Livskraft och hållbar utveckling i Göteborgs södra skärgård

Transkript

1 Fallstudie 23 Göteborgs miljövetenskapliga centrum Fallstudie 23 Göteborgs miljövetenskapliga centrum Livskraft och hållbar utveckling i Göteborgs södra skärgård Under våren 23 gjorde studenter och lärare vid Chalmers tekniska högskola och Göteborgs universitet en fallstudie i Göteborgs södra skärgård som gick under namnet Livskraft och hållbar utveckling i Göteborgs södra skärgård. De ämnesområden som behandlades i fallstudien var boende, sysselsättning, transporter samt energi, avfall och VA. Inom dessa områden försökte fallstudien ta fram hållbara framtidsutvecklingar för Södra skärgården. I framtidsvarianter beskrevs det hur Södra skärgården möjligtvis kan komma att te sig år 223. Framtidsvarianterna utvärderades av boende och experter genom en omfattande enkätundersökning och vid utvärderingstillfällen då varianterna presenterades. Några av resultaten från fallstudien är att fem vindkraftverk kan täcka elbehovet i Södra skärgården, att kollektiva resor från fastlandsterminalen till city på tio minuter är möjliga, att turismen skulle kunna ge 17 miljoner kronor i intäkter per år i Södra skärgården och att en fördubbling av befolkningen i Södra skärgården är möjlig utan att bebyggelsekaraktären behöver ändras nämnvärt. För att uppnå en positiv utveckling är det viktigt att det skapas en debatt mellan lokalbefolkning, politiker och tjänstemän om vad som är önskvärt för Södra skärgården i ett långsiktigt perspektiv. Diskussionerna kan leda fram till en gemensam målbeskrivning och ett handlingsprogram. Denna bok skall förhoppningsvis ge ledning i sådana diskussioner och väcka nya spännande tankar. ISBN Livskraft och hållbar utveckling i Göteborgs södra skärgård Lisa Hedin Charlotta Svensson Elisabeth Undén Livskraft och hållbar utveckling i Göteborgs södra skärgård Lisa Hedin Charlotta Svensson Elisabeth Undén

2 Livskraft och håll bar ut veck ling i Gö te borgs sö dra skär gård Falls tu di e kur sen vid Chal mers och Göteborgs universitet 23 Lina An ders son Lot ta Bengts son Pether Bäversjö Li nus Denz ler Lisa He din Jes si ca Jöns son Ka rin Karl feldt Mi cha el Koucky To mas Kå ber ger Chris ti na Lun déhn Ebba Nor ström Ca ro li na Pors he de Olga Sand berg Da ni el Slo ra foss Char lot ta Svens son Eli sa beth Un dén

3 Livskraft och håll bar ut veck ling i Gö te borgs sö dra skär gård, 23 Text: Lina An ders son, Lot ta Bengts son, Pet her Bä vers jö, Li nus Denz ler, Lisa He din, Jes si ca Jöns son, Ka rin Karl feldt, Michael Koucky, Tomas Kåberger, Christina Lundéhn, Ebba Norström, Carolina Porshede, Olga Sandberg, Daniel Slorafoss, Charlotta Svensson, Elisabeth Undén Foto: Lina An ders son, Lisa He din, Jes si ca Jöns son, Ka rin Karl feldt, Mi cha el Koucky, Hans Kyl berg Vi su Lo gik, Tomas Kåberger, Christina Lundéhn, Ebba Norström, Johnny Nylander, RUF international, Daniel Slorafoss, Elisabeth Undén Figurer: Martina Jisbrant, Ebba Norström, Christina Lundéhn Redaktörer: Lisa Hedin, Charlotta Svensson, Elisabeth Undén Layout: Ste fan By dén Omslagslayout: Lisa He din Omslagsbilder: Bild 1: En skiss över hur skär går den skul le kun na kom ma att se ut i fram ti den, se kapitel 3 och 5. Illustration: Martina Jisbrant. Bild 2: Balkbana i Fiskebäck, se kapitel 6. Foto: Lisa Hedin, Fotomontage: Hans Kylberg, VisuLogik. Bild 3: Fall mö te på Brän nös ko lan, se ka pi tel 2. Foto: Joh nny Ny lan der. Bild 4: Skär gårds be byg gel se, se ka pi tel 3. Foto: Ulf P An ders son. Tryck: Intellecta DocuSys, 24 ISBN:

4 LIVSKRAFT OCH HÅLL BAR UT VECK LING I GÖ TE BORGS SÖ DRA SKÄR GÅRD 3 Tack! Vi som ut för de falls tu di en i Gö te borgs sö dra skär gård 23 har många att tacka för att re sul ta tet blev så bra. Här fö ljer en lis ta på per so ner som vi va rit i kon takt med och vill tacka. An ders Gus tafs son An ders Roth An dre as Carls son An et te Ar nolds son Ann Strand berg Anna Lars son Anna Ols son Anne Häg gen dal An ni ka Be jre An ni ka Malm Bernt Ni el sen Bert Karls son Bir ger Möl ler Bir git ta Cor ne lius son Bir git ta Hult kvist Björn An dre as son Bo Carls son Bo Lars son Bo Va lin der Bos se Jo hans son Bos se Lycke Britt-Ma rie Ste e na ri Bör je Öd lund Ce ci lia Dal man CG Cla es son Chris ter Carls son Cla es Le rén Con ny Hall berg Con ny Skog lund, Dag Eklund Dan Nils son Da vid Ja cobs son Don sö Bun ker ser vi ce Don sö IS Ei nar Hans son Elin Eriks son Elve Jans son Eme lie Rut gers son Es björn Hill berg Eva Gun ne Eva Sun dén Fri da Ah rel Greg Mor ri son Gull britt Nils son Gun nar Matts son Gun nar Sö der berg Gö ran Ris berg Gös ta Jons son Hans Hir schi Hans Kyl berg Hen rik Lo rens son Hå kan Jöns son In ge mar An ders son In ge mar Kris tens son In ge mar Ro sén In ge mar Törn qvist In ger Blixt In gma rie Gus tavs son-jöns - son In gvar Lo rens son Jaan-Hen rik Kain Jan Grim me fält Jan Karls son Jo han Törn qvist Jonn Lantz Ker stin Ek man Ker stin Fran zén Ker stin Modh Hei ners son Ket ty Jans son Kia An dre as son Klas Svan bom Kurt Lind man Lars Hav stad Lars-Gö ran Gran ström Leif Nils son Lena Lind berg Len nart Gus tafs son Linn Lan dén Mag nus Sjö berg Mar cus Back man Mar ga re ta Lund borg Ma ri an ne Berg man Ma rie Nils gren Mar tin Sjö berg Mar ti na Jis brant Mats Ras mus son Mi cha el Edén Mick Sand berg Mie Svens son Mi ka el Ols son Mi ka el Thor valds son Mim mi Lund berg Mona Seu ra nen Mo ni ca Hav ström Nils Ebe ril Ola Eriks son Olle Kris tens son Olle Strid bäck Olof An ders son Olof Berg stedt Olof Sjö dahl Pal le R Jen sen Per EO Berg Per-An ders Hög lund Pe ter Lou ko pou los Pet ter Lantz Pia Lind qvist Pon tus Kris tens son Ro land Sjö berg Rolf Jä re löv Rolf Por se ryd Ro sa lie Chris ten sen Rune Me re nius Ste fan Lo rens son Sten-Gun nar Svan ström Stig Karls son Su san ne Trä gårdh Syl ve Eriks son Sö dra skär går dens tra fik - grupp Tho mas An ders son To mas Ekvall Tore Kopp Ulf Mo back Ulla Kris tens son Ve ro ni ka Sla ban ja Ylva Eck er stein Yng ve Hög lund Yng ves Livs Åke Lund Åsa Ha ge lin Tack ock så till alla and ra som va rit oss be hjäl pli ga i vårt ar be te och inte minst ett stort tack för vän ligt be - mö tan de ute på öar na! Tack ock så till dem som fak - tag ran skat de lar av rap por - ten: An ders Roth Da vid Ja cobs son Jo han Wox e nius Mi cha el Koucky To mas Kå ber ger Falls tu di e kur sen 23

