Kvalitetsredovisning Förskola 2012/2013 Fågelbo förskola, Forssjö

Transkript

1 BILDNINGSFÖRVALTNINGEN Datum Ert datum Er beteckning 1 (26) Kvalitetsredovisning Förskola 2012/2013 Fågelbo förskola, Forssjö ska lägga grunden för ett livslångt lärande. Verksamheten ska vara rolig, trygg lärorik för alla barn som deltar. ska erbjuda en god pedagogisk verksamhet där omsorg fostran lärande bildar en helhet (Lpfö 98/10). Välkommen till Fågelbo förskola! Vi arbetar aktivt med att skapa ett klimat som präglas av trygghet trivsel.

2 2 (26) 1. GRUNDFAKTA OCH FÖRUTSÄTTNINGAR ORGANISATION... 4 Barn... 4 Analys beträffande barn med utländsk bakgrund... 4 Personal... 5 Resultat... 5 Förskoleenkät... 5 Analys beträffande organisation personalresurser STYRNING OCH LEDARSKAP (FÖRSKOLECHEFENS ANSVAR OCH RUTINER FÖR KVALITETSARBETET)... 7 Resultat... 7 Förskoleenkät... 7 Kvalitetsarbetets upplägg... 8 Analys beträffande styrning ledarskap KOMMUNIKATION (SAMVERKAN MED FÖRSKOLEKLASSEN, SKOLAN OCH FRITIDSHEMMET)... 9 Resultat... 9 Förskoleenkät... 9 Analys beträffande kommunikation KOMPETENS Resultat Förskoleenkät Kompetensportalen Analys beträffande kompetens RESURSUTNYTTJANDE Resultat Förskoleenkät Analys beträffande resursutnyttjande IMAGE Resultat Förskoleenkät Analys beträffande image GENOMFÖRDA ÅTGÄRDER UTIFRÅN FÖREGÅENDE ÅRS KVALITETSREDOVISNING HUVUDPROCESSER OCH RESULTAT UTVECKLING OCH LÄRANDE (UTVECKLING OCH LÄRANDE) Resultat Förskoleenkät Analys beträffande kunskaper färdigheter TRYGGHET OCH TRIVSEL (NORMER OCH VÄRDEN) Resultat Förskoleenkät Lokalutrymmen utemiljö Analys beträffande trygghet trivsel BARNS DELAKTIGHET I LÄRPROCESSEN (BARNS INFLYTANDE) Resultat Förskoleenkät Analys beträffande barns delaktighet i lärprocessen ARBETSSÄTT OCH PEDAGOGROLL... 23

3 3 (26) Resultat Förskoleenkät Analys beträffande arbetssätt pedagogroll FÖRÄLDRAINFLYTANDE (FÖRSKOLA OCH HEM) Resultat Förskoleenkät Analys beträffande föräldrainflytande PRIORITERADE FÖRBÄTTRINGSOMRÅDEN UTIFRÅN GENOMFÖRDA ANALYSER INFÖR NÄSTKOMMANDE LÄSÅR

4 4 (26) 1. Grundfakta förutsättningar 1.1 Organisation (Beskriv organisation, arbetslag, skolledning kvalitetsområde F. Organisation i Qualis) Barn Antal barn Avläsningsdatum Pojkar Flickor Totalt 15/ / Varav barn med utländsk bakgrund Antal inskrivna Totalt antal barn inskrivna % Barn med utländsk bakgrund enligt 6 nedanstående definition 15/3 Barn som avläsningsdatum 15/3 varit i Sverige kortare tid än 3 år 49 x 49 Definition på elev med utländsk bakgrund: Minst en förälder född utomlands Modersmål svenska som andra språk 15/3 Antal Totalt antal barn inskrivna % Barn som erhåller modersmålsstöd x 49 Analys beträffande barn med utländsk bakgrund I Bildningsnämndens verksamhetsplan framhålls att förskolan ska organiseras så att olikheter möts integration främjas. Alla våra barn med utländsk härkomst är födda i Sverige merparten har endast en förälder med utländsk bakgrund. Styrkor Barnen med utländsk bakgrund integreras i förskolegruppen. Förbättringsområden Införlivande av andra kulturer. Åtgärder för förbättring Genom sagor lyfta fram olika kulturer.

5 5 (26) Personal Personalresurser Avläsningsdatum 15/10 15/3 Antal anställda i pedagogisk verksamhet (ej elevassistent) 6 8 Varav antal med förskol- lärarexamen Varav antal med förskollärarlegitimation Varav övriga Avläsningsdatum Totalt antal anställda (ej elevassistent) omräknat i helårsarbetare Antal barn per helårsarbetare Antal elevassistenter 15/10 6 5,8 1 0,75 Totalt antal elevassistenter omräknat i heltider 15/3 8 6,1 1 0,75 Resultat Föräldraenkätenkät har en väl fungerande organisation 60 Förskoleenkät Instämmer helt/instämmer till stor del Egna enheten Egna enheten i % % i föregående föregående Personalenkät har en bra mötesstruktur 16 Egna enheten % Egna enheten i % i föregående föregående har en väl fungerande organisation 0 Mitt arbetslag fungerar väl 83 I mitt arbetslag har vi förmåga att prioritera fördela arbetsuppgifter Jag är förtrogen med vem som fattar beslut har ansvar i alla delar av verksamheten 83 50

