FÖRTECKNING ÖVER BEHANDLADE ÄRENDEN

Transkript

1 PROTOKOLL 4/ Tid: kl. 19:30-20:00 Plats: s sessionssal FÖRTECKNING ÖVER BEHANDLADE ÄRENDEN Rubrik Sida 34 Konstituering av sammanträdet 4 35 Avtal mellan staten och Helsingforsregionens kommuner om att stödja stora infrastrukturprojekt och främja bostadsproduktionen 36 Ansökan om ändring av detaljplanen för tomterna 22 och 23 i kvarter 49 i 4:e stadsdelen (Stationsvägen 10-14) 37 Kasavuoren koulukeskus modernisering av hustekniken och lokaliteterna: C- och D-korridorerna samt lärarrummen, projektplan Plan för barns och ungas välmående i Grankulla Fastighetsförrättningstaxa för år Upplösning av samkommunen EVTEK Ändring av bolagsordningen samt delägar- och samarbetsavtalet för Laurea-ammattikorkeakoulu Oy 42 Ändring av bolagsordningen och delägaravtalet för Metropolia Ammattikorkeakoulu Oy 43 Fullmäktigemotion om uppgörande av en säkerhetsstrategi för elektromagnetisk strålning 44 Svar på fullmäktigemotion (kollektivtrafikens tidtabeller i bokform) Fullmäktigemotioner 34

2 PROTOKOLL 4/ Närvarande: Ala-Reinikka Tapani ordf. Sederholm Camilla I vice ordf. Pesonen Juha II vice ordf. Alapappila Annukka Ant-Wuorinen Lauri Berg Finn Colliander-Nyman Nina Eklund Pertti Fellman Veronica Hallbäck Johan Hammarberg Johanna Herkama Pekka Johansson Johan Jämsén Martta Karlsson-Finne Anna Lena Kivelä Marianne Kurkela Heikki Lamberg-Allardt Christel Limnell Patrik Miettinen Taisto Nyberg Daniel Peltovirta Margit Rehn-Kivi Veronica Rintamäki-Ovaska Tiina Savander Johanna Skogster Alf Stenberg Stefan Stolt Sofia Sunabacka Ulf-Johan Tuohioja Pauli Vaenerberg Robert Viherluoto-Lindström Irmeli Wahlstedt Virva Jääskeläinen Tapani ersättare Tupamäki Olavi ersättare Widén Torsten sd Söderlund Gun stadssekr. Jahnsson Markus inf.sekr. Harju Marianna dir. för samhällstekn. Frånvarande: Artjoki Risto Laurila Pirjo Underskrifter Tapani Ala-Reinikka Gun Söderlund ordförande sekreterare Behandlade ärenden 34-45

3 PROTOKOLL 4/ Protokollet justerat Protokolljusterare Camilla Sederholm Virva Wahlstedt Protokollet hålls offentligt framlagt Grankulla Intygar Karola Nyman ansvarig för anslagstavlan

4 PROTOKOLL 4/ Konstituering av sammanträdet STF 34 STF - konstaterar att sammanträdet är lagenligt sammankallat samt efter nam nup prop att sammanträdet med hänsyn till antalet när va rande leda möter är beslutfört - väljer två protokolljusterare. Beslut: STF - konstaterade att sammanträdet är lagenligt sammankallat samt efter nam nup prop att sammanträdet med hänsyn till antalet när va rande leda möter är beslutfört - valde ledamot Camilla Sederholm och ledamot Virva Wahlstedt till proto koll jus te ra re.

5 PROTOKOLL 4/ Avtal mellan staten och Helsingforsregionens kommuner om att stödja stora infrastrukturprojekt och främja bostadsproduktionen 737/ /2014 STF 35 Den av miljöministeriet tillsatta förhandlingsgruppen mellan staten och Helsing fors re gionens kommuner samt gruppens permanenta sakkunniga godkän de ett förhandlingsresultat gällande ett avtal om att stödja sto ra infrastrukturprojekt och främja bostadsproduktionen. För han dlingsresul ta tet och underteckningsprotokollet ingår i bilagorna 1 och 2 till fö redrag nings lis tan. Avsikten är att avtalet behandlas i kommunerna före slutet av september 2014, efter vilket statsrådet fattar sitt principbeslut i ärendet. Avtalet grundar sig på målet i statsminister Stubbs regeringsprogram om att stödja stora infrastrukturprojekt i Helsingforsregionen och samtidigt främ ja bostadsproduktionen i området. Avsikten är dessutom att främja full bor dan det och verkställandet av Helsingforsregionens mar kan vändnings plan (MASU) inklusive genomförandeplanen 2025, bostadsstrategin 2025 och trafiksystemplanen (HLJ 2015), vilka alla bygger på MBT-in tention sav ta let, samt vidare att stärka samarbetet mellan olika statliga myn dighe ter och kommunerna. Kommunerna förväntas för sin del förbinda sig att påskynda planläggningen och att i betydande grad höja tomtutbudet. Det gällande intentionsavtalet om markanvändning, boende och trafik (MBT) omspänner åren Det nu utarbetade avtalet komp let terar intentionsavtalet och skapar grund för kommande avtal om MBT-ärenden i Helsingforsregionen från Parter i avtalet är staten (kom mu nika tions mi nis te riet, miljöministeriet, finansministeriet, Trafikverket, ARA, NTM-cent ra len) och Helsingforsregionens kommuner (Borgnäs, Esbo, Gran kul la, Helsingfors, Hyvinge, Kervo, Kyrkslätt, Mäntsälä, Nurmijärvi, Sib bo, Träskända, Tusby, Vanda och Vichtis) samt HRT. Nuvarande MBT-intentionsavtal I det nuvarande intentionsavtalet har Grankullas mål för bostadsproduktion un der avtalsperioden fastställts till totalt 240 bostäder (i medeltal 60 bos täder/år), av vilket 48 st. (12 st./år) bör vara ARA-bostäder. För att staden ska uppnå målet, krävs det sammanlagt ca m2 planlagd byggrätt un der avtalsperioden eller ca m2 årligen. Den av Grankulla fö rut satta planreserven ingår i stadens nu gällande detaljplaner. Grankulla har hittills gott och väl kunnat uppfylla de uppsatta bostadsproduktionsmålen, även om ARA-produktionsmålet trots tomtreserveringar inte uppnåtts till ful lo. Innehållet i det nya avtalet Genom avtalet förbinder sig kommunerna att planlägga bostadstomter enligt MBT-intentionsavtalet (totalt 4,8 miljoner m2 vy) så att målet uppfylls i samtliga kommuner. Om målet inte uppfylls och kommunens tomtreserv är mindre än plan lägg-

