Välkommen till Rävens Förskola Nära till natur och kultur 1 (25) BILDNINGSFÖRVALTNINGEN Catharina Meyer Berg Förskolechef Samordningsområde Nord

Transkript

1 BILDNINGSFÖRVALTNINGEN Catharina Meyer Berg Förskolechef Samordningsområde Nord Datum Ert datum Er beteckning 1 (25) Kvalitetsredovisning Förskola 2014 Rävens förskola ska lägga grunden för ett livslångt Verksamheten ska vara rolig, trygg lärorik för alla barn som deltar. ska stimulera barns utveckling lärande samt erbjuda en trygg omsorg. Verksamheten ska utgå från en helhetssyn på barnet barnets behov utformas så att omsorg, utveckling lärande bildar en helhet. I samarbete med hemmen ska barnens utveckling till ansvarskännande människor samhällsmedlemmar främjas (LPFÖ 09/10). Välkommen till Rävens Förskola Nära till natur kultur

2 2 (25) SAMMANFATTANDE INLEDNING... 4 Kort presentation av enheten... 4 Kvalitetsarbetets upplägg GRUNDFAKTA OCH FÖRUTSÄTTNINGAR ORGANISATION... 5 Barn... 5 Personal... 5 Resultat... 6 Förskoleenkät... 6 Analys beträffande barn med utländsk bakgrund... 6 Personal... 6 Analys beträffande organisation personalresurs STYRNING OCH LEDARSKAP... 8 Resultat... 8 Förskoleenkät... 8 Kvalitetsarbetets upplägg... 9 Analys beträffande styrning ledarskap KOMMUNIKATION Resultat Förskoleenkät Analys beträffande kommunikation KOMPETENS Resultat Förskoleenkät... Fel! Bokmärket är inte definierat. Kompetensportalen Analys beträffande kompetens RESURSUTNYTTJANDE Resultat Förskoleenkät... Fel! Bokmärket är inte definierat. Analys beträffande resursutnyttjande IMAGE Resultat Förskoleenkät Analys beträffande image HUVUDPROCESSER OCH RESULTAT UTVECKLING OCH LÄRANDE Resultat Förskoleenkät Analys beträffande kunskaper färdigheter TRYGGHET OCH TRIVSEL Resultat Förskoleenkät Qualis Analys beträffande trygghet trivsel BARNS DELAKTIGHET I LÄRPROCESSEN Resultat Förskoleenkät... 21

3 3 (25) Analys beträffande barns delaktighet i lärprocessen ARBETSSÄTT OCH PEDAGOGROLL Resultat Förskoleenkät... Fel! Bokmärket är inte definierat. Analys beträffande arbetssätt pedagog FÖRÄLDRAINFLYTANDE Resultat Förskoleenkät Analys beträffande föräldrainflytande REDOVISNING AV PRIORITERADE MÅL ANALYS AV ARBETET MED PRIORITERADE MÅL PLANERADE PRIORITERADE MÅL

4 4 (25) Sammanfattande inledning Kort presentation av enheten Rävens Förskola ligger i Julita ca 2,5 mil Norr om Katrineholm. Det är ett utbrett område med både villaägare lantbrukare. ligger i anslutning till skolan maten tillagas i Almgårdens kök (ortens ålderdomshem) läggs upp i skolans motagningskök. Maten är till stor del ekologisk närproducerad. arbetar mycket med barnens delaktighet i naturens olika skeenden, både i närmiljön i skogen. har två avdelningar Solen Månen med barn i åldrarna 1-5 år. Vi har till gång till en fantastisk gård till utelek, växthus där vi kan odla, gymnastiksal, snickarbod en skapande verkstad. Vi arbetar även med Stegvis (socialt emotionellt lärande) före Bornholms modellen (sagor rim ramsor) Vi delar in förskolans barn i olika grupper två förmiddagar per vecka efter ålder intresse behov. Skolan har får i fårhagen intill skolan som föräldrar barn ansvarar för på helgerna. För att behålla vår historia vid liv besöker vi gärna Julita Gård som är belägen vid sjön Öljaren. I augusti fick området en Förskolechef, vilket gör att det redovisade Qualis processerna ser olika ut då det är fler chefer som har varit involverade. Kvalitetsarbetets upplägg Redovisa enhetens arbete med kvalité, utveckling uppföljning (strukturer, grupporganisering, ansvarsområden, särskilt ansvariga etc.) Kvalitetsområde Arbetslag A Självvärdering rektor A. Utveckling lärande 4 4 B. Trygghet trivsel 3 3 C. Barns delaktighet i lärprocessen 2 2 D. Arbetssätt pedagogroll 1 2 E. Föräldrainflytande 3 3 F. Organisation 4 0 G. Styrning ledarskap 3 1 H. Kommunikation 3 1 I. Kompetens 3 0 J. Resursutnyttjande 3 3 K. Image 0 0

5 5 (25) 1. Grundfakta förutsättningar 1.1 Organisation Arbetslaget för förskolan ska samverka anpassa verksamheten till alla barn i förskolan så att de utvecklas så långt som möjligt (LPFÖ 98/10). (Beskriv organisation, arbetslag, skolledning kvalitetsområde F. Organisation i Qualis) Barn Antal barn innevarande Avläsningsdatum Pojkar Flickor Totalt 15/3 Redovisas ej 2014 Redovisas ej 2014 Redovisas ej / Barn med utländsk bakgrund Antal barn med Totalt antal barn % utländsk bakgrund inskrivna Alla barn med utländsk bakgrund enligt % nedanstående definition* 15/10 Pojkar % Flickor % Barn som avläsningsdatum 15/10 varit i Sverige kortare tid än 3 år Pojkar Flickor *Definition på elev med utländsk bakgrund: Minst en förälder född utomlands Språk: Engelska Modersmål svenska som andra språk Antal Totalt antal barn inskrivna % Barn som erhåller modersmålsstöd Pojkar 0 Flickor 0 Personal Personalresurser Avläsningsdatum Antal anställda i pedagogisk verksamhet (ej elevassistent) Varav antal med förskollärarexamen Varav antal med förskollärarlegitimation Varav övriga 15/3 Redovisas ej 2014 Redovisas ej 2014 Redovisas ej 2014 Redovisas ej /