6 6 (26) Qualis Steg 1 Steg 2 Steg 3 Steg 4 Steg 5 Steg 6 Steg 7 F. Organisa tion s organisation har en tydlig struktur. är organiserad i grupper utifrån barnens behov intressen. Förskolechefen har metoder för att följa upp sin organisation. har ett välfungerande beslutssystem. har utformade förankrade uppdrag på flera nivåer. har en effektiv mötesstruktur som stödjer dialog. har en väl fungerande organisation i arbetslag ledning som garanterar en god daglig verksamhet. utvärderar kontinuerligt sin organisation mötesstruktur. har en organisation som stödjer som utvecklas med sitt uppdrag. Arbetslagen tar fullt ansvar för följer upp varje barns lärande. Arbetslagen prioriterar fördelar arbetsuppgifter. Organisationens alla delar samverkar ökar därigenom successivt måluppfyllelsen. utvärderar systematiskt att den egna organisationen stödjer genomförandet av det nationella uppdraget. Analys beträffande organisation personalresurser 3 avdelningar med en jämn fördelning av barn. Två stycken 1-4-årsavdelningar en 5- årsavdelning. Under dagen delas barngrupperna. Både behov intresse styr. Det kan vara allt från mindre samlingar, utevistelse, språkträning gympapass. Förskolechefen följer upp organisationen genom ledningsgrupp daglig dialog, Alla i arbetslagen erbjuds att delge sina tankar vid avdelningsmöten arbetsplatsträffar. Visioner diskuteras i ledningsgruppen beslut rörande verksamheten tas i samverkan. Olika uppdrag som språkutvecklare( Kristin) Mattepilot(Marja) IT-ansvarig( Åsa) Nyckelperson(Maria) finns inom förskolan. Dialog om mötesstrukturer är ständigt pågående justeringar sker efter analys på vad som kan förbättras. Styrkor Alla i arbetslagen erbjuds att delge sina tankar vid avdelningsmöten arbetsplatsträffar. Visioner diskuteras i ledningsgruppen beslut rörande verksamheten tas i samverkan Förbättringsområden Vi behöver förbättra vår mötesstruktur förskolechefen bör ha mer insyn i verksamheten.

7 7 (26) Åtgärder för förbättring För en bättre mötesstruktur krävs en dagordning, utse en ordförande sekreterare vid varje möte. Genom att förskolechefen bland annat deltar på våra möten så som måndagsmötena avdelningsmötena får förskolechefen mer insyn i verksamheten. Förskolechefen bör även närvara mer i barngruppen för att se förstå verksamheten. 1.2 Styrning ledarskap (Förskolechefens ansvar Rutiner för kvalitetsarbetet) All verksamhet inom Bildningsnämnden är underställd FN:s barnkonvention. Som pedagogisk ledare chef för förskollärare, barnskötare övrig personal i förskolan har förskolechefen det övergripande ansvaret för att verksamheten bedrivs i enlighet med målen i läroplanen uppdraget i dess helhet. Förskolechefen har ansvaret för förskolans kvalitet... (Lpfö 98 rev) I Bildningsnämndens verksamhetsplan för slås fast att alla ärenden i nämnden ska redovisas utifrån ett barnperspektiv. ( Med nämnden avses all verksamhet underställd Bildningsnämnden) s kvalitet ska kontinuerligt systematiskt dokumenteras, följas upp, utvärderas utvecklas. För att utvärdera förskolans kvalitet skapa goda villkor för lärande behöver barns lärande följas, dokumenteras analyseras. För att stödja utmana barn i deras lärande behövs kunskap om varje barns erfarenheter, kunnande delaktighet samt inflytande över intresse för de olika målområdena. Det behövs också kunskap om hur barns utforskande, frågor erfarenheter engagemang tas till vara i verksamheten, hur deras kunnande förändras samt när de upplever verksamheten som intressant rolig meningsfull. Syftet med utvärdering är att få kunskap om hur skolans kvalitet, dvs. verksamhetens organisation, innehåll genomförande an utvecklas så att varje barn ges bästa möjliga förutsättningar för lärande. Det handlar ytterst om att utveckla bättre arbetsprocesser, kunna bedöma om arbetet sker i enlighet med målen undersöka vilka åtgärder som behöver vidtas för att förbättra förutsättningarna för barn att lära, utvecklas, känna sig trygga ha roligt i förskolan. Det är analyserna av utvärderingens resultat som pekar ut väsentliga sområden. All form av utvärdering ska utgå från ett tydligt barnperspektiv, Barn föräldrar ska vara delaktiga i utvärdering deras röster ska lyftas fram. (Lpfö 98 rev) Resultat Föräldraenkätenkät Jag känner till förskolans mål 60 Förskoleenkät Instämmer helt/instämmer till stor del Egna enheten Egna enheten i % % i föregående föregående Personalenkät Jag känner mig sedd bekräftad av ledningen 16 Egna enheten % Egna enheten i % i föregående föregående I vår förskola har vi gemensamma mål som är tydliga 66 Vi utvärderar kontinuerligt den pedagogiska verksamheten Jag känner mig delaktig i förskolans systematiska kvalitetsarbete s ledning är öppen tillgänglig i sitt ledarskap

8 8 (26) s ledning driver aktivt förskolans 16 I mitt arbetslag har vi gemensam syn på uppdraget 83 Qualis Steg 1 Steg 2 Steg 3 Steg 4 Steg 5 Steg 6 Steg 7 G. Styrning ledarskap har egna prioriterade verksamhetsmål utifrån de nationella målen. Personalen känner till förskolans egna prioriterade verksamhetsmål. har påbörjat ett kvalitetsarbete. Föräldrarna känner till förskolans prioriterade verksamhetsmål. dokumenterar utvärderar sina egna prioriterade verksamhetsmål. har ett öppet tillgängligt ledarskap på alla nivåer. har ett ledarskap på alla nivåer som skapar förståelse delaktighet Förskolechefen ser till att förskolan kontinuerligt planerar, följer upp utvecklar utbildningen. Det finns fungerande mål utvärdering på alla nivåer som ligger till grund för fortsatt. Ledarskapet är tydligt strategiskt på alla nivåer. Förskolechefen uppmuntrar pedagogerna att bepröva sina egna erfarenheter jämföra dem med andras. Förskolechefen stimulerar till stor variation i arbetet med genomförandet av förskolans mål. Det finns ett tydligt ledarskap för lärandet i alla delar av verksamheten. All personal är väl insatt i känner sig delaktig i det systematiska kvalitetsarbetet. Mål utvärdering utgör grund för systematiska förbättringar. har en långsiktig plan för kvalitets, som har sin grund i utvärderingar påvisade effekter på undervisningen. har strategier för att koppla nya forskningsrön beprövad erfarenhet till förskolans mål långsiktiga kvalitets. Det systematiska kvalitetsarbetet är ett förhållningssätt som omfattas av all personal. Kvalitetsarbetets upplägg Januari: Självvärdering i Qualis Feb-mars: Hur-frågorna Mars/April: Enkäter Maj-juni: Analyser av enkätsvar självvärderingar utifrån KR-mallen. Augusti: Prioriterade förbättringsområden, åtgärder för förbättring. Verksamhetsplanen upprättas. Sep-dec: Förbättringsarbete uppföljning av prioriterade mål. Analys beträffande styrning ledarskap De prioriterade målen ligger till grund för vår verksamhetsplan. Alla delar av Lpfö 98/10 lyfts i verksamhetsplanen dess struktur är framtagen efter Lpfö 98/10 Vi påbörjar verktyget Qualis under vårterminen. Terminen startar med en självvärdering inom arbetslagen. utvärderar genom dialog dokumentation, positivt, negativt smöjligheter.

