m itten av oktober. B ankerna utn y ttjad e likviditetskrediter u n der slutet av året och i det osäk ra läget i början av septem ber. System et h a r således som avsett utg jo rt endast en sista finansieringskälla fö r bankerna. L agstiftningen om finansinstitut reviderades åter Lagen om finansieringsverksam het, som reglerar yrkesm ässig finansieringsverksam het, träd d e i kraft vid b ö ija n av Som yrkesm ässig betrak tas verksam het för egen räkning d ä r fi

2 20 De b anker som inte uppfyller soliditetskravet nansiering erbjuds m ed medel som skall återb e när E E S-avtalet träd e r i kraft ges tid a tt a n talas och som skaffats från allm änheten (bl.a. passa sig till de nya reglerna fram till den 1 finansiering av k reditkorts- och fak tu rafo rd rin g jan u ari ar och av avbetalningshandeln). Lagen tilläm pas I regeringens proposition om kreditinstitutens dock inte på depositionsbankernas finansierings verksam het begränsas det sam m anlagda belop verksam het, som regleras av depositionsbankspet av stora kundrisker så a tt det kan vara högst lagen. F ö r yrkesm ässig finansieringsverksam het åtta gånger beloppet av kreditinstitutets egna krävs koncession. F ö r ett kreditin stitu t som medel. K undrisken betrak tas som sto r n ä r den bedriver finansieringsverksam het enligt denna utgör m inst 10 procent av kreditinstitutets egna lag bestäm s soliditeten på sam m a sätt som solimedel. De ekonom iska följderna för bankerna diteten för en depositionsbank. Lagen om fin an av en begränsning av stora kundrisker ä r svåra sieringsverksam het kom m er dock sannolikt att att u p pskatta. A npassningen un d erlättas dock utgöra ett m ellanskede. N ä r avtalet om E u ro av den rätt långa övergångsperioden, som peiska ekonom iska sam arb etso m råd et (EES) sträcker sig ända fram till slutet av 2001 och för trä d er i kraft ä r avsikten a tt alla kreditinstituts, små b an k er till slutet av Som små b e trak också depositionsbankernas, verksam het skall tas banker med ett eget kapital på högst 43 regleras genom en ny kreditinstitutslag. m iljoner m ark. K reditinstitutslagen och revideringen av vissa I propositionen lindras begränsningarna av an d ra lagar i anslutning till d enna sam t lagen kreditinstitutens äg an d erätt. Enligt den gällande om u tländska kred itin stitu ts och finansiella depositionsbankslagen h ar b an kernas rä tt att instituts verksam het i Fin lan d bereddes av äga aktier och andelar i an d ra bolag än sådana kom m issionen för änd rin g av finansieringslagsom bedriver bankverksam het begränsats till 10 stiftningen. K om m issionen föreslog i sitt b etän procent av investeringsobjektets aktier och an d e kande, som blev färdigt i ja n u a ri 1992, att lar eller av de röster dessa m edför. I p ro p o sitio sam tliga kredit- och fin ansinstitut skulle o m fat nen med förslag till kreditinstitutslag begränsas tas av en enda enhetlig lag om yrkesm ässig därem ot kreditinstitutets rä tt a tt äga aktier och finansieringsverksam het, dvs. k red itin stitu ts andelar så a tt ett innehav på m er än 10 procent lagen. D enna lag, som ersätter depositionsi ett företag som bedriver an n an än kreditinstibankslagen, som träd d e i k raft vid b ö ljan av tutsverksam het får utg ö ra högst 15 procent av 1991, och lagen om finansieringsverksam het, kreditinstitutets egna medel. Sam m anlagt får som trädde i k raft vid b ö ija n av 1992, sam såd an a innehav uppgå till högst 60 procent av o rd n a r den finländska finansieringslagstiftningkreditinstitutets egna medel. en med EG :s b ankdirektiv såsom fö ru tsätts i I propositionen begränsas inte utlänningars EES-avtalet. Lagen avses trä d a i k raft sam tidigt rätt a tt äga aktier i finländska kreditinstitut. med EE S-avtalet. Lagen o m fa tta r principerna B ankinspektionen skall dock på förhand under om en enda au k to risatio n och hem landskonrättas om en och sam m a ägare håller på a tt troll. Av de övriga än d rin g arn a gäller de vik förvärva en andel eller rö strä tt på m inst 10 tigaste precisering av villkoren för erhållande procent av kreditinstitutets aktie- eller andels av koncession, lindring av äg anderättsbegränskapital. I propositionen görs ingen åtskillnad ningarna, bokföring, konsoliderad tillsyn och om förvärvaren är inhem sk eller utländsk. B ank begränsning av kundrisker. inspektionen h a r dock m öjlighet a tt ingripa i D en skärpning av soliditetsberäkningen som efterhand, om det ä r sannolikt a tt äg a rfö rän d propositionen fö ru tsä tte r m edför extra k o stn a ringen skulle skada kreditinstitutets verksam het der för b ankerna. S ådana fo rd rin g ar som en enligt försiktiga och sunda affärsprinciper. finländsk försäkringsanstalt sv arar för överförs Sam tidigt med kreditinstitutslagen träd e r la från den an d ra till den fjärde riskgruppen. F ö r gen om u tländska kreditinstituts och finansiella sparban k ern a och särskilt för andelsbankerna instituts verksam het i F inland i kraft. D en inne innebär d etta ett ö kat kapitalbehov, eftersom håller EES-avtalets principer, enligt vilka endast dessa banker h a r fö rsäk rat en del av sin k red it kreditinstitut från an d ra än avtalsstatem a behö stock i sina öm sesidiga försäkringsbolag. K ap i ver i Finland beviljad koncession för a tt in rä tta talbehovet ö k ar också på grund av a tt uppett filialkontor. E tt kreditinstitut från en avtalsskrivningsfonden överförs från p rim ärt eget k a stat kan in rätta ett filialkontor i F inland utan pital till supplem entärt eget kapital sam t genom särskild koncession. D essutom kan endast kre a tt reserveringarna u n d er eget kap ital m inskar. 21 d itinstitut från en E E S-stat fritt tillhandahålla tjänster i Finland. Bokföringslagen ändrades vid början av 1993, m en de gam la stadgandena kan tilläm pas för räkenskapsperioder som avslutas senast den 30 april B okslutsstadgandena h a r h arm o n i serats med E uropeiska gem enskapernas lagstift ning. Lagen tilläm pas också på b an k er och an d ra kreditinstitut, men de särskilda bestäm melser som gäller dem ingår i k reditinstituts lagen. Lagen om om bildning av sp arbank till bank i aktiebolagsform trädde i kraft i novem ber. En sparbank kan enligt lagen om bildas till en spar bank i aktiebolagsform eller till en affärsbank. Syftet med lagen ä r a tt förenhetliga spar- och affärsbankernas m öjligheter att skaffa eget kapi tal. A ktiekapitalet i den bank som fo rtsätter sparbankens verksam het utgörs av g ru n d k ap ita let och reservfonden. A ktierna i banken överlåts till en eller flera stiftelser, vars huvudsakliga ändam ål skall vara a tt främ ja sparandet. G ru n d erna fö r och särdragen i sp arbankernas verk sam het ändrades endast till den del d etta var nödvändigt. V ärdepappersm arknadslagstiftningen utvecklades U tlänningar fick rä tt a tt förvärva an delar i finländska placeringsfonder n är ändringen av lagen om placeringsfonder trädde i kraft vid b örjan av U tlän n in g ar fick härigenom rätt a tt indirekt investera i b u n d n a aktier. En ny lag om placeringsfonder, som ia k tta r EG :s direktiv om placeringsfonder, avses träd a i k raft sam ti digt som EES-avtalet. Behovet av förän d rin g ar i värdepappersm arknadslagstiftningen på grund av EE S-avtalet u t reddes i värdepappersm arknadskom m issionens betänkande i decem ber M arkn ad sp latsarb etsg ru p p en slutförde sitt arbete i april I sin prom em oria granskade arbetsgruppen begreppet offentlig handel med tanke på m arknadens utveckling och utvecklan det av lagstiftningen. A rbetsgruppen föreslog att em ittentens inform ationsskyldighet och insiderreglerna till väsentliga delar skulle u tsträck as till a tt gälla också penningm arknaden. S tadgandena i värdepappersm arknadslagen om a tt offentlig handel m ed börsp ap p er ä r begränsad till en enda inhem sk m ark n ad sp lats föreslogs bli slopade. L ikaså föreslogs a tt de begränsningar enligt vilka en fondbörs inte kan bedriva offentlig handel utöver börshandeln skulle upphävas. A rbets gruppen föreslog också a tt endast värdepappersförm edlare skulle ha rätt a tt m ark n ad sfö ra för m edling av anbud på värdepapper. Förslagen ä r avsedda a tt trä d a i kraft sam tidigt som värdepappersm arknadskom m issionens förslag. Sam tliga lagförslag som gäller värdepappersm ark n ad en avses träd a i kraft sam tidigt som EES-avtalet. B eskattningen av k ap italin k o m ster reviderades Enligt den reviderade inkom stskattelagen, som träd d e i kraft vid början av 1993, h ar b esk att ningen av kapitalinkom ster avskilts från b esk att ningen av förvärvsinkom ster. K apitalinkom ster b eskattas i huvudsak enligt en skattesats på 25 procent. Sam m a 25 procent tilläm pas också vid beskattningen av företag. F ö r källskattepliktiga rän tein k o m ster höjs skattesatsen stegvis till 25 procent. D etta sker tidigare än vad som ursprungligen planerats. K ällskatten p å depositioner steg från 15 till 20 procent redan vid början av 1993 och höjs till 25 procent vid början av D agligkontona, vilkas m axim iränta ä r 4.5 procent, förblir sk atte fria. Lagen om källskatt på ränteinkom st blev perm anent vid början av N y ordning av tillsynen över finansm arknaden bereddes Finansm inisteriet hade i decem ber 1991 tillsatt en arbetsgrupp som skulle kom m a med förslag till behövliga stadganden för in rä ttan d e av en tillsynsm yndighet för finansm arknaden, finans inspektionen, enligt finansgruppskom m itténs förslag. F inansm inisteriet än d rad e arb etsg ru p pens u p p d rag i april 1992 så att arbetsgruppen också skulle lägga fram förslag till stadganden för en överföring av bankinspektionens uppgif ter till F inlands Bank. Tillsynen över finans m ark n ad en skulle adm inistrativt organiseras så a tt den v ar oberoende av F inlands Banks övriga verksam het. A rbetsgruppen gav statsrådets fi nanspolitiska m inisterutskott en m untlig m ellan ra p p o rt i juni. På tillstyrkan av finanspolitiska m inisterutskottet koncentrerade sig arb etsg ru p pen därefter på a tt u ta rb e ta förslag till stad g an den i form av en regeringsproposition för överfö ring av bankinspektionens uppgifter till Finlands Bank. A rbetsgruppen föreslog i sin prom em oria i septem ber a tt tillsynen över finansm arknaden i

