Medlem sm öten m ed bl a redovisning av upplägg av Jokkm okks m arknadsut st ällning Planering och genom förande av m arknadsutställningen i

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "Medlem sm öten m ed bl a redovisning av upplägg av Jokkm okks m arknadsut st ällning 2002. Planering och genom förande av m arknadsutställningen i"

Rolf Bergman
för 8 år sedan
Visningar:

1 6DPHUQDV6O MG 9HUNVDPKHWVSODQ bilaga 4.RQVWKDQWYHUNVI UEXQG I UnU ) UEXQGHWVEDVYHUNVDPKHW ) UEXQGVNDQVOLHW Medlem saktiviteter, sem inarier, inform ationsm öten, adm inistration och ekonom i. före juni m ånadsutgång Ansvara för färdigst ällande av Goaht i Följa upp fråga om organisering av slöjdfrågor och ut bildningsprogram Följa upp arbetet m ed paraplyorganisation för sam iska bildkonst närer. Följa upp arbetet m ed högre utbildning för slöjden Följa upp genom förande av sam tal om uttryck i alster 'LVWULNW1RUUERWWHQ. m ed bl a redovisning av upplägg av Jokkm okks m arknadsut st ällning Planering och genom förande av m arknadsutställningen i Jokkm okk Medlem sm öte nov, Följa upp förbundets frågor i Sam etingets kansli 'LVWULNW9lVWHUERWWHQ Som m arutställning i Fatm om akke 'LVWULNW-lPWODQG9lVWHUQRUUODQG*lVWULNODQGRFK 'DODUQD

bildkonst närer. Följa upp arbetet m ed högre utbildning för slöjden Följa upp genom förande av sam tal om uttryck i alster 'LVWULNW1RUUERWWHQ.

2 Förarbete m ed utställningsverksam het på ort inom distriktet Orrest aare m arknad Kursverksam het 'LVWULNWgYULJDOlQ Verksam hetsplan utarbetas m ed m edlem m arna St udiebesök i Nordiska Museet Kursverksam het I nform ation om den högre Duodji utbildningen 3URMHNWYHUNVDPKHW Goaht i, ut st ällningslokal Helge Sunna Projektet Sam tal kring uttryck i alster Sonia Larsson Projektet Sam lingsutställning Larsson I nform at ionsbroschyr Organisat ionsöversyn Erik Fankki, Sonia Lilian Mikaelsson Erik Fankki /REELQJRFKLQIRUPDWLRQVYHUNVDPKHW Sam eslöjdarna i Sverige har inte haft en egen intresse organisation utan det är andra sam iska organisationer som tillvaratagit sam eslöjdarnas intressen. Mycket har hänt under de senaste årtionden så även inom slöjdens om råde. I nom alla yrkesom råden i Sverige tillförsäkras m an m edinflytande genom olika lagar. I nom sam eslöjdens om råde har inte denna utveckling skett. Det är därför naturligt att även slöjdare vill vara m ed och påverka sina angelägenheter i yrkes- och kulturutövandet. SSKF skall därför fram föra sina synpunkter inom slöjdom rådet genom att vara rem issinstans, att bedriva lobbing i angelägna

lingsutställning Larsson I nform at ionsbroschyr Organisat ionsöversyn Erik Fankki, Sonia Lilian Mikaelsson Erik Fankki /REELQJRFKLQIRUPDWLRQVYHUNVDPKHW Sam eslöjdarna i Sverige har inte haft en egen

