Kvalitetsredovisning Lasstorps Förskola 2012/2013

Transkript

1 BILDNINGSFÖRVALTNINGEN Datum Vår beteckning Lasstorp 1 (31) Kvalitetsredovisning Lasstorps Förskola 2012/2013 Varje barn har rätt att i skolan få utvecklas, känna växandets glädje få erfara den tillfredställelse som det ger att göra framsteg övervinna svårigheter. (Lpfö-98) Välkommen till Lasstorps förskola ska sträva efter att varje barn utvecklar sin nyfikenhet lust samt förmåga att leka lära.

2 1. GRUNDFAKTA OCH FÖRUTSÄTTNINGAR Organisation...4 Barn...4 Analys beträffande barn utländsk bakgrund...5 Personal...5 Resultat...6 Förskoleenkät...6 Analys beträffande organisation personalresurser Styrning ledarskap (Förskolechefens ansvar Rutiner för kvalitetsarbetet)...7 Resultat...8 Förskoleenkät...8 Kvalitetsarbetets upplägg...9 Analys beträffande styrning ledarskap Kommunikation (Samverkan förskoleklassen, skolan fritidshemmet)...9 Resultat...10 Förskoleenkät...10 Analys beträffande kommunikation Kompetens...11 Resultat...12 Förskoleenkät...12 Kompetensportalen...12 Analys beträffande kompetens Resursutnyttjande...13 Resultat...13 Förskoleenkät...13 Analys beträffande resursutnyttjande Image...14 Resultat...14 Förskoleenkät...14 Analys beträffande image GENOMFÖRDA ÅTGÄRDER UTIFRÅN FÖREGÅENDE ÅRS KVALITETSREDOVISNING HUVUDPROCESSER OCH RESULTAT Utveckling lärande (Utveckling lärande)...16 Resultat...16 Förskoleenkät...17 Analys beträffande kunskaper färdigheter Trygghet trivsel (Normer värden)...18 Resultat...19 Förskoleenkät...19 Lokalutrymmen utemiljö...20 Analys beträffande trygghet trivsel Barns delaktighet i lärprocessen (Barns inflytande)...21 Resultat...21 Förskoleenkät...21 Analys beträffande barns delaktighet i lärprocessen Arbetssätt pedagogroll...22 Resultat...23 Förskoleenkät...23 Analys beträffande arbetssätt pedagogroll...23

3 3.5 Föräldrainflytande (Förskola hem)...24 Resultat...24 Förskoleenkät...24 Analys beträffande föräldrainflytande PRIORITERADE FÖRBÄTTRINGSOMRÅDEN UTIFRÅN GENOMFÖRDA ANALYSER INFÖR NÄSTKOMMANDE LÄSÅR

4 Grundfakta förutsättningar 1.1 Organisation Lasstorp tillhör Norra rektorsområdet ligger i anslutning till Östra skolan som består av F - år 6 skolbarnomsorg. På förskolan finns fem avdelningar, fyra avdelningar åldersgrupp 1-4, en avdelning 5-åringar. 1-4 årsgrupperna ligger i samma hus an femårsgruppens lokaler idag har sin verksamhet i Västangården. Lasstorp har en fantastisk gård stora gräsytor, kullar, skogspartier kuperad terräng. Här finns också tillgång till lekredskap sandlådor. Denna utemiljö inbjuder till fantasifull experimenterande lek lärande, t ex motorisk träning, socialt samspel, matematik, natur-teknik- språk. På gångavstånd finns skogsområden, lekparker, Stadsbibliotek som vi regelbundet besöker. För avdelningen på Västangården finns en mindre gård men närhet till fotbollsplan skog. De besöker också Lasstorp regelbundet. s inne- utemiljön är under ständig utifrån barnens behov intressen. Vi har en tillåtande lek- lärandemiljö där barnen själva kan välja aktivitet material. Detta för att främja leken, kreativiteten det lustfyllda lärandet. I vår miljö erövrar barnen nya erfarenheter, kunskaper färdigheter vilket utvecklar barnens självkänsla ger självförtroende. På en avdelning finns beredskap att ta emot döva hörselskadade barn som integreras i barngruppen. Personalen använder sig därför av teckenspråk/teckenstöd. är mångkulturell personalen har stor erfarenhet kunskap av att ta emot familjer från andra kulturer. I kommunikationen barnen annat modersmål än svenska förstärker vi svenska språket teckenstöd. För de barn som har syskon i skolan ger det trygghet att kunna ses vid olika tillfällen under dagen. Vi har också tillgång till skolans idrottsplan, skolgård gymnastiksal. Det underlättar för föräldrarna vid hämtning lämning att skolan förskolan ligger i anslutning till varandra. Barn Antal barn innevarande Avläsningsdatum Pojkar Flickor Totalt 15/ / Varav barn utländsk bakgrund Antal inskrivna Totalt antal barn inskrivna % Barn utländsk bakgrund enligt nedanstående definition 15/ ,9 Barn som avläsningsdatum 15/3 varit i Sverige kortare tid än 3 år ,8 Definition på elev utländsk bakgrund: Minst en förälder född utomlands Modersmål svenska som andra språk 15/3 Antal Totalt antal barn inskrivna % Barn som erhåller modersmålsstöd ,5

5 Analys beträffande barn utländsk bakgrund Vi har barn olika modersmål olika kulturella bakgrunder. Under året har vi haft 2 modersmålsstödjare som kommit till förskolan regelbundet. Vi har sett att barn lyser upp då de hör någon vuxen som kan deras modersmål. Modersmålsläraren samlar barnen i olika aktiviteter vilket gör barnen nyfikna de vill också lära sig nya ord detta gör att språkets status höjs. Styrkor Då vi har 50,9 % inskrivna barn utländsk bakgrund har dessa barn ofta någon kamrat som har samma modersmål vid placering av nya barn strävar vi efter att de nya barnen placeras på den kamratens avdelning. Två modersmålslärare, arabiska somaliska. Vi har översatt informationsmaterial till andra språk. Vi är vana vid att tolk eller telefontolk finns i möten föräldrar. Vi är vana att kommunicera ha förståelse för föräldrar annan kulturell bakgrund. Vi har två språkombud som ingår i ett för förskolan gemensamt nätverk de informerar så att alla blir delaktiga i den för kommunen gemensamma Språksplanen. Förbättringsområden Fler barn bör få tillgång till modersmålslärare deras modersmål. Kompetens i andra kulturers förhållningssätt. Stimulera till språk för alla barn hitta metod för att dokumentera. Åtgärder för förbättring Kompetens för personal i andra kulturers förhållningssätt. Hitta dokumentationsmetoder för språk. Personal Personalresurser Avläsningsdatum 15/10 15/3 Antal anställda i pedagogisk verksamhet (ej elevassistent) Varav antal förskol- lärarexamen Varav antal förskollärarlegitimation Varav övriga Avläsningsdatum Totalt antal anställda (ej elevassistent) omräknat i helårsarbetare Antal barn per helårsarbetare Antal elevassistenter 15/ ,5 4 3,4 15/3 16 6,88 4 3,65 Totalt antal elevassistenter omräknat i heltider