3 23 22 sin helhet skulle koncentreras till Finlands Bank. En särskild enhet, finansinspektionen, skulle in rättas i anslutning till F inlands B ank och b a n k inspektionen skulle dras in. Regeringen överläm nade i decem ber en p roposition till riksdagen baserad på arbetsgruppens prom em oria. Avsikten med a tt ansluta bankinspektionen till Finlands Bank är att säkerställa a tt alla för tillsynen tillgängliga resurser kan inriktas på de objekt som anses angelägna och absolut n ö d vändiga. E tt an n at syfte ä r a lt klargöra an svars fördelningen m ellan F inlands Bank och b a n k inspektionen och a tt effektivera b eslutsfattan det. Finansinspektionen skulle ha en egen o rg an i sation för sitt beslutsfattande. Principbeslut i tillsynsfrågor skulle fattas av finansinspektio nens direktion som skulle ha tre m edlem m ar. D irektionen skulle bestå av finansinspektionens d irektö r och två an d ra m edlem m ar, som utses av riksdagens bankfullm äktige på förslag av F in lands Bank och finansm inisteriet. Ö vriga beslut i tillsynsfrågor fattas av finansinspektionens d i rektör. Finansinspektionen skulle vara o b eroen de av bankens övriga uppgifter i beslut inom sitt verksam hetsom råde. E ftersom ändrin g i den nuvarande bankinspektionens beslut får sökas genom besvär hos högsta fö rvaltningsdom sto len, skulle denna besvärsrätt kvarstå också då det gäller den nya finansinspektionens beslut. Enligt arbetsgruppens förslag skulle n y ordning en av tillsynen träd a i kraft den 1 april Behovet a tt ä n d ra lagstiftningen om F inlands B ank utreddes En arbetsgrupp som tillsatts av finansm inisteriet utredde vilka behov av fö rän d rin g ar i Finlands Banks ställning som föranleds av Finlands even tuella E G -m edlem skap och deltagande i E u ro peiska ekonom iska och m o n etära unionen (E M U ). Enligt planerna skall övergången till E M U ske i tre steg på 1990-talet. A rbetsgruppen granskade särskilt det behov av fö rän d rin g ar som det europeiska centralbankssystem et, som inrättas i E M U :s tredje fas, m edför i lagstiftning en om Finlands Bank. D et europeiska centralbankssystem et består av E uropeiska centralbanken och de nationella centralbankerna. I M aastrich tfö rd rag et fram hålls uttryckligen de nationella centralb an k ern as självständighet i förhållande till politiska be slutssystem. A rbetsgruppen k o n staterad e a tt Finlands Banks författningsenliga ställning er bjuder goda u tgångspunkter a tt beak ta kraven också i M aastrichtfördraget. I den kom m ande utvecklingen fö rutsätts dock a tt riksdagens indi rekta inflytande på Finlands Banks beslutsfat tande genom bankfullm äktige m inskas. Inför det europeiska centralbankssystem et är det således nödvändigt a tt klargöra befogenhetsfördelningen så a tt beslutanderätten i Finlands Bank k o n centreras till direktionen och bankfullm äktiges uppgift blir a tt fungera som övervakande m yn dighet. A rbetsgruppen föreslog fo rtsatt beredning av lagstiftningen om Finlands Bank. Den kom m itté eller den kom m ission som tillsätts skulle få till uppgift a tt bereda de lagändringar som föranleds av deltagandet i den ekonom iska integrationen. Likaså bereds lagen om Finlands Bank, som ersätter det nuvarande reglem entet för Finlands Bank, och m öjligheterna a tt förenkla den k o m plicerade författningshelheten utreds. Utvecklingen av betalningssystemen U nder de senaste åren har betalningssystem en i olika länder, deras funktion, effektivitet och riskkontroll blivit förem ål för allt större intresse i synnerhet inom EG. U tvecklingen av betalnings- och clearingsystem en har ansetts vara en av centralbankernas viktigaste uppgifter. Till Finlands Banks uppgifter h ö r också enligt b a n kens reglem ente a tt främ ja betalningssystem ens tillförlitlighet och effektivitet. Säkerheten och riskhanteringen i systemen för stora betalningar ägnades d ärfö r särskild uppm ärksam het under M ed stora betalningar avses främ st b etal ningar m ellan bankerna och betalningar inom värdepappershandeln. Inom Finlands Banks checkkontosystem, d ä r betalningarna m ellan bankerna sköts i realtid, ökade antalet användare med fyra. A n m ä rk ningsvärt var a tt två värdepappersclearingcentraler fick tillstånd a tt hålla checkkonto i cen tral banken. H elsingfors P enningm arknadscentral anslöt sig till system et i maj och H elsingfors F o n d b ö rs i augusti. Som ett led i utvecklandet av betalningssyste men påbörjades en utredning som om fattade g runderna för rätten till checkkonto i central banken, begränsning av rätten till skuldsättning u nder en och sam m a dag och kravet på säkerhe ter för skuldsättningen. Systemen inom Finlands Banks egen bankverksam het och betalningsför m edling förnyades också u n d er året. H anteringen av sedlar och m ynt effektiverades genom a tt penningförsörjningen utveckla des. F ördelningen av kostnaderna för penning försörjningen m ellan Finlands Bank och b an k er na ändrades genom a tt de s.k. självriskandelar na, som avdras från kontantm edelskrediterna, höjdes den sista novem ber (om penningförsöijningen se s. 24). F ö r a tt effektivera betalningsrörelsen i fråga om sm å belopp grundades ett n ytt bolag T o im iraha Oy som tillhanda håller betalningstjänster baserade på ak tivkort (se s. 24). Ö vrig myndighetsutövning B etalningsavtalet m ed Bulgarien upphävdes B etalningsavtalet m ellan F inland och Bulgarien upphävdes genom notväxling den 16 o k tober O m edelbart därefter upphörde förm ed lingen av clearingbetalningar, clearingkontona avslutades och fritt konvertibla v alu to r började användas i handeln m ellan länderna. Ö sthandelsford ringarna De finländska bankernas k reditfordringar på R yssland uppgick vid slutet av året till ca 5 m iljarder m ark. Beloppet uteblivna am ortering a r på k red itfo rd rin g arn a utgjorde om kring en m iljard m ark. D essutom hade finska staten en specialkontofordran på 0.4 m iljarder m a rk och finländska företag k o n tan t- och förskottsbetalningsfordringar på uppskattningsvis 2.1 m iljar der m ark. D e avtalsbaserade fordringarna be löpte sig således sam m anlagt till ca 7.5 m iljarder m ark. F ö rh an d lin g arn a om återbetalningen av de finländska ban k ern as och finansinstitutens statsg aran terad e fo rdringar och statens egna ford ringar på det forna Sovjetunionen förs i P aris klubben. A lla kred ito rlän d er h ar rä tt a tt delta i fö rh an dlingarna. S tatsgaranticentralen bevakar F inlands intressen vid Parisklubbens m öten. L o n d o nklubben fö rh an d la r om återbetalning en av a n d ra än statsgaranterade krediter. Lond o n k lubbens rådgivande kom m itté, som fö reträ der om kring 600 affärsbanker, h ar som m edlem m a r kallat 13 kreditorbanker. K om m ittén leds av D eutsche Bank. Inga nordiska b an k er ä r m edlem m ar av den rådgivande kom m ittén. De finländska b ankernas ford rin g ar på R yssland ä r efter de tyska och de österrikiska bankernas fo rdringar relativt sett störst. K ansallis-o sakep ankki koo rd in erar de finländska bankernas icke-statsgaranterade fordringar. Såväl Paris- som L ondonklubben ingick i decem ber 1992 avtal om om reglering av de krediter som Sovjetunionen beviljats före Enligt avtalen skall de am o rterin g ar som förfallit eller förfaller till betalning betalas först den 31 m ars Sam tidigt fo rtsä t ter fö rhandlingarna om om reglering av de å ter stående fordringarna. F örvaltningen av valutareserven O säkerheten p å såväl den inhem ska som den u tländska v alutam arknaden inverkade på place ringen av valutareserven Behovet a tt ga ran tera reservens interventionsberedskap fick därm ed större betydelse. Enligt säkerhets- och likviditetsnorm erna för F inlands Banks konvertibla valutareserv place rades reserven liksom tidigare främ st i skuldför bindelser em itterade av stater, depositioner i utländsk valuta, guld och IM F :s särskilda d ra g ningsrätter. G uldinnehavet förblev o fö rän d rat. D e viktigaste placeringsvalutorna v ar USdollarn, D -m arken, den franska francen, det brittiska pundet, den nederländska gulden och den ja p an sk a yenen. Placeringsverksam heten var fram för allt in riktad på E u ro p a. P laceringarna i ecu avveckla des successivt, eftersom likviditeten på ecum arknaden bedöm des m inska i och med de fö rä n d ra de utsikterna för den europeiska integrationen. Beslutet a tt avstå från m arkens fasta koppling till ecun orsakade i sig inga förän d rin g ar i förvaltningen av valutareserven. Fördelningen och förändringen av huvudpos terna i den konvertibla valutareserven 1992 var följande: Reserv Reserv F ör ändring Mmk G u l d... Särskilda d ra g n in g srä tte r.. R eservtranchen i I M F... K onvertibla valutor, n etto... S u m m a _

4 24 Betalningsm edelsförsöijningen Beloppet utelöpande sedlar och m ynt förblev 1992 i det närm aste oförändrat. Vid slutet av året var miljoner m ark i sedlar och m iljoner m ark i mynt i omlopp. U nder året sjönk sedlarnas belopp med 97 miljoner m ark, m edan beloppet utelöpande m ynt steg med 77 miljoner m ark. Jubileum sm ynten utgjorde 257 miljoner m ark av de utelöpande mynten vid årets slut. I förhållande till bruttonationalprodukten ökade allm änhetens innehav av sedlar och m ynt, medan bankernas kassam edel m inskade. Finlands Bank gav i novem ber 1991 ut nya sedlar (1986 års Litt. A-serie). Vid slutet av 1992 hade om kring 80 procent av m arks sedlarna i om lopp växlats in m ot sedlar i Litt. A-serien. M otsvarande siffror för de övriga sedlarna var följande: 500 m ark 85 procent, 100 m ark 60 procent och 50 m ark 75 procent. I slutet av 1993 utges ett 10 m arks mynt, som ersätter 10 m arks sedeln. För att skillnaden mellan det största m yntet och den m insta sedeln inte skall bli alltför stor, h ar Finlands Bank beslutat att samtidigt med 10 m arks m yntet ge ut en 20 m arks sedel. På den nya sedeln finns en bild av författaren, akadem iker Väinö Linna. En sedel i valören 20 m ark h ar funnits i alla sedelserier från 1860-talet in på 1950-talet. D et ökade bruket av bankom ater har påverkat fördelningen av de utelöpande sedlarna. Beloppet utelöpande 100 m arks sedlar, nästan de enda sedlar som används i bankom ater, har vuxit från 40 procent vid 1987 års slut till 45 procent vid 1992 års slut. På m otsvarande sätt har antalet 100 m arks sedlar stigit från 35 till 41 procent av de utelöpande sedlarna. Av de övriga sedlarna är det bara m arks sedlarnas andel av den utelöpande sedelstocken som har vuxit. Med anledning av Finlands självständighets 75-årsjubileum utgavs ett m arks jubileum s- mynt i guld och ett 100 m arks jubileum sm ynt i silver m arks m yntet var det första jubileumsmyntet i guld som utgavs i Finland. Det präglades i exem plar och försäljningen till allm änheten skedde undantagsvis genom förhandsreservering. Beloppen av de självriskandelar som skall avdras från den kontantm edelskredit som F in lands Bank beviljar depositionsbankerna höjdes den 30 novem ber till 20 procent av allm änhetens innehav av sedlar och m ynt. Självriskandelarna, sam m anlagt m iljoner m ark, fastställdes för de olika bankerna liksom tidigare i relation till depositionerna på bankernas dagligkonton. I enlighet med bankfullm äktiges beslut av den 25 oktober 1991 lades avdelningskontoren i Björneborg, Joensuu, Rovaniem i och S:t Michel ned under första halvåret K ontoret i K otka stängs 1993 och kontoren i Jyväskylä, Lahtis och Vasa Toimiraha Oy grundades Finlands Banks direktion beslöt i oktober att grunda Toim iraha Oy som dotterbolag till Setec Oy. Avsikten var att i Finland skapa ett s.k. portm onnäsystem för m indre betalningar baserat på aktivkort. De elektroniska pengarna ersätter i första hand m ynt vid betalning av telefon-, parkerings- och kollektivtrafikavgifter m.m. Bolaget har till uppgift att tillhandahålla betalningstjänster som baserar sig på aktivkort och att införa ett säkert aktivkortssystem i Finland. G enom att skapa ett sam brukssystem försöker m an undvika de kostnader det m edför att ha flera inkom patibla och överlappande system V

