G arantier , ,91

Transkript

1 18 Företagen Bankens fordringar på företag sjönk med Mmk till Mmk. Exportfinansieringen gick ned med 880 Mmk och finansieringen av inhemska leveranser, inkl. den nya posten KTR-krediter bland masskuldebrev, med 252 Mmk. Övriga masskuldebrev och övriga fordringar reducerades med sammanlagt 34 Mmk. Av skulderna till företag steg investerings- och fartygsanskaffningsdepositionerna med 127 Mmk till Mmk, medan kapitalimportdepositionerna sjönk med 128 Mmk till 209 Mmk. Kapitalimportdepositionerna om fattar också sådana kassareservdepositioner som företagen gjort på basis av sina kortfristiga krediter i utländska banker. Vid årets slut var skulderna till företag Mmk större än fordringarna på företag. U telöpande sedlar oeh mynt Beloppet av utelöpande sedlar och mynt steg med Mmk, dvs %, till Mmk. Härav svarade sedelstocken för Mmk och mynten för 873 Mmk. Dessutom ingår i posten övriga skulder sedlar i den gamla myntenheten till ett värde av 9 Mmk. Ö vriga fordringar och övriga skulder Resultatregleringarna bland övriga fordringar växte med 215 Mmk till 487 Mmk och resultatregleringarna bland övriga skulder med 123 Mmk till 733 Mmk. Resultatregleringarna upptogs tidigare till sitt nettobelopp i posten värderegleringskonto och reserveringar. För jäm förbarhetens skull korrigerades resultatregleringarna i 1986 års balansräkning så att de följer det nya schemat. Detta påverkade också balansomslutningen för Värdet av bankens fastigheter, inventarier, aktier och andelar aktiverades i enlighet med reglementet inte i balansräkningen utan avskrevs i resultaträkningen helt, allteftersom det uppstod kostnader för dem. Finlands Bank äger bankfastigheter i Helsingfors och de städer där bankens avdelningskontor är belägna. I Vanda stad är den industrifastighet där Finlands Banks sedeltryckeri finns i bankens ägo. Om sedeltryckeriet publiceras en separat verksamhetsberättelse. SIT R A Också Fonden för Finlands självständighets jubileumsår 1967 (SITRA) ägs av Finlands Bank. Dess kapital upptas i Finlands Banks balansräkning till 400 Mmk. Om SITRAs verksamhet utges en separat årsberättelse, som innefattar fondens bokslut. Eget kapital Bankens eget kapital, exkl. räkenskapsårets förlust, var enligt bokslutet Mmk, eller 44 Mmk större än vid föregående års slut. Av balansomslutningen representerade det egna kapitalet o. Poster utom kolum n Term insköpskontrakten med valutabankerna, samtliga i konvertibel valuta, belöpte sig vid årets slut till Mmk, dvs Mmk mera än ett år innan. Finlands Bank sålde under året sina aktier i industriföretag och specialkreditinstitut. Totalbeloppet av de garantier banken beviljade var vid slutet av året 137 Mmk, eller 106 Mmk mindre än ett år tidigare. Poster utom mk kolumn, Term inskontrakt T erm insköpskontrakt , , Term insförsäljningskontrakt , Aktier och andelar (nominellt värde) Industriaktier , Aktier i specialkreditinstitut , Bostadsaktier , ,24 Fastighetsaktier , , Övriga aktier och a n d e la r , Hi,09 Summa " , ,33 G arantier , ,91 Sedelutgivningsbalansen Den ordinarie sedeltäckningen, till vilken guldreserven och bankens ostridiga utländska fordringar räknas, växte 1987 med Mmk till Mmk. Den supplementära sedeltäckningen, som består av växlar som kan godkännas som täckning, föll med Mmk Sedelutgivningsbalansen Mmk till 39 Mmk. Hela sedelutgivningsrätten ökade härigenom med Mmk till Mmk. Sedelutgivningen, dvs. den utelöpande sedelstocken och de av bankens förbindelser som skall betalas vid anfordran, steg med sam m anlagt Mmk. Sedelutgivningsreserven växte alltså med Mmk till Mmk Förändring Sedelutgi vningsrätt Ordinarie täck n in g Supplementär täckning Summa Sedelutgivning Utelöpande sed lar Förbindelser betalbara vid an fo rd ran Summa Sedelutgivningsreserv På grund av avrundningar stämmer summorna inte alltid. Finlands Banks nettobalans Som sammandrag av den tidigare genomgången av balansposternas utveckling 1987 presenteras nettobalansen enligt huvudsektorer på s. 20. Nettobalansposterna växte avsevärt under De utländska nettofordringarna steg med drygt 17 mrd mk och nettoskulderna till finansinstitut med närmare 16 mrd mk.