9 Styrkor Drivande engagerade pedagoger som för kvalitetsarbetet framåt. Förbättringsområden 9 (26) får en ny förskolechef från augusti Vi behöver arbeta mer aktivt med sarbete. Vi saknar ett samarbete mellan förskolechef nyckelperson. Vi behöver ta fram ett gemensamt sätt hur vi arbetar med pedagogisk dokumentation. Åtgärder för förbättring Få mer tid till kvalitetsarbete att vi använder oss mer av Qualis som ett verktyg för att utveckla verksamheten. Samtala om hur vi gemensamt ska utveckla den pedagogiska dokumentationen. En engagerad insatt förskolechef 1.3 Kommunikation (Samverkan med förskoleklassen, skolan fritidshemmet) skall sträva efter att nå ett förtroendefullt samarbete med förskoleklassen, skolan fritidshemmet för att stödja barnens allsidiga lärande i ett långsiktigt perspektiv. Samarbetet skall utgå från de nationella lokala mål riktlinjer som gäller för respektive verksamhet. När barnets övergång till de nya verksamheterna närmar sig har förskolan den särskilda uppgiften att finna former för att avrunda avsluta förskoleperioden. Vid övergången skall särskild uppmärksamhet ägnas de barn som behöver särskilt stöd (Lpfö 98 rev ). Bildningsnämnden slår i verksamhetsplanen fast att skolan, i samverkan med Service- teknikförvaltningen, ska medverka till att fler skolor arbetar målmedvetet kring mat skollunch. Resultat Föräldraenkätenkät Jag får god kontinuerlig information om vad som händer på förskolan använder modern teknik för att informera om sin verksamhet Personalenkät har metoder för att sprida information, kunskaper erfarenheter Vi som arbetar på förskolan har en förtroendefull kommunikation Vi har en etablerad kommunikation med socialtjänst, myndigheter närsamhället i övrigt Förskoleenkät Instämmer helt/instämmer till stor del Egna enheten Egna enheten i % % i föregående Egna enheten % Egna enheten i % i föregående föregående föregående

10 10 (26) Qualis Steg 1 Steg 2 Steg 3 Steg 4 Steg 5 Steg 6 Steg 7 H. Kommunika tion Följande antal klagomål synpunkter har inkommit under respektive kategori: Klagomålshantering Kategori Antal Anm. Bemötande 2 Klagomål över kommentar från personal om personalbrist många barn. Tillgänglighet Delaktighet Kompetens Information Jämställdhet Insatser/verksamhet 2 För lite utevistelse Politiska beslut Inflytande Handläggning Annan part (IT, skolmat, värme mm) Övrigt Information ges vid inträffade händelser uppkomna behov. har skriftliga rutiner för att ta emot utreda klagomål mot utbildningen. har metoder för att sprida information, kunskaper erfarenheter. har etablerade rutiner för att samarbeta med berörda grundskolor. Flera Föräldrarna får god kontinuerlig information som berör deras barn. Det interna externa samtalsklimatet är öppet förtroendefullt. Modern teknik används för att förbättra service kommunikation internt externt. har en fungerande pedagogisk samverkan med grundskolan. har en etablerad kommunikation med socialtjänsten, myndigheter närsamhället i övrigt. har metoder för att samla ta tillvara resultat av omvärldsbevakning. Kall vinter, kallt inne. har strategier för sitt deltagande i externa nätverk. Analys beträffande kommunikation Information till föräldrar sker genom daglig dialog, månadsbrev, anslagstavlor telefonsamtal. Information inom arbetslagen sker oftast muntligt. Vid eventuella möten sker information muntligt skriftligt. En blankett för klagomål finns att tillgå på expeditionen. Spridande av information, kunskaper erfarenheter sker genom pedagogiska diskussioner vid förskollärarmöten, barnskötarmöten, avdelningsträffar, kompetenssdagar. Vi har ett nära samarbete med förskoleklassen grundskolan då vi finns i samma byggnad har därför daglig kontakt med förskoleklassen grundskolorna. Rutiner för överskolning finns i verksamhetsplanen. Den dagliga kontakten säkerställer att information når fram till föräldrarna. Information ges både muntligt skriftligt.

11 11 (26) Styrkor De dagliga samtalen med föräldrarna vid hämtning lämning, både positiv negativ information. Förbättringsområden Förbättra oss genom att tänka på vilken information vi ger föräldrarna. Vi behöver även bli bättre på att informera våra föräldrar om vårt syfte med dagen. Få ordning på förskolans hemsida. Information till personalen finns på för många olika forum. Bättre kontakt med socialtjänsten. Åtgärder för förbättring Genom att lämna ut verksamhetsplanen till föräldrarna lyfter vi fram läroplanens mål vårt syfte med verksamheten. Bli bättre på att använda oss av mer synlig dokumentation kring vad vi gjort under dagen. För att underlätta kommunikation mellan personal ledning ska det endast finnas ett forum på nätet för information, pingpong. Ny it- pedagog utses ht-13 En kontaktperson från socialtjänsten att rådfråga i olika situationer som kan informera vid exempelvis föräldramöten. 1.4 Kompetens Av skollagens kapitel 2 framgår att förskollärare ska ha lärarexamen legitimation. Av skollagens 2 kap. 34 framgår att huvudmannen ska se till att personalen vid skolenheterna ges möjligheter till kompetens. Katrineholms kommuns skolplan verksamhetsplan framhåller att en målsättning är att varje avdelning skall ha minst två tredjedelar av personalen med förskollärarutbildning. Kvaliteten ska öka genom fortsatt kompetens av personalen. Resultat Personalenkät Kompetens har hög prioritet i vår förskola 16 Kompetensen utgår ifrån förskolans, 16 arbetslagens individens behov Det finns en plan för min kompetens 33 Förskoleenkät Instämmer helt/instämmer till stor del Egna enheten Egna enheten i % % i föregående föregående