6 PROTOKOLL 4/ nings be ho vet enligt bostadsproduktionsmålet för fem år, överförs den icke-för ver kli ga de delen av planläggningsmålet till följande avtalsperiod i form av tilläggskvot. Kommunerna förbinder sig också att under åren öka planreserven för bostadstomter med ca 25 % jämfört med nivån i MBT-intentionsavtalet. På årsnivå innebär ökningen totalt m2 vy i huvudstadsregionen och m2 vy i kranskommunerna. Överenskommelse om hur målet för de las mellan kommunerna kommer att träffas före slutet av 2014 med beak tan de av den existerande planreserven, så att målet per kommun inte sti ger med mer än 25 %. Resultatet av fördelningen mellan kommunerna god känns i samband med uppföljningen av MBT-intentionsavtalet senast på våren Helsingfors riktar sin ökade planläggning till områdena Malm och Ös tersun dom. Den nuvarande verksamheten på Malms flygplats upphör senast i slutet av 2020, då området återgår till Helsingfors stad för eget bruk. I övrigt bör den nya detaljplaneringen i regionen koncentreras till områden som är lätta att nå med kollektivtrafik, särskilt vid existerande ban kor ri dorer och sådana som byggs ut i nära framtid. Den fortsatta planläggningen i ovan nämnda områden följs med hjälp av nåbarhetszoner, som utvecklats i arbetet med trafiksystemplanen. För att regionens bos tads pro duk tionsmål ska uppfyllas, bör förutsättningarna att bygga ut detaljplanerade bostad som rå den tryggas och säkerställas bl.a. genom att kommunaltekniken byggs ut i rätt tid och kommunernas markpolitik och planläggningsrutiner ef fek ti viseras. Staten och regionförvaltningsmyndigheterna bör för sin egen del bidra till att det växande planläggningsmålet kan förverkligas. På motsvarande sätt stöder staten de stora infrastrukturprojekt som nämns i det nu aktuella avtalet: förlängningen av Västmetron från Mattby till Stensvik, Centrumslingan och förbättrandet av banavsnittet Hel singfors Rii hi mä ki (1:a skedet). Avtalet har ingen inverkan på de övriga tra fikpro jekt som nämns i MBT-intentionsavtalet eller den trafikpolitiska re do görel sen. Åtgärderna för att utveckla infartsparkeringen i regionen samt ansvars- och kostnadsfördelningen beskrivs i trafiksystemplanen HLJ 2015 och tas med i det planerade MBT-intentionsavtalet Statens medverkan i finansieringen av ovan nämnda projekt förutsätter att de planläggningsmål som satts upp i avtalet förverkligas. Uppfyllelsen av plan lägg nings må let kommer att följas årligen i samband med upp följ ningen av MBT-intentionsavtalet. Regeringen kommer att bedöma hur målen i av ta let förverkligats, då den beslutar om statlig finansiering till de inf rastruk tur pro jekt som nämns i avtalet. I avtalet förbinder sig staten att delta med en finansieringsandel på 30 procent, som räknats utifrån ett kostnadsförslag (801 mn euro) som beaktar bygg ti den för förlängningen av Västmetron, dock högst 240 mn euro (jordbygg nads kost nad sin de xet MAKU 11/2013), och som kommer att betalas un der åren Därtill kommer staten att starta första fasen i projek tet för ökning av kapaciteten på banavsnittet Helsingfors Riihimäki i enlighet med budgetförslaget Kostnadsförslaget för första fasen uppgår till ca 150 miljoner euro. Statens andel av byggandet av Cent rums lin-

7 PROTOKOLL 4/ gan beräknas utgående från det föreliggande avtalet samt de kost nadsförs lag som görs under banprojektets projekt- och banplaneringsfaser. Den preliminära kostnadskalkylen uppgår till ca 900 miljoner euro. Pla nerin gen och byggandet av Centrumslingan förutsätter att parterna ge mensamt avtalar om finansieringen. Avtalsparterna har som mål att fortsätta med genomförandet av KU HA-finan sierings sys te met och projekthelheten under åren Ge nomfö ran de- och finansieringsprogrammen utarbetas i samarbete mellan avtals par ter na som en del av trafiksystemplaneringen HLJ Av tals parter na har som mål att öka finansieringen så att staten och kommunerna av sät ter sammanlagt 30 miljoner euro per år ( ). För statens del förutsätter medverkan i finansieringen att riksdagen fattar ve der bör li ga beslut. Vad gäller förlängningen av Västmetron, Cent rums lingan samt ökandet av kapaciteten på banavsnittet Helsingfors Riihimäki kom mer staten och kommunerna att ingå avtal om det egentliga byg gandet och finansieringsarrangemangen, när riksdagen fattat sina fi nansierings bes lut. Avtalets konsekvenser för Grankulla stad Med tanke på utvecklingen av samhällsstrukturen och bostädernas till räcklighet är det nya avtalet värt allt understöd. Grankulla stad har uppfyllt sina förpliktelser enligt såväl de tidigare som det nuvarande intentionsavtalet och deltar även i fortsättningen i de gemensamma strävandena för att främ ja regionens livskraft och en behärskad tillväxt av samhällsstrukturen samt för att utveckla kollektivtrafiken. Det bör konstateras att en ökad plan lägg ning om 25 % (i Grankulla från m2 vy till m2 vy) är ett rätt så mekaniskt mål, som inte tar hänsyn till kommunernas olika utgångs lä gen eller möjligheterna att styra den nya planläggningen än da målsen ligt i samhällsstrukturen och intill bankorridorerna. Det väsentliga är att den eftersträvade slutprodukten, antalet bostäder, kan ökas jämfört med da gens läge. Således är det eftersträvansvärt att öka antalet producerade bos tä der med 25 % (i Grankulla från 60 till 75) för att göra bos tads bes tåndet i hela regionen och i Grankulla mångsidigare, varför denna mätare på mån ga ställen är mer adekvat än våningsytan. Det är med andra ord viktigt att kommunernas olika möjligheter beaktas och ärendet preciseras i de fort sat ta förhandlingarna. Grankullas nuvarande planreserv för bostäder uppfyller, förutom förp lik telsen i det nuvarande MBT-intentionsavtalet, även de krav som det nu upprät ta de avtalet ställer på reserven för fem år, nu när också detaljplanen för Björkgård vunnit laga kraft. Således förbinder sig Grankulla att uppfylla det höjda kravet på bostadsproduktion med dels den existerande planreser ven, dels detaljplaneändringar som förtätar stadsstrukturen. STS: Fullmäktige godkänner det bilagda avtalet mellan staten och Hel sing forsre gionens kommuner om att stödja stora infrastrukturprojekt och främja bos tads pro duk tio nen under förutsättning att även de övriga avtalsparterna god kän ner avtalet.