5 4 LIVSKRAFT OCH HÅLL BAR UT VECK LING I GÖ TE BORGS SÖ DRA SKÄR GÅRD In ne håll Kapitel 1 Livskraft och håll bar ut veck ling i Göteborgs södra skärgård Nulägesbeskrivning och historik för Södra skärgården Aspe rö Brännö Don sö Köp stadsö Styrsö Vrångö Exempel på lösningar som studerats i falls tu di en Dubbelt antal helårsboende möjligt Kapitel Skärgården självförsörjande med fem vindkraftverk Kapitel I turismen finns en potentiell inkomstkälla Kapitel minuter från fastlandsterminalen till centrum Kapitel Många var inblandade i fallstudien Re fe ren ser 18 Kapitel 2 Metoder för en fallstudie i samhället Lära kän na fal let Fallmöte Material- och energiflödesanalys In ter vju er Konstruera scenarier Analys inom ramscenarier Systematisk scenarioanalys Modellering av dynamiska system Utvärdera Referensmöten Livscykelanalys Material- och energiflödesanalys Utvärderingsbana Beslutsteori och beslutsanalys, MAUT Enkät Utvecklingsförhandling Styra utvecklingen mot en önsk värd va ri ant Arbetsgången i stort för fallstudien i Göteborgs södra skärgård Studenternas uppfattning om fallstudien Ordlista Re fe ren ser 28 Kapitel 3 Ett livskraf tigt och varierat bo en de Arbetsuppgift och tillvägagångssätt Hypoteser Frågeställning Modellskapande för beskrivning av boendesituationen i Södra skärgården Variabler som beskriver boendesituationen Variablernas påverkan på varandra Bebyggelsestrukturen i ett historiskt perspektiv Den aktuella befolknings-, bostads- och byggsituationen Befolkningsutvecklingen Efterfrågan på bostäder Bo stads be stån det De lårs be bod da hus Planläggning Marktillgång Ekonomiska regleringar Boendekostnader Byggkostnader Huspriser Markkostnad Enkätundersökning Utvärderingsbana med framtidsvarianter Framtidsvarianter Resultat Några effekter relaterade till befolkningsutvecklingen Beräkningar och illustrationer för en fördubblad befolkning Slutsatser Avslutande ord Re fe ren ser 49 Kapitel 4 Energi- och resursanvändning fastlandsanslutning och lokala kretslopp Metoder använda i denna del av fallstudien Nulägesbeskrivning Vat ten Avlopp Avfall El Värme Systemmodeller Systemvariabler Påverkansträd Varianter av framtidsutvecklingen 57

6 LIVSKRAFT OCH HÅLL BAR UT VECK LING I GÖ TE BORGS SÖ DRA SKÄR GÅRD Lokal resursanvändning och få invånare Lokal resursanvändning och många invånare Fortsatt fastlandsanslutning och många invånare Idag Tekniska lösningar Avfallshantering Avloppshantering Vindkraft Värme och varmvatten Utvärdering av varianter och lösningar Intuitiv värdering av de fyra varianterna Värderingar av de fyra varianterna utifrån utvärderingskriterierna Beräknad bedömning av varianterna Tro om an dras syn sätt Utvärdering av lösningar Slutord Osäkerheter Re fe ren ser 71 Kapitel 5 Framtida arbetsmöjligheter mångs yssle ri och be söks nä ring Avgränsning Frågeställning och hypoteser Hy po te ser som har an vänts som grund för arbetet Arbetsmarknaden förr och nu Nya arbetsmöjligheter Mångsyssleri och telekommunikationer Forskning Hantverkare Kommersiell passagerartrafik och besöksnäring Nätverk och EU-stöd Metoder använda i denna del av fallstudien Systemmodell och variabler MIC-MAC Varianterna Utvärdering av framtidsvarianterna Analys av utvärderingen Resultat från utvärderingsbanan Resultat av kriterieviktningen Resultat av MAUD Resultat av omvärldsscenarierna Diskussion Grupperna vid utvärderingsbanan Resultaten från de specifika frågorna Kriterieviktningar Variantbedömningar Resultat Avslutning Re fe ren ser 89 Kapitel 6 Framtida transportsätt ökommunika tion och snabb stad sanslut ning Problemformulering Tidigare och nuvarande transportmöjligheter På öar na Mel lan öar na och mel lan öar na och fastlandet skärgårdsbåtarna På fastlandet Godstrafiken Arbetsmetoder Ar be tet med sys tem mo del len Beskrivning av varianter Va ri ant A 5 bo en de och sysselsättning på öarna Va ri ant B 5 bo en de och pendling dominerar Va ri ant C 1 bo en de och sysselsättning på öarna Va ri ant D 1 bo en de och pendling dominerar Enkätresultat och diskussion av dessa Parkeringsplatser vid fastlandsterminalen Fler fastlandsterminaler Bro mel lan Aspe rö och Brän nö Bara eldriv na mo pe der på öar na Minskat bilåkande Resonemang kring möjliga transportlösningar Mud dring möj lig mel lan Aspe rö och Brän nö Broar mel lan öar na Urbantåg på öarna Flexibla transporter med balkbana Diskussion kring lösningar av parkeringsproblematiken vid Saltholmen Rekommendationer och diskussion Re fe ren ser 111 Bi la gor 113 Bilaga 1.1 Deltagare 114 Bilaga 1.2 Fallstudie som kurs 116 Bilaga 3.1 Enkätsvar 12 Bilaga Bilaga 4.4 Beräkningar av indikatorvärden för bedömning av varianterna 127 Bilaga 4.5 Frågeformulär till utvärderingsbana om el och VA 133 Bilaga 6.1 Enkät och enkätresultat 153 Bilaga 6.2 Systemvariabler och påverkansträd till de tre delmodellerna 176 Bilaga 6.3 Balkbana 179 Bilaga 6.4 Utvärderingsbana 183

7 6 LIVSKRAFT OCH HÅLL BAR UT VECK LING I GÖ TE BORGS SÖ DRA SKÄR GÅRD Samman fatt ning 1 Livskraft och håll bar ut veck ling i Göteborgs södra skärgård sid 11 Äm ne som rå de na som be hand la des i falls tu di en Livs - kraft och håll bar ut veck ling i Gö te borgs sö dra skär gård var bo en de, sys sel sätt ning, trans por ter samt ener gi, av fall och VA. En god bo en de mi ljö är en vik tig del av ett håll - bart och livskraf tigt sam häl le. Hur man bor, vem som bor, hur många som kan el ler bör bo på sam ma plats häng er nära sam man med många and ra frå gor i ett sam - häl le, till ex em pel hur ser vi cen och trans port sys te met fung e rar, om det finns ar be te och sys sel sätt ning, hur na - tu ren på ver kas och inte minst vil ken so ci al struk tur som finns. Ett livskraf tigt sam häl le kan, bland myck et an nat, in ne bä ra att det finns möj lig het att ver ka och bo på sam - ma plats, att det finns ut rym me för män ni skor i alla åldrar, och för män ni skor med oli ka bak grun der och fö r - ut sätt ning ar. Falls tu di eg rup pen be stod av 16 stu den ter och en hand - full lärare och handledare. Under studiens gång satte grup pen sig in i si tu a tio nen i skär går den ge nom att pra ta med män ni skor, vara på öar na, del ta i och ock så ar ran ge ra mö ten, ana ly se ra sta tis tik, samt stu de ra lit te ra tur. Vid a re 2 Me to der för en falls tu die i sam häl let sid 19 Vid genom fö ran det av en falls tu die kan ett stort an tal me to der an vän das. Det är fal let och frå ges täll ning en som ska ut re das samt syf tet med genom fö ran det av stu di en som av gör vil ka me to der som är lämp li ga. De fles ta av me to der na som an vänds i en falls tu die kan även an vän - das en skilt. En ge ne rell ar bets gång för en falls tu die kan be stå i del - mo men ten att: lära kän na fal let, kon stru e ra sce na ri er, ut - vär de ra och rap por te ra. Den na grund för ar bets gång en har an vänts av an a lys grup per na i den na falls tu die. Oli ka metoder valdes för de olika delmomenten i studien vilket be skrivs i re spek ti ve om rå des ka pi tel. Be ro en de på syf tet 3 Ett livskraf tigt och varierat bo en de sid 29 En god bo en de mi ljö är en vik tig del av ett håll bart och livskraf tigt sam häl le. Ett livskraf tigt sam häl le kan, bland myck et an nat, in ne bä ra att det finns ut rym me för män - ni skor i alla åldrar och för män ni skor med oli ka bak - grund och fö rut sätt ning ar. Det är i nu lä get ett ho mo gent bos tads ut bud i Sö dra skär går den med näs tan en bart fri lig gan de vil lor och små - hus. Det ta gör det svå ra re för pen sio nä rer, en sam stå en de och ung do mar att bo i Sö dra skär går den. Det finns allt så ett be hov och en efter frå gan på en ökad va ri a tion i bo - har en enkätunder - sök ning gjorts och ett ut vär de ring still - fäl le an ord nats. I fyra fram tids va ri - anter beskrevs det hur Södra skärgården möjligtvis kan kom ma att te sig år 223 för var je äm ne som rå de. Des sa va ri an ter gick i sto ra drag ut på att det an ting en bod de 5 el ler 1 män ni skor på öar na, dess utom till kom det ett an tal de lårs bo en de i två av be skriv ning ar na. De olika invånarantalen kombinerades med ett litet eller stort fastlandsberoende. För att upp nå en po si tiv ut veck ling är det vik tigt att det finns en bred med ve ten het hos både po li ti ker, tjäns te män och lo kal be fol kning om vad man vill med Sö dra skär går - den i ett lång sik tigt per spek tiv. Den na bok skall för hopp - nings vis ge led ning i så da na dis kus sio ner och väcka nya spännande tankar. med respektive om - rå des stu die och bak - grund skun ska per na hos an a lys grup per na har de me to der an - vänts som an setts läm pa de för den frå ges täll ning som be hand lats. I det ta ka pi tel be skrivs me to der som an vänts i fallstudien allmänt och exempel ges även på metoder som inte använts i denna studie. stadsutbudet. Lä gen - he ter i form av både bostadsrätt och hy - res rätt efterfrågas. I det ta ka pi tel stu - deras möjligheterna för en ökan de be fol kning vad det gäl ler bo en de och hur bos tads ut bu det i så fall kan se ut. Re sul ta tet blev bland an nat att en dub bel be fol kning på Styr sö inte var så svår att åstad kom ma med en ök ning av an ta let vil lor och upp - fö ran de av några flerfamiljshus.

