Verksamhetsberättelse. HT Silverskogens Förskola

Transkript

1 Verksamhetsberättelse HT Silverskogens Förskola

2 Förskolans yttre och inre miljö Silverskogen är en förskola som ligger i Tegelhagen, i Helenelund. Förskolan ligger i en vinkel och har tre avdelningar, Upptäckarna, Utforskarna och Äventyrarna. Gården är stor och lummig med sandlåda, ruschkana, gungor och en stor plats bland träd, kulle, pilkojor för rolig och inspirerande lek. Alla grupper har sina samlingsplatser. Förskolan har tre vindskydd där Upptäckare och Utforskare har sina sovvilor. Under hösten har FF byggt ett tak mellan vindskydden vilket är en stor förbättring och möjlighet att utnyttja platsen mer och underlätta för barn och pedagoger när det ska vila. Det blir en skyddad plats för sol, regn och snö. En plats vi kommer att utveckla under vårterminen. Förskolans byggnad har tre avdelningar med rum för olika aktiviteter. Förskolan har också ett storkök. Där mat lagas till fler av FF s förskolor i enlighet med Livsmedelverkets riktlinjer. Pedagoger och barnantal: Upptäckare 1-3 år, 14 barn Liisa Korhonen, 35 timmar barnskötare och avdelningsansvarig Sanyie Candemir, 35 timmar barnskötare Helena Isacson, 40 timmar barnskötare Utforskare 3-4 år, 21 barn Ulrika Fallmo- Michielsen, 30 timmar förskollärare, avdelningsansvarig Monica Selming, 40 timmar barnskötare Yvonne Edvardsson, 30 timmar barnskötare Äventyrare 4-5 år 23 barn Ann Forsberg, 35 timmar förskollärare, avdelningsansvarig, Märet Walbom, 30 timmar barnskötare Pia Granberg, 40 timmar barnskötare Under höstterminen har vi saknat 15 personaltimmar/vecka som vi lagt till två hela dagar. Erika Strid har fyllt ut de dagarna. Köket: Åsa Ciloglu, 40 timmar, kokerska och Chamlabos Babis Kalanidis 35 timmar, köksmedarbetare Förskolechef: Caroline Lindfors, även förskolechef för Gillbostubbens förskola.

3 Planering och utvecklingsarbete Under terminen har förskolan varit stängd två dagar var av en dag erbjöds annat alternativ till omsorg på förskolorna Gillbostubben och Lantgården. Planeringsdagen den 16 augusti arbetade vi med förskolans Likabehandlingsplan på förmiddagen på eftermiddagen hade företaget Frilufts Förskolor 20 års jubileum. För att kompensera eftermiddagen la vi till ett extra kvällsmöte. Den 4 oktober hade förskolan en utvecklingsdag. Fördjupning i pedagogisk dokumentation, Min Bok och planeringsprocessen. Pedagogmöten var tredje måndag kl Förskolechef har hållit i höstens möten. Mycket av tiden har gått till gemensamma frågor och förskolans utveckling. Gam-möte varje onsdag morgon kl /10.30, ett information och avstämningsmöte där avdelningsansvariga och förskolechef träffas. Pedagogerna har haft avdelningsmöten 1 timme/v. Förskolechef skriver veckobrev till pedagoger för att inte information tar över våra mötestider.. Helena och Ulrika har deltagit i Frilufts Förskolors utbildning Tryggt, Roligt och Lärorikt och Veda och Barke i naturen. Helena har gått HLR utbildningen. Märet har gått skridskoutbildningen. Ann, Märet och Sanyie har deltagit i kommunens kvällsföreläsning i Pedagogisk dokumentation i förskolan. Förskolans utvecklingsområden för höstterminen Vi satte tre mål för förskolan efter att vi gått igenom vårterminens föräldraenkät och vad vi själva tyckte vad viktigt att utveckla. Mål; Arbetsro under vårterminen upplevde föräldrar att vi inte hade den arbetsron och det lugna som barnens lek, lärande och utveckling behöver. Genom att satsa och engagera sig som vuxen, ha ett tydligt förhållningssätt, tydliga rutiner har det skapat en förutsägbar miljö för barnen. Vi har fått tre härliga och trygga grupper. Mål; Att utmana leken som arbetsmetod genom leken kan vi nå alla barn. Att leka och vara närvarande som vuxen har vi skapat ett tryggt kilmat i alla våra grupper. Förskolan har eftermiddags aktiviteter för att skap gemenskap mellan alla barn. Mål; Att synliggöra vår verksamhet - vad gör vi på dagarna och vad alla barn får vara med om och att koppla Frilufts Förskolors profil till läroplanens mål. Genom vår dokumentation, planeringskalender och våra informationsbrev visar vi vad vi gör. Vi har satsat på att köpa in en riktigt bra ljudanläggning som vi har använt flitigt till gemensamma aktiviteter på gården. När pedagogerna har planering har barnen Miniröris och andra rörelseaktiviteter. Vi har också haft sångstunder och framträdanden med mikrofon