6 Resultat Föräldraenkätenkät har en väl fungerande organisation 52 Förskoleenkät Instämmer helt/instämmer till stor del % i Personalenkät har en bra mötesstruktur 66,7 % i har en väl fungerande organisation 46,7 Mitt arbetslag fungerar väl 93,3 I mitt arbetslag har vi förmåga att prioritera fördela arbetsuppgifter Jag är förtrogen vem som fattar beslut har ansvar i alla delar av verksamheten Qualis Steg 1 Steg 2 Steg 3 Steg 4 Steg 5 Steg 6 Steg 7 F. Organisation s organisation har en tydlig struktur. är organiserad i grupper utifrån barnens behov intressen. Förskolechefen har metoder för att följa upp sin organisation. har ett välfungerande beslutssystem. har utformade förankrade uppdrag på flera nivåer. har en effektiv mötesstruktur som stödjer dialog. har en väl fungerande organisation i arbetslag ledning som garanterar en god daglig verksamhet. utvärderar kontinuerligt sin organisation mötesstruktur. har en organisation som stödjer som utvecklas sitt uppdrag. Arbetslagen tar fullt ansvar för följer upp varje barns lärande. Arbetslagen prioriterar fördelar arbetsuppgifter. Organisationens alla delar samverkar ökar därigenom successivt måluppfyllelsen. utvärderar systematiskt att den egna organisationen stödjer genomförandet av det nationella uppdraget. Analys beträffande organisation personalresurser Vi har nått målet att minst två tredjedelar av personalen har förskollärarutbildning. Arbetet implementering av förskolans reviderade läroplan påbörjades hösten Förskollärarna har ett särskilt ansvar enligt reviderade Läroplanen förutsättningarna ökar för det då målet är uppfyllt. Egna arbetslagen fungerar väl men man tycker att förskolans organisation inte fungerar tillfredställande. Mötesstrukturen bör ändras.

7 Styrkor Arbetslagen fungerar väl. Arbetslagen kan prioritera fördela arbetsuppgifter sig emellan. Två förskollärare per avdelning, vilket gjort att förskollärare kunnat ta ansvar för innehåll genomförande av ssamtal. Förskollärare tar sitt särskilda ansvar för att arbetet sker enligt reviderade Läroplanen. Förskollärarträffar där vi diskuterar det nya uppdraget, läser litteratur upprättar gemensamma dokument. För barn särskilt stöd ansvarar förskollärare för pedagogisk planering arbetssätt. Två avdelningar använder i sitt dagliga arbete stödtecken. Vi har matematikutvecklare, språkombud, natur- teknikutvecklare som delger oss information på ATPträffar. Förbättringsområden Titta över förskolans organisation mötesstruktur. Åtgärder för förbättring Se över organisation mötesstrukturer. 1.2 Styrning ledarskap (Förskolechefens ansvar Rutiner för kvalitetsarbetet) All verksamhet inom Bildningsnämnden är underställd FN:s barnkonvention. Som pedagogisk ledare chef för förskollärare, barnskötare övrig personal i förskolan har förskolechefen det övergripande ansvaret för att verksamheten bedrivs i enlighet målen i läroplanen uppdraget i dess helhet. Förskolechefen har ansvaret för förskolans kvalitet... (Lpfö 98 rev) I Bildningsnämndens verksamhetsplan för slås fast att alla ärenden i nämnden ska redovisas utifrån ett barnperspektiv. ( Med nämnden avses all verksamhet underställd Bildningsnämnden) s kvalitet ska kontinuerligt systematiskt dokumenteras, följas upp, utvärderas utvecklas. För att utvärdera förskolans kvalitet skapa goda villkor för lärande behöver barns lärande följas, dokumenteras analyseras. För att stödja utmana barn i deras lärande behövs kunskap om varje barns erfarenheter, kunnande delaktighet samt inflytande över intresse för de olika målområdena. Det behövs också kunskap om hur barns utforskande, frågor erfarenheter engagemang tas till vara i verksamheten, hur deras kunnande förändras samt när de upplever verksamheten som intressant rolig meningsfull. Syftet utvärdering är att få kunskap om hur skolans kvalitet, dvs. verksamhetens organisation, innehåll genomförande an utvecklas så att varje barn ges bästa möjliga förutsättningar för lärande. Det handlar ytterst om att utveckla bättre arbetsprocesser, kunna bedöma om arbetet sker i enlighet målen undersöka vilka åtgärder som behöver vidtas för att förbättra förutsättningarna för barn att lära, utvecklas, känna sig trygga ha roligt i förskolan. Det är analyserna av utvärderingens resultat som pekar ut väsentliga sområden. All form av utvärdering ska utgå från ett tydligt barnperspektiv, Barn föräldrar ska vara delaktiga i utvärdering deras röster ska lyftas fram. (Lpfö 98 rev)

