RIKSDAGENS BANKFULLMÄKTIGES BERÄTTELSE FÖR ÅR 1965 TILL RIKSDAGENS BANKUTSKOTT

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "RIKSDAGENS BANKFULLMÄKTIGES BERÄTTELSE FÖR ÅR 1965 TILL RIKSDAGENS BANKUTSKOTT"

Transkript

1 RIKSDAGENS BANKFULLMÄKTIGES BERÄTTELSE FÖR ÅR 1965 TILL RIKSDAGENS BANKUTSKOTT

2 RIKSDAGENS BANKFULLMÄKTIGES BERÄTTELSE FÖR ÄR 1965 TILL RIKSDAGENS BANKUTSKOTT HELSINGFORS 1966

3 INNEHÅLL Sid. Finlands Banks verksamhet... 3 D en ekonom iska utvecklingen u n d er F inlands Banks p e n n in g p o litik... 3 U tvecklingen av bankens balans i sam m an d rag 7 V alutakurserna och bankens utländska förbindelser... 8 F örhållandet till s t a t e n F örhållandet till p riv ata k u n d e r F ö rh ållan d et till p e n n in g in rä ttn in g a rn a D e av banken tilläm pade k re d itv illk o re n Sedelstocken S edelutgivningsrätten och dess a n v ä n d n in g B o k slu te t Av bankfullmäktige handlagda ärenden 17 Revisionen G ranskningen av lånerörelsen och v alu tahan deln 17 Inventeringen och inspektionen av avdelningskontoren Fonder underställda bankfullm äktiges övervakning T eckning av ak tier och d e b e n tu re r Å tgärder föranledda av höjningen av kvoten i In tern atio n ella V a lu ta fo n d e n N edsättning av grundräntan pä rediskontering i vissa fall Ä ndring av vissa paragrafer i reglem entet för Finlands B a n k Beviljade pensioner, fam iljcpensioner och understöd sam t beviljad b e g ra v n in g sh jä lp D irektionen K o n tro llan tern a vid a v d e ln in g sk o n to re n B an k fu llm äktig e R evisorerna Helsingfors 1()(>(>. Finlands Banks sedeltryckeri Den ekonomiska utvecklingen under 1965 Finlands Banks verksamhet Produktionstillväxten utjäm nades under Den totala produktionsvolymen blev dock ungefär 5 % större än under Den fortsatta försvagningen av betalningsbalansen tvingade regeringen och Finlands Bank att vidta speciella å t gärder, men det oaktat blev underskottet i handelsbalansen ännu något större än föregående år. Penningvärdet visade tecken på stabilisering. Sysselsättningsläget var under förra halvåret b ättre än ett år tidigare m en blev svagare mot slutet av året. Arbetslöshetsprocenten för hela året var i genomsnitt densamma som 1964, dvs Den med arbetsanslag avlönade statliga och kommunala arbetskraften var, frånsett som marm ånaderna, något större än föregående är. Investeringsverksam heten var livlig under De privata bruttoinvesteringarnas volym blev 7-8 % större än under De privata investeringarna undergick en tydlig strukturförändring. Mest ökades investeringarna i byggnader, framför allt i bostadsbyggnader, m edan investeringarna i m askiner och anläggningar växte relativt långsam t. Ökningen i de offentliga investeringarna var m indre än i de privata. En utjäm ning av investeringsefterfrågan var m ärkbar under året. Volymen av den privata konsumtionen växte med drygt 5 % eller något snabbare än den totala produktionen. D etaljhandelns volymindex var 7 % högre än för Den offentliga konsumtionens volym växte något långsam m are än volymen av den privata konsumtionen. Exporten ökades inte lika mycket som under V ärdet av varuexporten var dock 10 % högre än under 1964; nästan hälften av ökningen berodde på att exportpriserna steg. Exporten av råvirke minskades alltjäm t, liksom under de två närm ast föregående åren. V ärdet av exporten av lantbruksprodukter och av trä- och pappersindustriprodukter växte långsam m are än under Exporten av m etallindustriprodukter ökades därem ot kraftigt, och dens.k. nyexporten utvecklades gynnsamt. N edgången i totalproduktionens tillväxttakt och de ekonomiskt-politiska åtgärderna hade en kontraktiv verkan på im portökningen.v ärdet av im porten steg dock ännu m ed 9 %, varav om kring en tredjedel kan hänföras till stegringar i im portpriserna. V ärdet av hela varuim porten var och exportens värde m mk, varför underskottet i handelsbalansen blev 714. De poster i bytesbalansen, vilka inte ingår i handelsbalansen, läm nade ett överskott på 117, varför det totala underskottet i bytesbalansen blev om kring 600. D ä m an endast kunde finansiera en del därav genom nettoim port av utländskt kapital, reducerades landets hela guld- och valutareserv under 1965 m ed 283. Av m inskningen föll 202 på Finlands Banks guld- och valutareserv. E tt synnerligen positivt drag i den ekonomiska utvecklingen under 1965 var, att prisnivån stabiliserades betydligt. Då kostnadsnivån steg m indre än under 1964 och det inte heller förekom något annat pristryck, steg levnadskostnadsindex med endast 3 % och partiprisindex med 1 %. M otsvarande ökningsprocenter för 1964 var 10 och 8. Statistiska centralbyråns index för den allm änna förtjänstnivån var om kring 8 % högre än under Finlands Banks penningpolitik På grund av försvagningen av valutaläget inriktades Finlands Banks åtgärder under 1965 främst på att förbättra betalningsbalansen. Då enbart de m edel, som Finlands Bank hade till sitt förfogande, inte förslog härtill, vände sig banken i början av april till regeringen med förslag om att de i sam råd skulle utarbeta ett

4 4 program m ed syfte a tt inom två år återställa jäm vikten i betalningsbalansen. Ett dylikt program utarbetades också och gavs offentlighet den 20 m aj, m en redan dessförinnan hade såväl regeringen som Finlands Bank vidtagit flera brådskande specialåtgärder, vilka närm ast avsåg a tt minska im porten. D et kan bl.a. näm nas, att regeringen pä bankens förslag den 23 april skärpte kreditvillkoren för avbetalningshandeln med bilar, traktorer och vissa varaktiga konsumtionsvaror och den 14 m aj till riksdagen av läten proposition till lag om höjning av bilskatten, vilken sedan riksdagen hade godkänt propositionen trädde i kraft den 4 juni. Finlands Bank åter begränsade användningen av utländska im port- och leveranskrediter och gav landets penninginrättningar nya kreditpolitiska direktiv den 30 april. I sina nya direktiv betonade banken, att det var oundgängligt, a tt bankerna retarderade sin kreditgivning för att hejda nedgången i valutareserven och kom plettera de åtgärder, m ed vilkas hjälp statsm akten direkt strävar a tt däm pa im porten. D å enbart bestäm m elserna om rediskonteringsrätten inte var nog för a tt hålla kreditgivningen inom de gränser som betalningsbalansen förutsatte, m åste Finlands Bank även kvantitativt reglera kreditgivningen till dess m onetär jäm vikt nås. Banken m eddelade d ärför att penninginrättningarnas utlåning, som uppskattades ha vuxit med sam m anlagt drygt 5 % under ja n u a ri-a p ril, den sista oktober inte skulle få vara m era än 9 % större än vid slutet av Denna utlåningsgräns rekom m enderades för sam tliga penninginrättningar, m en i fråga om de rediskonterande banker, som på grund av likviditetsförsvagning inte kunde hålla sig inom sin rediskonteringslim it, uppställdes som direkt förutsättning för en fortsatt och utvidgad rediskonteringsrätt, att de iakttog bestäm melserna om kreditbegränsning. Å andra sidan lovade Finlands Bank att till den rediskonterande penninginrättning, som höll sin kreditgivning inom de fastställda gränserna, återbetala de tilläggsräntor, som den under januari oktober hade erlagt på rediskonteringen. Om den rediskonterande penninginrättningens kreditgivning steg högst 8 % över utgångsnivån, skulle den dessutom beviljas en nedsättning m ed Vi procentenhet av grundräntan på rediskontering under tiden novem ber 1965 april 1966; blev ökningen högst 7 %, skulle nedsättningen vara 1 procentenhet. Sam tidigt bestäm des, att m an vid beräkning av ökningen i Sparbankernas Central-Aktie-Banks och Andelskassornas Central Ab:s kreditgivning även skulle beakta sparbankernas respektive andelskassornas sam m anlagda kreditgivning. I anslutning till dessa direktiv berättigade b ankfullm äktige direktionen a tt debitera även en lägre rediskonteringsränta än 7 %, lägst dock 6 % (se s. 18). Finlands Bank uppm anade sam tidigt bankerna a tt fram för allt inskränka beviljandet av kredit för finansiering av im port och avbetalningshandel sam t konsumtion överhuvudtaget och ge företräde åt sådana krediter, som i sä liten u t sträckning som möjligt bid rar till a tt öka den direkta im portefterfrägan. Banken m eddelade, att den i syfte a tt begränsa efterfrågan pä och användningen av kredit godkände, a tt differentieringen av rän torna på växel- och checkräkningskrediter utvidgades så, att högsta rän tan blev 10 %, förutsatt att medeltalet av penninginrättningens utlaningsräntor dock inte översteg 7 % %. För de rediskonterande bankerna bestäm des dessutom, att de helt skulle avhålla sig från a tt bevilja långfristig byggnadskredit, utom då. förbindelse därom redan hade getts, sam t frän att placera medel eller krediter i fastigheter, såvida Finlands Banks tillstånd härtill inte hade inhäm tats in casu. Aven om de åtgärder, som regeringen och Finlands Bank vidtog under våren, tydligen verkade i önskad riktning, var de dock inte tillräckliga för att hindra en fortsatt försvagning av betalningsbalansen. M inskningen i Finlands Banks, valutabankernas och statens sam m anlagda guld- och valutareserv, räknad från början av året, överskred redan under som m aren 200. Finlands Bank ansåg därför ytterligare åtgärder nödvändiga. Den 11 septem ber m eddelade banken sam tliga penninginrättningar, att den återhållsam m a kreditgivningen skulle fortsättas även efter den i oktober utgående kreditterm inen. Som ny kreditperiod fastställdes novem ber 1965-april Enligt Finlands Banks uppfattning borde ökningen i bankernas kreditgivning vara m indre än 6 % per år, vilket innebar, a tt kreditgivningen under den nya perioden skulle få växa med knappt 3 %. Då kreditbehovet emellertid i allm änhet ökar säsongmässigt under våren, m eddelade Finlands Bank, att bankernas kreditvolym i slutet av april 1966 skulle få vara högst 13 % större än vid utgången av Banken uppm anade tillika sam tliga penninginrättningar att ytterligare inskränka beviljandet av kredit för finansiering av im port och avbetalningshandel samt konsumtion överhuvudtaget. De rediskonterande bankerna fick ett separat m eddelande om att en förutsättning för att de skall få överskrida sina rediskonteringslim iter är, att de begränsar sin nyutlåning till näm nda 13 %. Sam tidigt upphävdes de speciella bestäm melser om fastställande av tilläggsränta, som sedan februari 1964 hade tilläm pats för Sparbankernas Central-A ktie-bank och Andelskassornas C entral Ab och som enligt Finlands Banks uppfattning hade visat sig vara alltför m ilda, ehuru de den 1 maj 1965 hade skärpts något. Från och m ed den 1 oktober 1965 tilläm pades sålunda ensartade bestäm m elser för alla rediskonterande banker. Finlands Bank m eddelade vidare, att till de penninginrättningar, som håller sin nyutlåning inom de påbjudna lim iterna, återbetalas de tilläggsräntor som de under tiden novem ber 1965-april 1966 erlägger pä rediskontering sam t att en penninginrättning, om dess kreditgivning i slutet av april 1966 är högst 12 % högre än utgångsnivån, även under de följande sex m ånaderna, dvs. tiden m aj oktober 1966, beviljas en nedsättning om 1 p ro centenhet av gru n d rän tan pä rediskontering (jfr bankfullm äktiges m otsvarande beslut s. 18). Sam tidigt framhöll banken, att de rediskonterande bankerna alltjäm t borde inskränka beviljandet av kredit för de ändam ål, som näm ndes i direktiven av den 30 april. - Till de ovan redovisade kreditbegränsande direktiven anslöt sig även bankens beslut av den 16 septem ber, varigenom reglerna för växlars rediskonterbarhet skärptes den 1 november. Vid utgången av oktober kunde m an konstatera, att penninginrättningarna hade hållit sin nyutlåning inom de av Finlands Bank fastställda gränserna och var berättigade att återfå sina tilläggsräntor samt att få nedsättning av grundräntan på rediskontering. Ett undantag utgjordes av sparbankerna, vilka em ellertid inte var K ansallis-o sake-pankki... Ab Nordiska F ö ren in g sb an k en... Helsingfors A k tie b a n k... Å lands A k tie b a n k... Sparbankernas Central-A ktie-bank Andelskassornas C entral A b... Finlands Bank hade redan i oktober ånyo vänt sig till regeringen och fram fört bekym m er över försvagningen av betalningsbalansen samt föreslagit effektivare åtgärder för att hejda denbundna av direktiven, d å deras centrala penninginstitut inte hade överskridit sin rediskonteringslim it. Sam tliga bankers kreditgivning, beräknad enligt de ifrågavarande direktiven, hade frän början av året till slutet av oktober vuxit m ed sam m anlagt 7.1 %. I sitt cirkulär av den 20 novem ber konstaterade Finlands Bank, att de uppställda m ålen hade nåtts, m en betonade tillika, a tt bankerna noggrannare än tidigare borde överväga rangordningen m ellan kreditobjekten så, att kreditgivningen dels sä effektivt som möjligt skulle bidra till a tt u p p rätthålla sysselsättningen, dels så litet som möjligt vara ägnad att öka importefterfragan. Sam tidigt m eddelade banken, a tt den avstod ifrån det direkta förbudet för affärsbankerna a tt b e vilja byggnadskrediter. A an d ra sidan ålades sam tliga penninginrättningar a tt av Finlands Bank anhälla om tillstånd för krediter, som rör inköp av tom ter eller andra fastigheter vilkas pris överskrider m ark, samt för m otsvarande egna placeringar. Likaså skulle bankerna halvårsvis läm na Finlands Bank utredning om krediter och kreditlöften för byggnadsverksam het Ė huru bankernas kreditgivning vid utgången av oktober inte hade överskridit de fastställda gränserna, växte den under årets två sista m å nader åter m ycket kraftigt. D etta betydde, att bankerna genast utnyttjade största delen av den tillåtna lim iten för nyutlåning under den nya term inen. Till följd härav var rediskonteringen synnerligen om fattande, ehuru betydande skillnader förekom m ellan de olika bankernas likviditetsutveckling. V idstående sam m anställning belyser rediskonteringen under D et bör erinras, att rediskonteringslim iten under de sista m ånaderna av 1965 fick överskridas under ovan näm nda förutsättningar. ö v e r - ( + ) e lle r u n d e r- ( ) R ediskonterings R ed iskon terings- skridande a \ r rediskonte - lim it b e lo p p rin g s lim ite n :i l m m k m m k m m k m m k m m k na. R egeringen utarbetade därför i sam råd m ed banken en plan för ytterligare åtgärder, vilka delvis avsåg att tem porärt begränsa im porten m en i allt högre grad inriktades på att framför

