and elarn a avsevärt inom de olika delsektorerna av det finansiella system et.

Transkript

1 18 säte i F inland, m en den verkställande ledningen sitter i Stockholm. M ätt med balanso m slu tn in g en ä r den nya bankko n cern en näst störst i N o r den efter Svenska H andelsbanken. F in an sin spektionen i F in lan d sv arar för tillsynen av Merita N o rd b a n k e n. O m organ isatio n en av de statsäg d a finansinsti tuten kom en bit på väg n är staten tillkännagav sin avsikt a tt fusionera verksam heterna i P ost banken och Finlands E x p o rtk red it. De p lacera des under ett n ybildat holdingbolag i slutet av I den nya koncernen ä r P ostbanken en affärsb an k som k o n cen trerar sig på b an k tjän ster till hushåll, sm å och m edelstora företag sam t offentliga sam fund. F inlands E xp o rtk red it m ark n ad sfö r den nya finanskoncernens inhem ska och intern atio n ella b ank- och finansieringstjänster till finländska sto rfö retag och dessas u t ländska kunder. D essutom g rundades en ny investeringsbank m ed verksam heten in rik tad på ett fullt sortim ent av investeringsbankstjänster. I juli 1997 inleddes verksam heten i A ndelsbankscentralen-a B C andelslag. D en nya o rg an i sationsform en gör det m öjligt för an d elsb an k er na a tt fö rb in d a sig till ett m er o m fattan d e solida riskt ansv ar än tidigare. På grund av det solidaris ka ansv aret b ehandlas de m edverkande andels b an k ern a som en enda bank i fråga om bland a n n a t k ap italtäck n in g, in sättarsk y d d och stora exponeringar. Till den nya sam m anslutningen an slöt sig 251 andelsbanker, b lan d dem A ndels ban k ern as C en tralb an k (A CA ). U ta n fö r sta n n a de 44 andelsb an k er, som bildade en egen grupp av lokala an delsbanker. A nd elsb an k ern a i den n a grupp b ehandlas som fristående b a n k er bland a n n a t i fråga om insättarskyddet. En a rb etsg ru p p tillsatt av handels- och in d u strim inisteriet överläm nade i augusti 1997 sin slu trap p o rt om den statliga specialfinansieringen och om org an isatio n en av verksam heten. D et cen trala förslaget till å tg ä rd var a tt den tidigare spridda specialfinansieringsverksam heten slås ihop och sam arb etet m ellan förv altn in g sg ren ar na intensifieras. A rbetsgruppen föreslog a tt ett nytt bolag bildas d it all statlig specialfinansiering koncentreras: från K era och S tatsg aran ticen tralen överförs verksam heten som gäller små och m edelstora företag, från S tatsgaranticentralen ex p o rtg a ra n tiern a för sto rk u n d er, och från F o n den för industriellt sam arbete A b (F in n fu n d ) och specialkreditinstitutet Fide A b hela verksam heten. U tlän d sk a b an k er fo rtsatte a tt etab lera sig på den finländska fin an sm ark n ad en. T vå nya n o r 19 diska b an k er ö p p n ad e filial i Finland. D en sam m anlagda balansom slutningen i de utländska bankernas filialer i F inland uppgick vid årsskiftet till ca 65 m iljarder m ark, vilket utgjorde ca 10 procent av de finländska b an k ern as balan so m slutning. U tlän d sk a b an k er fo rtsa tte a tt erövra m ark n ad san d elar på den finländska penningoch kap italm ark n ad en. P rocentuellt varierade and elarn a avsevärt inom de olika delsektorerna av det finansiella system et. Kapitalmarknaden Ö vergången till en gem ensam valuta, den h å rd nande konkurrensen och utvecklingen inom in form ationstekniken h ar tvingat även företagen och p a rtern a på k ap italm ark n ad en a tt effektive ra sin verksam het. R egistreringen, clearingen och avvecklingen av värdepapper effektiverades avsevärt n är F in lands V ärdepapperscentral A b inledde sin verk sam het vid början av A vtal om sam m an slagning av affärsrörelserna i H elsingfors Penningm arknadscentral A b och F inlands A ktiecentralregister A ndelslag och clearingverksam heten i H elsingfors F o n d b ö rs hade slutits redan 1996, m en verksam heten kunde inledas först när de n ödvändiga lag än dringarna hade trä tt i kraft den 1 ja n u a ri F inlands Bank äger 24.4 procent av det nya bolaget och den offentliga sektorn sam m anlagt 40 procent. V ärdepapperscentralen avser a tt utveckla sin verksam het och sina internationella förbindelser för a tt ku n n a m öta u tm an in g arn a i en fö rän d er lig om värld. I maj 1997 var centralen m ed och g ru ndade sam arbetsorganisationen EC SD A (E uropean C entral Securities D epositories A sso ciation) för de europeiska värdepapperscentralerna. E C SD A u tarb etad e ett förslag till nätverk som skall effektivera clearingen och avveckling en av värd ep ap p er m ellan cen tralern a och m öj liggöra en gränsöverskridande förvaltning av sä kerheterna för krediter i det europeiska centralbankssystem et. F örbindelsenätet gör det möjligt för m a rk n a d sp artern a a tt via sina inhem ska värdepapperscentraler h an tera även v ärdepapper som em itterats av de u tländska centralerna. H elsingfors F o n d b ö rs A b och SO M Ab, F ond- och derivativbörs, clearingbolag aviserade sin fusion i juli. D et nya bolaget fick nam net H E X Ab, H elsingfors V ärdepappers- och deriva tivbörs, clearingbolag. F örem ålet för bolagets verksam het är fond- och derivatbörsverksam het sam t clearing och avveckling av d eriv atin stru m ent. G enom fusionen ville bolaget förbereda sig för den allt intensivare nationella och in tern atio nella konkurrensen på k a p italm ark n ad ern a. Den största aktieägaren blev M erita B ank med sitt innehav av ca 1/3 av aktierna. O ckså d eriv a tb ö r sen OM i Stockholm deltog med en insats på 16 procent. U tländska b an k er och b an k irfirm or köpte upp företag i Finland. A ne G yllenberg A b såldes till S kandinaviska Enskilda Banken, m edan B an kirfirm a Oy Erik Selin A b köptes av Carnegie Fondkom m ission Finland Ab. B ankerna lönsam m are och effektivare B ankernas genom gripande sanerings- och ration aliseringsåtgärder började bära frukt, och deras lönsam het förb ättrad es. D en gynnsam m a resul tatutvecklingen från 1996 fo rtsatte och öv erträf fade k lart m arknadens förväntningar. I ta k t med resultaten steg också kapitaltäckningen. Till den fö rb ättrad e lönsam heten bidrog fram för allt de ringa kred itförlusterna, vinsterna på aktieförsälj ningen, m inskade rörelsekostnader och högre fi n an snetton. En sto r del av bank sek to rn s goda resultat kom dock från poster av engån g sk arak tär. R esultatutvecklingen under de kom m ande åren ä r sta rk t beroende av den ekonom iska u t vecklingen to talt. Stabil tillväxt och låga rä n to r sk ap ar fö ru tsättn in g a r för en fo rtsa tt god lön sam het även i b an ksektorn. K reditförlusterna m inskade tack vare en stark ekonom isk tillväxt och den låga räntenivån. Å tervinningarna på tidigare ned- och avskrivna krediter var betydande. Via realiseringen av sä kerheter inflöt ofta o v än ta t sto ra belopp på re dan förlustredovisade fordringar. Till den positi va utvecklingen bidrog i sto r u tsträckning värde stegringen på tillgångar som utgjort säkerhet. F ram fö r allt v ar det fastighetsvärdena som steg kraftigt. O ckså de oreglerade fo rd rin g arn a m ins kade, men m indre än B anksektorns goda resultat kunde också i hög grad tillskrivas vinsterna på aktieförsäljningen. H u v u dparten av så d an a ak tie in täk ter redovisa des av M erita Bank. Exklusive M erita Banks försäljningsvinster var netto resu ltatet av värdepappershandeln to ta lt sett svagt. A nbudsräntehöjningen i m itten av septem ber gav ban k ern a ökade räntem arginaler då utlån in g sräntan i regel reagerar snab b are och k rafti gare på förän d rin g ar i m a rk n a d srä n to rn a än in- lån in g srän tan. K o n k urrensen om lånekunderna inom såväl hushålls- som företagssektorn kom m er dock a tt sk ärp as i fram tiden, och i det k o n ku rre n su tsa tta läget blir det inte lä tt för b a n k er na a tt fo rtsä tta m ed nuv aran d e rän tem arg in a ler. E fterfrågan på nya bostadslån var fo rtsa tt liv lig året igenom, och stocken av bostadslån till hushållen började växa. E fterfrågan på företagskrediter d ärem o t varierade k raftigt under året. T o talt under de senaste åren h ar stocken av företagskrediter m inskat något; d e tta gäller fram för allt valutalånen u n der hela 1990-talet. O rsaken till den svaga efterfrågan på företagskrediter var bland a n n a t a tt företagen ville konsolidera sina b alan sräk n in g ar och finansierade sina investe ringar med in tern t tillförda medel. En bidrag an d e orsak till ban k ern as ökade fi n an snetton var a tt de lågavkastande tillgångarna m inskade. S ådana var fram fö r allt oreglerade krediter och fastigheter. S tö rsta delen av de oreg lerade krediterna hade säkerhet. N är säkerhetens värde sjönk under skuldbeloppet redovisades skillnaden som k reditförlust, och den del av kre diten som täcktes av säkerheten kv arsto d som fo rdran i balansräkningen tills säkerheten reali serades. Den oreglerade volym en h ar m inskat allteftersom säkerheter h ar realiserats. R ealiser ingen h a r fö rd rö jts bland a n n a t av utd rag n a k o n kursrätteg ån g ar. Även fastighetsm assan m inska de men var fortfaran d e stor. R äntenedgången hjälpte b an k ern a a tt få ned sina finansieringsk o stn ad er för lågavkastande tillgångar. B ankerna hade alltjäm t en större inlåning än utlåning. Ö v ersk o ttet var p lacerat i penningm ark n ad sin stru m en t. M ellan b a n k e rn a förekom ingen näm nvärd k o n k u rre n s om inlåningskundern a, vilket i sin tu r bid ro g till den positiva utvecklingen i n etto re su ltatet av den finansiella verksam heten. B ankinlåningen i m ark ökade yt terligare under året. L åg rän tek o n to n a var b a n kernas viktigaste finansieringskälla, till och med i så hög grad a tt de p å grund av sin sto ra volym ansågs vara en strukturell risk fak to r i inlåningen. Om allm änheten lägger om sina placeringsvanor enligt västeuropeiskt m önster på fond- och försäkringssparande kan b an k ern a bli tvungna att ta upp konkurrensen m ed a tt höja inlåningsränto rn a. 1 decem ber betalade P ostb an k en tillbaka sitt k apitallån till staten. O ckså M erita Bank och n åg ra b an k e r inom andels- och sp arbanksgrupp erna å terb etalad e un d er 1997 en del av sina statliga kapitallån.