12 12 (26) Qualis Steg 1 Steg 2 Steg 3 Steg 4 Steg 5 Steg 6 Steg 7 I. Kompetens har en hög andel medarbetare med utbildning för arbete med barn. har en plan för introduktion av nyanställda. Kompetensen är kopplad till individernas verksamhetens behov. har gemensamma individuella kompetenssplaner. avsätter jämförelsevis goda resurser för kompetens. Uppföljning tillämpning av genomförd kompetens görs regelbundet. har en hög andel medarbetare med pedagogisk högskoleutbildning. har god kontinuitet i bemanningen Kompetensen är grundad på utvärderingar med koppling till förskolans långsiktiga. tillämpar framgångsrika metoder för att rekrytera personal på kort lång sikt. Det finns en tydlig koppling mellan förskolans strävan mot högre måluppfyllelse arbetslagens samt individens kompetens. Planer metoder för kompetens prövas uppdateras successivt med utgångspunkt i forskningsrön beprövad erfarenhet arbetar aktivt med karriärplanering för sina medarbetare. Pedagogerna arbetar genomgående utifrån beprövad erfarenhet Kompetensportalen Kompetensportalen används bara av någon enstaka personal. Analys beträffande kompetens har 5 förskollärare 4 barnskötare. Alla har adekvat utbildning för sin yrkesroll. Plan för introduktion av nyanställda finns på expeditionen den fastställer vem som har ansvarar för att den nyanställde får information kring specifika områden Styrkor Uppnår kommunens mål om 2 förskollärare 1 barnskötare per avd. Bra mix mellan nyare mer erfaren personal vilket bidrar till många olika kompetenser. Förbättringsområden Bli bättre på att ta tillvara på varandras kompetenser. Använda oss mer av kompetensportalen för att ha en plan i sin egen. Åtgärder för förbättring För att ta tillvara på varandras kompetenser behöver vi diskutera fram ett gemensamt arbetssätt. Vi behöver en introduktion i användandet av kompetensportalen samt upprätta ett dokument över arbetslagens/den enskildes kompetensbehov.

13 13 (26) 1.5 Resursutnyttjande Av skollagens 1 kap. 4 framgår att utbildningen ska hänsyn tas till barns barns olika behov. Barn barn ska ges stöd stimulans så att de utvecklas så långt som möjligt. En strävan ska vara att uppväga skillnader i barnens barns förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen. Alla som arbetar i förskolan ska uppmärksamma stödja barn i behov av särskilt stöd (Lpfö 98) Resultat Personalenkät Jag känner till hur förskolan utnyttjar sina resurser 50 Förskoleenkät Instämmer helt/instämmer till stor del Egna enheten Egna enheten i % % i föregående föregående Qualis Steg 1 Steg 2 Steg 3 Steg 4 Steg 5 Steg 6 Steg 7 J. Resursutnyttjande Ekonomisk uppföljning görs av löpande intäkter kostnader. Budget i balans. Prognoser görs i relation till budget utfall. har metoder för att skapa delaktighet i ekonomin. s resursfördelning är anpassad till barnens behov av stöd. Förskolechefen säkerställer att stöd resurser finns för det systematiska kvalitetsarbetet. Metoder för resurshantering utvecklas på flera nivåer. Tid avsätts för återkommande diskussioner om kvalitetssäkring av utbildningen dvs. innehåll arbetssätt. Effektivt resursutnyttjande tillämpas i alla delar av verksamheten. Insatta resurser utnyttjas väl leder till goda resultat. Alla medarbetare har fokus på tillämpar metoder för god resurshantering. Analys beträffande resursutnyttjande ansöker om tilläggsbelopp för barn i behov av särskilt stöd. I den mån det beviljas används det till personalförstärkning för det aktuella barnet. Styrkor Plan för barn i behov av särskilt stöd finns att tillgå om det behövs.

14 14 (26) Förbättringsområden Ekonomisk redovisning vid ledningsgrupps- samverkansmöten. Åtgärder för förbättring De som går på ledningsgrupp samverkansmöten skall informera övrig personal om innehållet både skriftligt muntligt vid gemensamma träffar. 1.6 Image Förskolorna i Katrineholm har möjlighet att profilera sig. Beslutet ligger på förskolechefen. Resultat Föräldraenkätenkät har ett gott rykte 90 Jag kan rekommendera mina vänner att placera sina 90 barn i vår förskola Totalt sett är jag nöjd med mitt barns förskola 100 Förskoleenkät Instämmer helt/instämmer till stor del Egna enheten Egna enheten i % % i föregående föregående Personalenkät Vår förskola har ett gott rykte 100 Egna enheten % Egna enheten i % i föregående föregående Jag rekommenderar föräldrar att placera sina barn i 100 vår förskola Totalt sett är jag nöjd med vår förskola 100 Qualis Steg 1 Steg 2 Steg 3 Steg 4 Steg 5 Steg 6 Steg 7 K. Image gör försök att påverka sin image. s olika verksamheter bidrar till förskolans image. följer upp hur imagen har påverkats av de egna insatserna. har flera metoder för att informera om sin verksamhet marknadsföra sig själv. s image speglar den faktiska verksamheten. har metoder för att kontinuerligt utvärdera förbättra sin image. Imagen speglar förskolans förmåga att genomföra det nationella uppdraget. har en god image. är känd för att nå goda resultat utifrån sina förutsättningar. har bibehållit eller förbättrat sin image över tid. arbetar systematiskt med en av sin image.