5 6 allt utveckla exporten. Det kan bl. a. näm nas, att regeringen p å bankens initiativ den 1 novem ber m inskade rätten a tt utföra m arksedlar ur landet liksom turisternas rätt att tullfritt införa varor. V idare utarbetade regeringen och banken i sam råd propositioner till lag om exportreserveringsfonder sam t till lag om skattelättnader i exportbefräm jande syfte. Propositionerna avläts till riksdagen i novem ber, m en regeringen återtog senare den sistnäm nda propositionen, dä från de övriga EFA -ländernas håll framfördes betänkligheter m ot dess fördragsenlighet. Finlands Bank beslöt dessutom den 20 d e cem ber att bidra till exportbefräm jandet genom a tt i sam råd m ed bankerna skapa ett speciellt kreditsystem för utveckling av den s. k. nyexporten. Inom ram en för detta kreditsystem beviljas främ st små och m edelstora företag kredit för kortfristiga finansieringsbehov förorsakade av tillverkning, lagring och marknadsföring av exportprodukter. I sådana fall d är företagets export ökas, förklarade sig Finlands Bank vara beredd att delta i tillfredsställandet av dess kreditbehov, högst dock m ed det belopp, som överskrider den av företaget tidigare utnyttjade krediten. I praktiken sker finansieringen så, att den bank i vilken företaget är kund beviljar krediten, m edan Finlands Bank i sin tu r köper m otsvarande växlar från denna bank. D å det är fråga om en sparbank eller andelskassa, köper Finlands Bank växlarna från respektive centrala penninginstitut. K rediterna'för nyexporten beviljas först under V ad beträffar Finlands Banks övriga åtgärder under redogörelseåret kan näm nas, a tt den kortfristiga term inshandeln m ellan banken och penninginrättningarna m ed obligationer tillhörande statens 8-procentiga penninginrättningslån av 1962 fortsattes, tills obligationerna den 28 juni förföll till betalning. H ela lånets belopp var 30 m mk. Efter den 28 ju n i skedde m otsvarande term inshandel m ed andra sådana obligationer i bankernas ägo, som Finlands Bank godkände som föremål för term inshandeln. D et sam m anlagda beloppet av de obligationer, som Finlands Bank lovade att på terminsvillkor köpa av b ankerna, höjdes sam tidigt till 42. Finlands Bank hade hösten 1964 för finansieringen av spannm ålshandeln beviljat spannm ålsaffärerna och kvarnarna ett lika stort kreditbelopp, som affärsbankerna och Andelskassornas C entral Ab sam tidigt beviljade för sam m a ändam ål. Denna kredit, som vid redogörelseårets ingång utgjorde 42.6, betalades tillbaka till banken i huvudsak under första halvåret, de sista krediterna em ellertid först i a u gusti. Då bankernas möjligheter att bevilja kredit hade kringskurits genom Finlands Banks å t gärder, beslöt banken att även under den nya skördeperioden tillsam m ans m ed affärsbankerna och Andelskassornas C entral Ab och m ed lika stora belopp som dessa finansiera inköp av inhemsk brödsäd och dessutom även av inhemsk grynhavre och inhemskt utsäde. I fråga om h an deln m ed brödsäd var em ellertid en förutsättning för att kredit skulle beviljas, att vederbörande företag vid köp under septem ber-oktober till odlarna erlägger endast hälften av priset kontant och återstoden efter sex m ånader, vid köp under novem ber-decem ber hälften kontant och återstoden efter fem m ånader sam t slutligen vid köp efter årsskiftet 1965/1966 hela köpesum m an kontant. V idare stipulerades, a tt företagen skulle finansiera en viss del av köpen m ed egna medel. D e krediter, som affärsbankerna och Andelskassornas C entral Ab beviljade inom ra m en för detta kreditsystem, räknades inte till den kreditgivning, för vilken Finlands Banks ovan redovisade begränsningar gällde. V id slutet av 1965 uppgick det i Finlands Bank lyfta beloppet av krediter för inköp av brödsäd, grynhavre och utsäde till sam m anlagt Bland övriga kreditarrangem ang kan näm nas de medellånga leveranskrediterna till m etallindustrin. Finlands Banks innehav av leveranskreditväxlar uppgick vid början av 1965 till 11.4 m mk. A ffärsbankerna skulle fr. o. m. den 1 juli ha varit skyldiga a tt köpa tillbaka dessa växlar, m en i sam band m ed direktiven om begränsning av kreditgivningen befriade Finlands Bank dem från deras återköpsplikt såväl i juli 1965 som i jan u ari Leveranskrediter lyftes under året till ett belopp av 38.8 m m k, och de uppgick vid årets slut till 50.2 m mk. Beloppet av de kreditreserveringar, som alltjäm t var i kraft vid årets slut, uppgick till 34.0 m m k. I enlighet m ed ett avtal av 1964 köpte Finlands Bank under 1965 obligationer tillhörande 1964 års II skeppsbyggnadslån till ett värde av 10 m m k, och under året fullföljdes hela skeppsbyggnadsprogram m et på 30. Övriga finansiärer var Postsparbanken och Folkpensionsanstalten. D et kan vidare näm nas, a tt staten i enlighet m ed program m et för finansiering av skogshushållningen (det s. k. M eraprogram m et) em itterade 1965 års skogsförbättringslån på 20 m m k. Finlands Bank köpte enligt överenskommelse obligationerna, då de em itterades, och sålde dem vidare till bankerna och försäkringsanstalterna. Regeringen hade i juli 1963 till riksdagen avlåtit en proposition till lag om penninginrättningarnas specialdepositioner i Finlands Bank, vilken hade utarbetats i sam råd m ed Finlands Bank. Riksdagen godkände propositionen i slutet av 1965 och lagen gavs den 30 decem ber. Enligt denna kan statsrådet under i lagen närm are preciserade om ständigheter och sedan Finlands Bank har avgivit utlåtande i saken, genom förordning föreskriva, a tt penninginrättningarna skall placera medel som specialdeposition i Finlands Bank. Finlands Bank erlägger på specialdepositionerna, vilkas m axim istorlek ä r i detalj fastställd i lagen, en årlig rän ta, som är m inst en procentenhet högre än vederbörande penninginrättnings genom snittliga inlåningsränta. Den 14 maj avlät regeringen på förslag av bankfullm äktige till riksdagen en proposition till lag om ändring av reglem entet för Finlands Bank, och sedan riksdagen hade godkänt propositionen, gavs lagen den 30 decem ber. Av penningpolitisk betydelse var härvid fram för allt den kraftiga ökningen av bankens rätt a tt bevilja kredit mot obligationer (se närm are s. 19). Penninginrättningarnas utlåning till allm änheten växte under året m ed m mk eller 11.5 %. Av ökningen föll eller n ärm are hälften på årets fyra första m ånader. Efter den 1 maj retarderades ökningen betydligt till följd av de restriktioner, som Finlands Bank hade fastställt för kreditgivningen. Ö kningen i kreditgivningen för hela året blev därför såväl relativt som absolut sett m indre än för 1964, då m otsvarande ökning var m m k eller %. P enninginrättningarnas hela inlåning från allm änheten steg under 1965 m ed eller 11.5 %, m edan m otsvarande ökning under 1964 var eller 11.8 %. T illväxten i de egentliga depositionerna fördelade sig nästan jäm n t m ellan de kortfristiga kontona och tolvm ånaderskontona. Bland de senare växte de indexbundna A -kontona m ed m m k och högräntekontona m ed m m k, edan de indexbundna B-kontona minskades m ed 43.2 m mk. Det kan noteras, a tt A-kontona ökades nästan uteslutande under förra halvåret, de icke-indexbundna kontona därem ot i huvudsak u nder senare halvåret. D etta kan ses som ett tecken på a tt allm änheten under årets lopp fick allt större tilltro till prisnivåns stabilitet. De indexbundna depositionerna utgjorde v id åretsslu t 18.2 % av samtliga egentliga depositioner, m e dan m otsvarande relationstal ett år tidigare var 15.8 %. I fråga om de skilda penninginrättningarna kan konstateras, att sparbankernas inlåning ökades m ed 63 m m k m era än deras utlåning; av detta belopp använde de största delen till förstärkning av sin kontoställning gentem ot S parbankernas Central-A ktie-bank. Sistnäm nda bank kunde därför öka sin egen utlåning till allm änheten m ed 47 m m k utöver inläningsökningen u tan att behöva ty sig till rediskontering. I andelskassorna var m otsvarande inlåningsöverskott ännu större, 65, men i stället för att förb ä ttra sitt kontoförhållande till Andelskassornas C entral Ab använde de överskottet till andra placeringar. Andelskassornas C entral Ab ökade sin egen utlåning till allm änheten m ed 79 m mk utöver inläningstillväxten och nödgades därför höja sin rediskonteringsskuld m ed 80 m m k. De egentliga affärsbankernas utlåning till allm änheten steg m ed 10 m m k m indre än inlåningen, m en dessutom ökades deras övriga krediter och investeringar betydligt. De utländska växelkrediterna växte bl. a. med 45 m mk och placeringarna i obligationer med 95. Dessa krediter kunde affärsbankerna finansiera m ed de m edel, 96 m m k, som de erhöll genom aktieemission under 1965; dessutom upptog de ytterligare kortfristig utländsk kredit. Trots det uppstod det ett finansieringsunderskott på 112 m m k, m ed vilket belopp de m åste öka sin rediskonteringsskuld till Finlands Bank. Det av m yntreformen föranledda penningutbytet var ytterst litet under redogörelseåret, vilket tyder på att resten av gamla pengar i Finlands Banks ansvarssum m a nästan helt och hållet har förkom m it eller ham nat hos sam lare. Det utelöpande beloppet av sedlar i den gam la yntenheten m otsvarade vid årets början 21.2 m iljoner nym ark och vid årets slut 19.2 m mk, varför dessa m inskades m ed 2.0 m mk. Det u telöpande beloppet av gam la m ynt, vilket vid årets början m otsvarade 17.0 miljoner nym ark, minskades m ed 0.6 m mk till D et kan även näm nas, att det utelöpande beloppet av den nya silverm arken växte från 9.5 m m k till 24.4 m mk. Sam tidigt m inskades det utelöpande beloppet av nya enm arkssedlar från m m k till 13.6 m mk. Utvecklingen av bankens balans i sammandrag Den allm änna utvecklingen av bankens balans under 1965 fram går av vidstäende sam m anställning, som innehåller veckom edeltalen för de viktigaste posterna i balansen både halvårs- och årsvis. För jäm förelsens skull m eddelas även 1964 års m otsvarande siffror.