2 21 20 B ank ern a h a r u nder de senaste åren utvecklat sin risk h an terin g påtagligt. S atsningar h ar gjorts fram fö r allt på h anteringen av kredit- och m a rk nadsriskerna. U n d er 1997 realiserades heller inga såd an a risker som k unde ha lett till större förlus ter än vad b an k ern a n o rm alt rä k n a r med. Livlig ak tie m a rk n a d - fo n d sp aran d et och d eriv atm ark n ad en i stadig tillväxt O m sättningen på H elsingfors F o n d b ö rs ökade klart: redan i augusti uppn åd d es helårssiffran för Vid slutet av året hade u tlän d sk a investera re redan e tt innehav på ca 45 p rocent av b ö rsa k tiernas m ark n ad sv ärd e. U tlan d ets innehav av ak tier var p rocentuellt det stö rsta bland EU ländern a. T ro ts a tt nya bolag intro d u ceras på börsen var den finländska ak tiem ark n ad en allt jä m t a tt b etrak ta som täm ligen koncen trerad. De tjugo m est o m satta ak tiern a stod för ca 90 p ro cent av den to ta la om sättningen. Placeringsfonderna och fö rsäk rin g ssp aran d et ökade stadigt i po p u laritet. D essa sparform ers andel av hushållens to tala finansiella tillgångar var i Fin lan d dock fo rtfaran d e m ycket liten i jäm förelse m ed a n d ra västeuropeiska länder: placeringsfondernas andel var en d ast ca 1 p ro cent m edan liv försäkringssparandet stod för ca 8 procent. I Sverige var m o tsv aran d e siffror runt 10 respektive 20 p rocent. V ärdep ap p ersfo n d ern a h ar i Sverige en lång trad itio n, m edan fo n d sp a randet i Fin lan d först h ar kom m it i gång. O ckså i a n d ra västeuropeiska län d er v ar fond- och livförsäkringssparandet p o p u lära placeringsformer. B ankerna h a r u nder senare å r alltm er b ö rjat anv än d a instru m en t u ta n fö r b alansräkningen. F ram fö r allt h ar räntederivaten ö k at kraftigt: jä m fö rt med 1996 ö k ad e volym en m ed ca 60 procent. M erp arten av de rän terelaterad e deri v a tk o n tra k te n sluts eller avvecklas på börsen. V alutaderivaten d ärem o t ä r till stö rsta delen icke standard iserad e O T C -k o n tra k t som ingås u ta n för börsen. Statens sk u ld sättn in g m inskade Em issionen av m asskuldebrev gick ned m ed 9 procent. D et v ar fram fö r allt staten som reag era de på sitt m inskade upplåningsbehov genom a tt k lart dra ned på em issionen av m asskuldebrev. E m issionerna i de övriga sek to rern a v ar ungefär lika sto ra som året innan. S tatens upplåning i m ark koncentrerades till m arknaden för benchm arklån. A vkastningsobligationerna, som främ st m ark nadsförs till hu sh ål len, m inskade något under året. En fo rtsa tt god lönsam het och låg investeringsaktivitet gjorde att företagens upplåning på k ap italm ark n ad en var rä tt obetydlig; i själva verket m inskade den utelö pande m asskuldebrevsstocken i företagssektorn m ed ca 10 procent. B ankerna hade inget större behov av långfristig upplåning via m asskulde brev, då utlån in g srän tan i huvudsak var bunden till helibor- och prim rän to r. O ckså ban k ern as och övriga finansiella instituts utelöpande massskuldebrev m inskade Likviditeten på a n d ra h an d sm a rk n ad en för statliga benchm arklån fö rb ättrad es jä m fö rt med åren innan. Den viktigaste investerargruppen på statslånem arknaden var fortsättningsvis fö rsäk ringsbolagen, fram för allt pensionsbolagen, även om innehaven växte långsam m are m ot slutet av året. U tlän d sk a investerare inriktade sig alltm er på den långfristiga m arknaden i m ark. Finanstillsyn och finansm arknadslagstiftning reviderades F inlands Bank an sv arar för sin del för den all m änna översynen av stabiliteten och funktionssäkerheten i det finansiella system et. C e n tra lb an ken h ar som uppgift a tt främ ja betalningssyste mets och det övriga finansiella system ets stabili tet och tillförlitlighet sam t för sin del sörja för effektiviteten i system et och bidra till a tt utveckla det. Finanstillsynen utvecklades p å olika plan. M ellan tillsynsm yndigheterna diskuterades bland a n n a t riktlinjerna för finans- och försäkringstillsynen och avtal slöts om in fo rm a tio n su t byte och sam arbete m ellan m yndigheterna. I åtgärdsplanen för utveckling av finanstillsynen be tonades vikten av äg arp rövning och tillgången på adekvat m ark nadsinform ation. F inansm iniste riet tillsatte en enm ansutredning m ed uppgift att undersöka m etoder och m öjligheter a tt effektive ra finans- och försäkringstillsynen. U tred n in g s m annen Björn W ahlroos lade fram ett förslag till sam m anslagning av försäkrings- och finanstillsy nen till en ny tillsynsm yndighet. F inansm iniste riet skickade förslaget på remiss till de b erörda p a rtern a med begäran om yttran d e före utgången av Vid början av 1998 trä d d e flera lagändringar rö ran d e k red itinstitut och värdep ap p ersfö retag i kraft. De nya bestäm m elserna om insättarskyddet kan anses som de viktigaste. Enligt den nya lagen g aran teras in sättn in g a rn a från allm änhe ten upp till m ark per kund och bank (bankgrupp). A n talet k o n to n i olika b an k er är inte begränsat. B eräknat enligt ställningen i juli 1996 up p sk attas garan tin i p rak tik en täck a 96 p rocent av antalet k o n to n och ca 60 procent av de innestående m edlen. L agändringen om det be g ränsade in sättarsk y d d et kan också ses som en viktig principiell reform, genom a tt den klargör en del av frågorna kring tillsynen och ansv arsfö r delningen i b an ksektorn. G enom den begränsade insättningsgarantin betonas ägarnas, m a rk n a dens och kundernas an svar för den ekonom iska bevakningen av ban k ern a. E fter lagändringen m o tsv arar det finländska insättningsgarantisystem et b ättre system en i a n d ra E U -länder. L ag än dringarna innehöll också en utö k ad skyldighet för depositionsbankerna i Andelsbankscentralen-A B C andelslag a tt publicera del å rsrap p o rte r. Den nya bestäm m elsen syftade till a tt öka och likrikta den offentliga inform ationen om kreditinstitutens ekonom iska ställning och g öra inform ationen m era tillgänglig så a tt m a rk naden kan fungera effektivare. G enom lag än d ringarna utvidgades kretsen av k red itinstitut och v ärdepappersföretag under Finansinspektionens tillsyn till a tt o m fatta också holdingbolagen. Även vissa bokslutsbestäm m elser reviderades. V ärderingsprinciperna för tillgångar och skulder ändrades bland a n n a t så a tt värdepapper klassifi cerade som rörliga ak tiv a (dvs. v ärdepapper som är avsedda för handel) alltid redovisas till m a rk nadsvärdet. Regeringen överläm nade till riksdagen en p ro position med förslag till lag om än dring av värdepappersm arknadslagen avseende värdepappersclearingen. V ärdepappersm arknadslagen har inte tidigare innehållit bestäm m elser om clearingverksam het. Enligt det nya lagrum m et krävs koncession för yrkesm ässig clearingverksam het. F ö r clearingorganisationer skall gälla sam m a typ av bestäm m elser som för fondbörser och optionsföretag. L agändringen syftar till a tt fö rb ä tt ra investerarnas, m ark n ad sp a rtern a s och statens ställning på v ärd ep appersm arknaden. Betalningssystemen Finlands B ank h ar till uppgift a tt för sin del svara för betalningssystem ets funktionsförm åga och effektivitet, bidra till a tt utveckla system et och tillh andahålla tjänster för betalningsrörelsen och avvecklingen av betalningar. C en tralbanken övervakar betalningssystem en som helheter, m edan F inansinspektionen sv arar för tillsynen av enskilda kreditin stitu t och riskerna i deras betalningssystem. Flera internationella o rg anisa tioner (E U, E M I, BIS) h a r m eddelat anvisningar och gett rek om m endationer för a tt fö rb ä ttra betalningsrörelsens tillförlitlighet och säkerhet. M ålet ä r a tt de finländska systemen skall över ensstäm m a m ed internationella rek o m m en d atio ner och vara i E M U -skick vid slutet av Vid utvecklingen av de inhem ska betalnings system en sa m arb eta r F inlands Bank med b a n kerna och B ankföreningen i F inland. Finlands Banks an sv ar fokuseras på förm edlingen av stora b etalningar, vars betydelse ö k a r under euroeran, då b etalningar i euro via F inlands B ank kan förm edlas även till a n d ra E U -länder. U n d er 1997 fo rtsatte utvecklingen av F inlands B anks checkkontosystem och tillhörande avvecklingsfunktioner m ed m ålet a tt få system et a tt uppfylla gem ensam t överenskom na m inim ikrav i etapp tre av E M U. F ö r a tt den gem ensam m a penning politiken skall k u n n a bedrivas effektivt och tro värdigt krävs det tillförlitliga betalnings- och avvecklingssystem inom euro o m råd et. D et intern a tionella sam arb etet fo rtsatte främ st inom E u ro peiska m o n etära institutets expertarbetsgrupper för utveckling av betalnings- och avvecklingssystem en. D en tekniska utvecklingen, elektroniseringen av betalningssystem en och de nya betalnings medlen m edför u tm aningar också för tillsynen av betalningssystem en. F inlands B ank följde u t vecklingen av b ru k et och regleringen av elektro niska pengar och deltog i regleringsdiskussionen såväl i hem landet som inom EU. A llm än övervakning av betalnings- och avvecklingssystem en F inlands B ank svarar för den allm än n a övervak ningen av betalnings- och avvecklingssystem en. A rbetet m ed a tt fastställa och analysera målen och uppgifterna för övervakningen fortsatte i sam arbete med F inansinspektionen. Finlands Banks och F inansinspektionens gem ensam m a utvecklingsprojekt för tillsyn av betalningssyste men (M A JA V A ) slutförde i novem ber arbetet med a tt definiera riskerna i de inhem ska betal ningssystem en och behovet av reglering och till syn.