6 6 (25) Avläsningsdatum Totalt antal anställda (ej elevassistent) omräknat i helårsarbetare Antal barn per helårsarbetare Antal elevassistenter Totalt antal elevassistenter omräknat i heltider 15/3 Redovisas ej 2014 Redovisas ej 2014 Redovisas ej 2014 Redovisas ej /10 6,15 0,5 0,5 Resultat Föräldraenkät Andel svar i procent (minst tio svar) har en väl fungerande organisation 28 % Förskoleenkät Instämmer helt/instämmer till stor del Egna enheten Egna enheten i % innevarande % i föregående innevarande föregående Analys beträffande barn med utländsk bakgrund I Bildningsnämndens verksamhetsplan framhålls att förskolan ska organiseras så att olikheter möts integration främjas. har ett barn med en förälder som är född utomlands. Vi försöker på olika sätt ta till vara de tillfällen som erbjuds t.ex. Kultur evenemang musik från andra länder osv. Vi lånar litteratur om andra kulturer. Vi tar även till vara personalens föräldrars språkkunskaper. Vi tar gärna emot språkpraktikanter men det medför en kostnad av busskort för dem, så viä r tyvärr inte attraktiva. Styrkor Vi har närhet till stort skolbibliotek. Vi har många familjer som reser ofta då tar vi till vara barnens upplevelser genom bilder berättelser. En pedagog är född utomlands som gärna delar med sig av barndomsupplevelser språk. Förbättringsområden Vi tar gärna emot språkpraktikanter från andra kulturer. Åtgärder för förbättring Vi önskar att kommunen ska underlätta samarbetet med de som har hand om språkpraktikanterna så att de kan ta sig hit. Personal Personalresurser Avläsningsdatum Antal anställda i pedagogisk verksamhet (ej elevassistent) Varav antal med förskol- lärarexamen Varav antal med förskollärarlegitimation 15/ / Varav övriga

7 7 (25) Avläsningsdatum Totalt antal anställda (ej elevassistent) omräknat i helårsarbetare 15/3 6, /10 6,05 6,77 Antal barn per helårsarbetare Antal elevassistenter Totalt antal elevassistenter omräknat i heltider Qualis Steg 1 Steg 2 Steg 3 Steg 4 Steg 5 Steg 6 Steg 7 F. Organisa tion s organisation har en tydlig struktur. är organiserad i grupper utifrån barnens behov intressen. Förskolechef en har metoder för att följa upp sin organisation. har ett välfungerand e beslutssyste m. har utformade förankrade uppdrag på flera nivåer. har en effektiv mötesstruktu r som stödjer dialog. har en väl fungerande organisation i arbetslag ledning som garanterar en god daglig verksamhet. utvärderar kontinuerligt sin organisation mötesstruktu r. Arbetslagen tar fullt ansvar för följer upp varje barns utveckling Arbetslagen prioriterar fördelar arbetsuppgift er. har en organisation som stödjer utveckling som utvecklas med sitt uppdrag. Organisation ens alla delar samverkar ökar därigenom successivt måluppfyllel sen. utvärderar systematiskt att den egna organisatione n stödjer genomförand et av det nationella uppdraget. Analys beträffande organisation personalresurs Steg 1 Eftersom vi har fler ny personal på förskolan har haft fyra rektorer inom ett år så känns inte organisationen helt klar. Vi har nya barngrupper med ny åldersindelning (1-5 år på båda avdelningarna fr o m aug-13) vi arbetar för att förskolan ska bli en enhet. Vi har APT, kvällsmöten gemensam planering i arbetslagen samt enskild planering. Steg 2 Vi har vissa tvärgrupper för de äldre barnen. Vi har en idé om hur vi ska genomföra grupper utifrån barnens intressen behov. Styrkor Vi är engagerade motiverade till att arbeta vidare med rutiner för att genomföra god kvalité på vår förskola. Förbättringsområden Skapa mertid för individuell planering. Åtgärder för förbättring Göra prioriteringar i vårt arbete vad ska vi ta i tu med först? Vad är mest akut? Tydligare struktur på våra möten Schemaförändringar till hösten så att mer reflektions-, dokumentations- planeringstid finns för var en.

8 8 (25) 1.2 Styrning ledarskap All verksamhet inom Bildningsnämnden är underställd FN:s barnkonvention. Som pedagogisk ledare chef för förskollärare, barnskötare övrig personal i förskolan har förskolechefen det övergripande ansvaret för att verksamheten bedrivs i enlighet med målen i läroplanen uppdraget i dess helhet. Förskolechefen har ansvaret för förskolans kvalitet... (LPFÖ 98/10) I Bildningsnämndens verksamhetsplan för slås fast att alla ärenden i nämnden ska redovisas utifrån ett barnperspektiv. ( Med nämnden avses all verksamhet underställd Bildningsnämnden) s kvalitet ska kontinuerligt systematiskt dokumenteras, följas upp, utvärderas utvecklas. För att utvärdera förskolans kvalitet skapa goda villkor för lärande behöver barns utveckling lärande följas, dokumenteras analyseras. För att stödja utmana barn i deras lärande behövs kunskap om varje barns erfarenheter, kunnande delaktighet samt inflytande över intresse för de olika målområdena. Det behövs också kunskap om hur barns utforskande, frågor erfarenheter engagemang tas till vara i verksamheten, hur deras kunnande förändras samt när de upplever verksamheten som intressant rolig meningsfull. Syftet med utvärdering är att få kunskap om hur skolans kvalitet, dvs. verksamhetens organisation, innehåll genomförande an utvecklas så att varje barn ges bästa möjliga förutsättningar för utveckling Det handlar ytterst om att utveckla bättre arbetsprocesser, kunna bedöma om arbetet sker i enlighet med målen undersöka vilka åtgärder som behöver vidtas för att förbättra förutsättningarna för barn att lära, utvecklas, känna sig trygga ha roligt i förskolan. Det är analyserna av utvärderingens resultat som pekar ut väsentliga utvecklingsområden. All form av utvärdering ska utgå från ett tydligt barnperspektiv, Barn föräldrar ska vara delaktiga i utvärdering deras röster ska lyftas fram. (LPFÖ 98/10) Resultat Föräldraenkät Andel svar i procent (minst tio svar) Jag känner till förskolans mål 57 % Förskoleenkät Instämmer helt/instämmer till stor del Egna enheten Egna enheten i % innevarande % i föregående innevarande föregående Qualis Steg 1 Steg 2 Steg 3 Steg 4 Steg 5 Steg 6 Steg 7 G. Styrning ledarskap har egna prioriterade verksamhetsm ål utifrån de nationella målen. Personalen känner till förskolans egna prioriterade verksamhetsm ål. har påbörjat ett kvalitetsarbete. Föräldrarna känner till förskolans egna prioriterade verksamhetsm ål. dokumenterar utvärderar sina egna prioriterade verksamhetsm ål. har ett öppet tillgängligt ledarskap på alla nivåer. har ett ledarskap på alla nivåer som skapar förståelse delaktighet. Förskolechefe n ser till att förskolan kontinuerligt planerar, följer upp utvecklar utbildningen. Det finns fungerande mål utvärdering på alla nivåer som ligger till grund för fortsatt utveckling. Ledarskapet är tydligt strategiskt på alla nivåer. Förskolechefe n uppmuntrar pedagogerna att analysera bepröva sina egna erfarenheter jämföra dem med andras. Förskolechefe n stimulerar till stor variation i arbetet med genomförandet av förskolans mål. Det finns ett tydligt ledarskap för lärandet i alla delar av verksamheten. All personal är väl insatt i känner sig delaktig i det systematiska kvalitetsarbetet. Mål utvärdering utgör grund för systematiska förbättringar. har en långsiktig plan för kvalitetsutveck ling, som har sin grund i utvärderingar påvisade effekter på undervisninge n. har strategier för att koppla nya forskningsrön beprövad erfarenhet till förskolans mål långsiktiga kvalitetsutveck ling. Det systematiska kvalitetsarbetet är ett förhållningssät t som omfattas av all personal.