6 8 Finlands Banks tillgångar och skulder V eckomedeltal, Tillgångar l-vl VIl-XII I-XII I-Vl VII-XII l-xil Guld- och valutareserven ( n e tto ) U tländska växlar och o b lig a tio n e r Diskonterade växlar i utländskt mynt Diskonterade växlar i m a r k R ediskonterade v ä x la r Inhem ska obligationer Ö vriga tillgångar Summa Skulder U telöpande s e d la r Statens ch eck räk n in g Postsparbankens c h eck räknin g Priv. penn.inrättningars checkräkn Ö vriga av istaförb indelser T idsbundna förbindelser Ö vriga skulder Sum m a Till de mest betydelsefulla förändringarna i balansen hör försvagningen av guld- och valutareserven. Reservens veckom edeltal sjönk enligt sammanställningen med 129. I verkligheten var nedgången ännu större, ty vissa formella arrangem ang, som i slutet av året vidtogs i anslutning till guld- och valutareserven (se närm are s ), verkade höjande på m edeltalen för U tländska växlar och obligationer ökades något jäm fört med föregående år, m edan diskonterade växlar i utländskt m ynt alltjäm t minskades, beroende p å att av banken förm edlade utländska krediter betalades tillbaka. V ariationerna i diskonterade växlar i m ark berodde n ärm ast på växlingar i finansieringen av spannm ålshandeln. D en största förändringen förekom m er i rediskonterade växlar, vilkas genom snittliga värde per vecka steg m ed 226 m m k. Bankens innehav av inhemska obligationer var i medeltal m indre än under 1964, m edan övriga tillgångar växte, huvudsakligen till följd av att b anken köpte m etallindustrins leveranskreditväxlar. Bland passiva var ökningen i utelöpande sedlar endast 4.6 % av m edeltalet för 1964, vilket framför allt sam m anhängde med att priserna stabiliserades. Beloppen p å statens checkräkning var ytterst sm å, liksom även Postsparbankens och de privata penninginrättningam as checkräkningssaldon. Ö vriga avistaförbindelser uppvisade en m inskning. T idsbundna förbindelser bibehölls oförändrade, vilket berodde på a tt de inhemska förbindelserna p å grund av gruvindustrins nya investeringsdepositioner ökades sam tidigt som de utländska förbindelserna minskades till följd av a tt krediter betalades tillbaka. Den post som främst ökade "övriga skulder" i sam m anställningen var värderegleringsräkningarna. Valutakurserna och bankens utländska förbindelser Följande sam m anställning visar Finlands Banks officiella valutanoteringar i slutet av 1964 och De valutor, för vilka under redogörelseåret noterades fast kurs, är utm ärkta med en stjärna m k m k New Y ork $ M o n treal... 1 C an $ L ondon S tockholm Skr O s l o N kr K öpenham n 100 D kr Frankfurt a. M D M A m sterdam Hfl B ry ssel Bfr Z iir ic h Sfr Paris FF m k m k R om L it W ien Sch L is s a b o n Esc R eykjavik Ikr M a d r i d Ptas Prag, clearin g Kc M oskva, clearing, R ub C le a rin g -$ Bilaterala avtal, vilka förutsätter transaktioner över clearingkonto, hade Finland vid u t gången av 1965 med åtta östblocksländer (Bulgarien, K ina, Polen, R um änien, Sovjetunionen, Tjeckoslovakien, Tyska Demokratiska R epubliken och U ngern) sam t m ed två av In tern atio nella V alutafondens m edlem sländer (Colom bia och G rekland). M ed Tjeckoslovakien slöts ett betalningsavtal, i vilket bestäm des, a tt dollarn skall användas som clearingvaluta i stället för den tjeckoslovakiska kronan fr. o. m. den 1 april. Sam tidigt upphörde Finlands Bank även att notera den tjeckoslovakiska kronan. A vtalet m ed G rekland kan delvis betraktas som m ultilateralt, eftersom hälften av clearingsaldot var fjärde m å nad utjäm nas i konvertibla valutor. Transaktionerna med Turkiet skedde fr. o. m. den 1 februari i konvertibla valutor. U nder 1965 företogs följande från valutapolitisk synpunkt anm ärkningsvärda förändringar i Finlands Banks valutaregleringsbestäm m elser. För att de begränsningar, som gäller för överföring av s. k. kapitalm edel (tidigare kallade "spärrm edel") b ättre skulle m otsvara praxis i V ästeuropa och stå i överensstämmelse m ed våra internationella åtaganden, förkortades den tid, inom vilken utländsk sam m anslutnings eller utomlands under de tre senaste åren bosatt persons kapitalm edel kan överföras till utlandet, från 10 till 5 år. K apitalbelopp, som inte överstiger m ark, kan dock överföras i årliga poster om högst 5000 m ark. Vid slutet av 1965 fanns i valutabankerna ungefär 30 m m k innestående på de av dessa bestäm m elser berörda kapitalm arkkontona. På grund av det tillstram ade betalningsbalansläget försökte m an å andra sidan begränsa ökningen i dc löpande valutautgifterna speciellt för turism. På initiativ av Finlands Bank m inskade statsrådet sålunda rätten för den, som avreser frän landet efter den 1 novem ber, att m edföra finska sedlar och finskt växelm ynt från 200 till 100 m ark. På m otsvarande sätt m inskades rätten att utföra dylika betalningsmedel från 200 till 100 m ark per kalenderm ånad för den, vars upprepade besök i grannland inte sträcker sig längre än till en kom mun belägen invid landgränsen. U nder 1964 hade m an kunnat täcka det kraftigt ökande underskottet i bytesbalansen genom im port av utländskt närm ast långfristigt kapital. Finlands Banks valutareserv t. o. m. växte under 1964, sam tidigt som kapitalim porten förb ättrad e bankernas likviditet. Å tstram ningen på den utländska kapitalm arknaden redan m ot slutet av 1964 blev em ellertid orsak till tvära strukturella förändringar i Finlands betalningsbalans under redogörelseåret. A tt upplåningsm öjligheterna på våra viktigaste lånem arknader i V ästeuropa och Förenta staterna m inskades, framgick till en del av a tt räntesatserna steg, m en fram för allt av att beloppet av nya län blev betydligt m indre än U nder 1965 lyftes sålunda nya långfristiga lån till ett belopp av endast 434, m edan m otsvarande siffra för 1964 var 767. Då beloppet av am orteringar på gam la lån sam tidigt steg från 231 m m k till 273 m m k, blev ökningen i landets långfristiga utländska skuld 161 m m k 1965, mot , eller 70 % m indre. Den plötsliga m inskningen i tillgången på långfristigt utländskt lånekapital kom tydligast till synes i emissionen av nya obligationslån. U nder 1964 hade staten, bankerna och företagen i V ästeuropa och Förenta staterna em itterat tio dylika lån med ett sam m anlagt nom i nellt värde av 344 m mk. U nder 1965 inskränkte sig antalet lån därem ot till tre, och deras sam m anlagda nom inella värde m otsvarade 116. Enso-Gutzeit Oy em itterade i februari på den europeiska m arknaden ett av en inhemsk affärsbank g aranterat lån på 4 m iljoner pund, och Helsingfors stad em itterade i april ett lån på 10 miljoner dollar i New York. Staten em itterade under redogörelseåret endast ett utländskt obligationslån, lydande på 15 m iljoner dollar. Lånet em itterades i New York i oktober. V illkoren för detta lån var avgjort säm re än för det lån, som staten i decem ber 1964 hade em itterat i Förenta staterna, vilket illustrerar det försämrade läget på m arknaden. De nya obligationslånens räntevillkor blev överhuvudtaget ofördelaktigare för låntagarna än villkoren för under 1964 em itterade, m otsvarande lån. Det stram a läget på m arknaden återverkade em ellertid på börskurserna även för tidigare em itterade lån. Den genomsnittliga kursen för alla de på utländska börser noterade obligationslån, som Finland em itterat efter kriget, sjönk sålunda under redogörelseåret från 98.6 % till 94.6 %, dvs. m ed 4 procentenheter. Det var nödvändigt att avpassa villkoren för de under året em itterade lånen efter kurserna förti- 9