8 LIVSKRAFT OCH HÅLL BAR UT VECK LING I GÖ TE BORGS SÖ DRA SKÄR GÅRD 7 4 Ener gi- och re sur san vänd ning fast lands anslut ning och lokala kretslopp sid 51 De tek nis ka sys te men: el, vat ten, av lopp, av fall och vär - me, är vik ti ga de lar av sam häl lets in fra struk tur. Sys te - mens ka pa ci tet kan be grän sa ut veck ling en och har be ty - del se för fram tids utveck ling en. Efter som det är trö ga sys - tem att änd ra på krävs det att de in ve ste ring ar som görs är håll ba ra och långs ik ti ga. Gö te borgs sö dra skär gård har ut veck lats till ett fast - lands anslu tet sam häl le. Falls tu di en vi sar dock att bo en de, po li ti ker och tjäns te män, som le ver och ver kar i om rå det, vill se en skär gård präg lad av lo kal re sur san vänd ning. Vid a re pre sen te ras ett an tal lös ning ar som skul le kunna 5 Framtida arbetsmöjligheter mångsyssleri och besöksnäring sid 73 Bo sätt ning har i alla ti der va rit nära för knip pat med möj - lig he ten att för sör ja sig. I Sö dra skär går dens fall har his - to riskt sett lo kalt själv hushåll och na turb ruk va rit för sör - jan de. En möj lig het att för sör ja sig är en del i den eko no - mis ka di men sio nen av håll bar ut veck ling. I drygt tret tio år har det fun nits täm li gen goda all män - na kom mu ni ka tio ner mel lan Gö te borg och skär går den och många har där av ar be tat på fast lan det. Ar bet still fäl - len som finns i Sö dra skär går den är till ex em pel inom vård, skola och omsorg. Havs mi ljön upp levs som at trak tiv av många och det är där för lätt att locka be sö ka re till skär går den, re dan idag 6 Framtida transportsätt ökommunikation och snabb stad sanslut ning sid 91 Ett pro blem för sam häl let är att lösa är den öka de tra fi - ken med öka de mäng der ut släpp av väx thus ga ser som följd. Ett fram ti da trans port sys tem bör möj lig gö ra ett min skat an vän dan de av fos si la bräns len. Syf tet med den - na del av falls tu di en är att ge idé er och möj li ga lös ning ar för ut form ning av trans port sys te met. Des sa ska ver ka för en håll bar ut veck ling ge nom att upp fyl la kri te ri er na god trans port ser vi ce, låg mi ljö på ver kan och god eko no mi. Pro blem med re san det i Sö dra skär går den idag för de öbo en de rör tur tät het, res tid och till gång en på par ke - rings plat ser på fast lands ter mi na len. I en kä ten, som genom för des i den na del av falls tu di en, sva ra de många att de skul le kun na tän ka sig att min ska sitt bi lå kan de om det Bi la gor sid 113 ingå i en sådan fram tids - bild. Det vi sa de sig att mel - lan sex och fem ton vind - kraft verk skul le vara till - räck ligt för att göra skär - går den själv för sör jan de på el. En sats ning på vind kraft känns na tur lig efter som alla ak tö rer tyck er att det är vik - tigt att skär går den inte bi drar till en global kli mat på ver - kan. re ser ett stort an tal män - ni skor ut i skär går den som mar tid. Tu ris men har stor po ten ti al att ut - veck las yt ter li ga re som nä ring på öar na och fler ca fé er, värds hus och lik nan de kan dri vas. På som ma ren be sö ker 2 5 per so ner Sö dra skär går den per dag och om de gavs möj lig het att spen de ra 1 kro nor var så skul le det kun na innebära 17 miljoner kronor i intäkter per säsong. fanns fler snab ba kom - mu ni ka tio ner in till cen - t rum. En lös ning på en snabb och smi dig kom mu ni ka tion, som skul le med fö ra att fler åker kol lek tivt, skul le till ex em pel kun na vara en så kal lad balk ba na. Med det ta trans port sys tem skul le en resa från fast lands ter mi na len till Gö te borgs cen trum ta ung e - fär 1 mi nu ter och mäng den väx thus ga ser skul le min skas ge nom att trans port sys te met drivs av förnybar energi.

9 8 LIVSKRAFT OCH HÅLL BAR UT VECK LING I GÖ TE BORGS SÖ DRA SKÄR GÅRD Fö rord från stads del sche fen Gö te borgs sö dra skär gård stads dels nämn den Styr sös ge og ra fis ka om rå de be står av ett stort an tal öar både be - bod da och obe bod da. Året runt le ver här cir ka 45 per - so ner och som mar tid fler dubblas an ta let. Sö dra skär går - den är ett po pu lärt ut flykts mål och an ta let be sö ka re ökar hela ti den. För att kun na upp rät thål la och vi da re ut veck la ser vi ce är be folk nings un der la get i min sta la get fram för allt på de min sta öar na. Till gång en till bra båt tra fik och an slu tan de kol lek tiv tra fik samt par ke rings möj lig he ter är oer hört vik - ti ga för att an ta let in vå na re ska fort sät ta öka. Hur båt lin - jer dras i fram ti den, om nya bro- el ler fär je för bin del ser kan under lät ta kom mu ni ka tion mel lan öar na och ge möj lig he ter till samordning av service är viktiga frågor att utreda. Bo stads si tua tio nen är ock så en frå ga som be hö ver äg - nas stor upp märk sam het. Det byggs idag inga hy res rät ter att tala om nå gon stans och i syn ner het inte här. Men det är vik tigt att nu va ran de bo stads be stånd som i stort sett be står av eg na hem i små hus kan kom plet te ras med and ra bos tads for mer, med lä gen he ter i oli ka stor le kar i bo stadsoch hy res rät ter. Sti gan de pri ser för be fint li ga hus och höga bygg kost na der i skär går den är hin der som på något vis måste övervinnas för att så ska ske. Ön ske mål om fort satt ut veck ling av ar bet still fäl len på öar na och om att bi be hål la den tra di tio nel la pit to res ka ka rak tä ren står bitvis i strid med var an dra, men kan sä ker li gen ock så fö re nas till ex em pel i utökad satsning på turism. Södra skärgården är utpekad som riksintressant för det rörliga fri lufts li vet och på grund av sin uni ka kul tur- och na tur mi ljö och sam ti digt ett vik tigt cen trum för verk sam he ter fram fö rallt ship ping och fis ke. Södra skärgårdens utveckling är naturligtvis en väldigt vik tig frå ga för alla som bor här, men ock så en vik tig frå ga för Göteborg med omnejd. Hur framtida bebyggelse, ser - vi ce, verk sam he ter och kom mu ni ka tio ner ska ut for mas mås te ske ut i från många in tres sen och aspek ter. I det ma - te ri al som ta gits fram av stu den ter na i falls tu di en finns många in tres san ta och spän nan de frå gor att ar be ta vidare med för att Södra skärgården ska fortsätta utvecklas som ett levande samhälle. Styr sö den 28 ok to ber 23 Ylva Eck er stein Stads del schef Styr sö stads del, Gö te borgs stad Fö rord från falls tu di e le da ren I den na bok rap por te rar stu den ter re sul ta ten av en ovan - lig falls tu die. Stu den ter och for ska re från oli ka ut bild - ning ar och äm ne som rå den har ar be tat till sam mans med män ni skor i Gö te borgs sö dra skär gård för att kon stru e ra och ut vär de ra möj li ga fram ti der för stads de len. Spe ci ellt vik tigt för stu den ter na har va rit att de lärt sig med ve ten han te ra oli ka slags kun skap, kun skap med oli - ka grund och för med lad på oli ka sätt. I ut vär de rings fa sen av stu di en har vi ock så gjort fler di men sio nel la ut vär de - ring ar med oli ka me to der för att av lä sa upp fatt ning ar och värderingar bland aktörerna. Stu den ter na är eng a ge ra de i att för stå hur so ci a la, eko - no mis ka och eko lo gis ka mål kan kom bi ne ras i en håll bar utveckling. Vid utvärderingen av årets kurs bedömde stu - den ter na att falls tu di en var myck et re le vant för dem, och de an såg att den ökat de ras kom pe tens inom de ras re spek - ti ve äm ne som rå de. Upp skatt ning en är tyd lig ock så bland de män ni skor i stads de len som me dver kat och bland dem som ef ter stu di en fått ta del av re sul ta ten. Am bi tio nen att falls tu di en ock så skall an vän das för att ut veck la forsk ning och ut bild ning inom universitetsvärlden är det dock svårare att se tydliga tecken på. Det finns en idé att värl den un der det 21:a år hun dra - det skall ut veck las ge nom en sam häl le lig pro cess med forsk ning en i sam ver kan med eko no mis ka ak tö rer, oli ka sam - hälls grup per och po li tis ka or gan. Den na idé pas sas inte lätt in i uni - versitetsvärdens organisation och tradition. Fle ra vik ti ga fö rut sätt ning ar har me dver kat till att vi lyck a des ge nom föra en me nings full falls tu die på en tio veck ors lä spe riod. Av gö ran de har va rit att vi ef fek tivt fått ta del av de er fa ren he ter som sam lats un der tio års ut veck - ling av pro fes sor Ro land Scholz grupp vid den fe de ra la tek nis ka hög sko lan, ETH, i Zürich. Stö det från pro fes sor Scholz och övriga kollegor inom det internationella nätver ket för trans di sci pli nä ra fallstudier, ITdNet, har varit viktigt. Årets stu den ter har ar be tet eng a ge rat och med en kon - struk tivt kri tisk at ti tyd som va rit pro duk tiv. Lisa He din, Char lot ta Svens son och Eli sa beth Un dén har lagt ner ett di gert ar be te se dan öv ri ga stu den ter läm na de pro jek tet i juni. Tack vare dem har de text mas sor, ta bel ler och da ta - mäng der som då fanns blivit läsvärd bok. Mina när mas te med ar be ta re, Mi cha el Koucky och Ulf Andersson, har stora kunskaper och erfarenheter som kom plet te rat var an dra väl. Båda har de en ovär der lig för -