8 Resultat Föräldraenkätenkät Jag känner till förskolans mål 48 Förskoleenkät Instämmer helt/instämmer till stor del % i Personalenkät Jag känner mig sedd bekräftad av ledningen 40 % i I vår förskola har vi gemensamma mål som är tydliga Vi utvärderar kontinuerligt den pedagogiska verksamheten Jag känner mig delaktig i förskolans systematiska kvalitetsarbete s ledning är öppen tillgänglig i sitt ledarskap s ledning driver aktivt förskolans 73 73, ,3 40 I mitt arbetslag har vi gemensam syn på uppdraget 93 G. Styrning ledarskap Steg 1 Steg 2 Steg 3 Steg 4 Steg 5 Steg 6 Steg 7 Föräldrarna Det finns Förskolechefen Mål har egna känner till har ett fungerande utvärdering har strategier prioriterade förskolans ledarskap på mål stimulerar till utgör grund för för att verksamhetsmål prioriterade alla nivåer utvärdering stor variation systematiska koppla nya verksam- som skapar på alla i arbetet förbättringar. forsknings- utifrån de hetsmål. förståelse nivåer som genomförandet har en rön nationella ligger till av långsiktig plan beprövad målen. dokumenterar delaktighet grund för förskolans för kvalitets- erfarenhet Personalen Förskolechef fortsatt mål., som till för- känner till utvärderar en ser till att. Det finns ett har sin grund i skolans mål förskolans sina egna förskolan Ledarskapet tydligt utvärderingar långsiktiga egna prioriterade kontinuerligt är tydligt ledarskap för påvisade prioriterade verksamhetsmål. planerar, lärandet i alla effekter på kvalitets- verksamhetsmål. följer upp strategiskt delar av undervisningen.. på alla verksamhetenmatiska Det syste- har ett utvecklar nivåer. har påbörjat öppet utbildningechefen är väl insatt i arbetet är ett Förskole- All personal kvalitets- ett kvalitetsarbete. ledarskap uppmuntrar känner förhållnings- tillgängligt på alla pedagogerna sig delaktig i sätt som nivåer. att bepröva det systematiska omfattas av sina egna all personal. erfarenheter kvalitetsarbetet. jämföra dem andras.

9 Kvalitetsarbetets upplägg augusti Analysarbete kvalitetsredovisning september Kvalitetsredovisning till förvaltning oktober Arbete Qualis november Arbete Qualis december Arbete Qualis januari Februari Arbete Qualis mars Brukarenkät april Arbete Qualis maj juni Utvärdering av Likabehandlingsplan juli Medarbetarsamtal Analysarbete kvalitetsredovisning Analys beträffande styrning ledarskap har under året arbetat intensivt förändringsarbete. Ett sarbete på kommunnivå då förskolors personal har genomgått olika fortbildningsinsatser har genomförts. På förvaltningsnivå har en stor omorganisation tagit sin form under våren. På enhetsnivå har vi arbetat en omorganisation på Lasstorp. Allt detta kräver ett tydligt ledarskap på enhetsnivå så att arbetsro kan infinna sig mitt i förändringen. Styrkor Vi har korta beslutsvägar på en liten enhet. Vi har en röd tråd i verksamheten då samma chef ansvarar för både skola förskola. Förbättringsområden Det kan vara en svårighet att räcka till som chef för alla verksamheterna. Att en chef har endast förskola i sitt område kan vara en sådan förbättring Åtgärder för förbättring Ny organisation förskolechef from 1 augusti Kommunikation (Samverkan förskoleklassen, skolan fritidshemmet) skall sträva efter att nå ett förtroendefullt samarbete förskoleklassen, skolan fritidshemmet för att stödja barnens allsidiga lärande i ett långsiktigt perspektiv. Samarbetet skall utgå från de nationella lokala mål riktlinjer som gäller för respektive verksamhet.

10 När barnets övergång till de nya verksamheterna närmar sig har förskolan den särskilda uppgiften att finna former för att avrunda avsluta förskoleperioden. Vid övergången skall särskild uppmärksamhet ägnas de barn som behöver särskilt stöd (Lpfö 98 rev ). Bildningsnämnden slår i verksamhetsplanen fast att skolan, i samverkan Service- teknikförvaltningen, ska verka till att fler skolor arbetar målvetet kring mat skollunch. Resultat Föräldraenkätenkät Jag får god kontinuerlig information om vad som händer på förskolan använder modern teknik för att informera om sin verksamhet Personalenkät har metoder för att sprida information, kunskaper erfarenheter Vi som arbetar på förskolan har en förtroendefull kommunikation Vi har en etablerad kommunikation socialtjänst, myndigheter närsamhället i övrigt Förskoleenkät Instämmer helt/instämmer till stor del , ,7 % i % i Qualis Steg 1 Steg 2 Steg 3 Steg 4 Steg 5 Steg 6 Steg 7 H. Kommunikation Information ges vid inträffade händelser uppkomna behov. har skriftliga rutiner för att ta emot utreda klagomål mot utbildningen. har metoder för att sprida information, kunskaper erfarenheter. har etablerade rutiner för att samarbeta berörda grundskolor. Föräldrarna får god kontinuerlig information som berör deras barn. Det interna externa samtalsklimatet är öppet förtroendefullt. Modern teknik används för att förbättra service kommunikation internt externt. har en fungerande pedagogisk samverkan grundskolan. har en etablerad kommunikation socialtjänsten, myndigheter närsamhället i övrigt. Följande antal klagomål synpunkter har inkommit under respektive kategori: Klagomålshantering Kategori Antal Anm. Bemötande 1 Tillgänglighet Delaktighet Kompetens har metoder för att samla ta tillvara resultat av omvärldsbevakning. har strategier för sitt deltagande i externa nätverk.

11 Information Jämställdhet Insatser/verksamhet Politiska beslut Inflytande Handläggning Annan part (IT, skolmat, värme mm) Övrigt Analys beträffande kommunikation Föräldrarnas personalens resultat skiljer sig något åt, föräldrarna upplever i något högre grad att informationen fungerar bra. Personalens lägre resultat kan bero på att vi tycker att information inte alltid riktigt når fram till föräldrarna, eller missuppfattas. Information sker skriftligt muntligt. Föräldrar upplever inte i så hög grad att vi använder oss av modern teknik men är ändå relativt nöjda informationen. En av anledningarna till att inte teknik används i så hög grad för information är brister i utbildning från Bif. En grupp finns för att vidareutveckla kommunikation via teknik, men gruppen har inte fått den nödvändiga hjälpen att komma igång. Personalen upplever inte att kontakten socialtjänst myndigheter är särskilt etablerad. Att prata fritt mellan förskola myndigheter försvåras av t ex sekretess. Enligt personalenkäten är kommunikationen personalen emellan relativt god. Enligt Qualis skattar vi oss olika på avdelningarna. Slottets skattning är högre än de andras vilket kan bero på att de har ett större samarbete grundskolan därför når längre i stegen. Styrkor Vi tolkar resultatet i enkäten som att kommunikationen föräldrar fungerar bra eftersom vi träffar dem ofta har andra fungerande informationssystem. Förbättringsområden Att förbättra kommunikationen personalen emellan eftersom endast 60% ansåg sig nöjda. Vidareutveckla kommunikation via teknik Åtgärder för förbättring Diskussioner för att uppnå mer samsyn på de olika avdelningarna. Detta för att säkerställa rutiner gemensamt förhållningssätt vilket ökar tryggheten i arbetet. Fortsätta arbetet hemsida föräldrainformation via nätet. 1.4 Kompetens Av skollagens kapitel 2 framgår att förskollärare ska ha lärarexamen legitimation. Av skollagens 2 kap. 34 framgår att huvudmannen ska se till att personalen vid skolenheterna ges möjligheter till kompetens. s kommuns skolplan verksamhetsplan framhåller att en målsättning är att varje avdelning skall ha minst två tredjedelar av personalen förskollärarutbildning. Kvaliteten ska öka genom fortsatt kompetens av personalen.