7 10 digare utgivna m otsvarande län, ty kursen för ett nytt lån kan inte i högre grad avvika från den rådande nivån utan att åstadkom m a störningar på börsen för tidigare lån. Finlands Banks uppgift som valutaregleringsm yndighet innebär, att varje långfristigt u t ländskt lån skall godkännas av banken. På grund av det råd an d e m arknadsläget har det härvid ankom m it på banken att ytterst noggrant övervaka, a tt villkoren rörande rän ta m. m. i låneprojekten ä r skäliga m ed hänsyn såväl till allm än internationell m åttstock som till effekten på börsnoteringarna för tidigare lån. Slutförandet av realiserbara låneplaner h a r banken pä allt sätt strävat att understödja, bl. a. genom att läm na experthjälp till de inhem ska låntagarna och utnyttja sina egna utländska förbindelser. På initiativ av Finlands Bank fattade statsrådet i jan u ari principbeslut om att Finlands kvot i Internationella V alutafonden i sam band m ed den planerade allm änna höjningen av kvoterna höjs från 57 till 125 m iljoner dollar, vilket i finskt m ynt m otsvarar 400 m m k. Av höjningen består 43 miljoner dollar av en s. k. specialhöjning, vilken motiveras av att för Finland u r sprungligen fastslogs en för våra behov alltför låg kvot. Å terstående 25 m iljoner dollar beror på en allm än höjning av kvoterna med 25 %. Specialhöjningen krävde enligt stadgarna, a tt Finlands edlem sandel i V ärldsbanken även höjdes i otsvarande m ån. Sedan riksdagen i sam band m ed propositionen till årets an d ra tilläggsbudget hade godkänt förslaget om dessa höjningar, fattade statsrådet den 9 septem ber definitivt beslut i saken. Av kvoten i Internationella V alutafonden bör 25 % erläggas i guld. Finlands Bank lovade att i sam band m ed höjningen av kvoten erlägga höjningen av denna andel, den s. k. guldtranchen, dvs. 17 m iljoner dollar eller 54.4, u r sin egen guldkassa sam t a tt sam tidigt gottgöra staten för vad denna tidigare h ar erlagt i guld, dvs m m k. Staten åter läm nade Finlands Bank förbindelse om att rätten att utnyttja guldtranchen tillkom m er direktionen för Finlands Bank, som enligt prövning fattar beslut härom liksom om användningen av bankens övriga u t ländska valutatillgodohavanden. Staten förband sig dessutom att till Finlands Bank återbetala de ovan avsedda posterna i guldtranchen, om Finlands medlemskap i Internationella V alutafonden upphör och fonden på grund härav till staten återbetalar Finlands insatser eller om erläggandet av guldtranchen av någon an n an anledning vållar banken förlust. För att en allm än höjning av kvoterna i Internationella V alutafonden skall träd a i kraft, krävs två tredjedels m ajoritet, ett m ål som inte ännu vid utgången av 1965 hade nåtts. D ärför uppsköts betalningen av höjningen även för Finlands del till O beroende härav inlöste Finlands Bank redan vid slutet av redogörelseåret av staten den ovan n äm nda, nuvarande guldtranchen, G uldtranchen, som direkt kan användas för inköp av konvertibla valutor mot m ark, bokfördes den 31 decem ber såsom ordinarie sedeltäckning i bankens balans. Utvecklingen av de utländska kontona i bankens balans fram går av följande sam m anställning. Utländska konton :il Förändring u l d G uldtranchen i Internationella Valutafonden tländska valutor U tländska v ä x la r U tländska o b lig a tio n e r Aktiva... / tländska v a lu ta k o n to n U tländska m a rk k o n to n T idsbundna utländska fö rb in d elser Passiva Nettotillgodohavande i utlandet ett pris av högst m ark för ett kilogram fint guld, bokföras till markens internationella grund värde. D etta har sedan den 1 januari 1963 varit Enligt lagen om ändring av reglem entet för Finlands Bank av den 30 decem ber 1965 skulle bankens guldkassa, som dittills hade bokförts till gram fint guld per m ark, vilket m otsvarar 3 600,88 m ark per kilogram. U ppskrivningen av guldets bokföringsvärde genomfördes sam band m ed bokslutet, och guldkassans värde i balansen steg till följd härav m ed D å guldkassan enligt ovanstående sam m anställning under hela året steg m ed endast 77.9, minskades guldet i själva verket m ed 5.6 m mk. En ny post i bankens guld- och valutareserv är den ovan näm nda guldtranchen i Internationella V alutafonden. Ö kningen i utländska växlar m ed 25.0 m m k kan tillskrivas de från penning- och kreditinrättningarna köpta exportväxlarna. Placeringarna i utländska obligationer m inskades m ed 17.5 m mk. Bland passiva minskades utländska valutakonton med 39.9 närm ast till följd av att skulderna i övriga clearingvalutorsjönk. D e tk a n b l.a. näm nas, att skulden till Sovjetunionen före t gången av 1965 övergick i en fordran. A tt u t ländska m arkkonton minskades m ed 17.6 m m k, berodde fram för allt på att Förenta staternas regering utnyttjade de tillgodohavanden i m ark, som den under tidigare år skaffat sig genom försäljning av lantbrukets produktionsöverskott. Valutaställningen Bland utländska m arkkonton h ar även funnits V ärldsbankens konto, p å vilket F inland hade inbetalt en del av sin m edlem sandel i m ark. De kvarstående m edlen p å detta m arkkonto blev under året i sin helhet i konvertibla valutor överförda till V ärldsbanken, som utnyttjade dem för sin låneverksamhet. Bankens tidsbundna utländska förbindelser, som upptas som sista post i sam m anställningen, består av lån, som före 1956 hade erhållits från Världsbanken och som Finlands Bank hade förm edlat till inhem ska företag i form av växelkredit. D enna skuld minskades med 8.7 till följd av am orteringar. På grund av att värderingsgrunden för guldet ändrades och guldtranchen överfördes från staten, ger bankens balans för 1965 en missvisande bild av den faktiska utvecklingen av valutaläget. Banken har därför alltsedan början av 1965 varje m ånad publicerat en särskild rapport över valutaläget, d ä r guldet ä r värderat enligt parivärde och där valutabankem as och statens kortfristiga valutafordringar och -skulder dessutom har beaktats. V idstående sam m anställning visar hela valutaställningen och förändringarna däri enligt denna rapport. R e serv e n R e se rv e n F ö rä n d rin g F in la n d s B ank ö v r ig a S u m m a F in la n d s B an k Ö v rig a S u m m a F in la n d s B ank G uld K onvertibla v a lu to r Ö vriga v a lu to r CO 1 1 Ö v rig a 11 S u m m a G uldtranchen i Internationella V a lu ta fo n d e n Enligt sam m anställningen minskades guldkassan och valutorna i Finlands Bank u n d er 1965 m ed ett nettobelopp av 202 m m k. G enom att banken av staten köpte guldtranchen i Internationella V alutafonden, sjönk em ellertid hela dess guld- och valutareserv endast m ed 156 m m k och uppgick vid slutet av året till 816 m m k. O m den näm nda överföringen av guldtranchen från staten till Finlands Bank inte beaktas, växte valutabankernas och statens valutaskulder under 1965 m ed 81 till 154 m m k. D en sam m anlagda guld- och valutareserven uppgick sålunda vid slutet av året till ett nettobelopp av 662. M otsvarande värde vid början av året var 945 m m k, och hela reserven sjönk följaktligen m ed 283 m m k. N ettom inskningen i de konvertibla valutorna blev sam m anlagt 306 m m k, m edan läget för de övriga valutornas del förbättrades med 29. Förhållandet till staten K ontoförhållandet m ellan banken och staten fram går av följande sam m anställning.

8 12 Statens konton F ö rä n d rin g Aktiva: K redit för säk erh etsu p p lag C heckräkning E xportavgiftskontot Passiva Statens nettoskuld Privata kundkonton Staten betalade i enlighet med amorteringsplanen den sista posten av krediten för säker - hetsupplag, 10. D enna kredit h ar varit bokförd bland "övriga fordringar" i balansen. Statens exportavgiftskonto, som finns i balansen bland "tidsbundna inhemska förbindelser", förblev oförändrat. I sam m anställningen ingår inte bankens innehav av sådana m arknadsgilla statliga obligationer, som banken har köpt av penninginrättningarna eller direkt av staten. Förhållandet till privata kunder Följande sammanställning belyser kontoförhållandet m ellan Finlands Bank och privata kunder F ö rä n d rin g V äxlar i m a r k _ 41.1 C heckräkningar V äxlar i utländskt m y n t Övriga fordringar Aktiva C heckräkningar Ö vriga avistaförbindelser T idsbundna inhemska fö rb in d elser Passiva Nettoutlåning till företag _ 17.9 U tlåningen till privata kunder m ot växlar i m ark minskades under året m ed 41.1 m mk. M inskningen berodde till en del på a tt beloppet av krediter beviljade för spannm ålshandeln sjönk m en främ st dock på a tt bankens övriga kundkrediter reducerades. V äxlarna i utländskt m ynt utgör täckning för de tidigare näm nda krediter, som hade erhållits från V ärldsbanken och av Finlands Bank förm edlats vidare; dessa växlar m inskades på grund av reguljära am orteringar. Ö kningen i "övriga fordringar" berodde på de m edellånga leveranskreditema till m etallindustrin, vilkas belopp ökades m ed 38.8 m mk. En ny post bland passiva är de i lagen om gruvindus- trins investeringsreserveringar (648/64) avsedda Förhållandet till penninginrättningarna investeringsdepositionerna, vilka i balansen har bokförts bland "tidsbundna inhemska förbindel- Kontoförhållandet mellan Finlands Bank och ser". Dylika depositioner mottogs under året till penninginrättningarna belyses i nedanstående ett belopp av sam m anställning. Bankernas konton Aktiva: R ediskonterade v ä x la r... Postsparbankens checkräkning... Privata penninginrättningars checkräkningar.. M ortgage Bank of Finland O y... Passiva... Bankernas nettoskuld Rediskon teringen steg under året m ed Å andra sidan minskades penninginrättningarnas checkräkningar m ed 46.2 m m k, så att deras nettoskuld till Finlands Bank växte m ed m m k. M ortgage Bank of Finland Oy:s konto i Finlands Bank, vilket näm ns i sam m anställningen, ingår i balansen bland "övriga avistaförbindelser". V id en bedöm ning av bankernas ställning gentem ot Finlands Bank bör m an förutom de ovanstående posterna även beakta de växlar, som Finlands Bank inom ram en för speciella kreditarrangem ang har köpt av penninginrättningarn a m en för vilkas betalning respektive penninginrättning bär ansvaret. Sådana är de exportväxlar i utländsk valuta, som Finlands Bank har köpt av affärsbankerna och vid årets slut hade i sin ägo till ett värde av beloppet ingår i balansen bland "utländska växlar". A ndra från penninginrättningarna köpta växlar är m etallindustrins leveranskreditväxlar, som näm ndes redan i det föregående och som penninginrättningarna under vissa förhållanden är skyldiga a tt köpa tillbaka redan före förfallodagen. Bankens innehav av leveranskreditväxlar, i balansen bokförda bland "övriga fordringar", uppgick vid årets slut till P enninginrättningarna bär likaså ansvaret för de obligationer, som Finlands Bank på terminsvillkor har köpt av dem. Den kortfristiga term inshandeln m ed bankerna och förändringarna i villkoren för denna redovisades redan i det föregående (s. 6). V id årets slut hade banken dylika, på kort tid köpta obligationer i sin ägo till ett värde av 25. Varken dessa obligationer eller de som har köpts på längre tid ingår i sammanställningen F ö ränd rin g De av banken tillämpade kreditvillkoren Finlands Banks officiella diskonträntor under 1965 var desam m a som tidigare m ed en undre gräns av 6 % och en övre av 7 V2 %. I de flesta fall debiterades 6 3A 7 % på växlar. R än tan på m etallindustrins leveranskreditväxlar var dock 6 V2 % och p å exportväxlar 6 %. G ru n d rän tan för rediskontering var 7 %, m en direktionen fick rättighet att fr. o. m. den 1 novem ber enligt prövning tilläm pa även en lägre rän ta, lägst dock 6 % (se s. 18). D enna rän ta tilläm pades fr. o. m. den 1 novem ber för de penninginrättningar, vilkas utlåning från årets börja n till slutet av oktober hade stigit m ed m indre än 8 % (jfr s. 5). T illäggsräntans övre gräns var densamma som tidigare, dvs. 4 %. Förändringarna i rediskonteringsvillkoren redovisades i det föregående (s. 4 5). Sedelstocken D en utelöpande sedelstocken vid årets slut var enligt balansen Det bör emellertid observeras, att sedlar i den gamla m yntenheten vid slutet av jan u ari överfördes från kontot för "utelöpande sedlar" till "övriga avistaförbindelser". Beloppet av dessa sedlar av gam m al typ, vilka i själva verket inte längre finns i rörelsen, utgjorde vid slutet av året H ela sedelstocken uppgick därför till m mk och hade alltså under året vuxit m ed 45.0 eller 4.5 %. Sedelutgivningsrätten och dess användning Sedelutgivningsrätten och dess användning belyses i följande sam m anställning. 13