10 LIVSKRAFT OCH HÅLL BAR UT VECK LING I GÖ TE BORGS SÖ DRA SKÄR GÅRD 9 må ga att snabbt lösa svå ra pro blem utan att nå gon sin beklaga att de uppkommit. Den na verk sam het inom Gö te borgs mi ljö ve ten ska pli - ga cen trum har haft eko no miskt stöd av Ad ler bertska forsk nings stif tel ser na. Stads dels för valt ning en har finans i - e rat fram ta gan det av den na rap port. Un der ar be tet har många i stads de len ställt sin egen tid och re sur ser till stu - den ter nas för fo gan de. Sär skilt tack till Don sö IS som lät stu den ter na an vän da klubbhuset som bas för allt arbete på öarna. Gö te borg den 11 de cem ber 23 To mas Kå ber ger, falls tu di e le da re på falls tu di e kur ser na 22, 23 Fö rord från två av stu den ter na Det är nu slu tet av ok to ber och snart fyra må na der har gått se dan falls tu di en 23 av slu ta des. Vi har hun nit få per spek tiv till de upp le vel ser och lär do mar vi fick un der kur sen och ska på någ ra ra der samman fat ta lite tan kar och fun de ring ar. I kurs be skriv ning en för falls tu di en står det att stu den - ter na får lära sig att ar be ta tvär ve ten ska pligt med kom - plexa, verk li ga pro blem. Ef ter våra er fa ren he ter stäm mer det myck et väl. Vi kom alla med oli ka er fa ren he ter och med skil da äm nes kun ska per i ba ga get. Det ta kan gi vetvis vara en stor för del när pro blem ska an gri pas, men kan även i sig själv ska pa kon flik ter. Ett ex em pel på det ta är att en sam hälls ve ta re och en na tur ve ta re säl lan pra tar sam ma språk och ofta har oli ka sätt att an gri pa pro blem. Då en na tur ve ta re är van att bry ta ner pro ble met i små de lar och stu de ra på mik ro ni vå, är en sam hälls ve ta re mer van att se sa ker i stör re per spek tiv. Som en följd av det ta blev vi tving a de att ar be ta un der and ra fö rut sätt ning ar än vad man nor malt gör på en kurs, där alla stu den ter har sam ma bak grund och in rikt ning. Även om det många gång er var job bigt, kan vi nu i efter hand se hur gi van de den na ar - bets form var och vi är övertygande om att dessa erfarenheter kommer att vara till stor nytta i våra framtida arbetsliv. I de kur ser som vi stu den ter van ligt vis mö ter är upp gif - tens stor lek noga an pas sad till ti den för kur sen. I falls tu di - en hade vi ett kom plext, verk ligt pro blem, där vi själ va var tvung na att be räk na tids åt gång och göra av gräns ning ar. Det vi sa de sig dock vara svårt. Am bi tions ni vån var för hög och vår upp fatt ning om hur myck et vi skul le hin na med att be hand la inom tids ra men för falls tu di en stäm de då ligt med hur det verk li gen blev. Det tog myck et läng re tid att tränga in i om rå det och me to di ken än vad vi trod - de, vilket gjorde att tidsbrist och omprioriteringar stän - digt var ak tu ellt. Även det ta är dock en bra lär dom att ha med sig för fram ti den, då vi säkerligen kommer ställas inför liknande problem många gånger. Gö te borgs sö dra skär gård är en del av kom mu nen som många mest för knip par med sol och bad. Som del ta ga re i falls tu di en har vi fått möj lig he ten att tränga in dju pa re i det ta om rå de och vi fick se och upp le va en mång fa cet te - rad mil jö, med vis sa pro blem, men fram fö rallt många möjligheter. Vi har träf fat många män ni skor, allt - ifrån stads de lens sty ran de till fö re - ta gar na och fas - Ka rin Karl feldt Carolina Porshede tig het sä gar na. Var je möte har hjälpt oss att för stå samman hang och pro - blem på ett helt an nat sätt än om vi hade läst en bok i äm - net. En falls tu die är allt så en unik möj lig het att få komma ut från skolans värld och in i verkligheten! Vi var alla i slu tet av våra ut bild ning ar el ler i bör jan av for skar stu di er na och det tror vi är en för del. Om vi va rit i bör jan av våra ut bild ning ar hade sä ker li gen den na upp - gift känts allt för svår och og rip bar, is täl let för ut ma nan de och spän nan de. Att vi dess utom har dju pa äm nes kun ska - per inom våra re spek ti ve om rå den bi drar till ytterligare trygghetskänsla. De främ sta lär do mar na som vi kom mer ta med oss från falls tu di en är dock inte förd ju pa de äm nes kun ska per, utan is täl let oer sätt li ga kun ska per om hur det är att ar be ta med sto ra och kom pli ce ra de pro jekt i det verk li ga li vet. Dess - utom har vi ska pat ett stort kon takt nät inom om rå den som lig ger ut an för det egna äm ne som rå det. Det ta är vik - tigt för fram ti den, då vi tror att det kom mer att bli allt vik ti ga re med sam ar be te över de klas sis ka dis cip ling rän - ser na, inte minst inom miljöområdet. Gö te borg den 24 ok to ber 23 Ka rin Karl feldt, for skar stu de ran de inom oor ga nisk mi ljö ke - mi, Chal mers tek nis ka hög sko la Ca ro li na Pors he de, stu de ran de inom stats ve ten skap, Gö te - borgs uni ver si tet