12 Resultat Personalenkät Kompetens har hög prioritet i vår förskola Kompetensen utgår ifrån förskolans, arbetslagens individens behov Förskoleenkät Instämmer helt/instämmer till stor del 53,3 60 Det finns en plan för min kompetens 26,7 % i Qualis Steg 1 Steg 2 Steg 3 Steg 4 Steg 5 Steg 6 Steg 7 I. Kompetens har en hög andel arbetare utbildning för arbete barn. har en plan för introduktion av nyanställda. Kompetens- Utvecklingen är kopplad till individernas verksamhetens behov. har gemensamma individuella kompetenssplaner. avsätter jämförelsevis goda resurser för kompetens. har god kontinuitet i bemanningen. Uppföljning tillämpning av genomförd kompetens görs regelbundet. har en hög andel arbetare pedagogisk högskoleutbildning. Kompetensen är grundad på utvärderinga r koppling till förskolans långsiktiga. tillämpar framgångsri ka metoder för att rekrytera personal på kort lång sikt. Det finns en tydlig koppling mellan förskolans strävan mot högre måluppfyllel se arbetslagens samt individens kompetens. Planer metoder för kompetens prövas uppdateras successivt utgångspunkt i forskningsrön beprövad erfarenhet arbetar aktivt karriärplanering för sina arbetare. Pedagogerna arbetar genomgående utifrån beprövad erfarenhet Kompetensportalen Beskriv information från kompetensportalen. I kompetensportalen kan varje anställd skriva sina respektive utbildningar samt lägga in sitt examensbevis. I arbetarsamtal kan kompetensportalen användas som ett verktyg för vidare kompetens. Analys beträffande kompetens Alla fast anställda som arbetar på vår förskola har relevant utbildning. Det eftersträvas att det är två förskollärare på varje avdelning. Som nyanställd erbjuds man en endagsutbildning. Viss kompetens är för all personal. Övrig kompetens finns som kan sökas efter individens behov. I kompetensportalen finns individuella splaner. Styrkor Vi motsvarar kommunens strävan att vara två förskollärare/avdelning. Kontinuerlig kompetens erbjuds all personal. All personal har gått utbildning i pedagogisk dokumentation. 1/3 av personalen har gått utbildning i Bornholms modellen.

13 4 personal har fått fortbildning i pausgympa. Vi har haft regelbundna förskollärarträffar där vi diskuterar olika pedagogiska områden. En sledare en förskollärare har varit nyckelpersoner i arbetet läroplan. En sledare en förskollärare har varit nyckelpersoner i arbetet Qualis. All personal har fått utbildning av It-ombuden i outlook. All personal har fått utbildning i Ping-Pong på iateket. Förbättringsområden Fortsätta arbetet pedagogisk dokumentation arbeta vidare analys reflektion. Uppföljning tillämpning av genomförd kompetens. Fortsatt arbete implementering av läroplan. Åtgärder för förbättring Byta erfarenheter varandra Diskutera/reflektera tillsammans barnen Utveckla former för hur genomförd kompetens ska nå ut till alla personal. Skapa forum för nyckelpersoner för att driva arbetet implementering av läroplan. 1.5 Resursutnyttjande Av skollagens 1 kap. 4 framgår att utbildningen ska hänsyn tas till barns barns olika behov. Barn barn ska ges stöd stimulans så att de utvecklas så långt som möjligt. En strävan ska vara att uppväga skillnader i barnens barns förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen. Alla som arbetar i förskolan ska uppmärksamma stödja barn i behov av särskilt stöd (Lgr 11) Resultat Personalenkät Jag känner till hur förskolan utnyttjar sina resurser 53,4 Förskoleenkät Instämmer helt/instämmer till stor del % i Qualis Steg 1 Steg 2 Steg 3 Steg 4 Steg 5 Steg 6 Steg 7 J. Resursutnyttjande Ekonomisk uppföljning görs av löpande intäkter kostnader. Budget i balans. Prognoser görs i relation till budget utfall. har metoder för att skapa delaktighet i ekonomin. s resursfördelning är anpassad till barnens behov av stöd. Förskolechefen säkerställer att stöd resurser finns för det systematiska kvalitetsarbetet. Metoder för resurshantering utvecklas på flera nivåer. Tid avsätts för återkommande diskussioner om kvalitetssäkring av utbildningen dvs. innehåll arbets-sätt. Effektivt resursutnyttjande tillämpas i alla delar av verksamheten. Insatta resurser utnyttjas väl leder till goda resultat. Alla arbetare har fokus på tillämpar metoder för god resurshantering.

14 Analys beträffande resursutnyttjande Hälften av personalen känner till hur förskolan utnyttjar sina resurser. Styrkor Två beställare på förskolan får genom ekonomiadministratör ekonomisk uppföljning utifrån tilldelad budget. Stående punkt på samverkansmöte är områdets budget hur prognosen ser ut. Personalresurs flyttas utifrån barns behov av särskilt stöd Förbättringsområden Tydliggöra hur förskolan utnyttjar sina resurser. Åtgärder för förbättring Budgetuppföljning varje månad från ekonomiadministratör till beställare på förskolan. 1.6 Image Förskolorna i har möjlighet att profilera sig. Beslutet ligger på förskolechefen. Resultat Föräldraenkätenkät har ett gott rykte 48 Jag kan rekommendera mina vänner att placera sina barn i vår förskola Totalt sett är jag nöjd mitt barns förskola 64 Förskoleenkät Instämmer helt/instämmer till stor del % i 60 Personalenkät Vår förskola har ett gott rykte 93,3 % i 100 Jag rekommenderar föräldrar att placera sina barn i vår förskola Totalt sett är jag nöjd vår förskola 93,3