5 26 27 F in lan d s B an k s b o kslut B a la n srä k n in g, m k Aktiva Guld och valutafordringar ( I ) G u ld , ,91 Särskilda dragningsrätter , ,74 Reservtranchen i Internationella valutafonden , ,93 Konvertibla valutor ,27 Bundna v a lu to r , , ,05 övriga fordringar på utlandet (1) Markandelen i Internationella valutafonden , ,07 Tidsbundcn k re d it , , , ,01 Fordringar på finansinstitut (2) Likviditetskredilcr ,00 Bankeertifikat , ,43 Värdepapper med återförsäljningsförbindelse , ,48 Tidsbundna krediter ,00 K ontantm edelskrediter , ,00 M asskuldebrev , ,00 ö v rig a , , , ,91 Fordringar pä den offentliga sektorn (3) M asskuldebrev ,00 Krediter till Statens säkerhetsfond ,00 Statens m etallm yntsansvar , , , ,20 Fordringar på företag (4) Finansiering av inhemska leveranser (K T R ) , ,00 Masskuldebrev: K T R , ,70 Masskuldebrev: övriga , ,00 ö v rig a , , ,51 övriga fordringar (5) Lån för stabilisering av penningm arknaden , ,00 Resultatregleringar , ,14 övriga , , , ,05 Aktiverade utgifter och förluster för tryggande av penningmarknadens stabilitet (6) ,00 Summa , ,73 Passiva Valutaskulder (1) Konvertibla v alu to r , ,16 Bundna valutor , , ,36 Övriga utländska skulder (1) Internationella valutafondens m ark k o n to n , ,41 Tilldelade särskilda dragningsrätter , ,80 ö v rig a , , ,21 Utelöpande sedlar och mynt (7) Sedlar , ,00 M etallm ynt , , , ,40 Bankeertifikat (8) , ,00 Skulder till finansinstitut (9) D agsdepositioner , ,70 Tidsbundna depositioner ,00 Kassareservdepositioner , ,00 ö v rig a , , ,69 Skulder till den offentliga sektorn (10) C heckkonton ,01 Depositioner från Statens säkerhetsfond ,63 ö v rig a , , ,84 Skulder till företag (I I) Investerings- och fartygsanskaffningsdepositioner , , , ,28 övriga skulder (12) Resultatregleringar , ,33 ö v rig a , , , ,57 Värderegleringskonto och reserveringar (13) , ,82 Eget kapital (14) G rundfond , ,00 Reserv fo n d , ,56 Räkenskapsårets v in s t , ,56 Summa , ,73

6 28 29 R e s u lta trä k n in g, m k Ränteintäkter Inhemska (1) Dagslån och likviditetskrediter ,04 Bankcertifikat ,86 Värdepapper med återförsäljningsförbindelse ,64 N ettoräntor för terminsaffärer ,84 Tidsbundna krediter ,41 K T R -krediter ,16 M asskuldebrev ,84 Krediter till Statens säkerhetsfond ,69 Stabiliseringslån ,27 övriga fordringar , ,26 Utländska (2) Internationella valutafonden ,83 V ärdepapper ,03 övriga valutafordringar , ,60 Summa ränteintäkter ,86 Räntekostnader Inhemska ( 3 )... Dagsdepositioner ,23 Bankcertifikat ,00 Tidsbundna depositioner ,68 Kassareservdepositioner ,85 Investeringsdepositioner ,76 övriga skulder , ,83 Utländska Internationella valutafonden ,76 Stödkrediter ,02 övriga skulder , ,49 Summa räntekostnader ,32 Räntebidrag ( 4 ) ,54 övriga intäkter (5) Expeditionsavgifter och provisioner ,18 övriga , ,72 Övriga kostnader (6) L öner ,96 Socialkostnader ,80 Sedeltillverkning ,10 Avskrivningar ,37 övriga , ,78 Kostnader för tryggande av penningmarknadens stabilitet (7) Avskrivningar på fordringar.. Avskrivningar på aktieförvärv Resultat före kursdifferenser och reserveringar ,48 Kursdifferenser för utländska värdepapper ( 8 )... ' ,42 Valutakursdifferenser (9 ) ,83 ökning av reservering för pensionsansvar (1 0 )... ökning ( ) / upplösning (+) av reservering enligt 30 i bankens reglemente (1 0 ) ,93 Räkenskapsårets resultat (11) , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,75 Bokslutsbilagor Sedelutgivning, mk Sedelutgivningsrätt ,49 Utnyttjad r ä tt ,85 Sedelutgivningsreserv ,64 Mark/valutaterminskontrakt, mk (medelkurs 31.12) Tcrm insköpskontrakt ,00 Term insförsäljningskontrakt ,27 Valuta/valutaterminskontrakt, mk (medelkurs för köpta valutor 31.12) ,89 Aktier och andelar, nominellt värde, mk (Finlands Banks innehav inom parentes) Scopulus O y ,00 S p o n d a O y ,00 Solidium O y ,00 Setec O y ,00 Helsingfors Penningmarknadscentral A b ,00 Bank for International Settlements ,07 Bostadsaktier ,00 Fastighetsaktier ,00 övriga aktier och an d elar ,50 S um m a ,57 Borgen, mk Tillfälliga borgensansvar i samband med överföring av riskkoncentrationer från SCAB ,00 Borgensförbindelser för egendomsförvaltningsbolag ,00 övriga b o rg en... S um m a ,00 Ansvar fö r pensionsförpliktelser, Mmk Finlands Banks pensionsansvar därav täckt genom reserveringar Finlands Banks fastigheter Fastighet Adress Byggnadsår Volym ca m 5 Helsingfors Fredsgatan / Fredsgatan Unionsgatan Snellmansgatan / Elisabetsgatan Ramsöuddsvägen / Björneborg Valtakatu / Joensuu Torikatu Jyväskylä K auppakatu Kotka Keskuskatu Kuopio K auppakatu Lahtis Torikatu Rovaniemi Valtakatu S:t Michel Päiviönkatu Tammerfors Hämeenkatu Uleåborg Kajaaninkatu Vasa Kyrkoesplanaden Åbo Slottsgatan Vanda Mosskogsvägen Enare Saariselkä 1968/ ( 100%) ( 100%) ( 100%) ( 100%) (52 %) (1,67%) , , , , , , , , , , , , , , , , , , (100%) (100%) (100%) (100%) (52 %) (1,67%)

7 30 31 K o m m en tar till bokslutet Allm änna principer fö r bokslutet och bokföringen 1 Finlands Banks b alansräkning tilläm pas sek torindelning, vilket ger en bild av de finansiella relationerna m ellan centralbanken och olika u t ländska och inhem ska sektorer. F ö r värderings principerna i balansräkningen redogörs i k o m m entarerna till balansposterna. A nläggningstill gångar och utgifter med lång verkningstid b o k förs enligt Finlands Banks reglemente helt och hållet som k o stn ad er und er anskaffningsåret, och de upp tas d ärfö r inte i balansräkningen. U ppgifter om anläggningstillgångarna ingår i bilagan till bokslutet. F o rd rin g arn a och skulderna i utlän d sk valuta h ar o m räk n ats till finska m ark enligt m edelkur serna på bokslutsdagen. De v ärd efö rän d rin g ar i fordring ar och skulder och i förbindelser u tan fö r balansräkningen som orsak ats av fö rän d rin g ar i valutak u rsern a h a r b o k fö rts resultatpåverkande; de ingår i resultaträkningen i posten v alu tak u rs differenser. Bankfullm äktige fastställer enligt 17 1 m om. 2 punkten i F inlands Banks reglem ente de g ru n d er enligt vilka bankens bokslut skall uppgöras. Kom m entarer till balansräkningen D e konvertibla valutorna består till övervä gande del av utländska statspapper eller statsgaranterade värdepapper och utländska ban k d e positioner. I posten ingår också utländska avista k o n to n sam t bankens innehav av u tländska betalningsm edel. D e värdepapper som ingår i den konvertibla valutareserven har enligt 6 i reglem entet för Finlands Bank värderats till sitt nom inella värde eller till gängse värde, om detta ä r lägre. Bland övriga fordringar på utlandet finns en tidsbunden fordran för statens räkning på Vnesjekonom bank (det forna Sovjetunionens bank för utrikesekonom i). D ebetsaldot på ko n to t o m rä k nades den 15 april 1992 till U S-dollar. A m orte ringarna på skulden uppsköts i överensstäm m el se med ett internationellt avtal om det forna Sovjetunionens skulder. D e b u n d n a v a lu tafo rd rin g arn a om fattade 1991 saldot på clearingkontot med Bulgarien. Finland och Bulgarien beslöt den 16 o k to b er 1992 a tt upphäva betalningsavtalet m ellan län derna, och clearingkontot avslutades. De konvertibla valutaskulderna o m fa ttar in ternationella organisationers och utländska b a n kers konvertibla fordringar i m ark på Finlands Bank. De b u ndna valutaskulderna inkluderade 1991 saldot på clearingkontot med Sovjet unionen. U n d erposten övriga bland övriga utländska skulder o m fa ttar de stödkrediter som lyfts för att stärka valutareserven. 1. G uld och utlän d sk a p oster G uldet har, liksom u nder tidigare år, i b alan s räkningen u p p tag its till ett värde av 35 mk/g. G uldinnehavet uppgick vid årets slut till kg och dess m ark n ad sv ärd e till m iljoner m ark. Särskilda d rag n in g srätter i Intern atio n ella valutafonden bland v alu tafo rd rin g arn a m otsva ras av posten tilldelade särskilda drag n in g srätter (SD R ) på passivsidan. På b åd a posterna betalas rän ta lika m ed rän tan på SD R. R eservtranchen i SD R och m arkandelen i Internationella valutafonden u tg ö r tillsam m ans Finlands m edlem sandel i valutafonden. M arkandelens m o tp o st ingår i posten In ternationella valutafondens m a rk k o n to n bland u tlän d sk a skulder. M arkandelen och m a rk k o n to n a är en ligt praxis i Internationella valutafonden b u n d n a till kursen för SD R. I novem ber 1992 steg Finlands m edlem sandel i fonden från m il jo n e r S D R till m iljoner SD R. 2. F o rd rin g ar på finansinstitut F inlands Banks dagsdepositions- och dagslånesystem ersattes den 3 juli 1992 m ed ett nytt likviditetssystem. De b anker som ä r berättigade till centralbanksfinansiering kan enligt det nya arrangem anget beviljas tidsbundna likviditetskrediter (om system et se s. 19). B ankcertifikaten är v ärdepapper som em itte ras av ban k ern a till m arknadspris. B ankcertifi katen h a r värderats till sitt anskaffningspris. I posten ingår också 130 m iljoner m ark i u p p lupen rän ta på bankcertifikaten. K on tan tm ed elsk red itern a, m ed vilka p e n ninginstitutens innehav av sedel- och m y ntkas sor finansieras, ä r räntefria. Penninginstitutens m asskuldebrevslån kan i huvudsak betecknas som investeringstillgångar. De h ar värderats till sitt nom inella värde. 3. F o rd rin g ar på den offentliga sektorn M asskuldebrevslånen o m fatta r värd ep ap p er em itterade av kom m unerna; de h a r värderats till sitt nom inella värde. Statens säkerhetsfond hade den 31 decem ber 1992 en tillfällig kredit på m iljoner m ark i Finlands Bank. Statens säker hetsfond kan ha tillfällig kredit eller tillfälliga depositioner i Finlands Bank, då fondens u p p låning och stö d åtg ärd er inte nödvändigtvis sker vid sam m a tidpunkt. Statens m etallm yntsansvar utgör n ettobelop pet av de m ynt som m yntverket levererat till Finlands Bank. tet gett upphov till först under en längre tidspe riod, när banksystem et saneras. D ä rfö r upptas de utgifter och förluster fö r tryggande av pen ningm arknadens stabilitet som u p pstod 1992 eller eventuellt u p p stå r senare i en separat p o st i balansräkningen för a tt avskrivas under k o m m ande år. 7. U telöpande sedlar och m ynt U telöpande sedlar och m ynt o m fa tta r allm än hetens och penninginstitutens innehav av sedlar och m ynt. 4. F ord rin g ar på företag Inhem ska leveranskrediter (K T R -krediter) har beviljats i form av såväl enskilda skuldebrevs lån som m asskuldebrevslån, vilka i balan sräk ningen redovisats separat. M asskuldebrevslånen h a r värderats till sitt nom inella värde. K T R k rediterna h ar b ankgaranti. R ä n tan varierar m ellan g ru n d rän tan och g ru n d rä n tan plus 2.5 procentenheter. Ö vriga m asskuldebrevslån o m fa tta r sådana värdepapper som n ärm ast kan betecknas som investeringstillgångar och de har upptagits till sitt nom inella värde. 5. Övriga fordringar Ö vertagandet av S parbankernas C entral-a ktiebank och överföringen av riskkoncentrationer hösten 1991 och våren 1992 band finansiering i Finlands Bank till ett sam m anlagt belopp av 15.6 m iljarder m ark. H ärav ingår fortfarande i F in lands Banks balansräkning lån för stabilisering av penningm arknaden på 9.5 m iljarder m ark. Av den ursprungliga b u ndna finansieringen har 1.8 m iljarder m ark återfåtts genom försäljning av egendom, 2.6 m iljarder m ark h ar bokförts som kostnad för 1991 och 1.7 m iljarder m ark h a r aktiverats i balansräkningen för a tt avskrivas senare. Resultatregleringarna innehåller i huvudsak räntefordringar. I övriga fordringar ingår 126 m il joner m ark i bostadslån till bankens personal. R äntan på bostadslånen var lika med grundräntan. 6. A ktiverade utgifter och förluster för tryggan de av penningm arknadens stabilitet F inlands B ank kan få tillbaka de förluster som tryggandet av penningm arknadens stabili 8. B ankcertifikat D e bankcertifikat som Finlands Bank em itterat ä r värderade till sitt nom inella värde. Skillnaden m ellan det nom inella värdet och em issions priset h a r bokförts u n der resultatregleringar och periodiseras bland rän tek o stn ad ern a un d er löp tiden. 9. Skulder till finansinstitut D agsdepositionerna ä r saldon på ch eck kontona för de b anker som ä r berättigade till centralbanksfinansiering. K assareservdepositionerna uppgick vid slutet av året till 5.5 procent av kassareservbasen. R ä n tan på kassareservdepositionerna var 3 m å naders h eliborräntan m inus 2 procentenheter, dock m inst 8 procent. 10. Skulder till den offentliga sektorn Skulderna till den offentliga sektorn o m fatta r Statens säkerhetsfonds checkkonto och depositio n sk o n to n i F inlands Bank. 11. Skulder till företag Investerings- och fartygsanskaffningsdepositionerna ä r lagstadgade depositioner av företag som gjort investerings- eller fartygsanskaffningsreserveringar. På depositionerna betalas rän ta. R ä n ta n bestäm s enligt depositions- och användningstidpunkten och v arierar m ellan 3 procent och g ru n d rän ta n m inus 2.5 p ro centen heter.