3 22 R iskerna i betalningssystem en kan, om de rea liseras, försvaga system ens funktionsduglighet eller fullständigt sto p p a system en. En m o tp artsrisk m ellan b an k ern a u p p står om b etaln in g sm o t tagarens b an k ta r ansvaret för betalningen och k red iterar betalningsm ottagarens k o n to innan täckningen slutgiltigt ö v erförts m ellan ban k ern a. R ealiseras m otpartsrisken kan d etta påverka både betalningsrörelsens sm idighet och b etal ningssystem ets och det finansiella system ets sta bilitet, om en enskild banks betalningssvårigheter sprids vidare till a n d ra banker. M o tp a rtsris ken kan elim ineras bl.a. genom täckningsöverföringar i realtid enligt b ru tto p rin cip en med hjälp av ett s.k. R TG S-system (R eal-t im e G ross Settlem ent System) innan betalningen ö v erförts till kunden. T illsam m ans med F inansinspektionen fo rtsa t te Finlands Bank a tt kartlägga avvecklingsriskerna inom v alutahandeln i de finländska ban k ern a. I alla bankers valutahandel ä r m otpartsrisk p o sitio n ern a betydande. PV P-principen (paym ent versus p aym ent eller betalning m ot betalning) förverkligas inte i v alu tah an d eln, u tan överfö ringarn a sker vid olika tid p u n k te r på grund av v alutorn as tidszoner och skillnader i betalnings tid p u n k te r i de olika länderna. PV P-principen skulle k u n n a tilläm pas bl.a. med h jä lp a v e n in ter nationell nettningscentral för v alu taaffärer eller genom sam tidiga av v ara n d ra beroende R T G Söverföringar. Till grund för kartläggningen av avvecklingsriskerna låg en ra p p o rt om avvecklingsrisker i v alutahandeln och m öjligheter och behov a tt m inska dem som våren 1996 hade publicerats av cen tralb an k ern a i G 1O-länderna. F ö r a tt utveckla den allm än n a tillsynen n ä r det gäller inhem ska clearingorganisationer (värdepapperscentralen, d eriv atb ö rsern a och A utom atia-bolagen) tillsattes hösten 1997 gem ensam m a pro jek tg ru p p er inom Finlands Bank och F in a n s inspektionen. D essa skall fastställa p rinciperna för den allm änna tillsynen av clearingsystem en och tillsynens innehåll. I värd ep ap p ersh an d eln är det m öjligt a tt följa principen leverans m o t b e ta l ning och koppla överföringen av betalningen till överlåtelsen av värdeandelen i fråga. U tvecklingen av b an k ern as betalningssystem fo rtsatte Finlands Bank utvecklar checkkontosystem et och an d ra inhem ska betalningssystem i sam arb e te med b an k ern a och B ankföreningen i F inland. 23 Syftet med utvecklingsarbetet ä r a tt fö rb ä ttra system ens effektivitet, m inska de risker b etal ningsförm edlingen o rsak ar b a n k ern a och u p p fylla de m inim ikrav EU ställer på betalningsför medlingen. Finlands Banks checkkontosystem Via checkkontosystem et förm edlades 1997 i ge nom snitt 402 betalningar per dag. D en genom snittliga dagsom sättningen, 35.9 m iljarder m ark, utgjorde 5.9 % av Finlands b ru tto n a tio n a lp ro d u k t, dvs. värdet av penningflödena uppnådde B N P-värdet på 17 dagar. A ntalet b etaln in g ar och värdet av betalningarna i checkkontosystem et ö kade jä m fö rt med föregående år. S törst var fö r ändringen i antalet betalningar m ellan k o n to h avarna under årets an d ra hälft. Dessa betalningar var i decem ber 1997 nästan en och en hal v gång så m ånga som i decem ber året innan. Ö kningen berodde på a tt transaktionsvisa R T G S-avvecklingar togs i bruk. N ästan 30 procent av betal ningarna i checkkontosystem et gällde b ankernas penningförsörjning. Penningförsörjningens a n del av betalningarnas to tala värde var b a ra en procent, och hälften av betalningarnas to ta lv ä r de hänförde sig till värdepappers- och v a lu ta h a n deln. F rån början av 1996 har Finlands Bank k rävt full säkerhet för bankernas checkkontolim iter under dagen. O ckså enligt E M l:s regler skall full säkerhet alltid ställas för checkkontolim iterna. F ö r att göra bankernas betalningsrörelse i check kontosystem et m era flexibel slopade Finlands Bank den 1 maj 1997 sitt tillståndsförfarande, enligt vilket lim itändringar krävde g o d k än n an d e av centralbankens direktion. Enligt det nya fö r faran d et kan Finlands Bank g o d k än n a b an k er nas an sö k n in g ar om lim itändringar efter k o n troll av de inläm nade säkerheternas g o d ta g b a r het och täckningsvärde. B ankerna kan således anhålla om ändring av checkkontolim iten alltef ter sitt likviditetsbehov under dagen. D et totala beloppet av bankernas checkkontolim iter har ö k at n ä r ban k ern a bereder sig på flu k tu atio n er i likviditetsbehovet och ett växande an tal tra n sa k tioner i checkkontosystem et då b ru tto reg istre ringarna ökar. 1 augusti 1997 godkände F inlands Bank de grundläggande principerna för en au to m atiserad säkerhetshanteringstjänst. A u to m ationsprojektet skall göra det m öjligt för b an k ern a a tt effekti vera hanteringen av säkerheter i värdeandels- form. M ed hjälp av tjänsten kom m er övervak ningen av säkerheternas tillräckliga nivå a tt k o n centreras till det to tala värdet av p a n tsa tta värde andelar. P rojektet diskuterades med ban k ern a och projektförberedelserna inleddes. F inlands V ärdepapperscentral svarar för a tt system et byggs, och avsikten är a tt system et skall tas i bruk i början av K o n to h a v a rn a kan ko p p la up p sig till check kontosystem et via Finlands B anks arbetsstationstilläm pning eller via egna tilläm pningar. U nder 1997 utvecklade F inlands Bank en ny program version av arbetsstationstilläm pningen och checkkontosystem et. I dem finns bl.a. en k ö fu n k tio n för betalningarna. O m det på ko n to h avarens checkkonto saknas täckning för en be talning, retu rn eras betalningen inte till a v sän d a ren, utan den v ä n tar i en kö tills det finns tillräck liga medel på ko n to t. K öordningen b e ro r bl.a. på betalningarnas an k o m sttid och på den p rio ritet som kon to h av aren gett dem. D e nya system en tas i bruk våren Andra inhemska system T äckningsöverföringarna m ellan b a n k ern a i F in land utförs via Finlands B anks checkkontosys tem. U nder 1997 utvecklades främ st det s.k. PO PS-system et för förm edling av expressbetal ningar och checkar (b ankernas onlineexpressbetalningar och onlinecheckar) sam t ban k ern as betalningsförm edlingssystem, clearing av betalningsrörelsen och lo ro betalningar, dvs. u tlä n d ska betalningar i m ark. B ankerna började 1996 an v än d a PO PS- syste m et för m eddelandehantering i realtid för ex pressbetalningar och checkar. T äck n in g arn a för betalningarna överfördes i sam band m ed b a n kernas övriga betalningsclearing. F ö r a tt m inska m o tp artsrisk ern a i PO PS-system et infördes p a r visa lim iter för b a n k ern a i ju n i T äckning för b etalningar som överskrider lim iten överförs mellan b a n k ern a enligt bru tto p rin cip en innan betalningen erläggs till kunden, och täckning för betalningar som underskrider lim iten överförs tills vidare vid dagens slut, men d enna praxis kom m er a tt än dras under D å förm edlas betalningar via PO PS-system et endast inom limi ten. N ä rd e n bilaterala lim iten mellan två banker överskrids gör den sk u ld satta banken en täckningsöverföring för a tt frisätta lim iten. 1 betalningsclearingen u tväxlar b a n k ern a bi lateralt b etalningsinstruktioner flera gånger per dag om bl.a. gireringar, k o rtb etaln in g a r och di rektdebiteringar. F inlands B ank clearar b a n k er nas betalningsrörelse, dvs. genom för täckningsöverföringar m ellan b an k e rn a en gång per dag på basis av de clearingnotor som b an k ern a läm n a r in. F ö r närv aran d e registreras en del av k u n d b etaln in g arn a på m o ttag arn a s k o n to n re dan innan täck n in g arn a överförts m ellan b a n kerna, vilket ger upphov till en m otpartsrisk m ellan bankerna. F ö r a tt elim inera m o tp artsris ken utan a tt kundservicen försäm ras h a r det fö reslagits a tt ett n y tt förfaran d e m ed körning av betalningsclearingen vid en tidigare tid p u n k t skulle införas. L oro b etaln in g arn a är utlän d sk a b etalningar i m ark m ellan en v alu tainlänning och en v a lu ta utlänning eller m ellan två v alu tau tlän n in g ar. B ankerna förm edlar b etaln ingsinstruktionerna sinsem ellan och täck n in g arn a överförs antingen bilateralt eller inom loroclearingen m ellan b an k ern a som överföring av n etto täc k n in g a r i checkkontosystem et. L oro b etaln in g arn a gäller ofta sto ra belopp. A tt täck n in g arn a inom lo ro clearingen överförs först efter a tt m ottag arn as ko n to n h ar k red iterats ger d ä rfö r upphov till betydande m o tp artsrisker under dagen. På b a sis av diskussioner och förberedelser inom samarb etsg ru p p er m ed rep resen tan ter för Finlands B ank, de finländska b a n k ern a och B ankfören ingen i F inland fattades e tt beslut a tt övergå från loroclearing till han terin g av lo ro b etal n in garna enligt brutto p rin cip en senast hösten E fter det kom m er u tländska betalningar som överstiger m ark a tt bruttoavvecklas, m edan lo ro b etalningar under m ark kan inkluderas i ban k ern as övriga betalnings clearing. V ärdepappershandeln och dess b etalningsrö relse står inför sto ra fö rä n d rin g ar då m ark n ad en förenhetligas genom E M U. F ö r a tt klara de nya u tm an in g arn a tillsatte F inlands V ärdepappers central, ban k ern a, B ankföreningen i Finland och F inlands Bank en gem ensam arb etsg ru p p, som un d er årets lopp gjorde flera u tredningar. 1 dem beskrevs kom m ande fö rä n d rin g ar och fastställ des e tt utvecklingsprogram för värdepappershandelns betalningsrörelse. A ntalet tra n sa k tio n er i checkkontosystem et an ta s växa betydligt då utvecklingen går m ot bruttoavveckling. F ö r a tt bedöm a hur tra n sa k tionsökningen kom m er a tt påverka ban k ern as betalningsrörelse i checkkontosystem et h ar F in lands Bank byggt likviditetsm odeller. Enligt sim uleringsresultaten kom m er ban k ern as an v ä n d

