Svan käl la våt mark spark

Transkript

1 Svan käl la våt mark spark Bevarande av biologisk mångfald Återställande av landskapsbild Främjande av friluftslivet Rening av dagvatten

2 Bio lo gisk mångfald inom sta dens gränser Be grep pet våtmarkspark in ne bär en kvartett av mål sätt ning ar för om rå dets ka rak tär, sköt sel och till gäng lig het. 1 lång sik tigt skydd för den bio lo gis ka mång fal - den i våt marks mi ljö 2 åter ska pa den öp pen het som det gam la kul - tur lands ka pet erbjöd 3 till gäng lig het för all män he ten ett rek re a - tion som rå de lätt att nå och där när bo en de och be sö ka re från sta den kan häm ta kraft och in - spi ra tion 4 an vänd ning av våt mar ken som vat ten re nings - an läg gning med bio lo gis ka me to der Vattenståndet i fiskodlingsdammarna reglerades med hjälp av dessa munkar i trä. Gammalt kulturlandskap Som alla mar ker i den na del av Sve ri ge har Svan käl la en brukningshistoria. De magra markerna utnyttjades tidigare för ved täkt och ex ten sivt bete. På 1700-ta let di ka des våt - mar ken ut och od la des upp. Här star ta de John Al bert Ahl - bäck fis kod ling år Un der till 1960-ta let blomst - ra de den na och här od la des bland an nat karp, ruda och regn bågs lax för för sälj ning. Kar pyng el im por te ra des från Tysk land och där i från kom ock så blo dig lar som då an vän - des inom sjuk vår den. Un der en pe riod sål des blo dig lar till apo tek la des fis kod ling en ned och om rå det läm na des till igen väx ning och blev mer och mer otill gäng ligt. Det finns fort fa ran de många syn ba ra läm ning ar från fiskodlingstiden. Det är dammar och vallarna runt dessa, val lar som på fle ra stäl len fung e rar som under lag för sti - gar na i om rå det. Det finns även res ter av ett par gam la mun kar som reg le ra de vat ten ni vån i dam mar na. En finns vid ut lop pet och en där vatt net från grod dam men rin ner un der gång sti gen. Förutom de vanliga vattenfåglarna har även rarare arter som smådopping och rödbena setts i Svankälla efter restaureringen. Den bruna kärrhöken har inte lämnat sin häckningsplats. Vär de full fågelmark Dam mar na med om gi van de löv- och barrs ko gar har lock at många få ge lar ter, och om rå det är en av Gö te borgs många intressanta fågellokaler. Förutsättningarna för fågellivet änd ra des i takt med igen väx ning en. För att gyn na fåg lar som små dop ping an la des en ny damm Ett få gel torn byggdes också i områdets västra del. För att stär ka om rå det som få gel lo kal har nu huvud dam - mens strän der flack ats ut för att gyn na va da re som kan nyttja lokalen som rastlokal under sina flyttningar. En del av den igen väx ta dam men i väs ter har grävts ut och fått en vat ten spe gel. Den na har an lagts så den miss - gyn nar fisk för att kun na bli en bät tre lo kal för t.ex. små - dop ping en. När pro me nad sti gens drag ning be stäm des la - des den så att den bru na kärr hö ken inte skul le bli störd på sin häckningslokal. 2

3 Be skå da fåglarna För att kun na stu de ra få gel li vet har det byggts ett få gel - torn med handikappsanpassad nedervåning i områdets öst - ra del och ett gömsle väs ter om huvud dam men. Här kan bl.a. min dre hack spett, hä ger och vat ten rall be skå das. Öv ri ga bio lo gis ka vär den Sö der om våt mar ken finns ett be stånd av or ki dén grön vit nat tviol. I skym ning en kan man även se den nor dis ka flad - der mu sen. På vår en kan man höra gro dor na spe la i en vack er kör, fram för allt van lig gro da och åker gro da finns i sto ra mäng der i små vatt nen runt Svan käl la. Svan käl la om - rå det har säll synt goda fö rut sätt ning ar för grod dju ren. Den södra dammens vattennivå har säkerställts samtidigt som en del av ve ge ta tio nen har röjts bort för att stär ka dam - mens goda grod mi ljö. Bland de ryg grads lö sa dju ren kan den ny fik ne hit ta röd - lis ta de ar ter av både sötvat tens snäck or och land le van de in - sek ter. På någ ra träd stam mar kan man fin na de in tres san ta svamparna trollhand och tegelticka. Dessa finns i områdets vä stra del där myck et av busk- och träd skik tet har spa rats. Väns ter: Utsikt från gömslet som lig ger vid dam - mens vä stra sida. Ned an: Den vä - stra de len av om - rå det har en naturlig karaktär som bara krä ver lätt slyröjning emellanåt. Fågeltornet nås via en handikappsanpassad ramp. Om rå dets skötsel Efter som en stor del av om rå det har en his to ria som od - lings lands kap är sköt seln vik tig. Många ar ter som ger om - rå det bio lo gis ka vär den är gyn na de av brukande och skul le för svin na om igen väx ning en får gå för långt. Även om rå - dets vär de för fri lufts li vet för stärks av en sköt sel som hål - ler ut blick ar fria. Det är främst om rå dets öst ra del som har en odlingshis to ria me dan den vä stra de len har en mer nä - ringsfattig skoglig karaktär som kan behållas med punktinsatser. 3