15 15 (26) Analys beträffande image Forssjö är en liten ort där rykten fort sprids. Personalen måste hela tiden vara medveten om att deras arbete med barnen, bemötande av information till föräldrar m.m. får stor genomslagskraft på hur förskolan uppfattas. Att personalen är duktig på detta visar sig i att förskolan har ett mycket gott rykte. Styrkor Ett redan gott rykte är en bra utgångspunkt. Förbättringsområden Hemsidan behöver göras så att vi kan marknadsföra oss. Åtgärder för förbättring Lägga in material på hemsidan så den är aktuell för den verksamhet som bedrivs idag. 2. Genomförda åtgärder utifrån föregående års kvalitetsredovisning Barngruppen har gjorts delaktiga i framtagandet av likabehandlingsplanen genom arbetet jag är en bra kompis. Vi har startat upp ett språksarbete genom att lyfta sagoberättandet. Miljöerna på avdelningarna har setts över är under ständig förändring utefter barngruppens behov intressen. Genom pedagogisk dokumentation planeras aktiviteter efter behov intresse hos barnen. Under årets gång har vi lyft betydelsen av att föräldrarna svarar på brukarenkäten. Vi har börjat med informationstavlor på samtliga avdelningar som dock ser olika ut syftet med det varierar.

16 16 (26) 3. Huvudprocesser resultat 3.1Utveckling lärande (Utveckling lärande) Barnkonventionens artikel 28 slår fast varje konventionsstats skyldighet att tillförsäkra barnen rätt till kostnadsfri grundutbildning. s verksamhet skall präglas av en pedagogik där omvårdnad, omsorg, fostran lärande bildare en helhet. Den pedagogiska verksamheten skall genomföras så att den stimulerar utmanar barnets lärande. Miljön skall vara öppen, innehållsrik inbjudande. Verksamheten skall främja leken, kreativiteten det lustfyllda lärandet samt ta till vara stärka barns intresse för att lära erövra nya erfarenheter, kunskaper färdigheter. Verksamheten skall bidra till att barnen utvecklar en förståelse för sig själva sin omvärld. Utforskande, nyfikenhet lust att lära skall utgöra grunden för den pedagogiska verksamheten. Den skall utgå ifrån Barnes erfarenheter, intressen, behov åsikter. Flödet av barnens tankar idéer skall tas till vara för att skapa mångfald i lärandet (Lpfö 98 rev). Förmågan att upptäcka använda matematik i olika sammanhang har i den reviderade läroplanen fått en mer framträdande roll. I skolplanen för åren lyfter Katrineholms kommun fram att alla barn i Katrineholm ska uppleva ett vardagsarbete som präglas av variation som skapar intresse engagemang för den egna en lärandet. Vidare är det enligt skolplanen särskilt viktigt att verksamheterna uppmärksammar utreder stödbehov tidigt att lämpliga stödinsatser sätts in skyndsamt. I Bildningsnämndens verksamhetsplan för framhålls att andelen föräldrar som upplever att förskolan stimulerar barnens lust att lära ska vara fortsatt hög gärna öka ytterligare. Resultat Barnenkät Jag får ofta visa vad jag lär mig 99 Förskoleenkät Instämmer helt/instämmer till stor del Egna enheten Egna enheten i % % i föregående föregående Föräldraenkätenkät Utvecklingssamtalet bygger på dokumentation av mitt barns lärande erbjuder en utvecklande verksamhet för mitt barn I arbetet med barnens lärande har förskolan fokus på språk kommunikation I arbetet med barnens lärande har förskolan fokus på matematik naturvetenskap Personalenkät Det finns en tydlig koppling mellan ssamtalet vårt arbete med barnens lärande Vår förskola har fokus på språk kommunikation i alla situationer Vår förskola har fokus på matematik naturkunskap i arbetet med barnens lärande Egna enheten % Egna enheten % Egna enheten i % i föregående Egna enheten i % i föregående föregående föregående

17 17 (26) Qualis Steg 1 Steg 2 Steg 3 Steg 4 Steg 5 Steg 6 Steg 7 A. Utveckling lärande Lärandemiljön är öppen, innehållsrik inbjudande Utforskande, nyfikenhet lust att lära utgör grunden för den pedagogiska verksamheten. Handlingsplaner används för arbetet med barn i behov av särskilt stöd. har metoder för att följa upp dokumentera varje barns allsidiga lärande. Förskollärarna tar ett särskilt ansvar för det pedagogiska arbetet i förskolan. har tillgång till specialpedagogisk kompetens. Barnen stimuleras utmanas i sin sociala. arbetar aktivt med språk kommunikations, matematik, naturvetenskap teknik. planerar, följer upp utvecklar utbildningen kontinuerligt för att öka varje barns möjligheter till lärande. Pedagogerna stimulerar utmanar varje barns lärande. Olika former av dokumentation utvärdering används regelbundet för att följa upp barnens lärande. har fokus på språk kommunikation i alla situationer. lägger stor vikt vid miljö naturvårdsfrågor. har skapat ett klimat där barnen stimuleras att lära av varandra. Förskollärarna tar ett särskilt ansvar för att resultat av dokumentation, uppföljningar utvärderingar används för att utveckla förskolans kvalitet. följer en tydlig plan för varje barns språk kommunikations. följer en tydlig plan för att utveckla varje barns förståelse för matematik, naturvetenskap teknik. bedriver systematisk metod avseende lärande med utgångspunkt i forskningsrön beprövad erfarenhet. Analys beträffande kunskaper färdigheter Vi deltar i barnens utforskande i sin vardag genom att finnas med i leken. Barnens intressen styr vårt upplägg av aktiviteter. Verksamhetens miljö är i ständig förändring. Handlingsplan följs då misstanke om att enskilt barn är behov av extra stöd i sin. Arbetsgång finns att följa i planen. Vi arbetar med portfolio, samt för kontinuerlig dokumentation som lyfter upp barnets framsteg i sin. Vi lägger stor vikt vid stimulans av barnets språk. Vi upprättar en verksamhetsplan vid uppstart på hösten. Planen innehåller de mål som vi valt att fokusera på det kommande året. Planen utvärderas vid terminslut justeras efter behov. Vi dokumenterar barnens vardag genom observationer analyserar dessa. Detta ligger sedan till grund för fortsatt arbete, val av tema osv. Avdelning Tärnan arbetar med Temat språklust lägger med det stort fokus på berättandet. Vi leker också med språket under våra samlingar genom rim, ramsor munmotoriska övningar. Matematiken lyfts genom den vardagliga dialogen där matematiska begrepp är fokus. Vi pratar om former, prepositioner, siffror. Genom att vistas mycket ute i naturen får barnen möjlighet att skapa sig goda erfarenheter av sin närmiljö. Vi utforskar skogen en gång i veckan.

