Gillbostubbens Likabehandlingsplan. Läsår: 16/17

Transkript

1 Gillbostubbens Likabehandlingsplan Läsår: 16/17

2 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet Ansvariga för planen Förskolechef har tillsammans med ansvariga pedagoger utformat själva planen, alla pedagoger har ett ansvar att följa gällande likabehandlingsplan. Vi ska ständigt diskutera och reflektera över vårt förhållningssätt och vara så professionella att vi kan lägga våra egna värderingar och våra personliga åsikter åt sidan. Vår vision Alla oavsett om man tillhör en diskrimineringsgrund eller ej - ska känna sig välkommen till förskolan, - ska känna sig stolt över sig själv och sin familj, - ska känna sig trygg att kunna uttrycka sin tanke, åsikt eller en fråga. Vuxnas värderingar ska utgå från ett barns perspektiv och på så sätt låta barn få utrymme och möjlighet att vara som de själva vill vara men också att få möjlighet att pröva och utmana sig själv på olika sätt och sammanhang. Planen gäller från Planen gäller till Läsår 16/17 Barnens delaktighet Pedagogerna har samtal tillsammans med barnen om hur vi vill ha det på förskolan för att alla ska trivas. Pedagogerna listar barnens ord på olika sätt t.ex solstrålar för det som är bra och ett moln med regndroppar för det som är mindre bra. Både pedagoger och barn använder stopptecken när vi inte vill bli avbrutna. Stopptecknet kan också användas mellan barnen när det säger nej till något t.ex när de inte vill vara med i någon lek eller när någon kommer för nära. Vi uppmuntrar barn som både säger stopp och de som tar ett stopp. Vi använder tummen upp för att förstärka positiv bekräftelse. Vi utvecklar friskfaktorer på förskolan om vad som får oss att må bra. Vi intervjuar barnen. Vi fortsätter med att utmana barnen med olika organiserade lekar och övningar där vi övar lekkoderna, samspel, ömsesidighet och turtagning. Vi ska lyfta upp olikheter men också likheter av olika slag som får oss att känna gemenskap.

3 Vårdnadshavarnas delaktighet Vi har under höstens föräldramöte ställt frågan, -Vilken information vill du som förälder ha om ditt barns utveckling? Vi tycker att det är viktigt att föräldrarna ska kunna engagera sig och känna att de har möjlighet att påverka sina barns dagar på förskolan. Resultatet från alla grupper ska vi diskuterat på höstens samverkansmöte då föräldrar, pedagoger och förskolechef träffas. Under utvecklingssamtal, föräldramöte och samverkansmöten har föräldrarna chans att vara delaktiga både i likabehandlingsplanen och övrig verksamhet. Personalens delaktighet Pedagoger har regelbundna samtal om enskilda barn och om gruppklimatet. Pedagoger har varit med och diskuterat och utvärderat vårt pågående arbete. Vi har ständigt diskussioner om vårt förhållningssätt och hur vi kan tänka norm-kritiskt. Vi har skapat vår egen värdegrund på förskolan tillsammans med barn och föräldrar utifrån orden tryggt, roligt och lärorikt. Förankring av planen Vi har kontinuerliga avstämningar på våra pedagogmöten och avdelningsmöten. Vi försöker utmana oss att tänka normkritiskt. Vi arbetar på pedagognivå där vi medvetandegör grunderna och vårt förhållningssätt. Vi arbetar på barnnivå där vi stärker barnens samspel, ömsesidighet och turtagning till varandra men också barnens självförtroende och självkänsla om vilka de vill vara. Att samspela med andra är ett sätt att lära känna sig själv.

