Mi ljö kon se kvens be skriv ning för byg gan de av fisk trap pa och rens ning av damm vid Lin de fors i Ljungs arp

Transkript

1 Fjällgatan 3 E, terrassen, GÖTEBORG Tel Fax Mi ljö kon se kvens be skriv ning för byg gan de av fisk trap pa och rens ning av damm vid Lin de fors i Ljungs arp Ste fan By dén, Sas si Wem mer, An ders Mar tins son, Kristina Wallman, Björn Olsson

2 Innehåll Samman fatt ning In led ning Upp dra get Bakgrund Fö resla gen an läg gning Fisk väg Re kon struk tion av kvarn dam men i Ljungs arp Mi ljö kon se kven ser av en fisk väg Vattenflödet i Västerån Kul tur mi ljö Beskrivning Ut lå tan de Rek re a tion och fri lufts liv Na tur mi ljö Ste nen som dam men är byggd av är vack ert röd i to nen.

3 Sammanfattning Vid denna utredning av förutsättningarna för att bygga en fisktrappa vid Lindefors i Ljungsarp med syfte att trygga återväxten för ett pärlmusselbestånd och att restaurera dammbassängen för biologisk funktion och friluftsliv har det framkommit att: det går att bygga en liten vattensnål bassängtrappa vid övre delen av kanalen till kvarnen en sådan trappa kan tillåtas i den kulturhistoriskt känsliga miljön nyttan av en trappa är osäker då kunskapen om flodpärlmusselbestånden tills vidare är otillräcklig. Bestånden av flodpärlmussla kan vara för små för att kunna fortplanta sig en restaurering av dammbassängen skulle vara till gagn för frilutslivet Övre delen av den grävda kanalen mellan dammen och kvarnen.

4 In led ning Upp dra get Me li ca fick i upp drag av Ljungs arps fis ke vårds om rå de att ta fram en mi ljö kon se - kvens be skriv ning av en fisk väg för bi den gam la kvarn för däm ning en i Lin de fors och en utgrävning av de sediment som tillförts dammen uppströms fördämningen. Bakgrund Väs te rån, ett bi flö de till Nis san, pas se rar i ut kan ten av Ljungs arp en kvar nan läg gning vid Lin de fors. Den na an läg gning med anor från 1600-ta let ut gör ett van drings hin der för öring en i Väs te rån. I ån finns två sva ga be stånd av flod pärl mussla, ett upp ströms Lin de fors och ett ned ströms. För att gyn na och säk ra des sa be stånds fort lev nad skul - le ett öpp nan de av en van drings väg upp ströms vid Lin de fors vara vär de full. Van d - rings vä gen ska i för sta hand fun ge ra bra för unga öringar, vil ka fung e rar som mellanvärd för flodpärlmusslans larver. Väs te rån kal kas se dan 1986 och har till freds stäl lan de vat ten ke mi. Västerån med Lindefors kvarn Kvarnhuset Kvarndammen 4

5 Fö resla gen an läg gning Fiskväg Den fisk väg som fö reslås är en trap pa be lä gen strax ned ströms över fal let i ka na len till kvar nen/kraft ver ket. Den ti di ga re fö reslag na fisk vä gen, ett om löp, be hand las till viss del i konsekvaensbeskrivningen. Fisk trap pan är to talt 2,5 me ter hög och in de lad i 25 steg om 0,1 m var de ra. Trap pan har 6 stör re bas - säng er i sten på en grund läg gning av be tong. Var je sten bas säng är upp de - lad i fyra del bas säng er med en trä - kon struk tion. Väg gen mel lan trä - bassängerna har ett underströmshål och en överfallsöppning vilket gör trap pan lät ta re att pas se ra för fis k - ar na. Över fal let är gjort med ojämn kant för att min ska la mi nä ri te ten i flö det. Fisktrappans placering x 6,5 x 6,81 x 6,58 x 6,79 x 9,05 x 8,77 x 8,39 x 6,68 x 9,49 x 7,89 x 6,98 x 9,41 x 9,6 x 6,51 x 6,38 x 6,33 x 6,37 x 9,52 Översikt över föreslagen fisktrappa Fisketrappa vid Lindefors, Ljungsarp x 6,42 x 9,33 x 7,45 x 10 C B D a A Trappstegshöjd = 10 cm Antal trappsteg = 25 st Total trapphöjd = 2,50 m Minsta vattendjup i balja = 30 cm Största vattendjup i balja = 60 cm Överfallsöppning 40 cm bred och 10 cm djup i träöverfall. Skala 1:100 c b d 5