8 PROTOKOLL 4/ Beslut: Beslutsförslaget godkändes.

9 PROTOKOLL 4/ Ansökan om ändring av detaljplanen för tomterna 22 och 23 i kvarter 49 i 4:e stadsdelen (Stationsvägen 10-14) 30/ /2014, 544/ /2014 STF 36 VVO-yhtymä Oyj (Asunto Oy Kauniaisten Asematie 10 och Asunto Oy Kau niais ten Asematie 12 14) ansöker om ändring av detaljplanen för de tom ter som bolaget äger vid Stationsvägen så att byggrätten och vå nings ta let höjs i enlighet med den referensplan som fogats till ansökan. Sö kan den har för avsikt att riva de befintliga flervåningshusen på tom terna, eftersom de enligt sökandens utredning är i dåligt skick, och att i stället byg ga sådana flervåningshus för uthyrning som motsvarar gällande bestäm mel ser och den efterfrågan som finns idag. Om detaljplanen ändras en ligt ansökan, blir det möjligt att fördubbla antalet bostäder på tomterna. An sö kan och en preliminär referensplan för utbyggnad av området ingår i bi la ga 1 och en tilläggsutredning om saneringsbehovets omfattning i bi laga 2. En senare utarbetad alternativ referensplan för utbyggnad av om rådet finns i bilaga 3. Planläggningsläget och nuläget i området I markdispositionsplanen 2004 (Masu 2), godkänd av Grankulla stads fullmäk ti ge , har området anvisats som bostadsområde dominerat av flervåningshus (AK). För tomt 22 gäller en detaljplan som fastställts (Ak 33) och för tomt 23 en detaljplan som fastställts (Ak 48). Bestämmelserna i de två planerna är enhetliga. Tomterna har anvisats som kvar ter som råden för flervåningshus (AK). För tomt 22 har anvisats 2156 m² vy byggrätt, som motsvarar exploateringstalet e=0.58, och för tomt 23 har anvisats 3025 m² vy, som motsvarar exploateringstalet e=0.46. På de två östligaste bygg nad sy tor na är det anvisade antalet våningar tre (III) och på den väst ligas te två (II). Utöver detta får det i byggnadens nedersta del inrymmas högst 2,1 meter höga utrymmen för husets eget behov, såsom eko no miutrym men och garage. Planerna förutsätter att byggnadernas stomdjup har en maximal bredd på 12,5 meter och att bostädernas genomsnittliga areal är 70 m². Vid gränsen mot Stationsvägen har anvisats en tomtdel som ska plan te ras och hållas i parklikt skick. Ett utdrag ur kartsammanställningen över detaljplaner är som bakgrundsmaterial. Planeringsområdet enligt ansökan har en areal på m² (tomt 22: A=3701 m², tomt 23: A=6595 m²). På tomterna finns sammanlagt tre 1969 och 1970 färdigställda flervåningshus med sammanlagt 52 bostäder. Utöver bostadsvåningarna har husen en källare ovan jord. Byggrätten enligt pla nen har överstigits med totalt ca 300 m² vy. Bilplatserna finns dels i källar vånin gens garage, dels på gården på marknivån. Till tomt 22 finns det en infart från både Stationsvägen och Bredavägen. Till tomt 23 finns det två infarter från Stationsvägen. I omgivningen kring planområdet, söder om Bredavägen, har det byggts fler våningshus. I väster gränsar planområdet till Mellanvägens gatuområde

10 PROTOKOLL 4/ samt småhusbebyggelse. Norr om Stationsvägen finns småhus, en af färsbygg nad, ungdomsgården och Nya Paviljongen. Stationsvägen och Bre davä gen är huvudgator och Mellanvägen en bostadsgata. Byggrätten i förhållande till omgivningen Markanvändningsenheten har på stadsstyrelsens förslag un dersökt exploateringstalen på de flervåningshustomter som förekommer i detalj pla ner na i omgivningen. Dessa framförs i bilaga 4. På kartan särskiljs de tomter som funnits före och de som finns efter det att mar kan vändnings- och bygglagen (MarkByggL) trädde i kraft ( ), eftersom man fö re MarkByggL tillät byggande av källare ovan jord, och dessa inte beaktats när byggrätten räknats. Det här bör dock beaktas när man jämför de fak tis ka byggnadsvolymerna och exploateringstalen (framförs inom pa rentes). Utöver de aktuella tomterna finns det i omgivningen fem tomter för flervåningshus för vilka en s.k. gammal detaljplan gäller. Exploateringstalen för dem är i medeltal e=0.49. När källarna beaktas är exploateringstalet e=0.63. I det omgivande området finns sju tomter för flervåningshus för vilka det gjorts detaljplaneändringar. På dessa är exploateringstalet i me deltal e=1.06. I den ansökan som nu behandlas är exploateringstalet e=0.69, vil ket betyder att det följer det befintliga byggandet i planområdet och är så le des inte i obalans med markanvändningen i omgivningen eller med avseen de på jämlikt bemötande av markägarna. Motiveringar i ansökan Enligt sökandens utredning är byggnaderna i dåligt skick och i behov av mycket omfattande sanering, men det är ändå inte ekonomiskt lönsamt att sa ne ra dem så att de uppfyller de nuvarande energi- och till gäng li ghetskra ven. Dessutom motsvarar den stora medelstorlek på bostäderna som den gällande detaljplanen har förutsatt inte den nuvarande efterfrågan på hy res bos tä der. De strukturella lösningar som använts i husen gör det inte hel ler möjligt att sanera byggnaderna så att de får hiss enligt efterfrågan och bestämmelserna. Garagen ovan jord motsvarar inte heller di mensioner na på moderna bilar. Sökanden har i sina motiveringar betonat möjligheten att fördubbla antalet nya hyresbostäder i området. Därtill anför sökanden möjligheten att genom fö ra projektet stegvis, varvid invånarna skulle kunna erbjudas tillfälliga bos tä der på kort avstånd och en möjlighet att flytta till de nya bostäderna när de är färdiga. Sökanden har delat ut ett meddelande om den aktuella an sö kan om detaljplaneändring till invånarna. Meddelandet är som bakgrunds ma te rial. Referensplaner Referensplanerna för användningen av området har gjorts upp med beaktan de av näromgivningen och det befintliga byggnadsbeståndet och genom att utnyttja höjdskillnaderna på tomten och terrassera bygg nads massan. Med lösningen bildas en för Grankulla lämplig stadsmiljö i liten skala