4 Alla pedagoger har läst Lek och språk av Barbro Bruce, Utbildningsvetenskap för förskolan samt Pedagogisk dokumentation i förskolan en artikel av Ann-Charlott Lindgren, som underlag för diskussion och utveckling. Veckobrev skriver förskolechef till all personal. Veckobrev skriver pedagogerna till föräldrar. Vi arbetar vidare med Min Bok med rubriker utifrån läroplanen. Vi har en plan för att utveckla både veckobreven och Min Bok. Föräldrasamverkan Den dagliga informationen är viktig. Alla pedagoger ska möta upp föräldrar och barn på morgonen för att höra om det är något särskilt som vi behöver veta. Detsamma gäller för eftermiddagarna att meddela föräldrarna om det finns viktig information. Vi upplever att ha en person med väst som prickar av barnen och ger information så att resterande pedagoger kan ägna tid till aktiviteter tillsammans med barnen är bra och det vill vi fortsätta med. Föräldraaktiv inskolning och inskolningssamtal gör att föräldrarna får ta del av vår verksamhet, ställa frågor och få information som nya föräldrar behöver. Ett föräldramöte för hela förskolan. Vi hade en gemensam start ute, förskolechef informerade om det som var gemensamt för hela förskolan. Därefter gick alla in till sina respektive avdelningar och fick information om verksamheten, rutiner och chans att ställa frågor. Vi hade också två diskussionsfrågor. Vi ville veta ur ett genusperspektiv hur föräldrar upplever vårt sätt att möta pojkar respektive flickor här på förskolan, och vilka förväntningar eller förhoppningar de har som flick- respektive pojkförälder på förskolan. Ett samverkansmöte med föräldrarepresentanter från varje avdelning samt en pedagog från varje avdelning och förskolechef. Diskussionspunkter Verksamhet, information, grön flagg,.. På silverskogen har vi många bra och uppskattande traditioner. Under höstterminen har vi haft: Föräldrafrukost Skördefest barn och pedagoger då vi skördar från trädgårdslandet och lagar maten tillsammans ute. Höstmarknad för familjen. FN-vecka Kura skymning för familjen. Luciafirande för familjen Tomtepromenad, det här året fick alla barn en Buffa. Vi avslutade terminen med jullunch för barn och pedagoger.