6 Snitt genom fisktrap pan på föregående sida a Huggen sten Trä Strömsten A a Huggen sten Trä Strömsten A Betong Betong b B C C d D Skala 1:100 Flö des rikt ning och vatt nets höjd i de ci me ter över ni vån i ån ned an för trap pan. 25 Tänkt pla ce ring av trap pan är till vänster om nuvarande överfall

7 Rekon struktion av kvarndammen i Ljungsarp Syftet med rekonstruktionen är att stoppa igenväxningstrenden i delar av dammen samt att åter ska pa en öp pen vat ten yta. Skä let till pro jek tet är att om rå det åte ri gen skall kunna utnyttjas som närrekreationsområde för boende i Ljungsarp samhälle ge - nom att ska pa fö rut sätt ning ar för all män he tens fri lufts liv samt att be va ra och åter - ska pa goda livs vill kor på land och i vat ten för djur och växt li vet. Ge nom re kon struk - tionen av en öppen vattenyta skapas även förutsättningar för ökad biologiskt mångfald. Vid eventuella åtgärder för att skapa vandringsmöjligheter genom dagens vandringshinder i anslutning till kvarndammen krävs det en modifiering av dammen för att under lät ta för fram för allt fisk att kun na ta sig vid a re upp i vat ten sys te met. Sökanden är medveten om att verksamheten/åtgärden är en vattenverksamhet som är till stånd splik tig en ligt 11 kap 9 MB om det inte är upp en bart att var ken all - män na el ler en skil da in tres sen ska das ge nom verk sam he tens in ver kan på vat ten för - hål lan de na (11 kap 12 MB). Ljungs arps fis ke vårds om rå des fö re ning har för av sikt att grä va upp växt mas san i en begränsad del av kvarndammen. Det aktuella sjöområdet där det ska grävas utgör ca m² och sträck er sig ifrån dam mens ut lopp ca 90 m mot nord. För att kun na upp skat ta se di ment mäng den som be hö ver grä vas upp, lo da des kvarn dam men och en lod kar ta upp rät ta des. Se di ment dju pet räk na des fram och den to ta la mäng den se di ment upp går till ca m³. Me li ca läg ger även fram ett för slag på en framtida utformning av kvarndammen. Dam men är i dag un der igen väx ning. 7

8 Upp lägg av upp gräv da mas sor Om rå det där de upp gräv da mas sor na kom mer att pla ce ras ut lig ger i di rekt an slut - ning till dam men. Mas sor na kom mer att läg gas i be fint li ga sän kor i om rå det. Be - fint li ga di ken i om rå det leder vatt net från de upp lag da se di ment mas sor na i 1 -områden bort från dammen. Detta minimerar näringsämnesläckaget ifrån upp - la get in i dam men. Om rå de na som kom mer att an vän das som upp lägg är idag öpp na hyg gen utan fö re komst av skydd svär da ar ter. Då mas sor na har sjun kit ihop ef ter ca ett år kan yt ter lig ga re sta bi li se ring av om rå det ske ge nom åter plan te ring av skog el ler an nan växt lig het Berörda fastighetsägare, vilka även ingår i projektgruppen, har enligt muntliga upp gif ter inget att in vän da mot åt gär den. Samråd Melica kommer i samarbete med projektledningen av Rekonstruktion av kvarn - dammen att genomföra en informationskväll för alla berörda parter. Projektets omfatt ning och genom fö ran det pre sen te ras. Par ter na om beds att skri va på ett grann med gi van de. Ett för slag till ett med gi van de har ut ar be tats, se bi la ga. Me li ca har vid fle ra till fäl len haft mö ten och kon takt med an sva ri ga en he ter på Tra ne mo kom mun samt fis ke vårds fö re ning en och fas tig het sä ga ren. Den sam la de be döm ning - en har va rit po si tiv till pro jek tet. Dammen efter uppgrävning Gräns för åtgärder Gamla strandlinjen N 30 m Ekvidistans: 30 cm Referenshöjd: Betongfundament överkanten - 24 cm 8