9 14 Sedelutgivnings balansen F örändring Seaelutpwmnpsrätt O rdinarie tä c k n in g Supplem entär tä c k n in g ~ Summa Sedeluteivnine U telöpande s e d la r V id anfordran betalbara fö rb in d elser Innestående på c h e c k k re d it Sedelutgivningsreserv Summa Sedelutgivningsrätten m inskades under 1965 med Nedgången i utländska valutor och obligationer m inskade sedelutgivningsrätten m ed sam m anlagt m m k, m en å andra sidan ökade uppgången i utländska växlar och fram för allt uppskrivningen av guldets bokföringsvärde och överföringen av guldtranchen i Internationella V alutafonden från staten till Finlands Bank den ordinarie täckningen. Sedelutgivningen minskades med sam m anlagt 62.6 n u G uld G uldtranchen i Internationella V a lu ta fo n d e n U tländska valutor U tländska v ä x la r U tländska o b lig a tio n e r Ordinarie sedeltäckning D iskonterade inh. växlar I utländskt m y n t m ark Rediskonterade v ä x la r Supplementär sedeltäckmng Inhem ska o b lig a tio n e r C heckräkningar Skiljem ynt Ö vriga fo r d r in g a r ^4.5 Övriga tillgångar Sum m a Balansräkningen m mk m m k på grund av nedgången i vid anfordran b etalbara förbindelser. Sedelutgivningsreserven sjönk därför m ed 42.4 m m k och var vid slutet av året Bokslutet Som kom plettering till redogörelsen för b ankens ställning återges nedan balansräkningen i sin helhet Utelöpande sedlar tländska valutakonton U tländska m arkkonton C heckräkningar... Staten Postsparbanken Priv. p e n n in g in rättn in g ar Ö v r ig a Ö vriga avistaförbindelser Vid anf. betalb. förbindelser U tländska Inhem ska Tidsbundna förbindelser... ' Värderegleringsräkningar G rundfond Reservfond R esultaträkning Eget k a p ita l Sum m a I enlighet m ed lagen om ändring av reglem entet för Finlands Bank höjdes bankens grundfond i sam band m ed bokslutet från 100 m m k till 300 m m k. De erforderliga m edlen togs från värderegleringsräkningarna. Bankens synliga egna m edel exklusive redogörelseårets vinst utgjorde enligt bokslutet m m k, dvs m mk m era än vid föregående årsskifte. Reservfonden ökades m ed 13.1 m m k, dvs. m ed det belopp, som av vinsten för 1964 överfördes till fonden. Resultaträkningen mk Intäkter R äntor på inhemsk u tlå n in g... R äntor på konton i u tla n d e t... R äntor p å o b lig a tio n e r... Provisioner... Agiovinst... Ö vriga in tä k te r... Sum m a Kostnader Löner och a rv o d e n... Pensioner och u n d e rstö d... Fam iljepensioner... Bankfullmäktiges arvoden och k o s tn a d e r... K ontrollanternas vid filialkontoren arvoden Socialskyddsavgifter... A vskrivningar... Sedeltillverkning... Ö vriga k o s tn a d e r... R äkenskapsårets vinst... Sum m a U töver dessa m edel äger banken avsevärda förm ögenhetsobjekt, som inte kom m er till synes i balansen. Till dem hör förutom de reserver, som uppkom m it genom a tt obligationernas värde har nedskrivits, även huvudkontorets och filialkontorens byggnader, sedeltryckeriet, vissa andra fastigheter, som banken behöver, sam t aktier, främst aktiem ajoriteten i Tervakoski Oy. Bankens resultaträkning och dess utveckling fram går av nedanstående sam m anställning , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,78 Bankens totala intäkter var 5.6 m m k större än under E huru återbetalningen av tilläggsräntorna för rediskontering till penninginrättningarna och sänkningen av g ru ndräntan för rediskontering minskade intäkterna, växte räntorna på inhemsk utlåning med 8.4. R äntorna på konton i utlandet minskades därem ot m ed 2.5 m m k, främ st till följd av nedgången i valutatillgodohavandena. De totala kostnaderna var 17.3, eller 2.7 större än föregående år. Mest ökades avskrivningarna, b e roende på byggnadsarbeten vid filialkontoren 15

10 16 och fram för allt på uppförandet av den nya kontorsbyggnaden i St M ichel. U tgifterna för sedeltillverkningen steg m ed om kring en tredjedel Ḃankens vinst belöpte sig till Enligt lagen om ändring av reglem entet för Finlands Bank skall åtminstone hälften av årsvinsten an vändas till ökande av reservfonden till dess grund- och reservfonden uppgår till ett sam m anlagt belopp av 500 ; tidigare hade m otsvarande belopp varit 200 m m k. I enlighet härm ed har hälften av nettovinsten, dvs ,- mk överförts till reservfonden. D en andra hälften har förts till kontot för odisponerade vinstm e del, och om dess användning besluter riksdagen. Bankfullmäktige föreslår, att detta belopp, , mk, överförs till statsverket. Av bankfullmäktige handlagda ärenden Revisionen De vid 1964 års riksdag utsedda ordinarie revisorerna, ekonom en Erkki K ivim äki, ekonom ierådet Lauri Laine, bokföraren Sylvi Siltanen, länslantm äteriingenjören A apo Seppälä och vicehäradshövdingen Per L aurén verkställde den februari senaste år revision av bankens räkenskaper för år I enlighet m ed revisorernas tillstyrkan beviljade bankfullm äktige d i rektionen ansvarsfrihet för bankens förvaltning under Granskningen av lånerörelsen och valutahandeln Bankfullm äktige h ar under året i enlighet m ed sin instruktion granskat bankens lånerörelse och övriga placeringar ävensom valutahandeln vid följande tidpunkter: den 10 februari, den 6 april, den 19 m aj, den 16 ju n i, den 18 augusti, den 27 oktober och den 14 december. Inventeringen och inspektionen av avdelningskontoren a) I huvudkontoret Bankfullm äktige har i enlighet m ed 6 i sin instruktion verkställt inventering av huvudkontorets kassor och kassavalv ävensom lånehandlingar och säkerheter sam t panter och depositioner. Inventeringen gav icke anledning till anm ärkning. b) I avdelningskontoren Bankfullmäktige har övervakat, att avdelningskontorens handkassor och kassavalv en gång i m ånaden sam t växlar, skuldsedlar och panter m inst tre gånger under året h ar inventerats av kontorens kontrollanter. Den i 2 i bankens instruktion stadgade inspektionen h ar verkställts vid sam tliga avdelningskontor. Fonder underställda bankfullmäktiges övervakning Bankfullm äktige har godkänt räkenskaperna för 1964 för Längm anska och Rosenbergska fonderna ävensom sänt avskrifter av räkenskaperna till riksdagens bankutskott. Enligt direktiven i riksdagens skrivelse av den 21 juni 1962 skulle bankfullm äktige åt 1965 års riksdag uppgöra ett förslag till fördelning av de disponibla räntem edlen i Längm anska testamentsfonden Litt. B. Vid ansökningstidens u t gång hade 29 ansökningar om understöd läm nats till bankfullm äktige, vilka därefter hos bankutskottet hem ställde om a tt m ark av det för utdelning disponibla beloppet om 21312,18 m ark m åtte fördelas bland närm are angivna föreningar, in rättn in g ar och sam fund. Sedan riksdagen på bankutskottets förslag hade beslutat om fördelningen av sagda räntem edel och delgivit bankfullm äktige sitt beslut, verkställdes utdelningen av understöden. Bankfullm äktige hade vid sitt m öte den 5 juni 1964 uppm anat direktionen a tt tillsätta en kom m itté a tt uppgöra förslag till direktiv för utdelning av räntem edel ur underfonden nr 2 i Längm anska fonden A. K om m ittén fick sitt uppdrag slutfört den 7 septem ber 1965 och läm nade direktionen sitt betänkande jäm te förslag till direktiv. D irektionen befordrade betän k an det och förslaget till direktiv till bankfullm äktige och m eddelade sam tidigt, a tt den inte hade några anm ärkningar att framföra gentem ot förslaget. V id ett m öte den 15 septem ber godkände bankfullm äktige för sin del kom m itténs förslag till näm nda föreskrifter och rem itterade förslaget jäm te kom m ittébetänkandet till bankutskottet sam t föreslog, a tt bankutskottet för riksdagen skulle förelägga föreskrifterna för stadfästande. 17

RIKSDAGENS BANKFULLMÄKTIGES BERÄTTELSE FÖR ÅR 1966 TILL RIKSDAGENS BANKUTSKOTT H E L S IN G F O R S 1967

RIKSDAGENS BANKFULLMÄKTIGES BERÄTTELSE FÖR ÅR 1966 TILL RIKSDAGENS BANKUTSKOTT H E L S IN G F O R S 1967 RIKSDAGENS BANKFULLMÄKTIGES BERÄTTELSE FÖR ÅR 1966 TILL RIKSDAGENS BANKUTSKOTT H E L S IN G F O R S 1967 RIKSDAGENS BANKFULLMÄKTIGES BERÄTTELSE FÖR ÅR 1966 T IL L RIKSDAGENS BANKUTSKOTT H E L S IN G F

Läs mer

I^NVd Natoni RIKSDAGENS BANKFULLMÄKTIGES BERÄTTELSE FÖR ÅR 1967

I^NVd Natoni RIKSDAGENS BANKFULLMÄKTIGES BERÄTTELSE FÖR ÅR 1967 SUOMEN PANKIN K IR JASTO O JLS r H I M I^NVd Natoni 003 5599 RIKSDAGENS BANKFULLMÄKTIGES BERÄTTELSE FÖR ÅR 1967 * TILL RIKSDAGENS BANKUTSKOTT HELSINGFORS 1968 RIKSDAGENS BANKFULLMÄKTIGES BERÄTTELSE FÖR

Läs mer

RIKSDAGENS BANKFULLMÄKTIGES BERÄTTELSE FÖR ÅR 1968

RIKSDAGENS BANKFULLMÄKTIGES BERÄTTELSE FÖR ÅR 1968 RIKSDAGENS BANKFULLMÄKTIGES BERÄTTELSE FÖR ÅR 1968 * TILL RIKSDAGENS BANKUTSKOTT HELSINGFORS 1969 RIKSDAGENS BANKFULLMÄKTIGES BERÄTTELSE FÖR ÅR 1968 * * TILL RIKSDAGENS BANKUTSKOTT * HELSINGFORS 1969 INNEHÅLL

Läs mer

Redovisat eget kapital i balansräkningen. 2011 Bengt Bengtsson

Redovisat eget kapital i balansräkningen. 2011 Bengt Bengtsson Redovisat eget kapital i balansräkningen 2011 Bengt Bengtsson Redovisat eget kapital i balansräkningen Företagets skuld till ägaren Skillnaden mellan företagets tillgångar och skulder brukar benämnas företagets

Läs mer

Årsredovisning 2011 Bostadsrättsföreningen Islandet Adolf

Årsredovisning 2011 Bostadsrättsföreningen Islandet Adolf Årsredovisning 2011 Bostadsrättsföreningen Islandet Adolf Detalj från konstglasfönster Adolf Fredriks Kyrkogata 15. Nytillverkat 2011 med inspiration från originalparti över inre entrédörr. Motiv och djupblästring,

Läs mer

RIKSDAGENS BANKFULLMÄKTIGES BERÄTTELSE FÖR ÅR 1973

RIKSDAGENS BANKFULLMÄKTIGES BERÄTTELSE FÖR ÅR 1973 RIKSDAGENS BANKFULLMÄKTIGES BERÄTTELSE FÖR ÅR 1973 * TILL RIKSDAGENS BANKUTSKOTT HELSINGFORS 1974 RIKSDAGENS BANKFULLMÄKTIGES BERÄTTELSE FÖR ÅR 1973 TILL RIKSDAGENS BANKUTSKOTT HELSINGFORS 1974 INNE HÅLL

Läs mer

Årsredovisning för räkenskapsåret 2000-05-01 2001-04-30

Årsredovisning för räkenskapsåret 2000-05-01 2001-04-30 UTKAST för räkenskapsåret 2000-05-01 2001-04-30 Styrelsen och verkställande direktören för Lyxklippare Aktiebolag avger härmed följande årsredovisning. Innehåll Sida Förvaltningsberättelse 2 Resultaträkning

Läs mer

4. Ett företag har vid årets början respektive slut nedanstående tillgångar, skulder och eget kapital:

4. Ett företag har vid årets början respektive slut nedanstående tillgångar, skulder och eget kapital: 2p 1. Ett företag köper i början av 2008 en maskin för 100 000 kr. Man beräknar att den ska kunna användas under 5 år och att restvärdet då är noll. a. Hur stor är företagets utgift 2008? Svar: 100 000

Läs mer

Delårsrapport för perioden 1 januari 31 augusti år 2005

Delårsrapport för perioden 1 januari 31 augusti år 2005 Delårsrapport för perioden 1 januari 31 augusti år 2005 (belopp inom parantes avser samma period föregående år där inget annat anges) Allmänt Såväl inlåning som utlåning har ökat. Ökningstakten i försparandet

Läs mer

Statistiska meddelanden. Ser. E, Uppgifter om bankerna. Stockholm : Kungl. bank- och fondinspektionen, 1912-1953. Bd 1-42. Täckningsår: 1912-1953.