9 9 (25) Kvalitetsarbetets upplägg arbetar till viss del med kvalitetshjul/årsplan har påbörjat kvalitetsarbete (steg 1). Analys beträffande styrning ledarskap består av två avdelningar inom samma område som skola fritids befinner sig. har en arbetslagledare som varannan vecka träffas tillsammans med förskolechef lagledarna från Bie Norrgården. Lagledarna ger rektor beslutsunderlag, är samtalspartner, ser till att information sker till från medarbetare. Lagledare är också den som driver arbetet i arbetslaget. Tillsammans bildar arbetslagledarna förskolechefens områdets ledningsgrupp. Arbetslagsledarna ansvarar tillsammans med förskolechef för att styra verksamheten mot uppsatta mål skapa samordning mellan arbetslagen. har ett öppet tillgängligt ledarskap (steg 2) på alla nivåer. I mån av tid, ska vara måndagar besöker förskolechef förskoleverksamheten finns alltid tillgänglig på telefon mail. Förskolechef förklarar förankrar beslut främst i ledningsgruppen. Systematiskt kvalitetsarbete innebär att vi regelbundet följer upp vår verksamhet genom att reflektera, diskutera våra prioriterade mål utifrån det planerar utvecklar förskolans verksamhet (steg 3). Det är viktigt att vi att försöka finna mer tid för gemensam tid för reflektion, diskussion analys för att tydligare se processer resultat. I förskolan sker uppföljning av mål utvärdering vid flera olika tillfällen: arbetsplatsträffar, avdelningsmöten, kompetens- utvecklingsdagar lagledarträffar, Qualis t ex. väljer varje termin vilket/vilka mål de ska jobba lite mer med genom t.ex. teman. Planering sker utifrån målen i läroplanen (steg 1). Föräldrar får information om våra mål tema (steg 2). Målen presenteras för föräldrarna på olika sätt bl.a. på föräldramöte utvecklingssamtal på Lärknuten. Det upplevs dock som osäkert hur medvetna föräldrarna är om verksamhetens mål. Arbetet med målen dokumenteras (steg 2) genom bilder med korta texter. Förskolechefen är ny från hösten vilket har inneburit mycket tid att lära känna pedagoger kultuern på förskolan. Styrkor Vi är ett litet område där kommunikation beslut sker utan långa beslutsvägar. Förbättringsområden Vi måste få tid till att utvärdera vår verksamhet tillsammans tydligare dokumentation Vi behöver skapa arbetssätt som synliggör målen i verksamheten. Vi behöver diskutera vad ledarskap på olika nivåer i organisationen innebär hur förskolechef följer upp verksamheten. Åtgärder för förbättring Vi på förskolan behöver få in Årsplanen i verksamheten på ett konkret sätt Skriva in i schemat tid för reflektion utvecklingstid redan vid terminsstart. Tydliggöra för föräldrarna de prioriterade verksamhetsmålen, varför vi valt dem hur vi arbetar med dem utvärderar.

10 10 (25) 1.3 Kommunikation skall sträva efter att nå ett förtroendefullt samarbete med förskoleklassen, skolan fritidshemmet för att stödja barnens allsidiga utveckling lärande i ett långsiktigt perspektiv. Samarbetet skall utgå från de nationella lokala mål riktlinjer som gäller för respektive verksamhet. När barnets övergång till de nya verksamheterna närmar sig har förskolan den särskilda uppgiften att finna former för att avrunda avsluta förskoleperioden. Vid övergången skall särskild uppmärksamhet ägnas de barn som behöver särskilt stöd (LPFÖ 98/10). Bildningsnämnden slår i verksamhetsplanen fast att skolan, i samverkan med Service- teknikförvaltningen, ska medverka till att fler skolor arbetar målmedvetet kring mat skollunch. Resultat Föräldraenkät Andel svar i procent (minst tio svar) Jag får god kontinuerlig information om vad som händer på förskolan använder modern teknik för att informera om sin verksamhet Förskoleenkät Instämmer helt/instämmer till stor del Egna enheten Egna enheten i % innevarande % i föregående 79 % 64 % innevarande föregående Qualis Steg 1 Steg 2 Steg 3 Steg 4 Steg 5 Steg 6 Steg 7 H. Kommunika tion Information ges vid inträffade händelser uppkomna behov. har skriftliga rutiner för att ta emot utreda klagomål mot utbildningen. har metoder för att sprida information, kunskaper erfarenheter. har etablerade rutiner för att samarbeta med berörda grundskolor. Föräldrarna får god kontinuerlig information som berör deras barn. Det interna externa samtalsklimate t är öppet förtroendefullt. Modern teknik används för att förbättra service kommunikatio n internt externt. har en fungerande pedagogisk samverkan med grundskolan. har en etablerad kommunikatio n med socialtjänsten, myndigheter närsamhället i övrigt. har metoder för att samla ta tillvara resultat av omvärldsbeva kning. Analys beträffande kommunikation Föräldrarna informeras om inträffade händelser uppkomna behov vid hämtning lämning. Vid brådskande ärenden ringer pedagogerna till berörda. Genom kommunens hemsida i tamburen finns det blanketter där föräldrar kan lämna klagomål som förskolechef pedagoger följer upp. Föräldrar kan även ge synpunkter via enkät. Personalen delger varandra idéer informerar om arbetsmetoder på arbetsplatsträffar, husmöten arbetslagsmöten. samarbetar med grundskolan vid överinskolning till förskoleklass på våren. Ett professionellt förhållningssätt hos pedagogen ökar möjligheten för ett gott samtalsklimat, både internt externt. Till föräldrar ges information via samtal, Lärknuten, föräldramöten, daglig kontakt, mail, anslagstavlor. Styrkor Daglig kontakt med föräldrarna. Det finns rutiner handlingsplaner att följa när det uppstår särskilda händelser behov. har strategier för sitt deltagande i externa nätverk.