9 Ar bets ord ning för ut gräv ning Syf tet med den na ar bets ord ning är att gräv ar be tet be drivs med så li ten grum ling av utflödande vatten som möjligt. Den ursprungliga strandkanten kommer inte att änd - ras. Gräv ning en ut förs vid låg vat ten flö de. 1. Be fint li ga vä gar och sti gar kan an vän das för att kom ma fram till dam men. På dam mens öst ra si dan kan be fint lig sly och en skil da gra nar be hö vas tas bort så att framkomligheten underlättas. 2. I om rå de 2 samt den sö dra de len av om rå de 1 för se di men tup plägg be hö ver be - fint li ga små björ kar och gra nar av lägs nas. 3. Någ ra da gar in nan gräv ar be tet på bör jas är det lämp ligt att bör ja med av sänk - ningen av vattennivån i dammen. Detta underlättar framkomligheten i dam - men samt mini me rar ut flö det av grum ligt vat ten. 4. För att inte äv en ty ra damm fäs tets håll fas thet får ing en gräv ning ske inom 3 me - ter från damm fäs tet. 5. För att mini me ra grum lig he ten av det ut flö dan de vatt net spänns det upp en geoduk eller liknande vid dammluckorna. Anordningen behöver rensas med jäm na mel lan rum för att und vi ka att vatt net däms upp un der ti den. 6. Gräv ning en bör bör ja i nor ra de len av dam men så att se di men ta tion av par tik lar kan ske ne råt i dam men. Där med und viks även att de ut gräv da de lar na av dam - men slam mar igen un der ar be tets gång. Möjligt område för sedimentupplägg Dammen före uppgrävning 2 Igenvuxna områden Gräns för åtgärder Möjliga områden för sedimentupplägg Gamla strandlinjen N 30 m Ekvidistans: 10 cm Referenshöjd: Betongfundament överkanten - 24 cm 9

10 7. Se di ment mas sor med myck et växt lig het re kom men de ras att läg gas upp i om rå - de Se di men tet i om rå de na där det inte är igen växt be står av sand. San den är en re - surs även eko no miskt, och kan med för del an vän das för and ra än da mål. Me li - ca rekommenderar att sanden tas tillvara för framtida användning. 9. En sta ka stör re sten block skall pla ce ras i nya dam men för att ska pa göm stäl len för fisk. Sten block en ska par även oli ka vat ten has tig he ter i vat ten mas san och be främ jar där med oli ka etable rings mi ljö er. Be döm ning av pro jek tet Utifrån de undersökningar och beräkningar som Melica har genomfört bedöms pro - jek tet ha myck et sto ra möj lig he ter att ge ett po si tivt re sul tat. Ge nom de åt gär der som har utarbetats och med hjälp av arbetsbeskrivningen kommer miljörisken att mini me ras till en nivå som är ac cep ta bel för en så dan åt gärd. Vid samman väg ning en av fak to rer na över vä ger de po si ti va re sul ta ten. Kvardammen i Ljungsarp kommer återigen att kunna bli ett rekreationsområde för de när bo en de samt för tu ris ter som be sö ker om rå det. Ge nom att det blir en öp - pen vat ten yta i dam men ska pas det fö rut sätt ning ar för en ökad bio lo giskt mång fald i om rå det som kan bl.a. gyn na fisk bes tån det och vis sa få ge lar ter som är knut na till öppna vattenytor och tillgängliga strandkanter. Inför framtiden måste man fundera över hur man ska ta hand om hela vat te nom rå det. Åt gär der be hö ver genom fö ras i av - rinningsområdet för att begränsa igenväxning i resten av dammen och fördröja åter - etablering av växt lig het i den res tau re ra de de len av dam men. Västerån uppströms åtgärdsområdet. 10