4 Utvärdering Beskriv hur fjolårets plan har utvärderats Under vår utvecklingsdag den 21 oktober arbetade vi med att utvärdera arbetet med vår likabehandlingsplan. Vi Vi har med våra reflektionsunderlag för att se hur alla delar har utvecklats. På pedagogmöten berättar arbetslagen hur de har arbetar för att alla på förskolan ska trivas. Delaktiga i utvärderingen av fjolårets plan Alla arbetslag utvärderade sitt arbete med den enskilda gruppen. Hela förskolan samlades och alla grupper fick berätta om sina reflektioner och hur de önskar arbeta vidare. Vi utvärderade också den gemensamma tiden då alla barn är alla pedagogers angelägenhet. Resultat av utvärderingen av fjolårets plan Vi ser att den organiserade leken både främjar och förebygger arbetet för den goda arbetsmiljön för barnen på förskolan. Vi fortsätter att arbeta med den organiserade leken där barnen får tillgång och chans att öva på de sociala reglerna av turtagning, ömsesidighet och samförstånd som är grunden till att förstå varandra och varandras olika behov. Vi ser att barnen använder stopphanden där de tidigare puttades eller blev arga, stopphanden blir ett verktyg. Alla barn har inte tagit stopphanden till sig och vi vill fortsätta med Stopp-handen för att barnen ska öva sig i att sätta gränser för sig själv och andra. Barnen ska också kunna ta ett stopp, vänta en liten stund. Vi fortsätter med tummen upp för att förstärka det som är bra. Pedagogerna ska också bli bättre på att använda stopphanden för att inte bli avbrutna av barn eller andra vuxna Årets plan ska utvärderas senast Beskriv hur årets plan ska utvärderas Vi kommer göra en uppföljning av planen till jul då vi skriver verksamhetsberättelsen, vad som fungerat bra och vad som behöver för förbättras. Vi kommer att använda vårt reflektionsdokument. Ansvarig för att årets plan utvärderas Förskolechef Caroline och avdelningsansvariga, Agneta, Victoria, Eva och Elisabeth

5 Främjande insatser Namn Att skapa lika rättigheter och möjligheter. Områden som berörs av insatsen Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och Ålder Mål och uppföljning Alla ska få möjlighet att vara den vi vill vara. Vi ska ge samma möjlighet att pröva och öva oavsett vem vi är. Vi skapar gemensamma uttryck för att förstärka och uppmuntra. Insats Samtliga som arbetar på förskolan har sitt ansvar att främja lika rättigheter och möjligheter. Förskolans utomhusprofil skapar en tillåtande miljö. När vi vistas i naturen har vi tillgång till samma lek och samma material. Vi läser och vi samtalar om böckernas innehåll. När vi köper eller lånar böcker tänker vi ur ett normkritiskt sätt, vi undviker stereotyper eller samtalar om dem. Vi använder våra dockor Veda och Barke på ett medvetet sätt. Veda och Barke hjälper till så att vi kan lägga fokus på det vi vill samtala om och där barnen själva är med och löser olika dilemman. Vi har ett främjande arbetssätt genom att ge barnen ett rikt lekutbud där de får chans att öva på gemensamma lekar i olika konstellationer, där ledaren kan ge olika barn huvudrollen i leken, dessutom bygger lekarna, spelen och övningarna på turtagning, ömsesidighet och samförstånd, det som behövs för att främja lika rättigheter och möjligheter. Ansvarig Vi har olika ansvarsområden. Avdelningsansvarig har ansvaret över avdelningen. FC har övergripande ansvar. Datum när det ska vara klart

6 Kartläggning Kartläggningsmetoder Pedagogerna stämmer av med föräldrarna på inskolningssamtalen om hur familjebilden ser ut, önskemål och förhoppningar om barnets vistelse på förskolan. I den dagliga kontakten håller vi oss uppdaterade om förändringar i barnets liv. Pedagogerna intervjuar barnen om trivsel och trygghet på förskolan. Pedagogerna ser över material och miljöerna inne och ute. Ställer frågan till sig själva men också tar hjälpa av barnen om hur vi kan skapa en stimulerande förskola för alla barn och varje barn. Pedagogerna har reflektionstid då de kan reflektera över enskilda barn, barngrupp och arbetssätt. Vi har många tillfällen för organiserade lekar där barnen övar på turtagande, ömsesidighet och samförstånd. I leken blir barnens samspel tydligt och vi kan upptäcka hur de pratar till varandra och hur det är mot varandra. Områden som berörs i kartläggningen Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och Ålder Hur barn och föräldrar har involverats i kartläggningen De äldre barnen har intervjuats om bl.a. trivsel. Barnen har också gett önskemål på inne och utemiljön. På höstens utvecklingssamtal får föräldrar berätta om sina förhoppningar om vistelsen på förskolan. På så sätt får vi reda å vad som är viktigt för varje förälder för just sitt barn. Hur personalen har involverats i kartläggningen Diskussioner på personalmöten och genomföranden av föräldrafrågor och barnfrågor. Vår regelbundna reflektion över varje barn, en-minuterssamtal och alla barn gruppsamtal på t.ex. samlingar. Då får vi en blid av hur trivseln på förskolan är. Resultat och analys Föräldrafrågorna ger en bild av föräldrars upplevelser och önskemål för deras barn på förskolan. Vi ska bli bättre på att ta vara på vad barn och föräldrar har gett uttryck för.