Statistiska meddelanden. Ser. E, Uppgifter om bankerna. Stockholm : Kungl. bank- och fondinspektionen, 1912-1953. Bd 1-42. Täckningsår: 1912-1953. INLEDNING TILL Statistiska meddelanden. Ser. E, Uppgifter om bankerna. Stockholm : Kungl. bank- och fondinspektionen, 1912-1953. Bd 1-42. Täckningsår: 1912-1953. Föregångare: Bildad genom sammanslagning

Läs mer

Årsredovisning Bostadsrättsföreningen Magne

Årsredovisning Bostadsrättsföreningen Magne Årsredovisning 2013 Bostadsrättsföreningen Magne 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 30 Nr 1. Svar på av Jonas-Günter Rosentörn inlämnad motion om Offentliga

Läs mer

Årsredovisning HSB brf Friheten i Malmö

Årsredovisning HSB brf Friheten i Malmö Årsredovisning HSB brf Friheten i Malmö 2008-09-01 2009-08-31 HSB BRF FRIHETEN I MALMÖ 746000-5817 Kallelse Medlemmarna i HSB Bostadsrättsförening Friheten kallas härmed till ordinarie föreningsstämma

Läs mer

Ekonomistyrningsverkets cirkulärserie över föreskrifter och allmänna råd

Ekonomistyrningsverkets cirkulärserie över föreskrifter och allmänna råd Ekonomistyrningsverkets cirkulärserie över föreskrifter och allmänna råd Ekonomistyrningsverkets föreskrifter och allmänna råd till förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag Beslutade

Läs mer

BOKSLUTSKOMMUNIKÉ FX INTERNATIONAL AB (publ)

BOKSLUTSKOMMUNIKÉ FX INTERNATIONAL AB (publ) BOKSLUTSKOMMUNIKÉ FX INTERNATIONAL AB (publ) Juli 2014 - juni 2015 Nettoresultat av valutahandel: 475 tkr. Resultat före skatt: 13 tkr. Resultat per aktie före skatt: 0,01 kr. Valutafonden beräknas starta

Läs mer

ÅRSREDOVISNING 1/9 2013 31/8 2014 HSB BRF RÅDMANNEN I MALMÖ

ÅRSREDOVISNING 1/9 2013 31/8 2014 HSB BRF RÅDMANNEN I MALMÖ ÅRSREDOVISNING 1/9 2013 31/8 2014 HSB BRF RÅDMANNEN I MALMÖ 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 ORDLISTA Förvaltningsberättelse Den del av årsredovisningen, som i text förklarar verksamheten och kompletterar

Läs mer

ÅRSREDOVISNING 1/1 2013 31/12 2013 BRF KAPRIFOLEN I MALMÖ

ÅRSREDOVISNING 1/1 2013 31/12 2013 BRF KAPRIFOLEN I MALMÖ ÅRSREDOVISNING 1/1 2013 31/12 2013 BRF KAPRIFOLEN I MALMÖ 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 ORDLISTA Förvaltningsberättelse Den del av årsredovisningen, som i text förklarar verksamheten och kompletterar

Läs mer

Gemensamma kyrkorådet 94 27.3.2014

Gemensamma kyrkorådet 94 27.3.2014 Gemensamma kyrkorådet 94 27.3.2014 239/2014 34 Helsingfors kyrkliga samfällighets verksamhetsberättelse, bokslut och revisionsberättelse för år 2013 samt beviljande av ansvarsfrihet Beslutsförslag Gemensamma

Läs mer

ÅRSREDOVISNING 1/5 2013 30/4 2014 HSB BRF FOSIETORP I MALMÖ

ÅRSREDOVISNING 1/5 2013 30/4 2014 HSB BRF FOSIETORP I MALMÖ ÅRSREDOVISNING 1/5 2013 30/4 2014 HSB BRF FOSIETORP I MALMÖ 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 ORDLISTA Förvaltningsberättelse Den del av årsredovisningen, som

Läs mer

1992 rd - RP 40 PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

1992 rd - RP 40 PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL 1992 rd - RP 40 Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om aktiebolaget Kera Ab PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås att lagen om aktiebolaget

Läs mer

ÅRSREDOVISNING 1/9 2012 31/8 2013 HSB BRF OXIEGÅRDEN I MALMÖ

ÅRSREDOVISNING 1/9 2012 31/8 2013 HSB BRF OXIEGÅRDEN I MALMÖ ÅRSREDOVISNING 1/9 2012 31/8 2013 HSB BRF OXIEGÅRDEN I MALMÖ 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 ORDLISTA Förvaltningsberättelse Den del av årsredovisningen, som i text förklarar verksamheten

Läs mer

HSB Brf Atle i Malmö ÅRSREDOVISNING

HSB Brf Atle i Malmö ÅRSREDOVISNING HSB Brf Atle i Malmö ÅRSREDOVISNING 2007-01-01 2007-12-31 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 ORDLISTA Förvaltningsberättelse Den del av årsredovisningen, som i text förklarar verksamheten och

Läs mer

ÅRSREDOVISNING 1/ / BRF RTB I MALMÖ

ÅRSREDOVISNING 1/ / BRF RTB I MALMÖ ÅRSREDOVISNING 1/1 2015 31/12 2015 BRF RTB I MALMÖ 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 ORDLISTA Förvaltningsberättelse Den del av årsredovisningen, som i text förklarar verksamheten och kompletterar den information

Läs mer

ÅRSREDOVISNING 1/5 2013 30/4 2014 HSB BRF HILDA I MALMÖ

ÅRSREDOVISNING 1/5 2013 30/4 2014 HSB BRF HILDA I MALMÖ ÅRSREDOVISNING 1/5 2013 30/4 2014 HSB BRF HILDA I MALMÖ 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 Feltryck ska vara 46 560 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 ORDLISTA Förvaltningsberättelse Den del av årsredovisningen,

Läs mer

ÅRSREDOVISNING 1/9 2013 31/8 2014 HSB BRF MYRSTACKEN I OXIE

ÅRSREDOVISNING 1/9 2013 31/8 2014 HSB BRF MYRSTACKEN I OXIE ÅRSREDOVISNING 1/9 2013 31/8 2014 HSB BRF MYRSTACKEN I OXIE 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 ORDLISTA Förvaltningsberättelse Den del av årsredovisningen, som i text förklarar verksamheten och

Läs mer

11.27 MARIK AB II kassaflödesanalys med indirekt metod

11.27 MARIK AB II kassaflödesanalys med indirekt metod 11.7 MARIK AB II MARIKAB expanderar sin verksamhet 0X9. Nedanstående balansräkning (IB o UB) och resultaträkning gäller för 0X9 och du ska upprätta en ny kassaflödesanalys för 0X9 - med hjälp av nedanstående

Läs mer

STADGA FÖR STATSRÅDET C.F. OCH MARIA VON WAHLBERGS FOND

STADGA FÖR STATSRÅDET C.F. OCH MARIA VON WAHLBERGS FOND KYRKSLÄTTS KOMMUN 303/103/2008 STADGA FÖR STATSRÅDET C.F. OCH MARIA VON WAHLBERGS FOND Innehållsförteckning 1 Fondens syftemål...2 2 Fondens kapital...2 3 Fondens avkastning (Ändr. Fge 31.1.2008 7)...2

Läs mer

STADGAR. för. Sjogerstads Elektriska Distributionsförening ek. för.

STADGAR. för. Sjogerstads Elektriska Distributionsförening ek. för. STADGAR för Sjogerstads Elektriska Distributionsförening ek. för. Förslag till stämma den 21 maj 2015 1. Föreningens ändamål Föreningen, vars firma är Sjogerstads Elektriska Distributionsförening ek. för.

Läs mer

ÅRSREDOVISNING 1/ /

ÅRSREDOVISNING 1/ / ÅRSREDOVISNING 1/1 2011 31/12 2011 HSB BRF ATLE I MALMÖ 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 ORDLISTA Förvaltningsberättelse Den del av årsredovisningen, som i text förklarar verksamheten

Läs mer

ÅRSREDOVISNING 1/ /

ÅRSREDOVISNING 1/ / ÅRSREDOVISNING 1/1 2015 31/12 2015 HSB BRF AKVAMARINEN PÅ LIMHAMN 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 ORDLISTA Förvaltningsberättelse Den del av årsredovisningen, som i text förklarar verksamheten

Läs mer

ÅRSREDOVISNING 1/ / HSB BRF FOSIEDAL I MALMÖ

ÅRSREDOVISNING 1/ / HSB BRF FOSIEDAL I MALMÖ ÅRSREDOVISNING 1/9 2014 31/8 2015 HSB BRF FOSIEDAL I MALMÖ ORDLISTA Förvaltningsberättelse Den del av årsredovisningen, som i text förklarar verksamheten och kompletterar den information

Läs mer

DELÅRSRAPPORT PER 2013-06-30 SPARBANKEN LIDKÖPING AB

DELÅRSRAPPORT PER 2013-06-30 SPARBANKEN LIDKÖPING AB DELÅRSRAPPORT PER 2013-06-30 SPARBANKEN LIDKÖPING AB 1 Delårsrapport för perioden 2013-01-01 2013-06-30 Verkställande direktören för Sparbanken Lidköping AB, organisationsnummer 516401-0166, får härmed

Läs mer

Statistiska meddelanden. Ser. E, Uppgifter om bankerna. Stockholm : Kungl. bank- och fondinspektionen, 1912-1953. Bd 1-42. Täckningsår: 1912-1953.

Statistiska meddelanden. Ser. E, Uppgifter om bankerna. Stockholm : Kungl. bank- och fondinspektionen, 1912-1953. Bd 1-42. Täckningsår: 1912-1953. INLEDNING TILL Statistiska meddelanden. Ser. E, Uppgifter om bankerna. Stockholm : Kungl. bank- och fondinspektionen, 1912-1953. Bd 1-42. Täckningsår: 1912-1953. Föregångare: Bildad genom sammanslagning

Läs mer

BOKSLUTSKOMMUNIKÉ FX INTERNATIONAL AB (publ)

BOKSLUTSKOMMUNIKÉ FX INTERNATIONAL AB (publ) BOKSLUTSKOMMUNIKÉ FX INTERNATIONAL AB (publ) Juli 2012 - juni 2013 Nettoresultat av valutahandel: 15 tkr. Resultat före skatt: -183 tkr Resultat per aktie före skatt: -0.07 kr. VD: s kommentar FXI kan

Läs mer

HSB-s BRF KROKSBÄCK I MALMÖ

HSB-s BRF KROKSBÄCK I MALMÖ HSB-s BRF KROKSBÄCK I MALMÖ Kallelse till Ordinarie Föreningsstämma Onsdagen den 24 oktober 2007 Samt ÅRSREDOVISNING 2006-05-01 2007-04-30 Bussar avgår till stämman från Mobäcksgatan (den västra vändplatsen)

Läs mer

Finansräkenskaper 2009

Finansräkenskaper 2009 Nationalräkenskaper 21 Finansräkenskaper 29 Hushållen placerade ifjol i aktier och fonder Den kraftiga ökningen av hushållens insättningar stannade av år 29. Istället gjorde hushållen placeringar i aktier

Läs mer

Delårsrapport januari juni 2014

Delårsrapport januari juni 2014 Delårsrapport januari juni Sparbankens resultat Tjörns Sparbanks rörelseresultat för det första halvåret uppgick till 15 403 tkr (5 501 tkr). Intäkter Sparbankens totala intäkter för det första halvåret

Läs mer

ÅRSREDOVISNING OCH VERKSAMHETSPLANERING 1/ / HSB BRF ALMEN I MALMÖ

ÅRSREDOVISNING OCH VERKSAMHETSPLANERING 1/ / HSB BRF ALMEN I MALMÖ ÅRSREDOVISNING OCH VERKSAMHETSPLANERING 1/1 2011 31/12 2011 HSB BRF ALMEN I MALMÖ HSB har tilldelat bostadsrättsföreningen HSB Brf Almen i Malmö CERTIFIKAT för att den uppfyller HSB:s krav för HSB Certifiering

Läs mer

Årsredovisning och koncernredovisning för räkenskapsåret 2012

Årsredovisning och koncernredovisning för räkenskapsåret 2012 1(12) Skellefteå Golfklubb Org nr 894700-4423 Årsredovisning och koncernredovisning för räkenskapsåret 2012 Styrelsen avger följande årsredovisning och koncernredovisning. Innehåll Sida - förvaltningsberättelse

Läs mer

Koncernens fakturering uppgick i kvartalet till 1 005 MSEK, vilket var en ökning med 12 procent. Valutaeffekter svarade för hela ökningen.