11 Mi ljö kon se kven ser av en fiskväg I den na MKB be skrivs kon se kven ser na främst av en fisktrappa, efter som det är det ta alternativ som anses genomförbart. Nollalternativet in ne bär att ing en fisk väg byggs. Vat ten flö det i Västerån Nu va ran de för hål lan den Årsfördelning av flöden i Västerån, ett biflöde till Nissan. Nederbördsförhållanden och avdunstning i Västeråns avrinningsområde liknar i myck et för hål lan de na i Vis kans av rin nings om rå de. Det som ski ljer är att Väs te rån ligger högre än genomsnittet för Viskan. Därmed är snöperioden längre och vårflo - den bor de vara mer mar ke rad och flö de na i de cem ber till feb ru a ri nå got läg re i ge - nom snitt. Fi gu ren vi sar spe ci fik av rin ning i ska lan l/sek*km². Va ri a tio nen i to tal flö de mel lan oli ka år är stor, minst plus-mi nus 50 procent. Flödets årsfördelning i Viskan l l l l l l l l l l l l l j f m a m j j a s o n d Dimensionerande vattenföring Dygnsmedelvärden för vattenföringen i Västerån vid Ljungsarp: HHQ (50 år) MHQ MQ MLQ LLQ = 9 m³/s (9,4 m³/s) = 3 m³/s (3,1 m³/s) = 0,5 m³/s (0,48 m³/s) = 0,04 m³/s (0,035 m³/s) = 0 (enligt observation) En viss reg le ring av flö det sker då kraft ver ket drivs. Tur bi nen drar ca 300 l/s och vid låg vat ten fö ring på ver kas flö det ned ströms. Na tur ligt vis på ver kas ock så flö det på sträckan mellan dammen och utloppet från turbinen. 11

12 Kon se kven ser Trap pan är kon stru e rad för att vara vat tens nål. Den drar vid drift l/s. Om trap pan bara an vänds när det finns mer vat ten än vad tur bi nen tar så kan trap pan få vat ten så fort flö det över sti ger tur bin be ho vet med tio pro cent samt när vatt net inte räck er för drift av tur bi nen. Trap pan ska inte be hö va in kräk ta på tur bin drif ten om den till åts att gå torr, al ter na tivt få ett flö de som är till räck ligt för att den inte ska tor - ka ut. Om trap pan till åts gå torr kan det vara till men för even tu ell in stängd fisk. Möj li ga åt gär der Trap pan bör hela ti den, utom då risk för frys ning fö re lig ger, till fö ras mer vat ten än vad som läck er ut. Det ta för att even tu ell in stängd fisk inte ska tor ka ut. Trap pan bör få till räck ligt med vat ten nå gon gång per dag. Un der läng re torr pe rio der kan trap pan stäng as ef ter in spek tion av in stängd fisk. Kulturmiljö Kvar nens his to rik Kvar nen i Kvarn torp har anor från 1600-ta let, då det fanns en kvarn läng re upp - ströms. Den be fint li ga kvar nen bygg des 1825, och kom plet te ra des med en såg nå gon gång före Kvar nen drevs med vat ten hjul fram till 1918, då tur bi nen till kom. Sam ma år bygg des den damm som finns i dag. Ka na len som lö per pa ral lellt med den ur sprung li ga å-få ran gräv des I och med tur bi nens till komst bör ja de man 1918 att säl ja ström, vil ket fort gick till Då kom Öst ra Kinds El kraft med led ning ar och kvar nen åter gick till att bli blott kvarn, men nu med de gam la ste nar na kom plet te ra de med en valsk varn. För att få plats med den bygg de man på en tred je vån ing la des även den na verk sam het Turbinhuset vid Lindefors kvarn 12