11 1 LIVSKRAFT OCH HÅLL BAR UT VECK LING I GÖ TE BORGS SÖ DRA SKÄR GÅRD Fö rord från re dak tö rer na I bör jan av som ma ren 23 fick vi upp dra get att samman stäl la det som do ku men te rats av stu den ter na un - der falls tu di en un der för som ma ren om Gö te borgs sö dra skär gård till en bok. Det vi sa de sig vara en om fat tan de upp gift att ta emot do ku men ta tion från 15 per so ner och samman fö ra det ta till en nå got så när en het lig bok. Efter - som inga tyd li ga rikt lin jer var upp sat ta för hur tex ter na skul le ut for mas var do ku men ten väl digt oli ka och kräv de re di ge ring ar, vis sa de lar mer än and ra. Ex em pel vis har nya fi gu rer in fo gats och tex ter har kor tats ner och skri vits om. Text do ku men ta tio nen var ändå för hål lan de vis väl - täck an de på de om rå den som falls tu di en om fat tat och bild do ku men ta tio nen var myck et god. Bo ken är in de lad i ett in led nings ka pi tel, me tod ka pi tel och ett ka pi tel för var je äm ne som rå de i falls tu di en. Till en del ka pi tel finns även bi la gor. Alla namn i bo ken pre sen te ras utan in bör - des ord ning och of tast i bok stav sord ning. Bo ken kan an vän das som en fak ta käl la inom vis sa om - rå den men är ock så tänkt att an vän das som in spi ra tion till tan kar om fram ti den så väl i Sö dra skär går den som i an - nan lik nan de mil jö. I me tod ka pit let i bo ken be skrivs en rad me to der kort fat tat. Syf tet med den na be skriv ning är att vid in tres se att ar be ta med falls tu di e me to der så skall man här hit ta en kort fat tad ver sion av dem på svens ka. Des sa me to der kan an vän das inom uni ver si te tet men ock så i ex em pel vis kom mu nalt ar be te. Det är vik tigt att dis ku te ra vart man vill kom ma i fram ti den och kom ma över ens om åt vil ket håll man vill sat sa efter som stör re för - änd ring ar i sam häl let krä ver läng re tids per spek tiv. Med falls tu di e me to der kan des sa dis kus sio ner fö ras ut i sam - häl let till män ni skor na det be rör direkt. De oli ka grup per na har i falls tu di en för sökt att hit ta positiva utvecklingar för Södra skärgården. Vad en positiv ut veck ling är kan det dock råda de la de me ning ar om. Om allt i Sö dra skär går den blir bät tre, ex em pel vis bät tre trans - por ter och bät tre ser vi ce, kom mer skär går den att bli en ännu po pu lä ra re bos tads ort än den är idag och det kan an ses som en god ut veck ling. Icke att för glöm ma är dock att vid för bät tring ar i bo en de mi ljön så sti ger fas tig - hetspri ser na och tax e rings vär de na och det an ses inte all tid vara de lar i en po si tiv ut veck ling. Vi vill tacka Gö te borgs mi ljö ve ten ska pli ga cen trum för den hjälp vi fått un der ar be tet med bo ken och för all tår ta som ni bju dit på, det har ökat vår ar bets glä dje! Gö te borg den 1 de cem ber 23 Char lot ta Svens son, Eli sa beth Un dén, Lisa He din

12 KAP 1 LIVSKRAFT OCH HÅLL BAR UT VECK LING I GÖ TE BORGS SÖ DRA SKÄR GÅRD 1 Livskraft och håll bar ut veck ling i Göteborgs södra skärgård Ill. Ebba Nor ström För fat ta re: Lisa He din Jes si ca Jöns son To mas Kå ber ger Char lot ta Svens son Eli sa beth Un dén Re dak tö rer: Lisa He din Char lot ta Svens son Eli sa beth Un dén 1.1 Nulägesbeskrivning och historik för Södra skärgården Aspe rö Brännö Don sö Köp stadsö Styrsö Vrångö Exempel på lösningar som studerats i falls tu di en Dubbelt antal helårsboende möjligt Kapitel Skärgården självförsörjande med fem vindkraftverk Kapitel I turismen finns en potentiell inkomstkälla Kapitel minuter från fastlandsterminalen till centrum Kapitel Många var inblandade i fallstudien Referenser 18

13 12 LIVSKRAFT OCH HÅLL BAR UT VECK LING I GÖ TE BORGS SÖ DRA SKÄR GÅRD Livskraft och håll bar ut veck ling i Gö te borgs sö dra skär gård Un der vår en 23 var Gö te borgs sö dra skär gård cen trum för upp märk sam he ten hos en grupp stu den ter och for s - ka re från Chal mers tek nis ka hög sko la och Gö te borgs uni ver si tet, sam la de vid Gö te borgs mi ljö ve ten ska pli ga cen trum. Må let var att hit ta möj li ga ut veck lings vä gar för en håll bar ut veck ling till år 223 för Styr sö stads del ge - nom ett me tod styrt ut red nings ar be te. Falls tu di en var fo ku se rad runt fyra äm ne som rå den: bo - en de, sys sel sätt ning, trans por ter samt ener gi, av fall och VA. De 16 stu den ter som del tog i stu di en var in de la de i fyra grup per med mel lan två och fem del ta ga re som fick var sitt äm ne som rå de att stu de ra. Stu den ter na kom från oli ka ut bild ning ar, allt från ar ki tek tur till ma te ma tik och stats ve ten skap, och var alla i en avslutande fas av ut bild - ning en. En mål sätt ning är att re sul ta tet från falls tu di en skall gyn na så väl bo en de som fö re tag och and ra ak tö rer i fal let. Fal let kan få nyt ta av de re sul tat och idé er som falls tu di en ger upp hov till och får del av den kun skap stu den ter och for ska re bär med sig. Grun den i en falls tu die är sam ar be - tet och ut by tet av kun skap mel lan de som ut för falls tu di - en och de som le ver och ver kar i fal let (Scholz, 2). Des sa båda grup per har oli ka rol ler i falls tu di ens ge nom - fö ran de men skall ge men samt fin na kor rekt be skriv ning av fal let, for mu le ra pro blem ställ ning ar och söka lös ning - ar. Just den na sam ver kan har efter lysts för att sva ra på de glo ba la ut ma ning ar na i strä van att fö re na en glo bal so ci al, eko no misk och eko lo giskt önskvärd utveckling har bland annat tagits upp i FN:s dokument Agenda 21 (FN, 1992, digital). Ti teln på 23-års falls tu die är Livskraft och håll bar ut veck ling i Gö te borgs sö dra skär gård. Livskraft syf tar till att be ly sa att öar na ska vara at trak ti va för män ni skor att leva på, att bo stä der och ar bet still fäl len ska kun na erbjudas befolkningen. Be grep pet håll bar ut veck ling myn ta des i Brunt lan d - rap por ten 1998, som var en rap port från Värld skom mis - sionen för miljö och utveckling. Hållbar utveckling defi - nierades som en utveckling vilken tillgodoser dagens be - hov utan att äv en ty ra kom man de ge ne ra tio ners möj lig het att till go do se sina be hov. Be grep pets re la ti va vag het har kri ti se rats, men ock så med fört att det fak tiskt kun nat an - Fi gur 1.1: Kar ta över Gö te borgs sö dra skär gård med de nu va ran de kol lek ti - va båt lin jer na ut ri ta de. (Väst tra fik) Fi gur 1.3: Tra fi ken är be grän sad på öar na. Här är ett ex em pel på vad som gäl ler på en av öar na, Brännö. (Foto: Tomas Kåberger)