11 PROTOKOLL 4/ på en central plats vid huvudgatan. De befintliga byggnadernas källare på markp lan har enligt den lagstiftning som gällde när planen utarbetades och husen byggdes inte beaktats i antalet våningar eller i byg grätts kal kyler na. Således inverkar en ökning av byggrätten och antalet våningar i detalj pla nen inte märkbart på områdets volym och höjdlägen jämfört med nulä get med undantag för massan i fem våningar i Bredavägens korsning. Om rå dets centrala läge vid huvudgatan ger ändå en möjlighet att utveckla mar kan vänd nin gen i området, men förutsätter samtidigt ett högklassigt genom fö ran de. Det föreslås också att man anlägger bilplatserna i två plan genom att utnytt ja terrängformationerna och fördela trafiken på olika infarter. De fö reslag na infarts- och parkeringslösningarna sparar på tomtens gårdsområde och gör det möjligt att bevara den gröna zonen längs Stationsvägen. Bygg na der nas avstånd till grannarna på södra och västra sidan förblir oförän drad. På förslag av stadsstyrelsen lät sökanden göra upp en alternativ re fe rensplan för området utöver referensplanen i ansökan om detaljplaneändring, som baserade sig på punkthus. Med avseende på antalet bostäder och bilp lat ser, byggrätten och våningsantalet samt placeringen av bostadshus, par ke ring som rå de och in- och utfarter är planerna nästan likadana. I den al ter na ti va planen föreslås att det för området anvisas 7050 m² vy byggrätt (den tidigare planen: 7165 m² vy; nuläge: 5471 m² vy; med beaktande av käl la ren på marknivå: 7252 m² vy) för fyra till fem våningar (IV-V). Då skulle det vara möjligt att bygga ca 101 bostäder i området (den tidigare planen: 102 bostäder, nuläge: 52 bostäder) med en genomsnittlig våningsyta på 60 m² vy. I området föreslås 86 bilplatser, av vilka 53 (den tidigare planen 38) föreslås under ett parkeringsdäck. I den alternativa planen har avsik ten varit att avgränsa gatuutrymmet tydligare än i den ursprungliga planen, men så att man undviker långa obrutna fasader. På så sätt påminner pla nen om det nuvarande murliknande genomförandet, men är något lät tare samtidigt som gaturummets nuvarande karaktär bevaras. Re fe rens planer na ses i bilagorna 1 och 3. Utarbetandet av en detaljplaneändring skulle förutsätta ett mar kan vändning sav tal med markägarna. Bedömning av detaljplanens aktualitet Enligt 60 i markanvändnings- och bygglagen (MarkByggL) får kom munen på område för en sådan detaljplan som varit i kraft över 13 år och som till betydande del fortfarande inte har genomförts inte bevilja bygglov för upp fö ran de av en ny byggnad som är av väsentlig betydelse för om rådesan vänd nin gen eller miljöbilden, förrän kommunen har bedömt hur aktuell detaljplanen är. De för området gällande detaljplanerna är från 1964 och De i de gällan de planerna anvisade bilplats- och bostadsdimensionerna motsvarar inte dagens krav. Dessutom tvingar de i planen anvisade gränserna för bygg nad sy tan till en kvartersstruktur som motsvarar det nuvarande genom fö ran det, vilket tillsammans med dagens bilplatsdimensioner skulle in-

12 PROTOKOLL 4/ ne bä ra en betydande minskning av gårdsområdena. Det här skulle ha en stor betydelse också för grannfastigheternas trivsamhet och miljöbild. På grund av områdets centrala läge har projektet också stor betydelse för miljö bil den. Då startar ersättande byggande av husen i fråga en bedömning av de taljpla nens aktualitet enligt 60 i MarkByggL, ifall de nuvarande byggnaderna rivs och byggrätt söks för nya byggnader i området. I fråga om enbart rivnings lov tillämpas inte bedömning av aktualiteten. Enligt ovan nämnda grun der är detaljplanerna också föråldrade, varvid det skulle bli aktuellt med en ändring av detaljplanen även som en följd av ak tu ali tets be döm ningen. Om rivning av byggnaderna Ägaren har rätt att besluta om sin egendom och kan också ansöka om rivnings lov för sina byggnader. Byggnadsnämnden fattar beslut om riv ningslov. Byggnadsnämnden ska bevilja rivningslov om det inte finns lagliga hinder för rivningen. Byggnaderna är på en central plats med tanke på stadsstruk tu ren, men det föreligger inga grunder som hindrar rivning: i den gällan de detaljplanen är byggnaderna inte skyddade och de har inte beaktats i Grankullas byggnadsinventering. Således är det svårt att motivera det krav på en separat fastighetsbesiktning i anslutning till ansökan om de taljpla neän dring som kommit fram vid beslutsfattandet. Sökanden har i sina ti di ga re motiveringar tagit upp byggnadernas dåliga skick och de dåliga tek nis ka och ekonomiska förutsättningarna för sanering. Staden har i egens kap av planläggare inte orsak att ifrågasätta ägarens bedömning av bygg na der nas skick och användbarhet. Ansökan i förhållande till stadens egna mål och strategi Staden har i Grankullas utvecklingsstrategi, som godkändes av fullmäktige , förbundit sig till att skapa ett mångsidigt utbud av bostäder av oli ka slag i fråga om boende- och ägandeform. Dessutom anses det särskilt viktigt att det finns tillräckligt med bostäder för ungdomar och unga famil jer, för personer som behöver särskild hjälp och stöd i sitt boende och för stadens anställda. Genomförandet baserar sig på stadens bos tadsprog ram (2020), som fullmäktige godkände Grankul la har också förbundit sig till MBT-intentionsavtalet, vars mål att bygga bos tä der vid goda kollektivtrafikförbindelser projektet skulle genomföra. Så le des skulle en ändring av detaljplanen också stämma överens med Gran kul las egna mål. 51 i MarkByggL förutsätter att kommunen ska utarbeta en detaljplan och hål la den aktuell efter hand som kommunens utveckling eller behovet av att styra markanvändningen det kräver. De gällande planerna styr mot stora bostäder som inte lämpar sig för användning som hyresbostäder (till rim ligt pris) enligt nuvarande efterfrågan. Det betyder att en ändring av detalj pla nen skulle vara aktuell också enligt 51 i MarkByggL.

13 PROTOKOLL 4/ Behandling av ärendet i samhällstekniska nämnden och stadsstyrelsen Samhällstekniska nämnden behandlade ärendet första gången Då återremitterade nämnden det för ny beredning för yt ter liga re utredningar. Sökanden lämnade en tilläggsutredning om projektets nöd vän dighet (bilaga 2), varefter nämnden beslutade enhälligt fö res lå stadsstyrelsen att detaljplanen för tomterna 22 och 23 i kvarter 49 i 4:e stadsdelen (Stationsvägen 10 14) inte ändras för att öka byggrätten och våningsantalet i området, om inte det i en grundlig fas ti ghets besiktning kommer fram mycket vägande skäl till att riva byggnaderna. Samhälls tek nis ka nämnden ansåg det vara viktigt med de historiska skikten i den under olika tider byggda miljön. Sanering ansågs vara det primära alter na ti vet, varvid byggnadernas välbekanta kontur i stadsbilden skulle kunna bevaras enligt den gällande detaljplanen. Samtidigt konstaterades att om det inte är ett ekonomiskt lönsamt alternativ att sanera byggnaderna och om ägaren ansöker om rivningslov för dem, behövs en bedömning av de talj pla nens aktualitet och en ny granskning av den. Stadsstyrelsen behandlade ärendet och remitterade det för ny be red ning och ytterligare utredningar. Stadsstyrelsen föreslog att en al terna tiv plan skulle utarbetas där nybyggnationens inverkan på stadsbilden och gaturummet skulle åskådliggöras. Dessutom begärde styrelsen en jäm fö rel se av byggrätterna i näromgivningen och i det aktuella projektet. Sö kan den lät göra upp en alternativ plan (bilaga 3) för projektet och markan vänd ning sen he ten utarbetade en jämförelse av byggrätterna (bilaga 4). Invånarna på Stationsvägen har skickat en till staden och de förtroen de val da riktad skrivelse som gällde ansökan om detaljplaneändring. Skri vel sen kom fram Skrivelsen delas bara till full mäk ti ge le damö ter na. Stadsdirektörens beslutsförslag till stadsstyrelsen var följande: Stadsstyrelsen beslutar att detaljplanen för tomterna 22 och 23 i kvarter 49 i 4:e stadsdelen (Stationsvägen 10 14) ändras. I planeringen bör särskild vikt fästas vid att planen anpassas till omgivningen och till de stadsbilds mäs si ga krav som områdets centrala läge ställer. En ändring av detaljplanen förutsätter att det med markägaren ingås ett mar kan vänd ning sav tal som godkänns av stadsstyrelsen. Markägaren faktu re ras också för kostnaderna för arbetet med att ändra detaljplanen enligt gäl lan de taxa. Dessutom ansvarar sökanden för utarbetandet av de ut rednin gar som planläggningen kräver och för övriga planeringskostnader. Ledamot Rehn-Kivi, understödd av ledamot Stenberg, föreslog att staden in te sätter igång en detaljplaneändring, eftersom det ur stadens synvinkel in te finns behov av att ändra detaljplanen. Hon motiverade sitt förslag på föl jan de sätt: Utvecklingsbilden för markanvändning och boende har godkänts, och där finns inget omnämnande om Stationsvägens tomter. Stadens planering av markanvändningen bör vara kontrollerad. Dessutom är byg gan det av kvarteret på Stationsvägen betydande med tanke på