5 Verksamhetens styrdokument och förskolans vidare utvecklingsområden Läroplanen för förskolan, kommunens styrdokument och Frilufts Förskolors profil är de dokument vi har att förhålla oss till i vårt uppdrag. Alla våra styrdokument ska finnas tillgängliga i föräldrapärmen. Vi arbetar efter våra rubriker i Min Bok, Jagutveckling, Social kompetens, Språk och kommunikation, Matematik, Naturvetenskap och teknik samt Motorik. Grön Flagg årets tema är Livsstil och Hälsa, vi arbetar vidare med temat även nästa termin. Vi har satt våra Mål för hela förskoleåret. Vi vet att förändring är processer och tar tid. Vi har presenterat ett utvecklingsarbete och lägger grunden för hur en planeringsprocess ska se ut, planera genom lotusdiagram, dokumentera det vi gör och utvärdera genom plus och delta följa upp och utveckla. Vi bygger upp ett årshjul för att få vår verksamhet mer synlig för oss själva. Vi har valt två fasta återkommande teman under året, i augusti Jag, vi och vår förskola och i december till januari Jul och vintervitt. Tid att förankra och fördjupa vårt arbetssätt sker på våra kvällsplaneringar var tredje vecka då alla pedagoger är samlade samtidigt och våra kommanden Gam-möten kommer att bli längre under vårterminen för att uppnå våra mål. Vi har påbörjat ett arbetssätt med tema som metod. Med ett tematiskt arbetssätt kan barnens lärande bli mångsidigt. Många av läroplanens strävansmål kommer in samtidigt så att kunskapen kommer i ett sammanhang, det gör att barnen kan koppla och dra slutsatser till det de är med om. Ett tema ska ha en tydlig början, en mitt och ett tydligt slut. Vi rör oss i en rikting och vi fortsätter framåt med våra gemensamma mål. Varje avdelning har haft sina utvecklingsområden utifrån sina barn och sin grupp. I utvecklingssamtalen har pedagoger och föräldrar kommit överrens om vad barnen ska få utveckla och samla erfarenheter om. Pedagogerna ringar in alla barns olika utvecklingsområden som sedan ligger till grund för avdelningens temaarbeten. Silverskogens utvecklingsområden Att synliggöra vår verksamhets innehåll. Vi ska koppla förskolans läroplan till Frilufts Förskolors profil. Vi ska ha pågående diskussioner om hur vi ska utveckla verksamheten efter de barn och den barngrupp vi har. Vi ska fortsätta att utveckla ett tematiskt arbetssätt. Vi ska fortsätta att utveckla ute och inne miljön så att blir ännu mer inspirerande och stimulerande och mer förutsägbar för barnen. Vi ska arbeta vidare med att utveckla Pedagogisk dokumentation.

6 Gruppernas verksamhetsberättelser Upptäckare Ht-13 JAGUTVECKLING Jagutvecklingen sker ständigt. Genom att ha tydliga rutiner skapar vi trygghet. Trygghet skapar utrymme till att våga. Vi ser till att barnen får tid att träna på att öva och pröva det som ligger för deras intresse. Vi uppmuntrar och bekräftar barnen till att lyckas i det de gör. För att förstärka barns jagutveckling har vi som rutin att dagligen ge barnen möjlighet att ex uppmärksamma sig själv genom att sjunga namnsången och turas om att dela ut grönsak under lunchsamlingen. Barnen ges även dagligen möjlighet att hjälpa till med olika sysslor. Vi arbetar även aktivt med barns inflytande genom att låta barnen själva få möjligheten att välja bland olika aktiviteter och sittplats vid samling/mat. Veda och Barke är delaktiga i de dagliga rutinerna för att stärka barnens jagutveckling. Att klä av och klä på dem väcker nyfikenhet i att försöka klä av och på sig själva. Vi har under hösten köpt in en bra ljudanläggning där vi övat på att våga sjunga/uppträda framför en publik. Det har stärkt självkänslan hos våra barn då vi har sjungit och turats om att sjunga i mikrofonen. Under vårt tema för Grön Flagg, Hälsa och Livsstil har vi fokuserat på hygien och saker vi mår bara av. Vi har tränat på att tvätta våra händer ordentligt samt sätta ord på det vi gör och på de saker som används vid handtvätt. Vi har lekt lekar och rörelsesånger tillsammans för att må bra och känna glädje men också lekar som stärker medvetenheten om sin kropp och sin förmåga. SOCIAL KOMPETENS/EQ Varje vecka ger vi barnen möjlighet att delta i olika traditionella lekar, där samarbete krävs. På eftermiddagarna har vi veckans lek för hela förskolan, små och stora leker tillsammans. Vi är hela tiden aktiva i att hjälpa barnen att hjälpa varandra. Barnen tröstar varandra, hjälper varandra upp, hjälper till vid av och påklädning samt vid väckning. Veda och Barke är med och tröstar, hjälper till att lösa konflikter och tydligöra budskap. SPRÅK OCH KOMMUNIKATION Vi ger barnen möjlighet att dagligen utveckla sitt språk genom att vi har sångsamlingar, vi läser böcker, använder flanosagor samt att vi konstant benämner saker kring oss. Vi tar tillvara på alla stunder under dagen där barnen kan träna på sin kommunikation. Under temat Kroppen har vi lärt oss nya ord genom att sjunga olika sånger som handlar om kroppen, samt när vi har skapat med och om våra kroppar. Veda & Barken är med hela tiden och hjälper till.

