Dag vat te nu tred ning med VA för fas tig he ten Al me berg 15 i Var berg

Transkript

1 Dag vat te nu tred ning med VA för fas tig he ten Al me berg 15 i Var berg Upp drags gi va re: Chris ti an Ema nels son, KCM fas tig he ter Ut fö ra re: Te re sia Weng ström I var San der Ste fan By dén

2 In ne håll Samman fatt ning 2 Bak grund och syf te 3 Fö rut sätt ning ar för han te ring av dag vat ten 4 Be skriv ning av pla nom rå det 4 Grund vat ten 5 Re ci pi ent 5 Kon se kven ser och åt gärds be hov vid pla ne rad ex ploa te ring 6 Di men sio ne ran de flö de 6 Före ut byg gnad 6 Ef ter ut byg gnad 6 Fö ro re ning ar i dag vatt net (Fö ro re nings a na lys) 7 Dag vat ten och an slut nings punkt: 7 Spill vat ten och av lopp svat ten mäng der 7 Vat ten, brand vat ten och be hov av tryck steg ring 7 Fö reslag na åt gär der för för dröj ning och re ning 9 För dröj nings vo lym 10 Re nings ma ga sin 10 In flö des säk ring 11 Kör ba nan ner till par ke rings ga ra get 11 Bi la gor 12 Samman fatt ning Ett fy ra vå nings hus pla ne ras på fas tig he ten Al me berg 15. Ga ra ge pla ce ras i käl larplan och un der en al tan som med för del görs som grön gård. Di men sio ne ran de flö de vid ett 10-års regn med 10-min var ak tig het är ca 6 l/s för pla nom rå det före ex ploa te ring. Med ett ma ga si ne rings ma ga sin i de lar av käl la ren i det hus som ska ri vas kan ut flö det från fas tig he ten be grän sas till 0,5 l/s vid regn upp till 138 mm/dygn. I ma ga si net sker ock så nöd vän dig re ning ge nom se di men te ring i fördröj nings ma ga si nets två kam rar. To ta la av rin ning en ge nom dag vat ten sys te met kom mer att öka ef ter ex ploa te ring en. 2

3 Bak grund och syf te På fas tig he ten Al me berg 15 i Var berg pla ne ras ett 4-vån ings hus upp fö ras på en nu va ran de vil la tomt. Me li ca har fått i upp drag att re do vi sa för hål lan de na kring VA och för vän ta de dag vat ten mäng der som den pla ne ra de be byg gel sen in ne bär. Vid be räk ning ar na har mo dell verk ty get Storm Tac an vänts. Ut red ning en är en del av under lags ma te ri a let som krävs för änd rad de talj plan och som tas fram av ex ploa tö ren Chris ti an Ema nu els son, KCM fastigheter. Bild 1: kar ta från kom mu nens kart tjänst med pil som pe kar ut fas tig he tens läge i sta den. Bild 2: Tomt kar ta med ser visled ning en ut till Mel lang a tan och de kom mu na la dag vatten led ning ar na (VI- VAB). 3