18 18 (26) Styrkor Vi har en bred kompetens inom många områden så som naturkunskap teknik, matematik, språk musik. Förbättringsområden Språksplanen behöver införlivas hos all personal. Utveckling av den pedagogiska miljön för femårsgruppen. Utvecklingssamtalen. Dokumentation av det enskilda barnets. Åtgärder för förbättring Språksplanen lyfts diskuteras under höstens avdelningsmöten. Kompetens inom området ssamtal kommer att ske under hösten med bland annat en föreläsning under planeringsdagen. Genom att kontinuerligt genomföra observationer av det enskilda barnet dokumentera dess behov framsteg kan vi stimulera barnets. 3.2 Trygghet trivsel (Normer värden) Barnkonventionens artikel 2 slår fast varje konventionsstats skyldighet att tillse att ingen diskrimineras på grund av ras, hudfärg, kön, språk, religion, politisk eller annan åskådning, nationellt, etniskt eller socialt ursprung. skall aktivt medvetet påverka simulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar efterhand omfatta dem. (Lpfö 98 rev) I Bildningsnämndens skolplan för åren utgör det levande lustfyllda lärandet med utgångspunkt i trygghet, nämndens vision. Vidare lyfter man fram vikten av en värdegrund som behandlar alla likvärdigt som främjar god hälsa. den pedagogiska omsorgen (dbv) har en likabehandlingsplan som är framtagen i enlighet med Skollagen kapitel 6 8 diskrimineringslagen. Likabehandlingsplanen revideras årligen med en kartläggning, nulägesanalys incidentrapportering. Utifrån genomförd kartläggning analys redovisas tidsbestämda konkreta mål åtgärder. Alla medarbetare brukare involveras i den årliga revideringen. I likabehandlingsplanen beskrivs också hur föräldrarna informeras om planen. I Bildningsnämndens verksamhetsplan för framhålls vikten av att barn föräldrar känner sig trygga i de pedagogiska verksamheterna. I Bildningsnämndens verksamhetsplan framhålls att ett kontinuerligt arbete ska bedrivas i syfte att främja jämställdhet, jämlikhet integration. Allas lika möjligheter en god folkhälsa är målet. Skolan ska organiseras så att olikheter möts integration främjas.

19 19 (26) Resultat Barnenkät Jag tycker om att vara på förskolan 96 Jag är en bra kompis 100 Jag har någon att leka med på förskolan 96 Jag har roligt när jag leker med de andra barnen på 92 förskolan Jag tycker maten smakar gott på förskolan 92 Förskoleenkät Instämmer helt/instämmer till stor del Egna enheten Egna enheten i % % i föregående föregående Föräldraenkätenkät Mitt barn trivs på förskolan 90 Egna enheten % Egna enheten i % i föregående föregående erbjuder bra mat 80 arbetar aktivt mot diskriminering 70 kränkande behandling Personalen engagerar sig i mitt barn 90 är välstädad 90 har en stimulerande utemiljö 70 Personalenkät Jag trivs på min arbetsplats 100 Egna enheten % Egna enheten i % i föregående föregående Barnen trivs på förskolan 100 Vi vuxna reagerar mot diskriminering kränkande 100 behandling bland gentemot Förhållandet mellan personal barn kännetecknas 100 av förtroende ömsesidig respekt I vår förskola har vi enats om gemensamma normer 50

20 20 (26) Qualis Steg 1 Steg 2 Steg 3 Steg 4 Steg 5 Steg 6 Steg 7 B. Trygghet trivsel s fysiska miljö upplevs som trygg säker. har förankrade metoder för att ge varje barn tillsammans med sina föräldrar en god introduktion i förskolan. har dokumenterade säkerhetsrutiner. arbetar aktivt för att skapa ett klimat som präglas av trygghet trivsel. har ett förebyggande dokumenterat arbete för att förhindra diskriminering kränkande behandling Pedagogerna har ett gemensamt förhållningssätt bemötande som genomsyrar hela verksamheten. Engagemang präglar förskolan. Förhållandet inom personalgruppen samt mellan personal barn kännetecknas av förtroende ömsesidig respekt. mäter följer kontinuerligt upp barnens trygghet, trivsel säkerhet. har förankrade metoder för att förhindra diskriminering kränkande behandling har en dokumenterad gemensam värdegrund som synliggörs i det dagliga arbetet. arbetar aktivt medvetet för att påverka stimulera barnen att omfatta vårt samhälles grundläggande demokratiska värderingar. arbetar utifrån förankrade metoder för att varje barn ska utveckla förståelse för allas lika värde. s metoder för att hantera konflikter förhindra diskriminering kränkande behandling utvärderas kontinuerligt. Varje barn ges utrymme att reflektera över etiska dilemman livsfrågor i vardagen. bedriver ett systematiskt förbättringsarbete när det gäller värdegrundsarbete med utgångspunkt i forskningsrön beprövad erfarenhet. Lokalutrymmen utemiljö Katrineholms kommuns skolplan framhåller att förskolan ska erbjuda en lekmiljö präglad av variation kreativitet. Miljön skall upplevas trygg, samt främja god hälsa. Antal barn Tillgänglig lokalyta Antal kvm/barn 49 Analys beträffande trygghet trivsel Vi har en ständigt pågående dialog inom arbetslagen kring avdelningarnas miljö. Lokalerna blir på detta sätt levande byter skepnad efter barnens behov. Via brukarenkäten kan vi även se hur barnen trivs på förskolan vad de tycker om att göra. Vi finns i barnens närhet som stöd om konflikter uppkommer. Vi pratar mycket om hur en bra kompis ska vara. Likabehandlingsplan finns men är ej förankrad i barngrupperna eller hos personalen. har påbörjat arbete med att få barnen delaktiga i arbetet med revidering av likabehandlingsplanen.