14 PROTOKOLL 4/ Gran kul las stadsbild. Vid omröstningen vann motförslaget med rösterna 4 3 (Rin ta mä ki-ovaska, Ant-Wuorinen, Alapappila). De ledamöter som var i minoritet re ser vera de sig mot beslutet, bilaga 5. STS: Fullmäktige beslutar att en ändring av detaljplanen för tomterna 22 och 23 i kvarter 49 i 4:e stadsdelen (Stationsvägen 10 14) inte inleds, eftersom ut vec klings bil den för markanvändning och boende har godkänts och där in te finns något omnämnande om Stationsvägens tomter. Stadens pla nering av markanvändningen bör vara kontrollerad. Dessutom är byggandet av kvarteret på Stationsvägen betydande med tanke på Grankullas stads bild.... Ledamot Rehn-Kivi, understödd av några andra ledamöter, föreslog föl jande kläm till beslutet: Samtidigt som fullmäktige beslutar att inte inleda en än dring av detaljplanen för tomterna 22 och 23 i kvarter 49 i 4:e stads delen, beslutar fullmäktige påskynda behandlingen av Grankullas ut vecklings bild för markanvändning och boende. Klämförslaget godkändes enhälligt. Beslut: Fullmäktige beslutade att en ändring av detaljplanen för tomterna 22 och 23 i kvarter 49 i 4:e stadsdelen (Stationsvägen 10 14) inte inleds, ef tersom ut vec klings bil den för markanvändning och boende har godkänts och där in te finns något omnämnande om Stationsvägens tomter. Stadens plane ring av markanvändningen bör vara kontrollerad. Dessutom är byg gandet av kvarteret på Stationsvägen betydande med tanke på Grankul las stads bild. Därtill godkände fullmäktige följande kläm: Samtidigt som fullmäktige beslu tar att inte inleda en ändring av detaljplanen för tomterna 22 och 23 i kvar ter 49 i 4:e stadsdelen, beslutar fullmäktige påskynda behandlingen av Gran kul las utvecklingsbild för markanvändning och boende.

15 PROTOKOLL 4/ Kasavuoren koulukeskus modernisering av hustekniken och lokaliteterna: C- och D-korridorerna samt lärarrummen, projektplan 799/ /2014 STF 37 Projektet utgår ifrån den behovsutredning om renovering av C- och D-korri do rer na samt lärarrummen i Kasavuoren koulukeskus som finska nämnden för utbildning och småbarnsfostran behandlade och stadssty rel sen godkände Enligt behovsutredningen är de nuvarande undervisningsutrymmena och de anställdas arbets- och personalrum otillräckliga, och särskilt bygg nadens ventilationssystem motsvarar inte behoven när antalet användare stigit. Dessutom kräver byggnadens elsystem modernisering på grund av dels myndighetsbestämmelser, dels den förestående övergången till di gita la studentskrivningar. Beredningen av projektet har fortsatt i enlighet med stadens direktiv för ge nom fö ran de av bygginvesteringsprojekt, som stadsfullmäktige god kände ( 4). På basis av den godkända behovsutredningen har man gjort upp en projektplan och till den anknutna preliminära planer till stöd för in ves te rings bes lu tet. Avsikten är att förnya ventilations- och elsystemen i C- och D-korridorerna för att bättre motsvara dagens krav i fråga om bl.a. energiförbrukningen, samt att renovera lärarrum, klassrum och korridorutrymmen för att bättre upp fyl la användarnas nuvarande behov. Dessutom innehåller pro jekt planen ett förslag till en tillbyggnad för att bemöta användarnas ökade ut rymmes be hov. Undervisningschefen för det finska skolväsendet, som verkat som an vändar re pre sen tant i projektets styrgrupp i projektplaneringsfasen, har deltagit in ten sivt i rumsplaneringen och utarbetandet av projektplanen, och den nämnd som representerar användaren har uttalat sig om pro jekt plans mate rialet. Projektplaneringsfasen har resulterat i följande dokument (bilagor): projekt plan, arkitektens skissritningar, byggbeskrivningar över olika pla ne ringsom rå den (ARK&RAK = arkitekt- & byggplanering samt LVIA & SÄH = vvsa- och elplanering) samt ett preliminärt tidsschema och en målp ris kalkyl. Enligt målpriskalkylen uppgår de totala kostnaderna för projektet till 3,431 mil joner euro (moms 0 %). En mer detaljerad specifikation över kost nadsför del nin gen finns i punkt 7.1 i projektplanen. Målpriskalkylen innehåller sådana hustekniska renoveringsbehov som i be sikt nings rap por ten i projektplaneringsfasen föreslogs för sa ne ring sområ det och som nu föreslås bli åtgärdade i samband med detta sa ne ringspro jekt, men inte har förutsetts i anslagsreserveringen för projektet i budge ten Dessa arbeten står för en andel på ,00 euro i målp ris-