8 Övriga skulder R esultatregleringarna om fattar i huvudsak poster som uppstått på grund av periodisering av räntor. I posten övriga skulder ingår utelöpande sedlar i den gamla myntenheten till ett värde av 9 miljoner mark. 13. V ärderegleringskonto och reserveringar Finlands Bank har under tidigare år ökat värderegleringskontot och bankens reserveringar för att säkra det egna kapitalets realvärde och för att täcka risker i sam band med valutafordringar och tryggandet av stabiliteten på penningm arknaden. I bokslutet för 1992 upplöstes 941 miljoner m ark av dessa reserveringar. Finlands Banks pensionsansvar uppgår allt som allt till 1611 miljoner m ark, varav 71.4 procent är täckt genom reserveringarna. U tländska värdepapper i den konvertibla valutareserven h ar enligt bankens reglemente värderats till sitt nominella värde, om detta är lägre än anskaffningspriset eller m arknadspriset. Skillnaden mellan det nominella värdet och det värde som använts i resultaträkningen, det s.k. lägsta värdet, har i balansräkningen bokförts på värderegleringskontot som ett avdrag. räntorna för term insaffärer uppgick till 912 m iljoner m ark. R änteintäkterna från dagslån belöpte sig till 78 m iljoner m ark, ränteintäkterna från bankeertifikat till 926 m iljoner m ark och ränteintäkterna från värdepappersrelaterade återförsäljningsavtal till 351 m iljoner m ark. S tatens säkerhetsfond betalade 282 m iljoner m ark i ränta på sin kortfristiga kredit. 2. U tländska ränteintäkter De utländska ränteintäkterna uppgick 1992 till miljoner m ark och var 495 m iljoner m ark m indre än året innan. 3. Inhem ska räntekostnader De inhem ska räntekostnaderna steg med m iljoner m ark. Bankeertifikat em itterade av Finlands Bank fanns på m arknaden under hela räkenskapsåret; ränteutgifterna för dessa u ppgick till miljoner m ark, dvs miljoner m era än året innan. 4. R äntebidrag R äntebidraget utgjorde m iljoner m ark, vilket var m iljoner m ark m indre än K ostnader för tryggande av penningm arknadens stabilitet De kostnader för tryggande av penningm arknadens stabilitet som upptogs i bokslutet för 1991 orsakades av saneringen av Sparbankernas Central-A ktie-b ank och överföringen av dess riskkoncentrationer till Finlands Banks helägda egendom sförvaltningsbolag. De utgifter och förluster som uppstod 1992, 1.7 m iljarder m ark, bokfördes i balansräkningen för att avskrivas under kom m ande år. 8. K ursdifferenser för utländska värdepapper K ursdifferenserna för utländska värdepapper o m fattar kursvinster och kursförluster som realiserats vid försäljning av värdepapper och skillnaden mellan värdepappersportföljens anskaffningspris och m arknadspris, om detta är lägre. 9. V alutakursdifferenser V alutakursdifferensem a o m fattar netto fö rän d ringen i värdet av fordringarna, skulderna och förbindelserna utanför balansräkningen på grund av valutakursförändringar sam t nettointäkterna av valutahandeln. Banken bokförde en kursförlust på m iljoner m ark. 10. F örändring av reserveringar Av bankens reserveringar enligt 30 i bankens reglemente upplöstes 941 m iljoner m ark. Pensionsreserveringen ändrades inte. 11. R äkenskapsårets resultat R äkenskapsårets resultat blev noll m ark. 14. Eget kapital 5. Övriga intäkter Bankens eget kapital förblev oförändrat Förändring Mmk G ru n d fo n d R eservfond R äkenskapsårets resu ltat... S u m m a Kom mentarer till resultaträkningen 1. Inhem ska ränteintäkter De inhem ska ränteintäkterna ökade med 776 m iljoner m ark jäm fört med året innan. N etto- De övriga intäkterna uppgick till 70 miljoner m ark. I posten ingår 36 miljoner m ark i hyresintäkter. 6. Övriga kostnader Bankens lönesum m a var ungefär lika stor som året innan. Socialkostnaderna om fattar 56 miljoner m ark i utbetalda pensioner. Anläggningstillgångar och utgifter med lång verkningstid bokförs som kostnader och avskrivs under anskaffningsåret enligt Finlands Banks reglemente. A vskrivningarna inkluderar således under räkenskapsåret förvärvade anläggningstillgångar och övriga utgifter med lång verkningstid i sin helhet. A vskrivningarna om fattar 57 m iljoner m ark i avskrivningar på om byggnadsarbeten och 18 m iljoner m ark i avskrivningar på m askiner och inventarier V

9 35 ÄRENDEN HANDLAGDA AV BANKFULLMÄKTIGE Revisionen De revisorer som utsetts vid 1991 års riksdag, stadsrevisor Kalevi M attila, juris kandidat Ben Zyskowicz, ekonom ie m agister, C G R Olavi Ala-Nissilä, politices kandidat A rja Alho och politices kandidat Paavo Lipponen verkställde den februari granskning av Finlands Banks bokföring, bokslut och förvaltning för Enligt revisorernas utlåtande beviljade b an k fullm äktige vid sitt m öte den 18 m ars direktionen ansvarsfrihet för förvaltningen av bankens angelägenheter under Granskningen av lånerörelsen och valutahandeln Bankfullm äktige har under verksam hetsåret enligt 5 i sin instruktion granskat bankens lånerörelse och valutahandel samt övriga placeringar vid följande tidpunkter: den 6 februari, den 22 april, den 12 juni, den 19 augusti, den 29 oktober och den 17 december. Inventeringen och inspektionen av avdelningskontoren Bankfullmäktige har enligt 6 i sin instruktion inventerat huvudkontorets kassor, kassavalv, lånehandlingar, säkerheter, p an ter och depositioner. Inventeringen gav inte anledning till an m ärkning. Bankfullm äktige h ar övervakat att avdelningskontorens kontrollanter har inventerat avdelningskontorens handkassor och kassavalv en gång i m ånaden och växlar, skuldebrev och panter m inst tre gånger under året. Vid samtliga avdelningskontor har inspektion verkställts enligt 2 i bankens instruktion. Verksamhetsberättelse om E. J. Längmans fonder Vid sitt m öte den 6 februari antecknade b an k fullmäktige till kännedom att Finska K ulturfonden läm nat redogörelse för E.J. L ängm ans fonders verksam het under perioden Höjning av grundräntan och av räntorna pä lågräntekrediter Bankfullm äktige fattade vid sitt m öte den 18 m ars beslut om en höjning av Finlands Banks grundränta och av räntorna på lågräntekrediter räknat från den 1 maj D irektionens fram ställning i saken av den 17 mars: G rundräntesystem et har inte anpassat sig till avregleringen av finansm arknaden. T rots att m arknadsräntorna stigit betydligt har grundräntan varit i stort sett oförändrad sedan En sådan trögrörlighet hos grundräntan kunde inte förutspås av bankerna och den har lett till att största delen av de gamla grundräntebundna krediterna har en mycket låg ränta jäm fört med både krediterna till m arknadsränta och de grundräntebundna krediter som beviljats under de allra senaste åren. K rediternas räntespridning har sålunda ökat, och detta h ar gjort och kom m er att göra det svårare att ändra grundräntan. G am la krediter som beviljats till låg ränta anstränger bankernas lönsam het. B ankernas kostnader för m edelsanskaffningen h ar ökat kontinuerligt i och med att m arknadsräntorna har stigit och en allt större del av de skattefria depositionerna har om vandlats till källskatteplikliga depositioner till m arknadsränta. Vid slutet av 1991 var drygt 50 procent, eller 140 m iljarder m ark av bankernas krediter i m ark bundna till grundräntan; 80 m iljarder m ark av