13 ned, efter som män ni skor på lands byg - den i allt hög re ut sträck ning fick el och skaf fa de egna kvar nar att mala djur fo - der med. Mjöl köpte man nu enk last i affären. Kvarnverksamheten låg nere till 1991, då den nu va ran de äga ren, som är fjärde generationen på platsen, skaf fa de rem mar till mas ki ne ri et och åte rupp tog drif ten i li ten ska la. Kvar - nen drivs nu fö re trä des vis med el från turbinen, men vid behov samkör man turbinen med en motor. Den gräv da ka na len fram till in ta get till tur bi - nen. Beskrivning Upp ströms Kvarn torp lig ger kvarn - dam men, vars av slut ning åt sö der ut - görs av en kall mu rad mur i lo kal gnejs. Vatt net rin ner vid hög vat ten fö ring över den na mur, och vid läg re vat ten - fö ring ut i ett över fall i vä stra än den av för däm nings mu ren. Över fal let myn - nar från den ka nal som le der vatt net ner till tur bi ner na vid kvar nen. En bit nedströms fördämningen ligger ett kallmurat gammalt brofäste, där den gam la vä gen till Björ storp gick över Väs te rån. Det är en in tres sant på min nel se om ti - den före den gräv da ka na len. I när he ten av dam men lig ger ett äld re torp, som nu nytt jas som som mar bos tad. Torpet är rödfärgat och den ursprungliga huskroppen har på senare år kompletterats med en till byg gnad i vin kel mot ori gi nal hu set. Till tor pet hör ock så ett ut hus med för råd och lik nan de. Mel lan tor pet och dam men lig ger en gam mal åker, och på dammsidan av denna finns torpets något förfallna jordkällare. I skogen kring torpet löper stenmurar som avgränsat tidigare öppna marker. Bakom jordkällaren löper en stig in i sko gen, och om man fö ljer den na kom mer man till en bäck få ra över vil ken det finns en äld re, en kel sten bro be stå en de av sten häl lar. Den na bro in di ke rar att sti - gen an vänts un der lång tid. Trap pal ter na ti vet Väl jer man trap pal ter na ti vet bör trap pan pla ce ras i vä stra än den av fördämningsmuren, där över - fal let från ka na len nu myn nar. Trap pan skul le in ne bä ra en vi su - ell för änd ring vid dam men, i och med att över fal let skul le er sät tas av en trapp kon struk tion som på grund av höjds kill na den tor de bli re la tivt om fat tan de. Det ta be döms vara god tag bart om den ut for mas på ett för kul tur mi ljön Torpet vid kvarndammen. 13