16 PROTOKOLL 4/ kal ky len. Målpriskalkylen baserar sig på en planeringslösning som valdes under projekt pla ne rings fa sen och som går ut på att de nuvarande klassrumsvisa ven ti la tion sag gre ga ten ersätts med centraliserad ventilation. Om man i stäl let för att bygga ett centraliserat ventilationssystem stannar för att sane ra de existerande klassrumsvisa aggregaten, blir kost nad sin bes pa ringen i byggnadskostnaderna uppskattningsvis ,00 euro. De totala kost na der na för projektet blir då uppskattningsvis 3,231 miljoner euro (moms 0 %). Kostnadsinbesparingen beror bl.a. på att ven ti la tions mas kinrum met stryks från planen och att de arbeten som ingår i ven ti la tion sent repre na den blir färre. Till fördelarna med ett centraliserat system hör bl.a. bättre ener gief fek ti vitet jämfört med det klassrumsvisa ventilationssystemet. Systemet ersätter des su tom det nuvarande ventilationsaggregatet för allmänna utrymmen, som saknar värmeåtervinning. Den årliga inbesparingen på ventilationen i form av lägre energikostnader uppskattas till ca euro/år. Som yt terli ga re fördelar kan nämnas att driften och servicen centraliseras samt att man blir av med ventilationsaggregaten i klassrummen och kan i stället ta i bruk utrymmet de upptagit för undervisningsverksamhet. Om man beaktar den kostnadsinbesparing tack vare bättre ener gief fek ti vitet som en centraliserad ventilationslösning ger, samt andra ovan nämnda mo ti ve rin gar, är klassrumsvis ventilation inte tekniskt-ekonomiskt mo ti verad. Genomförandet av projektet ingår i investeringsprogrammet för åren så att budgeten 2014 och ekonomiplanen , som full mäk ti ge godkände , innehåller anslag på sammanlagt 3,0 mil joner euro för genomförande av projektet (2014: 0,7 mn euro, 2015: 1,5 mn euro, 2016: 0,8 mn euro). Vad gäller år 2014 är anslaget tillräckligt för att starta byggplaneringen, men anslagen för 2015 och 2016 bör justeras så att de motsvarar målp riskal ky len i projektplanen. Det slutliga anslagsbehovet preciseras under hös ten 2015 i och med konkurrensutsättningen av entreprenaderna. Enligt det preliminära tidsschema som gjordes upp under pro jekt pla ne ringen är tidsbehovet för projektet ca 23 månader från fullmäktiges in ves terings bes lut (i samband med godkännandet av projektplanen) till mot tagnings bes lu tet. Här har man beaktat överlappningarna i planeringen och ge nom fö ran det (planering ca 11 mån. och byggande ca 12 mån.) samt sta dens egen beslutsprocess. På grund av användningen av skolans lokaliteter infaller byggstarten på vin tern Med beaktande av det riktgivande tidsschemat för hus bygg nads pro jekt samt stadens egen beslutsprocess kan objektet då tas emot i augusti Även användarförvaltningens åtgärder innan lo kaler na tas i bruk (flyttning, inredning mm.) måste beaktas. Byggnaden kommer att vara klar för användning i augusti 2016.

17 PROTOKOLL 4/ Finska nämnden för utbildning och småbarnsfostran behandlade pro jektpla nen och beslutade som följer: Genom modernisering av Kasa vuo ren koulukeskus förbättrar staden skolans lokaliteter för att bemöta bå de de krav som en allt mångsidigare undervisning ställer på lärmiljön och de utmaningar ett ökat antal användare innebär. I tillbyggnaden får sko lan nya flexibla undervisningsrum, och lärarrummen förnyas så att de fun ge rar med det nuvarande antalet anställda samt stöder lärarana i deras ar bet supp gif ter. Nämnden godkände för sin del projektplanen för Ka savuo ren koulukeskus. Samhällstekniska nämnden godkände också för sin del projektplanen vid sam mant rä det STS: Beslut: Fullmäktige beslutar godkänna projektplanen för modernisering av hus teknik och lokaliteter i Kasavuoren koulukeskus enligt bilagan till fö re dragnings lis tan, med centraliserad ventilationslösning, och fastställer mål kostnads kal ky len för projektet till 3,44 miljoner euro (moms 0 %) samt beslutar att anslagsreserveringen i investeringsprogrammet uppdateras i enlighet med detta (1,0 mn euro år 2015 och 1,74 mn euro år 2016). Beslutsförslaget godkändes.

18 PROTOKOLL 4/ Plan för barns och ungas välmående i Grankulla 397/ /2014 STF 38 Enligt 12 i barnskyddslagen ska kommunen göra upp en plan över verksam he ten för att främja barns och unga personers välfärd samt ordna och ut vec kla barnskyddet. Planen godkänns i fullmäktige och ses över minst vart fjärde år. Planen gäller hela det omfattande barnskyddsfältet, dvs. både det förebyggande och det barn- och familjeinriktade barnskyddet och täcker kommunens olika förvaltningar. Planen ska beaktas när kommunens budget och ekonomiplan görs upp Planen och den däri ingående uppföljningen är ett redskap för styrning och led ning av det lagstadgade barnskyddet i kommunen och för utvecklande av verksamheten. Med hjälp av planen följer och utvärderar kommunen barns och unga personers välfärd och barnskyddet samt de ut vec klings behov som hänför sig till dessa. I planen anges förvaltningarnas ge men samma syn på välfärdsarbetets mål och behövliga åtgärder. Målet är att ut veckla barnskyddet så att det så bra som möjligt svarar mot barns, unga personers och familjers behov samt stödjer föräldrarna, vårdnadshavarna och and ra fostrare i vården av barn och i fostringsarbetet. Planen ger läsarna ock så en helhetsbild av hurdana barns och unga personers upp växt för hållan den i kommunen är och vilka tjänster som är tillgängliga för barn, unga och familjer. Barnskyddsplanen ska innehålla uppgifter om - barns och unga personers uppväxtförhållanden och välfärdssituation, - åtgärder och tjänster som främjar barns och unga personers välfärd och förebygger problem, - behovet av barnskydd i kommunen, - resurser som ska reserveras för barnskyddet, - tillgängligt servicesystem inom barnskyddet för skötseln av uppgifter en ligt barnskyddslagen, - ordnande av samarbete mellan olika myndigheterna samt sam mans lutnin gar och anstalter som producerar tjänster för barn och unga, samt om - genomförandet och uppföljningen av planen. Den här planen, som är Grankullas andra barnskyddsplan, är en upp da terad version av den första planen från I planen bedöms också hur den föregående planen genomförts. De mål som då ställdes har till största de len uppnåtts. Vid uppdateringen har man utnyttjat Grankullas väl färdsbe rät tel se 2012, barn- och ungdomspolitiska programmet samt verk sam hets prog ram met 2013 för rådgivningsverksamheten, skol- och stu de ran de häl so vår den samt den förebyggande mun- och tandvården. Rep resen tan ter för olika förvaltningar har deltagit i uppdateringen och PL Päi vi Sinko från Utbildnings- och utvecklingscentret Palmenia vid Hel singfors universitet har sammanställt och skrivit planen. Särskilda orosmoment i Grankulla är sådana som kommit fram i skol häl-

19 PROTOKOLL 4/ soen kä ten, behovet av fortsatt intensifiering av det multiprofessionella samar be tet samt barn, unga och familjer som riskerar att falla utanför servicen. Utifrån det ovan nämnda har följande utvecklingsmål valts: 1. Man fortsätter att utveckla det förebyggande arbetet och det tidiga ingri pan det. 2. Tydliga samarbetsmodeller utvecklas. 3. Klientorienteringen och klientens delaktighet ökas på alla verk sam hetsni våer. 4. Servicesystemet utvecklas så att där inte finns luckor eller risk för att nå gon blir lidande. 5. Tjänsterna styrs enligt en gemensam strategi. Ledningsgruppen för hälsa och välfärd, TEJO, svarar för att samordna tjäns ter na för barnfamiljer. Åtgärderna inbegrips i stadens årliga verk samhets- och ekonomiplanering. Den finska och den svenska nämnden för undervisning och små barns fostran samt ungdomsnämnden har gett sina utlåtanden om planen för barns och ungas välmående och utlåtandena har beaktats i förslaget. Social- och hälsovårdsnämnden godkände ( 50) planen för barns och ungas välmående (som bilaga) och stadsstyrelsen godkände den ( 122). STS: Beslut: Fullmäktige beslutar att godkänna den bifogade planen för barns och ungas välmående i Grankulla. Beslutsförslaget godkändes.