Koncernens fakturering uppgick i kvartalet till 1 005 MSEK, vilket var en ökning med 12 procent. Valutaeffekter svarade för hela ökningen. 1 SECO TOOLS AB Delårsrapport januari - september år Kvartalets resultat före skatt var oförändrat jämfört med föregående år. Försäljningen för kvartalet steg totalt med 12 procent. En fortsatt konjunkturförsvagning

Läs mer

Årsredovisning för Hyresfastighetsfonden 2010 nr 2 AB (publ)

Årsredovisning för Hyresfastighetsfonden 2010 nr 2 AB (publ) Årsredovisning för Hyresfastighetsfonden 2010 nr 2 AB (publ) (556789-7177) Räkenskapsåret 100701 101231 Hyresfastighetsfonden 2010 nr 2 AB (publ) Årsredovisning Sida 1 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Styrelsen

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till utveckling av lagstiftningen om bostadssparpremiesystemet PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås att lagen om bostadssparpremier,

Läs mer

Finansräkenskaper 2010

Finansräkenskaper 2010 Nationalräkenskaper 211 Finansräkenskaper Kapitalvinsterna ökade hushållens finansiella tillgångar i fjol I slutet av år uppgick hushållens finansiella tillgångar till 223 miljarder euro. Detta var en

Läs mer

Delårsrapport Januari - juni 2016

Delårsrapport Januari - juni 2016 HÄRADSSPARBANKEN MÖNSTERÅS ORG. NR. 532800-6209 Delårsrapport Januari - juni 2016 Delårsrapport för perioden januari juni 2016 Styrelsen för Häradssparbanken Mönsterås (532800-6209) får härmed avge delårsrapport

Läs mer

Årsredovisning. MX-ONE Usergroup

Årsredovisning. MX-ONE Usergroup Årsredovisning för MX-ONE Usergroup 802015-5373 Räkenskapsåret 2013 1 (7) Styrelsen för MX-ONE Usergroup får härmed avge årsredovisning för räkenskapsåret 2013. Förvaltningsberättelse Förslag till vinstdisposition

Läs mer

RESULTATRÄKNING Överskott/underskott - 2 000

RESULTATRÄKNING Överskott/underskott - 2 000 1 (9) 1 Bokföring av RAY-understöd Penningautomatunderstöden redovisas i bokslutet utifrån användningsändamålet enligt följande: 1. De understöd som beviljats för verksamheten i allmänhet (Ay) redovisas

Läs mer

FINLAND OCH PUNDKURSEN

FINLAND OCH PUNDKURSEN FINLAND OCH PUNDKURSEN Av bankdirektör R. VON FIEANDT, Helsingfors I ANSLUTNING till den i Sverige pågående diskussionen i valutafrågan har Svensk Tidskrift anhållit om en redogörelse för huru vi i Finland

Läs mer

Årsredovisning HSB brf Henriksdal i Malmö

Årsredovisning HSB brf Henriksdal i Malmö Årsredovisning HSB brf Henriksdal i Malmö 2008-09-01 2009-08-31 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 ORDLISTA Förvaltningsberättelse Den del av årsredovisningen, som i text förklarar verksamheten

Läs mer

Årsredovisning HSB:s brf Randers i Malmö 2010-09-01 2011-08-31

Årsredovisning HSB:s brf Randers i Malmö 2010-09-01 2011-08-31 Årsredovisning HSB:s brf Randers i Malmö 2010-09-01 2011-08-31 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 ORDLISTA Förvaltningsberättelse Den del av årsredovisningen, som i text förklarar verksamheten och kompletterar

Läs mer

HSB:S BRF ANNEBERG I MALMÖ

HSB:S BRF ANNEBERG I MALMÖ HSB:S BRF ANNEBERG I MALMÖ 2006.05.01-2007.04.30 HSB:S BRF ANNEBERG I MALMÖ 746000-5593 Kallelse Medlemmarna i HSB:s Bostadsrättsförening Anneberg i Malmö kallas härmed till ordinarie föreningsstämma

Läs mer

ÅRSREDOVISNING 1/ / HSB BRF BÄRNSTENEN I MALMÖ

ÅRSREDOVISNING 1/ / HSB BRF BÄRNSTENEN I MALMÖ ÅRSREDOVISNING 1/9 2009 31/8 2010 HSB BRF BÄRNSTENEN I MALMÖ 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 ORDLISTA Förvaltningsberättelse Den del av årsredovisningen, som i text förklarar verksamheten och kompletterar

Läs mer

Årsredovisning och koncernredovisning för räkenskapsåret 2013

Årsredovisning och koncernredovisning för räkenskapsåret 2013 1(13) Skellefteå Golfklubb Org nr Årsredovisning och koncernredovisning för räkenskapsåret 2013 Styrelsen avger följande årsredovisning och koncernredovisning. Innehåll Sida - förvaltningsberättelse 2

Läs mer

Å R S R E D O V I S I G

Å R S R E D O V I S I G Å R S R E D O V I S I G för BRF Borgmästargården i Gävle Styrelsen får härmed avlämna årsredovisning för räkenskapsåret 2009-03-10--2009-12-31. Innehåll Sida - förvaltningsberättelse 2 - resultaträkning

Läs mer

Delårsrapport för januari-mars 2015

Delårsrapport för januari-mars 2015 Delårsrapport för januari-mars 2015 Swedish National Road Consulting AB Delårsrapport 2015-03-31 Delårsrapport för perioden 2015-01-01 2015-03-31 Postadress: Box 4021 171 04 Solna Besöksadress: Hemvärnsgatan

Läs mer

Delårsrapport för perioden

Delårsrapport för perioden Delårsrapport för perioden 2016-01-01 2016-06-30 Innehållsförteckning Utveckling av resultat och ställning 2 Resultaträkning i sammandrag 3 Rapport över totalresultat i sammandrag 4 Balansräkning i sammandrag

Läs mer

Årsredovisning. Brunnsvikens Kanotklubb BKK

Årsredovisning. Brunnsvikens Kanotklubb BKK Årsredovisning Styrelsen får härmed avge årsredovisning för avseende räkenskapsåret 2013 (Org nr 802004-7802) Resultaträkning, kr 2013 2012 Rörelsens intäkter Nettoomsättning 2 069 593 1 706 453 Summa

Läs mer

VILLKOR FÖR TECKNINGSOPTIONER I SPILTAN FONDER AB. I dessa villkor skall följande benämningar ha den innebörd som anges nedan.

VILLKOR FÖR TECKNINGSOPTIONER I SPILTAN FONDER AB. I dessa villkor skall följande benämningar ha den innebörd som anges nedan. VILLKOR FÖR TECKNINGSOPTIONER I SPILTAN FONDER AB 1 Definitioner I dessa villkor skall följande benämningar ha den innebörd som anges nedan. bolaget avser Spiltan Fonder AB, org nr 556614-2906; teckningsoptionsinnehavare

Läs mer

www.qicon.se Årsredovisning 2011

www.qicon.se Årsredovisning 2011 www.qicon.se www.qicon.se Årsredovisning 2011 Styrelsen och verkställande direktören för QI Construction AB (556521-7352) får härmed avge årsredovisning för räkenskapsåret 2011. Förvaltningsberättelse

Läs mer

Bokslutskommuniké. Substansvärdet ökade med 4,0 % till 219,41 kr per aktie (föregående år 210,87). Inklusive lämnad utdelning blev ökningen 6,9 %

Bokslutskommuniké. Substansvärdet ökade med 4,0 % till 219,41 kr per aktie (föregående år 210,87). Inklusive lämnad utdelning blev ökningen 6,9 % Bokslutskommuniké Substansvärdet ökade med 4,0 % till 219,41 kr per aktie (föregående år 210,87). Inklusive lämnad utdelning blev ökningen 6,9 % Styrelsen föreslår en utdelning om 10,00 kr per aktie varav

Läs mer

Tentamen Företagsekonomi B Externredovisning & Räkenskapsanalys 7,5 hp. Datum: 2010-05-08 Skrivtid: 3 timmar

Tentamen Företagsekonomi B Externredovisning & Räkenskapsanalys 7,5 hp. Datum: 2010-05-08 Skrivtid: 3 timmar MITTUNIVERSITETET Institutionen för samhällsvetenskap Företagsekonomiska ämnesenheten i Sundsvall Ola Uhlin Tentamen Företagsekonomi B Externredovisning & Räkenskapsanalys 7,5 hp Datum: 2010-05-08 Skrivtid:

Läs mer

ÅRSREDOVISNING OCH VERKSAMHETSPLANERING HSB BRF MUSKÖTEN I MALMÖ

ÅRSREDOVISNING OCH VERKSAMHETSPLANERING HSB BRF MUSKÖTEN I MALMÖ ÅRSREDOVISNING OCH VERKSAMHETSPLANERING 1/9 2010 2009 31/8 31/8 2011 2010 HSB BRF MUSKÖTEN I MALMÖ HSB har tilldelat bostadsrättsföreningen HSB Brf Musköten i Malmö CERTIFIKAT för att den uppfyller HSB:s

Läs mer

RIKSDAGENS BANKFULLMÄKTIGES BERÄTTELSE FÖR ÅR 1939 TILL RIKSDAGENS BANKUTSKOTT H ELSIN G FO R S 1940 STATSRÅDETS TRYCKERI

RIKSDAGENS BANKFULLMÄKTIGES BERÄTTELSE FÖR ÅR 1939 TILL RIKSDAGENS BANKUTSKOTT H ELSIN G FO R S 1940 STATSRÅDETS TRYCKERI RIKSDAGENS BANKFULLMÄKTIGES BERÄTTELSE FÖR ÅR 1939 TILL RIKSDAGENS BANKUTSKOTT H ELSIN G FO R S 1940 STATSRÅDETS TRYCKERI D et ekonomiska livet i Finland år 1939. Innehåll: S id. Det ekonomiska livet i

Läs mer

RP 71/2016 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om Folkpensionsanstalten

RP 71/2016 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om Folkpensionsanstalten Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om Folkpensionsanstalten PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås det att lagen om Folkpensionsanstalten

Läs mer

Försäkringsbolagens placeringsverksamhet 2006

Försäkringsbolagens placeringsverksamhet 2006 FK Finanssialan Keskusliitto FC Finansbranschens Centralförbund Kimmo Koivisto INNEHÅLL Allmänt...2 placeringar 31.12.2006...3 nya placeringar 2006...5 Placeringsintäkternas utveckling 2006...7 Bilaga

Läs mer

n Ekonomiska kommentarer

n Ekonomiska kommentarer n Ekonomiska kommentarer Riksbanksfullmäktige ska enligt riksbankslagen varje år lämna förslag till disposition av Riksbankens vinst som till stora delar levereras in till statskassan. Sedan 1988 beräknas

Läs mer

Företagets likvida medel består av kassa och bank.

Företagets likvida medel består av kassa och bank. Förutsättningar Inledningsvis vill FAR påpeka att i Bokföringsnämndens exempel så balanserar inte balansräkningen för år 1. Detta beror på att Summa kortfristiga skulder inte är korrekt summerat. Differensen

Läs mer

ÅRSBERÄTTELSE. 'tfårcg/ngfaeiem^ DEN 31 DECEMBER 1931 FÖR ÅRET SLUTANDE. TT ARMED TILLKÄNNAGIVES att ovannämnda

ÅRSBERÄTTELSE. 'tfårcg/ngfaeiem^ DEN 31 DECEMBER 1931 FÖR ÅRET SLUTANDE. TT ARMED TILLKÄNNAGIVES att ovannämnda 'tfårcg/ngfaeiem^ ÅRSBERÄTTELSE FÖR ÅRET SLUTANDE DEN 31 DECEMBER 1931 TT ARMED TILLKÄNNAGIVES att ovannämnda *- -*- bolags ordinarie bolagsstämma avhålles i Helsingfors å Hotel Societetshuset onsdagen

Läs mer

Årsredovisning för räkenskapsåret 2013

Årsredovisning för räkenskapsåret 2013 1(11) Skellefteå Golf AB Org nr Årsredovisning för räkenskapsåret 2013 Styrelsen avger följande årsredovisning. Innehåll Sida - förvaltningsberättelse 2 - resultaträkning 3 - balansräkning 4 - noter 6

Läs mer

Styrelsens för LC-Tec Holding AB (publ) (nedan LC-Tec ) förslag till årsstämman

Styrelsens för LC-Tec Holding AB (publ) (nedan LC-Tec ) förslag till årsstämman Styrelsens för LC-Tec Holding AB (publ) (nedan LC-Tec ) förslag till årsstämman Styrelsens förslag till beslut om ändring av bolagsordningen Styrelsens förslag till beslut om minskning av aktiekapitalet

Läs mer

Årsredovisning. Bostadsrättsföreningen Haglösa

Årsredovisning. Bostadsrättsföreningen Haglösa Årsredovisning för Bostadsrättsföreningen Haglösa 716407-3764 Räkenskapsåret 2015 1 (8) Styrelsen för Bostadsrättsföreningen Haglösa får härmed avge årsredovisning för räkenskapsåret 2015. Förvaltningsberättelse

Läs mer

Delårsrapport. för. januari-september 2015

Delårsrapport. för. januari-september 2015 Delårsrapport för januari-september 2015 Swedish National Road Consulting AB Delårsrapport 2015-09-30 Delårsrapport för perioden 2015-01-01 2015-09-30 Postadress: Box 4021 171 04 Solna Besöksadress: Hemvärnsgatan

Läs mer

Statistiska meddelanden. Ser. E, Uppgifter om bankerna. Stockholm : Kungl. bank- och fondinspektionen, 1912-1953. Bd 1-42. Täckningsår: 1912-1953.