2 20 21 Netto balansposterna, Mmk Föränd rimg + U tländska n e tto fo rd rin g a r N ettofordringar på den offentliga se k to rn Sum m a n e tto fo rd rin g a r N ettoskulder till finansinstitut N ettoskulder till fö re ta g U telöpande sedlar och m y n t Eget kapital, värderegleringskonto och övriga balansposter, netto = Sum m a nettoskulder och eget kapital Ränteintäkter Inhem ska D ag slån... B a n k c e rtifik a t... E x p o rtfin an sierin g... K T R -k red iter... M asskuldebrev... ö v rig a fo rd rin g a r... U tländska Internationella valu tafo n den... V ärd ep ap p er... Övriga valutafordringar , , , , , , , , ,90 Resultaträkning mk , , , , , , , , , , , , ,11 På grund av avrundningar stäm m er sum m orna inte alltid. Sum m a r ä n te in tä k te r , ,33 Resultaträkningen Bankens resultaträkningsschem a är nu fylligare än tidigare. R esultaträkningens upp ställning följer i stort sett balansräkningens. De inhem ska räntein täk tern a för 1987 u p p gick till 764 M m k. A tt nedgången blev så betydande, sam m anlagt 815 M m k, kan i huvudsak tillskrivas den ansenliga m inskningen i fordringarna på finansinstitut. Dessutom hade räntorna varit exceptionellt höga Av ränteintäkterna sjönk de som härrörde från dagslån m est, dvs. med 903 M m k. De största ränteintäktsposterna utgjorde bankens innehav av inhem ska m asskuldebrev och K TR-krediter. R änteintäkterna från bankcertifikat och tidsb undna krediter belöpte sig till 18! M m k. De utländska ränteintäkterna växte med 506 M mk till M m k. U ppgången berodde på ökningen i valutareserven. R änteintäkterna från värdepapper steg med 218 M mk och ränteintäkterna från övriga valutafordringar med 310 M m k. P å den bundna valutareserven debiterar banken ingen rän ta. De inhem ska räntekostnaderna uppgick, i stort sett oförändrade, till M m k. Den största räntekostnadsposten, 679 M m k, stod kassareservdepositionerna för. P å investeringsdepositioner betalades 158 M mk i räntor. En ny post i resultaträkningen utgjorde bankcertifikaten. R äntekostnaderna för Finlands Banks bankcertifikat, inkl. bankernas tidsbundna depositioner, belöpte sig till 461 M m k. R äntebidraget sjönk till följd av de m inskade ränteintäkterna med 218 M m k till 723 M mk. Övriga intäkter var exceptionellt stora, 333 M mk. Största delen av beloppet kan tillskrivas försäljning av aktier. Banken sålde under året sitt aktieinnehav i Enso-G utzeit Oy, Industrialiseringsfonden A b och V alm et Oy. Övriga kostnader belöpte sig till 364 M mk, vilket var 76 M m k m era än året innan. A v skrivningar gjordes på nybyggnader och på reparationer och om byggnader av fastigheter till ett belopp av sam m anlagt 74 M m k sam t på m askiner och inventarier till ett belopp av 29 M mk. K ursdifferenser för utländska värdepapper o m fattar nettobeloppet av realiserade kursvinster och -förluster vid värdepappersförsäljning och nettoförändringen i värdepappersportföljens värde. V alutakursdifferenser om fattar nettobeloppet av förändring arna i fordringarnas och skuldernas värde på grund av kursförändringar och agiointäkterna netto. Enligt valutakurserna på årets sista dag gav valutakurserna en förlust på sam m anlagt M m k. R eserveringarna ändrades inte i bokslutet. Finlands Banks förlust för räkenskapsåret 1987 utgjorde 440 M m k. Å ret innan hade resultatet blivit en vinst på 44 M m k. Förlusten täcktes i enlighet med m om ent 3 av 30 i reglem entet med medel ur reservfonden. Förlusten står i ett nära sam band med den bedrivna penning- och valutapolitiken. E ftersom valutareserven ökade u ppstod överskottslikviditet på penningm arknaden. Finlands Bank band därför likviditet i banken genom försäljning av bankcertifikat. R äntek ostnadern a för likviditetsbindningen översteg em ellertid Räntekostnader Inhem ska D a g sd e p o sitio n e r... B a n k c e rtifik a t... K assareservdepositioner... Investeringsdepositioner... K apitalim portdepositioner. T erm in sk o n trak t '... ö v rig a sk u ld e r... U tländska Internationella valu tafo n den... Ö vriga sk u ld e r... Sum m a räntekostnader Räntebidrag... övriga intäkter Expeditionsavgifter och p ro v isio n e r... Ö v rig a... övriga kostnader L ö n e r... S o cialkostnader... Sedeltillverkning... A vskrivningar... ö v r ig a... Resultat före kursdifferenser och reserveringar Kursdifferenser fö r utländska värdepapper 1... Valutakursdifferenser 4 Förändring av reserveringar... Räkenskapsårets vinstf + ) / f ö r lu s t( - ) , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,59 B eräkningsprinciper fö r resultaträkningen: 1. K ursdifferenser för term inskontrakt har upptagits bland valutakursdifferenser. 