4 25 24 ning av checkkontolim iter und er dagen a tt öka något och sald o v ariatio n ern a a tt bli en aning större genom övergången till en avvecklingspraxis som m inskar m otpartsrisk ern a. B etalningssystem en i E U -ländernas central b an k er länkas sam m an Finlands B anks checkkontosystem är ett av de första R T G S-system en i b ruk i E uropa. Det kom m er a tt k o p p las upp till E U -län d ern as ge m ensam m a R T G S-system T A R G E T (T rans-e uropean A u to m ated Real-Tim e G ross settlem ent Express T ransfer), då E uropeiska centralbanken inleder sin operativ a verksam het den 1 ja n u a ri O ckså de E U -länder som sta n n a r u tan fö r etap p tre av E M U kan an slu ta sig till T A R G E T. System et h ar i första h and utvecklats för a tt vara en förm edlingskanal för betaln in g ar i euro i a n slutning till penningpolitiken och gem enskapens penning m ark n ad sh an d el. E U -ländernas c en tral ban k er ser gärn a a tt också a n d ra stora eu robetalningar förm edlas via system et för a tt reducera m otp artsrisk ern a. EM I h ar p relim inärt bestäm t a tt tran sak tio n sp riset för T A R G E T -b etaln in g ar som förm edlas från e tt land till ett an n a t kom m er a tt ligga m ellan 1.5 och 3 ecu. Finlands B anks T A R G E T -p ro je k t startad e U n d er 1997 nådde projektet im plem enterings- och teststadiet. De första testerna med finländska b an k er inleddes i m aj, varefter syste m et finslipades u nder som m aren. T esterna med EM I påb ö rjad es i septem ber och fo rtsatte fram till årets slut. T estningen m ellan olika cen tral b an k er sta rta r i b ö rjan av 199b och sim uleringen m ellan sam tliga cen tralb an k er som m aren Europeiska m o n etära institu tet h a r beslutat att T A R G E T skall vara öppet v ard ag ar kl finsk tid. F ö ru to m under veckoslu ten är det p lan erat a tt hela system et skall vara stängt en d ast på jul- och nyårsdagen. Ö vriga d a g ar kom m er T A R G E T -sy stem et a tt v ara i funktion om m inst två E U -cen tralb an k er är ö p p na. De natio n ella cen tralb an k ern a beslu tar om sitt deltag an d e i system et under nationella helg d ag ar med b eak tan d e av bl.a. k o n k u rren ssy n p u n k te r och b an k ern as önskem ål. Senast n är E M U :s tredje etap p inleds, men sannolikt redan tidigare, förlänger Finlands Bank ö p p ettid ern a för checkkontosystem ets k o n to h av artilläm p ning och bereder sig på a tt tillh an d ah ålla system tjänstern a även under nationella helgdagar enligt b ankern as önskem ål. De elektroniska betalningarna ökar Finlands B ank har m edverkat i finansm iniste riets arb etsg ru p p för reglering av elektroniska pengar, dvs. elektroniska kort- och nätpengar. A rbetsgruppens ra p p o rt från decem ber 1996 be h an d lar u tg ångspunkterna för elektroniska pengar och regleringens allm änna linjer för a tt trygga an v än d aren s ställning vid bruket av elek troniska pengar genom skyldigheter som åläggs utgivarna. En ny arb etsg ru p p för elektroniska pengar som tillsatts av finansm inisteriet inledde sitt a r bete i novem ber A rbetsgruppen skall före slutet av maj 1998 u tarb eta ett regelverk för elek tro n isk a pengar sam t eventuella rekom m enda tioner. E lektroniska pengar och behovet a tt reg lera dem utreddes också internationellt i EM I:s och E uropeiska kom m issionens arb etsg ru p p er för elektroniska pengar. I juli 1997 inledde EU kom m issionen beredningen av ett direktiv om elektroniska pengar. I F inland ökade användningen av elektronis ka pengar något och flera olika system var i drift. D et viktigaste av dem är det elektroniska syste met A vant II för allm änt bruk som utvecklats av A uto m atia R ah a k o rtit Oy, e tt företag som ägs av tre finländska b an k er ( M erita Bank, Postbanken och ACA ). System et togs i bruk i m ars F rån början av novem ber tillhandahöll A u to m atia m öjligheten till begränsade ko rtb etaln in g ar på d a ta n ä te t med hjälp av kortläsare. Elektroniseringen av de finländska b etal ningssystem en fo rtsatte under Inom en n ära fram tid kom m er Internet- och telefonbanksförbindelserna a tt m edföra nya utveck lingsm öjligheter på betalningsom rådet och ge nom sin allt större spridning revolutionera för m edlingen av betalningstjänster. Den tekniska utvecklingen, elektroniseringen av betalnings förm edlingen och de nya betalningsm edlen inne b ä r utm an in g ar också för tillsynen. Lagstiftning om betalningsrörelsen under beredning D en tekniska utvecklingen av betalningsrörelsen och den ö k ade elektroniseringen har gjort att m an i m ånga länder b ö rja t inse behovet av en lagstiftning om betalningsrörelsen. Inte heller F inland h a r någon särskild lag om betalningsm e del, b etalningar och betalningsrörelsen. I vissa länder h a r en revidering av lagstiftningen p å b ö r ja ts för a tt skapa en täck an d e lag om betalnings rörelsen. I F inland inriktas utvecklingsarbetet på de förpliktelser som följer av E U -kom m issionens direktiv. In förandet av EU :s direktiv om gränsöver skridande gireringar kom m er a tt fö rän d ra gireringssituationen i F inland. D irektivet reglerar alla gränsöverskridande krediteringar under ecu inom EU. Finlands Bank d eltar i en arb etsg ru p p som tillsatts av justitiem inisteriet med uppgift a tt u tarb eta en gireringslag för F in land. Sam tidigt utarb etas också bestäm m elser om inhem ska gireringar. A rbetsgruppen skall slutföra sitt u p pdrag före utgången av m ars I juni 1997 trä d d e en lag i kraft som reglerar slutgiltigheten av nettningen av värdepapper, de riv a tk o n trak t, valutahandeln och tillhörande be talningar. I den finländska lagstiftningen om be talningsrörelsen h ar betalningarnas slutgiltighet inte fastställts i detalj, vilket kan försvaga de finländska p artern as konk u rren ssitu atio n på den integrerade m arknaden. Såväl den inhem ska lag stiftningen som ett EU -direktiv om betaln in g ar nas och nettningens slutgiltighet ä r under bered ning. D essutom h a r EU -kom m issionen inlett a r betet med att u tarb eta ett direktiv om elektronis ka pengar. Betalningsmedelsförsörjningen B etalningsm edelsförsörjningens verksam hets m iljö fö rändrades något under 1997 jä m fö rt med tidigare år. Till de viktigaste fö rän d rin g a rn a h ö r de a tt tillväxten i efterfrågan på k o n ta n te r avtog, a tt nedgången i b an kernas innehav av k o n ta n te r avstan n ad e och a tt sedelcirkulationen via F in lands Bank inte längre ökade. Finlands Bank deltog intensivt i förberedelser na av utgivningen av eurosedlar. F örberedelser na fokuserades på p ro d u k tio n sa rran g e m an g och behovsbedöm ning, sedlarnas säkerhetsdetaljer och utvecklingen av ett system för hantering av sedelförfalskningar (se n ärm are s. 32). Beloppet k o n ta n ta medel ökade, men tillväxttakten avtar Den ökning av beloppet utelöpande sedlar och m ynt som hade b ö rja t 1995 fortsatte 1997 i tak t med tillväxten i den privata konsum tionen. U n H der 1997 avtog dock tillväxten i efterfrågan på k o n ta n te r bl.a. på grund av det ökade bru k et av bank- och k red itk o rt. D et genom snittliga belop pet utelöpande sedlar och m ynt 1997 uppgick till drygt 16 m iljarder m ark, m edan penningm äng den föregående å r hade u p p g ått till 15 m iljarder m ark och under hela första hälften av 1990-talet hade rö rt sig kring 14 m iljarder m ark.v id slutet av 1997 uppgick beloppet utelöpande sedlar och m ynt till m iljoner m ark, vilket innebar en tillväxt på 5.5 pro cen t m ot 8.2 procent året innan. Ö kningen av sedelstocken, 847 m iljoner m ark, v ar likaså m indre än föregående år, då den hade u p p g ått till m iljoner m ark (tabell 1). I decem ber ö k ade beloppet utelöpande sedlar på grund av skatteåterb ärin g en och den norm ala säsongvariationen. Sedelstocken växte med 5.6 procent Beloppet utelöpande m ynt fortsatte a tt öka: ökningen var 4.4 procent m ot 4.1 procent ett år tidigare. B ruksm ynten gick upp med 53 m iljoner m ark och jubileum sm ynten m ed 26 m iljoner m ark. I relation till b ru tto n a tio n a lp ro d u k te n förblev beloppet u telöpande sedlar och m ynt 1997 i det n ärm aste på föregående års nivå, dvs. 2.6 p ro cent. I ett längre perspektiv h ar d etta relationstal sjunkit betydligt när betalningssystem en utveck lats, och utvecklingen under 1990-talet tyder på att den svagt sju nkande trenden kom m er att fo rt sätta. Särskilt u n der de n ärm aste åren kan en eventuellt allt allm än n are anv än d n in g av elektro niska pengar u n d a n trä n g a bru k et av trad itio n el la k o n ta n te r som betalningsm edel. Av alla E U -länder utom L uxem burg, som bil dar en valu tau n io n med Belgien, hade Finland fo rtfaran d e den m insta volym en utelöpande sed lar och m ynt i förhållande till b ru tto n a tio n a lp ro dukten. I de övriga E U -länderna varierade för hållandet m ellan drygt 3 och över 10 procent. Det låga relationstalet b ero r fram för allt på de a v an cerade betalningssystem en i Finland, det ringa bru k et av sedelstocken som sparform och det låga beloppet finländska sedlar utom lands. Beloppet sedlar och m ynt i ban k ern as kassor förblev 1997 i det n ärm aste o fö rä n d ra t, vilket betyder a tt den nedåtgående tren d som hade b ö r ja t 1991 nu bröts. Ö kningen av beloppet utelö pande sedlar och m ynt orsakades d ä rfö r helt och hållet av allm änhetens efterfrågan på kontanter. Vid slutet av året uppgick beloppet sedlar och m ynt i b a n k ern as kasso r till m iljoner m ark och allm änhetens innehav till m iljoner

5 26 27 m ark. Till allm änhetens innehav av k o n ta n te r räknas också sedlarna i de u tta g sa u to m a te r (över 90 procen t av det to tala an talet u ttag sau to m ater) som tillh an d ah ålls av A u to m atia P a n k k ia u to m aatit O y, som g rundades av b an k ern a M edan det to tala beloppet utelöpande sedlar och m ynt ökade, m inskade ban k ern as andel 1997 m ed drygt en p rocentenhet från året innan och utgjorde i genom snitt inte m er än ca 15.3 procent. Före slopandet av k o n tantm edelskreditsystem et och före ratio n aliserin g såtg ärd ern a till följd av recessionen hade andelen vid slutet av 1991 varit n ästan 40 procent. E ftersom an d e len fortfaran d e h istoriskt och även in te rn a tio nellt ä r förhållandevis stor, kan den fö rväntas m inska ytterligare. Sedelstockens om loppshastighet m inskade De utelö p an d e sedlarna cirkulerade i genom snitt 6.0 gånger via F inlands Bank D en sedan flera år tillbaka k raftiga tillväxten i sedelstockens om loppshastighet bröts: om loppshastigheten hade 1996 varit 6.7, m edan den 1992 varit b ara de övriga E U -län d ern a h ar sedelstockens genom snittliga årliga om loppshastighet under de senaste åren i allm änhet varit Av de enskilda sedlarna h ad e 100-m arkssedlarna den h ögsta om loppshastigheten på 8.1. De övriga sedlarnas m o tsv aran d e tal v ar 1000 mk 0.9, 500 mk 1.9, 50 mk 4.6 och 20 m k 2.9. A tt om loppshastigheten slutade ö k a berodde fram för allt på a tt F inlands Bank vid b ö rjan av 1997 införde en sedelhanteringsavgift. Liksom a n d ra avgifter som tas ut för p enningförsörjning en h ar hanteringsavgiften fastställts till självkost nadspris enligt lagen om g ru n d ern a för avgifter till staten. A vgiften gäller sedelstockens om lopp till den del som den årliga genom snittliga o m loppshastigheten ö verskrider värd et 3. I eu ro p eiskjäm fö relse h ar d e tta värde ansetts tillräck ligt för a tt tillgodose sedelstockens kvalitet och äk th et i enlighet m ed Finlands B anks skyldighet som m yndighet. På g ru n d av hanteringsavgiften skedde en stö rre del än tidigare av sedelhan teringen i regionala p en ninghanteringscentraler som tillh an d ah åller p en ningförsörjningstjänster för b an k ern a. Sam tidigt b ö rjad e b an k ern a över väga även a n d ra lösningar för a tt m inska cirk u la tionen via Finlands B ank. E ftersom den genom snittliga o m loppshastig heten än n u var k lart högre än det uppställda m ålet och eftersom problem et uttryckligen gäller endast 100- och 50-m arkssedlar, beslutade F in lands Bank a tt hanteringsavgiften från bö rjan av 1998 skulle gälla endast dessa två sedlar. F ö r a tt ytterligare öka effekten beslutade banken sam ti digt a tt hanteringsavgiften skulle ses över halv årsvis på basis av cirkulationen under föregående halvårsperiod. Beloppet beställda sedlar m inskade med 6 p ro cent 1997 och utgjorde 61.1 m iljarder m ark. A n talet beställda sedlar var 601 m iljoner m ot 637 m iljoner sedlar året förut. O ckså a n ta le t inläm nade sedlar m inskade: 597 m iljoner sedlar läm n a des in eller 6 procent färre än föregående år. B eloppsm ässigt uppgick de inläm nade sedlarna till 60.2 m iljarder m ark. H anteringsavgiften för sedlarna var 0.85 m ark för ett parti på 100 sedlar av sam m a valör. In tä k ten av avgiften uppgick till 10.2 m iljoner m ark. Av de b anker som an v än d er penningförsörj ningens databehandlingssystem b a r Finlands Bank up p 5.3 m iljoner m ark D etta var 1.4 m iljoner m ark m indre än ett år tidigare. N ed gången berodde på a tt ban k ern a k oncentrerade penningförsörjningen till de regionala penninghanteringscentralerna, vilket m inskade antalet penningbeställningar och penninginläm ningar. Bankens sedelsorteringskapacitet ökad e un der året genom inköpet av två sorteringsm askiner av en ny generation, som är anpassade även för de kom m ande eurosedlarna. 