4 Plats för åter ska pan de av den mänsk li ga kraften Ge nom ut byg gna den av våt mark spar ken Svan käl la har nya möjligheter till rekreation och återhämtning skapats. Må - let om ökad till gäng lig het har nåtts ge nom nya stig drag - ningar, informationstavlor och parkeringsplatser. Målet om nya kva li te ter i rek re a tio nen har upp nåtts ge nom en ny metarbrygga och bättre tillgänglighet till utsiktspunkter. Ge nom åt gär der för att ga ran te ra den bio lo gis ka mång fal den har ock så en långs ik tig kva li tet i den na spe ci - el la mil jö våt mark spar ken upp nåtts. Ut sikt för vyer och kon tem pla tion Bil den ned an vi sar ut sik ten från ber get i nor ra de len av om rå det. Här finns en ut siktsplats med en en kel bänk, som man når med en na tur stig. Ber get ger en god över blick över våt mark spar ken med sina vat ten speg lar och skif tan de na tur ty per. Få gel lä ten och ljud från vin den dö ljer här sta dens brus. Plat sen läm par sig för så väl kon tem pla tion som över blick, som egen till flykt och ge men samt mål för en sön dags ut flykt. Med barn vagn el ler jog gings kor Bil den till hö ger vi sar den nyan lag da sti gen ge nom björk - skogen intill våtmarkens öppna yta. Stigen är grusbelagd för att kän nas mer na tur mark san pas sad. Den läm par sig där för för en dag lig mo tions run da, jog ging, stav gång eller van lig pro me nad. Sam ti digt är den så bred och med så rim - li ga lut ning ar att det går att dra en barn vagn hela vä gen. 4

5 Det ta är vik tigt för att fa mil jer med barn skall kun na ut - nytt ja och nju ta av par ken. Det nya få gel tor net i nor ra om rå det är mest in rik tat på att kun na fö lja få gel li vet. Men ock så här kan man dra sig tillbaka till en naturmeditation. Bryg ga för mete och mat Den in fäll da bil den vi sar den nyan lag da bryg gan vid våt - mar kens sö dra sida, där en vy öpp nar sig mot vatt net. Plat - sen har ett bra läge för att stan na till längs pro me na den runt våt mark som rå det. En bryg ga har kva li te ter för en an - nan typ av upp le vel ser än ber gets topp. Man kan meta och där med vara när va ran de i na tu ren. Man kan ock så ta en paus i skogs van dring en och slå sig ned med strand känsla. Nära bo stads om rå det Ger re backa Ett vik tigt mål har va rit att kny ta sam man Svan käl la med bo stads om rå det Ger re backa. Svan käl la är ett nytt när strö v - område för Gerrebackaområdet. En gångväg har anlagts mellan Gerrebacka och Svankälla, med informationsskylt vid en trén till Svan käl le om rå det. Från den na en tré är det 750 meter till närmaste busshållplats, Ridhästvägen. Denna håll plats har di rekt för bin del se med Kär ra, Backa och Gö te - borgs cen trum Välkommen från stan! Bil den ned an vi sar en trén från Svan käl le vä gen, där det finns informationstavla och parkeringsplats. Detta är den na tur li ga en trén för be sö ka re som kom mer med bil från and ra de lar av sta den. Även cyk lis ter som fö ljer gam la Kung älv svä gen kom mer lämp li gen till Svan käl lan via den - na en tré. 5