2. A vskrivningar o m fa tta r i sin helhet sådan a anläggningstillgångar som an sk affats u nder räken sk apsåret sam t övriga utgifter m ed lång verkningstid. 3. K ursdifferenser fö r u tlän d sk a värdepapper o m fatta r n ettobeloppet av realiserade kursvinster och -förluster vid v ärdepappersförsäljning och n etto fö rän d rin g en i värd ep ap p ersp o rtfö ljen s värde. 4. V alutakursdifferenser o m fa tta r n ettobeloppet av fö rän d rin g arn a i ford rin g arn as och skuldernas värde p å grund av k u rsfö rän d rin g ar och agio in täk tern a netto C

3 22 23 ränteintäkterna av respektive valutareserv. A tt bokslutet gav en förlust kan dessutom tillskrivas den effekt dollarns kursfall och uppgången i m arkens externa värde hade på valutareservens värde i m ark. Vid utgången av 1987 var dollarkursen 17.7 % och valutaindextalet, som uttrycker m arkens externa värde, 1.1 % lägre än ett år innan. Ärenden handlagda av bankfullmäktige Revisionen De revisorer som utsetts vid 1986 års riksdag, m agister i sam hällsvetenskaper Peter M uurm an, ekonom M attiv esterinen, diplom ingenjör Pentti M äki-h akola, stadsrevisor K a levi M attila och agrolog H åkan M alm, verkställde den 2 6 februari 1987 revisionen av bankens räkenskaper för enlighet med revisorernas u tlåtan d e beviljade bankfullm äktige direktionen ansvarsfrihet för bankens förvaltning under Fonden fö r Finlands självständighets jubileumsår 1967 (SITRA) B ankfullm äktige har god känt 1986 års rä kenskaper för SITRA och tillställt riksdagens bankutskott kopior av verksam hetsberättelsen och bokslutet. Vid sitt m öte den 13 novem ber beslöt bankfullm äktige på direktionens förslag att tillsätta en arbetsgrupp med uppgift att u treda utvecklandet och organisationen av SITR A s verksam het. Granskningen av lånerörelsen och valutahandeln Bankfullm äktige har under verksam hetsåret i enlighet med 5 i sin instruktion granskat bankens lånerörelse och övriga placeringar samt valutahandeln vid följande tidpunkter: den 24 februari, den 20 m aj, den 27 augusti, den 16 oktober och den 11 decem ber. Inventeringen och inspektionen av avdelningskontoren Bankfullm äktige har i enlighet med 6 i sin instruktion verkställt inventering av huvud kontorets kassor, kassavalv, lånehandlingar, säkerheter, panter och depositioner. Inventeringen gav inte anledning till anm ärkning. B ankfullm äktige har övervakat att avdelningskontorens handkassor och kassavalv en gång i m ånaden och växlar, skuldsedlar och panter m inst tre gånger under året har inventerats av kontorens kontrollanter. Vid sam tliga avdelningskontor h ar verkställts inspektion enligt 2 i bankens in stru k tion. Ändring av reglementet fö r Finlands Bank (365/25) Vid sitt m öte den 27 januari noterade bankfullm äktige att republikens president den 31 december 1986 hade stadfäst en lag (1060/86), genom vilken punkt 1 i m om ent 1 av 17 och m om ent 3 i 30 av reglem entet för Finlands Bank hade ändrats. Vid sitt m öte den 27 augusti noterade b a n k fullm äktige att finansm inisteriet den 27 juli hade tillsatt en arbetsgrupp med uppgift att fram till den 31 m ars 1988 u tarbeta ett förslag till lag om Finlands Bank i form av en regeringsproposition. A rbetsgruppen skulle vid beredningen av lagförslaget utgå ifrån att F inlands Banks ställning i förhållande till övriga statsorgan förblev o fö rän d rad, och förslaget skulle således basera sig på regeringsform ens och riksdagsordningens stadganden om F inlands Bank. A rbetsfördelningen m ellan riksdagens bankfullm äktige och bankens ledning i väsentliga frågor skulle också bibehållas. I arbetsgruppen ingick representanter för F in lands Bank och finansm inisteriet sam t en förvaltningsrättssakkunnig.

4 24 Ändring av pensions- och familjepensionsstadgorna fö r Finlands Bank I skrivelser till b an k fu llm äk tig e av den 20 ja n u a ri, den 9 ju n i och den 5 novem ber fra m höll direktionen a tt Finlands B anks pensionsoch fam iljepensionssystem i tilläm pliga delar följer statens gällande pensionssystem. D irek tionen red o g jo rd e i skrivelserna för de n ärm ast pensionstekniska än d rin g ar som hade g jo rts i lagarna om statens pensioner och som gällde b l.a. deltidsarbetets inverkan p å pensionsberäkningen, lindring av vissa stad g an d en om fribrevsrätt och b eräkning av fam iljepensionen som delar av fö rm ån slåtaren s pension, sam t för vissa än d rin g ar i stad g an d en a om sa m o rd ning. B ankfullm äktige g o d k än d e d irektionens förslag i dessa ärenden vid sina m öten den 27 ja n u a ri, den 18 ju n i och den 13 novem ber. Gränserna fö r räntorna på bankernas centralbankskrediter och -depositioner och fö r räntorna inom Finlands Banks verksamhet på penning- och kapitalmarknaden B ankfullm äktige fa tta d e två beslut om de rä n to r som tilläm pas för cen tralb an k sk red iter och -depositioner och inom F inlands Banks verksam het på penning- och k a p ita lm a rk n a den. B ankfullm äktige g o d k än d e vid sitt m öte den 24 feb ru ari direktionens förslag av den 17 februari om rän teg rän sern a. Förslaget hade följande lydelse: Enligt bankfullm äktiges beslut av den 26 novem ber 1980, som fo rtfa ra n d e ä r i k ra ft, kan direktionen på dagslån d eb itera och för dagsdepositioner k red itera en rä n ta som är högst 15 pro cen ten h eter högre än g ru n d rä n ta n och m inst lika m ed g ru n d rä n ta n. B ankfullm äktige h ar genom sitt beslut av den 25 novem ber 1986, som gäller till utgången av 1987, u tsträck t tilläm pningen av rä n te g rä n serna till a tt o m fa tta högst 6 m ån ad ers krediter och depositioner sam t m o tsv aran d e bankcertifikat. F ö r a tt effektivera det p enningpolitiska sty r system et och m inim era n egativa effekter kan det i vissa situ atio n er v a ra n ö d v än d ig t att rän ta n p å b an k ern as cen tralb an k sk red iter helt eller delvis debiteras som en avgift av typen s tra ffrä n ta fö r överskridning av en fastställd gräns eller kvot. R än tan inkl. överskridnings- 25 avgiften b o rde härvid h ålla sig inom de gränser som bankfullm äktige uppställt. Det vore dessutom m otiverat a tt slopa depositio nsräntornas nedre gräns, som i sam band med dagsräntebeslutet p å sin tid har fastställts till g ru n d rän tan. D et är också m öjligt a tt det red an u n der de n ärm aste m å n ad ern a visar sig ändam ålsenligt a tt dra bort likviditet från sam hället genom att sälja Finlands Banks egna b a n k ce rtifik at. F ör dessa borde liknande villkor som fö r b a n k e r nas b ankcertifikat tilläm pas, dock så a tt F in lands Banks bankcertifik at skulle ha en löptid på högst 6 m ånader och ett nom inellt värde av m inst 1 m iljon m ark. P å grundvalen av det ovan n ä m n d a föreslår direktionen a tt b an k fullm äktige m ed stöd av den nya punkten 1 i m om ent 1 av 17 (1060/86) i reglem entet fö r F inlands B ank skall besluta att Finlands Bank för sina högst 6 m ån a ders centralb an k sk red iter till b a n k ern a kan tilläm pa en årlig rä n ta högst 15 p rocentenheter högre än g ru n d rä n ta n och m inst g ru n d rä n ta. R än ta n på b a n kernas centralb an k sk red iter kan a n tingen helt eller delvis debiteras som en avgift för överskridning av en fastställd gräns eller kvot, varvid avgiften inkl. den debiterade rä n ta n o m räk n ad till årsrä n ta skall hållas inom dessa g rä n ser. F ör de högst 6 m ånaders depositioner som Finlands B ank m o tta r av b an k e rn a kan tilläm pas en årlig rä n ta högst 15 procentenheter högre än g ru n d rä n ta n. Dessa rän teg rän ser kan Finlands Bank tilläm pa också fö r tran sak tio n e r m ed högst 6 m ånaders bank certifik at med ban k ern a och vid em ission av egna bankcertifikat m ed en ursprunglig lö p tid på 1 6 m ån ad er och ett nom inellt värde av m inst 1 m iljon m ark. D etta beslut gäller u n d er tiden och ersätter rän tebesluten av den 26 novem ber 1980 och den 25 novem ber B ankfullm äktige godk än d e vid sitt m öte den 13 novem ber direktionens förslag av den 5 novem ber om rän teg rän sern a. Förslaget hade följande lydelse: Enligt bankfullm äktiges beslut av den 24 februari 1987, som gäller till utgången av 1987, kan Finlands Bank p å sina högst 6 m ånaders cen tralb an k sk red iter till b an k ern a tilläm pa en årlig rä n ta högst 15 pro cen ten h eter högre än g ru n d rä n tan och m inst g ru n d rä n ta. R än tan på bankernas c en tralb an k sk red iter kan antingen helt eller delvis debiteras som en avgift för överskridning av en fastställd gräns eller kvot så att avgiften inkl. den d ebiterade rä n tan o m räk n ad till å rsrä n ta hålls inom dessa g rä n ser. F ör högst 6 m ånaders d epositioner från b a n k ern a kan F inlands B ank tilläm p a en årlig rä n ta högst 15 pro cen ten h eter högre än g ru n d rän ta n. Dessa ränteg rän ser kan F inlands B ank också tilläm pa för tran sak tio n e r m ed högst 6 m å n a ders bank certifik at m ed b an k e rn a och vid em ission av egna b a n k c ertifik at m ed en u r sprunglig löptid p å 1 6 m ån ad er och ett nom inellt värde av m inst 1 m iljon m ark. Inom det penningpolitiska styrsystem et har den direk ta finansieringen av b a n k e rn a ersatts av centralbankens o p eratio n er p å in terb an k m arknaden och synnerligen begränsade m öjlig heter fö r b an k ern a a tt u tn y ttja dagslån. F in lands Bank köper b a n k ce rtifik at eller a n d ra innehavarskuldebrev av b an k e rn a fö r a tt få m a rk n a d srä n to rn a a tt sju n k a, eller säljer sina egna b a n k certifik at eller a n d ra in n eh av arsk u l debrev fö r att få dem a tt stiga eller för a tt hålla tillbaka en nedgång. Sedan m itten av april i år h ar Finlands B ank g enom fört sina m ark n ad so p eratio n er e n b art genom a tt k ö p a b ankernas eller genom att sälja egna b a n k ce rtifik at. M a rk n ad srä n to rn as utveckling k an styras ge nom m ark n ad so p eratio n er, m en F inlands B ank kan också låta m a rk n a d srä n to rn a bestäm m as av efterfråg an och u tb u d et p å fin an sm a rk n a den. F ö rän d rin g arn a i m a rk n a d srä n to rn a å te r speglas i sin tu r i rä n to rn a på b a n k ern as nya krediter. D agsm arknaden D ag sräntornas och dagsm ark n ad en s pen ningpolitiska betydelse h a r m inskat i och med a tt d ag sm arknaden nu m era fu n g erar endast som källa fö r ban k ern as dagliga residualfinansiering och som depositionsställe fö r deras överskottsm edel. D etta h ar åstad k o m m its ge nom en rä tt hög d ag slå n erän ta (nu 11 % ) och en rä tt låg dagsd ep o sitio n srän ta (nu 7,5 % ). F ö r användningen av dagslån h a r dessutom ställts gränser fö r de enskilda b an k ern a. F ör krediter som överskrider dessa gränser debite K ras n ära p å högsta tillåtn a rä n ta (19 % p.a.). T illäggsräntegränserna utg ö r ett slags sä k er hetssystem m ed tan k e p å eventuella stö rn in g ar. U nder den tid det n u varande system et v arit i kraft har såd an a inte in trä ffa t. F ö r a tt d ag sm ark n ad en skall k u n n a bevara sin n u varande fo rm, vore det ändam ålsenligt a tt d ag srän tefu llm ak tern a bibehölls o fö rä n d rade. Vid en ev. allvarlig störning på penning- eller valu tam ark n ad en är dessa fu llm akter inte n ö d vändigtvis tillräckliga. I en sådan situation m åste b an k fullm äktige i alla händelser sam m ankallas, och d å kan också dag srän tefu ll m ak tern a vid behov än d ras. V erksam heten på penning- och k ap italm a rk n a den T yngdpunkten fö r den dagliga styrningen av penningpolitiken kom m er sannolikt även i fram tiden att ligga på den k o rta, 1 6 m ån a ders, m ark n ad en. Tidvis kan det dock u p p stå behov av a tt genom m a rk n ad so p e ratio n er di rekt påverka också de långfristigare rä n to rn a. D etta gäller i synnerhet d å b an k ern a i större utsträckning b ö rja r an v än d a långfristigare m ark n a d srä n to r som referen srän to r inom sin kreditgivning. In te rb an k m ark n ad en h ar un d er de senaste m ån ad e rn a utvecklats d å det gäller längre p apper och fungera uppenbarligen väl t.o.m. fö r m atu riteter p å över fem å r. U tveck lingen kan bli än n u sn abbare, om b a n k e rn a i större o m fattn in g b ö rja r em ittera längre än ett års (upp till 5 års) b an k c ertifik at. F inlands Banks ev. deltagande skulle ge m ark n ad en ytterligare d ju p. P å dessa grunder föreslår direk tio n en a tt rän tefu llm ak tern a skall u tsträc k as till a tt o m fa tta också längre än 6 m ån ad ers o p eratio n er. S am tidigt föreslås a tt rän te fu llm a k te rn a u ta n för dagsm arknaden väsentligt begränsas. Be gränsningarna b o rde definieras så a tt de tillåter åtgärder som stabiliserar m a rk n a d srä n to rn a s utveckling även u ta n fö r det egentliga fullm ak tsom rådet. I enlighet härm ed fö reslår d irek tio n en a tt för Finlands B anks in lån in g srän to r (rä n to r tilläm pade vid försäljning av innehavarskuldebrev) uppställs en övre g räns, m en ingen nedre gräns. P å m otsv aran d e sätt uppställs fö r utlån in g srän to rn a (rä n to r tilläm pade vid kö p av innehavarskuldebrev) en nedre gräns, m en ingen övre gräns. H ärigenom kan direktionen