15 Qualis Steg 1 Steg 2 Steg 3 Steg 4 Steg 5 Steg 6 Steg 7 K. Image gör försök att påverka sin image. s olika verksamheter bidrar till förskolans image. följer upp hur imagen har påverkats av de egna insatserna. har flera metoder för att informera om sin verksamhet marknadsföra sig själv. s image speglar den faktiska verksamheten. har metoder för att kontinuerligt utvärdera förbättra sin image. Imagen speglar förskolans förmåga att genomföra det nationella uppdraget. har en god image. är känd för att nå goda resultat utifrån sina förutsättningar. har bibehållit eller förbättrat sin image över tid. arbetar systematiskt en av sin image. Analys beträffande image Personalen är betydligt nöjdare förskolan än föräldrarna. Faktorer som kan ha påverkat föräldrarnas svar är turbulens på avdelningar ofta förekommande personalbyten, stora barngrupper, missnöje utemiljön på Slottet. Personalens höga betyg kan bero på att vi tycker att vi har ett vänligt bemötande ett professionellt förhållningssätt samt att vi pratar positivt om vår förskola, t ex om vår varierade utemiljö på Lasstorp. Enligt Qualis tycker Hyddan att vi kommit långt i vårt imagearbete. Övriga avdelningar är inte så positiva. Det kan bero på att vi tolkat stegen helt olika. Styrkor Ett professionellt arbetssätt vänligt bemötande Vi pratar positivt om vår förskola om vår verksamhet Förbättringsområden Fundera vidare på varför föräldrarnas resultat är så lågt, fråga, lyssna, ta reda på därigenom ha möjlighet att förbättra förskolans rykte. Presentation på hemsidan Utveckla informationskanalerna Åtgärder för förbättring Fortsätta arbetet en hemsida där vi kan lyfta fram det vi tycker är bra vår förskola. Skapa informationsutrymme på hemsida. Genomförda åtgärder utifrån års kvalitetsredovisning Mål: Diskutera utveckla vår inne- utemiljö utifrån föreläsning, Miljön som tredje pedagog gäller både inne- utemiljö. Alla avdelningar har gjort förändringar utifrån barnens önskemål kompetens. Tillgänglighet för barnen är målsättningen. Material har plockats fram synliggjorts. Mål: Reflektera tillsammans barnen hjälp av fotografier eller annan pedagogisk dokumentation

16 Bärbara datorer har inskaffats till varje avdelning. Varje avdelning har dessutom tilldelats en IPad. Digital kamera finns på varje avdelning. Mål: Kompetens för samtlig personal i arbetet pedagogisk dokumentation. Använda dokumentationen som underlag till utvärderingen/analys av barns lärandeprocesser, verksamhets. All personal har gått utbildning i pedagogisk dokumentation under Vid förskollärarträffar har vi tagit oss dokumentation från avdelningen som vi diskuterat reflekterat över tillsammans. Samtlig förskolepersonal i kommunen har också haft gemensamma kompetensskvällar där temat varit dokumentation. Huvudprocesser resultat 3.1Utveckling lärande (Utveckling lärande) Barnkonventionens artikel 28 slår fast varje konventionsstats skyldighet att tillförsäkra barnen rätt till kostnadsfri grundutbildning. s verksamhet skall präglas av en pedagogik där omvårdnad, omsorg, fostran lärande bildare en helhet. Den pedagogiska verksamheten skall genomföras så att den stimulerar utmanar barnets lärande. Miljön skall vara öppen, innehållsrik inbjudande. Verksamheten skall främja leken, kreativiteten det lustfyllda lärandet samt ta till vara stärka barns intresse för att lära erövra nya erfarenheter, kunskaper färdigheter. Verksamheten skall bidra till att barnen utvecklar en förståelse för sig själva sin omvärld. Utforskande, nyfikenhet lust att lära skall utgöra grunden för den pedagogiska verksamheten. Den skall utgå ifrån Barnes erfarenheter, intressen, behov åsikter. Flödet av barnens tankar idéer skall tas till vara för att skapa mångfald i lärandet (Lpfö 98 rev). Förmågan att upptäcka använda matematik i olika sammanhang har i den reviderade läroplanen fått en mer framträdande roll. I skolplanen för åren lyfter s kommun fram att alla barn i ska uppleva ett vardagsarbete som präglas av variation som skapar intresse engagemang för den egna en lärandet. Vidare är det enligt skolplanen särskilt viktigt att verksamheterna uppmärksammar utreder stödbehov tidigt att lämpliga stödinsatser sätts in skyndsamt. I Bildningsnämndens verksamhetsplan för framhålls att andelen föräldrar som upplever att förskolan stimulerar barnens lust att lära ska vara fortsatt hög gärna öka ytterligare. Resultat Barnenkät Jag får ofta visa vad jag lär mig 100 Förskoleenkät Instämmer helt/instämmer till stor del % i Föräldraenkätenkät % i

17 Utvecklingssamtalet bygger på dokumentation av mitt barns lärande erbjuder en utvecklande verksamhet för mitt barn I arbetet barnens lärande har förskolan fokus på språk kommunikation I arbetet barnens lärande har förskolan fokus på matematik naturvetenskap Personalenkät Det finns en tydlig koppling mellan ssamtalet vårt arbete barnens lärande Vår förskola har fokus på språk kommunikation i alla situationer Vår förskola har fokus på matematik naturkunskap i arbetet barnens lärande ,4 80 % i Qualis Steg 1 Steg 2 Steg 3 Steg 4 Steg 5 Steg 6 Steg 7 A. Utveckling lärande Lärandemiljön är öppen, innehållsrik inbjudande Utforskande, nyfikenhet lust att lära utgör grunden för den pedagogiska verksamheten. Handlingsplaner används för arbetet barn i behov av särskilt stöd. har metoder för att följa upp dokumentera varje barns allsidiga lärande. Förskollärarna tar ett särskilt ansvar för det pedagogiska arbetet i förskolan. har tillgång till specialpedagogisk kompetens. Barnen stimuleras utmanas i sin sociala. arbetar aktivt språk kommunikations, matematik, naturvetenskap teknik. planerar, följer upp utvecklar utbildningen kontinuerligt för att öka varje barns möjligheter till lärande. Analys beträffande kunskaper färdigheter Pedagogerna stimulerar utmanar varje barns lärande. Olika former av dokumentation utvärdering används regelbundet för att följa upp barnens lärande. har fokus på språk kommunikation i alla situationer. lägger stor vikt vid miljö naturvårdsfrågor. har skapat ett klimat där barnen stimuleras att lära av varandra. Förskollärar na tar ett särskilt ansvar för att resultat av dokumentation, uppföljningar utvärderingar används för att utveckla förskolans kvalitet. följer en tydlig plan för varje barns språk kommunikations. följer en tydlig plan för att utveckla varje barns förståelse för matematik, naturvetenskap teknik. bedriver systematisk metod avseende lärande utgångspunkt i forskningsrön beprövad erfarenhet. s gemensamma mål är att förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin nyfikenhet lust samt förmåga att leka lära. Detta har lett till ett mer vetet tänkande angående vår innemiljö barnens kompetens. Lek skapande material har gjorts mer tillgängligt för barnen. Vilket har lett till en innehållsrik inbjudande miljö där barnens inflytande är i fokus. Man kan också se i föräldraenkäten att föräldrarna anser att vi erbjuder en utvecklande verksamhet som helhet, dock ser vi att vi behöver lyfta fram matematik naturvetenskap. Vi behöver konkretisera hur vi arbetar dessa ämnen för att föräldrarna ska få en större vetenhet.