10 37 36 beloppet hade en rän ta på högst 11 procent. Dessa lågräntekrediter är till övervägande del långfristiga. Till de g ru n d rän teb u n d n a krediterna m ed låg rän ta räk n as också räntestöds- och tak rän telånen. D e viktigaste lånen m ed statligt räntestöd är bl.a. studielån, BSP-lån och lan tb ru k ets räntestödslån. Av dessa ä r endast studielånens (11.5 m iljarder m ark) rän ta oberoende av g ru n d rä n tan. R än tan på studielån följer utvecklingen av m edelräntan på depositioner. M ed elrän tan på studielån v ar 11 procent vid slutet av T ak rän telån, dvs. lån för vilkas rä n ta det finns en övre gräns, ä r närm ast p rim ärlån i form av aravalån, men också rän tan på studielån och BSP-lån h ar en övre gräns efter a tt statens räntestöd h ar up p h ö rt. R äntestöds- och tak rän telånen uppgick vid slutet av 1991 sam m anlagt till ca 40 m iljarder m ark; närm are 30 m iljarder m ark av lånen var g ru n d rän teb u n d n a. M edel rän tan på dessa lån uppgick vid slutet av 1991 till 10 procent. Beloppet övriga krediter med låg rä n ta utgjorde sålunda cirka 50 m iljarder m ark. D eras m edelränta v ar vid årsskiftet 9.5 procent, om krediterna m ed n o llrän ta (1.1. m iljarder m ark) inte beaktas. U nd er de senaste åren h a r en reform av såväl grundrän te- som räntestödssystem et ofta d isku terats. D et ä r nödvändigt a tt slopa den adm ini strativa regleringen och övergå till m a rk n a d s villkor inom hela bankverksam heten. En viktig fak to r vid övergången till m ark nadsbestäm da förhållanden är ett sm idigare grundräntesystem, d ä r g ru n d rän tan skulle följa de långa m a rk n a d s rän to rn a. En sådan koppling är em ellertid be svärlig så länge de gru n d rän teb u n d n a krediter nas räntespridning är stor. H öjning av rä n to rn a på lågräntekrediter med hjälp av g ru n d rän tan En åtgärd för att fö rb ä ttra b ankernas lönsam het är att höja rän tan på krediter med låg ränta. M ålet ä r a tt höja rä n to rn a på g ru n d rän teb u n d n a krediter m ed en procentenhet, dock högst till 12 procent. En höjning av rä n to rn a på g ru n d rän teb u n d n a lågräntekrediter ä r ju rid isk t m öjlig endast ge nom en höjning av g ru n d rän tan, eftersom rän tan på g ru n d rän teb u n d n a krediter enligt avtalsvill koren kan höjas endast då g ru n d rän tan höjs. A vsikten är a tt ändringen av g ru n d rän tan inte skall påverka rä n to rn a på existerande g ru n d rän tebundna depositioner. D etta fö ru tsätter en ä n d ring av lagen om skattelättn ad er för depositioner och obligationer. U tgångspunkten för höjningen av g ru n d rä n tan är a tt skattelagarna kan än d ras så a tt rä n to r na på skattefria depositioner förblir o fö rä n d ra de. D etta är m öjligt om förutsättningen för a tt en 24 m ånaders deposition skall vara skattefri ä r att dess årliga rän ta är högst Finlands Banks g ru n d rän ta m inus två procentenheter. Skattefriheten för dagligkonton stadgas a tt bli bestående, och villkoret för a tt rän tan skall vara skattefri är att den årliga rän tan inte överstiger 4 'h procent. F ö r dagligkontona skulle en sådan förändring innebära att grundräntekopplingen upphörde. Sålunda skulle en än dring av g ru n d rän tan inte au to m atisk t m edföra en än d ring av rän tan på skattefria dagligkonton. S kattelättnadslagen skulle än dras så att den ersätter m otsvarande tidigare lag och därm ed tilläm pas på den existerande depositionsstocken. D ärem ot kan rän to rn a på utelöpande skattefria obligationer inte ä n d ras i efterhand. En del av denna helhet ä r också höjningen av rä n to rn a på räntestödslån. S tatsrådet överväger h ur grundräntehöjningen skall kom penseras i fråga om räntestödslånen. M ed hänvisning till ovanstående föreslår di rektionen att riksdagens bankfullm äktige enligt 17 1 m om. 1 punkten i reglem entet för Finlands B ank skall besluta att Finlands Banks g ru n d rän ta höjs från 8.5 till 9.5 procent räk n at från den 1 m aj 1992 och a tt Finlands Bank i sitt cirkulär till bankerna föru tsätter a tt endast sådana lå n erän to r som före höjningen av g ru n d rän tan är högst 11 procent höjs med en procentenhet och a tt de lån erän to r som före höjningen är högre än 11 procent m en lägre än 12 procent höjs till 12 procent. A ndra lå n erän to r höjs inte på grund av höjningen av g ru n d rä n ta n. Räntan på kassareservdepositioner B ankfullm äktige godkände vid sitt m öte den 18 m ars direktionens förslag a tt på kassareservde p ositioner räk n at från den 1 april betala en årlig rä n ta som ä r två procentenheter lägre än tre m ånaders h eliborräntan, dock m inst 8 procent. I decem ber återgick m an till avtalet av den 26 april 1990, och på kassareservdepositionerna betalas från och m ed den 1 ja n u a ri 1993 en rän ta som ä r tre procentenheter lägre än tre m ånaders h eliborräntan, dock m inst 8 procent. Gränserna för Finlands Banks räntor Vid sitt m öte den 5 april än drade bankfullm äk tige delvis gränserna för rän to rn a på bankernas cen tralb an k sk red iter och centralbanksdepositioner och fö r rä n to rn a inom Finlands Banks verksam het på penning- och kapitalm arknaden. Räntan på Statens säkerhetsfonds checkkontokredit Vid sitt m öte den 14 maj godkände bankfullm äk tige direktionens förslag om rän tan på Statens säkerhetsfonds checkkontokredit. D irektionens fram ställning i saken: Statens säkerhetsfond h ar enligt 4 4 p u n k ten lagen om statens säkerhetsfond fram ställt om u p p tagande av ett lån i Finlands Bank för att finansiera de d riftskostnader som u p p står i fon dens startskede. Lånet skulle up p tas som en checkkontokredit på högst 1 miljon m ark. Enligt bankfullm äktiges beslut av den 25 maj 1982 ä r räntegränserna för Finlands Banks in hem ska krediter till a n d ra än bankerna g ru n d rän ta n ± 2 / 2 procentenheter. A tt u n der n u v arande förhållanden bevilja sta ten eller en offentlig inrättning ett subventione rat lån skulle väcka m isstro m ot Finlands Bank. D essutom försöker F inlands Bank frångå g ru n d rä n tan som referensränta. Av dessa orsaker skul le det vara naturligt a tt tilläm pa m ark n ad srän ta p å Statens säkerhetsfonds checkkontokredit i F inlands Bank. D irektionen föreslår d ä rfö r a tt bankfullm äk tige skall besluta a tt den årliga rän ta n på u tn y ttjad kredit på S tatens säkerhetsfonds checkkonto med kredit i F inlands Bank ä r tre m ån a ders h e lib o rrän ta n. Räntan på tillfälliga krediter till Statens säker hetsfond och på fondens depositionskonto Vid sitt m öte den 26 m aj godkände bankfullm äk tige direktionens förslag om rä n tan p å tillfälliga k rediter till Statens säkerhetsfond och p å det depositionskonto som skulle ö p pnas för fondens räkning. D irektionens fram ställning i saken av den 25 maj: Statens säkerhetsfond skall i händelse av en ak u t kris ha m öjlighet a tt ta upp lån fö r a tt k unna vidta behövliga stö d å tg ärd er för a tt tryg ga det finansiella system et i en situation då varken säkerhetsfonden eller staten h a r n ö d v än diga medel för ändam ålet. L ånebeloppet får tillsam m ans med fondens övriga lån, egna till gångar och borgensförbindelser inte överstiga det m axim ala lånebeloppet i lagen om statens säkerhetsfond. E ftersom krediten är avsedd a tt vara tillfällig skall den återbetalas så sn art säker hetsfonden h a r o rd n a t den egentliga finansie ringen. Å terbetalningen skall em ellertid ske se nast tre m ån ad er efter a tt krediten lyfts. R än ta n på krediten skulle vara fast och utgöras av tre m ånaders m ark n ad srän ta n den dag då krediten lyfts. K rediten skulle varje gång beviljas genom särskilt beslut av direktionen. En förutsättning för kreditarrangem anget ä r a tt statsråd et ger Statens säkerhetsfond rä tt a tt u tan särskilt beslut av statsrådet ta upp tillfällig kredit i Finlands Bank. Statens säkerhetsfond kan tillfälligt också ha till och med betydande tillgångar, eftersom fon dens upplåning och stö d åtg ärd er inte n ö d v än digtvis infaller sam tidigt. F ö r dessa tillgångar skulle det finnas ett depositionskonto i F inlands Bank, till vilket säkerhetsfondens kredit överförs i väntan på a tt betalas ut i form av stöd. D etta är m otiverat med b eaktande av centralbankspolitiska hänsyn. Statens säkerhetsfond skulle också ha rä tt a tt deponera eventuella a n d ra likvida m edel på k o n to t. På kontom edlen skulle betalas en daglig rän ta som högst up p g år till m a rk n a d s räntan. Både krediten och depositionen kan vara u ttryckt i m ark eller i utländsk valuta. M ed hänvisning till det ovanstående och då det enligt 17 1 m om. 1 pu n k ten i reglem entet för Finlands Bank ä r bankfullm äktiges uppgift a tt fastställa F inlands B anks g ru n d rän ta och an d ra rä n to r som F inlands B ank tilläm par eller gränserna fö r dem, föreslår direktionen att ban k fullm äktige skall besluta a tt F inlands B ank på tillfälliga kredi ter som F inlands B ank beviljar Statens säkerhetsfond enligt särskilt beslut av direktionen i varje enskilt fall och på ov an n äm n d a villkor skall u p p b ä ra en

M asskuldebrev smarknaden växte snabbt

M asskuldebrev smarknaden växte snabbt 18 19 M asskuldebrev smarknaden växte snabbt D et utestående beloppet börsn o terad e m asskul debrev steg kraftigt under året. Tillväxten b erod de i huvudsak på statens ökade upplåningsbehov. U n d er

Läs mer

nas för Statens säkerhetsfond skall betala en daglig rän ta som högst u p p g år till m a rk n a d srä n ta n.

nas för Statens säkerhetsfond skall betala en daglig rän ta som högst u p p g år till m a rk n a d srä n ta n. 39 38 rä n ta som u p p g år till tre m ånaders m a rk n ad srän tan den dag då krediten lyfts, och a tt F inlands Bank på det depositionsk o n to som p å ovanstående villkor ö p p nas för Statens säkerhetsfond

Läs mer

temet grundades i juni en ledningsgrupp för p ro jektet att inrätta en nationell värdepapperscentral. Ledningsgruppens uppd rag var att leda för

temet grundades i juni en ledningsgrupp för p ro jektet att inrätta en nationell värdepapperscentral. Ledningsgruppens uppd rag var att leda för 18 19 700 miljoner mark i förluster av sina investeringar i masskuldebrevslån. U nder 1994 såldes masskuldebrevslån i mark tillbaka till Finland till ett nettobelopp av något under 8 miljarder mark. U

Läs mer

FÖRESKRIFT OM KONCERNBOKSLUT I KREDITINSTITUT

FÖRESKRIFT OM KONCERNBOKSLUT I KREDITINSTITUT tills vidare 1 (7) Till kreditinstituten Till kreditinstitutens holdingsammanslutningar FÖRESKRIFT OM KONCERNBOKSLUT I KREDITINSTITUT Finansinspektionen meddelar med stöd av 4 2 punkten lagen om finansinspektionen

Läs mer

RP 202/2005 rd. räntor på s.k. oreglerade fordringar inte räknas som skattepliktig inkomst vid beskattningen

RP 202/2005 rd. räntor på s.k. oreglerade fordringar inte räknas som skattepliktig inkomst vid beskattningen Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om beskattning av inkomst av näringsverksamhet och temporär ändring av lagens 19 PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL MOTIVERING

Läs mer

Försäkringsbolagens placeringsverksamhet 2010

Försäkringsbolagens placeringsverksamhet 2010 placeringsverksamhet 2010 FK Finanssialan Keskusliitto FC Finansbranschens Centralförbund Kimmo Koivisto INNEHÅLL Allmänt... 3 placeringar 31.12.2010... 4 nya placeringar 2010... 6 Placeringsintäkternas

Läs mer

Finansräkenskapernas reviderade uppgifter för år 2008 har utkommit

Finansräkenskapernas reviderade uppgifter för år 2008 har utkommit Nationalräkenskaper 2010 Finansräkenskaper Finansräkenskapernas reviderade uppgifter för år har utkommit Finansräkenskapernas årsuppgifter för år har reviderats på basis av kompletterade källuppgifter.