5 26 27 efter g o ttfin n an d e styra m a rk n a d srä n to rn a s u t veckling inom de u p p ställd a g rän sern a. O m rä n to rn a av m a rk n a d sk ra fte rn a förs u ta n fö r dessa grän ser, k an d irek tio n en fö re ta endast sådana nya m a rk n a d so p e ra tio n er som m inskar det u p p k o m n a av stån d et. D irektionen föreslår också a tt b a n k fu llm ä k tige om ed elb art skall sam m an k allas fö r att granska situ atio n en, om 3 m ån ad ers heliborrän ta n förs u ta n fö r det rän tein terv all som bankfullm äktige fastställt. För a tt Finlands Bank skall ha tillräckliga m öjligheter a tt an v än d a de utvidgade rän tefu llm aktern a bord e b an k en k u n n a em ittera bankcertifikat m ed lö p tid er på u pp till fem år. D å det gäller m atu riteter p å m er än fem år skulle Finlands Bank b edriva handel en d ast m ed m asskuldebrev em itterad e av an d ra. P å ovan a n fö rd a g ru n d er föreslår d irek tio nen a tt bankfu llm äk tig e m ed stöd av p u n k t 1 i m om ent 1 av 17 i reglem entet fö r Finlands Bank skall besluta att F inlands Bank fö r sina dagslån till b an k ern a kan tilläm p a en årlig rä n ta högst 15 pro cen ten h eter högre än g ru n d rä n ta n och m inst g ru n d rä n ta. R än tan på b an k ern as dagslån k an a n tingen helt eller delvis d ebiteras som en avgift för överskridning av en fastställd gräns eller kvot så a tt avgiften inkl. den deb iterad e rä n ta n o m rä k n a d till å rsrä n ta hålls inom dessa gränser. F ö r b a n kernas dagsdep o sitio n er kan Finlands B ank tilläm p a en årlig rä n ta högst 15 procen ten h eter högre än g ru n d rä n ta n. F inlands Bank kan för längre k re diter än dagslån till b a n k e rn a tilläm pa en årlig rä n ta m inst lika m ed g ru n d rä n ta n. D enna rän teg rän s skall tilläm pas också då Finlands Bank köp er innehavarskuldebrev av b an k ern a. Finlands B ank kan för längre deposi tio n er än d agsdepositioner av b an k ern a tilläm p a en årlig rä n ta högst 5 p ro cen t enheter högre än g ru n d rä n ta n. D enna rän teg rän s skall tilläm pas också d å F in lands B ank säljer in n ehavarskuldebrev till b a n k e rn a och em itterar egna b ankcertifik at. Finlands B anks egna b ankcertifik at kan ha en u rsprunglig löptid på 1 60 m ånader. Om rä n tan för 3 m ånaders krediter på p en n in g m ark n ad en, h elib o rrä n tan, överskrider en nivå som p å årsbasis är g ru n d rän ta n plus 5 pro cen ten h eter, el ler u n d erskrider en nivå som på å rsb a sis är lika m ed g ru n d rä n ta n, skall b a n k fullm äktige o m edelbart sam m ankallas för a tt gran sk a situationen. D etta beslut träd e r i k ra ft den 16 novem ber 1987 och ersätter rän tebeslutet av den 24 feb ruari Beskrivning av 500 och 10 marks sedlarna i 1986 års serie Finlands Banks d irektion sände den 7 sep tem ber de slutliga m odellerna fö r de nya 500 och 10 m arks sedlarna, de sista i 1986 års sedelserie, till bankfullm äktige fö r a tt faststäl las med stöd av 5 i m yntlagen och p u nkt 4 i m om ent 1 av 17 i reglem entet fö r Finlands Bank. B ankfullm äktige godk än d e sedlarna vid sitt m öte den 11 septem ber och ålade sam tidigt direktionen att publicera sedelbeskrivningen i Finlands författningssam ling. Aktieförsäljningar Vid ett m öte den 18 m ars u n d e rrättad e direktionen bankfullm äktige om a tt Finlands Bank den 10 m ars 1987 hade sålt hela sitt aktieinnehav i Industrialiseringsfonden Ab ( aktier av serie A och av serie B) till O y S kofaks A b. Vid ett m öte den 18 ju n i m eddelade d irek tio nen bankfullm äktige a tt direktionen hade u n derh an d lat m ed representanter fö r staten om a tt sälja bankens aktier i E nso-g utzeit Oy och i Valm et Oy till staten. B anken ägde aktier i E nso-g utzeit Oy (c. 10 7o av ak tiek ap i talet och 1,7 % av det to ta la rö stan talet) och aktier i V alm et Oy (c. 0,2 % av a k tiek a pitalet och av det to ta la röstan talet). D irektionen m eddelade också att riksdagen den 16 ju n i hade godkänt en tilläggsbudget, där