18 Styrkor Lärmiljön tillåts att vara ständigt föränderlig. Vi skapar lärande genom leken. All personal har utbildats i pedagogisk dokumentation. Pedagogerna är forskare. Vi har en språksplan. Teckenstöd används på flera avdelningar. Ett rikt vetet språk används tillsammans barnen. Förbättringsområden Att konkretisera hur vi arbetar läroplanens mål. Utveckla den pedagogiska dokumentationen. Åtgärder för förbättring Vi ska bli bättre på att delge föräldrar hur vi arbetar matematik, naturvetenskap språk b l a genom att informera på föräldramöten. Dokumentation som visar hur vi arbetar matematik,naturvetenskap språk. 3.2 Trygghet trivsel (Normer värden) Barnkonventionens artikel 2 slår fast varje konventionsstats skyldighet att tillse att ingen diskrimineras på grund av ras, hudfärg, kön, språk, religion, politisk eller annan åskådning, nationellt, etniskt eller socialt ursprung. skall aktivt vetet påverka simulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar efterhand omfatta dem. (Lpfö 98 rev) I Bildningsnämndens skolplan för åren utgör det levande lustfyllda lärandet utgångspunkt i trygghet, nämndens vision. Vidare lyfter man fram vikten av en värdegrund som behandlar alla likvärdigt som främjar god hälsa. den pedagogiska omsorgen (dbv) har en likabehandlingsplan som är framtagen i enlighet Skollagen kapitel 6 8 diskrimineringslagen. Likabehandlingsplanen revideras årligen en kartläggning, nulägesanalys incidentrapportering. Utifrån genomförd kartläggning analys redovisas tidsbestämda konkreta mål åtgärder. Alla arbetare brukare involveras i den årliga revideringen. I likabehandlingsplanen beskrivs också hur föräldrarna informeras om planen. I Bildningsnämndens verksamhetsplan för framhålls vikten av att barn föräldrar känner sig trygga i de pedagogiska verksamheterna. I Bildningsnämndens verksamhetsplan framhålls att ett kontinuerligt arbete ska bedrivas i syfte att främja jämställdhet, jämlikhet integration. Allas lika möjligheter en god folkhälsa är målet. Skolan ska organiseras så att olikheter möts integration främjas.

19 Resultat Barnenkät Jag tycker om att vara på förskolan 97 Jag är en bra kompis 97 Förskoleenkät Instämmer helt/instämmer till stor del % i Jag har någon att leka på förskolan 98,5 90,9 Jag har roligt när jag leker de andra barnen på förskolan Jag tycker maten smakar gott på förskolan 95,5 Föräldraenkätenkät Mitt barn trivs på förskolan 88 % i erbjuder bra mat arbetar aktivt mot diskriminering kränkande behandling Personalen engagerar sig i mitt barn 80 är välstädad 40 har en stimulerande utemiljö 56 Personalenkät Jag trivs på min arbetsplats 100 % i Barnen trivs på förskolan 100 Vi vuxna reagerar mot diskriminering kränkande behandling bland gentemot Förhållandet mellan personal barn kännetecknas av förtroende ömsesidig respekt I vår förskola har vi enats om gemensamma normer 86, ,3

20 Qualis Steg 1 Steg 2 Steg 3 Steg 4 Steg 5 Steg 6 Steg 7 B. Trygghet trivsel s fysiska miljö upplevs som trygg säker. har förankrade metoder för att ge varje barn tillsammans sina föräldrar en god introduktion i förskolan. har dokumenterade säkerhetsrutiner. arbetar aktivt för att skapa ett klimat som präglas av trygghet trivsel. har ett förebyggande dokumenterat arbete för att förhindra diskriminering kränkande behandling Pedagogerna har ett gemensamt förhållningssätt bemötande som genomsyrar hela verksamheten. Engagemang präglar förskolan. Förhållandet inom personalgruppen samt mellan personal barn kännetecknas av förtroende ömsesidig respekt. mäter följer kontinuerligt upp barnens trygghet, trivsel säkerhet. har förankrade metoder för att förhindra diskriminering kränkande behandling har en dokumenterad gemensam värdegrund som synliggörs i det dagliga arbetet. arbetar aktivt vetet för att påverka stimulera barnen att omfatta vårt samhälles grundläggande demokratiska värderingar. arbetar utifrån förankrade metoder för att varje barn ska utveckla förståelse för allas lika värde. s metoder för att hantera konflikter förhindra diskriminering kränkande behandling utvärderas kontinuerligt. Varje barn ges utrymme att reflektera över etiska dilemman livsfrågor i vardagen. bedriver ett systematiskt förbättringsarbete när det gäller värdegrundsarbete utgångspunkt i forskningsrön beprövad erfarenhet. Lokalutrymmen utemiljö s kommuns skolplan framhåller att förskolan ska erbjuda en lekmiljö präglad av variation kreativitet. Miljön skall upplevas trygg, samt främja god hälsa. Antal barn Tillgänglig lokalyta Antal kvm/barn Analys beträffande trygghet trivsel s gemensamma mål är att aktivt arbeta för att skapa ett klimat som präglas av trygghet trivsel. Vi identifierar påtalar riskområden såsom grindar som går att skjuta upp, klämskydd som inte funkar m.m. Vi jobbar för att varje barn ska bli sett bekräftat genom att alltid ta emot barnen på morgonen så att de känner sig välkomna. Vi ser också till att prata föräldrarna på eftermiddagen berättar ifall det har hänt något särskilt. Vi arbetar aktivt mot diskriminering kränkande behandling. har en Likabehandlingsplan som vi arbetar efter.