Statistiska meddelanden. Ser. E, Uppgifter om bankerna. Stockholm : Kungl. bank- och fondinspektionen, 1912-1953. Bd 1-42. Täckningsår: 1912-1953. INLEDNING TILL Statistiska meddelanden. Ser. E, Uppgifter om bankerna. Stockholm : Kungl. bank- och fondinspektionen, 1912-1953. Bd 1-42. Täckningsår: 1912-1953. Föregångare: Bildad genom sammanslagning

Läs mer

Regler för bokföring och årsredovisning i Sveriges riksbank

Regler för bokföring och årsredovisning i Sveriges riksbank Regel BESLUTSDATUM: 2011-12-07 BESLUT AV: BEFATTNING: - ANSVARIG AVDELNING: Direktionen ADM FÖRVALTNINGSANSVARIG: Henrik Gardholm SVERIGES RIKSBANK SE-103 37 Stockholm (Brunkebergstorg 11) Tel +46 8 787

Läs mer

Delårsrapport Januari-juni 2000 HOIST International AB (publ) Org. nr 556012-8489

Delårsrapport Januari-juni 2000 HOIST International AB (publ) Org. nr 556012-8489 Delårsrapport Januari-juni 2000 HOIST International AB (publ) Org. nr 556012-8489 1(7) Viktiga händelser under första halvåret 2000 Kundintäkterna för första halvåret uppgick till 58,0 Mkr (25,7) motsvarande

Läs mer

Statistiska meddelanden. Ser. E, Uppgifter om bankerna. Stockholm : Kungl. bank- och fondinspektionen, 1912-1953. Bd 1-42. Täckningsår: 1912-1953.

Statistiska meddelanden. Ser. E, Uppgifter om bankerna. Stockholm : Kungl. bank- och fondinspektionen, 1912-1953. Bd 1-42. Täckningsår: 1912-1953. INLEDNING TILL Statistiska meddelanden. Ser. E, Uppgifter om bankerna. Stockholm : Kungl. bank- och fondinspektionen, 1912-1953. Bd 1-42. Täckningsår: 1912-1953. Föregångare: Bildad genom sammanslagning

Läs mer

ÅRSREDOVISNING 1/ /8 2010

ÅRSREDOVISNING 1/ /8 2010 ÅRSREDOVISNING 1/9 2009 31/8 2010 HSB BOSTADSRÄTTSFÖRENING HENRIKSDAL I MALMÖ 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 ~ HSB Bil Henriksdal i Malmö Org Nr: 746001-0726 Noter Not 15 Not 16 Not 17 KortfristIga

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL RP 214/2014 rd Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av i lagen om bostadssparpremier PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås det att lagen om

Läs mer

RP 237/2014 rd. ska ändras. möjligt.

RP 237/2014 rd. ska ändras. möjligt. RP 237/2014 rd Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lagar om ändring av 4 i lagen om statens televisions- och radiofond och 351 i informationssamhällsbalken PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA

Läs mer

Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS BESLUT

Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS BESLUT EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 4.4.2012 COM(2012) 160 final C7-00091/12 Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS BESLUT om utnyttjande av Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter

Läs mer

ARSREDOVISNING. för. BRF'LF Huset i HudiksYall Org.nr. 769618-4493

ARSREDOVISNING. för. BRF'LF Huset i HudiksYall Org.nr. 769618-4493 Upprättad av: Bjuråkers Bokftiringstjänst AB KöpmangatanlT 820 60 Delsbo tei.0653-16240 info@bjurbok.se ARSREDOVISNING för BRF'LF Huset i HudiksYall Styrelsen får härmed avlärnna årsredovisning ftir räkenskapsåret

Läs mer

HSB BRF ANNEBERG I MALMÖ

HSB BRF ANNEBERG I MALMÖ HSB BRF ANNEBERG I MALMÖ 2007.05.01-2008.04.30 HSB:BRF ANNEBERG I MALMÖ 746000-5593 DELTAGARANMÄLAN Till Bostadsrättsföreningen Annebergs ordinarie föreningsstämma onsdagen 22 oktober 2008 kl. 19.00.

Läs mer

HÖGSKOLAN I BORÅS. REDOVISNING FÖR ADMINISTRATÖRER 7,5 Högskolepoäng

HÖGSKOLAN I BORÅS. REDOVISNING FÖR ADMINISTRATÖRER 7,5 Högskolepoäng HÖGSKOLAN I BORÅS REDOVISNING FÖR ADMINISTRATÖRER 7,5 Högskolepoäng Provmoment: Tentamen Ladokkod: 21RV1A Tentamen ges för: ADM 12 Namn:.. Personnummer:.. Tentamensdatum: 2013-08-20 Tid: 09.00 13.00 Hjälpmedel:

Läs mer

Kartläggning av svenska icke-finansiella företags finansiering

Kartläggning av svenska icke-finansiella företags finansiering Kartläggning av svenska icke-finansiella företags finansiering ENKÄT 2011 Riksbankens kartläggning av företagens lånebaserade finansiering Flera journalister och finansanalytiker har på senare år hävdat

Läs mer

Fiskars avdelning pä Finlands Mässas 50-àrs jubileumsmässa.

Fiskars avdelning pä Finlands Mässas 50-àrs jubileumsmässa. Fiskars avdelning pä Finlands Mässas 50-àrs jubileumsmässa. O Y F IS K A R S A B Verksamhetsberättelse för 1969, bolagets 86 verksamhetsär. E x t e m f ö r s ä l j n i n g o c h e x p o r t ( 1 0 0 0 m

Läs mer

BOSTADSRÄTTSFÖRENINGEN

BOSTADSRÄTTSFÖRENINGEN Årsredovisning för BOSTADSRÄTTSFÖRENINGEN SJÖBERGS HAGE Nr1 Räkenskapsåret 2012 Org. Nr BOSTADSRÄTTSFÖRENINGEN SJÖBERGS HAGE NR 1 Styrelsen för BOSTADSRÄTTSFÖRENINGEN SJÖBERGS HAGE NR 1 får härmed avge

Läs mer

RIKSDAGENS BANKFULLMÄKTIGES BERÄTTELSE FÖR ÄR 1935 TILL RIKSDAGENS BANKUTSKOTT HELSINGFORS 1936. STATSRÅDETS t r y c k e r i

RIKSDAGENS BANKFULLMÄKTIGES BERÄTTELSE FÖR ÄR 1935 TILL RIKSDAGENS BANKUTSKOTT HELSINGFORS 1936. STATSRÅDETS t r y c k e r i RIKSDAGENS BANKFULLMÄKTIGES BERÄTTELSE FÖR ÄR 1935 TILL RIKSDAGENS BANKUTSKOTT HELSINGFORS 1936 STATSRÅDETS t r y c k e r i D et ekonomiska livet i Finland år 1935. Sid. Det ekonomiska livet i Finland

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om betalningsöverföringar inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet; SFS 1999:268 Utkom från trycket den 1 juni 1999 utfärdad den 12 maj 1999. Enligt riksdagens beslut

Läs mer

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgiven i Helsingfors den 19 oktober 2012 554/2012 Lag om ändring av lagen om kommunala pensioner Utfärdad i Helsingfors den 19 oktober 2012 I enlighet med riksdagens beslut

Läs mer

Årsredovisning. Resultat och Balansräkning. Byggproduktion

Årsredovisning. Resultat och Balansräkning. Byggproduktion Årsredovisning Resultat och Balansräkning Bokföring eller Redovisning Bokföring Notera affärshändelser på olika konton. Sker löpande under bokföringsåret Redovisning Sammanställning, och värdering av företagets

Läs mer

DELÅRSRAPPORT PER 2014-06-30 SPARBANKEN LIDKÖPING AB 516401-0166 1

DELÅRSRAPPORT PER 2014-06-30 SPARBANKEN LIDKÖPING AB 516401-0166 1 DELÅRSRAPPORT PER 2014-06-30 SPARBANKEN LIDKÖPING AB 516401-0166 1 Delårsrapport för perioden 2014-01-01 2014-06-30 Verkställande direktören för Sparbanken Lidköping AB, organisationsnummer 516401-0166,

Läs mer

Riksdagens bankfullmäktiges berättelse för 1991

Riksdagens bankfullmäktiges berättelse för 1991 Riksdagens bankfullmäktiges berättelse för 1991 Helsingfors 1992 1992 rd B 2 RIKSDAGENS BANKFULLMÄKTIGES BERÄTTELSE FÖR 1991 * TILL RIKSDAGENS EKONOMIUTSKOTT HELSINGFORS 1992 t 3 INNEHÅLL Sida FINLANDS

Läs mer

Finnvera Abp. Tabelldel för ekonomisk översikt 1.1. 30.6.2008

Finnvera Abp. Tabelldel för ekonomisk översikt 1.1. 30.6.2008 Finnvera Abp Tabelldel för ekonomisk översikt 1.1. 30.6.2008 Resultaträkning för koncernen Not 1-06/2008 1-06/2007 Ränteintäkter 55 450 51 183 Ränteintäkter från utlåning 42 302 38 888 Räntestöd som styrts

Läs mer

Riksdagens bankfullmäktiges berättelse for 1983

Riksdagens bankfullmäktiges berättelse for 1983 Riksdagens bankfullmäktiges berättelse for 1983 Helsingfors 1984 1984 rd. nr 4 RIKSDAGENS BANKFULLMÄKTIGES BERÄTTELSE FÖR 1983 TILL RIKSDAGENS BANKUTSKOTT HELSINGFORS 1984 Finlands Banks verksamhet Sid.

Läs mer

Årsredovisning. Brf Fiskaren 32

Årsredovisning. Brf Fiskaren 32 Årsredovisning för Brf Fiskaren 32.1' Räkenskapsåret 2007 1(7) Styrelsen får BrfFiskaren 32 rar härmed avge årsredovisning får räkenskapsåret 2007. Förvaltningsberättelse Verksamhet Föreningen har till

Läs mer

(I) Styrelsens för Trelleborg AB förslag till beslut om ändring av bolagsordningen

(I) Styrelsens för Trelleborg AB förslag till beslut om ändring av bolagsordningen STYRELSENS FULLSTÄNDIGA FÖRSLAG TILL BESLUT ENLIGT DAGORDNINGENS PUNKT 16 (I) Styrelsens för Trelleborg AB förslag till beslut om ändring av bolagsordningen (II) Styrelsens för Trelleborg AB förslag till

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om underlag för årsredovisning för staten; SFS 2011:231 Utkom från trycket den 22 mars 2011 utfärdad den 10 mars 2011. Regeringen föreskriver följande. Inledande bestämmelser

Läs mer

ÅRSREDOVISNING FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

ÅRSREDOVISNING FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Årsredovisning 2005 2 ÅRSREDOVISNING Styrelsen och verkställande direktören för Alternativa aktiemarknaden i Sverige AB (publ) org. nr 556634-8222, avger härmed redovisning för verksamhetsåret 2005-01-01--2005-12-31

Läs mer

om försvagningen av m arkens värde höjde m otvärdet i m ark på fo rdringar och skulder i u t

om försvagningen av m arkens värde höjde m otvärdet i m ark på fo rdringar och skulder i u t 18 19 uppgick vid årets slut till ca 1 m iljard m ark. Bunden i F inlands Banks egendom sförvaltningsbolag finns fortfaran d e finansiering p å ca 9.5 m iljarder m ark och drygt 0.6 m iljarder m ark i

Läs mer