medel anslagits för statens köp av Finlands Banks aktieinnehav i E nso-g utzeit O y och V alm et Oy. A vsikten var a tt köpebreven skulle undertecknas av handels- och industrim iniste riet som representant fö r staten och Finlands Bank så snart som m öjligt efter det a tt tilläggs budgeten fastställts. Direktionen Republikens president u tn äm n d e och fö ro rd nade direktionsm edlem m en Harri Holkeri till statsm inister i den nya regeringen, som u t näm ndes den 30 april. B ankfullm äktige bevil jad e vid sitt m öte den 20 m aj b a n k d ire k tö r H olkeri tjänstledighet fö r den tid han är sta ts m inister i ifråg av aran d e regering. B ankfullm äktige fö ro rd n a d e sam tidigt d ire k tö r Markku Puntila till stf. m edlem av d ire k tionen från och m ed den 1 ju n i 1987 fö r den tid b a n k d irek tö r H olkeri är tjänstledig och fastställde en ny arb etsfördelning fö r d ire k tio nen i stället för den som hade fastställts den 16 februari 1982 och än d rats senast den 4 feb ruari Vid sam m a m öte k o n staterad e b an k fu llm äk tige att d irektionsm edlem m arna Seppo Lind blom och Esko Ollila efter sin tjänstledighet hade å te rin trä tt i tjä n st den 1 m aj. Vid sitt m öte den 11 septem ber noterade bankfullm äktige a tt republikens president sam m a dag hade beviljat b an k d ire k tö r Seppo Lindblom avsked från tjä n sten som m edlem av direktionen rä k n at från den 1 o k to b er Bank fullm äktige behandlade vid sam m a m ö te besättandet av den ledigblivande direktionsm edlem stjänsten och beslöt göra en fram ställ ning hos statsråd et om att riksdagsm annen, m agister i sam hällsvetenskaper Kalevi Sorsa skulle u tnäm nas till tjänsten. R epublikens president u tn äm n d e den 18 sep tem ber genom öppet brev riksdagsm annen, m agister i sam hällsvetenskaper Kalevi S orsa till ifrågavarande d irektionsledam ot räk n at från den 1 o k to b er B ankfullm äktige beviljade den 16 o k to b er b a n k d irek tö r Sorsa tjänstledighet från den 1 o k to b er 1987 fö r den tid h an ä r utrikesm inister i den regering som utn äm n d es den 30 april Vid sam m a m öte gjorde b an k fullm äktige vissa änd rin g ar i den arbetsfö rd eln in g m ellan direktionens o rd fö ra n d e och m edlem m ar som hade fastställts den 20 m aj. A rbetsfördelningen ändrades den 11 decem ber enligt den nya organisationen av bankens h u v u d k o n to r, som träd d e i k raft den 1 ja n u a ri Kontrollanterna vid avdelningskontoren Som ko n tro llan ter vid bankens avdelnings k o n to r och som deras su p pleanter fu ngerar 1988 enligt bankfullm äktiges beslut fö ljan d e personer: k o n to ret i Björneborg: k o n tro llan te r f.d. verkställande d irek tö ren Eino K ivikoski och biträd an d e stad sd irek tö ren, vicehäradshövdingen M ikko Iisakki Sävelä sam t suppleanter ekonom ichefen, diplom ekonom en A n tti K aler vo L ipsanen och sk atted irek tö ren, vicehäradshövdingen Jo rm a Kalevi S aarivuo; ko n to ret i Joensuu: k o n tro llan ter verkstäl lande direktören M auri H eim o K alervo V änskä och kanslichefen, län sråd et, vicehäradshövdingen Niilo A n tero K oistinen sam t supplean ter ad m inistrativa d irek tö ren, politices k an d i daten M atti E nsio Ju h a n i H alonen och justitieråd m an n en, vicehäradshövdingen O nni N aa k ka; ko n to ret i Jyväskylä: k o n tro llan ter distriktschefen Esa M ikael R iihim äki och la n tb ru k srådet, agronom en Ingm ar G o ttfried F inskas sam t suppleanter stad sd irek tö ren Ja a k k o Kalevi Lovén och län sråd et, vicehäradshövdingen E ero Emil H erm an Jau h iain en ; ko n to ret i Kotka: k o n tro llan ter vicehärads hövdingen L eif G u n n ar T h uresson H äggblom och bo rg m ästaren, vicehäradshövdingen H eik ki P aja ri sam t su ppleanter skatted irek tö ren, vicehäradshövdingen T oivo V erneri R ikkinen och verkställande d irek tö ren, m erkonom en A ntero A nttila; ko n to ret i Kuopio: k o n tro lla n ter p o lism ästa ren, vicehäradshövdingen E rkki Ju h a n i V ahronen och d irek tö ren, agronom en P auli Uolevi liva sam t suppleanter h o v rä ttsrå d et, vicehä radshövdingen Ju h a A ntero V outilainen och stadskam reren E sa Ilm ari H urm e; ko n to ret i Lahtis: k o n tro llan ter f.d. m e rk an tilchefen Toivo V oitto K ullervo K oponen och b iträd an d e stadssekreteraren, ju ris kan d id aten Ju h a K aarlo T apio A rvela sam t suppleanter polism ästaren, ju ris k an d id a ten P e k k a T apani O jala och v aru h u sd irek tö ren, d ip lo m ek o n o m en T oivo T ap io T ik an o ja ; ko n to ret i Rovaniemi: k o n tro lla n te r länssk atted irek tö ren, ju ris k a n d id aten E rkki E m a nuel O llila och stad sk am reren, d ip lo m ek o n o men E rkki A n tero V ähälä sam t suppleanter kontorschefen, d ip lom ekonom en Seppo Olavi