20 PROTOKOLL 4/ Fastighetsförrättningstaxa för år / /2014 STF 39 Enligt 4 i lagen om fastighetsförrättningsavgift (558/1995) fastställs avgif ter na för fastighetsförrättningar, som verkställs på förordnande av kommunens fastighetsregisterförare (fastighetsingenjören), eller be räk ningsgrun der na för dem i en fastighetsförrättningsavgiftstaxa, om vilken kommun full mäk ti ge beslutar. Fastighetsförrättningsavgiften för en fas ti ghetsför rätt ning som har verkställts av kommunens tjänsteman uppbärs till kommu nen (2 i lagen om fastighetsförrättningsavgift). Den nuvarande taxan (bakgrundsmaterial) trädde i kraft Taxan har nu höjts med ca 2,3 %, vilket motsvarar höjningen i kostnadsnivån. Ett förs lag till ny fastighetsförrättningstaxa delas ut med föredragningslistan som bilaga. STS: Beslut: Fullmäktige beslutar godkänna fastighetsförrättningstaxan enligt bilagan till fö re drag nings lis tan så att de nya avgifterna träder i kraft Beslutsförslaget godkändes.

21 PROTOKOLL 4/ Upplösning av samkommunen EVTEK 682/ /2014 STF 40 Samkommunen EVTEK:s (nedan samkommunen) emskommuner samt deras andelar i dess tillgångar och ansvar för dess skulder och åtagan den är följande: Esbo 48 %, Vanda 43 %, Grankulla 2 % och Kyrkslätt 7 %. Samkommunens uppgift är att äga och hyra ut lokaler för yr keshögsko le verk sam het. godkände samkommunens gällande grundavtal ( 46), och det trädde i kraft Grundavtalet ingår i bi lagan. Samkommunens tillgångar samt ansvar och åtaganden Samkommunens hela verksamhet går ut på att hyra ur lokaliteter till Met ropo lia Ammattikorkeakoulu Oy. De verksamhetslokaler som samkommunen äger är belägna på två ar rende tom ter, av vilka Esbo stad som fastighetsägare har arrenderat ut den ena tomten (Gamla Landsvägen 6) och Vanda stad som ägare den andra tom ten (Lägervägen 1) till samkommunen. Samkommunen har hyrt ut lokalerna på bägge fastigheterna, inklusive fasta anläggningar, till Metropolia Ammattikorkeakoulu Oy. Det senaste hyresav ta let har ingåtts år Avtalet gäller tills vidare, och den första möj li ga uppsägningstidpunkten är Hyran består av en ka pi tal hyra på ,37 euro/år (71 242,11 euro/månad) och ett skötselvederlag på ,00 euro/månad. Kapitalhyran omfattar årliga un der håll sin ves terin gar på fastigheterna till ett värde av euro. Byggnaderna på fastigheterna värderades i slutet av Mark nads värdet för läroanstaltsbyggnaderna vid Gamla Landsvägen 6 var enligt vär dering sut lå tan det 6,4 miljoner euro vid värdetidpunkten För Lä ger vägen 1 fastställdes marknadsvärdet till 2,5 miljoner euro vid vär de tid punkten i november Samkommunen har gällande avtal om att producera ekonomi-, för valtnings- och fastighetstjänster, om planerings- och konsulttjänster avseende fas ti ghets re pa ra tioner samt om fastighetsskötsel och tekniskt underhåll. Sam kom mu nen har inga anställda. Samkommunen har penningtillgångar på ca 4,8 miljoner euro samt st. aktier i Elisa Abp (marknadsvärdet var ca euro). När samkommunens yrkeshögskoleverksamhet övertogs av Metro po lia, överfördes också personalen som så kallade gamla arbetstagare en ligt principerna för överlåtelse av rörelse. Enligt det avtal som parterna in gick i samband med överföringen svarar samkommunen bl.a. för alla pen sions kost na der och yrkanden som gäller anställningsförhållanden till

22 PROTOKOLL 4/ den del de hänför sig till tiden före Därför har samkommunen ålagts att betala pensionsutgiftsbaserade förskottsavgifter, som vid upplös ning av samkommunen övergår till emskommunerna (år 2014 är be tal ning san de len euro, av vilket Grankulla stads andel är eu ro). Dessutom är ett skadeståndsärende som gäller ett ans täll nings förhål lan de anhängigt i domstol, och de eventuella ansvar som ärendet medför delas mellan emskommunerna. Beslut av emskommunernas fullmäktige Efter att yrkeshögskoleverksamheten 2008 övertogs av Metropolia, blev sam kom mu nen EVTEK:s enda uppgift att äga lokalerna på de två ar rende fas ti ghe ter na och hyra ut dem för yrkeshögskoleverksamhet. Un der hållet av verksamhetslokalerna och förvaltningen av samkommunen sköts genom avtal, och samkommunen har ingen egen personal. Att ha en samkom mun bara för denna verksamhet är inte ändamålsenligt. En samkommun upplöses genom beslut av emskommunernas fullmäk ti ge. Om emskommunerna inte är eniga om upplösningen, har de kom muner som inte vill fortsätta samarbetet möjlighet att utträda ur samkom mu nen. Samkommunen går inte att upplösa, om minst två kommuner vill fortsätta verksamheten. Medlemskommunerna har förhandlat om upplösning av samkommunen och kommit fram till att ärendet ska föras till emskommunernas fullmäk ti ge för beslut. När emskommunerna fattat sina beslut om upplösning, ska man iaktta förfarandet enligt grundavtalet och det upplösningsavtal som ska upprät tas. Beslut om behandlingen av upplösningsavtalet, likvidationen och bokslutet samt beviljandet av ansvarsfrihet för de redovisningsskyldiga inom samkom mu nen fattas av emskommunernas fullmäktige. Upplösning av samkommunen, likvidation och upplösningsavtal Enligt 28 i samkommunen EVTEK:s grundavtal ska sam kom munss ty relsen vid upplösning av samkommunen sköta om likvidationen, om inte med lems kom muner na kommer överens om något annat arrangemang. Enligt grundavtalet ska de tillgångar som inte behövs till att täcka kost nader na för likvidationen, betala skulder eller fullgöra åtaganden delas ut till med lems kom muner na i proportion till deras andelar av grundkapitalet. Om det belopp som behövs för att täcka kostnader, betala skulder och fullgöra åta gan den överstiger tillgångarna, är emskommunerna skyldiga att be ta la skillnaden i förhållande till andelarna. Samkommunstyrelsen föreslås ansvara för likvidationen. Till likvidationen hör bland annat att utreda tillgångar och skulder, godkänna kostnaderna för likvidationen samt sköta ärenden som gäller försäljning och överlåtelse av egendom. I samband med likvidationen kommer man också överens