Läs mer

1992 rd - RP 281. Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till ändring av lagen om källskatt på ränteinkomst

1992 rd - RP 281. Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till ändring av lagen om källskatt på ränteinkomst 1992 rd - RP 281 Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till ändring av lagen om källskatt på ränteinkomst PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL Det föreslås att den tidsbestämda lagen om källskatt

Läs mer

FÖRESKRIFT Nr 306.2 Dnr 44/420/98 1 (5)

FÖRESKRIFT Nr 306.2 Dnr 44/420/98 1 (5) 1 (5) NOTER TILL BOKSLUTET I noter till bokslutet skall redovisas följande: Noter angående upprättandet av bokslutet I noterna skall ingå en beskrivning av redovisningsprinciperna för upprättande av sammanslutningens

Läs mer

FÖRESKRIFT OM KONCERNBOKSLUT I VÄRDEPAPPERSFÖRETAG

FÖRESKRIFT OM KONCERNBOKSLUT I VÄRDEPAPPERSFÖRETAG tills vidare 1 (7) Till värdepappersföretagen Till värdepappersföretagens holdingsammanslutningar FÖRESKRIFT OM KONCERNBOKSLUT I VÄRDEPAPPERSFÖRETAG Finansinspektionen meddelar med stöd av 4 2 punkten

Läs mer

beviljade lånet avb rö ts i augusti n är R yssland

beviljade lånet avb rö ts i augusti n är R yssland 38 beviljade lånet avb rö ts i augusti n är R yssland d ationer ett förslag om effektiverad övervakning d rab b ad es av en likviditetskris och regeringen av k ap italströ m m arn a och kartläggning av

Läs mer

Riksdagens bankfullmäktiges berättelse för 1991

Riksdagens bankfullmäktiges berättelse för 1991 Riksdagens bankfullmäktiges berättelse för 1991 Helsingfors 1992 1992 rd B 2 RIKSDAGENS BANKFULLMÄKTIGES BERÄTTELSE FÖR 1991 * TILL RIKSDAGENS EKONOMIUTSKOTT HELSINGFORS 1992 t 3 INNEHÅLL Sida FINLANDS

Läs mer

Statrådets förordning

Statrådets förordning Statrådets förordning om uppgifter som ska tas upp i små- och mikroföretags bokslut I enlighet med statsrådets beslut föreskrivs med stöd av 8 kap. 6 i bokföringslagen (1336/1997), sådan den lyder i lag

Läs mer

vecklingssystem som kan g o dkännas för ECBS k re d ittran sak tio n e r sam t utv ärd erat värdepappersavvecklingssystem en i E U -o m råd et m ot

vecklingssystem som kan g o dkännas för ECBS k re d ittran sak tio n e r sam t utv ärd erat värdepappersavvecklingssystem en i E U -o m råd et m ot 19 18 senast kring halvårsskiftet 2000 ä r en integrerad del av det han d elsn ät som håller på a tt byggas upp till allm äneuropeisk stan d ard. X etra-system et vid D eutsche Börse blir då handelssystem

Läs mer

Fördelningen och förändringen av huvudpostem a i den konvertibla valutareserven 1991:

Fördelningen och förändringen av huvudpostem a i den konvertibla valutareserven 1991: 18 Fördelningen och förändringen av huvudpostem a i den konvertibla valutareserven 1991: Reserv Förändring Reserv 31.12.90 31.12.91 milj. mk G u ld... 2 180 +0 2 180 Särskilda d ragningsrätter... 791 +

Läs mer

Försäkringsbolagens placeringsverksamhet 2009

Försäkringsbolagens placeringsverksamhet 2009 placeringsverksamhet 29 FK Finanssialan Keskusliitto FC Finansbranschens Centralförbund placeringsverksamhet 29 placeringsverksamhet 29 Kimmo Koivisto INNEHÅLL Allmänt... 3 placeringar 31.12.29... 4 nya

Läs mer

Bokföringsnämndens kommunsektion UTLÅTANDE 106 1 (7) 30.10.2012. Värdering av kapitalplaceringar i dotterbolag

Bokföringsnämndens kommunsektion UTLÅTANDE 106 1 (7) 30.10.2012. Värdering av kapitalplaceringar i dotterbolag 1 Bokföringsnämndens kommunsektion UTLÅTANDE 106 1 (7) 30.10.2012 Värdering av kapitalplaceringar i dotterbolag 1 Begäran om utlåtande Staden A (nedan sökanden) har bett kommunsektionen ge ett utlåtande

Läs mer

Bilaga 1 RESULTATRÄKNING

Bilaga 1 RESULTATRÄKNING Nr 1259 3403 RESULTATRÄKNING Bilaga 1 Ränteintäkter Leasingnetto Räntekostnader FINANSNETTO Intäkter från investeringar i form av eget kapital I företag inom samma koncern I ägarintresseföretag I övriga

Läs mer

Försäkringsbolagens placeringsverksamhet 2007

Försäkringsbolagens placeringsverksamhet 2007 FK Finanssialan Keskusliitto FC Finansbranschens Centralförbund Kimmo Koivisto INNEHÅLL Allmänt... 3 placeringar 31.12.2007... 4 nya placeringar 2007... 6 Placeringsintäkternas utveckling 2007... 8 bostadsbestånd...

Läs mer

Riksdagens bankfullmäktiges berättelse för 1992

Riksdagens bankfullmäktiges berättelse för 1992 Riksdagens bankfullmäktiges berättelse för 1992 Helsingfors 1993 1993 rd B 1 RIKSDAGENS BANKFULLMÄKTIGES BERÄTTELSE FÖR 1992 * TILL RIKSDAGENS EKONOMIUTSKOTT 1 HELSINGFORS 1 993 INNEHÅLL ISSN 0356-0457

Läs mer

Nr 89 257. Bilaga 1 KONCERNRESULTATRÄKNING

Nr 89 257. Bilaga 1 KONCERNRESULTATRÄKNING Nr 89 257 KONCERNRESULTATRÄKNING Bilaga 1 I Kalkyl över kreditinstitutsverksamhet och investeringstjänster 1 Ränteintäkter Räntekostnader Finansnetto Intäkter från investeringar i form av eget kapital

Läs mer

Företagets likvida medel består av kassa och bank.

Företagets likvida medel består av kassa och bank. Förutsättningar Inledningsvis vill FAR påpeka att i Bokföringsnämndens exempel så balanserar inte balansräkningen för år 1. Detta beror på att Summa kortfristiga skulder inte är korrekt summerat. Differensen

Läs mer

Föreskrift om rapportering av oreglerade fordringar och övriga fordringar med nollränta

Föreskrift om rapportering av oreglerade fordringar och övriga fordringar med nollränta understrykning 1 (6) Till kreditinstituten Till kreditinstitutens holdingsammanslutningar Föreskrift om rapportering av oreglerade fordringar och övriga fordringar med nollränta Finansinspektionen meddelar

Läs mer

Finnvera Abp. Tabelldel för ekonomisk översikt 1.1. 30.6.2008

Finnvera Abp. Tabelldel för ekonomisk översikt 1.1. 30.6.2008 Finnvera Abp Tabelldel för ekonomisk översikt 1.1. 30.6.2008 Resultaträkning för koncernen Not 1-06/2008 1-06/2007 Ränteintäkter 55 450 51 183 Ränteintäkter från utlåning 42 302 38 888 Räntestöd som styrts

Läs mer

Finansräkenskaper 2009

Finansräkenskaper 2009 Nationalräkenskaper 21 Finansräkenskaper 29 Hushållen placerade ifjol i aktier och fonder Den kraftiga ökningen av hushållens insättningar stannade av år 29. Istället gjorde hushållen placeringar i aktier

Läs mer

Kreditinstitutens bokslut

Kreditinstitutens bokslut Finansiering och försäkring 2017 Kreditinstitutens bokslut 2017, 1:a kvartalet Finansnettot och rörelsevinsten för bankerna i Finland sjönk under första kvartalet år 2017 Finansnettot för kreditinstitut

Läs mer

and elarn a avsevärt inom de olika delsektorerna av det finansiella system et.

and elarn a avsevärt inom de olika delsektorerna av det finansiella system et. 18 säte i F inland, m en den verkställande ledningen sitter i Stockholm. M ätt med balanso m slu tn in g en ä r den nya bankko n cern en näst störst i N o r den efter Svenska H andelsbanken. F in an sin

Läs mer

RIKSDAGENS BANKFULLMÄKTIGES BERÄTTELSE FÖR ÅR 1965 TILL RIKSDAGENS BANKUTSKOTT

RIKSDAGENS BANKFULLMÄKTIGES BERÄTTELSE FÖR ÅR 1965 TILL RIKSDAGENS BANKUTSKOTT RIKSDAGENS BANKFULLMÄKTIGES BERÄTTELSE FÖR ÅR 1965 TILL RIKSDAGENS BANKUTSKOTT RIKSDAGENS BANKFULLMÄKTIGES BERÄTTELSE FÖR ÄR 1965 TILL RIKSDAGENS BANKUTSKOTT HELSINGFORS 1966 INNEHÅLL Sid. Finlands Banks

Läs mer

4. Ett företag har vid årets början respektive slut nedanstående tillgångar, skulder och eget kapital:

4. Ett företag har vid årets början respektive slut nedanstående tillgångar, skulder och eget kapital: 2p 1. Ett företag köper i början av 2008 en maskin för 100 000 kr. Man beräknar att den ska kunna användas under 5 år och att restvärdet då är noll. a. Hur stor är företagets utgift 2008? Svar: 100 000

Läs mer

Delårsrapport 14 juni 30 september 2005. 1 (8) Roxi Stenhus Gruppen AB (publ) Organisationsnr: 556681-9149. Omsättning: Tkr 6 245

Delårsrapport 14 juni 30 september 2005. 1 (8) Roxi Stenhus Gruppen AB (publ) Organisationsnr: 556681-9149. Omsättning: Tkr 6 245 1 (8) Roxi Stenhus Gruppen AB (publ) Organisationsnr: 556681-9149 Tommarpsvägen 116 231 66 Trelleborg Tel: 0410-471 50 Fax: 0410-174 40 E-mail: Hemsida: roxi@roxistenhus.se www.roxistenhusgruppen.se Delårsrapport

Läs mer

Riksdagens bankfullmäktiges berättelse

Riksdagens bankfullmäktiges berättelse Riksdagens bankfullmäktiges berättelse 1998 Helsingfors 1999 B 4/1999 rd RIKSDAGENS BANKFULLMÄKTIGES BERÄTTELSE 1998 * TILL RIKSDAGENS EKONOMIUTSKOTT H ELSIN G FO RS 1999 INNEHÅLL ISSN 1237-4342 Sida FIN

Läs mer

Försäkringsbolagens placeringsverksamhet 2006

Försäkringsbolagens placeringsverksamhet 2006 FK Finanssialan Keskusliitto FC Finansbranschens Centralförbund Kimmo Koivisto INNEHÅLL Allmänt...2 placeringar 31.12.2006...3 nya placeringar 2006...5 Placeringsintäkternas utveckling 2006...7 Bilaga

Läs mer

Årsredovisning 2011 Bostadsrättsföreningen Islandet Adolf

Årsredovisning 2011 Bostadsrättsföreningen Islandet Adolf Årsredovisning 2011 Bostadsrättsföreningen Islandet Adolf Detalj från konstglasfönster Adolf Fredriks Kyrkogata 15. Nytillverkat 2011 med inspiration från originalparti över inre entrédörr. Motiv och djupblästring,

Läs mer

Framställan om vissa ändringar i lagen(1988:1385) om Sveriges riks ban k

Framställan om vissa ändringar i lagen(1988:1385) om Sveriges riks ban k Till riksdagen SVERIGES RIKSBANK SE-103 37 Stockholm (Brunkebergstorg 11) Tel +46 8 787 00 O0 Fax +46 8 21 05 31 registrator@riksbank.se www.riksbank.se DNR 2003-1035-DIR Framställan om vissa ändringar

Läs mer

Årsredovisning. Resultat och Balansräkning. Byggproduktion

Årsredovisning. Resultat och Balansräkning. Byggproduktion Årsredovisning Resultat och Balansräkning Bokföring eller Redovisning Bokföring Notera affärshändelser på olika konton. Sker löpande under bokföringsåret Redovisning Sammanställning, och värdering av företagets

Läs mer

Sveriges öveienskommelser med främmande makter

Sveriges öveienskommelser med främmande makter Sveriges öveienskommelser med främmande makter SÖ 1976:31 Nr 31 Överenskommelse om upprättandet av Nordiska investeringsbanken. Köpenhamn den 4 december 1975 U ndertecknad av Sverige sam m a dag. Regeringen

Läs mer

BILAGA A till. förslaget till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING

BILAGA A till. förslaget till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING SV SV SV EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 20.12.2010 KOM(2010) 774 slutlig Bilaga A/kapitel 14 BILAGA A till förslaget till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING om det europeiska national- och regionalräkenskapssystemet

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till utveckling av lagstiftningen om bostadssparpremiesystemet PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås att lagen om bostadssparpremier,

Läs mer

Finansräkenskaper 2010

Finansräkenskaper 2010 Nationalräkenskaper 211 Finansräkenskaper Kapitalvinsterna ökade hushållens finansiella tillgångar i fjol I slutet av år uppgick hushållens finansiella tillgångar till 223 miljarder euro. Detta var en

Läs mer

Kreditinstitutens bokslut

Kreditinstitutens bokslut Finansiering och försäkring 2014 Kreditinstitutens bokslut 2014, 1:a kvartalet De inhemska bankernas finansnetto var oförändrat under första kvartalet 2014 De inhemska bankernas finansnetto uppgick till