7 Förebyggande åtgärder Namn Förebyggande arbete på förskolan. Områden som berörs av åtgärden Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och Ålder Mål och uppföljning Att varje barn ska känna sig stolt över sig själv och sin familj. Vi ser att det lilla barnet trivs på förskolan och vill delta i förskolans aktiviteter. Vi ställer frågor och intervjuar de äldre barnen om hur de har det på förskolan. Samtal med föräldrar och föräldraenkäter. Åtgärd Vi är närvarande vuxna, vi bekräftar och uppmuntrar barnen för dem de är. Vi stärker dem i att öva och pröva. Vår utomhusverksamhet stödjer ett förhållningssätt där barn är barn och inte kön, vår verksamhet utomhus och i naturen ger alla barn samma förutsättningar till material och aktiviteter. Vi undviker värderande språk och försöker beskriva situationerna. Vi är goda förebilder och visar hur vi vill att det ska vara. Vi uppmuntrar och har roligt tillsammans. Vi använder stopp-handen och tummen upp. Motivera åtgärd Om vi har fokus på vårt förhållningssätt och är goda förebilder känner barnen tillit och trygghet. Det skapar goda cirklar. Ansvarig Gemensamt ansvar att följa planen. Datum när det ska vara klart

8 Rutiner för akuta situationer Policy Ingen på förskolan ska kränkas eller diskrimineras utifrån diskrimineringsgrunderna eller annan kränkning. Samtidigt ska vi ha en tillåtande miljö där barn har möjlighet att uttrycka sina tankar och åsikter. Det är när vi delar med oss av våra tankar som vi ökar vår förståelse för andras tankar och kan omvärdera våra egna. Viktigt att få ha olika tankar och ha respekt för dem och våga prat om att vi tycker olika och att det är okej, även om vi inte delar dem. Det är alla pedagogers angelägenhet att alla barn har det bra på förskolan. Alla pedagoger har ett ansvar att gripa in om något barn far illa på något sätt. Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling Närvarande pedagoger som går in och stödjer, medlar eller reder ut eventuell missuppfattning eller avstyr kränkning. Förstärka goda beteenden. Pedagoger har återkommande barnsamtal, samtal om gruppen och gruppklimat. Vi har samtal om hur vi ska vara mot varandra. Personal som barn och föräldrar kan vända sig till I första hand vänder sig barn och föräldrar till avdelningspedagoger. I andra hand vänder sig barn och föräldrar till förskolechef, Caroline Lindfors. I tredje hand vänder sig föräldrar till Frilufts Förskolors verksamhetschef Marie af Malmborg. Rutiner för att utreda och åtgärda när barn kränks av andra barn Pedagog samtalar med berörda barn om vad som har hänt och hur det kom sig. Pedagog skriver en incidentrapport om vad som hänt. Pedagog informerar förskolechef om vad som hänt. Pedagog/avdelningspedagog informerar berörda föräldrar, de kommer överens om uppföljning. Avdelningspedagog gör en handlingsplan om hur de ska arbeta vidare och följa upp det som hänt och ställer sig frågan, - Vad behövs göras runt det kränkta barnet?- Vad behövs göras runt det barn som kränkt? Avdelningspedagoger skapar nya förutsättningar. Pedagoger tänker på sekretessen. Rutiner för att utreda och åtgärda när barn kränks av personal Pedagog som upptäckt kränkningen talar med pedagog som kränkt. Meddelar också att rutinen är att informera förskolechef. Förskolechef och berörd pedagog har ett samtal. Samtalet avgör hur vi går vidare. Det är förskolechefens ansvar. Förskolechefen och berörd pedagog bokar ett avstämningssamtal. Förskolechef skriver en incidentrapport och lämnar till ledningen. Rutiner för uppföljning Förskolechef och berörd pedagog har ett avstämningsmöte. Rutiner för dokumentation Samtliga på förskolan skriver incidentrapporter när något hänt. Incidentrapporten lämnas till förskolechef som kopierar och skickar den till Frilufts Förskolors huvudkontor.

9 Ansvarsförhållande Alla som arbetar på Gillbostubbens förskola har ett ansvar över sitt förhållningssätt och att vara goda förebilder. Alla som arbetar på förskolan har skyldigheter att informera förskolechefen om diskriminering och kränkande behandling. Alla som arbetar på förskolan ska känna till, uppdatera sig och verka för likabehandlingsplanens intentioner och gemensamma beslut. Alla som arbetar på förskolan ansvarar för att skriva incidentrapporter. Förskolechefens ansvar är att följa upp eventuella incidenter. Förskolechefens ansvar att ledningen blir informerad.