21 21 (26) Styrkor arbetar aktivt för att skapa ett klimat som präglas av trygghet trivsel både hos personal hos barn. Förbättringsområden Utarbeta gemensamma normer i personalgruppen. Likabehandlingsplanen måste förankras. Förbättring av städning på avdelningarna. Åtgärder för förbättring Fortsättning av påbörjat arbete med att revidera förankra likabehandlingsplanen i verksamheten. Genom samtal kan vi inom personalgruppen utarbeta gemensamma normer regler för att på så vis underlätta samarbetet över avdelningsgränserna. Påkalla städproblemet till ledningen. 3.3 Barns delaktighet i lärprocessen (Barns inflytande) Barnkonventionens artikel 12 slår fast varje konventionsstats skyldighet att tillförsäkra det barn, som är i stånd att bilda egna åsikter, rätten att fritt uttrycka dessa i alla frågor som rör barnet, varvid barnets åsikter ska tillmätas betydelse i förhållande till barnets ålder mognad. I förskolan läggs grunden till att barn skall förstå vad demokrati är. Barnens sociala förutsätter att de allt efter förmåga får ta ansvar för sina egna handlingar för miljön i förskolan. De behov intressen som barnen själva på olika sätt ger uttryck för bör ligga till grund för utformningen av miljön planeringen av den pedagogiska verksamheten (Lpfö 98). Bildningsnämndens skolplan framhålls vikten av ett vardagsarbete, som skapar intresse engagemang samt att varje barn skall ha inflytande över verksamheten. Vidare betonar Bildningsnämnden särskilt vikten av att all personal besitter hög kompetens inom området individuell vägledning i barns lärande. I Bildningsnämndens verksamhetsplan framhålls att verksamheten ska utgå från barnens behov önskemål. Barn ska vara delaktiga i utvärdering deras röster ska lyftas fram. (Lpfö 98 rev) Resultat Barnenkät Jag får ofta välja vad jag vill göra 96 Förskoleenkät Instämmer helt/instämmer till stor del Egna enheten Egna enheten i % % i föregående föregående Personalenkät Barnen är delaktiga i lärprocessen 100 Egna enheten % Egna enheten i % i föregående föregående

22 22 (26) Qualis Steg 1 Steg 2 Steg 3 Steg 4 Steg 5 Steg 6 Steg 7 C. Barns delaktighet i lärprocessen Varje barn stimuleras att reflektera över sitt lärande. Barnens intresse, förmågor behov präglar den pedagogiska verksamhetens utformning Lärandemiljön skapar goda förutsättningar för barnens delaktighet. Pedagogerna följer upp arbetet med barnens delaktighet Barnen uppmuntras att göra egna val i sitt lärande. Varje barns lärprocesser dokumenteras kontinuerligt synliggörs för barnet föräldrarna Det finns en tydlig koppling mellan s samtalet förskolans arbete med barnets lärande. Barnen ges möjlighet att medverka i kvalitetsarbetet. Barnen har ett reellt inflytande över arbetssätt verksamhetens innehåll. Varje barn görs medvetet om olika sätt att lära. Varje barn är delaktigt i dokumentationen av sitt lärande. Alla pedagoger bedriver genom dokumentation utvärdering ett systematiskt arbete för att få barnen att reflektera över sitt lärande. Ett systematiskt arbete bedrivs för att öka barnens delaktighet i lärprocessen med utgångspunkt i forskningsrön beprövad erfarenhet. Analys beträffande barns delaktighet i lärprocessen Genom dagliga observationer av barngruppen som analyserar tar vi tillvara på barnens intressen, förmågor behov. Vi ger barnen möjlighet att påverka vem de vill leka med, vad de vill leka var. Vi arbetar utifrån filosofin att alla barn är kompetenta. Det barnen gör med stöd idag gör de själva i morgon. Att prova innan man får hjälp leder till god självkännedom. Arbete med att säkerställa barnens delaktighet har påbörjats. Vi använder oss av vår skriftliga dokumentation. Styrkor Barnens intresse, förmågor behov präglar den pedagogiska verksamhetens utformning. Förbättringsområden Dokumentera varje barns.

23 23 (26) Åtgärder för förbättring Genom observationer av det enskilda barnet. 3.4 Arbetssätt pedagogroll Av skollagens 1 kap. 5 framgår att Utbildningen ska vila på vetenskaplig grund beprövad erfarenhet. Resultat Personalenkät Våra arbetssätt arbetsformer stimulerar utmanar varje barns lärande Vi utvärderar arbetssätt arbetsformer regelbundet i arbetslagen Förskoleenkät Instämmer helt/instämmer till stor del Egna enheten Egna enheten i % % i föregående föregående Qualis Steg 1 Steg 2 Steg 3 Steg 4 Steg 5 Steg 6 Steg 7 D. Arbetssätt pedagog-roll Materialet finns tillgängligt för barnen. Leken ligger till grund för allt lärande. Arbetssätt pedagogroll präglas av variation flexibilitet. Kreativitet skapande präglar arbetssätt lärande. Pedagogerna stimulerar utmanar barnen i att utveckla självständighet tillit till sin egen förmåga. Pedagogerna dokumenterar omprövar regelbundet arbetssätt arbetsformer. Verksamheten är rolig, stimulerande lärorik för alla barn. Barnen uppmuntras till många uttrycksform er som lek, bild, rörelse, sång musik samt dans drama. Arbetssätt arbetsformer dokumenteras utvärderas regelbundet i arbetslagen. Pedagogerna utmanar barnen att pröva olika lösningar av egna andras problem. Pedagogerna använder gemensamma former för dokumentation av den pedagogiska verksamheten. Utvärderinga rna bidrar till undervisningens den pedagogiska verksamhetens. En samsyn kring kunskapsbegrepp kunskaps - präglar pedagogernas arbete med barnens lärande. Pedagogerna reflekterar regelbundet över sin egen roll i relation till barnens lärande. Olika arbetssätt arbetsformer utvärderas jämförs med varandra för att ta reda på vilka arbetssätt som har bäst effekt för såväl barngruppen som varje barn. Det finns en tydlig progression i förskolans arbetssätt utifrån varje barns förutsättningar. Pedagogerna stimulerar utmanar varje barns lärande. bedriver ett systematiskt arbete med av arbetssätt arbetsformer utifrån forskningsrön beprövad erfarenhet