21 Styrkor Utegården har grindar. Vi har en utrymningsplan. Giftiga växter tas bort i möjligaste mån. Barnen har västar på sig vid utflykter även när vi har vikarier. Utbildning i hjärt- lungräddning har givits till samtlig personal. Pärmar barnlistor finns på samtliga avdelningar. Gemensamt inskolnings-material har utarbetats på förskolan. Vi har en etiskt tilltalande miljö. Barn föräldrar får ett gott bemötande. s personal har gått PUG-utbildning. Vi använder tolkar vid behov. Skyddsronder. Rutiner för handtvätt rengöring av skötbord. Det finns anhörig- listor även på personalen. Förbättringsområden Att konkretiserar hur vi arbetar likabehandlingsplanen. Åtgärder för förbättring Vi ska bli bättre på att delge föräldrarna på hur vi arbetar likabehandlingsplanen. Vi får alla hjälpas åt att tänka ut hur vi bättre når ut likabehandlingsplanen. 3.3 Barns delaktighet i lärprocessen (Barns inflytande) Barnkonventionens artikel 12 slår fast varje konventionsstats skyldighet att tillförsäkra det barn, som är i stånd att bilda egna åsikter, rätten att fritt uttrycka dessa i alla frågor som rör barnet, varvid barnets åsikter ska tillmätas betydelse i förhållande till barnets ålder mognad. I förskolan läggs grunden till att barn skall förstå vad demokrati är. Barnens sociala förutsätter att de allt efter förmåga får ta ansvar för sina egna handlingar för miljön i förskolan. De behov intressen som barnen själva på olika sätt ger uttryck för bör ligga till grund för utformningen av miljön planeringen av den pedagogiska verksamheten (Lpfö 98). Bildningsnämndens skolplan framhålls vikten av ett vardagsarbete, som skapar intresse engagemang samt att varje barn skall ha inflytande över verksamheten. Vidare betonar Bildningsnämnden särskilt vikten av att all personal besitter hög kompetens inom området individuell vägledning i barns lärande. I Bildningsnämndens verksamhetsplan framhålls att verksamheten ska utgå från barnens behov önskemål. Barn ska vara delaktiga i utvärdering deras röster ska lyftas fram. (Lpfö 98 rev) Resultat Barnenkät Jag får ofta välja vad jag vill göra 96 Förskoleenkät Instämmer helt/instämmer till stor del % i Personalenkät Barnen är delaktiga i lärprocessen 80 % i

22 Qualis Steg 1 Steg 2 Steg 3 Steg 4 Steg 5 Steg 6 Steg 7 C. Barns delaktighet i lärprocessen Varje barn stimuleras att reflektera över sitt lärande. Barnens intresse, förmågor behov präglar den pedagogiska verksamhetens utformning Lärandemiljön skapar goda förutsättningar för barnens delaktighet. Pedagogerna följer upp arbetet barnens delaktighet Barnen uppmuntras att göra egna val i sitt lärande. Varje barns lärprocesser dokumenteras kontinuerligt synliggörs för barnet föräldrarna Det finns en tydlig koppling mellan s samtalet förskolans arbete barnets lärande. Barnen ges möjlighet att verka i kvalitetsarbetet. Barnen har ett reellt inflytande över arbetssätt verksamhetens innehåll. Varje barn görs vetet om olika sätt att lära. Varje barn är delaktigt i dokumentationen av sitt lärande. Alla pedagoger bedriver genom dokumentation utvärdering ett systematiskt arbete för att få barnen att reflektera över sitt lärande. Ett systematiskt arbete bedrivs för att öka barnens delaktighet i lärprocessen utgångspunkt i forskningsrön beprövad erfarenhet. Analys beträffande barns delaktighet i lärprocessen Barnen upplever i mycket hög grad, 96%, att de får välja själva vad de vill göra. Här finns faktorer som kan ha påverkat barnens svar, t ex svårighet att förstå vad som förväntades av dem på grund av flerspråkighet eller ointresse. Bland personalen var det något mindre andel, 80% som tyckte att barnen är delaktiga i sin lärprocess. Detta kan bero på att personalen alltjämt har det största inflytandet över verksamheten. Vi planerar det mesta av aktiviteter innehåll barnens inflytande är fortfarande lite begränsat. Styrkor En öppenhet finns hos personalen att öka barnens inflytande över sin dag där över sitt lärande. All personal är utbildad inom pedagogisk dokumentation vilket ökar barnens möjligheter till inflytande. Förbättringsområden Att i ännu större utsträckning låta barnen få påverka sitt lärande. Åtgärder för förbättring Vi behöver förbättra metoderna inom pedagogisk dokumentation för att komma vidare analyser åtgärder. Vi behöver skapa fler tillfällen att tillsammans barnen få syn på deras lärande hur de kan fortsätta arbetet. Tillfällen för personalen att prata sig samman reflektera är också nödvändiga. 3.4 Arbetssätt pedagogroll Av skollagens 1 kap. 5 framgår att Utbildningen ska vila på vetenskaplig grund beprövad erfarenhet.