11 Förbättringsområden Utveckla samverkan med grundskolan i pedagogiska frågor. Åtgärder till förbättring: Samverkan mellan skola, fritidshem förskola 11 (25) 1.4 Kompetens Av skollagens kapitel 2 framgår att förskollärare ska ha lärarexamen legitimation. Av skolagens 2 kap. 34 framgår att huvudmannen ska se till att personalen vid skolenheterna ges möjligheter till kompetensutveckling. Katrineholms kommuns skolplan verksamhetsplan framhåller att en målsättning är att varje avdelning skall ha minst två tredjedelar av personalen med förskollärarutbildning. Kvaliteten ska öka genom fortsatt kompetensutveckling av personalen. Resultat Qualis Steg 1 Steg 2 Steg 3 Steg 4 Steg 5 Steg 6 Steg 7 I. Kompetens har en hög andel medarbetare med utbildning för arbete med barn. har en plan för introduktion av nyanställda. Kompetensutvecklingen är kopplad till individernas verksamhetens behov. har gemensamma individuella kompetensutvecklingspla ner. avsätter sammantaget goda resurser för såväl gemensam som individuell kompetensutve ckling. Uppföljning tillämpning av genomförd kompetensutve ckling görs regelbundet. har en hög andel medarbetare med pedagogisk högskoleutbild ning. har god kontinuitet i bemanningen. Kompetensutvecklingen är grundad på utvärderingar med koppling till förskolans långsiktiga utveckling. tillämpar framgångsrika metoder för att rekrytera personal på kort lång sikt. Det finns en tydlig koppling mellan förskolans strävan mot högre måluppfyllelse arbetslagens samt individens kompetensutveckling. Planer metoder för kompetensutve ckling prövas uppdateras successivt med utgångspunkt i forskningsrön beprövad erfarenhet. arbetar aktivt med karriärplanerin g för sina medarbetare. arbetar genomgående utifrån beprövad erfarenhet. Kompetensportalen Kompetensportalen används inte i området. Programmet är svårt det ger inte den information om pedagogernas kompetens som behövs. Analys beträffande kompetens På förskolan nyanställs enbart personal med adekvat utbildning. har fem st. förskollärare, en barnskötare en fritidspedagog. Insatser vad gäller utbildning sker regelbundet. Kompetensutveckling på individnivå diskuteras på medarbetarsamtal (steg 2) avsätter tid för uppföljning av personalutbildning vid kompetensutvecklingsdagar samt vid arbetsplatsträffar (steg 3) Det har varit mycket bra kompetensutveckling under hösten, men dåligt med tid för förankring. Uppföljningar av utbildningsinsatserna sker i medarbetarsamtal i direkt anslutning

12 12 (25) till utbildningar. En plan finns för kommunens förskolor för övergripande utbildningar som berör alla. Planen är framtagen genom diskussioner med nyckelpersoner från varje förskola(steg 4). tar emot studenter för att kunna rekrytera förskollärare. Från hösten är förskolan övningsförskola för Mälardalens högskola så vi har behov av att utbilda handledare. Styrkor Personal med adekvat utbildning. Möjlighet finns för personalen att påverka framtida utbildningsinsatser. har enbart personal med utbildning för arbete med barn den kompetensutveckling som görs är kopplad till verksamheten individernas behov. är en övnings förskola. Förbättringsområden Eftersom behovet av förskollärare kommer att öka när fler förskolor byggs behöver vi hitta framgångsrika metoder för rekrytering. Utbildning av hand ledare via Mälardalens högskola. Mer tid för uppföljning tillämpning av genomförd kompetensutveckling. Åtgärder för förbättring Hitta framgångsrika metoder för rekrytering på kort långsikt Utbilda handledare. 1.5 Resursutnyttjande Av skolagens 1 kap. 4 framgår att utbildningen ska hänsyn tas till barns barns olika behov. Barn barn ska ges stöd stimulans så att de utvecklas så långt som möjligt. En strävan ska vara att uppväga skillnader i barnens barns förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen. Alla som arbetar i förskolan ska uppmärksamma stödja barn i behov av särskilt stöd (Lgr 11) Resultat Qualis Steg 1 Steg 2 Steg 3 Steg 4 Steg 5 Steg 6 Steg 7 J. Resursutnyttjande Ekonomisk uppföljning görs av löpande intäkter kostnader. Budget i balans. Prognoser görs i relation till budget utfall. har metoder för att skapa delaktighet i ekonomin. s resursfördeln ing är anpassad till barnens behov av utveckling stöd. Förskolechef en säkerställer att stöd resurser finns för det systematiska kvalitetsarbet et. Metoder för resurshanteri ng utvecklas på flera nivåer. Tid avsätts för återkomman de diskussioner om kvalitetssäkri ng av utbildningen dvs. innehåll arbetssätt. Effektivt resursutnyttja nde tillämpas i alla delar av verksamhete n. Insatta resurser utnyttjas väl leder till goda resultat. Alla medarbetare har fokus på tillämpar metoder för god resurshanteri ng.

13 13 (25) Analys beträffande resursutnyttjande Vi kollar med varandra på avdelningarna om vi kan hjälpa varandra hur många timmar vi behöver ta in vikarie. Vi håller budget för de pedagogiska pengarna Vi värnar om hälsa hygien genom engångsartiklar Vi har avstämning av ekonomin på ledningsmöten samverkan (steg 1). Ekonomisk uppföljning prognoser görs i relation till budget utfall i möten mellan rektor, administratör förvaltnings ekonom (steg 2). Sedan delges personalen. Det saknas personal. Normen med 21 barn på 3 heltider upplevs inte som relevant av pedagogerna. 11 ettåringar kräver mer resurser än 11 femåringar. Vi tycker att resursfördelningen är fel. På grund av så många små barn hinner vi inte med alla barns behov där med uppfyller vi inte läroplansmålen Vi har inte pedagogiska frukostar mellanmål. All personal äter inte gratis till lunch. Det behöver vara tre personal på varje måltid. Oftast är vi bara två personal till frukost mellanmål. Det är så mycket barn vid frukost mellanmål att alla inte får plats runt borden vilket betyder att flertalet barn får äta måltiderna utan pedagogiskt stöd. Under planeringstiderna fattas det en personal/barngrupp. Under avdelningsplaneringarna är det ca 35 barn på 3 pedagoger (1-3åringar). Barnen har långa vistelsetider, vilket gör att personalens arbetstid inte räcker för att täcka en hel dag. Styrkor Vi är flexibla i personalgruppen för att lösa vikariesituationer. Ofta behöver vi inte ta in vikarie så många timmar eftersom vi kan samarbeta eller lösa det på annat sätt. Vi håller vår budget. Vi är bra på att värna om hälsa hygien, både inom personal- barngruppen. Vi har insikt i ekonomin genom information på samverkan ledningsmöten. Förbättringsområden Vi behöver få politikerna att inse att en ettåring behöver mer resurser än en femåring. Politikerna behöver även förstå att barnen har långa vistelsetider, vilket gör att personalens arbetstid inte räcker för att täcka dagen. Vi behöver även få politikerna att förstå vikten av pedagogiska måltider att små barn behöver mycket stöd vid måltiderna, en personal kan omöjligt hjälpa sju små barn under t.ex. lunchen. Åtgärder för förbättring Skriva konsekvensanalyser för att äska mer resurser till våra barngrupper. Se över vår verksamhetsstruktur, får i detta stöd av beteendevetare.