14 pas san de sätt, till ex em pel ge nom att de syn li ga de lar na ut for mas i sten. Den na bör helst vara av sam ma typ som i för däm nings mu ren. Trappalternativet innebär som sagt en förändring av det visuella intrycket av kvarn dam men, men det be hö ver inte vara ne ga tivt. Om trap pan ut for mas på ett bra sätt kan den tvärt om till fö ra nå got i mil jön. Att trap pan byggs kan ock så ses som en ut veck ling av an vän dan det av vat ten dra get, sam ti digt som den inte in ver kar på kvarn ägarens möj lig he ter att fortsätta sitt nyttjande av detsamma. Om löp sal ter na ti vet Ett omlöp skulle innebära att miljön vid kvarndammen bevaras intakt. Beroende på sträckningen kan det däremot komma att påverka torpmiljön invid dammen. Sam - bandet mellan bebyggelsen och omgivande, igenvuxen odlingsmark kan bli ännu otyd li ga re än det är i dag. Om lö pet kan ock så kom ma att skä ra ge nom sten mu rar i sko gen kring tor pet och Väs te rån. Vi su ellt skul le ett om löp in ne bä ra en stor för änd - ring i miljön, eftersom den befintliga bäckfåran skulle breddas och fördjupas. Där om lö pet an sluts till Väs te rån skul le nya få ror be hö va grä vas, vil ket ock så skul le in ne - bä ra sto ra för änd ring ar för mil jön. På sikt skul le ett om löp tro li gen kun na bli en till - gång rent estetiskt, men bara under förutsättning att befintliga kulturmiljöer och kulturlämningar torpet med omgivning, de stenmurar och den enkla stenbro som finns i sko gen, samt inte minst bro fäs tet i Väs te rån inte ska das. För kvar nä ga ren skul le ett om löp vara ne ga tivt, efter som till gång en på vat ten inte all tid är till räck lig för att både kraft ver ket och om lö pet skall kun na för sör jas. I för läng ning en skul le det kun na på ver ka ock så kvarn drif ten och kon ti nui te ten i nyt tjan det av kvarnen negativt. Ut lå tan de En trappa skulle innebära en stor förändring av kulturmiljön vid dammen, eftersom den är ett väl syn ligt till skott. Om den ut for mas på ett om sorgs fullt sätt skul le den kunna tillföra något visuellt, och snarast ses som en förlängning av fördämningen. Den sto ra för de len med trap pal ter na ti vet är att det läm nar res ten av mil jön in takt och inte inverkar på möjligheterna att driva kvarnen. Ett om löp skul le å sin sida läm na kul tur mi ljön vid dam men som den är. Den sto ra nack de len med det ta al ter na tiv är de sto ra in grepp som mås te gö ras i den om gi van de mil jön. Det finns risk för att den gräv da få ran går så nära tor pet att det stör hel hets - mi ljön. Det finns ock så risk för att den gräv da få ran på ver kar det gam la bro fäs tet ne - ga tivt, efter som den där kom mer att gå nära inpå den be fint li ga få ran. Att ett om löp på sikt kan få ne ga ti va kon se kven ser för drif ten av kvar nen är all var ligt, efter som kon ti nui te ten av verk sam het på plat sen är av stort vär de. Att kvar nen kan fort sät ta att vara en le van de mil jö är av stör sta vikt. 14

15 Rekreation och friluftsliv Nu va ran de för hål lan den Kvarnmiljön med kaféverksamheten drar många besökare till platsen. De flesta stan nar vid kvar nen och kom mer inte upp till dam men. Om rå det an vänds dock till olika friluftsverksamheter som promenader och orientering. Åns sträcka mellan bron ned an för kvar nen och kvarn dam men är fre dat för fis ke. Kon se kven ser En fisk trap pa till för ett spän nan de ele ment till mil jön och skul le kun na öka in tres set för en rundvandring. Detta under förutsättning att fisktrappan anpassas till den kul - tur his to ris ka mil jön. Ett om löp kom mer mer att in tres se ra spe ci a lin tres se ra de män - ni skor me dan and ra bara ser det som en åfå ra till. En upp rens ning av dam men ger möj lig het till att göra min dre båt tu rer och ger en vi su ellt mer at trak tiv vat ten yta. Om inte dam men ren sas kom mer den så små ning - om att växa igen och mer bli en del av den van li ga åfå ran och där med inte bi dra till en om väx ling i land ska pet som en öp pen dam my ta ger. Möj li ga åt gär der Rek re a tion svär det av åt gär der na skul le kun na för stär kas om en van dringss linga märks upp och genom ett enklare informationsblad. Na tur mi ljö Nu va ran de för hål lan den Flod pärl musslan i Väs te rån, upp ströms Lin de fors kvarn och damm Flod pärl musslan fö re kom mer i rin nan de vat ten över hela lan det. Den är helt knu ten till rin nan de vat ten med sand-, sten- el ler grus bott nar och till räck ligt hög ström has - tig het för att igenslam ning inte skall ske. Ar ten är idag för svun nen från % av de plat ser där den fanns un der bör jan och mit ten av 1900-ta let. Flod pärl musslan finns kvar i hela det ursprungliga utbredningsområdet, men bestånden har glesats ut. Be stån den har i stor ut sträck ning frag men te rats (split trats), of tast ge nom att be stån - den i huvud vat ten dra gen sla gits ut. Livs kraf ti ga be stånd finns idag i vat ten drag som är lite på ver ka de av mänsk li ga ak ti vi te ter och som där för: är gan ska små, har goda be stånd av värd fisk (lax och öring), är nä rings fat ti ga, är stabila ur försurningssynpunkt dvs. utan ph-sänkningar och surstötar. Flod pärl musslan är frid lyst i hela lan det se dan Den om fat tas av EU:S ha bi tat - di rek tiv (92/43/EEG) vil ket in ne bär att ar ten ska skyd das i nätver ket Na tu ra Den är ock så röd lis tad med be teck ning en sår bar och är allt så en ho tad art. Alla rep - ro du ce ran de be stånd av flod pärl mussla bör ges ett full gott skydd, vil ket in ne fat tar 15