7 MATEMATIK Vi jobbar mycket med siffror, antal, mängder, längder och former. Varje gång vi går till skogen stannar vi till vid stopptecknen och räknar antal barn och pedagoger. Vi räknar fingrar och tår, mäter och jämför storlekar på ex pinnar i skogen. Barnen räknar in innan vi ska sjunga en sång eller göra en lek. Vi reflekterar och jämför kring volymer, storlek och tyngder. Vi häller vatten i och ur i hinkar samt gör olika experiment i sandlådan. Vid samlingarna pratar vi om vad olika saker har för form tex att äpplet är runt. NATURVETENSKAP/TEKNIK I naturen hittar vi olika former, storlekar, mönster. Vi använder alla våra sinnen. Vi har besökt skogen flera gånger i veckan. Vi har pratat om olika djur som bor där och har kunnat följa årstids förändringar i naturen. Vi har under terminen utvecklat vår förmåga att skapa med olika material tex lera/deg samt har vi målat och pysslat. Till jul gjorde vi julpyssel i form av tomtar och ljusstakar. Vi har användt klossar och Duplo för att bygga torn och se hur högt vi klarar att bygga. MOTORIK GROV/FIN Den omväxlande naturen både på vår gård men även i skogen erbjuder fantastiska möjligheter för barnen att träna på sin motorik. Vi försöker alltid att utmana barnen att prova på och utmana sig själva, till exempel vill barnen klättra upp på stenen uppmuntrar vi dem att själva klara av det. Varje vecka har hela förskolan Miniröris eller andra rörelselekar på gården. För att utmana barnens färdigheter i finmotorik erbjuder vi dem alltid möjligheter att klippa, måla, pyssla både utomhus och när vi är inne. Finmotoriken sker även när vi är ute i skogen. Vi öppnar våra ryggsäckar, samlar och plockar med små saker, som att trä blåbär på ett strå. UTFORSKARNA Jagutveckling: Vi har jobbat mycket under hösten med att låta varje barn om det själv vill komma till tals i den stora/lilla gruppen. Vi har haft två teman den här terminen Jag, vi och min Förskola då vi fokuserat på att vara en i gruppen. Vi har lekt lekar som stärker både individen och att få känna att vara en del i en grupp. Våra tydliga rutiner och vår grundverksamhet har skapat en trygghet som är grogrunden för att kunna utveckla sin självkänsla och sitt självförtroende. Vi har också arbetat med KROPPEN som tema, vi har känt barnens iver att vilja lära. Det har varit både intressant och utvecklande när vi på våra samlingar har läst och pratat om kroppens funktioner. Alla oavsett ålder i vår grupp har varit delaktiga. Vi har målat och arbetat i lera där vissa barn gjort figurer med hänvisning till det som det lärt sig.

8 Social kompetens: Vi har arbetat med förståelsen för alla människors lika värde och har pratat om detta och använt Veda&Barke som hjälpmedel. Om det uppstått händelser i gruppen, där varje individs lika värde tas upp, har vi uppmärksammat att barnen själva pratat med varandra om vad som är rätt och fel. Det har utvecklat deras förmåga att fungera både enskilt och i gruppen. Under den fria eller vuxenstyrda leken har vi varit lyhörda för att tillsammans kunna lösa eventuella saker som dyker upp. Genom alla de aktiviteter och lekar vi har gjort, t.ex. veckans lek, övar barnen upp sin förståelse både om sig själva och om sina kamrater. Språk och kommunikation: Vi vill ge barnen talutrymme eftersom vi vet att barnen utvecklar språket genom att tala och reflektera över vad de är med om. Under samlingar och under alla måltider ser vi till att alla barn får utrymma att berätta. De som inte tar utrymmet själva ser vi till att ställa frågor till så att de också får berätta. Utforskarna har utvecklat sin förmåga att lyssna och visat stort intresse för bokstav/ sifferpussel och har ofta suttit tillsammans vid bordet och hjälpt varandra. Rim/ramsor, sånger och bokläsning, varje dag i mindre grupper har stimulerat gruppen i positiv riktning, att själva lyssna och återberätta. På torsdagar har vi haft musiksamlingar och alla har fått valt ett instrument att spela på och vi har sjungit till detta efter barnens val av sånger. Den inköpta musikanläggningen har visat barnets självtillit när det sjungit i mikrofonen när alla lyssnat. Matematik: Vi har under Ht gjort ett Bygg/Konstruktionsrum där Utforskarna kunnat leka i mindre grupper och visat stort intresse för att bygga och konstruera. Leken har kunnat fortsätta i flera dagar och flera av barnen som kommit in i leken efterhand har gett flera barn möjlighet att lära av varandra. Även i skogen har vi jämfört storlekar, längder, känt på olika tyngder och hittat mönster av olika slag. Räknat antal, mätt längder mm. Skogen är full av matematik. Naturkunskap: Vi har arbetat med att utveckla barnens intresse och förståelse för naturens olika kretslopp och för hur människor, natur och samhälle påverkar varandra. Höstens lärande, när vi varit i naturen har barnen visat stort intresse för olika växter, djur, material som funnits i vår närmiljö. Vi arbetade med böcker, olika material för att skapa djur, teckningar, och samlat material som tagits hem för att skapa med. Under hösten har vi tagit vara på det som naturen erbjudit i vattenväg, att hälla, ösa, bära och bygga i sandlådan har lärt oss många olika tekniker i lekandet och lärandet. Vi skapade av naturens egna material, tavlor av löv och målat på vått papper i skogen gav en ny kunskap om hur olika material fungerar tillsammans. I det fortsatta arbetet från vårterminen har vi skördat på vår kolonilott, grönsaker samt tomater, potatis och squash har plockats med glädje, vi har mätt och vägt och vi hade även en skördefest där barnen plockat ingredienser till vår skördelunch.