20-m arkssedel med beteckningen Litt.A gavs ut Av 20-m arkssedeln från 1993 togs en ny typ, L itt.a, i bruk. Sedeln fick en blågrön färgskala. F ärgen änd rad es för a tt sedeln b ä ttre skall kunna särskiljas från 100-markssedeln infördes på och 500-m arkssedlarna en flerdim ensionell, o p tisk t föränderlig bild, ett kinegram, som h ar fungerat väl som äkthetsdetalj på sedlarna. N u togs en liknande bild, ett h ologram, i bruk på 20-m arkssedeln. 1 övrigt förblev 20-m arkssedelns äk thetsdetaljer o fö r ändrade. K opieringsm askinernas och bildhanteringsteknikens utveckling utgör en ständig utm aning för ce n tralb an k er och sedeltryckerier. F ö r sedlar na utvecklas d ä rfö r nya äkthetsdetaljer, som skall göra sedlarna än n u säkrare m ed tanke på eventuella förfalskningsförsök. D ärfö r ges nya sedlar fo rtfa ra n d e ut även i flera av EU :s m ed lem sländer tro ts a tt planeringen av de ko m m an de euro sed larn a redan kom m it långt. Sedelförfalskningarna fo rtsatt ringa F örfalskningar av finländska sedlar påträffades något m er än året innan, dvs. 188 stycken. F ö r falskningarna var huvudsakligen enskilda fall. Finlands Bank arran g erad e tillsam m ans med centralkrim inalpolisen 10 sem inarier om före byggande av sedelförfalskningar. D essutom p ro d ucerade banken m aterial för professionella sed elh anterare i konsten a tt k än n a igen en äkta sedel. decem ber 1997 i om lopp för 127 m iljoner m ark. F inlands B ank ä r skyldig a tt lösa in de ogiltiga m ynten under tio å r efter a tt beslutet trä tt i kraft, dvs. fram till slutet av U nder 1997 löste F inlands Bank in sedlar och m ynt som hade u p p h ö rt a tt gälla den 1 jan u ari 1994 för 6 m iljoner m ark respektive 2 m iljoner m ark. Samarbete med Europeiska unionen M y n tströ m m arn a fo rtsatte a tt m inska F inlands Bank gav ut b ruksm ynt för 775 m iljo ner m ark. D et utgivna beloppet m inskade m ed 20 procent från föregående år. Beloppet m o ttagna m ynt var 722 m iljoner m ark. U nder 1997 uppgick m ynthanteringsavgifterna till 3.6 m iljoner m ark, vilket var 1.7 m iljoner m ark m indre än A ntalet p restatio n er sjönk med ca 16 procent. A tt det to ta la beloppet m ins kade berodde delvis också på a tt avgiften sänktes T re jubileum sm ynt gavs ut under året. M ed anledning av 100-årsjubileet av Paavo N urm is födelse gavs e tt jubileum sm ynt i silver ut, vars nom inella värde är 100 m ark. M yntet präglades i exem plar. E tt 1000-marks jubileum sm ynt i guld gavs ut med anledning av 80-årsjubileet av F inlands självständighet och guldm yntet p räg la des i exem plar. Sam tidigt gavs ett 25m arks jubileum sm ynt ut som tillverkats i alum i nium brons och kopparnickel. D et präglades i exem plar. Enligt en fö rordning av EU :s m inisterråd får ett E U -lands cen tralb an k inneha högst 10 p ro cent av beloppet utelöpande m ynt. F inlands Banks m yntinnehav var störst, dvs. 8.1 procent av beloppet utelöpande m ynt, den 28 februari 1997 men uppgick vid årets slut till 6.4 procent. Finansm inisteriet beslutade med stöd av m yntlagen a tt den föregående m yntseriens 1m arksm ynt präglade och 5-m arksm ynt präglade skulle u p p h ö ra a tt gälla den 1 ja n u a ri Dessa m ynt hade i novem ber 1993 ersatts med m ynt i den nya m ynt serien. Vid slutet av 1997 fanns det ogiltiga 1m arksm ynt i om lopp till ett värde av 123 m iljoner m ark och 5-m arksm ynt till ett värde av 78 m iljo ner m ark. F inansm inisteriet beslutade vidare a tt jubileum sm ynten i silver från åren skulle u p p h ö ra a tt gälla. S ådana fanns den 31 Förberedelser för den ekonom iska och m o n etära unionen F örberedelserna för den tredje etappen av EU :s ekonom iska och m o n etära union (E M U ) var en högt p rio riterad sektor i F inlands B anks verk sam het under Banken deltog i förberedel serna p å E U -nivå särskilt inom E uropeiska m o netära in stitutet (E M I) och EU :s m o n etära k o m m itté. EM I spelar en central roll i förberedelserna för den ekonom iska och m o netära unionens penning- och valutapolitik, betalningsförm edlingen och eurosedlarna. EU :s kom m ission och m one tära kom m itté d eltar intensivt i förberedelserna för den tredje etappen bl.a. genom a tt bereda u tk ast till gem enskapslagstiftning och a n d ra frå gor som tas upp till behandling av EU :s råd. Enligt M a astrich tfö rd rag et h a r EM I under den an d ra etappen av den ekonom iska och m one tä ra unionen, som sta rtad e vid början av 1994, fo rtsa tt de p rak tisk a förberedelser som centralbankschefskom m ittén p å sin tid inledde m ed ta n ke på den ekonom iska och m o n etära unionens tredje etap p som skall starta den 1 ja n u a ri F inlands Bank har deltagit i allt förberedelsear bete inom E M I. F ö r E M I:s beredningsarbete svarar på högsta nivå E M I:s råd. Som rådets beredningsorgan fungerar ställfö reträd ark o m m ittén och ett antal u n d erkom m ittéer och arb etsg ru p p er. Finlands Bank hade rep resen tan ter i sam tliga. U n d erk o m m ittéerna ä r penningpolitiska underkom m ittén, v alu tapolitiska und erk o m m ittén och u n d erk o m m ittén för banktillsyn. A rb etsg ru p p ern a för be talningssystem, sedlar, statistik, redovisningsfrå gor och in fo rm ationsteknik och arbetsgruppen med legala experter är stående arbetsgrupper. U n d er dessa u n d erkom m ittéer och arb e tsg ru p per fu ngerar dessutom e tt an tal u n d erarb ets gru p p er som b eh an d lar specialfrågor och som vanligen ä r tillsatta en d ast för en viss tid.

6 28 F inlands Banks representant i E M l:s råd var direktionens o rd fö ran d e Sirkka H äm äläinen och i rådets ställfö reträd ark o m m itté direktionsm edlem m en M atti V anhala. U n d er 1997 fokuserades E M l:s a rb e tsp ro gram bland a n n a t på strategier och instrum ent för den fram tid a penningpolitiken, sk ap an d e av ett för hela E U -o m råd et gem ensam t betalnings system i realtid, T A R G E T, som fungerar enligt bruttoavvecklingsprincipen och som behövs för verksam heten på den gem ensam m a Finansm ark naden, sam t på säkerhets- och designfrågor i sedelplaneringen. Förberedelserna för a tt fast ställa och fördela de s.k. m on etära inkom sterna, som de nationella cen tralb an k ern a får för bedri vandet av den gem ensam m a penningpolitiken och för sedelutgivningen, fo rtsatte också in ten sivt. F örberedelser krävde alltjäm t också frågor rö ran d e in fö ran d et av euron och de än d rin g ar i lagstiftningen om nationella c e n tralb an k er som EM U kräver. I und erk o m m ittén för banktillsyn fortsatte diskussionen om utvecklandet av sam arbetet m ellan m edlem sländerna på o m råd et för finansiell tillsyn och om E uropeiska c e n tra lb a n ken E C B :soch E uropeiska centralbankssystem et ECBS eventuella roll n är det gäller att övervaka det finansiella system et och främ ja dess stabilitet under E M U :s tredje etapp. 1 april 1997 publicerade EM 1 sin tredje å rsra p p o rt om den ekonom isk-politiska och penningoch valu tap o litisk a utvecklingen i E uropeiska unionen sam t om E M l:s uppgifter och verksam het. I å rsra p p o rte n ingår också en d etaljerad be skrivning av årets förberedelser för övergången till E M U :s tredje etapp. Enligt M aastrich tfö rd rag et fattas besluten om den gem ensam m a penningpolitiken i ett råd som b estår av cheferna för de nationella cen tralb an k e rn a och E uropeiska cen tralb an k en s direktion. F ö rberedelserna u nder 1997 h ar be k rä fta t a tt de p rak tisk a åtg ä rd e r som kräv s för den gem ensam m a penningpolitiken k om m er a tt vidtas d ecentraliserat i de nationella cen tral bankern a. R ep resen tan ter för Finlands Bank deltog till sam m ans m ed rep resen tan ter för finansm iniste riet i de m öten som hölls av E U :s m o n etära kom m itté och dess ställfö reträd ark o m m itté sam t E U :s ek o nom isk-politiska k o m m itté. I den m o n etära k om m ittén representerades Finlands Bank av direktionsm edlem m en M atti V anhala och i dess ställfö reträd ark o m m itté av d irek tio n ens rådgivare P eter N yberg. 