14 KAP 1 LIVSKRAFT OCH HÅLL BAR UT VECK LING I GÖ TE BORGS SÖ DRA SKÄR GÅRD vän das och im ple men te ras av en rad oli ka sek to rer. Un der FN-kon fe ren sen i Rio de Ja nei ro 1991 togs Agen da 21 fram som är en kon kre ta re hand lings plan för hur oli ka sam häll sak tö rer så som fö re tag, or ga ni sa tio ner och myn - dig he ter kon kret kan ope ra tio na li se ra tan kar na från Brundt lan drap por ten. Håll bart re surs ut nytt jan de, livs - kraf ti ga sam häl len och mi ljö tän kan de i stör sta all män het genom sy rar idag de fles ta do ku men ten inom of fent lig pla ne ring och ofta också inom näringslivet. I ett hållbart samhälle ska såväl ekonomiska aspekter som miljöeffekter och sociala aspekter beaktas. En del av falls tu di ens upp gift är att bi dra till väl grun - dat be sluts fat tan de i kom plexa frå gor så som hur ett håll - bart sam häl le kan ås tad kom mas. Det in ne bär en ut ma - ning för de stu den ter, for ska re och hand le da re som me d - ver kar i falls tu di en. Ve ten ska plig han te ring av kom plexa sys tem har ofta för sum mats i forsk ning och ut bild ning, där fokusering på isolerade delar av problem är vanliga. En falls tu die ger även till fäl le för de for ska re och lä ra re som me dver kar att se vad de ras forsk ning och under vis - ning har för re le vans i verk lig he ten. Där med skul le en falls tu die kunna bidra också till att utveckla verk sam he - ten inom universiteten. Drygt två år före den dag stu den ter na star ta de sin del av fallstudien om Göteborgs södra skärgård började för - Fi gur 1.2: Vy från skär går den. (Foto: Ulf P An ders son) beredelserna. Göteborgs miljövetenskapliga centrum bjöd in in sti tu tio ner, myn dig he ter, fö re tag, or ga ni sa tio - ner och en skil da att läm na för slag till lämp li ga fall för en stu die. Mer än 2 fär di ga för slag in kom och be hand la des av en grupp be stå en de av lärare, studenter och re p re sen - tan ter från regionen. Livskraft och håll bar ut veck ling i Gö te borgs sö dra skär gård var den and ra falls tu di en av det ta slag i Gö te - borg. I falls tu di en 22, stu de ra des mo bi li tet och håll bar stad sutveck ling i stads de len Lund by (Engwall m.fl., 23). 1.1 Nu lä ges be skriv ning och his to rik för Sö dra skär går den Årets falls tu die hand la de om Gö te borgs sö dra skär gård, det vill säga Styr sö stads del i Gö te borgs stad. Stads de len har drygt 4 5 in vå na re och be står av ett tret tio tal stör re och min dre öar, se Fi gur 1.1. Sju av dem är be bod da året runt: Aspe rö, Brän nö, Don sö, Köp stadsö, Styr sö, Vrångö och Var gö, men falls tu di en kon cen tre ra de sig på de sex först nämn da då Var gö en dast har två in vå na re. Fö rut sätt - ning ar na är re la tivt plats spe ci fi ka och ski ljer sig från res - ten av Gö te borgs stad. Skär går den at tra he rar många män ni skor för rek re a tion och fri lufts liv med den spe ci el - la kom bi na tio nen av hav och land, se Fi gur 1.2. På som ma ren fler dubblas be folk ning en och sto ra mängder dagsturister besöker öarna, vilket ger ökad om - sätt ning för af fä rer och ser ve ring ar till ex em pel. Det re la - tivt ho mo ge na bos tads ut bu det be står till stör sta de len av fri lig gan de vil lor, med in slag av någ ra få hy res lä gen he ter och äldre bo en den. An ta let ar bet still fäl len i Sö dra skär går - den är ung e fär 82 styck en (Sta tis tisk års bok, 22), upp de la de på oli ka sek to rer. Många av de bo en de pend lar till fast lan det och des sa trans por ter sker främst via kol lek - tiv båt tra fik som an sluter till fast lan ster mi na len på Salt - hol men. Det finns be grän sat med for don stra fik på öar na, se Fi gur 1.3, och trans por ter na sker främst med last mo pe - der och skottkärror. Godshanteringen är dyr eftersom trans por ter na sker med båt. Av fallshan te ring en blir också dyr eftersom avfallet transporteras med båt in till fast lan - det. Elbehovet på öarna till go do ses från fastlandet. Det finns ar ke o lo gis ka spår från oli ka tids pe rio der, de ti di gas te från ste nål dern, på fle ra av öar na i Sö dra skär går - den. Styr sö om nämns i me del ti da käl lor och allt se dan 15-ta let finns det skriv na do ku ment som be rät tar om in vå nar na och går dar na på fle ra av öar na. Nam net Styr sö är känt se dan 12-ta let och kom mer för mod li gen av att ön an vän des som rikt mär ke för sjö fa ra re och har i så fall med ordet styra att göra (Andersson, 1983). Ur sprung li gen lev de be folk ning en i Sö dra skär går den av jord bruk i kom bi na tion med fis ke, sjö fart och lots - verk sam het. Jord bru ket var fram till slu tet av 18-ta let den viktigaste försörjningen, men minskade sedan under 19-ta let och upp hör de i prin cip helt ef ter and ra världs - kri get. Fis ke verk sam he ten har haft stor be ty del se i fle ra olika perioder, i synnerhet de perioder då sillstimmen har gått till, bland an nat un der 15- och 17-ta let. Un der dessa perioder anlades salterier och trankokerier på flera av öar na. Un der 18-ta let öka de fis kets be ty del se för för sörj ning en, till stor del tack vare för bätt rad tek nik. I sam band med det ta öka de be folk ning en på fle ra av öar na och ut präg la de fis ke lä gen väx te fram nere vid strän der na. I slu tet av 18-ta let ut ö ka des och för bätt ra des ock så fyr - verk sam he ten, lik som kom mu ni ka tio ner na till fast lan det (Wes ter lind, 1982; An ders son, 1983). Un der 19-ta lets för sta hälft fort sat te fis ke och an nan sjö fart sank nu ten verk sam het att vara de do mi ne ran de för sörj ning ar na för öbor na, men på 196-ta let in träf fa de en kris inom fis ke -

15 14 LIVSKRAFT OCH HÅLL BAR UT VECK LING I GÖ TE BORGS SÖ DRA SKÄR GÅRD Fi gur 1.4: Hem bygd smu se et på Aspe rö som rym mer myck et av Asperös historia på en förhållandevis liten yta. (Foto: Johnny Ny - lan der) ri nä ring en som då fick en kraftig nedgång. Dock har betydelsen av fraktfart i Södra skärgården ökat och idag är Donsö ett av de rederitätaste samhällena i hela Europa. Un der och 6-ta len sjönk det to ta la an ta let in vå na re i Sö dra skär går den (Fag her, 1983), men många som mar stu gor till kom un der den na tid och en del per ma - nent bos tä der över gick till att bli fri tids hus. Un der pe rio - den 195 till 197 låg det to ta la an ta let in vå na re stil la på cir ka 27. Ef ter 197 in träf fa de en be folk nings ök ning på ung e fär 75 per so ner om året. Nya bo stads hus upp för - des på fle ra av öar na, sam ti digt som fle ra av de hus som fung e rat som fri tids hus blev hus för per ma nent bo en de (Styrsö Generalplan, 1973) införlivades det tidigare självständiga Styrsö i Gö te borgs kom mun och ön Styr sö blev cen tral ort för stads de len. Pla ner på re la tivt sto ra sats ning ar på in fra - struk tu ren hade på bör jats un der de sis ta åren på 6-ta let och myck et av des sa pla ner kom att för ver kli gas un der 7-ta let. Kol lek tiv tra fi ken bygg des ut, Styr sö och Don sö samman bands med en bro, vä gar för bätt ra des och viss bil tra fik blev till å ten på någ ra av öar na. Vid a re så bygg des vat ten- och av lopps sys tem ut och fle ra sko lor, dag hem och vår dcen tra ler öpp na des. (Styr sö Ge ne ral plan, 1973) Sö dra skär går den klas sas som ett om rå de med högt kul - tur his to riskt vär de och hela om rå det är riks in tres se för fle - ra in tres sen såsom fisket, det rörliga friluftslivet och kulturmiljövården (Styrsö stadsdelsnämnd, 21). Öar na i Sö dra skär går den be trak tas of tast i stu di en som en en het av prak tis ka skäl. Dock ski ljer sig öar na åt, vad det gäl ler tra di tio ner och fö rut sätt ning ar. Ned an fö ljer en be skriv ning av de stör sta öar na inom stadsdelen Styrsö Aspe rö Aspe rö har en yta på 95 hek tar och där bor cir ka 43 per - so ner. Av dem som är ar bets fö ra är det bara en av sju som har sin ar betsplats i stads de len. På ön finns för sko la och låg sta di es ko la. Här finns ock så en spe ce ri af fär med post och en kiosk med som mar ca fé, en fri tids gård och ett hem bygd smu seum, se Fi gur 1.4. Fi gur 1.5: Det öpp na Gär det på Brän nö be tas av får och är ett av - brott i den an nars ber gi ga ter räng en. (Foto: Joh nny Ny lan der) Kyr kan har all tid haft stor be ty del se för öbe folk ning en, och både pingst för sam ling en och stats kyr kan är re p re sen - te ra de med lo ka ler (Dan bratt, 1966). Na tu ren är varierande men re la tivt lum mig med asp, ek och björk som de van li gas te träds la gen. Be byg gel sen av speg lar till viss del den gamla strukturen där fiskarbönderna bodde läng re in på ön vid den bruk ba ra mar ken, me dan fis kar na bod de nära vatt net, bå ten och bryg gan. Förr syssla de de boende på Asperö i huvudsak med inomskärsfiske och ut - över fis ket var han del med fisk en av öns huvud nä ring ar (Dan bratt, 1966). Den nor ra de len av ham nen, med sina bryg gor och sjöbodar anses vara en kulturhistoriskt värdefull miljö (Lönnroth, 2) Brän nö Brän nö är en av de nord li gas te och den näst stör sta ön i Gö te borgs sö dra skär gård med sina 31 hek tar (Bjel ken - dal och To rin, 1991). Där bor knappt 8 per so ner (Styr sö stads dels nämnd, 21) men un der som mar hal - vå ret fler dubblas be folk ning en. Det finns en af fär med post ser vi ce, en kiosk, ett pen sio nat och ett värds hus på ön samt för- och låg sta di es ko la. De fles ta bo fas ta pend lar till fast lan det för ar be te el ler stu di er. Mel lan Brän nös båda båt håll plat ser, Brän nö Röd sten och Brän nö Hus - vik, sträck er sig en väg som fö ljer sam ma sträck ning se - dan år hun dra den till ba ka och längs vil ken myck et av Brän nös be byg gel se lig ger. Ön be står till stor del av berg med ett fler tal dju pa dal gång ar av vil ka någ ra är för bund - na med det öpp na Gär det på öns öst ra del, se Fi gur Don sö Don sö har en yta på 162 hek tar och där bor cir ka 139 per so ner (Styr sö stads dels nämnd, 21). På Don sö finns det för-, låg- och mel lan sta di es ko la, bank samt livs me - dels bu tik med post ser vi ce. Det finns en stads kyr ka och en miss ion skyr ka och en stor del av be folk ning en på Don sö är ak ti va i nå gon av des sa. Ön genom kor sas i öst-väst lig rikt ning av ett dal stråk som vid gar sig till ett gär de på öst si dan. Sö dra de len av ön be står av kala berg. Hela ön har till viss del lä från and ra öar och i kom bi na -