6 28 29 Söderlund och distriktsbyggnadschefen, diplom ingenjören H eikki M ikael A nnanpalo; kontoret i S:t Michel: kontrollanter rektorn Pauli Veli Vainio och länsrådet Viljo Uolevi Lehtolainen sam t suppleanter justitierådm annen Jo rm a Kalevi Pekonen och m arknadschefen, m erkonom en E rkki H eikki N evasaari; kontoret i Tammerfors: kon tro llan ter k andidaten i förvaltningslära Eero E inar Lindfors och tulldirektören, politices kandidaten Veikko Arm as Seppänen sam t suppleanter politiborgm ästaren, vicehäradshövdingen P entti Järvelä och industriom budsm annen, ingenjören Pertti Päiviö Sorm unen; kontoret i Uleåborg: kontrollanter stadshushållningsinspektören, diplom ekonom en Ville Kalevi M atturi och verkställande direktören, konsuln Jo rm a Jalm ari Sallam o sam t suppleanter polism ästaren, vicehäradshövdingen Erkki Eino H aikola och borgm ästaren vid rådstuvurätten, juris licentiaten Lauri Jorm a Tirinen; kontoret i Vasa: k o ntrollan ter vicehäradshövdingen H ans-e rich Slotte och stf. professorn K auko Kalervo M ikkonen sam t suppleanter biträdande stadsdirektören, diplom ingenjören Seppo Sanaksenaho och vicehäradshövdingen M arkku^ Johannes L uom a; kontoret i Åbo: kontrollanter stadsrådet, diplom ekonom en Heikki A larik Löyttyniem i och professorn Jaakko Ilm ari N ousiainen sam t suppleanter kanslichefen, vicehäradshövdingen Paavo A arne Sakari H einonen och verkställande direktören Teuvo Toivo T apio L ehtinen. Bankfullmäktige Som bankfullm äktige fungerade vid årets början följande personer, vilka utsetts av riksdagens elektorer: Liikanen, Erkki, politices kandidat, Jaatinen, Matti, landshövding, Maijala, Matti, verkställande direktör, Saarinen, Aarne, f.d. vice ordförande i DFFF, Työläjärvi, Pirkko, landshövding, Miettinen, Mauri, forstm ästare, Vennamo, Veikko, juris licentiat, Jokela, Mikko, vicehäradshövding, Helminen, Olli, direktör. De tre förstnäm nda utgjorde de ordinarie bankfullm äktige. O rdförande var bankfullm äktig Jaatinen och vice ord fö ran d e bankfullm äktig L iikanen. N är riksdagen sam m anträdde efter riksdagsvalet i m ars, utsåg elektorerna den 14 april följande personer till bankfullm äktige: Miettinen, Mauri, forstm ästare, Liikanen, Erkki, politices kandidat, Maijala, Matti, verkställande direktör, Kanerva, Ilkka, politices m agister, Pystynen, Erkki, professor, Louekoski, Matti, vicehäradshövding, Paasio, Pertti, arbetskraftsbyrådirektör, Juhantalo, Kauko, advokat, Westerlund, Henrik, jordbrukare. E lektorerna förordnade sam tidigt M iettinen, Liikanen och M aijala till ordinarie ban k fu llmäktige. Vid sitt m öte den 14 april valde b a n k fu llmäktige ledam oten av bankfullm äktige M iettinen till ordförande och ledam oten av bankfullmäktige Liikanen till vice o rd fö ran d e. Riksdagen beviljade den 8 m aj på begäran av Liikanen, K anerva och Louekoski dessa befrielse från uppdraget som bankfullm äktige på grund av att de utnäm nts till m edlem m ar av statsrådet. Riksdagens elektorer valde den 15 maj i stället lantbruksrådet Heikki Perho, gym nastikläraren A ntti Kalliomäki och ingenjö r Jussi Ranta till ledam öter av bankfullm äktige för resten av m and attiden. Elektorerna förordnade sam tidigt b ankfullmäktig P aasio till ordinarie bankfullm äktige. Bankfullm äktige valde den 20 maj b ankfullm äktig P aasio till vice ordförande. Revisorer Riksdagens elektorer fö rrättade den 14 april val av revisorer och revisorssuppleanter för Finlands Bank och den 15 maj fyllnadsval och utsåg följande personer till revisorer av b an kens räkenskaper för 1987: Aaltonen, Markus, m agister i ekonom iska vetenskaper, Seppänen, Esko, ekonom ie kandidat, Mäki-Hakola, Pentti, diplom ingenjör, Mattila, Kalevi, stadsrevisor och Kettunen, Pentti, m erkant. Till revisorssuppleanter utsågs: Hämäläinen, Tuulikki, diplom ekonom, Björklund, Ilkka-Christian, politices licentiat, H elsingfors den 22 m ars 1988 Pertti Paasio Heikki Perho Antti Kalliomäki Kauko Juhantalo MAURI MIETTINEN Järvenpää, Heikki, politices m agister, Kokko, Heikki, jo rd b ru k are och Melin, Ingvar S., ekonom ie licentiat. Matti Maijala Erkki Pystynen Jussi Ranta Henrik Westerlund Heikki T. Hämäläinen