23 Resultat Personalenkät Våra arbetssätt arbetsformer stimulerar utmanar varje barns lärande Vi utvärderar arbetssätt arbetsformer regelbundet i arbetslagen Förskoleenkät Instämmer helt/instämmer till stor del 66,6 80 % i Qualis Steg 1 Steg 2 Steg 3 Steg 4 Steg 5 Steg 6 Steg 7 D. Arbetssätt pedagogroll Materialet finns tillgängligt för barnen. Leken ligger till grund för allt lärande. Arbetssätt pedagogroll präglas av variation flexibilitet. Kreativitet skapande präglar arbetssätt lärande. Pedagogerna stimulerar utmanar barnen i att utveckla självständighet tillit till sin egen förmåga. Pedagogerna dokumenter ar omprövar regelbundet arbetssätt arbetsformer. Verksamhet en är rolig, stimulerande lärorik för alla barn. Barnen uppmuntras till många uttrycksfor mer som lek, bild, rörelse, sång musik samt dans drama. Arbetssätt arbetsformer dokumenteras utvärderas regelbundet i arbetslagen. Pedagogerna utmanar barnen att pröva olika lösningar av egna andras problem. Pedagogerna använder gemensamma former för dokumentation av den pedagogiska verksamheten. Utvärderingarna bidrar till undervisningens den pedagogiska verksamhetens. En samsyn kring kunskapsbegrepp kunskaps - präglar pedagog-ernas arbete barnens lärande. Pedagogerna reflekterar regelbundet över sin egen roll i relation till barnens lärande. Olika arbetssätt arbetsformer utvärderas jämförs varandra för att ta reda på vilka arbetssätt som har bäst effekt för såväl barngruppen som varje barn. Det finns en tydlig progression i förskolans arbetssätt utifrån varje barns förutsättningar. Pedagogerna stimulerar utmanar varje barns lärande. bedriver ett systematiskt arbete av arbetssätt arbetsformer utifrån forskningsrön beprövad erfarenhet Analys beträffande arbetssätt pedagogroll Vi uppmuntrar stöttar barnen att våga prova olika saker för att de ska utveckla självständighet tilltro till sin egen förmåga. Vi anpassar miljön utifrån barngruppen tillför material leksaker efter barnens intresse, önskemål behov. Leken ligger till grund för lärandet. Genom dokumentation observation diskuterar arbetslagen arbetssätt förändrar detta utifrån barnens behov intressen. Detta görs regelbundet på veckoplanering som sker avdelningsvis. Förändringar görs även spontant i vardagen. Genom samtal i mindre grupper eller enskilt utmanas barnen att komma fram till egna eller gemensamma lösningar på problem. Olika former av dokumentation som vi använder oss av är, foto, väggtidning, hembrev, portfolio, fotoram, intervjuer whiteboard. Styrkor Vi främjar leken. Vi anpassar miljön efter barngruppens önskemål behov. Vi är flexibla i vardagen. Vi använder oss av olika former av dokumentation.

24 Förbättringsområden Arbeta vidare information till föräldrar via internet. Åtgärder för förbättring Utveckla hemsidan via PingPong. 3.5 Föräldrainflytande (Förskola hem) Vårdnadshavare har ansvaret för sina barns fostran. skall komplettera hemmet genom att skapa bästa möjliga förutsättningar för att varje barn skall kunna utvecklas rikt mångsidigt. s arbete skall därför ske i ett nära förtroendefullt samarbete hemmen. Föräldrarna skall ha möjlighet att inom ramen för de nationella målen vara påverka verksamheten i förskolan. Att förskolan är tydlig i fråga om mål innehåll är därför en förutsättning för barns föräldrars möjligheter till inflytande (Lpfö 98). Föräldrar ska vara delaktiga i utvärdering deras röster ska lyftas fram. (Lpfö 98 rev) I Bildningsnämndens verksamhetsplan framhålls att verksamheten ska utgå från barnens behov barns föräldrars önskemål. Bildningsnämndens verksamhetsplan slår fast att pedagogisk omsorg skall erbjudas på annan tid än dagtid vardagar när behov föreligger. Resultat Föräldraenkätenkät Jag får vara påverka hur förskolan arbetar mitt barns lärande Jag har möjlighet att vara delaktig i förskolans utvärdering förbättring av verksamheten Personalenkät Jag uppmuntrar föräldrar att engagera sig i förskolans verksamhet Förskoleenkät Instämmer helt/instämmer till stor del ,6 % i % i

25 Qualis Steg 1 Steg 2 Steg 3 Steg 4 Steg 5 Steg 6 Steg 7 E. Föräldra inflytande Föräldrarna känner till förskolans uppdrag hur verksamheten bedrivs. Pedagogerna tar ansvar för att skapa en tillitsfull relation föräldrarna. Pedagogerna uppmuntrar föräldrarna att engagera sig i verksamheten. Pedagogern a följer upp på vilket sätt föräldrarna vill engagera sig i verksamheten. Föräldrarna ges möjlighet att delta i kvalitetsarbetet. samverkar föräldrarna kring barnets lärande. följer upp föräldrarnas inflytande. har forum för samråd föräldrarna. Metoder för att göra föräldrarna delaktiga i barnens utvärderas utvecklas kontinuerligt. involverar föräldrarna i utvärderingen förbättringen av verksamheten. Föräldrarna har inflytande över hur förskolans verksamhet utformas för att nå målen. Nya former för föräldrainflytande utvecklas systematiskt kontinuerligt utgångspunkt i forskningsrön beprövad erfarenhet. Analys beträffande föräldrainflytande Då vi kan vi se att föräldrarna tycker att vi jobbar mycket språk kommunikation leder det till att de oftast förstår vår information dialog. Vi informerar om förskolans mål både vid föräldramöten vid dokumentation på våra avdelningar. Styrkor Vi har ett professionellt förhållningssätt bemötande en öppen dialog gentemot föräldrarna. Vi bjuder in föräldrar att engagera sig i vår verksamhet, dels på våra avdelningar dels på områdesråden. Vid den dagliga kontakten skapas en naturlig dialog föräldrarna om deras barns lärande. Vi dokumenterar vår verksamhet på väggar, fotoram barnets i portfolio. Förbättringsområden Fortsätta vår av Ping-Pong för att kunna informera/dokumentera föräldrarna på ett enklare sätt. Fortsätta informera om vår verksamhet gentemot läroplanens mål. Jobba för att få en bättre svarsfrekvens på kvalitetsredovisningen till nästa år. Åtgärder för förbättring Vid föräldramöten dela in föräldrarna i mindre grupper för att diskutera föräldrars inflytande i verksamheten diskutera läroplanens mål. Ge en mer utförlig information t. e. x vid föräldramöte om hur viktig föräldraenkäten är för att vi ska kunna bli bättre på alla områden. Prioriterade förbättringsområden utifrån genomförda analyser inför nästkommande Utveckla arbetet språk kommunikation, matematik naturvetenskap. Utveckling av hemsida för information reklam för förskolan. Utveckla arbetet pedagogisk dokumentation finna vägar för personalens (arbetslagens) gemensamma reflektioner kring barnens lärande. Diskussioner kring vårt arbete för att nå ett gemensamt förhållningssätt, samsyn. Arbeta fram former för hur kompetens ska delges all personal.