9 Motorikgrov/fin: Förskolan ska sträva efter att varje barn-utvecklar sin motorik och kroppsuppfattning samt förståelse för vikten av att värna om sin hälsa och sitt välbefinnande. I arbetet med våra kroppars rörelser har vi spelat boll, dansat och klättrat i träd. I skogen samlade Utforskarna grenar som de sågade till i valfria bitar och sen byggdes det bilar med hjälp av hammare och spik. Vi har på vår skogsplats byggt om, flyttat skogsmaterial som Utforskarna byggt med, alla har hjälpts åt att utveckla byggandet och det har visats ett stort tålamod för att det ska fungera. Att samla, bära och skapa en butik där vi kunde köpa glass, mat och annat som barnen hittat på, allt bakom den stora stenen. Varje vecka har vi haft Miniröris och andra rörelselekar tillsammans med hela förskolan. Äventyrarna Jagutveckling Vid terminsstart arbetade med vi med temat Jag, vi, vår förskola, detta för att lära känna varandra, stärka gruppkänslan och skapa trygghet. Med tydliga rutiner och med mycket samarbetsvänliga lekar i fokus fick varje barn känna att de var en tillgång i gruppen. I temat intervjuade vi även barnen om vad de själva och deras familj, vad de ville lära sig på förskolan och vad de tycker om att leka med. Dessa sattes sedan upp på väggarna med foto bredvid för att barnen själva kan gå fram och se sig själva och känna sig stolta. Även självporträtt gjordes med hjälp av spegel, dessa sattes också upp på avdelningen. Både intervjuerna och självporträtten stärker jaget. Vi låter alltid barnen försöka själva vad gäller påklädning, toalettbesök, bre sin smörgås, ta mat etc. för att på sätt öka barnets tillit till sig själv samt sin egen förmåga. Barnets självkänsla och självförtroende ökar när det kan själv och lyckas övervinna svårigheter. Vi bekräftar alltid barnen med deras namn när de kommer och går på dagarna för att de ska veta att vi ser dig och vi bryr oss om dig. Vi drar varje vecka två barn som veckans medhjälpare, här får de hjälpa till med praktiska saker men även stå inför gruppen och berätta till exempel om vad det är för mat vilket är en prövning för många men man ser hur stolta och självsäkra de efter tag blir. Under våra projekt/teman har barnen haft stort inflytande och vi har i början på de olika arbetena lyssnat in vad de vill lära sig, jobba med, är nyfikna på osv för att på så sätt göra det meningsfullt för barnen vilket i sin tur leder till lustfyllt lärande. Social kompetents/eq Under vårt tema jag, vi, vår förskola satsade vi som sagt mycket på att stärka gruppkänslan och öka tryggheten i gruppen. Under lekarna tränas turtagning, lyssna på varandra, empati, ta ögonkontakt, hantera konflikter med mera.