16 skydd av lo ka ler så väl som hän syns - ta gan de inom till rin nings om rå det upp ströms. Hög prio ri tet bör ock så ges åt de lo ka ler med me del go da el - ler goda be stånd, där möj lig he ter till förökning torde kunna återskapas ge nom bio top- el ler vat ten vår - dande åtgärder. 1 Flod pärl musslan har på träf fats myck et säll synt vid in ven te ring ar i Nis sans av rin nings om rå de. I Väs te - rån som är en del av Nis sans av rin - nings om rå de, har man fun nit två lo - ka ler med flod pärl mussla. Det ena lo ka len lig ger i Vä stra Gö ta lands län i Tra ne mo kom mun vid Ljungs - arps sam häl le, upp ströms Lin de - fors kvarn. Den and ra lo ka len lig ger i Jön kö pings län i Gisla ved kom - mun, strax ned ströms Skog fors. Se kar ta. Mel lan Skogs fors och Lin de - fors lig ger Lag mans ha ga sjön. Av - ståndet mellan lokalerna är cirka 11 km var av 3 km är sjö sträcka. Beståndet uppströms Lindefors In ven te ring ar har gjorts vid tre till - fäl len: in ven te ra des Väs te rån vid Lin de fors på en sträcka av cir ka 5 km. I Väs te rån från S. Björstorp till Låmmared be - döms ån idag en dast hysa ett få tal musslor (max i malt 50 st.). För att bät tre kun na be stäm ma be stån dets om - fatt ning krävs en nog gran na re in ven te ring både i, upp ströms och ned ströms nu un der sök ta de lar men även i åns bi flö den. 2 Förutsättningarna för en relevant be döm ning av den in ven te ra de sträck an fanns. Sven Erik Berg ström hade en stor och aktuell erfarenhet av musselinventeringar vid den tiden och det var låg - vat ten i ån hit ta des knappt 30 musslor i upp skatt nings vis i stor le ken 5 11 cm inom sam ma om rå de som Vat ten stån det var myck et lågt I In ven te ring av stor musslor 2001 har ock så sträck an vid Lin de fors in ven te rats. Re sul ta tet är ned slå en de. En mussla hit ta des på lo kal Så ge bäck en och två musslor hit ta des på lo kal Ki la bäck en. Stor le ken på de fun na musslor na 1 Art da ta ban ken SLU. 2 In ven te ring av Flod pärl mussla i Väs te rån i Nis sans vat ten sys tem Sven Erik Berg ström. 3 Sven Erik Berg ström per son lig kom men tar fax till Lst i Älvs borgs län från kom mu ne ko lo gen i Tra ne mo kom mun, An ni ka Hohl fält