29 Inom det rik som fattande E M U -p ro jek tet u n der ledning av finansm inisteriet deltog Finlands Bank i förberedelser som syftar till a tt alla lag än d rin g ar och a n d ra förberedelser som krävs för etap p tre av E M U h ar åtg ä rd a ts på alla sam hälls om råden före ingången av Inom lagstift ningen h a r bl.a. bestäm m elser om F inlands Banks ställning varit under beredning. Eftersom Finlands Bank senast vid starten av E M U.s etap p tre slutar b eräk n a och n o tera referensrän to r kom m er k o ntinuiteten av avtal b u n d n a till dessa rä n to r a tt säkerställas genom m yndighetsanvisningar och lagstiftning. Finlands Bank inform erade b an k e rn a i m ånga sam m an h an g om E M U -förberedelserna och nödvändiga gem ensam m a åtgärder. B ankerna har i sin tu r hållit centralbanken u n d e rrä tta d om sina förberedelser. S am arbetet h a r varit m est k o n k ret inom om rådet för betalningssystem en i förberedelserna för in fö ran d et av T A R G E T. Testningen av de enskilda län dernas T A R G E T system kunde inledas under året. Penning-, valuta- och finanspolitik F örberedelserna för strategierna för den gem en sam m a penningpolitiken fo rtsatte inom EM I under EM I publicerade i februari en rap p o rt om elem enten i den fram tida penningpoliti ken, d ä r EM I föreslog en penningpolitik baserad på antingen ett interm ediärt penningm ängdsm ål eller ett direkt inflationsm ål. R a p p o rten talade m ot en an v ändning av valutakursen, rän tan eller den nom inella b ru tto n atio n a lp ro d u k ten som in term ediärt mål för penningpolitiken. D en an aly serade också de g o d k än d a huvudstrategialternativens sam t deras varianters effektivitet, tillförlit lighet, klarhet och k o n tin u itet sam t förenlighet med ECBS oavhängighet. A nalyserna h a r varit svåra a tt göra eftersom det än n u inte kan finnas några em piriska d ata om de penningpolitiska transm issionsm ekanis m erna inom det fram tida euro o m råd et. F ö r penningm ängdsm ålet ta la r bl.a. kontinuitetsskäl, d ärfö r a tt T yskland, a n k a rlan d e t i E R M, dim ensionerar sin penningpolitik enligt det in term ediära penningm ängdsm ålet. E tt direkt in flationsm ål vore åter a tt föredra inte b ara på grund av osäkerheten i penningefterfrågeprognoserna utan också bland a n n a t fö r att allm än heten fö rstår dess innebörd och för a tt ECB:s huvudm ål, prisstabilitet, på det sättet direkt skulle k o m m a i fokus. U töver ett eventuellt interm ediärt mål för pen ningpolitiken skall ECBS också besluta om a n d ra frågor som rö r den penningpolitiska strate gin, t.ex. h u r långfristiga m ålsättn in g arn a skall v ara och vilket m anöverutrym m e kring m ålet som eventuellt skall tillåtas. EM I fortsätter u t form ningen av den penningpolitiska strategin bland a n n a t genom a tt p ro d u cera em piriska un d ersö kningar om m edlem sländernas penning politiska transm issionsm ekanism er, olika inflationsindikatorers egenskaper och olika penning aggregats prognosvärde och tillförlitlighet. I ja n u a ri publicerade EM I rap p o rten Den gem ensam m a penningpolitiken i etap p tre: Specificering av styrsystem et. Syftet med rap p o rten var a tt inform era allm änheten om de operativa aspekterna på penningpolitiken i E uropeiska centralbankssystem et ECBS, dvs. strategiska a s pekter och de viktigaste egenskaperna hos de penningpolitiska instrum ent, förfaranden och stö d o p eratio n er som EM I förbereder. A rbetet fram skred sn ab b t under året och i septem ber publicerade EM I rap p o rten Den gem ensam m a penningpolitiken i etapp tre: A llm än d o k u m e n ta tion av ECBS penningpolitiska instrum ent och fö rfa ran d en. Även om de definitiva besluten om ECBS pen ningpolitiska instrum ent fattas av ECB ä r det sannolikt a tt de slutliga valen i sto r utsträckning följer de lösningar som skisserats i den allm änna d o k u m entationen. Införandet av penningpolitis ka instrum ent kräver en lång förberedelse, och E U -cen tralb an k ern a h a r förberett sig endast för de planer som presenterats i den allm änna d o k u m entationen. ECBS kom m er sannolikt a tt a n vända d o k u m en tatio n en som ett slags m eny d är läm pliga in strum ent kan väljas ut för utform ning av den penningpolitiska arsenalen. I d o k u m en tatio n en gavs en detaljerad presen tation av ö p p en m ark n ad so p eratio n er, stående faciliteter och kassakravssystem et sam t de fö rfa randen som skall tilläm pas vid användningen av dessa. ECBS kom m er a tt an v än d a ö p p en m ark n ad so p eratio n er för räntestyrning, hantering av likviditeten på penningm arknaden och signaler om penningpolitikens inriktning. M ed hjälp av de stående faciliteterna skall ECBS däm pa den k o rtaste p en n in g m ark n ad srän tan s, dagslånerän tan s, rörelser och eventuellt signalera om den penningpolitiska linjen. O m ECB beslutar a tt ta i bruk e tt kassakravssystem kom m er syftet i första han d a tt vara a tt stabilisera pen n in g m ark n ad s rä n to rn a, a tt skapa eller fö rstärk a ett strukturellt ce n tralb an k su n d ersk o tt och m öjligen a tt styra penningm ängdens tillväxt. I dokum en tatio n en fastställdes dessutom urvalskriterierna för m ot p arte rn a och säk erh etern a vid ECBS penningpo litiska operationer. F örberedelserna för en ny växelkursm ekan ism (E R M 2) ku n d e slutföras under Enligt en resolution som an to g s på E uropeiska rådets m öte i A m sterdam i ju n i inleds den nya växel kursm ekanism ens verksam het vid starten av etap p tre den 1 ja n u a ri M ekanism en är avsedd för de E U -län d er som stan n ar utan fö r euro o m råd et. D eltag an d et ä r frivilligt, men län derna fö rväntas an slu ta sig till m ekanism en vid starten av etap p tre eller senare. Den nya växel kursm ekanism en kom m er a tt basera sig på cen tralk u rser som fastställs i relation till euron. F lu k tu ationsintervallet kring centralkursen kom m er a tt vara ± 15 procent. C entralkursen och fluktuationsintervallet fastställs av m edlem slän dernas finansm inistrar, ECB och chefdirektörer na för cen tra lb an k ern a i de länder som d eltar i ER M 2 genom e tt gem ensam t förfaran d e d är kom m issionen deltar. F öre det konsulteras den ekonom iska och finansiella kom m ittén, som skall tillsättas vid början av etap p tre. F inansm i nistrar och centralbankschefer i m edlem sländer som inte d eltar i E R M 2 h ar rä tt a tt delta i fö rfaran d et, men de h a r inte rö strä tt. Alla av talsp arter har rä tt a tt initiera ett konfidentiellt fö rfarande i syfte a tt om p rö v a centralkursen. Interventionerna vid flu k tu atio n sg rän sern a är au to m a tisk a och till storleken obegränsade. Den u ltra k o rta kreditfaciliteten (Very Short-T erm F inancing, V STF) kom m er fortsättningsvis att k u n n a an v än d as fö r finansiering av interven tionerna. Både ECB och de nationella central b an k er som d eltar i E R M 2 kan em ellertid sus pendera interventionen om den stå r i konflikt med prisstabilitetsm ålet. C en tralb an k ern a kan även kom m a överens om interventioner inom flu k tu atio n sg rän sern a. ECB och de m yndigheter som sv arar för valu tak u rspolitiken i ett E R M 2-land kan enas om ett n ärm are valu tak u rssam arb ete, t.ex. om e tt sm a lare flu k tu atio n sb a n d än n o rm alt. F ö rfaran d et beror på vad som överenskom m its och det kan tilläm pas inform ellt eller form ellt. I det senare fallet ingår e tt interventionsstöd i sam arbetet. I övrigt fokuserades förberedelserna för valu tapolitiken på frågor rö ran d e förvaltningen av ECB:s valutareserv. D en valutareserv som skall överföras till ECB:s balan sräk n in g kom m er a tt förvaltas decentraliserat så a tt de nationella cen tralb an k ern a u tfö r det p ra k tisk a a rb e tet enligt

7 31 30 talningar mellan b a n k ern a och för k u n d b etal ningar bestäm des a tt T A R G E T förutom u nder veckosluten skall vara stängt endast på juloch nyårsdagen. I fråga om a n d ra nationella helgdagar kan de nationella ce n tralb an k ern a själva fastställa öpp ettid ern a för system et i res pektive land. G rän sö v ersk rid an d e betalningar kan alltid förm edlas m ellan de länder vars ban k er är ö p p n a även om b a n k ern a är stängda i an d ra länder. Till de ö p p n a frågorna h ö r än n u p rissättn in g en av T A R G E T -b etaln in g ar och kredit under dagen till cen tralb an k er i E U -län d er som inte deltar i valutaunionen från starten. Om cen tral b anken i ett m edlem sland u ta n fö r eu ro o m råd et fick rä tt till kredit under dagen i en cen tralb an k inom eu ro o m råd et skulle d e tta fö rb ä ttra m öjlig h eterna för företagen i landet a tt förm edla b e tal n ingar i T A R G E T, vilket skulle ö k a T A R G E T :s k o n k u rren sk raft som betalningsförm edlingsm ekanism. De interna revisorerna i E U -ländernas cen tralb an k er följde T A R G E T -fö rb ered elsern a i en egen arb etsgrupp som tillsatts för a tt granska projektet. Beredningen av värdepappersavvecklingen fortsatte med m ålet a tt g aran tera en trygg och effektiv hantering av säkerheterna i penningpoli tiken och betalningsrörelsen under E M U :s tredje etapp. R iktlinjerna för värdepappersavveckling en publicerades i februari 1997 i E M I:s rap p o rt EU Securities Settlem ent Systems Issues Related to Stage T hree o f E M U. F ö r gränsöver skridande hantering av säkerheter h ar en korrespondentcentralbanksm odell plan erats som gör det m öjligt a tt u tnyttja säkerheter u to m lan d s i de fall d å centralbanksfinansiering erhålls från det egna landets centralbank. E U :s värdepapperscentraler p lanerar a tt fö rb ä ttra sina k o m m u n ik a Betalningssystem en tionssystem så a tt säkerheter skulle ku n n a a n v ändas gränsöverskridande. F ö r avvecklingssyspå hösten publicerades den a n d ra lägesrapporten tem en i värdepappershandeln och förbindelserna om T A R G E T -sy stem et m ed specificering av m ellan dem h a r u tarb e ta ts m inim ikrav som skall principerna för det nya betalningssystem et, som skapa större trygghet i hanteringen av säkerhe skall täck a hela E U -om rådet. tern a för centralbankskrediter. U nder 1997 fo rtsatte E M I sitt intensiva p ro S.k. distansdeltagande, dvs. cen tralb an k sfi je k tarb e te a tt utveckla T A R G E T -system et i sam nansiering från en u tländsk cen tralb an k direkt råd med de nationella cen tralb an k ern a. T A R m ot säkerheter d ä r eller i hem landet, kom m er G E T -system et bildas så a tt E U -län d ern as n a tio inte a tt vara m öjligt genast vid E M U -starten. nella bruttoavvecklingssystem i realtid (R T G S E M I h ar också u tre tt de elektroniska k o rtsystem en) k o p p las sam m an till ett gem ensam t och nätp en g arn as betydelse som betalnings nätverk som används för de penningpolitiska medel och h u r c en tralb an k ern a skall förhålla sig tran sa k tio n e rn a i etapp tre av den ekonom iska till dem i sin egenskap av övervakare av betal och m o n etära unionen. T A R G E T kan också a n ningssystem en och likviditetsreglerare. vändas för a n d ra sto ra betaln in g ar, t.ex. för be E CB:s anvisningar. U n d er 1997 inleddes de in ter na förberedelserna för a tt bygga upp IT-beredskapen. I sam arbete m ed a n d ra intresseorganisationer inom den finansiella sektorn u tarb etad e EU :s b an k fören in g (B anking F ed eratio n o f the E u ro pean U nion) som m aren 1997 en rek o m m en d a tion om en gem ensam m ark n ad sp rax is på p en ning-, obligations- och v alu tam ark n ad ern a inom euro o m råd et. E M I tillstyrkte förslaget m ed ett positivt yttran d e. Stabilitets- och tillväxtpakten, som länge varit u nder beredning i m o n etära k o m m ittén, antogs slutligen vid E uropeiska rådets m öte i A m ster dam i jun i. Pakten består av E uropeiska rådets resolution och två fö ro rd n in g ar av E U -rådet. F ö ro rd n in g a rn a gäller dels h u r offentliga sam funds finansiella ställning skall övervakas och den eko nom isk-politiska övervakningen och harm oniseringen effektiveras, dels h u r tilläm p ningen av fö rfaran d et vid alltför stora u n d ersk o tt k an påskyndas och förtydligas. E uropeiska rådet u p p m an ad e vid sitt m öte i ju