24 24 (26) Analys beträffande arbetssätt pedagogroll Vi arbetar utifrån filosofin att alla barn är kompetenta. Det barnen gör med stöd idag gör de själva i morgon. Att prova innan man får hjälp leder till god självkännedom. Arbetsätt arbetsformer finns dokumenterade i verksamhetsplanen som utvärderas vid terminslut. Styrkor Verksamheten är rolig, stimulerande lärorik för alla barn. Förbättringsområden Pedagogisk dokumentation. Åtgärder för förbättring Vi behöver ta fram gemensamma former för dokumentation för den pedagogiska verksamheten. Detta kommer tas fram på förskollärarmötena. 3.5 Föräldrainflytande (Förskola hem) Vårdnadshavare har ansvaret för sina barns fostran. skall komplettera hemmet genom att skapa bästa möjliga förutsättningar för att varje barn skall kunna utvecklas rikt mångsidigt. s arbete skall därför ske i ett nära förtroendefullt samarbete med hemmen. Föräldrarna skall ha möjlighet att inom ramen för de nationella målen vara med påverka verksamheten i förskolan. Att förskolan är tydlig i fråga om mål innehåll är därför en förutsättning för barns föräldrars möjligheter till inflytande (Lpfö 98). Föräldrar ska vara delaktiga i utvärdering deras röster ska lyftas fram. (Lpfö 98 rev) I Bildningsnämndens verksamhetsplan framhålls att verksamheten ska utgå från barnens behov barns föräldrars önskemål. Bildningsnämndens verksamhetsplan slår fast att pedagogisk omsorg skall erbjudas på annan tid än dagtid vardagar när behov föreligger. Resultat Föräldraenkätenkät Jag får vara med påverka hur förskolan arbetar med mitt barns lärande Jag har möjlighet att vara delaktig i förskolans utvärdering förbättring av verksamheten Personalenkät Jag uppmuntrar föräldrar att engagera sig i förskolans verksamhet Förskoleenkät Instämmer helt/instämmer till stor del Egna enheten Egna enheten i % % i föregående Egna enheten % 83 Egna enheten i % i föregående föregående föregående

25 25 (26) Qualis Steg 1 Steg 2 Steg 3 Steg 4 Steg 5 Steg 6 Steg 7 E. Föräldra inflytande Föräldrarna känner till förskolans uppdrag hur verksamheten bedrivs. Pedagogerna tar ansvar för att skapa en tillitsfull relation med föräldrarna. Pedagogerna uppmuntrar föräldrarna att engagera sig i verksamheten. Pedagogerna följer upp på vilket sätt föräldrarna vill engagera sig i verksamheten. Föräldrarna ges möjlighet att delta i kvalitetsarbetet. samverkar med föräldrarna kring barnets lärande. följer upp föräldrarnas inflytande. har forum för samråd med föräldrarna. Metoder för att göra föräldrarna delaktiga i barnens utvärderas utvecklas kontinuerligt. involverar föräldrarna i utvärderingen förbättringen av verksamheten. Föräldrarna har inflytande över hur förskolans verksamhet utformas för att nå målen. Nya former för föräldrainflytande utvecklas systematiskt kontinuerligt med utgångspunkt i forskningsrön beprövad erfarenhet. Analys beträffande föräldrainflytande Genom att lägga stor vikt vid skapandet av goda relationer vid inskolning skapas tillit mellan föräldrar personal. Genom att bjuda in föräldrarna till vår verksamhet genom dialog uppmuntra till förslag av förändringar. Vi delar ut verksamhetsplanen. Genom dialog i arbetslagen ses föräldrarnas engagemang över. Genom att ta del av protokoll från områdesråd synliggörs föräldrarnas intresse för verksamheten. Genom att ta del av föräldraenkäten utvärdera dess resultat i kvalitetsredovisningen följs föräldrarnas inflytande upp. Samverkan med föräldrarna kring barnets lärande sker i stor del vid ssamtal. Här lyfts barnets framsteg eventuella behov. Styrkor Vi har en god relation till våra föräldrar. Förbättringsområden Fler svarar på föräldraenkäterna. Åtgärder för förbättring Enkät som är personriktad för att få en större svarsfrekvens.

26 26 (26) 4. Prioriterade förbättringsområden utifrån genomförda analyser inför nästkommande.. Vi behöver förbättra vår mötesstruktur förskolechefen bör ha mer insyn i verksamheten. får en ny förskolechef från augusti Vi behöver arbeta mer aktivt med sarbete. Vi saknar ett samarbete mellan förskolechef nyckelperson. Vi behöver ta fram ett gemensamt sätt hur vi arbetar med pedagogisk dokumentation. Förbättra oss genom att tänka på vilken information vi ger föräldrarna. Vi behöver även bli bättre på att informera våra föräldrar om vårt syfte med dagen. Få ordning på förskolans hemsida. Information till personalen finns på för många olika forum. Bättre kontakt med socialtjänsten. Bli bättre på att ta tillvara på varandras kompetenser. Använda oss mer av kompetensportalen för att ha en plan i sin egen. Ekonomisk redovisning vid ledningsgrupps- samverkansmöten. Hemsidan behöver göras så att vi kan marknadsföra oss. Språksplanen behöver införlivas hos all personal. Utveckling av den pedagogiska miljön för femårsgruppen. Utvecklingssamtalen. Dokumentation av det enskilda barnets. Utarbeta gemensamma normer i personalgruppen. Likabehandlingsplanen måste förankras. Förbättring av städning på avdelningarna. Dokumentera varje barns. Pedagogisk dokumentation. Fler svarar på föräldraenkäterna.