6 Konstruerad för re ning av dagvat ten Nybyggnad i området ger belastning av föroreningar Ger re back a om rå det på Hi sing en är ett av Gö te borgs mer ex pan si va om rå den. Det ta har lett till att många hus och vä gar an lagst inom Svan käl las av rin nings om rå de. Vil la om - rå det upp tar nu ung e fär hälf ten av avrinningsområdets yta. Här finns nu drygt m² hård gjord yta. Jäm fört med in ner sta den är an de len hård gjord yta li ten och ut sla - get på hela av rin nings om rå det för Svan käl la blir an de len bara 2 3 pro cent. Med avrin ning en från vä gar kom mer as falts- och däcks - res ter blan dat med fö ro re ning ar från driv me del och broms band m.m. Från bygg na der kom mer ur la ka de me tal - ler m.m. När ytor hård görs och reg net inte pas se rar mark och ve ge ta tion hålls inte hel ler ned er bör dens kvä ve kvar utan fly ter di rekt ut i vat ten dra gen. Dammens utlopp grävs ut Groddammens utlopp har tätats för att säkra tillräckligt högt vattenstånd. Hydrologiska data Avrinningsområdets storlek m² Öp pen vat ten spe gel m² Hård gjord yta m² Ne der börd Av dunst ning från lan dy ta Av dunst ning från vat ten yta Me del flö de ut från dam men Me del hög flö de ut från dam men Hög sta hög vattenflö de på 50 år Me del låg vat ten fö ring (och läg sta) 880 mm/år 320 mm/år 610 mm/år 9,3 l/s 80 l/s 240 l/s 0 l/s Dam mar nas vo lym m³ Huvuddammens omsättningstid 1 månad Plat sen hade goda fö rut sätt ning ar och dessa har nyt t jats på ett sätt som har gett ett sys tem som myck et väl tar hand om fö ro re ning ar na från den mänsk li ga verk sam he ten. Re - dan i bo stads om rå det Ger re backa finns en dag vat ten han - te ring som ger för sta re ning ge nom att dag vatt net leds ut i ett sy tem med öpp na di ken och små dam mar. Dä r ef ter går vattnet till "groddammen" där det ytterligare renas från par tik lar och även en viss kvä ve re ning sker. Grod dam mens vik ti gas te funk tion är att vara en plats där grodor och andra amfibier kan leva och föröka sig. Genom huvuddammens relativt långa omsättningstid, ca 1 månad är fö rut sätt ning ar na för re ning goda. Man räk - nar med att våt mar ker kan rena bort 0,5 ton kvä ve per ha och Svan käl la har drygt en ha ak tiv yta. Be last ning en av kvä ve är inte så stor, bara ca kg per år. Det kom - mer ändå att fin nas en del kvä ve i ut gå en de vat ten men re - ning en kan inte gö ras bät tre. För ändrad hy dro lo gi Områdets vattenbalans har ändrats vid ett flertal tillfällen genom tiderna. Störst och mest variationsrikt var flödet när mar ker na var kal be ta de någ ra hun dra år bak åt i ti den. När våtmarken dikades ut ökade magasineringsförmågan nå got och av rin ning en jäm na des ut. När sko gen åter bred - de ut sig öka de av dunst ning en och flö det ut min ska de i sam ma grad. Un der pe rio den med fis kod ling i dam mar var troligen variationen i flödet stor med många tillfällen med nollflöde. När Gerrebackaområdet byggdes ökade återigen av rin ning en och vatt net från de drä ne ra de ytor na ökar flö - destopparna. 6