n i kom m issionen och E k ofin-rådet, som består av finans- och ekonom im inistrar, a tt u tred a h u r m edlem sländerna kunde effektivera sitt ekonom isk-politiska sam arbete under den ekonom iska och m o n etära unionens tredje etapp. Ä rendet bereddes i den m on etära k om m ittén under årets senare hälft. I decem ber läm nade E kofin-rådet sin ra p p o rt till E uropeiska råd et om de fram steg som gjorts i arbetet. Vid sitt m öte i L uxem burg den decem ber beslutade E uropeiska rå det a tt finan sm in istrarn a i eu ro o m råd ets m ed lem sländer kan sam las inofficiellt för a tt disk u te ra frågo r som rö r deras särskilda an sv arso m rå den n ä r det gäller den gem ensam m a valutan. Redovisningsprinciper E M I:s arb etsg ru p p för redovisningsfrågor fo rt satte 1997 beredningen av redovisningstekniska frågor. A rbetsgruppen behandlade olika värderings- och prissättningsprinciper, redovisningen av poster u tan fö r balansräkningen och bered ningen av bestäm m elser om övergångsperiod och reserveringar. A rbetsgruppen lade även fram ett förslag om hur ofta ECBS redovisningsdata skall rap p o rte ra s under E M U :s tredje etapp. I fråga om de redovisningstekniska detaljerna har m ålet varit a tt harm onisera de nationella cen tralb an k ern as redovisningsprinciper. I p ra k tiken ä r det k n a p p ast m öjligt a tt helt harm onise ra redovisningsm etoderna före starten av etapp tre, utan vissa obetydliga skillnader kom m er tr o ligen a tt kvarstå. M onetära inkom ster M on etära inkom ster uppkom m er när E u ro peiska centralbankssystem et utfö r sina pen ningpolitiska uppgifter, fram för allt sedelutgiv ning. B eräkningen och fördelningen av de m o netära inkom sterna regleras i M aastrichtfördraget. F ö rd ra g et tillåter under en övergångs tid på högst fem å r en s.k. indirekt kalkyl m etod d ä r inkom stbasen utgörs av sedlar och kreditinstitutens in sättn in g ar i ECBS fat tades beslut om a tt u tn yttja d enna m öjlighet under en övergångsperiod, eftersom de n a tio nella centralb an k ern as balansräkningsstruktu rer ä r så olika a tt en om edelbar övergång till den direkta m etoden skulle bli för kom pli cerad. K alkylm etoden och altern ativ a lösning ar detaljgranskades 1997, och de p rak tisk a fö r beredelserna för beräkningen av de m o netära inkom sterna fo rtsä tter Tillsyns- och stabilitetsfrågor I E M L s u n d erk o m m itté för banktillsyn och i E M I:s råd fortsatte diskussionerna om vilken ECB:s och ECBS roll b ö r vara i frågor som gäller banktillsyn och de finansiella m ark n ad ern as sta bilitet. D et blir de nationella m yndigheterna som kom m er a tt an sv ara för den egentliga b anktill synen också u n der den tredje etappen av E M U. I diskussionen om ECB:s roll n ä r det gäller a tt tillhandahålla likviditetsstöd h ar m an hittills inte k u n n at enas om någon gem ensam linje. En a rb etsg ru p p (S u b -G ro u p on D evelopm ents in Banking) under E M L s underkom m itté för banktillsyn analyserade fak to rer som inver kar på ban k ern as lönsam het på m edellång och lång sikt (den tekniska utvecklingen, överkapaci teten, värdepapperiseringen, E M U ). D essutom utredde un d erk o m m ittén i vilken m ån m akroekonom iska in d ik ato rer kunde u tn y ttjas vid till synen av b a n k sek to rn och enskilda banker. Lagberedning I o k to b e r offentliggjorde E M I en ra p p o rt (Legal C onvergence R eport) som bedöm de i vilken om fattning lagbestäm m elserna om cen tralb an k ern a m o tsv arar kraven enligt M aastrichtfördraget. Enligt rap p o rten var lagstiftningen om Finlands Bank än n u inte helt i överensstäm m else med fö r draget. D e största olikheterna m ellan den fin ländska centralbankslagstiftningen och M aas trich tfö rd rag et elim inerades dock då lagen om F inlands Bank trä d d e i k raft den I ja n u a ri A rb etet i EM Ls arb etsg ru p p med legala exper ter fokuserades 1997 på detaljfrågor. G ruppen behandlade bland an n a t avtalen om penningpoli tiska instrum ent och fö rfaran d en och avtalen om betalningssystem. B estäm m elserna om in fö ran d et av euron ingår i två fö ro rd n in g ar u tfärd ad e av E uropeiska unio nens råd, av vilka den ena u tfärdades den 17 juli Syftet med d enna fö rordning är dels a tt skapa den rättsliga säkerhet som m arknaderna behöver bland a n n a t för k o n trak tsk o n tin u ite t, dels a tt u n d e rlä tta de tekniska förberedelserna inför övergången till euro. I förordningen k o n stateras rent allm än t a tt in fö ran d et av euron inte påv erk a r gällande avtalsvillkor och bekräftas a tt hänvisningarna till officiella ecu från och med den 1ja n u a ri 1999 kom m er a tt ersättas m ed h ä n visningar till euron så a tt en eu ro m o tsv arar en ecu. F ö ro rdningen innehåller också bestäm m el ser om h u r om räk n in g skall ske av de o återkalle ligt låsta växelkurserna och h u r avrundningen skall gå till vid en sådan om räkning. D en a n d ra råd sförordningen, som innehåller den rättsliga ram en för det egentliga införandet av euron och bestäm m elser för övergångsperio den, trä d e r i k raft vid början av Enligt den ä r v alutan i de m edlem sstater som deltar i EM U :s tredje etap p euro från och med den 1 jan u ari U nder övergångsperioden, som slutar vid utgången av 2001, tilläm pas fortsättningsvis n a

8 33 32 tionell lagstiftning och euro kan uttryckas också i nationella m yntenheter. Sedlarna och m ynten i euro sätts i om lo p p vid b örjan av 2002 enligt E uropeiska rådets beslut i decem ber. De n a tio nella sedlarna och m ynten bibehåller sin statu s som lagliga betalningsm edel under en högst sex m ånader lång övergångsperiod. fin-rådet. De tekniska förberedelserna för fram ställningen av m ynt och m yntbehovet b eh an d la des också i m o netära kom m ittén. Övrigt internationellt samarbete Internationella regleringsbanken Eurosedlar och eurom ynt U tifrån det förslag till eurosedlar som vann de signtävlingen i decem ber 1996 b örjade en sedel serie som uppfyller alla tekniska krav och säker hetskrav fram ställas und er D å utkasten till eurosedlarn a offentliggjordes i juli 1997 hade de ännu inte sam tliga detaljer och säkerhetselem ent som kom m er a tt finnas på de slutliga sedlarna. U nder året fo rtsatte testsedelprojektet, som utredde olika sedeltryckeriers m öjligheter a tt till verka identiska euro sed lar som uppfyller de tek niska kraven. V idare utreddes h u r väl testsedlar som tryckts av olika sedeltillverkare och på olika slags sedelpapper kan avläsas i olika sedelsorteringsm askiner. Förberedelserna för p ro d u k tio n och utgivning av eurosed lar fo rtsatte under året. F ram fö r allt granskades altern ativ a p ro d u k tio n sarran g em ang och d ith ö ra n d e k o stn ad sfråg o r. U tgiv nings- och lagringsbehovet i fråga om olika sedel valörer bedöm des också liksom övergångsperio dens längd efter utgivningen av eurosedlar. P enningförsörjningsfrågorna diskuterades livligt und er året. Bland a n n a t fattades beslut om a tt in rätta en gem ensam d a ta b a n k över sedelför falskningar. D ärem o t nåddes inte enighet om någon gem ensam strategi för h u r c e n tralb an k er na i länd ern a inom eu ro o m råd et skall växla in och ta hem sina sedlar efter a tt växelkurserna oåterkalleligen h a r låsts den 1 ja n u a ri U nder året an o rd n a d e E M I en sam m ankom st med fö reträd are för de europeiska b a n k o rg an isa tionerna, au to m atb ran sch en (E u ro p ean Vending A ssociation) och p riv ata v ärd etran sp o rtfö retag. På m ötet d iskuterades bland a n n a t m öjligheter na a tt förenkla b an k sek to rn s arbete vid konverteringen till eu ro, a u to m atb ran sch en s behov bland a n n a t i fråga om sedlarnas äk thetsdetaljer, och logistiska problem i sam b an d m ed konverteringen. F örberedelserna av eurom ynten fram skred parallellt m ed förberedelserna av eu rosedlarna. F ö r beredningen svarar en arb etsg ru p p beståen de av m yntverkscheferna under ledning av E ko Internationella regleringsbanken (BIS) ä r cen tralb an k ern as gem ensam m a ban k och deras sam arbetsorganisation. Vid m ånadsm ötena i Basel d isk u terar centralbankschefer och sak k u n niga fram för allt penning- och valutapolitiska frågor. O ckså läget på finansm arknaden och a n d ra aktuella frågor som berör cen tralb an k ern a d ryftas på m ötena. O rd fö ran d en i F inlands Banks direktion Sirk ka H äm äläinen m edverkade i styrgruppen, som skall övervaka och leda utvecklandet av BIS stöd till ce n tralb an k ern a i m anagem entfrågor. G ru p pen h a r sju m edlem m ar, som alla representerar den högsta ledningen i respektive centralbanker. U n d er 1997 fokuserades gruppens arbete på en jäm förelse av cen tralb an k ern as uppgifter, k a p a citet och kostnadseffektivitet och på frågor om tillsynen av finansm arknaden. Internationella regleringsbanken u p p rä tth å l ler ett dataregister för uppföljning av ce n tra lb an kernas tekniska bistånd till transitionsekonom ierna. BIS stod också för de prak tisk a arran g e m angen vid uppföljnings- och k o o rdinationsm ötena om det tekniska bistånd som adm inistreras av Internationella valutafonden. I dessa m öten deltog representanter för Finlands Bank. Internationella valutafonden D en stadgeenliga årliga ko n su ltatio n en enligt A rtikel IV m ellan Internationella valutafonden (IM F ) och Finland ägde rum i april. U nder besö ket granskade fondens ekonom er det ekonom is ka läget i F inland. K o n su ltatio n srap p o rten be handlades av fondens direktion i juli. Enligt sin nya praxis publicerade IM F ett k o rt pressm edde lande om direktionens behandling av rap p o rten. IM F :s direktion ansåg a tt F inlands ekonom iska politik generellt sett h a r varit lyckad. D irek tio nen und erströ k dock a tt F inland bo rd e fo rtsä tta a tt konsolidera den offentliga ekonom in och ef fektivera åtg ä rd e rn a för a tt ö k a flexibiliteten på arb etsm ark n ad en så a tt arbetslösheten m inskar. Prioriterade om råden i valutafondens verk sam het 1997 v a r a tt övervaka m edlem sländernas ekonom i, a tt säkerställa en så störningsfri verk sam hetsm iljö som möjligt på de internationella kapital- och v alu tam a rk n ad ern a, a tt tillgodose behovet av finansiella resurser och a tt hjälpa fattiga och skuldsatta m edlem sländer a tt klara sig. D en globala integrationen på fin an sm a rk n a derna och de till följd av om vandlingsprocessen i ekonom in ökade riskerna för a tt stö rningarna fo rtp la n ta r sig satte fondens resurser och verksam hetsprinciper på ett h å rt prov. IM F sökte å te ru p p rä tta fö rtro en d et för Syd ost- och O stasien och återställa den ekonom iska stabiliteten i om råd et sam t m otverka orostendensernas spridning till de internationella valutaoch k ap italm ark n ad ern a. I juli förlängde fonden den tidigare beviljade utvidgade finansieringen till Filippinerna och höjde den till 0.8 m iljarder särskilda