23 PROTOKOLL 4/ om hur emskommunerna ska ansvara för samkommunens åta ganden. Gällande avtal ska antingen avslutas eller överföras till en ny sa marbets part ner. Likvidationen ska föreläggas emskommunernas full mäkti ge för godkännande. När alla emkommuners fullmäktige godkänt den, anses samkommunen vara upplöst. Det föreslås att kommunerna i samband med upplösningen upprättar ett särs kilt upplösningsavtal, i vilket de avtalar om överföring av äganderätten till ovan nämnda lokaler till Esbo stad (Gamla Landsvägen 6) och Vanda stad (Lägervägen 1) eller till ett samfund som staden bestämmer. Avsikten är att på motsvarande sätt överföra förvaltningen av lokalerna, inklusive hy resav tal. Eftersom båda verksamhetslokalerna som samkommunen äger är uthyrda till Metropolia Ammattikorkeakoulu Oy med samma hyresav tal, måste fastighetsägarna i samband med upplösningen av samkom mu nen förhandla fram separata hyresavtal med Metropolia Am mat tikor kea kou lu Oy. De nya hyresavtalen ska följa huvudprinciperna i det gällan de hyresavtalet mellan samkommunen och Metropolia Am mat ti kor keakou lu Oy. Dessutom kommer man att i upplösningsavtalet bestämma om överföring av ansvaret för de pensionsutgiftsbaserade förskottsavgifterna till ems kom muner na samt avtala om fördelning mellan emskommunerna av eventuella kostnader eller tillgodohavanden med anledning av den anhän gi ga tvisten om ett arbetsförhållande i relation till emsandelarna. Up plös ning sav ta let läggs fram för emskommunerna för godkännande i samband med likvidationen. Arrendeavtalet mellan samkommunen och Esbo stad om fastigheten i Alber ga kommer inom Esbo stads beslutsfattande att föreslås bli avslutat så att fastigheten övergår till Esbo stads interna arrende, då samkommunen up plö ses. Esbo stadsstyrelse har behandlat upplösningen av samkommunen EVTEK vid sammanträdet ( 185) och Vanda stadsstyrelse likaså vid sam mant rä det ( 15). Båda stadsstyrelserna beslutade föreslå för fullmäktige att samkommunen upplöses. STS: Fullmäktige beslutar att - samkommunen EVTEK upplöses - samkommunen EVTEK:s styrelse svarar för beredningen av avtalet om up plös ning och för likvidationen samt meddelar re gion för valt nings verket om upplösning av samkommunen - samkommunen EVTEK:s tillgångar, som inte behövs för kostnader för lik vi da tio nen och för skulder eller för att uppfylla förbindelser, delas ut till emskommunerna i relation till deras andelar av grundkapitalet. En förutsättning för verkställandet av beslutet är att minst två andra ems kom muner inom samkommunen fattar ett beslut med motsvarande inne håll om upplösning.

24 PROTOKOLL 4/ Beslut: Beslutsförslaget godkändes.

25 PROTOKOLL 4/ Ändring av bolagsordningen samt delägar- och samarbetsavtalet för Laurea-ammattikorkeakoulu Oy 539/ /2014 STF 41 Delägare i yrkeshögskolebolaget Laurea-ammattikorkeakoulu Oy är städer na Esbo, Vanda, Hyvinge, Borgå och Grankulla, Kyrkslätts kommun, Kes ki-uu den maan koulutuskuntayhtymä, Länsi-Uudenmaan kou lu tus kunta yh ty mä samt Invalidförbundet rf. Laurea-ammattikorkeakoulu Oy har skickat förslag till ändringar i bo lagsord nin gen samt delägar- och samarbetsavtalet till alla delägare för godkän nan de. Ändringarna har beretts av bolagets styrelse. Ändringarna bottnar i undervisnings- och kulturministeriets begäran till yrkeshögs ko lor nas huvudmän att senast skicka in bo lag sord ningar och delägaravtal som är förenliga med den reviderade yr keshögs ko lela gen till ministeriet. När ändringarna gjorts på det sätt som lagen kräver, kom mer tillstånden för de bolag som driver yrkeshögskolor att förnyas genom beslut av statsrådet så att de träder i kraft På grund av det snä va tidsschemat har Laurea-ammattikorkeakoulu Oy:s bolagsstämma bes lu tat om ändringarna i bolagsordningen och skickat än dringar na till un der vis nings- och kulturministeriet. Enligt den nya yrkeshögskolelagen blir yrkeshögskolorna självständiga juri dis ka personer, vars juridiska form är aktiebolag. Ansvaret för yr keshögsko lor nas basfinansiering övertas helt av staten. I lagen ingår också en bes täm mel se enligt vilken bolagsordningen eller delägaravtalet för ett yrkeshögs ko leak tiebo lag inte får innehålla sådana villkor som förutsätter bes lut med kvalificerad majoritet och hindrar en strukturell utveckling av yrkeshögs ko lan. I fråga om yrkeshögskolans styrelse krävs det att den har minst sju och högst nio emmar, som tillsammans har mångsidig känne dom om samhällslivet och yrkeshögskolans uppgifter, kännedom om sko lans uppgift enligt tillståndet samt sakkunskap om arbets- och nä ringsli vet. Styrelsen ska ha två emmar från yrkeshögskolan så att den ena hör till personalen och den andra är en studerande. Enligt anvisningar som undervisnings- och kulturministeriet gav i februari ha de man utgått ifrån att riksdagen skulle godkänna den nya yr keshögs kole la gen under sommaren Ministeriet har dock skickat ett brev till yrkeshögskolornas rektorer i vilket det sägs att tidsschemat för behan dlin gen har ändrats och målet är att lagbehandlingen ska avancera så att yrkeshögskolelagen kan godkännas i september. Förordningarna ut färdas omedelbart efter att lagen stadfästs. Dessutom konstaterar ministeriet att tillstånden och överföringen av tillstånd ska sökas enligt det tidigare med de la de tidsschemat och att beslut om tillstånden fattas efter att för fattnin gar na stadfästs före årsskiftet. Samtidigt som man gör ovan nämnda ändringar som lagen kräver i de lägar- och samarbetsavtalet, föreslås vissa tekniska korrigeringar för att avta let ska motsvara yrkeshögskolans ändrade interna organisation. Den nuvarande bolagsordningen och delägar- och samarbetsavtalet för