14 14 (25) 1.6 Image Förskolorna i Katrineholm har möjlighet att profilera sig. Beslutet ligger på förskolechefen. Resultat Föräldraenkät Andel svar i procent (minst tio svar) har ett gott rykte 50 % Förskoleenkät Instämmer helt/instämmer till stor del Egna enheten Egna enheten i % innevarande % i föregående innevarande föregående Jag kan rekommendera mina vänner att placera sina 69 % barn i vår förskola Totalt sett är jag nöjd med mitt barns förskola 79 % Qualis Steg 1 Steg 2 Steg 3 Steg 4 Steg 5 Steg 6 Steg 7 K. Image Analys beträffande image Vi behöver profilera oss tydligare se till att vår hemsida blir fullständig aktuell. Vi använder oss delvis av Lärknuten för att informera föräldrar göra dem mer delaktiga i vad som sker på förskolan. Vi har förstått genom att fråga föräldrarna att det endast är knappt en fjärdedel av föräldrarna som har börjat använda Lärknuten. Orsaken till detta verkar vara svårigheter med att skaffa bank id eller att komma sig för med det. Vi har efter sommaren inrett en snickar- bod till barnen ute på gården. Föräldrar personal har hjälpts åt vi har även gjort reklam för den i Katrineholms Kuriren. Styrkor Engagerade pedagoger. Förbättringsområden Vi måste uppgradera hemsidan profilera oss tydligare. Fortsätta uppmuntra föräldrarna att använda sig av Lärknuten att svara på kvalitets undersökningarna. Åtgärder för förbättring gör försök att påverka sin image. s olika verksamheter bidrar till förskolans image. följer upp hur imagen har påverkats av de egna insatserna. har flera metoder för att informera om sin verksamhet marknadsför a sig själv. s image speglar den faktiska verksamhete n. Uppgradera hemsidan. Profilera oss Uppmuntra föräldrarna att använda Lärknut har metoder för att kontinuerligt utvärdera förbättra sin image. Imagen speglar förskolans förmåga att genomföra det nationella uppdraget. har en god image. är känd för att nå goda resultat utifrån sina förutsättning ar. har bibehållit eller förbättrat sin image över tid. arbetar systematiskt med utvecklingen av sin image.

15 15 (25) 2. Huvudprocesser resultat 2.1Utveckling lärande Barnkonventionens artikel 28 slår fast varje konventionsstats skyldighet att tillförsäkra barnen rätt till kostnadsfri grundutbildning. s verksamhet skall präglas av en pedagogik där omvårdnad, omsorg, fostran lärande bildare en helhet. Den pedagogiska verksamheten skall genomföras så att den stimulerar utmanar barnets utveckling Miljön skall vara öppen, innehållsrik inbjudande. Verksamheten skall främja leken, kreativiteten det lustfyllda lärandet samt ta till vara stärka barns intresse för att lära erövra nya erfarenheter, kunskaper färdigheter. Verksamheten skall bidra till att barnen utvecklar en förståelse för sig själva sin omvärld. Utforskande, nyfikenhet lust att lära skall utgöra grunden för den pedagogiska verksamheten. Den skall utgå ifrån Barnes erfarenheter, intressen, behov åsikter. Flödet av barnens tankar idéer skall tas till vara för att skapa mångfald i lärandet (LPFÖ 98/10). Förmågan att upptäcka använda matematik i olika sammanhang har i den reviderade läroplanen fått en mer framträdande roll. I skolplanen för åren lyfter Katrineholms kommun fram att alla barn i Katrineholm ska uppleva ett vardagsarbete som präglas av variation som skapar intresse engagemang för den egna utvecklingen lärandet. Vidare är det enligt skolplanen särskilt viktigt att verksamheterna uppmärksammar utreder stödbehov tidigt att lämpliga stödinsatser sätts in skyndsamt. I Bildningsnämndens verksamhetsplan för framhålls att andelen föräldrar som upplever att förskolan stimulerar barnens lust att lära ska vara fortsatt hög gärna öka ytterligare. Resultat Barnenkät Andel svar i procent (minst tio svar) Jag får ofta visa vad jag lär mig 72 % Förskoleenkät Instämmer helt/instämmer till stor del Egna enheten Egna enheten i % innevarande % i föregående innevarande föregående Föräldraenkät Andel svar i procent (minst tio svar) Utvecklingssamtalet bygger på dokumentation av mitt barns utveckling lärande erbjuder en utvecklande verksamhet för mitt barn I arbetet med barnens lärande har förskolan fokus på språk kommunikation I arbetet med barnens lärande har förskolan fokus på matematik naturvetenskap Egna enheten % innevarande 69 % 92 % 93 % 21 % Egna enheten i % i föregående innevarande föregående

16 16 (25) Qualis Steg 1 Steg 2 Steg 3 Steg 4 Steg 5 Steg 6 Steg 7 A. Utveckling lärande Lärandemiljön är öppen, innehållsrik inbjudande. Utforskande, nyfikenhet lust att lära utgör grunden för den pedagogiska verksamheten. Handlingsplan er används för arbetet med barn i behov av särskilt stöd. har metoder för att följa upp dokumentera varje barns allsidiga utveckling Förskollärarna tar ett särskilt ansvar för det pedagogiska arbetet i förskolan. har tillgång till specialpedago gisk kompetens. Barnen stimuleras utmanas i sin sociala utveckling. arbetar aktivt med språk kommunikatio ns-utveckling, matematik, naturvetenskap teknik. planerar, följer upp utvecklar utbildningen kontinuerligt för att öka varje barns möjligheter till utveckling stimulerar utmanar varje barns utveckling Olika former av dokumentation utvärdering används regelbundet för att följa upp barnens utveckling har fokus på språk kommunikatio n i alla situationer. lägger stor vikt vid miljö naturvårds frågor. har skapat ett klimat där barnen stimuleras att lära av varandra. Förskollärarna tar ett särskilt ansvar för att resultat av dokumentation, uppföljningar utvärderingar används för att utveckla förskolans kvalitet. följer en tydlig planering för att utveckla varje barns språk kommunikatio ns-utveckling. följer en tydlig planering för att utveckla varje barns förståelse för matematik, naturvetenskap teknik. bedriver systematisk metodutveckli ng avseende utveckling lärande med utgångspunkt i forskningsrön beprövad erfarenhet. Analys beträffande kunskaper färdigheter För att lärande miljön ska vara lärorik stimulerande utforskande håller vi på med att anpassat den pedagogiska miljön efter barnens åldrar intressen. Med hjälp av grindar inomhus har de större barnen har fått egna rum som är anpassat för dem med materialet tillgängligt. Vi har inrett en snickarbod i ett uteförråd där barnen kan snickra experimentera, öva på att slipa, spika såga. Vi har arbetat kontinuerligt med språklig medvetenhet med hjälp av Bornholms-modellen för alla åldrar. Temat Gummi-Lisa boken användes till de yngre åldrarna i tvärgrupperna. Med hjälp av whiteboard-tavlor blädderblock har vi synlig-gjort skriftspråket på ett spännande sätt. Materialet Stegvis använder vi from hösten 2014 kontinuerligt för förskolans 4-5 åringar. Vi har arbetat aktivt med de grundläggande känslorna i grupperna dagligen i verksamheten. Vi har lagt stor vikt vid temat Vänskap. Under et har vi även arbetat mycket med naturvetenskap. Under hösten har alla barn fått prova på vattenexperiment på olika sätt.( flyta, sjunka, virvlar). Vi har haft naturutflykter som resulterade i en myrvärld inomhus. Vi har gjort upp eld ute grillat med de äldre barnen. Många nya lär-tillfällen har vi kunnat erbjuda. Barnen på hela förskolan har fått plantera blomlökar gjort i ordning blomland med perenner. Kompostering sker dagligen då vi matar maskarna med fruktskal grönsaksrester. Vi går till skolans får flera gånger per vecka, matar klappar om dem. Vår barngrupp är intresserad av mattefrågor så dom duggar tätt dagligen vid alla möjliga tillfällen. Populärt är att få en matte-fråga vid måltiderna eller att själv hitta på en till kompisarna. Lärmiljön är öppen innehållsrik inbjudande (steg 1) med utrymmen inomhus utomhus där barnen får göra upptäckter inspireras till skapande. Utforskande, nyfikenhet lust att lära är grunden för den pedagogiska verksamheten (steg 1). har ett projekterande arbetssätt med tema som grund där barnens idéer tankar tas tillvara. Handlingsplaner används för barn i behov av särskilt stöd (steg 1). När det uppstår undringar kring ett barn gör pedagogerna TRAS. Arbetslaget funderar gemensamt hur de ska arbeta för att ge

17 17 (25) barnet mer möjlighet att positivt delta i verksamheten. Samarbete med specialpedagoger i Elevhälsan sker när arbetslaget upplever att de behöver stöd i sitt arbetssätt /eller stöd kring individ. Gott samarbete med specialpedagog sker på individ, grupp organisationsnivå (steg 2). har metoder för att följa upp dokumentera barns allsidiga utveckling lärande (steg 2). arbetar aktivt inom områdena språk, kommunikation, matematik naturvetenskap teknik (steg 3). ser varje individ stimulerar utveckling lärande olika former av dokumentation används (steg 4). Styrkor Majoriteten av pedagogerna har gått utbildningen i Bornholms-modellen. Detta medför att pedagogerna aktivt använder modellen dagligen på olika sätt i verksamheten. Stegvis används med barnen i alla åldrar pedagogerna kan dagligen tillsammans med barnen i lek i konflikthantering återanknyta till Stegvis. använder TRAS i båda barngrupperna vilket gör att vi har mer samsyn kring barnets utveckling än vad vi hade innan vi hade kunskap om TRAS. Underlaget från TRAS används då det finns behov vid samtal med föräldrar är en del av vår dokumentation. Vi använder i Paden ganska ofta lägger ut på Lärknuten när vi vill visa någon ny aktivitet eller gruppverksamhet. Förbättringsområden Vi behöver fortsätta att synligöra läroplanen, vidareutveckla portfolio-arbetet. Fortsätta utveckla arbetsätten inom natur teknik. Utveckla arbetet med pedagogisk dokumentation Utveckla ipaden som ett verktyg i dokumentation. Åtgärder för förbättring Ta med läroplanen under utvecklingssamtalen. All personal ska få utbildning i TRAS, Före Bornholm Stegvis, Pedagogisk dokumentation. Vidareutbildning inom natur teknik. Fler riktade diskussioner mellan avdelningarna angående pedagogisk dokumentation samarbete runtomkring detta. Mer fortbildning i ipad användning. 2.2 Trygghet trivsel Barnkonventionens artikel 2 slår fast varje konventionsstats skyldighet att tillse att ingen diskrimineras på grund av ras, hudfärg, kön, språk, religion, politisk eller annan åskådning, nationellt, etniskt eller socialt ursprung. skall aktivt medvetet påverka simulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar efterhand omfatta dem. (LPFÖ 98/10) I Bildningsnämndens skolplan för åren utgör det levande lustfyllda lärandet med utgångspunkt i trygghet utveckling, nämndens vision. Vidare lyfter man fram vikten av en värdegrund som behandlar alla likvärdigt som främjar god hälsa. den pedagogiska omsorgen (dbv) har en likabehandlingsplan som är framtagen i enlighet med Skollagen kapitel 6 8 diskrimineringslagen. Likabehandlingsplanen revideras årligen med en kartläggning, nulägesanalys incidentrapportering. Utifrån genomförd kartläggning analys redovisas tidsbestämda konkreta mål åtgärder. Alla medarbetare brukare involveras i den årliga revideringen. I likabehandlingsplanen beskrivs också hur föräldrarna informeras om planen. I Bildningsnämndens verksamhetsplan för framhålls vikten av att barn föräldrar känner sig trygga i de pedagogiska verksamheterna.

18 18 (25) I Bildningsnämndens verksamhetsplan framhålls att ett kontinuerligt arbete ska bedrivas i syfte att främja jämställdhet, jämlikhet integration. Allas lika möjligheter en god folkhälsa är målet. Skolan ska organiseras så att olikheter möts integration främjas. Resultat Barnenkät Andel svar i procent (minst tio svar) Jag tycker om att vara på förskolan 92 % Jag är en bra kompis 92 % Jag har någon att leka med på förskolan 92 % Jag har roligt när jag leker med de andra barnen på 92 % förskolan Jag tycker maten smakar gott på förskolan 88 % Förskoleenkät Instämmer helt/instämmer till stor del Egna enheten Egna enheten i % innevarande % i föregående innevarande föregående Föräldraenkät Andel svar i procent (minst tio svar) Mitt barn trivs på förskolan 93 % Egna enheten % innevarande Egna enheten i % i föregående innevarande föregående erbjuder bra mat 79 % arbetar aktivt mot diskriminering 43 % kränkande behandling Personalen engagerar sig i mitt barn 78 % är välstädad 79 % har en stimulerande utemiljö 64 % Qualis Steg 1 Steg 2 Steg 3 Steg 4 Steg 5 Steg 6 Steg 7 B. Trygghet trivsel s fysiska miljö upplevs som trygg säker. har förankrade metoder för att ge varje barn tillsammans med sina föräldrar en god introduktion i förskolan. har dokumentera de säkerhetsruti ner. arbetar aktivt för att skapa ett klimat som präglas av trygghet trivsel. har ett förebyggande dokumenterat arbete för att förhindra diskriminering kränkande behandling har ett gemensamt förhållningssätt bemötande som genomsyrar hela verksamheten. Engagemang präglar förskolan. Förhållandet inom personalgrupp en samt mellan personal barn kännetecknas av förtroende ömsesidig respekt. mäter följer kontinuerligt upp barnens trygghet, trivsel säkerhet. har förankrade metoder för att förhindra diskriminering kränkande behandling har en dokumenterad gemensam värdegrund som synliggörs i det dagliga arbetet. arbetar aktivt medvetet för att påverka stimulera barnen att omfatta vårt samhälles grundläggande demokratiska värderingar arbetar utifrån förankrade metoder för att varje barn ska utveckla förståelse för allas lika värde. s metoder för att hantera konflikter förhindra diskrimineri ng kränkande behandling utvärderas kontinuerlig t. Varje barn ges utrymme att reflektera över etiska dilemman livsfrågor i vardagen. bedriver ett systematis kt förbättring sarbete när det gäller värdegrun dsarbete med utgångspu nkt i forsknings rön beprövad erfarenhet.

19 19 (25) Analys beträffande trygghet trivsel Redan från start inskolningen arbetar vi för att föräldrarna ska få den information de behöver angående rutiner, regler förhållningssätt. har metoder för att ge varje barn tillsammans med sina föräldrar en god introduktion i förskolan (steg 1). Uppföljningssamtal efter inskolningen sker efter ca tre veckor. Detta för att föräldrar barn ska känna sig trygga i förskolemiljön med pedagogerna. Vi arbetar för att se alla barn varje dag. Alla som vistas på vår förskola ska känna sig välkomna viktiga. Den fysiska miljön utomhus har blivit säkrare; vi har fått staketen åtgärdade så att barnen inte kan klättra över, vi har fått ett tillfälligt staket att dela gården med i väntan på ett permanent. Detta p.g.a. att gården är för stor när vi är många barn. Rektor uppmanar att personalen ska inrikta sig på att arbeta mer strukturerat dela barnen i grupper. Vi har önskat att få solskydd, ute tak för barnen som sover ute ett permanent staket. För att lättare höra barnen som sover utomhus införskaffas ett babylarm. Den fysiska miljön inomhus har blivit bättre. Alla dörrar som anses riskfyllda har fått klämskydd. Vi har problem med att många föräldrar kommer i stall ladugårdskläder. Detta med för sanitär olägenhet samt risk för våra barn med allergier. Vi har börjat notera att många föräldrar hämtar lämnar mitt i måltiderna. Vilket skapar oro i barngruppen i dessa lärande situationer mindre trivsel. Mer dialog med föräldrarna om dessa situationer behövs. Vi har inrett den pedagogiska miljön inomhus med hjälp av grindar för att anpassa för de olika åldrarna. Avdelningen Solen har fått extra planeringstid för att kunna inrätta bra rutiner struktur för barngruppen. De har många nya små barn samt ny personal. Personalen anser att det finns för lite planeringstid att resursfördelningen inte är tillfredsställande. Rektor arbetar för att de två avdelningarnas personal ska se sig som ett arbetslag där samarbete blir mer naturligt. har dokumenterade säkerhetsrutiner (steg 1): Vi har bandövning varje höst skrivna utrymningsregler. Vi lämnar endast barnen till föräldrar eller annan känd person med förälders medgivande. Vid osäkerhet ringer vi alltid upp barnens föräldrar. Vi har en krispärm. arbetar aktivt med att skapa ett klimat som präglas av trygghet trivsel (steg 2). För att förhindra undvika diskriminerande behandling arbetar vi enligt vår likabehandlingsplan med programmet Stegvis. Dessutom arbetar vi för att vara så nära barnen som möjligt i deras vardag: lyssna, möta stödja. För att upprätthålla ett gott arbetsklimat, gemensamt förhållningssätt bemötande har rektor tillsatt regelbundet stöd av beteendevetare. För att följa upp barnens trygghet trivsel (steg 3) gör vi trivselintervjuer med barnen minst en gång om året. Dessutom, observerar vi barnen dagligen för en dialog med föräldrarna. På vår förskola är vi lyhörda för barnens önskemål. Exempelvis får de vara med rösta komma med förslag om vad vi ska göra på gymnastiken, utflyktsmål samt välja sagor sånger. Vi låter värdegrunden genomsyra alla barnens vardagliga situationer.

20 20 (25) Styrkor Vi har relativt låg omsättning på personal. Vi har vikarier som är kända för barnen vi pedagoger är sällan sjuka. Vi är skickliga på att bygga upp ett bra förhållande till alla kategorier av föräldrar. Vi har utbildad personal med lång erfarenhet, samt yngre nyexaminerade som tillför nytänk energi. Vi är bra på att lyssna in se barnen bemöta dem på ett sätt som får barnen att blomma känna sig unika. Vi pedagoger arbetar för att sätta tydliga gränser som skapar trygghet hos barnen. Vi strävar efter att vara självgående ansvarstagande samt ha ett säkerhetstänkande en bra överblick över vad som behöver åtgärdas i vår verksamhet. Trots stora barngrupper försöker vi skapa en trivsam miljö för barnen som är både trygg fylld av lustfyllt Förbättringsområden Uppdatera checklistan för personalen vid inskolningar. Vi har önskat i investeringsbudgeten under många år solskyddstak över sandlådan, nya tvilling-sulkyn, permanent staket för att avskilja gården, ute tak utanför Månen, nya cyklar, rutschkana till slänten, klätterställning. Att personalgruppen ser sig som ett arbetslag. Åtgärder för förbättring Vi skriver ett brev/har dialog med föräldrar angående viktiga regler angående hälsorisk sanitär olägenhet gällande häst ladugårdskläder i förskolans lokaler. I informationen ska även stå att föräldrarna bör respektera barnens matsituationer vänta i hallen tills vi är klara. Vi behöver strukturerad planeringstid med dagordning för att kunna planera reflektera. I regelbundet stöd av ledning beteendevetare skapas mer strukturerad verksamhet en gemensam känsla av att all förskolans personal är ett arbetslag. 2.3 Barns delaktighet i lärprocessen Barnkonventionens artikel 12 slår fast varje konventionsstats skyldighet att tillförsäkra det barn, som är i stånd att bilda egna åsikter, rätten att fritt uttrycka dessa i alla frågor som rör barnet, varvid barnets åsikter ska tillmätas betydelse i förhållande till barnets ålder mognad. I förskolan läggs grunden till att barn skall förstå vad demokrati är. Barnens sociala utveckling förutsätter att de allt efter förmåga får ta ansvar för sina egna handlingar för miljön i förskolan. De behov intressen som barnen själva på olika sätt ger uttryck för bör ligga till grund för utformningen av miljön planeringen av den pedagogiska verksamheten (Lpfö 98). Bildningsnämndens skolplan framhålls vikten av ett vardagsarbete, som skapar intresse engagemang samt att varje barn skall ha inflytande över verksamheten. Vidare betonar Bildningsnämnden särskilt vikten av att all personal besitter hög kompetens inom området individuell vägledning i barns I Bildningsnämndens verksamhetsplan framhålls att verksamheten ska utgå från barnens behov önskemål. Barn ska vara delaktiga i utvärdering deras röster ska lyftas fram. (LPFÖ 98/10)