16 KAP 1 LIVSKRAFT OCH HÅLL BAR UT VECK LING I GÖ TE BORGS SÖ DRA SKÄR GÅRD tion med att det finns fle ra vi kar lämp li ga att an kra upp en båt i så an sågs ön vara en bra plats för bo sätt ning re dan ti digt. Det finns läm ning ar från ste nål dern vid den nu va - ran de kyr ko går den. Be folk ning en har ge nom år hun dra - de na för sörjt sig på en kom bi na tion av jord bruk och fis ke (Wes ter lind, 1982). Fis ket och sjö far ten har fort satt att ha en stor be ty del se för Don sö, även om an ta let fis ka re och fis ke bå tar har min skat re jält och det nu me ra mest lig ger fri tids bå tar i ham nen, se Fi gur 1.6. Frakt flot tan har ökat kraf tigt un der hela 19-ta let, i syn ner het från och med 7-ta let, och den ökar fort fa ran de både vad det gäl ler an tal bå tar och i ton na ge räknat Köp stadsö Köp stadsö, el ler Kös sö som ön kal las, är 9 hek tar till ytan. Där bor drygt 1 åre trunt bo en de. Ny li gen har man byggt om en gam mal sko la till för sko la och lo ka ler - na an vänds ock så för all män na mö ten av oli ka slag. I an - slut ning till det ta hus byggs nu en ser vi ce cen tral som bland an nat ska ha ut läm ning av var or. Vä gar na på ön är myck et sma la och till och med cy kel tra fik är för bju den på som mar hal vå ret, i stäl let an vänds skott kär ror för trans por ter på ön, se Fi gur 1.7. Från ham nen går en sling ran de väg upp för för att se dan för svin na ner i den dal gång som dö ljer den stör sta de len av be byg gel sen. Byn på Köp stadsö har en re la tivt li ten ut sträck ning och små träd går dar, ofta häck om gär da de, om ger hu sen. Ve ge ta - tio nen är ett vik tigt in slag i mil jön (Bjel ken dal och To rin, 1992). Byn an ses vara en av de bäst be va rade i Sö dra skär - går den och den ger ett pit to reskt in tryck. Köp stadsö har aldrig va rit nå got fis ke lä ge, utan det fis ke som har be - dri vits har mes ta dels va rit för hus be hov. De som har bott där för sörj de sig förr på skepps fart och jord bruk (Fha ger, 1983). Som mar gäs ter na har haft en stor be ty del se för ut - veck ling en på Kössö Styr sö Styr sö är huvud ön i Gö te borgs sö dra skär gård och om fat - tar ung e fär 35 hek tar mark. Där bor cir ka 144 per so - ner (Styr sö stads dels nämnd, 21). Det finns viss ser vi - ce verk sam het på ön, så som vår din rätt ning ar, äldre bo en - de, se Fi gur 1.8, grund sko la och stads dels för valt ning en har sina lo ka ler där. Vid a re finns det min dre livs me dels - bu ti ker, post ser vi ce, bank kon tor samt yt ter li ga re någ ra bu ti ker, kios ker och ser ve ring ar, ett pen sio nat samt fle ra kyr kor med för sam lings sa lar. Ar bets plat ser finns dels hos pri va ta fö re tag, dels inom det lo ka la ser vi ceut bu det och den kom mu na la verk sam he ten, men en stor del av be - folk ning en pend lar till Gö te borg var je dag. Som mar gäs ter na ökar sta digt men ma jo ri te ten av des sa åker bara ut över da gen. Be byg gel sen är fram för allt lo ka - li se rad till de nor ra de lar na av ön och be står i huvud sak av en- och två fa miljshus (ÖP, 1992). Ön har en gan ska om - växlande terräng med ett obebyggt bergsområde i söder som förr fun ge ra de som ut mark. Be folk nings tren den har varierat lik som för skär går den i stort, men se dan 197 har be folk nings ök ning en på Styr sö va rit sta bil vil ket har medfört att det råder brist på bostäder (ÖP, 1992). Fi gur 1.6: I ham nen på Don sö finns nu me ra mest fri tids bå tar men de gam la fis ke bo dar na vi sar på att fis ket en gång va rit en stor sys - selsättning här. (Foto: Jessica Jönsson) Fi gur 1.7: På Köp stadsö är en dast skott kär ror till åt na som trans - port me del. Här står de par ke ra de vid kol lek tiv tra fi kens båt bryg ga. (Foto: Jessica Jönsson) Fi gur 1.8: Äldre bo en det på Styr sö är be lä get in till båt bryg gan för skär gårds bå tar na med ut sikt över ha vet. (Foto: Ulf P An ders son) Vrångö Vrångö är till ytan 19 hek tar och där bor cir ka 38 per - so ner. Det är den syd li gas te be läg na ön med åre trunt bo - en de i Sö dra skär går den och na tu ren på min ner om den hal länd ska med de grun da sand bott na de vi kar na och den låga vind pi na de väx lig he ten (Styr sö stads dels nämnd,

17 16 LIVSKRAFT OCH HÅLL BAR UT VECK LING I GÖ TE BORGS SÖ DRA SKÄR GÅRD 21). Den ser vi ce som finns ryms i det al lak ti vi tets hus som upp för des ef ter ide el la in sat ser Där finns post - ser vi ce, af fär, hem tjänst, låg sta di es ko la och för sko la (Vrångö, 23, digital). Be byg gel sen på Vrångö lig ger som ett band tvärs över ön, från ost till väst. I väs ter vid fis ke ham nen är be byg gel sen mer kon cen tre rad än i ös ter där fär je lä get lig ger. Det finns få ar bet still fäl len på ön ut - över de som finns inom ser vi ce- och fis ke verk sam het och den stör sta de len av be folk ning en mås te pend la. Fis ke och sjö fart är dock fort fa ran de en vik tig nä ring på ön. Un der se na re år har an ta let havs gå en de far tyg ökat och sju stör re fis ke bå tar har nu me ra sin hem ma hamn på Vrångö, se Figur 1.9. Idag är Vrångö en po pu lär badö. Både djur- och växt li - vet är rikt på ön och fle ra säll syn ta ar ter finns. Om rå den i sö der och norr till sam mans med ett fler tal hol mar och skär runt omkring är naturskyddsområde (Vrångö, 23). Fi gur 1.9: Här är falls tu di eg rup pen på stu di e be sök i Vrångö hamn som var un der ut byg gnad vid tid punk ten för be sö ket. I bak - grun den syns en fis ke båt. (Foto: Ulf P An ders son) 1.2 Ex em pel på lös ning ar som stu de rats i falls tu di en Med skär går dens små öar har stads de len pro blem lik nan - de dem som finns i gles bygd skom mu ner. Sam ti digt är man en del av stor sta den Gö te borg. Det ta le der till spe ci - el la fö rut sätt ning ar för fram tids lös ning ar. Vil ka lös ning - ar som väljs har kon se kven ser i fle ra di men sio ner. Det på - ver kar de so ci a la vill ko ren för de bo en de. Det får kon se - kven ser för den lo ka la mil jön och för glo ba la miljö - problem, så som kli mat fö rän dring ar. De eko no mis ka kon se kven ser na för oli ka ak tö rer och för Gö te borgs kom mun på ver kas ock så i hög grad Dubbelt antal helårsboende möjligt Kapitel 3 Idag bor ung e fär 4 5 män ni skor i Styr sö stads del i ett ho mo gent bo en de som mest be står av vil lor, se Fi gur 1.1. I den na del av falls tu di en un der sök tes oli ka kon se - kven ser av en ut ö kad be folk ning och hur bo en det då skul le kun na se ut. Re sul ta tet vi sa de att dub belt an tal he lårs bo en de på öar - na var möj ligt. Med skär gårds an pas sad ar ki tek tur skul le be byg gel se ka rak tä ren i sin hel het kun na vara fort satt en - het lig om än en för tät ning av be byg gel se mi ljön skul le ske. Mer om bo stads frå gor kan lä sas i Kapi tel Skärgården självförsörjande med fem vind kraft verk Kapitel 4 El nät och av lopps sys tem är vik ti ga de lar i sam häl lets in - fra struk tur. Må let med den na del av falls tu di en är att visa möj li ga fram tids bil der av Gö te borgs sö dra skär gårds fy - sis ka flö den av el, vat ten, vär me, av lopp och av fall. Oli ka tänk ba ra tek nis ka lös ning ar dis ku te rades i falls tu di en, till ex em pel lo kal av fallshan te ring i form av kom pos tan läg g - Fi gur 1.1: En ty pisk bild i Sö dra skär går den där den främ sta bo en de for men är vil la. (Foto: Ulf P An ders son)