3 frågor och på olika sätt bedriva inform ationsverksam het. 6WLSHQGLHU Behovet av stipendier till slöjdare har diskuterats i varje större sam m ankom st exem pelvis vid förbundets sem inarier, års- och m edlem sm öten. SSKF har tagit fasta på dessa signaler och behandlat frågan hos m edlem m arna och de fyra distriktsledningarna. Skrivelse m ed begäran om inrättande av stipendier har inläm nats, , och till Kulturrådet. Särskild fram ställan om att avsätta m edel till stipendier har inläm nats till kulturrådet. Vid eventuellt inrättande av stipendier, utser förbundet personer m ed goda kunskaper till den referensgrupp som skall läm na förslag på stipendiater. %LGUDJWLOONXUVDYJLIWHUXWVWlOOQLQJVNRVWQDGHU SUHVHQWDWLRQVPDWHULDOPP Behovet av stöd till slöjdare för kostnader till kursavgifter, utställningar, presentationsm aterial har diskuterats i varje större sam m ankom st exem pelvis vid förbundets sem inarier, års- och m edlem sm öten. SSKF har tagit fasta på dessa signaler och behandlat frågan i de fyra distriktsledningarna. Förbundsledningen gör bedöm ningen att det föreligger ett stort behov av denna form av stöd och att bidragets storlek per slöjdare bör ligga m ellan kr. Ett bidrag i den storleksordningen skulle täcka ca hälften av kostnad för aktiviteten ifråga. En bidragspott på 300 tkr skulle räcka till ca slöjdare. Förbundet arbetar för ett förverkligande av detta stöd. Skrivelse m ed begäran om m edel har inläm nats och till Kulturrådet. Särskild fram ställan om att avsätta m edel till stöd har inläm nats åter till kulturrådet. + JUHXWELOGQLQJI U'XRGML Förbundet har initierat hos Kiruna kom m un och Sam ernas Utvecklingscentrum i Kiruna om kartläggning av förutsättningarna för att m ed Um eå Universitet som huvudm an starta en högre duodji-utbildning m ed m asters grad och forsknings påbyggnad som skall etableras som en del i högskoleverksam heten i Kiruna. Ansökan om EU-m edel har gj ort s för kart läggningen. SSKF ingår i referensgruppen.

SSKF har tagit fasta på dessa signaler och behandlat frågan hos m edlem m arna och de fyra distriktsledningarna.

4 ,QIRUPDWLRQVYHUNVDPKHW Målet är att öka kunskapen om sam ernas kultur och hantverkstraditioner genom att genom föra en inform ationssatsning om begreppet duodji ur följande perspekt iv..xowxuklvwrulvnw Duodji och sam eslöjden i specifik m ening har djupa rötter och lång tradition i sam isk kultur. Man får se slöjden som en faktor av flera som tillsam m ans bildar helhetsbegreppet sam isk kultur. Praktisk taget alla sam er har anknytning till slöjden. Medan m ånga sam er har tappat kontakten m ed rennäringen, jakt/ fiske och språket så finns sam eslöjden kvar hos flertalet sam er, som bruksförem ål m ed sym bolvärde för den sam iska identiteten. 6DPLVNLGHQWLWHW Att vara sam isk kulturbäraren, konstnär, forskare m fl. yrken är att slåss på flera fronter, dels käm pa sig fram till kunskap om sin egen kultur, en kunskap som sam hället tidigare ansåg att han/ hon borde undvika för sin egen skull, dels försvara sin egen kultur, dels inform era om den till alla välvilliga, dels argum entera för sin rätt att vara den m an är, dels sam tidigt bli respekt erad..xqvndsvsurfhvvhq Sam eslöjden/ duodji är inte enbart en teknisk tillverkningsprocess, utan snarare en kunskapsprocess där tekniken är en integrerad del av det sam iska språket, duodjihistorien och de traditionella kunskaperna, som finns idag inbyggda i det sam iska språket, hos kulturarbetare, till en del i böcker, skrifter och i akadem iska avhandlingar. En spridning av sam ernas kunskapsproduktionen, den erfarenhetsbaserade, är viktigt för det sam iska och svenska sam hället. 6DPLNQRZOHGJH>NXQVNDSLKDQGOLQJ@ Det förs bland sam iska forskare en debatt om kunskapssyn och vetenskaplighet, en diskussion utifrån en etnisk ansats som är viktigt att belysa. Vad begreppet duodji står för är svårt att klä i ord. Begreppet kan förstås på flera nivåer. När m an talar om duodji som näring är definitionen en annan än när m an talar om duodji som undervisningsäm ne. I det senare exem plet im plicerar begreppet det som har att göra m ed elevens personliga utveckling både i det sam iska

Man får se slöjden som en faktor av flera som tillsam m ans bildar helhetsbegreppet sam isk kultur. Praktisk taget alla sam er har anknytning till slöjden.

5 sam hället som världssam fundet. Ordet har under en tid använts som äkthetsm ärke för äkta slöjd. Det finns således ett starkt intresse från slöjdare att inform era och lansera begreppet, m ed om m an så vill säga ett bredare och djupare innehåll, som täcker en viktig kult urell praxis. Verksam hetsplanen har fastställts vid förbundsrådsm ötet den okt 2001.

Det finns således ett starkt intresse från slöjdare att inform era och lansera begreppet, m

Relevanta dokument

Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS BESLUT

EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 4.4.2012 COM(2012) 160 final C7-00091/12 Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS BESLUT om utnyttjande av Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter