Kvalitetsredovisning Förskola 2012/2013 Sörgårdens förskola

Transkript

1 BILDNINGSFÖRVALTNINGEN Datum Ert datum Er beteckning 1 (26) Kvalitetsredovisning Förskola 2012/2013 Sörgårdens förskola Varje elev har rätt att i skolan få utvecklas, känna växandets glädje få erfara den tillfredställelse som det ger att göra framsteg övervinna svårigheter. (Lgr 11) Välkommen till Sörgårdens förskola! På Sörgården ska det vara roligt, tryggt lärorikt

2 2 (26) 1. GRUNDFAKTA OCH FÖRUTSÄTTNINGAR ORGANISATION... 4 Barn... 4 Analys beträffande barn med utländsk bakgrund... 4 Personal... 5 Resultat... 5 Förskoleenkät... 5 Analys beträffande organisation personalresurser STYRNING OCH LEDARSKAP (FÖRSKOLECHEFENS ANSVAR OCH RUTINER FÖR KVALITETSARBETET)... 7 Resultat... 7 Förskoleenkät... 7!Oväntat slut på formel Analys beträffande styrning ledarskap KOMMUNIKATION (SAMVERKAN MED FÖRSKOLEKLASSEN, SKOLAN OCH FRITIDSHEMMET) Resultat Förskoleenkät Analys beträffande kommunikation KOMPETENS Resultat Förskoleenkät Kompetensportalen Analys beträffande kompetens RESURSUTNYTTJANDE Resultat Förskoleenkät Analys beträffande resursutnyttjande IMAGE Resultat Förskoleenkät GENOMFÖRDA ÅTGÄRDER UTIFRÅN FÖREGÅENDE ÅRS KVALITETSREDOVISNING HUVUDPROCESSER OCH RESULTAT Analys beträffande image UTVECKLING OCH LÄRANDE (UTVECKLING OCH LÄRANDE) Resultat Förskoleenkät Analys beträffande kunskaper färdigheter TRYGGHET OCH TRIVSEL (NORMER OCH VÄRDEN) Resultat Förskoleenkät Lokalutrymmen utemiljö Analys beträffande trygghet trivsel BARNS DELAKTIGHET I LÄRPROCESSEN (BARNS INFLYTANDE) Resultat Förskoleenkät Analys beträffande barns delaktighet i lärprocessen ARBETSSÄTT OCH PEDAGOGROLL Resultat Förskoleenkät Analys beträffande arbetssätt pedagogroll FÖRÄLDRAINFLYTANDE (FÖRSKOLA OCH HEM) Resultat Förskoleenkät... 24

3 3 (26) 4. PRIORITERADE FÖRBÄTTRINGSOMRÅDEN UTIFRÅN GENOMFÖRDA ANALYSER INFÖR NÄSTKOMMANDE LÄSÅR Analys beträffande föräldrainflytande... 25

4 4 (26) 1. Grundfakta förutsättningar 1.1 Organisation Läraren ska samverka med andra lärare i arbetet för att nå utbildningsmålen (Lgr 11) Sörgården har fem förskoleavdelningar. En femårsavdelning fyra 1-4 års avdelningar. Två arbetslagsledare som träffas varannan vecka. Vi har husmöten varannan vecka arbetsplatsträffar en gång i månad där förskolechef deltar. Sörgården startade sitt arbete med Qualis på planeringsdagen i januari 2013 har under vårterminen skattat sig i Qualis självärdering på alla kvalitetsområden både huvudprocess stödprocess. Föräldrar, barn personalenkät genomfördes under samma veckor på vårterminen. Barn Antal barn Avläsningsdatum Pojkar Flickor Totalt 15/ / Varav barn med utländsk bakgrund Antal inskrivna Totalt antal barn inskrivna % Barn med utländsk bakgrund enligt 100 nedanstående definition 15/ % Barn som avläsningsdatum 15/3 varit i Sverige kortare tid än 3 år % Definition på elev med utländsk bakgrund: Minst en förälder född utomlands Modersmål svenska som andra språk 15/3 Antal Totalt antal barn inskrivna % Barn som erhåller modersmålsstöd % Analys beträffande barn med utländsk bakgrund I Bildningsnämndens verksamhetsplan framhålls att förskolan ska organiseras så att olikheter möts integration främjas. Andelen barn inskrivna på Sörgårdens förskola med utländsk bakgrund har ökat med två barn från Men det är fortfarande många föräldrar till barn med utländsk bakgrund som tackar nej till Sörgården på grund av att föräldrarna tycker att det är för långt att gå till Sörgårdens förskola. De önskar att få plats på Stavstugans förskola. Vi har tre barn som varit i Sverige kortare än tre år. Under året har det saknas modersmålslärare i romani behovet är stort eftersom Sörgården har flera barn med det modersmålet. Under våren 2013 var det 20 fler pojkar än flickor inskrivna på Sörgården. Styrkor Sörgården har personal med lång erfarenhet bred kompetens. Det är personal som vill utvecklas delge varandra ny kunskap. Vi har ett varmt välkomnade klimat där personalen känner en stor empati för vuxna barn. När vi placerar barn samarbetar vi med Stavstugan för att få en så bra integration som möjligt i området.

5 5 (26) Förbättringsområden Samverka med övriga förskolor i vårt nya område där vi försöker öka integrationen mot Sörgården. Åtgärder för förbättring Erbjuda fler familjer med annat modersmål placering på Sörgården. Personal Personalresurser Avläsningsdatum Antal anställda i pedagogisk verksamhet (ej elevassistent) 15/ / Varav antal med förskol- lärarexamen Varav antal med förskollärarlegitimation Varav övriga Avläsningsdatum 15/10 15/3 Totalt antal anställda (ej elevassistent) omräknat i helårsarbetare Antal barn per helårsarbetare ,25 6,5 Antal elevassistenter Totalt antal elevassistenter omräknat i heltider Resultat Föräldraenkätenkät har en väl fungerande organisation 75,4% Förskoleenkät Instämmer helt/instämmer till stor del Egna enheten Egna enheten i % % i föregående föregående Personalenkät har en bra mötesstruktur 69,2% Egna enheten % Egna enheten i % i föregående föregående har en väl fungerande organisation 69,2% Mitt arbetslag fungerar väl 92,3% I mitt arbetslag har vi förmåga att prioritera fördela arbetsuppgifter Jag är förtrogen med vem som fattar beslut har ansvar i alla delar av verksamheten 92,3% 53,9%

6 6 (26) Qualis Steg 1 Steg 2 Steg 3 Steg 4 Steg 5 Steg 6 Steg 7 F. Organisation s organisation har en tydlig struktur. är organiserad i grupper utifrån barnens behov intressen. Förskolechefen har metoder för att följa upp sin organisation. har ett välfungerande beslutssystem. har utformade förankrade uppdrag på flera nivåer. har en effektiv mötesstruktur som stödjer dialog. har en väl fungerande organisation i arbetslag ledning som garanterar en god daglig verksamhet. utvärderar kontinuerligt sin organisation mötesstruktur. har en organisation som stödjer utveckling som utvecklas med sitt uppdrag. Arbetslagen tar fullt ansvar för följer upp varje barns utveckling lärande. Arbetslagen prioriterar fördelar arbetsuppgifter. Organisationens alla delar samverkar ökar därigenom successivt måluppfyllelsen. utvärderar systematiskt att den egna organisationen stödjer genomförandet av det nationella uppdraget. Analys beträffande organisation personalresurser 75,4 % av föräldrarna på Sörgården tycker att förskolan har en väl fungerande organisation vilket är ett bra betyg. Även personalen tycker att förskolan är väl organiserad. Personalen är mycket nöjd med sitt arbetslag hur arbetslaget prioriterar fördelar arbetet. Mer än hälften är förtrogen med vem som fattar beslut har ansvar i alla delar av verksamheten. Enligt självvärderingen skattar personalen sig på steg 2 inom visa kriterier på steg 3. Styrkor Sörgården har personal med lång erfarenhet. Vi har under senare år ökat antalet högskoleutbildade pedagoger, snitt på förskolan. Några år tillbaka var det endast en högskoleutbildad per avdelning, så det är en positiv utveckling. Uppdragen på förskolan såsom arbetslagsledare, nyckelpersoner språkombud fördelas mellan personalen. Vi ser också till vem som har kompetens för olika uppdrag. Sörgården har möten som stödjer dialog, såsom husmöte, arbetslagsmöten samverkan arbetsplatsträffar. Förbättringsområden Vi behöver utveckla våra mötesstrukturer förtydliga organisationen. Åtgärder för förbättring Införa mötesstrukturer Förtydliga organisationen på APT

7 7 (26) 1.2 Styrning ledarskap (Förskolechefens ansvar Rutiner för kvalitetsarbetet) All verksamhet inom Bildningsnämnden är underställd FN:s barnkonvention. Som pedagogisk ledare chef för förskollärare, barnskötare övrig personal i förskolan har förskolechefen det övergripande ansvaret för att verksamheten bedrivs i enlighet med målen i läroplanen uppdraget i dess helhet. Förskolechefen har ansvaret för förskolans kvalitet... (Lpfö 98 rev) I Bildningsnämndens verksamhetsplan för slås fast att alla ärenden i nämnden ska redovisas utifrån ett barnperspektiv. ( Med nämnden avses all verksamhet underställd Bildningsnämnden) s kvalitet ska kontinuerligt systematiskt dokumenteras, följas upp, utvärderas utvecklas. För att utvärdera förskolans kvalitet skapa goda villkor för lärande behöver barns utveckling lärande följas, dokumenteras analyseras. För att stödja utmana barn i deras lärande behövs kunskap om varje barns erfarenheter, kunnande delaktighet samt inflytande över intresse för de olika målområdena. Det behövs också kunskap om hur barns utforskande, frågor erfarenheter engagemang tas till vara i verksamheten, hur deras kunnande förändras samt när de upplever verksamheten som intressant rolig meningsfull. Syftet med utvärdering är att få kunskap om hur skolans kvalitet, dvs. verksamhetens organisation, innehåll genomförande an utvecklas så att varje barn ges bästa möjliga förutsättningar för utveckling lärande. Det handlar ytterst om att utveckla bättre arbetsprocesser, kunna bedöma om arbetet sker i enlighet med målen undersöka vilka åtgärder som behöver vidtas för att förbättra förutsättningarna för barn att lära, utvecklas, känna sig trygga ha roligt i förskolan. Det är analyserna av utvärderingens resultat som pekar ut väsentliga utvecklingsområden. All form av utvärdering ska utgå från ett tydligt barnperspektiv, Barn föräldrar ska vara delaktiga i utvärdering deras röster ska lyftas fram. (Lpfö 98 rev) Resultat Föräldraenkätenkät Jag känner till förskolans mål 60,3% Förskoleenkät Instämmer helt/instämmer till stor del Egna enheten Egna enheten i % % i föregående föregående Personalenkät Jag känner mig sedd bekräftad av ledningen 84,6% Egna enheten % Egna enheten i % i föregående föregående I vår förskola har vi gemensamma mål som är tydliga 77% Vi utvärderar kontinuerligt den pedagogiska 84,6% verksamheten Jag känner mig delaktig i förskolans utveckling 76,9% systematiska kvalitetsarbete s ledning är öppen tillgänglig i sitt 84,6% ledarskap s ledning driver aktivt förskolans utveckling 69,2% I mitt arbetslag har vi gemensam syn på uppdraget 84,7%

8 8 (26) Qualis Steg 1 Steg 2 Steg 3 Steg 4 Steg 5 Steg 6 Steg 7 G. Styrning ledarskap har egna prioriterade verksamhetsmål utifrån de nationella målen. Personalen känner till förskolans egna prioriterade verksamhetsmål. har påbörjat ett kvalitetsarbete. Föräldrarna känner till förskolans prioriterade verksamhetsmål. dokumenterar utvärderar sina egna prioriterade verksamhetsmål. har ett öppet tillgängligt ledarskap på alla nivåer. har ett ledarskap på alla nivåer som skapar förståelse delaktighet Förskolechefen ser till att förskolan kontinuerligt planerar, följer upp utvecklar utbildningen. Det finns fungerande mål utvärdering på alla nivåer som ligger till grund för fortsatt utveckling. Ledarskapet är tydligt strategiskt på alla nivåer. Förskolechefen uppmuntrar pedagogerna att bepröva sina egna erfarenheter jämföra dem med andras. Förskolechefen stimulerar till stor variation i arbetet med genomförandet av förskolans mål. Det finns ett tydligt ledarskap för lärandet i alla delar av verksamheten. All personal är väl insatt i känner sig delaktig i det systematiska kvalitetsarbetet. Mål utvärdering utgör grund för systematiska förbättringar. har en långsiktig plan för kvalitetsutveckling, som har sin grund i utvärderingar påvisade effekter på undervisningen. har strategier för att koppla nya forskningsrön beprövad erfarenhet till förskolans mål långsiktiga kvalitetsutveckling. Det systematiska kvalitetsarbetet är ett förhållningssätt som omfattas av all personal.

9 9 (26) Kvalitetsarbetets upplägg PLANERINGSDAG PLANERINGSDAG BOKSLUT NY BUDGET REVIDERING LIKABEHANDLINGS PLAN FÖRÄLDRAMÖTEN QUALIS SJÄLVVÄRDERING BARN FÖRÄLDRA PERSONALENKÄT PLANERINGSDAG ARBETSPLAN PLANERINGSDAG UTVECKLINGS SAMTAL KVALITETS REDOVISNING FÖRBÄTTRINGS OMRÅDEN KVALITETS REDOVISNING UTVÄRDERGING ANALYS Pedagogisk dokumentation. Kompetensutveckling för personal sker i form av t.ex.. föreläsning litteraturläsning, samt pedagogiska diskussioner. Qualis föräldrar, barn, personalenkät genomförs en gång om året. Arbetsplatsträffar en gång i månaden där vi har pedagogiska diskussioner för att förbättra kvalitén. Utvecklingssamtal med föräldrar. Arbetslagsplanering en gång i veckan. Möte en gång varannan vecka med förskolechef. Lagledarna träffas varannan vecka. Analys beträffande styrning ledarskap Enligt föräldraenkäten anger över hälften av föräldrarna de känner till förskolans mål. Vi har under året diskuterat att vi måste bli bättre på att förmedla förskolans mål till föräldrarna. Sörgården skattar sig på steg 1 steg 2. dokumenterar utvärdera prioriterade målen. Husmöten varannan vecka med förskolechef en gång i månad vid arbetsplatsträff på kvällstid. Sörgården har under året utarbetat ett material för pedagogiskt dokumentation. I samband med arbetsplatsträffar en gång i månaden diskuteras tillsammans med förskolechef frågor kring pedagogisk dokumentation.

10 10 (26) Styrkor Sörgården har under året fokuserat på pedagogisk dokumentation har själva arbetat fram ett material. Förbättringsområden Vi behöver fördjupa oss i pedagogisk dokumentation på våra avdelningar. Åtgärder för förbättring Fördjupa oss i analysarbetet i pedagogisk dokumentation. 1.3 Kommunikation (Samverkan med förskoleklassen, skolan fritidshemmet) skall sträva efter att nå ett förtroendefullt samarbete med förskoleklassen, skolan fritidshemmet för att stödja barnens allsidiga utveckling lärande i ett långsiktigt perspektiv. Samarbetet skall utgå från de nationella lokala mål riktlinjer som gäller för respektive verksamhet. När barnets övergång till de nya verksamheterna närmar sig har förskolan den särskilda uppgiften att finna former för att avrunda avsluta förskoleperioden. Vid övergången skall särskild uppmärksamhet ägnas de barn som behöver särskilt stöd (Lpfö 98 rev ). Bildningsnämnden slår i verksamhetsplanen fast att skolan, i samverkan med Service- teknikförvaltningen, ska medverka till att fler skolor arbetar målmedvetet kring mat skollunch. Resultat Föräldraenkätenkät Jag får god kontinuerlig information om vad som händer på förskolan använder modern teknik för att informera om sin verksamhet Personalenkät har metoder för att sprida information, kunskaper erfarenheter Vi som arbetar på förskolan har en förtroendefull kommunikation Vi har en etablerad kommunikation med socialtjänst, myndigheter närsamhället i övrigt Förskoleenkät Instämmer helt/instämmer till stor del Egna enheten Egna enheten i % % i föregående 79,2 % 43 % Egna enheten % 69,2 % 92,3 % 38,5 % Egna enheten i % i föregående föregående föregående

11 11 (26) Qualis Steg 1 Steg 2 Steg 3 Steg 4 Steg 5 Steg 6 Steg 7 H. Kommunika tion Information ges vid inträffade händelser uppkomna behov. har skriftliga rutiner för att ta emot utreda klagomål mot utbildningen. har metoder för att sprida information, kunskaper erfarenheter. har etablerade rutiner för att samarbeta med berörda grundskolor. Föräldrarna får god kontinuerlig information som berör deras barn. Det interna externa samtalsklimatet är öppet förtroendefullt. Modern teknik används för att förbättra service kommunikation internt externt. har en fungerande pedagogisk samverkan med grundskolan. har en etablerad kommunikation med socialtjänsten, myndigheter närsamhället i övrigt. har metoder för att samla ta tillvara resultat av omvärldsbevakning. har strategier för sitt deltagande i externa nätverk. Följande antal klagomål synpunkter har inkommit under respektive kategori: Klagomålshantering Kategori Antal Anm. Bemötande Tillgänglighet Delaktighet Kompetens Information Jämställdhet Insatser/verksamhet Politiska beslut Inflytande Handläggning Annan part (IT, skolmat, värme mm) Övrigt Analys beträffande kommunikation Föräldrarna anser att de får god kontinuerlig information om vad som händer på förskolan däremot använder inte förskolan modern teknik för att informera om sin verksamhet. När det gäller modern teknik kan förskolan bli mycket bättre. En anledning till att det inte används modern teknik kan vara att Sörgården har haft bekymmer med uppkoppling eller inte fått något stöd från kommunen. Det kommer förhoppningsvis bli bättre nu när alla avdelningar fått varsin dator ipad. Enligt personalenkäten anser 92,3,% att de har en förtroendefull kommunikation. Det ser man också när personalen skattar sig på steg 3 när det gäller kommunikation. Däremot visar enkäten att personalen behöver etablerad kommunikation med socialtjänst, myndigheter närsamhället i övrigt. Det blir steg 1 när det gäller kommunikation även fast vi når steg 3 så har vi ännu inte nått helt steg 2 när det gäller etablerade rutiner för att samarbeta med berörda grundskolor. Det beror på att Nyhemsskolan som vi samarbetar med är nyöppnad sen ett tillbaka. Sörgårdens förskola har inte fått in några skriftliga klagomål. Några muntliga synpunkter har kommit framförallt kring gården gruppstorlekar. I sommar börjar KFAB upprustning av gården vi kommer få nya lekredskap.

12 12 (26) Styrkor Sörgården har en dator en ipad per avdelning. Vi använder pedagogisk dokumentation utvärderar den kontinuerligt. Samarbete med förskoleklass genom överlämningssamtal skolbesök. Förbättringsområden Vi behöver påskynda arbetet med modern teknik. Utveckla samverka med närliggande skola för att få bra överskolningsrutiner. Åtgärder för förbättring Utforma överlämningsrutiner, mot förskoleklass mellan avdelningar. 1.4 Kompetens Av skollagens kapitel 2 framgår att förskollärare ska ha lärarexamen legitimation. Av skollagens 2 kap. 34 framgår att huvudmannen ska se till att personalen vid skolenheterna ges möjligheter till kompetensutveckling. Katrineholms kommuns skolplan verksamhetsplan framhåller att en målsättning är att varje avdelning skall ha minst två tredjedelar av personalen med förskollärarutbildning. Kvaliteten ska öka genom fortsatt kompetensutveckling av personalen. Resultat Personalenkät Kompetensutveckling har hög prioritet i vår förskola 69,2 % Förskoleenkät Kompetensutvecklingen utgår ifrån förskolans, 61,6 % arbetslagens individens behov Det finns en plan för min kompetensutveckling 46,2 % Instämmer helt/instämmer till stor del Egna enheten Egna enheten i % % i föregående föregående

13 13 (26) Qualis Steg 1 Steg 2 Steg 3 Steg 4 Steg 5 Steg 6 Steg 7 I. Kompetens har en hög andel medarbetare med utbildning för arbete med barn. har en plan för introduktion av nyanställda. Kompetensutvecklingen är kopplad till individernas verksamhetens behov. har gemensamma individuella kompetensutvecklingsplaner. avsätter jämförelsevis goda resurser för kompetensutveckling. Uppföljning tillämpning av genomförd kompetensutveckling görs regelbundet. har en hög andel medarbetare med pedagogisk högskoleutbildning. har god kontinuitet i bemanningen. Kompetensutvecklingen är grundad på utvärderingar med koppling till förskolans långsiktiga utveckling. tillämpar framgångsrika metoder för att rekrytera personal på kort lång sikt. Det finns en tydlig koppling mellan förskolans strävan mot högre måluppfyllelse arbetslagens samt individens kompetensutveckling. Planer metoder för kompetensutveckling prövas uppdateras successivt med utgångspunkt i forskningsrön beprövad erfarenhet arbetar aktivt med karriärplanering för sina medarbetare. Pedagogerna arbetar genomgående utifrån beprövad erfarenhet Kompetensportalen När vi fick information om kompetensportalen hade Sörgården stora problem men uppkoppling så tyvärr är det bara ett fåtal av personalen som använt kompetensportalen. Analys beträffande kompetens Enligt personalenkäten tycker nästan 70 % att kompetensutveckling har hög prioritet. Under et har all personal gått utbildning i pedagogisk dokumentation en från varje avdelning har gått utbildning före Bornholmsmodellen. Vi har mentorer för nyanställda förskollärare arbetar efter den plan som tagits fram för introduktionsperioden mentorskap i kommunen. Personalen skattar sig på steg 1. Förskolechefen tar alltid upp individens kompetensutveckling vid det årliga medarbetarsamtalet. Styrkor All personal har genomgått utbildning i pedagogisk dokumentation. En från varje avdelning har gått utbildningen före Bornholmsmodellen Förbättringsområden Diskutera verksamhetens individens behov av kompetensutveckling. Åtgärder för förbättring Analysera verksamhetens behov av kompetensutveckling. Skapa rutiner för att dokumentera varje individs kompetensutvecklingsbehov.

14 14 (26) 1.5 Resursutnyttjande Av skollagens 1 kap. 4 framgår att utbildningen ska hänsyn tas till barns barns olika behov. Barn barn ska ges stöd stimulans så att de utvecklas så långt som möjligt. En strävan ska vara att uppväga skillnader i barnens barns förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen. Alla som arbetar i förskolan ska uppmärksamma stödja barn i behov av särskilt stöd (Lgr 11) Resultat Personalenkät Jag känner till hur förskolan utnyttjar sina resurser 53,9 % Förskoleenkät Instämmer helt/instämmer till stor del Egna enheten Egna enheten i % % i föregående föregående Qualis Steg 1 Steg 2 Steg 3 Steg 4 Steg 5 Steg 6 Steg 7 J. Resursutnyttjande Ekonomisk uppföljning görs av löpande intäkter kostnader. Budget i balans. Prognoser görs i relation till budget utfall. Analys beträffande resursutnyttjande Styrkor Budgeten i balans. Enligt prognosen i början på juni ligger Sörgården/ Stavstugan 1000 kronor plus. Vid bokslutet 2012 klarade Stavstugan/ Sörgården sin tilldelade budget Förbättringsområden Informera diskutera resursfördelningssystemet så att alla känner sig delaktiga. Åtgärder för förbättring Skapa delaktighet i resursfördelning. har metoder för att skapa delaktighet i ekonomin. s resursfördelning är anpassad till barnens behov av utveckling stöd. Förskolechefen säkerställer att stöd resurser finns för det systematiska kvalitetsarbetet. Metoder för resurshantering utvecklas på flera nivåer. Tid avsätts för återkommande diskussioner om kvalitetssäkring av utbildningen dvs. innehåll arbetssätt. Effektivt resursutnyttjande tillämpas i alla delar av verksamheten. Insatta resurser utnyttjas väl leder till goda resultat. Alla medarbetare har fokus på tillämpar metoder för god resurshantering. Mer än hälften av personalen känner till hur förskolan utnyttjar sina resurser. Personalen skriver att de kontinuerligt får reda på hur ekonomin ligger till på förskolan. Förskolechef har regelbundna uppföljningar för att se budgeten i balans. Prognoser görs varje månad tillsammans med ekonomen i området.

15 15 (26) 1.6 Image Förskolorna i Katrineholm har möjlighet att profilera sig. Beslutet ligger på förskolechefen. Resultat Föräldraenkätenkät har ett gott rykte 77,5 % Förskoleenkät Jag kan rekommendera mina vänner att placera sina 86 % barn i vår förskola Totalt sett är jag nöjd med mitt barns förskola 91,3 % Instämmer helt/instämmer till stor del Egna enheten Egna enheten i % % i föregående föregående Personalenkät Vår förskola har ett gott rykte 69,3 % Egna enheten % Egna enheten i % i föregående föregående Jag rekommenderar föräldrar att placera sina barn i 100 % vår förskola Totalt sett är jag nöjd med vår förskola 100 % Qualis Steg 1 Steg 2 Steg 3 Steg 4 Steg 5 Steg 6 Steg 7 K. Image gör försök att påverka sin image. s olika verksamheter bidrar till förskolans image. följer upp hur imagen har påverkats av de egna insatserna. har flera metoder för att informera om sin verksamhet marknadsföra sig själv. s image speglar den faktiska verksamheten. har metoder för att kontinuerligt utvärdera förbättra sin image. Imagen speglar förskolans förmåga att genomföra det nationella uppdraget. har en god image. är känd för att nå goda resultat utifrån sina förutsättningar. har bibehållit eller förbättrat sin image över tid. arbetar systematiskt med utvecklingen av sin image. Analys beträffande image Enligt föräldraenkäten är i stort sätt alla nöjda med förskolan. 91,3 % av föräldrarna är totalt sett nöjd med sitt barns förskola vilket är mycket positivt. Bland personalen anser 69,3 % att förskola har ett gott rykte medan all personal som svarat kan rekommendera föräldrar att placera sina barn i vår förskola. Enligt självvärderingen skattar sig personalen steg 1 men till vissa delar steg 2. Personalen är medveten om vikten av att pratat gott om sin förskola för att få ett gott rykte. Styrkor Sörgården är en populär förskola det är många barn i kön som önskar gå här. Föräldrar är nöjda med förskolans verksamhet

16 16 (26) Förbättringsområden Vi behöver diskutera vad image kan vara skapa forum för samarbete mellan pedagoger vårdnadshavare. Åtgärder för förbättring Diskutera image. Utveckla samarbetsforum mellan pedagoger vårdnadshavare. 1. Genomförda åtgärder utifrån föregående års kvalitetsredovisning Utveckling lärande Den pedagogiska verksamheten ska genomföras så att den stimulerar utmanar barnets utveckling lärande. Miljön ska vara öppen innehållsrik inbjudande. Kontinuerligt reflektera analysera över den pedagogiska miljön på förskolan. Utifrån pedagogiska dokumentation som gjorts har det sedan förts pedagogisk diskussion i arbetslagen, vid tvärgrupper på förskolan träffar med förskollärarna. Informera diskutera med föräldrar om den lärande pedagogiska miljön på förskolan. Personalen har medvetet under året informerat diskuterat mer med föräldrar om den pedagogiska miljön på förskolan. Barns inflytande ska sträva efter att varje barn utvecklar sin förmåga uttrycka sina tankar åsikter därmed får möjlighet att påverka sin situation. Hitta nya former för att öka barns inflytande på förskolan. Diskussioner pågår vi har hittat en del former för att öka inflytande men här finns mer att göra. Fortsätta med pedagogiska diskussionerna på arbetsplatsträffar i syfte att delge varandra goda exempel. Vi har haft pedagogiska diskussioner på arbetsplatsträffar andra forum men behöver fortsätta diskutera även nästa år. På arbetsplatsträffar diskutera hur vi ger pojkar flickor lika stort inflytande utrymme i verksamheten. Det målet får stå kvar eftersom vi inte hunnit diskutera detta vid arbetsplatsträffar i år. Vi har prioriterat att diskutera andra områden. Förskola hem Vårdnadshavare har ansvar för sina barns fostran utveckling. ska komplettera hemmet genom att ska bästa möjliga förutsättningar för att varje barn ska utvecklas rikt mångsidigt. Informera diskutera pedagogiska tankar händelser med föräldrar. Personalen har blivit medveten om diskuterar mer med föräldrar om barnets utveckling lärande än tidigare då man informerade mer om vad som hänt under dagen.

17 17 (26) 2. Huvudprocesser resultat 3.1Utveckling lärande (Utveckling lärande) Barnkonventionens artikel 28 slår fast varje konventionsstats skyldighet att tillförsäkra barnen rätt till kostnadsfri grundutbildning. s verksamhet skall präglas av en pedagogik där omvårdnad, omsorg, fostran lärande bildare en helhet. Den pedagogiska verksamheten skall genomföras så att den stimulerar utmanar barnets utveckling lärande. Miljön skall vara öppen, innehållsrik inbjudande. Verksamheten skall främja leken, kreativiteten det lustfyllda lärandet samt ta till vara stärka barns intresse för att lära erövra nya erfarenheter, kunskaper färdigheter. Verksamheten skall bidra till att barnen utvecklar en förståelse för sig själva sin omvärld. Utforskande, nyfikenhet lust att lära skall utgöra grunden för den pedagogiska verksamheten. Den skall utgå ifrån Barnes erfarenheter, intressen, behov åsikter. Flödet av barnens tankar idéer skall tas till vara för att skapa mångfald i lärandet (Lpfö 98 rev). Förmågan att upptäcka använda matematik i olika sammanhang har i den reviderade läroplanen fått en mer framträdande roll. I skolplanen för åren lyfter Katrineholms kommun fram att alla barn i Katrineholm ska uppleva ett vardagsarbete som präglas av variation som skapar intresse engagemang för den egna utvecklingen lärandet. Vidare är det enligt skolplanen särskilt viktigt att verksamheterna uppmärksammar utreder stödbehov tidigt att lämpliga stödinsatser sätts in skyndsamt. I Bildningsnämndens verksamhetsplan för framhålls att andelen föräldrar som upplever att förskolan stimulerar barnens lust att lära ska vara fortsatt hög gärna öka ytterligare. Resultat Barnenkät Jag får ofta visa vad jag lär mig 100 % Förskoleenkät Instämmer helt/instämmer till stor del Egna enheten Egna enheten i % % i föregående föregående Föräldraenkätenkät Utvecklingssamtalet bygger på dokumentation av mitt barns utveckling lärande erbjuder en utvecklande verksamhet för mitt barn I arbetet med barnens lärande har förskolan fokus på språk kommunikation I arbetet med barnens lärande har förskolan fokus på matematik naturvetenskap Personalenkät Det finns en tydlig koppling mellan utvecklingssamtalet vårt arbete med barnens utveckling lärande Vår förskola har fokus på språk kommunikation i alla situationer Vår förskola har fokus på matematik naturkunskap i arbetet med barnens lärande Egna enheten % 75,8 % 86,2 % 74,1 % 44,7 % Egna enheten % 84,7 % 77 % 53,9 % Egna enheten i % i föregående Egna enheten i % i föregående föregående föregående

18 18 (26) Qualis Steg 1 Steg 2 Steg 3 Steg 4 Steg 5 Steg 6 Steg 7 A. Utveckling lärande Lärandemiljön är öppen, innehållsrik inbjudande Utforskande, nyfikenhet lust att lära utgör grunden för den pedagogiska verksamheten. Handlingsplaner används för arbetet med barn i behov av särskilt stöd. har metoder för att följa upp dokumentera varje barns allsidiga utveckling lärande. Förskollärarna tar ett särskilt ansvar för det pedagogiska arbetet i förskolan. har tillgång till specialpedagogisk kompetens. Barnen stimuleras utmanas i sin sociala utveckling. arbetar aktivt med språk kommunikationsutveckling, matematik, naturvetenskap teknik. planerar, följer upp utvecklar utbildningen kontinuerligt för att öka varje barns möjligheter till utveckling lärande. Pedagogerna stimulerar utmanar varje barns utveckling lärande. Olika former av dokumentation utvärdering används regelbundet för att följa upp barnens utveckling lärande. har fokus på språk kommunikation i alla situationer. lägger stor vikt vid miljö naturvårdsfrågor. har skapat ett klimat där barnen stimuleras att lära av varandra. Förskollärarna tar ett särskilt ansvar för att resultat av dokumentation, uppföljningar utvärderingar används för att utveckla förskolans kvalitet. följer en tydlig plan för varje barns språk kommunikationsutveckling. följer en tydlig plan för att utveckla varje barns förståelse för matematik, naturvetenskap teknik. bedriver systematisk metodutveckling avseende utveckling lärande med utgångspunkt i forskningsrön beprövad erfarenhet. Analys beträffande kunskaper färdigheter Alla barn som svarat på barnenkäten säger att de ofta får visa vad de lärt sig. Det är mycket positivt att barnen känner så, även föräldrar anser att förskolan erbjuder en utvecklande verksamhet för deras barn. Personalen anser enligt personalenkäten att förskolan har mer fokus på språk kommunikation än matematik naturvetenskap. s gemensamma skattning blir steg 1 men en del avdelningar har kommit längre skattar sig på steg 3. Personalen håller på att göra om förskolemiljön så att den blir mer inbjudande utforskande. Vi har under året arbetat med metoder för att följa upp dokumentera barns utveckling. Personalen har tillsammans tagit fram ett material för pedagogisk dokumentation som heter jag duger. Sörgårdens personal har utvärderat arbetet med språkutvecklingsplanen kommit fram till att vi behöver arbeta tillsammans med föräldrarna när det gäller barnens språkutveckling. Vi behöver också utveckla samarbetet med biblioteket modersmålslärarna. Styrkor Alla barn som svarat på enkäten tycker att de får visa vad de lärt sig på förskolan. I stort sätt alla föräldrar som svarat tycker att vi erbjuder en bra verksamhet. Sörgården har nyckelpersoner som driver arbete med målen i läroplanen. Vi använder pedagogisk dokumentation där vi har arbetat fram ett material som heter jag duger. Alla personal har gott utbildning i pedagogisk dokumentation en pedagog från varje avdelning har gått utbildningen före Bornholms modell Vi har kontinuerligt pedagogiska diskussioner kring barnens utveckling lärande.

19 19 (26) Förbättringsområden All personal på förskolan ska genomgå utbildningen före Bornholms modell. Öka samarbetet med biblioteket modersmålslärarna. Fokusera mer på matematik naturkunskap i arbetet med barnens lärande Åtgärder för förbättring Tydliggöra de tre prioriterade läroplansmålen, matematik, språk NTA utifrån barnens behov intressen. 3.2 Trygghet trivsel (Normer värden) Barnkonventionens artikel 2 slår fast varje konventionsstats skyldighet att tillse att ingen diskrimineras på grund av ras, hudfärg, kön, språk, religion, politisk eller annan åskådning, nationellt, etniskt eller socialt ursprung. skall aktivt medvetet påverka simulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar efterhand omfatta dem. (Lpfö 98 rev) I Bildningsnämndens skolplan för åren utgör det levande lustfyllda lärandet med utgångspunkt i trygghet utveckling, nämndens vision. Vidare lyfter man fram vikten av en värdegrund som behandlar alla likvärdigt som främjar god hälsa. den pedagogiska omsorgen (dbv) har en likabehandlingsplan som är framtagen i enlighet med Skollagen kapitel 6 8 diskrimineringslagen. Likabehandlingsplanen revideras årligen med en kartläggning, nulägesanalys incidentrapportering. Utifrån genomförd kartläggning analys redovisas tidsbestämda konkreta mål åtgärder. Alla medarbetare brukare involveras i den årliga revideringen. I likabehandlingsplanen beskrivs också hur föräldrarna informeras om planen. I Bildningsnämndens verksamhetsplan för framhålls vikten av att barn föräldrar känner sig trygga i de pedagogiska verksamheterna. I Bildningsnämndens verksamhetsplan framhålls att ett kontinuerligt arbete ska bedrivas i syfte att främja jämställdhet, jämlikhet integration. Allas lika möjligheter en god folkhälsa är målet. Skolan ska organiseras så att olikheter möts integration främjas. Resultat Barnenkät Jag tycker om att vara på förskolan 100 % Jag är en bra kompis 100 % Jag har någon att leka med på förskolan 95,4 % Förskoleenkät Jag har roligt när jag leker med de andra barnen på 100 % förskolan Jag tycker maten smakar gott på förskolan 98,5 % Instämmer helt/instämmer till stor del Egna enheten Egna enheten i % % i föregående föregående Föräldraenkätenkät Egna enheten % Mitt barn trivs på förskolan 89,6 % Egna enheten i % i föregående föregående

20 20 (26) erbjuder bra mat 58 % arbetar aktivt mot diskriminering 63,7 % kränkande behandling Personalen engagerar sig i mitt barn 86,1 % är välstädad 82,7 % har en stimulerande utemiljö 84,4 % Personalenkät Jag trivs på min arbetsplats 92,3 % Egna enheten % Egna enheten i % i föregående föregående Barnen trivs på förskolan 100 % Vi vuxna reagerar mot diskriminering kränkande 92,3 % behandling bland gentemot Förhållandet mellan personal barn kännetecknas 92,3 % av förtroende ömsesidig respekt I vår förskola har vi enats om gemensamma normer 69,2 % Qualis Steg 1 Steg 2 Steg 3 Steg 4 Steg 5 Steg 6 Steg 7 B. Trygghet trivsel s fysiska miljö upplevs som trygg säker. har förankrade metoder för att ge varje barn tillsammans med sina föräldrar en god introduktion i förskolan. har dokumenterade säkerhetsrutiner. arbetar aktivt för att skapa ett klimat som präglas av trygghet trivsel. har ett förebyggande dokumenterat arbete för att förhindra diskriminering kränkande behandling Pedagogerna har ett gemensamt förhållningssätt bemötande som genomsyrar hela verksamheten. Engagemang präglar förskolan. Förhållandet inom personalgruppen samt mellan personal barn kännetecknas av förtroende ömsesidig respekt. mäter följer kontinuerligt upp barnens trygghet, trivsel säkerhet. har förankrade metoder för att förhindra diskriminering kränkande behandling har en dokumenterad gemensam värdegrund som synliggörs i det dagliga arbetet. arbetar aktivt medvetet för att påverka stimulera barnen att omfatta vårt samhälles grundläggande demokratiska värderingar. arbetar utifrån förankrade metoder för att varje barn ska utveckla förståelse för allas lika värde. s metoder för att hantera konflikter förhindra diskriminering kränkande behandling utvärderas kontinuerligt. Varje barn ges utrymme att reflektera över etiska dilemman livsfrågor i vardagen. bedriver ett systematiskt förbättringsar bete när det gäller värdegrundsarbete med utgångspunkt i forskningsrön beprövad erfarenhet.

21 21 (26) Lokalutrymmen utemiljö Katrineholms kommuns skolplan framhåller att förskolan ska erbjuda en lekmiljö präglad av variation kreativitet. Miljön skall upplevas trygg, samt främja god hälsa. Antal barn Tillgänglig lokalyta Antal kvm/barn 100 Analys beträffande trygghet trivsel Både barn personal trivs på förskolan. Alla barn som svarat trivs på förskolan anser att också att de är en bra kompis. Alla barn som svarat har någon att leka alla har även roligt när de leker med andra barn på förskolan. Svaren är mycket positiva när det gäller trygghet trivsel. Föräldrarna är också nöjda när det gäller barnens trivsel på förskolan. Föräldrarna är inte lika nöjda med förskolans mat 58 % tycker att förskolan erbjuder bra mat. I självvärderingen skattar sig personalen på steg 3 någon avdelning har även nått steg 4. mäter följer kontinuerligt upp barnens trygghet, trivsel säkerhet. Vi har under året fokuserat den pedagogiska dokumentationen på trygghet trivsel valt att fokusera på orden rolig, trygg lärorik när vi dokumenterar varje enskilt barn. Styrkor Barnen trivs på förskolan. Sörgården arbetar varje år med temat en god kamrat där vi bland annat har en teckningsutställning för att synligöra vårt arbete med hur vi bemöter varandra. Vi har en bra inskolning av barn till förskolan. Vi diskuterar vårt förhållningssätt uppmärksammar barnen på ett positivt sätt. Förbättringsområden Alla skall känna till Likabehandlingsplanen dess åtgärder. Åtgärder för förbättring Planera in Likabehandlingsplanens åtgärder i vardagsarbetet. 3.3 Barns delaktighet i lärprocessen (Barns inflytande) Barnkonventionens artikel 12 slår fast varje konventionsstats skyldighet att tillförsäkra det barn, som är i stånd att bilda egna åsikter, rätten att fritt uttrycka dessa i alla frågor som rör barnet, varvid barnets åsikter ska tillmätas betydelse i förhållande till barnets ålder mognad. I förskolan läggs grunden till att barn skall förstå vad demokrati är. Barnens sociala utveckling förutsätter att de allt efter förmåga får ta ansvar för sina egna handlingar för miljön i förskolan. De behov intressen som barnen själva på olika sätt ger uttryck för bör ligga till grund för utformningen av miljön planeringen av den pedagogiska verksamheten (Lpfö 98). Bildningsnämndens skolplan framhålls vikten av ett vardagsarbete, som skapar intresse engagemang samt att varje barn skall ha inflytande över verksamheten. Vidare betonar Bildningsnämnden särskilt vikten av att all personal besitter hög kompetens inom området individuell vägledning i barns lärande. I Bildningsnämndens verksamhetsplan framhålls att verksamheten ska utgå från barnens behov önskemål. Barn ska vara delaktiga i utvärdering deras röster ska lyftas fram. (Lpfö 98 rev)

22 22 (26) Resultat Barnenkät Jag får ofta välja vad jag vill göra 95,4 % Förskoleenkät Instämmer helt/instämmer till stor del Egna enheten Egna enheten i % % i föregående föregående Personalenkät Barnen är delaktiga i lärprocessen 38,5 % Egna enheten % Egna enheten i % i föregående föregående Qualis Steg 1 Steg 2 Steg 3 Steg 4 Steg 5 Steg 6 Steg 7 C. Barns delaktighet i lärprocessen Varje barn stimuleras att reflektera över sitt lärande. Barnens intresse, förmågor behov präglar den pedagogiska verksamhetens utformning Lärandemiljön skapar goda förutsättningar för barnens delaktighet. Pedagogerna följer upp arbetet med barnens delaktighet Barnen uppmuntras att göra egna val i sitt lärande. Varje barns lärprocesser dokumenteras kontinuerligt synliggörs för barnet föräldrarna Det finns en tydlig koppling mellan utvecklingssamtalet förskolans arbete med barnets utveckling lärande. Barnen ges möjlighet att medverka i kvalitetsarbetet. Barnen har ett reellt inflytande över arbetssätt verksamhetens innehåll. Varje barn görs medvetet om olika sätt att lära. Varje barn är delaktigt i dokumentationen av sitt lärande. Alla pedagoger bedriver genom dokumentation utvärdering ett systematiskt arbete för att få barnen att reflektera över sitt lärande. Ett systematiskt arbete bedrivs för att öka barnens delaktighet i lärprocessen med utgångspunkt i forskningsrön beprövad erfarenhet. Analys beträffande barns delaktighet i lärprocessen Nästan alla barn på Sörgården tycker att de får välja vad de vill göra däremot tycker knappt hälften av personalen att barnen är delaktiga i lärprocessen. Här finns mycket att reflektera över beror personalens svar på att de inte synliggör lärandeprocessen eller har personalen inte tid att reflektera eller saknas kompetens kring lärande processer. Enligt självskattningen skattar sig personalen på steg 2. En avdelning skattar sig på steg 4 så här märks att avdelningarna kommit olika långt. Här kan avdelningarna få hjälp av varandra för att utveckla barnens lärprocess. Styrkor Enligt personalenkäten anser personalen att deras arbetssätt arbetsformer stimulerar utmanar varje barns utveckling lärande. Förbättringsområden Diskutera synliggöra barns läroprocesser

23 Åtgärder för förbättring Synliggöra barns läroprocesser för alla pedagoger. Datum 23 (26) 3.4 Arbetssätt pedagogroll Av skollagens 1 kap. 5 framgår att Utbildningen ska vila på vetenskaplig grund beprövad erfarenhet. Resultat Personalenkät Förskoleenkät Instämmer helt/instämmer till stor del Egna enheten Egna enheten i % % i föregående föregående Vi utvärderar arbetssätt arbetsformer regelbundet i arbetslagen 76,9 % Qualis Steg 1 Steg 2 Steg 3 Steg 4 Steg 5 Steg 6 Steg 7 D. Arbetssätt pedagog-roll Materialet finns tillgängligt för barnen. Leken ligger till grund för allt lärande. Arbetssätt pedagogroll präglas av variation flexibilitet. Kreativitet skapande präglar arbetssätt lärande. Pedagogerna stimulerar utmanar barnen i att utveckla självständighet tillit till sin egen förmåga. Pedagogerna dokumenterar omprövar regelbundet arbetssätt arbetsformer. Verksamheten är rolig, stimulerande lärorik för alla barn. Barnen uppmuntras till många uttrycksformer som lek, bild, rörelse, sång musik samt dans drama. Arbetssätt arbetsformer dokumenteras utvärderas regelbundet i arbetslagen. Pedagogerna utmanar barnen att pröva olika lösningar av egna andras problem. Pedagogerna använder gemensamma former för dokumentation av den pedagogiska verksamheten. Utvärderingarna bidrar till undervisningens den pedagogiska verksamhetens utveckling. En samsyn kring kunskapsbegrepp kunskaps - utveckling präglar pedagogernas arbete med barnens lärande. Pedagogerna reflekterar regelbundet över sin egen roll i relation till barnens utveckling lärande. Olika arbetssätt arbetsformer utvärderas jämförs med varandra för att ta reda på vilka arbetssätt som har bäst effekt för såväl barngruppen som varje barn. Det finns en tydlig progression i förskolans arbetssätt utifrån varje barns förutsättningar. Pedagogerna stimulerar utmanar varje barns utveckling lärande. bedriver ett systematiskt arbete med utveckling av arbetssätt arbetsformer utifrån forskningsrön beprövad erfarenhet

24 24 (26) Analys beträffande arbetssätt pedagogroll Enligt personalenkäten anser de flesta att arbetssätt arbetsformer stimulerar varje barns utveckling lärande. Vi utvärderar också arbetssätt arbetsformer regelbundet i arbetslagen. När det gäller självväringen så skattar personalen sig på steg 2 men har påbörjat arbetet på steg 3. Styrkor Vi använder oss av pedagogisk dokumentation för att närma oss barnen synliggöra deras intressen lärstrategier. Utifrån dokumentationen görs analyser för att utforma verksamheten. Förbättringsområden Skapa forum för diskussion dokumentation där arbetsätt pedagogroll diskuteras analyseras. Åtgärder för förbättring Dokumentera analysera våra roller. 3.5 Föräldrainflytande (Förskola hem) Vårdnadshavare har ansvaret för sina barns fostran utveckling. skall komplettera hemmet genom att skapa bästa möjliga förutsättningar för att varje barn skall kunna utvecklas rikt mångsidigt. s arbete skall därför ske i ett nära förtroendefullt samarbete med hemmen. Föräldrarna skall ha möjlighet att inom ramen för de nationella målen vara med påverka verksamheten i förskolan. Att förskolan är tydlig i fråga om mål innehåll är därför en förutsättning för barns föräldrars möjligheter till inflytande (Lpfö 98). Föräldrar ska vara delaktiga i utvärdering deras röster ska lyftas fram. (Lpfö 98 rev) I Bildningsnämndens verksamhetsplan framhålls att verksamheten ska utgå från barnens behov barns föräldrars önskemål. Bildningsnämndens verksamhetsplan slår fast att pedagogisk omsorg skall erbjudas på annan tid än dagtid vardagar när behov föreligger. Resultat Föräldraenkätenkät Jag får vara med påverka hur förskolan arbetar med mitt barns utveckling lärande Jag har möjlighet att vara delaktig i förskolans utvärdering förbättring av verksamheten Personalenkät Jag uppmuntrar föräldrar att engagera sig i förskolans verksamhet Förskoleenkät Instämmer helt/instämmer till stor del Egna enheten Egna enheten i % % i föregående 46,5 % 51,7 % Egna enheten % 38,5 % Egna enheten i % i föregående föregående föregående

25 25 (26) Qualis Steg 1 Steg 2 Steg 3 Steg 4 Steg 5 Steg 6 Steg 7 E. Föräldrainflytande Föräldrarna känner till förskolans uppdrag hur verksamheten bedrivs. Pedagogerna tar ansvar för att skapa en tillitsfull relation med föräldrarna. Pedagogerna uppmuntrar föräldrarna att engagera sig i verksamheten. Pedagogerna följer upp på vilket sätt föräldrarna vill engagera sig i verksamheten. Föräldrarna ges möjlighet att delta i kvalitetsarbetet. samverkar med föräldrarna kring barnets utveckling lärande. följer upp föräldrarnas inflytande. har forum för samråd med föräldrarna. Metoder för att göra föräldrarna delaktiga i barnens utveckling utvärderas utvecklas kontinuerligt. Analys beträffande föräldrainflytande Enligt föräldraenkäten anser ungefär hälften av föräldrarna som svarat att de får vara med påverka hur förskolan arbetar med barnets utveckling lärande lika många föräldrar tycker att de har möjlighet att vara delaktig i förskolan utvärdering förbättring av verksamheten. 38,5 % av personalen anser att de uppmuntrar föräldrarna att engagera sig i förskolans verksamhet. Självskattingen för Sörgården blir steg 2 en avdelning har skattat sig på steg 4. Styrkor Vi har öppen daglig kontakt med föräldrarna. Under inskolningen ser vi till att bygga upp en god kontakt med både föräldrar barn. Vi diskuterar refererar till läroplan när vi kommunicerar med föräldrarna. Förbättringsområden Vi behöver bli bättre på att synliggöra förskolans verksamhet så att föräldrarna kan känna sig delaktiga. Fokusera samtalen mot lärande. Åtgärder för förbättring Synliggöra verksamheten genom dagliga samtal med föräldrarna. involverar föräldrarna i utvärderingen förbättringen av verksamheten. Föräldrarna har inflytande över hur förskolans verksamhet utformas för att nå målen. Nya former för föräldrainflytande utvecklas systematiskt kontinuerligt med utgångspunkt i forskningsrön beprövad erfarenhet.

26 26 (26) 3. Prioriterade förbättringsområden utifrån genomförda analyser inför nästkommande Barns inflytande: Skapa forum där barnen kan uttrycka sina tankar åsikter därmed få möjlighet att påverka sin situation. Synliggöra barns läroprocesser. Förskola hem: Tydliggöra de tre prioriterade läroplansområdena, matematik, språk NTA. Synliggöra verksamhetens mål arbetssätt genom dagliga samtal med föräldrarna.