Läs mer

Alternativa aktiemarknaden i Sverige AB (publ)

Alternativa aktiemarknaden i Sverige AB (publ) 1 Delårsrapport januari juni 2015 för Alternativa aktiemarknaden i Sverige AB (publ) (siffror inom parantes avser samma tidpunkt föregående år) Nettoomsättningen uppgick till 2.638 TSEK (2.432) Resultat

Läs mer

Årsredovisning för räkenskapsåret 2000-05-01 2001-04-30

Årsredovisning för räkenskapsåret 2000-05-01 2001-04-30 UTKAST för räkenskapsåret 2000-05-01 2001-04-30 Styrelsen och verkställande direktören för Lyxklippare Aktiebolag avger härmed följande årsredovisning. Innehåll Sida Förvaltningsberättelse 2 Resultaträkning

Läs mer

S Delårsrapport Januari Juni 2003

S Delårsrapport Januari Juni 2003 S 2003 Delårsrapport Januari Juni 2003 Delårsrapport Resultatet efter finansiella poster uppgick till 28,1 MSEK (19,4) Substansvärdet den 30 juni var 152 kronor (270) Substansvärdet den 18 augusti är 167

Läs mer

65. Utlåtande om behandlingen av anslutningsavgifter i kommunernas och samkommunernas

65. Utlåtande om behandlingen av anslutningsavgifter i kommunernas och samkommunernas Bokföringsnämndens kommunsektion, 31.3.2004 65. Utlåtande om behandlingen av anslutningsavgifter i kommunernas och samkommunernas bokföring Bokföringsnämndens kommunsektion har på eget initiativ beslutat

Läs mer

37. Utlåtande om vissa frågor i anslutning till kommunernas och samkommunernas bokföring och bokslut 1998 och 1999

37. Utlåtande om vissa frågor i anslutning till kommunernas och samkommunernas bokföring och bokslut 1998 och 1999 Bokföringsnämndens kommunsektion, 8.12.1998 37. Utlåtande om vissa frågor i anslutning till kommunernas och samkommunernas bokföring och bokslut 1998 och 1999 Bokföringsnämndens kommunsektion har beslutat

Läs mer

Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av 15 lagen om statens säkemetsfond PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av 15 lagen om statens säkemetsfond PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL RP 12111997 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av 15 lagen om statens säkemetsfond PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås att lagen om

Läs mer

Bokslutskommuniké. Substansvärdet ökade med 4,0 % till 219,41 kr per aktie (föregående år 210,87). Inklusive lämnad utdelning blev ökningen 6,9 %

Bokslutskommuniké. Substansvärdet ökade med 4,0 % till 219,41 kr per aktie (föregående år 210,87). Inklusive lämnad utdelning blev ökningen 6,9 % Bokslutskommuniké Substansvärdet ökade med 4,0 % till 219,41 kr per aktie (föregående år 210,87). Inklusive lämnad utdelning blev ökningen 6,9 % Styrelsen föreslår en utdelning om 10,00 kr per aktie varav

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL RP 16/2009 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av 8 i lagen om statens specialfinansieringsbolags PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I propositionen föreslås det

Läs mer

Årsredovisning för räkenskapsåret 2012-01-01-2012-12-31

Årsredovisning för räkenskapsåret 2012-01-01-2012-12-31 Årsredovisning för räkenskapsåret 2012-01-01-2012-12-31 Styrelsen och Verkställande direktören för Inev Studios AB avger härmed följande årsredovisning. Innehåll Sida Förvaltningsberättelse 2 Resultaträkning

Läs mer

RESULTATRÄKNING Överskott/underskott - 2 000

RESULTATRÄKNING Överskott/underskott - 2 000 1 (9) 1 Bokföring av RAY-understöd Penningautomatunderstöden redovisas i bokslutet utifrån användningsändamålet enligt följande: 1. De understöd som beviljats för verksamheten i allmänhet (Ay) redovisas

Läs mer

Bilaga 1 RESULTATRÄKNING. I Försäkringsteknisk kalkyl Skadeförsäkring 1)

Bilaga 1 RESULTATRÄKNING. I Försäkringsteknisk kalkyl Skadeförsäkring 1) 1934 Bilaga 1 RESULTATRÄKNING I Försäkringsteknisk kalkyl Skadeförsäkring 1) Premieintäkter Premieinkomst Återförsäkrares andel Förändring av premieansvaret Återförsäkrares andel Andel av placeringsverksamhetens

Läs mer

RP 254/2016 rd PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

RP 254/2016 rd PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL Regeringens proposition till riksdagen om beviljande av statsgaranti för Finlands Bank som säkerhet för ett lån till Internationella valutafonden PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition

Läs mer

FÖRESKRIFT OM KONSOLIDERAT BOKSLUT FÖR SAMMANSLUTNINGEN AV ANDELSBANKER

FÖRESKRIFT OM KONSOLIDERAT BOKSLUT FÖR SAMMANSLUTNINGEN AV ANDELSBANKER tills vidare 1 (8) Till det centralinstitut som avses i andelsbankslagen FÖRESKRIFT OM KONSOLIDERAT BOKSLUT FÖR SAMMANSLUTNINGEN AV ANDELSBANKER Finansinspektionen meddelar med stöd av 7 m 2 mom. andelsbankslagen

Läs mer

Delårsrapport per 2008-06-30 - DET ÄR VI SOM ÄR BYGDENS BANK -

Delårsrapport per 2008-06-30 - DET ÄR VI SOM ÄR BYGDENS BANK - Delårsrapport per 2008-06-30 - DET ÄR VI SOM ÄR BYGDENS BANK - DELÅRSRAPPORT FÖR JANUARI - JUNI 2008 Styrelsen för Mjöbäcks Sparbank, 565000-6520 får härmed lämna delårsrapport för sparbankens verksamhet

Läs mer

lägga till kontona 1603, 2406, 2407, 2416, 2417, 2471, 2526, 2527, 2528 och 5111 enligt följande:

lägga till kontona 1603, 2406, 2407, 2416, 2417, 2471, 2526, 2527, 2528 och 5111 enligt följande: STATSKONTORET FÖRESKRIFT 23.4.2003 Dnr 102/03/v107/531/2003 Räkenskapsverken och de statliga fonderna utanför budgeten BOKFÖRINGSKONTON Enligt 42 b 4 momentet i förordningen om statsbudgeten (11.12.1992

Läs mer

Eolus Vind AB (publ) 556389-3956

Eolus Vind AB (publ) 556389-3956 Sida 1 av 9 DELÅRSRAPPORT För perioden 26-9-1 27-2-28 Eolus Vind AB (publ) 556389-3956 KONCERNEN Verksamheten Koncernen består av moderbolaget Eolus Vind AB (publ) och de helägda dotterbolagen Kattegatt

Läs mer

ÅRSREDOVISNING. för. Ringärlan AB Org.nr

ÅRSREDOVISNING. för. Ringärlan AB Org.nr ÅRSREDOVISNING för Org.nr Styrelsen och verkställande direktören får härmed avlämna årsredovisning för för perioden 1 maj 2012-30 april 2013. 1 av 9 Styrelsen och verkställande direktören för får härmed

Läs mer

VALDEMARSVIKS SPARBANK

VALDEMARSVIKS SPARBANK VALDEMARSVIKS SPARBANK Delårsrapport 1 januari 30 juni 2010 Allmänt om verksamheten Riksbankens styrränta har varit 0,25 procentenhet under hela första halvåret. Det är historiskt en mycket låg nivå. Efter

Läs mer

Bilaga 1 RESULTATRÄKNING. I Försäkringsteknisk kalkyl Skadeförsäkring 1)

Bilaga 1 RESULTATRÄKNING. I Försäkringsteknisk kalkyl Skadeförsäkring 1) 5504 Nr 1340 Bilaga 1 RESULTATRÄKNING I Försäkringsteknisk kalkyl Skadeförsäkring 1) Premieintäkter Premieinkomst Förändring av premieansvaret Andel av placeringsverksamhetens nettointäkt 2) Övriga försäkringstekniska

Läs mer

c) Hur stort blir det bokförda värdet år 2010 efter att det årets avskrivningar är gjorda?

c) Hur stort blir det bokförda värdet år 2010 efter att det årets avskrivningar är gjorda? Bo Ekdahl Hörby Lärcenter Prov Redovisning, Namn: Uppgift 1 (4 p) Ett företag köpte en kopieringsmaskin för 120 000 kr år 2008. Man bedömer att den har en ekonomisk livslängd på 6 år. Man betalar hälften

Läs mer

STATENS BOKFÖRINGSNÄMND UTLÅTANDE NR 20/ DNr 3/51/2001

STATENS BOKFÖRINGSNÄMND UTLÅTANDE NR 20/ DNr 3/51/2001 STATENS BOKFÖRINGSNÄMND UTLÅTANDE NR 20/2001 20.8.2001 DNr 3/51/2001 Statens bokföringsnämnds utlåtande om försvarsministeriets ansökan, där ministeriet bett om utlåtande om definition av ersättningar

Läs mer

Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS BESLUT

Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS BESLUT EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 4.4.2012 COM(2012) 160 final C7-00091/12 Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS BESLUT om utnyttjande av Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter

Läs mer

KONCERNENS RESULTATRÄKNING

KONCERNENS RESULTATRÄKNING Kort om Hypo År 2007 stärkte Hypo alltjämt sin profil som en innovativ aktör med särskild inriktning på bostadsfinansiering och boende. Vi anpassade oss till utvecklingen på bostadsmarknaden och såg över

Läs mer

ECB-PUBLIC EUROPEISKA CENTRALBANKENS YTTRANDE. av den 24 juli 2013. om Sveriges riksbanks finansiella oberoende (CON/2013/53)

ECB-PUBLIC EUROPEISKA CENTRALBANKENS YTTRANDE. av den 24 juli 2013. om Sveriges riksbanks finansiella oberoende (CON/2013/53) SV ECB-PUBLIC EUROPEISKA CENTRALBANKENS YTTRANDE av den 24 juli 2013 om Sveriges riksbanks finansiella oberoende (CON/2013/53) Inledning och rättslig grund Den 22 april 2013 mottog Europeiska centralbanken

Läs mer

Årsredovisning. ASVH Service AB

Årsredovisning. ASVH Service AB Årsredovisning för ASVH Service AB Räkenskapsåret 2004 ASVH Service AB 1(8) Styrelsen och verkställande direktören för ASVH Service AB får härmed avge årsredovisning för räkenskapsåret 2004. Förvaltningsberättelse

Läs mer

3.1 Årsredovisning Bilaga 4, uppdaterad 18.12.2007 KONCERNBOKSLUT KONCERNBALANSRÄKNING FÖR KREDITINSTITUT 1 (9) Dnr 7/120/2005

3.1 Årsredovisning Bilaga 4, uppdaterad 18.12.2007 KONCERNBOKSLUT KONCERNBALANSRÄKNING FÖR KREDITINSTITUT 1 (9) Dnr 7/120/2005 1 (9) KONCERNBALANSRÄKNING FÖR KREDITINSTITUT Enligt 31 1 mom. i finansministeriets förordning (FMF) om bokslut, koncernbokslut och verksamhetsberättelse i kreditinstitut och värdepappersföretag ska kreditinstitut

Läs mer

TMT One AB (publ) Delårsrapport. 1 januari 30 juni 2001. HQ.SE Holding delat i två renodlade företag; HQ.SE Aktiespar och HQ.