drag n in g srätter (Special D raw ings Rights, SD R ). I augusti beviljade IM F T hailand en stan d bykredit på 2.9 m iljarder SD R och i novem ber Indonesien en stan d b y k red it på 7.3 m iljarder S D R, båda som en del av ett större finansieringsarrangem ang. I decem ber beviljade IM F Sydkorea en standbykredit på 15.5 m iljar der SD R också som en del av ett större finansie ringsarrangem ang. S törsta delen av lånet till Syd korea ges em ellertid inom ram en för den i decem ber in rättad e s.k. supplem entära reservfaciliteten (Supplem ental Reserve Facility). Faciliteten m öjliggör utlåning av exceptionellt sto ra belopp m ed relativt ko rt återbetalningstid. V alutafonden försöker öka den ekonom iska inform ationen och höja dess kvalitet så a tt m a rk naderna ä r så väl inform erade som m öjligt om m edlem sländernas ekonom ier, vilket an ta s m ins ka stö rn in g ar till följd av ov än tad e händelser. D etta var m ålet fö r det kontinuerliga utveck lingsarbete för a tt stan d ard isera praxis för of fentliggörande av statistik som fonden hade in lett redan Inform ationen fö rb ättrad e s ock så tack vare beslutet i april a tt publicera ett k o rt pressm eddelande om direktionens slutsatser på grundval av ra p p o rte r från k o n su ltatio n er enligt A rtikel IV, om m edlem slandet i fråga sam tycker till det. Fonden publicerar dock inte m arknadskänsligt m aterial. De risker som u p p stå tt och vuxit i ta k t med integrationen på fin an sm ark n ad ern a ökade trycket a tt stärk a IM F:s finansiella resurser. I sam band med årsm ötet i H ongkong i septem ber beslutades d ä rfö r a tt en höjning av m edlem skvoterna med 45 procent från nuv aran d e drygt H m iljarder SD R skulle föreslås för valutafondens styrelse. Efter kvothöjningen skall m edlem skvoterna sam m anlagt uppgå till ca 212 m iljarder SD R. Enligt förslaget skall tre fjärdedelar av höjningen fördelas i p ro p o rtio n till de gällande m edlem skvoterna, m edan återstoden tilldelas så a tt ländernas verkliga ekonom iska sty rk efö rh ål landen b ä ttre avspeglas i m edlem skvoterna. E n skilda särskilda tilldelningar ges fem länder vars m edlem skvoter ytterst m a rk a n t avviker från de kalkylm ässiga m edlem skvoterna och som dess utom på m edellång sikt väntas k u n n a fö rb ättra valutafondens likviditet. Enligt förslaget skulle Finlands m edlem skvot öka med k n a p p t 47 p ro cent, dvs. från nuv aran d e m iljoner SD R till m iljoner SD R (från 6.3 till 9.3 m iljarder m ark enligt S D R -kursen vid 1997 års slut). I procent av sum m an av m edlem skvoterna förblir Finlands m edlem skvot dock p ra k tisk t taget ofö r ä n d ra d eller ca 0.6 procent. D et definitiva beslu tet om höjningen av m edlem skvoterna fattas V alutafonden försöker också öka sina m öjlig heter a tt ta upp lån från m edlem sländerna genom det s.k. N A B -avtalet(n ew A rran g em en tsto Borrow). D å det trä d er i kraft kom m er det a tt kom plettera det äldre s.k. G A B -avtalet (G eneral Arrangem ents to B orrow ) som fonden upprätth ållit tillsam m ans med G 1O-länderna. L ånepotentialen, 34 m iljarder SD R, är dubbelt så sto r som den tidigare. D et nya arran g em an g et ä r avsett att avvärja den system risk som h o ta r det in tern atio nella finansiella system et. K reditgivare ä r nu 25 IM F -m edlem sländer eller deras centralbanker. F inansieringsandelarna fastställs enligt m ed lem sländernas p ro p o rtio n ella m edlem skvoter, dock så a tt den m insta m öjliga andelen i a rra n gem anget ä r 1 procent av to talbeloppet, dvs. 340 m iljoner SD R (2.5 m iljarder m ark). Bland a n n a t Finland d eltar med d etta belopp. N A B -avtalet trä d e r i kraft då det h a r g o d k än ts av behöriga organ i deltag arlän d ern a och m inst 85 procent av de sam m anlagda finansiella å ta g an d e n a har sä kerställts. Å rsm ötet beslutade a tt en särskild engångstilldelning av särskilda d rag n in g srätter till m ed lem sländerna skulle genom föras. A lla n u v arande m edlem sländer har inte varit m edlem m ar i IM F från början och har d ä rfö r inte k u n n a t delta i varje tilldelning. Engångstilldelningen skall k o r rigera snedvridningarna så att sam tliga m edlem s länder kum ulativt får en S D R -k v o t på 29.3 p ro cent av sin m edlem skvot. G enom den särskilda tilldelningen fö rdubblas kvotsum m an till k n ap p t

9 m iljarder SD R. Stadgeändringen träder i kraft då den godkänts av tre fem tedelar av medlem m arna med en sam m anlagd röstandel på m inst 85 procent. 1 valutafonden pågick också förberedelser för en revidering av avtalsartiklarna så att fria kapitalrörelser blir ett av organisationens mål. I praktiken har fonden redan länge understött fria kapitalrörelser och vill nu göra denna praxis officiell. För att liberaliseringen skall bli effektiv kom m er fonden att i så stor om fattning som m öjligt säkerställa a tt de bakom liggande finansiella transaktionerna är fria. Avsikten är dock a tt fram för allt inom en övergångsperiod tem porärt tillåta en begränsning av kapitalrörelserna i exceptionella situationer. Vid reform en kom m er hänsyn a tt tas till and ra internationella organisationers befogenheter och ansvar på detta om råde. Främ st ur behörighetssynpunkt har frågan diskuterats även inom EU. Våren 1997 vidtogs praktiska åtgärder inom ram en för valutafondens och Världsbankens gem ensam m a initiativ för att hjälpa fattiga och skuldsatta länder. De första länderna kunde godkännas efter att man enats om utförliga regler och behörighetskriterier sam t skuldlättnadernas om fattning och skuldbördans fördelning mellan finansiärerna. Syftet med detta s.k. H lpc -initiativ (Highly Indebted Poor C ountries) är att ett överskuldsatt land som genom gått en effektiv anpassningsprocess skall få sin skuldsituation under kontroll med hjälp av låneeftergifter på medellång sikt. IM F deltar i initiativet via strukturanpassningsfaciliteten ESA F (Enhanced Structural A djustm ent Facilitv). Eftersom enighet om ESA F-facilitetens egen finansiering för perioden ännu inte nåddes, är också frågan om IM F:s andel av HIPC-finansieringen öppen. U nder året behandlade valutafonden även frågor som gällde EM U. V alutafonden anordnade i mars ett större EM U -sem inarium som analyserade E M U :s effekter ur det internationella betalningssystem ets och Internationella valutafondens synvinkel. Det egentliga förberedelsearbetet inom IM F fokuserades på utredning av alla sådana frågor där förverkligandet av EM U kom m er att inverka på IM F:s verksam het. Finlands representant i IM F:s styrelse var ordföranden i Finlands Banks direktion Sirkka H ä m äläinen. Som hennes suppleant fungerade m edlemmen av Finlands Banks direktion Esko Ollila. De nordiska och de baltiska ländernas gem ensam m a representant i fondens direktion var Eva Srejber från Sverige. Sveriges riksbank svarade för beredningen av valkretsens ställningstaganden i fondfrågor. Valutareserven Vid placeringen av valutareserven har Finlands Bank som sina prim ära mål att välja trygga och likvida placeringar. Inom ram en för dessa villkor är m ålet bästa möjliga avkastning. Reserven är placerad på de internationella finansm arknaderna i räntebärande instrum ent denom inerade i utländska valutor och i guld. En del av reserven utgörs av en ecufordran på E uropeiska m onetära institutet sam t av reservtranchen och särskilda dragningsrätter i In ternationella valutafonden. De risker som fram för allt är förknippade med valutareservens placering är valuta- och ränterisker, kreditrisker och likviditetsrisker. Riskerna hanteras som en helhet; de viktigaste riskhanteringsm etoderna i praktiken är att sprida placeringarna och noggrant välja godkända placeringsobjekt och m otparter. B efogenheterna begränsas genom limiter, som kontrolleras fo rtlö pande. Av de osäkerhetsfaktorer som påverkar valutareserven är valutakursrisken den viktigaste. V ärdefluktuationer i reserven på grund av växelkursförändringar m inim eras genom att reserven sprids på olika valutor. V alutafördelningen om prövas regelbundet. De viktigaste placeringsvalutorna 1997 var U S-dollarn, D -m arken, det engelska pundet, den franska francen, den ja p a n ska yenen och den danska kronan. R änteriskerna hanteras bland annat genom spridning på olika placeringsobjekt och genom konservativa lim iter för ränterisken i placeringarna. Likviditeten i valutareserven upprätthålls med hjälp av ett stort urval placeringsobjekt. Kreditrisken m inim eras genom att huvudparten av reserven placeras i värdepapper som emitterats av F örenta staterna, Tyskland, Storbritannien, Frankrike, Japan eller D anm ark eller i återförsäljningsavtal i sådana värdepapper. Finlands Banks konvertibla valutareserv växte under året med m iljoner m ark till miljoner m ark. Mest steg reserven i januari då Finlands Bank köpte valuta på avistam arknaden för hela m iljoner m ark. D etta berodde främ st på a tt de utländska placerarnas förväntningar om en förstärkning av m arken ledde till ett betydande valutainflöde. Efter att ha ökat snabbt i början av året minskade reserven under året till följd av am orteringar och räntebetalningar på statens utlandsskuld med m iljoner m ark netto. För att hantera den stora likviditetseffekten av kapitalim porten ingick Finlands Bank nya term inskontrakt till ett värde av miljoner m ark. Fram till årets slut tilläts term inspositionen i sin helhet förfalla. Fördelningen och förändringen av huvudposterna i den konvertibla valutareserven 1997 var följande: Reserv Reserv För ändring Mmk G u ld Särskilda dragningsrätter Reservtranchen i I M F Ecufordran på E M I V alutafordringar S u m m a

10 36 Ränteintäkter Finlands Banks bokslut R esultaträkning, M mk Inhem ska (1) L ikviditetskrediter V ärdepapper med återförsäljningsförbindelse N ettoräntor för term insaffärer K T R -k red iter M asskuldebrev Stabiliseringslån... - *.0 Övriga fo rd rin g a r... U U tländska (2) Internationella v alu tafo n d en V ärdepapper Övriga v alu tafo rd rin g ar Summa rän tein täkter Kostnader och intäkter relaterade till Finansinspektionen (7) L ö n er A vskrivningar Ö v rig a Finansinspektionens tillsynsavgifter Egendomsförvaltningsbolag och ränteersättning (8) - ] Resultat fö re kursdifferenser och reserveringar K ursdifferenser för utländska värdepapper (9) V alutakursdifferenser ( 10) Avskrivning av aktiverade kursdifferenser... _ Ö kning av pensionsreserv ( 11) Ökning (-) / m inskning (+) av reserver (30 lagen om Finlands Bank) (1 1 ) Å rets resultat (12) Räntekostnader Inhem ska ( 3 )... Bankcertifikat l o R eservdepositioner Investeringsdepositioner Övriga sk u ld er U tländska Internationella v alutafonden Övriga sk u ld er Summa rän tek o stn a d e r Räntenetto ( 4 ) Övriga intäkter frå n centralbanksverksamheten (5) 1S7 ms.i m.% Övriga kostnader fö r centralbanksverksamheten (6) L ö n er Sociala k o stn a d e r Anskaffning av sedlar A v sk riv n in g ar ö v r ig a