17 var omk ring 11 cm, allt så äld re in di vi der. På båda lo ka ler na var det mörkt vat ten vil ket gjor de det svårt att in ven te ra trots låg vat ten i ån. Inga skal res ter hit ta des. I Biologisk återställning i Jönköpings län , fö reslås att en fisk väg byggs vid kvarndammen i Lindefors eftersom det är ett definitivt vandringshinder för öring. Tan ken är att öpp na fria van drings vä gar för öring och på så sätt gyn na sprid ning och ut by te mel lan de lo ka ler med flod pärl musslor som finns i Väs te rån (Skogs fors och Lin de fors). I El fis ke F Län 2003 kan man kon sta te ra att Väs te rån upp ströms vandrings - hindret vid Lindefors ur ett musselperspektiv är tillfredställande både när det gäller öringbestånd och vattenkvalité. Frågor som behöver besvaras innan projekteringen av fisktrappa förbi Lindefors kvarn damm fort sät ter: Hur många flod pärl musslor finns det egent li gen? Undersökningarna tyder på att be stån det de ci me rats, från att ha va rit en sta ka in di vi der sprid da i ån till att vara tre musslor kvar på plat ser där det ti di ga re var be tyd ligt fler. En nog grann in ven - te ring mås te till som ock så täck er stör re bi flö den. Hur stor be hö ver en mus sel po pu la tion vara för att be trak tas som livskraf tigt? I litteraturen är det svårt att finna några siffror på populationsstorlekar som kan an ses vara livs kraf ti ga. I Na tur vår dver kets rap port 5294 Bioin di ka to rer som mi ljö kva li tets nor mer an ger man fö ljan de: För att ga ran te ra ett livskraf tigt be - stånd på lång sikt ska 20 % av musslor na i be stån det vara min dre än 50 mm (dvs. un der 20 år), 5 % av musslor na i be stån det vara min dre än 20 mm (dvs. un der 10 år) och den totala populationen inte understiga 500 individer varav 100 skall delta i rep ro duk tio nen och allt så vara över 50 mm (dvs. över 20 år). Fö ryng rar sig musslor na? Den enda upp gift om ål der är skatt ning en på stor le kar mel lan 5 och 11 cm. Det är svårt att upp täcka små musslor som lig ger ned gräv da i bot ten sub stra tet men det är vik tigt för att få klar het i om nå gon re pro duk tion skett un der den se nas te 10 år spe rio den. Ett an nat sätt att kon sta te ra om det sker nå gon re pro duk tion, fast i ett ti di ga re ske de, är att kon trol le ra om det har fäst någ ra glo chi di e lar ver på öring ung ar nas gä lar. När des sa frå gor är be sva ra de går det att på nytt ta ställ ning till vil ka åt gär der som mest och på ett kost nad sef fek tivt sätt gag nar flod pärl musslan i Väs te rån. Efter som det kan ske är den sis ta spill ran av ar ten i Nis sans av rin nings om rå de är även ett min - dre be stånd myck et skydd svärt. En åte rin tro duk tion är ett al ter na tiv för att åter ska - pa be stån det i Väs te rån, men för att en så dan ska bli lyck ad mås te man ha klart för sej vil ka or sa ker som lig ger bak om den de ci me ring som har skett och se dan åt gär da des - sa. Kon se kven ser En fisk väg skul le kun na ge ett ge ne tiskt ut by te mel lan det flod pärl mussle bes tånd som finns ned ströms Ljungs arp och det som finns upp ströms. Ett om löp skul le kun - na ge en säk ra re funk tion som fisk väg än en trap pa. Det är osä kert om flod pärl - mussle bes tån det är till räck ligt livskraf tigt för att åt gär den ska kun na mo ti ve ras. 17

18 Re fe ren ser Länsstyrelsen i Jönköpings län meddelande Biologisk återställning i Jönköpings län Länsstyrelsen i Jönköpings län. PM 02:4. Inventering av stormusslor Läns sty rel sen i Jön kö pings län El fis ke i F län Prel rap port Läns sty rel sen i Älvs borgs län Flod pärl musslan i Älvs borgs län. Naturvårdverket Rapport 4887 Flodpärlmusslan i Sverige. Naturvårdverket Rapport 5294 Bioindikatorer som miljökvalitetsnormer. 18