TMT One AB (publ) Delårsrapport. 1 januari 30 juni 2001. HQ.SE Holding delat i två renodlade företag; HQ.SE Aktiespar och HQ. TMT One AB (publ) Delårsrapport 1 januari 30 juni 2001 Ökat ägande i Wihlborgs HQ.SE Holding delat i två renodlade företag; HQ.SE Aktiespar och HQ.SE Fonder HQ.SE Aktiespar har förvärvat Avanza Utvecklingen

Läs mer

Lag. RIKSDAGENS SVAR 221/2013 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lagar om ändring av inkomstskattelagen, Ärende

Lag. RIKSDAGENS SVAR 221/2013 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lagar om ändring av inkomstskattelagen, Ärende RIKSDAGENS SVAR 221/2013 rd Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lagar om ändring av inkomstskattelagen, lagen om beskattning av inkomst av näringsverksamhet samt av vissa andra skattelagar

Läs mer

G arantier... 137 040 782,60 242 646 901,91

G arantier... 137 040 782,60 242 646 901,91 18 Företagen Bankens fordringar på företag sjönk med 1 166 Mmk till 3 678 Mmk. Exportfinansieringen gick ned med 880 Mmk och finansieringen av inhemska leveranser, inkl. den nya posten KTR-krediter bland

Läs mer

Kreditinstitutens bokslut

Kreditinstitutens bokslut Finansiering och försäkring 2016 Kreditinstitutens bokslut 2016, 2:a kvartalet De inhemska bankernas finansnetto minskade med 5 procent och rörelsevinsten med 37 procent under andra kvartalet 2016 De inhemska

Läs mer

ALLMÄN ANVISNING OM OMRÄKNING AV FORDRINGAR SAMT SKULDER OCH ANDRA FÖRBINDELSER I UTLÄNDSK VALUTA TILL FINSK VALUTA

ALLMÄN ANVISNING OM OMRÄKNING AV FORDRINGAR SAMT SKULDER OCH ANDRA FÖRBINDELSER I UTLÄNDSK VALUTA TILL FINSK VALUTA 1 Bokföringsnämnden Handels- och industriministeriet Helsingfors 14.6.1993 ALLMÄN ANVISNING OM OMRÄKNING AV FORDRINGAR SAMT SKULDER OCH ANDRA FÖRBINDELSER I UTLÄNDSK VALUTA TILL FINSK VALUTA 1. INLEDNING

Läs mer

RP 337/2014 rd. gäller det europeiska finansiella stabiliseringsinstrumentets

RP 337/2014 rd. gäller det europeiska finansiella stabiliseringsinstrumentets RP 337/2014 rd Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 5 i lagen om statsborgen för ett europeiskt finansiellt stabiliseringsinstrument PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

Läs mer

Årsredovisning. ASVH Service AB

Årsredovisning. ASVH Service AB Årsredovisning för ASVH Service AB Räkenskapsåret 2003 ASVH Service AB Styrelsen för ASVH Service AB får härmed avge årsredovisning för räkenskapsåret 2003. Förvaltningsberättelse Verksamhet ASVH Service

Läs mer

698/2014 15. Bilaga 1 RESULTATRÄKNING FÖR KREDITINSTITUT

698/2014 15. Bilaga 1 RESULTATRÄKNING FÖR KREDITINSTITUT 698/2014 15 Bilaga 1 RESULTATRÄKNING FÖR KREDITINSTITUT Ränteintäkter Nettointäkter från leasingverksamhet Räntekostnader RÄNTENETTO Intäkter från egetkapitalinstrument Företag inom samma koncern Ägarintresseföretag

Läs mer

DELÅRSRAPPORT

DELÅRSRAPPORT Verkställande direktören och styrelsen för New Equity Ventures International AB avger härmed följande delårsrapport för perioden 2013-01-01-2013-06-30. * Periodens intäkter under första halvåret minskade

Läs mer

Koncernredovisning Repetition

Koncernredovisning Repetition Koncernredovisning Repetition Fördjupad finansiell redovisning Handelshögskolan vid Åbo Akademi BokfL 6:7.1 : Koncerninterna poster och minoritetsandelar I koncernbokslutet skall koncernens resultat och

Läs mer

EUROPEISKA CENTRALBANKEN

EUROPEISKA CENTRALBANKEN L 36/22 Europeiska unionens officiella tidning 5.2.2009 EUROPEISKA CENTRALBANKEN EUROPEISKA CENTRALBANKENS BESLUT av den 11 december 2008 om ändring av beslut ECB/2006/17 om Europeiska centralbankens årsbokslut

Läs mer

Bolaget bedriver reklambyråverksamhet samt förvaltning av aktier och därmed förenlig verksamhet.

Bolaget bedriver reklambyråverksamhet samt förvaltning av aktier och därmed förenlig verksamhet. 1(13) Styrelsen och verkställande direktören för NPP Holding AB får härmed avge årsredovisning och koncernredovisning för räkenskapsåret 2010-01-01-2010-12-31. FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Information om verksamheten

Läs mer

ÅRSREDOVISNING för. Svenska Orienteringsförbundet Årsredovisningen omfattar:

ÅRSREDOVISNING för. Svenska Orienteringsförbundet Årsredovisningen omfattar: ÅRSREDOVISNING 2007-01-01 -- 2007-12-31 för Årsredovisningen omfattar: Sida Förvaltningsberättelse 2 Resultaträkning 3 Balansräkning 4 Tilläggsupplysningar 6 Sid 2 (9) ÅRSREDOVISNING FÖR SVENSKA ORIENTERINGSFÖRBUNDET

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i lagen (1995:1559) om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag; SFS 2003:772 Utkom från trycket den 25 november 2003 utfärdad den 13 november 2003.

Läs mer

Kreditinstitutens bokslut

Kreditinstitutens bokslut Finansiering och försäkring 2019 Kreditinstitutens bokslut 2019, 1:a kvartalet Rörelsevinsten för bankerna i Finland var 1,3 miljarder euro under första kvartalet år 2019 Finansnettot för kreditinstitut

Läs mer

Försäljning av Akelius Spar AB (publ)

Försäljning av Akelius Spar AB (publ) Försäljning av Akelius Spar AB (publ) Inledning Akelius Spar AB (publ), 556156-0383, ( Akelius Spar ) är ett helägt dotterbolag till Akelius Residential Property AB, 556156-0383, ( Akelius Residential

Läs mer

DELÅRSRAPPORT JANUARI SEPTEMBER 2001

DELÅRSRAPPORT JANUARI SEPTEMBER 2001 DELÅRSRAPPORT JANUARI SEPTEMBER 2001 DELÅRSRAPPORT JANUARI SEPTEMBER 2001 Resultatet efter finansiella poster uppgick till 11,3 MSEK (17,8) Substansvärdet 30 september 248 kronor Substansvärdet 8 november

Läs mer

TRAVKOMPANIET STALL GRÖN AB (publ) Delårsrapport

TRAVKOMPANIET STALL GRÖN AB (publ) Delårsrapport TRAVKOMPANIET STALL GRÖN AB (publ) Organisationsnummer 556606-9356 2004-01-01--2004-09-30 #20529 Stall Grön AB Förvaltningsberättelse avseende perioden 1 januari 2004 30 september 2004 Travkompaniet Stall

Läs mer

0 procent. 0 procent

0 procent. 0 procent Nr 1373 4573 Bilaga TILLÄMPLIGA RISKVIKTER I Vid tillämpning av den schablonmetod som avses i lagens 58 skall tillgångarna och åtagandena utanför balansräkningen viktas som följer: Fordringar på stater

Läs mer

Bokslutskommuniké 2012 för. Alternativa aktiemarknaden i Sverige AB (publ)

Bokslutskommuniké 2012 för. Alternativa aktiemarknaden i Sverige AB (publ) 1 Bokslutskommuniké 2012 för Alternativa aktiemarknaden i Sverige AB (publ) Sammanfattning 2012 Året visar en kraftig förbättring av såväl omsättning som resultat jämfört med 2011. Nettointäkterna uppgick

Läs mer

TRAVKOMPANIET STALL RÖD AB (publ) Delårsrapport

TRAVKOMPANIET STALL RÖD AB (publ) Delårsrapport TRAVKOMPANIET STALL RÖD AB (publ) Organisationsnummer 556606-9349 2004-01-01--2004-09-30 #20530 Stall Röd AB Förvaltningsberättelse avseende perioden 1 januari 2004 30 september 2004 Travkompaniet Stall

Läs mer

Årsredovisning. Pingst Förvaltning AB

Årsredovisning. Pingst Förvaltning AB Årsredovisning för Pingst Förvaltning AB 556048-6713 Räkenskapsåret 2015 Innehåll Förvaltningsberättelse 1 Resultaträkning 3 Balansräkning 4 Noter 6 Underskrifter 8 Årsredovisning för Pingst Förvaltning

Läs mer

Uppgifter föreläsning

Uppgifter föreläsning Linköpings universitet 2015-01-16 IEI - Företagsekonomi Gunnar Eriksson / Peter Johansson Externredovisning B 723G36 vt 2015 Föreläsningsuppgifter för vecka 1 IAS (Föreställningsramen), pkt 1-101 ABL (Aktiebolagslagen),

Läs mer

Värdepappersföretags koncern/konsolideringsrupp

Värdepappersföretags koncern/konsolideringsrupp VIRATI MYNDIGHETSSAMARBETSGRUPPEN (jfr. Bilaga 6) Daterad Identifierare System Identifierare 19.7.2007 1.9.2007 2.1.2., 2.2.2. A_L3b_s.XLS A 1 = Suomi 2 = English 3 = Svenska 243, 244 Värdepappersföretags

Läs mer

Riksdagens bankfullmäktiges berättelse. förigg7

Riksdagens bankfullmäktiges berättelse. förigg7 Riksdagens bankfullmäktiges berättelse förigg7 Helsingfors 1998 B 2/1998 rd RIKSDAGENS BANKFULLMÄKTIGES BERÄTTELSE FÖR 1997 * TILL RIKSDAGENS EKONOMIUTSKOTT HELSINGFORS 1998 INNEHÅLL ISSN 1237-4342 O Y

Läs mer

ÅRSREDOVISNING. för. SingöAffären AB (publ.) Org.nr

ÅRSREDOVISNING. för. SingöAffären AB (publ.) Org.nr ÅRSREDOVISNING för (publ.) Org.nr Styrelsen och verkställande direktören får härmed avlämna årsredovisning för för perioden 1 maj 2012-30 april 2013. 1 av 10 Styrelsen och verkställande direktören för

Läs mer

Standard RA4.6. Rapportering av oreglerade och icke räntebärande fordringar. Föreskrifter och allmänna råd

Standard RA4.6. Rapportering av oreglerade och icke räntebärande fordringar. Föreskrifter och allmänna råd Standard RA4.6 Rapportering av oreglerade och icke räntebärande fordringar Föreskrifter och allmänna råd FINANSINSPEKTIONEN räntebärande fordringar dnr 2/120/2006 2 (2) INNEHÅLL 1 Tillämpning 4 2 Syfte

Läs mer

Genline AB - året som gått

Genline AB - året som gått PRESSMEDDELANDE 2007-02-28 Genline AB Rökerigatan 5 121 62 Johanneshov Phone +46 8 600 33 10 Fax +46 8 600 33 20 E-mail info@genline.se www.genline.se Bokslutskommuniké från Genline AB (publ.) för 2006

Läs mer

Juli-September Computer Innovation i Växjö AB (publ) Delårsrapport

Juli-September Computer Innovation i Växjö AB (publ) Delårsrapport Delårsrapport Juli-September 2016 Computer Innovation i Växjö AB (publ) För perioden 2016-07-01 2016-09-30 Computer Innovation i Växjö AB (publ) www.compinn.se 556245-1269 Juli-September 2016 Ne5oomsä5ning

Läs mer

Delårsrapport H SWEMET AB. Epost Telefon ORG NUMMER

Delårsrapport H SWEMET AB. Epost Telefon ORG NUMMER Delårsrapport H1 2016 SWEMET AB ORG NUMMER Epost info@swemet.se Telefon 013-100580 Halvårsrapport januari - juni 2016 1 januari- 30 juni 2016 Nettoomsättningen minskade till 4865 (5967) TSEK Rörelseresultatet

Läs mer

Delårsrapport perioden januari-september. Diadrom Holding AB (publ) september) ) (januari september) ) Kvartal 1-3 1

Delårsrapport perioden januari-september. Diadrom Holding AB (publ) september) ) (januari september) ) Kvartal 1-3 1 Göteborg 2014-10-17 Delårsrapport perioden januari-september 2014 Kvartal 3 (juli september) ) 2014 Omsättningen uppgick till 11,3 (11,5) Mkr, en minskning med 0,2 Mkr eller 1,5 procent Rörelseresultatet

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om bostadsrättsbostäder PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I propositionen föreslås att lagen om bostadsrättsbostäder ändras

Läs mer