7 Ombyggt utlopp Dam men har fått ett nytt ut lopp som ska kun na han te ra de så väl låga som höga flö den som ned er bör dens obe räk ne - lig het ger. I me del tal rin ner det över be tong kan ten strax un der 10 li ter per se kund, ett mått ligt flö de. Ett så här li tet avrinningsområde drabbas i stort sett årligen av nollflöde, dvs inget vat ten rin ner ut. Då bäck bott nen ned ströms kryl lar av grä van de in sek ter och and ra djur är en ut tor k - ning men lig för den bio lo gis ka mång fal den. I ut lop pets cen trum finns en V-for mad förd jup ning som, när vat ten - ni vån sjun kit till den ned re trös keln, släp per ut en min dre mängd vat ten, till att bör ja med ca 4 li ter per se kund. Sedan min skas flö det snab ba re än av sänk ning en i höjd genom att bred den på öpp ning en min skar med dju pet. I sam ver kan med att våt mar kens tor vom rå den långs amt släp per vat ten, ska det ta så långt det är gör ligt för säk ra ett grund flö de för att väta bäck bott nen ned ströms. Ut lop pet ska ock så vara kon stru e rat för att kla ra de höga flö den som ibland ska pas se ra ut. I me del tal är hög sta flö det var je år 80 li ter per se kund, men en gång per 50 år nås ett flö de på ca 250 li ter per se kund. Ut lop pets mit ten - del kla rar att släp pa ut ca 60 li ter per se kund. Vid stör re flö den tas hela bred den på 2,2 m i an språk och vid ett fem - tioårs flö de (ett flö de som sta tis tiskt sett in träf far en gång per fem tio år) går vatt net upp mot kant ste nar nas topp. Strömsträckan nedanför utloppet blir hårt ansatt vid sto ra flö den. För att hål la kvar bott nen så har sto ra block lagts ut. Des sa är lag da så att de även mo del le rar bäck få ran på ett sätt som ser na tur ligt ut. Utloppets trappstegskonstruktion reglerar utflödet från dammen. I forsen nedanför utloppsdammen ska stora stenblock säkra bottnen från erosion. Västra dammen är tänkt att vara fiskfri, naturligt sur och näringsfattig. Västra dammen Den vä stra dam men in går inte i Svan käl las dagvattenre - ning. Den na damm har ett li tet av rin nings om rå de med myck et kalt berg och mil jön här blir sur och nä rings fat tig. För att be hål la den na mil jö, lite som kon trast till res ten av om rå det, har vat ten stån det här lagts en de ci me ter över huvuddammen. Utloppets konstruktion med plaströr gör det svårt för de damm ru dor som finns i sto ra dam men att ta sig upp hit. Att dam men är tom på fisk gyn nar ock så vissa insektätande fågelarter. 7

8 Pro jekt Svankälla Inom Gö te borgs kom mun på gick ett ar be te med för slag till vat ten plan, ett pro jekt som be drevs i sam ar be te mel lan fle ra för valt ning ar och där Fas tighetskon to ret me dver ka - de. Ansvarig för projektet var Stadsbyggnadskontoret. Planen angav inriktning och prioriteringar för hur situatio - nen för sjöar, vat ten drag och grund vat ten skul le för bät tras i Gö te borg. Syf tet var ock så att vat ten skall ses som en än mer in te gre rad del av stads byg gan det och bidra till en i vid mening förbättrad livskvalitet. Ar be tet ut myn na de i en vat ten plan VATTENPLAN FÖR GÖTEBORG som an togs av Kom mun fullm äk ti ge sep tem - ber Pla nen är en kom plet te ring till Över siktsplan för Gö te borg ÖP99, förd ju pad för sek torn Vat ten. Vat ten pla nen in gick ock så som en del i ett EU- pro jekt, Water City International, som startades under våren Pro jek tet finansiera des del vis med EU-me del. Sam - ver kan de parter var; Le eu war den, Ned er län der na Pro vin sen Frisland, Ned er län der na NUON, ett bo lag med an svar för ener gi och vat ten för sörj ning i Ned er län der na Em den, Tysk land Norwich, Storbritannien Samtliga städer sökte och erhöll delfinansiering via EUs ut veck lings fond Inter reg IIIB North Sea, maj år 2002, för ett antal pilotprojekt med projektperiod till Aktuella projekt i Göteborg blev dammarna i Slottsskogen, som genom förs av Park och na tur för valt ning en, och våt - mark som rå det Svan käl la på Hi sing en, som genom förs av Fastighetskontoret. Projekten är ett resultat av arbetet med vat ten pla nen för Gö te borg och syf tet är att för bätt ra vattensystemen i staden och samtidigt kunna skapa bättre na tur mi ljö er för gö te bor gar na. Pro jek ten in går i EU-sam - ar be tet Wa ter City Inter na tio nal II och be står av elva part - ners i Sve ri ge, Dan mark, Hol land, Tysk land, Storb ri tan ni - en och Norge. Be stäl la re: Fastighetskontoret, Göteborgs stad Be stäl la rens om bud och pro jekt le da re: Kent Ols son Konsult: Me li ca med 02Landskap och efem Konsultens ombud: Ste fan Bydén Utsikten Västra dammen Fågeltorn Gömsle Utlopp P Groddammen Text: Ste fan By dén och Ei nar Hans son, Me li ca Foto: Stefan Bydén, Me li ca Kar tor: Stads byg gnad skon to ret Gö te borg Layout: Stefan Bydén, Me li ca 8