21 21 (25) Resultat Barnenkät Andel svar i procent (minst tio svar) Jag får ofta välja vad jag vill göra 68 % Förskoleenkät Instämmer helt/instämmer till stor del Egna enheten Egna enheten i % innevarande % i föregående innevarande föregående Qualis Steg 1 Steg 2 Steg 3 Steg 4 Steg 5 Steg 6 Steg 7 C. Barns delaktighet i lärprocessen Varje barn stimuleras att reflektera över sitt Barnens intresse, förmågor behov präglar den pedagogiska verksamhete ns utformning Lärandemiljö n skapar goda förutsättning ar för barnens delaktighet. följer upp arbetet med barnens delaktighet Barnen uppmuntras att göra egna val i sitt Varje barns lärprocesser dokumentera s kontinuerligt synliggörs för barnet föräldrarna Det finns en tydlig koppling mellan utvecklings samtalet förskolans arbete med barnets utveckling Barnen ges möjlighet att medverka i kvalitetsarbet et. Barnen har ett reellt inflytande över arbetssätt verksamhete ns innehåll. Varje barn görs medvetet om olika sätt att lära. Varje barn är delaktigt i dokumentati onen av sitt Alla pedagoger bedriver genom dokumentati on utvärdering ett systematiskt arbete för att få barnen att reflektera över sitt Ett systematiskt arbete bedrivs för att öka barnens delaktighet i lärprocessen med utgångspunkt i forskningsrö n beprövad erfarenhet. Analys beträffande barns delaktighet i lärprocessen har ett arbetssätt som tar tillvara barnens behov, intressen förmågor (steg 1). Barnen deltar får pröva på i alla vardagliga situationer; såsom dukning, avplockning, städning, planering, på- avklädnad. s personal skapar en lärande lustfylld miljö som genomsyras av årstidernas aktiviteter; plantering, kompostering, grönsaksodling etc. Detta gör att barnen blir mer självständiga delaktiga i hållbar utveckling utifrån miljö, socialt samhälleligt. Varje år gör personalen barnintervjuer där det tas reda på hur barnen uppfattar sin delaktighet i förskolans verksamhet(steg 2). Utifrån dessa barnintervjuer vardagliga dialoger utvecklas förskolans verksamhet. använder delvis Barnets porfolio som ett sätt att dokumentera barnets lärprocesser (steg 3). Där kan barnet själv föräldrarna se hur t.ex. teckningsutvecklingen intresse för skriftspråket har utvecklats. Även bilder från olika lärande situationer sätts ibland in i pärmen. använder strävansmål handlingsplan som pedagog har kommit överens om med förälder (steg 3). Barnets styrkor intressen sätts i fokus om barnet behöver uppmuntras eller få extra stöd inom något område dokumenteras det under utvecklings samtalet.

22 22 (25) Personalen för dagligen dialog med barnet frågar barnet om de lärt sig något nytt (steg 4). Personalen uppmuntrar barnen att se när de har lärt sig något nytt på detta sätt göra dem medvetna om sitt lärande Styrkor Personalen är lyhörd för barnens önskemål intressen genom dialog med barn, föräldrar kollegor samt observationer. Förbättringsområden Personalen önskar göra barnintervjuerna oftare få tydligare metoder för portfolioarbetet pedagogisk dokumentation för att synliggöra det enskilda barnets utveckling. Åtgärder för förbättring Utveckla rutiner för att genomgöra barnintervjuer mer regelbundet för att mer möjliggöra barns inflytande i Utveckla rutiner för att arbeta med dokumentation. 2.4 Arbetssätt pedagogroll Av skolagens 1 kap. 5 framgår att Utbildningen ska vila på vetenskaplig grund beprövad erfarenhet Resultat Qualis Steg 1 Steg 2 Steg 3 Steg 4 Steg 5 Steg 6 Steg 7 D. Arbetssätt pedagogroll Materialet finns tillgängligt för barnen. Leken ligger till grund för allt Arbetssätt pedagogroll präglas av variation flexibilitet. Kreativitet skapande präglar arbetssätt stimulerar utmanar barnen i att utveckla självständigh et tillit till sin egen förmåga. dokumentera r omprövar regelbundet arbetssätt arbetsformer. Verksamhete n är rolig, stimulerande lärorik för alla barn. Barnen uppmuntras till många uttrycksform er som lek, bild, rörelse, sång musik samt dans drama. Arbetssätt arbetsformer dokumentera s utvärderas regelbundet i arbetslagen. utmanar barnen att pröva olika lösningar av egna andras problem. använder gemensamm a former för dokumentati on av den pedagogiska verksamhete n. Utvärderinga rna bidrar till undervisning ens den pedagogiska verksamhete ns utveckling. En samsyn kring kunskapsbegre pp kunskaps - utveckling präglar pedagogernas arbete med barnens reflekterar regelbundet över sin egen roll i relation till barnens utveckling Olika arbetssätt arbetsformer utvärderas jämförs med varandra för att ta reda på vilka arbetssätt som har bäst effekt för såväl barngruppen som varje barn. Det finns en tydlig progression i förskolans arbetssätt utifrån varje barns förutsättnin gar. Pedagogern a stimulerar utmanar varje barns utveckling bedriver ett systematiskt arbete med utveckling av arbetssätt arbetsformer utifrån forskningsrö n beprövad erfarenhet

23 23 (25) Analys beträffande arbetssätt pedagog För att barnen ska utveckla självständighet tillit till sin egen förmåga uppmuntrar vi barnen i alla vardagliga situationer att försöka själv först därefter be en kompis om hjälp. Ofta så kan kompisen hjälpa till t.ex. att hälla upp mjölk, bre smörgåsen, sätta på vattenkranen, knäppa knappar osv. Vi anser att barn är så kompetenta som vi pedagoger tillåter dem att vara. Vi försöker att ge barnen gott om tid till eget utforskande Leken är viktig barnen ges möjlighet inomhus att leka i olika rum som är anpassade efter de olika åldrarna. Uteleken är under förändring där barnen kan få välja mellan vanliga uteaktiviteter, snickarboa (nytt) uteköket som blir klart under hösten. Barnen delas in i tvärgrupper mellan de båda avdelningarna efter ålder förutsättningar. Vi kommer att ha grupper tisdagar, onsdagar torsdagar. Det är då samma pedagoger som följer barnen i gymnastik, språkgrupperna (Bornholm) Stegvis. Det gör vi för att det skapar kontinuitet trygghet samt utökar samarbetet mellan avdelningarna. Styrkor har själv valt vilka grupper man ansvarar för. Vi är kreativa hjälps åt att utveckla verksamheten tillsammans. Vi använder oss av bilder paddan till viss dokumentation. Vi använder portfolio till viss del. Förbättringsområden: Pedagogisk dokumentation analys. Portfolio Åtgärder för förbättring Vi behöver hitta ett gemensamt sätt att analysera dokumentera. Att börja använda t.ex. stations-lappar i alla rum för att bättre observera vad barnen gör, vem dom leker med, vad dom säger. Portfolion behöver förändras. 2.5 Föräldrainflytande Vårdnadshavare har ansvaret för sina barns fostran utveckling. skall komplettera hemmet genom att skapa bästa möjliga förutsättningar för att varje barn skall kunna utvecklas rikt mångsidigt. s arbete skall därför ske i ett nära förtroendefullt samarbete med hemmen. Föräldrarna skall ha möjlighet att inom ramen för de nationella målen vara med påverka verksamheten i förskolan. Att förskolan är tydlig i fråga om mål innehåll är därför en förutsättning för barns föräldrars möjligheter till inflytande (Lpfö 98). Föräldrar ska vara delaktiga i utvärdering deras röster ska lyftas fram. (LPFÖ 98/10) I Bildningsnämndens verksamhetsplan framhålls att verksamheten ska utgå från barnens behov barns föräldrars önskemål. Bildningsnämndens verksamhetsplan slår fast att pedagogisk omsorg skall erbjudas på annan tid än dagtid vardagar när behov föreligger.