18 KAP 1 LIVSKRAFT OCH HÅLL BAR UT VECK LING I GÖ TE BORGS SÖ DRA SKÄR GÅRD Fi gur 1.11: El för sör jning med hjälp av vind kraft un der sök tes av fallstudien. (Foto: Ulf P Andersson) ning, rö tan läg gning, när vär me verk och upp värm nings - sys tem så som vär me pum par och sol fång a re samt el för - sör jning ge nom till ex em pel vind kraft verk, se Fi gur Det vi sa de sig ex em pel vis att fem vind kraft verk skul le vara till räck ligt för att göra skär går den själv för sör jan de på el om an ta let in vå na re är 5 styck en och ener gi ef fek ti - vi se ring ar görs. En sats ning på vind kraft känns na tur lig efter som falls tu di en vi sa de på att alla ak tö rer tyck er att det är vik tigt att skär går den inte bi drar till en glo bal kli - mat på ver kan. Mer om ener gi frågor kan lä sas i Ka pi tel I tu ris men finns en po ten ti ell inkomstkälla Kapitel 5 Bo sätt ning har i alla ti der va rit nära för knip pat med möj - lig he ten att för sör ja sig, och i Sö dra skär går dens fall kun - de lo kalt själv hushåll och na turb ruk er sät tas med ar bet - still fäl len på fast lan det. I drygt tret tio år har det fun nits täm li gen goda all män na kom mu ni ka tio ner mel lan Gö te - borg och skär går den och många har ar be tat på fast lan det. Fram gångs ri ka ex em pel på ak ti vi te ter som ska par ar bet - still fäl len från and ra skär gårds om rå den om fat tar främst en ut veck lad be söks nä ring. Havs mi ljön upp levs som at t - rak tiv av många och det är där för lätt att locka be sö ka re till skär går den, re dan idag re ser ett stort an tal män ni skor ut i skär går den som mar tid. Tu ris men har po ten ti al att ut veck las yt ter li ga re på öar na och fler ca fé er lik nan de det som finns på Don sö, se Fi gur 1.12, kan dri vas. Mer om arbetstillfällen kan lä sas i Ka pi tel minuter från fastlandsterminalen till cen trum Kapitel 6 Syf tet med den na del av falls tu di en är att ge idé er och möj li ga lös ning ar för ut form ning av trans port sys te met. Des sa ska ver ka för en håll bar ut veck ling ge nom att upp - fyl la kri te ri er na god trans port ser vi ce, låg mi ljö på ver kan och god eko no mi. Pro blem med re san det idag för de öbo en de rör tur tät - het, res tid och till gång en på par ke rings plat ser på fast - lands ter mi na len. I den en kät som genom för des av den na del av falls tu di en an gav många det ta som vik ti ga aspek ter. Ett pro blem för sam häl let är att lösa den öka de tra fi ken med öka de mäng der ut släpp av väx thus ga ser som följd. Fi gur 1.12: Don sö hamn ca fé är öp pet året runt och er bju der bland an nat lunch och det egen till ver ka de Don söb rö det. (Foto: Jessica Jönsson) Fi gur 1.13: Med en balk ba na av ex em pel vis den na typ kan snab - ba trans por ter gö ras med låg ener gi åt gång och utan an vänd ning av fos si la bräns len. Den na typ av balk ba na kal las Fly Way. (Fo to - montage: FlyWay) Ett fram ti da trans port sys tem bör möj lig gö ra ett min skat an vän dan de av fos si la bräns len. I en kä ten sva ra de många att de skul le kun na tän ka sig att min ska sitt bi lå kan de om det fanns fler snab ba kom mu ni ka tio ner in till cen trum. En lös ning på en så dan kom mu ni ka tion skul le till ex em - pel kun na vara en så kal lad balk ba na, se Fi gur Med det ta trans port sys tem skul le en resa från ex em pel vis Fis - ke bäck, via Frö lun da, till Gö te borgs cen trum ta ung e fär 1 mi nu ter. Mer om trans por ter kan lä sas i Ka pi tel 6.

19 18 LIVSKRAFT OCH HÅLL BAR UT VECK LING I GÖ TE BORGS SÖ DRA SKÄR GÅRD 1.3 Många var in blan da de i falls tu di en I årets falls tu die del tog 16 stu den ter från Gö te borgs uni - ver si tet och Chal mers. De ar be ta de med fal let un der 1 veck or och hade stöd av 2 hand le da re samt yt ter li ga re 5 for ska re. För när ma re pre sen ta tion av del ta gar na och av falls tu di en som kurs se bi la gor na 1.1 och 1.2. Stu den ter na i årets falls tu die har läst ut bild ning ar vid mi ljö ve ten skap, ma te ma tisk sta tis tik, ge o ve ten skap, stats - vetenskap, ekonomisk geografi och kulturvård vid Göte - borgs uni ver si tet samt ar ki tek tur, oor gan sik mi l jö ke mi, elek tro tek nik, mas kin tek nik- och väg och vattenut bild - ning ar på Chalmers. I ar be tet me dver ka de ock så ett stort an tal per so ner från stadsdelen och övriga Göteborg. Studenterna samverkade 1.4 Re fe ren ser direkt med ungefär 3 personer i referensgrupper och stod i kon takt med yt ter li ga re ung e fär 3 ex per ter från bland an nat Sö dra skär går den. När fram ti da ut veck lings - varianter skulle utvärderas gick ungefär 45 personer ut - vär de rings ba nor där de un der ett par tim mar fick be döma oli ka va ri an ter av Sö dra skär går dens fram tid. Stu den ter na träf fa de även skär gårds bor i sam band med att de un der en dag ar be ta de i nå gon av verk sam he ter na i Sö dra skär går - den. Per so ner som va rit falls tu di en spe ci ellt be hjäl pli ga har räk nats upp i en tack lis ta i bör jan av bo ken. Dess - utom me dver ka de hela 398 personer genom att fylla i en enkät med frågor om skärgårdens fram tid. Tryckt käll ma te ri al och litteratur An ders son, Sti na. (1983). Styr sö: Från is tid till nu tid: kul tur - min ne, na tu rom rå de Gö te borgs ar ke o lo gis ka mu seum. Gö te - borg. s. 2-4, 44-49, 54-55, 58-63, ISBN Bjel ken dal, G och To rin, G (1992). Äl vas kä ren. En bok om Gö te borgs skär gård. Ra bén och Sjög ren. Gö te borg. Dan bratt, Fol ke (1966). Styr sö sock en : ur dess his to ria från forn tid till nu tid. Styr sö kom mun, Styr sö. Eng wall Ylva, Koucky Mi cha el, Kå ber ger To mas och Scholz Ro land (23), Mo bi li tet och håll bar stad sutveck ling - Lund - by på gång, Chal mers tek nis ka hög sko la och Gö te borgs uni - ver si tet, i ma nu skript. Fha ger, H. (1983). Styr sö: Skär går dens his to ria. Eget för lag. Don sö. S. 44. Lönn roth, Gu drun (2). Kul tur his to riskt vär de full be byg - gel se i Gö te borg : ett pro gram för be va ran de. Stads byg gnad - skon to ret Gö te borg. ISBN: Scholz, R.W. (2). Mu tu al Le ar ning as a Ba sic Prin ci ple of Trans di sci pli na ri ty. Trans di sci pli na ri ty: Joint Pro blem-sol ving among Sci en ce, Tech no lo gy and So ci e ty. In. R.W. Scholz et. al (eds). Work bo ok II: Mu tu al le ar ning ses sions. (Vol. 2). Haff - mans Sach buch Ver lag AG Zu rich. pp Sta tis tisk års bok (22), Sta tis tisk års bok Gö te borg 21 /22 Styr sö Ge ne ral plan (1973). Stads byg gnad skon to ret. Gö te - borg. s. 17, 32-36, Styr sö stads dels nämnd (21). In for ma tions ma te ri al från Styr sö stads del nämnd. Bok slut 21. Wes ter lind, Ann Mari. (1982). Gö te borgs sö dra skär gård. Gö - te borg. I se ri en Kus tor ter i Gö te borgs och Bo hus län. ÖP (1992). Över siktsplan.öp92 Gö te borgs stads byg gnad s - kon tor, mars 1992s. 6-8, 13. Di gi ta la käl lor (di gi tal) FN (1992), ka pi tel 35, Agen da 21. Do ku ment an ta get vid FN:s kon fe rens om mil jö och ut veck ling i Rio de Ja nei ro. dev/do cu ments/agen da21/eng - lish/agen da21 toc.htm på eng el ska, och l - jo.gu.se/agen da21 Vrångö (23)

20 2 Me to der för en falls tu die i sam häl let Ill. Ebba Nor ström För fat ta re: Lisa He din Michael Koucky Char lot ta Svens son Elisabeth Un dén Re dak tö rer: Lisa He din Char lot ta Svens son Eli sa beth Un dén 2.1 Lära kän na fal let Fallmöte Material- och energiflödesanalys In ter vju er Konstruera scenarier Analys inom ramscenarier Systematisk scenarioanalys Modellering av dynamiska system Utvärdera Referensmöten Livscykelanalys Material- och energiflödesanalys Utvärderingsbana Beslutsteori och beslutsanalys, MAUT Enkät Utvecklingsförhandling Styra utvecklingen mot en önsk värd va ri ant Arbetsgången i stort för fallstudien i Göteborgs södra skärgård Studenternas uppfattning om fallstudien Ordlista Re fe ren ser 28