10 Vid matborden försöker vi lyssna på varandra en i taget och därmed bekräfta varandra och visa intresse för varandra. Vi har varje vecka veckans lek. Här har vi medvetet ofta valt massagesagor för att just massage/ fysisk beröring enligt forskning är bra för empatin, självkänslan och stärker gruppkänslan och samhörigheten i gruppen. Massage är även ett led i vårt arbete med Grön Flagg där vårt tema denna termin har varit Livsstil och hälsa. En hemvrå har uppkommit ute där barnen leker rollekar med dockor och tillhörande attiraljer. I leken tränas den sociala kompetensen mycket. Även inne har vi gjort i ordning röda rummet där vi uppmuntrar rollekar av olika slag. Fri tillgång till sällskapsspel har barnen och här övas turtagning, ta ögonkontakt, samarbeta och lösa konflikter. Barnen har fått vara med och påverka vad som ska finnas på dessa ställen för att deras lekar ska utvecklas samt utmanas ännu mer. Vi har under terminen startat ett barnråd. De äldsta äventyrarna (11 stycken) sitter i rådet tillsammans med Ann som är ordförande. Här tas demokratiska beslut. Viktiga frågor/förbättringar diskuteras också i barnrådet, till exempel angående våra lekmiljöer, material de tycker vi saknar o.s.v. Tillsammans med barnen har vi gjort en bra kompis skylt som vi kan gå tillbaka till när det uppstår konflikter och bråk. Språk och kommunikation I allt vi gör tränas språk och kommunikationen. Det vi uppmärksammat är att barnen gillar att rimma och ramsa vilket gynnar språkutvecklingen. I våra temaarbeten har vi i slutet pratat om de olika orden vi lärt oss under temat och samtalat kring dessa. Vi läser kapitelböcker högt. Vi har spelat Memory med barnens namn och foto vilket har ökat intresset för bokstäver och för sitt namn. Biblioteket besökte vi en gång och lånade böcker om kroppen som var vårt tema under några veckor. När det var FN veckan uppmärksammade vi den med att sjunga på olika språk och skriva hej på olika språk. Några skrev själva andra fick hjälp. Matematik I alla dagens moment finns matematiken med. Vi försöker ta vara på alla tillfällen där barnens resonemang och diskussioner sker kring matematik. Arbetet med vår årliga höstmarknad gav många tillfällen att prata matematik. Vi vägde, mätte, räknade osv. Naturvetenskap och teknik Vårt tema i Grön flagg har under denna termin varit Livsstil och hälsa där bland annat kolonilotten ingår. Barnen skördade de som de planterade i våras och kretsloppet blev tydligt för barnen. Ännu tydligare blev det när vi sålde de vi skördat på vår höstmarknad (från jord till bord). I vårt arbete med Tema kroppen lärde sig barnen mycket om sin egen kropp och hur den ser ut inuti. Tarmarna och hjärtat tittade vi närmare på. Barnen fick knyppla sin egen tarms längd och de fick lyssna på sin egen puls samt lyssna på varandras hjärtan med trattar.

11 Motorik- grov/fin Varje onsdag har vi miniröris (Friskis och svettis gymnastikband för barn) på gården vilket även går in i vårt gröna flagg arbete. Barnen har alltid fri tillgång till saxar, pennor, tejp, pärlor etc. vilket gynnar finmotoriken. Vår bygghörna med klossar, bilar och djur är en populär plats där motoriken ständigt övas. På gården har vi en repbana som varit populär vilket kräver koncentration och balans. Vi har lekt mycket med asfaltskritor och rockringar som även de gör att barnen får använda sina kroppar och fingrar. Vid vår skogsplats har vi mycket olika nivåskillnader, träd, berg, stenar osv vilket barnen gillar och ofta klättrar i och övar sin grovmotorik. Vi har även en täljplats där barnen får tälja pinnar med potatisskalare men även prova på med riktig kniv men en pedagog vid sin sida. Repen är med till skogen och barnen tränar sin grovmotorik genom att klättra upp för dessa på berget. På slutet av terminen började vi med Tema julen/vintervitt vilket innebär mycket pyssel och skapande det vill säga klippa, tejpa, måla etc. Utvecklingsområden för nästa termin Pedagogisk dokumentation, arbeta fram bra planeringsunderlag/mallar, arbetet med Min bok