4 Fö rut sätt ning ar för han te ring av dag vat ten Den nya be byg gel sen kom mer att på ver ka dag vatt net från och inom fas tig he ten. An vis ning ar för dag vat ten han te ring finns i Dag vat te nan vis ning ar (Var bergs och Fal ken bergs kom mun, Vat ten & mil jö i Väst AB). Där upp ma nas bland an nat till att min ska be last ning en på det kom mu na la led nings nä tet ge nom trög dag vatten han te ring på den egna tom ten. Dess utom an ges där riktvär den för hög sta halter av oli ka fö ro re ning ar som tom tens dag vat ten får in ne hål la när det släpps ut till det kom mu na la dag vat ten sys te met i gatan. På gå en de kli mat fö rän dring ar in ne bär att dag vat ten mäng der na san no likt kommer att öka och så även före komst en av in ten si va sky fall. Fas tig het sä ga ren be höver om hän der ta och pla ne ra även för des sa stör re dag vat ten mäng der. En sä kerhets mar gi nal, så kal lad kli mat fak tor, på 1,25 har där för an vänts en ligt re kommen da tio nen i Svenskt Vat ten P110. Ex tre ma regn mäng der, så som sky fall, kan be hö va upp märk sam mas och för tom ten har ett så kal lat 100-års regn un der 24 tim mar setts som vik tigt att in klude ra i de dag vat ten mäng der som behöver hanteras. Be skriv ning av pla nom rå det Fas tig he ten om fat tar 890 m² och ut görs i nu lä get av en täm li gen plan vil la tomt med ett bo stads hus på ca 100 m² mar ky ta samt en ängs mark sar tad träd gård. Den lig ger på drygt 20 m höjd över ha vet (+21,1 21,5), är jämn och lu tar svagt åt väster i rikt ning mot Bryg ga re ga tan. Den ge o lo gis ka kar tan (SGU) an ger att mar ken be står av post gla ci al sand med hög genom släp plig het vil ket in ne bär att en stor del av regn vatt net po ten ti ellt kan rin na ner i jord en i stäl let för till kom mu nens lednings nät. Bild 3: Il lust ra tion av fas tig he ten med pla ne rad fram ti da be byg gel se sedd från sy dost. Den ned sänk ta ga ra ge ned far ten vi sas i gult. Al ta nen syns som en grå yta strax un der bal kong erna, (Fred blad ar ki tek ter) 4

5 Efter som mer par ten av tom ten ut görs av en träd gård ger den med nu va ran de be byg gel se en re la tivt li ten be last ning på led nings nät och om gi van de fas tig he ter. Reg net som fal ler på träd går den och på gräs mat tan in fil tre rar mestadels ner i marken. Huvud sa kli gen är det regn vat ten från hu sets tak och från drän led ning ar längs hus grun den som via tom tens ser visled ning leds till kom mu nens dag vat ten led ning i Mellangatan. Be räk ning med ut gångs punkt på ett 10-års regn ger ett för vän tat dag vat ten flöde på 6 li ter per se kund. Det ta flö de ryms inom den be fint lig ser visled ning ens kapa ci tet (160 mm PVC). Grund vat ten Grund vatt net lig ger nor malt lågt inom det ta san dom rå de. Det drä ne ras om inte an nat av den led nings grav som går i Bryg ga re ga tan. Dag vat ten led ning en lig ger där på 19 m.ö.h. så drä ne rings ni vån kan nog sät tas till +18,8. Det är 2,3 2,6 me ter un der tom tens mar ky ta. Den nya bygg na den be hö ver drä ne ras till ni vån +18,3 vil ket då är en halv me ter un der led nings gra vens bot ten. Då om rå dets jord art är lätt drä ne rad sand så är tro li gen grund vatt nets läg sta nivå un der det ta. Re ci pi ent I det ta bos tads om rå de har kom mu nen valt att föra dag vatt net i led nings nä tet till kus ten, N m Hal lands kus tvat ten, som en ligt läns sty rel ser nas vat te nin for mations sys tem av grän sas till att om fat ta 302 km². En ligt mi ljö kva li tets nor mer na bedöms re ci pi en tens eko lo gis ka sta tus som mått lig på grund av stör ning ar i botten fau nan. Den upp når ej god ke misk sta tus, det ta på grund av fö ro re ning ar i form av kvick sil ver och bro me rad di fe ny le ter. På ver kan från den na fas tig het är dock för sum bar. Minst 15 cm upp över gatunivå Inflödessäkring Bild 4. Sek tion ge nom hu set och ga ra get. 5

6 Dag vat ten Kon se kven ser och åt gärds be hov vid pla ne rad ex ploa te ring Den fö reslag na ex ploa te ring en in ne bär att mer än halva fas tig het sy tan kom mer att hård gö ras, det vill säga tom ten kom mer be byg gas så att näs tin till allt dag vatten be hö ver om hän der tas och han te ras inom tomt mark in nan dag vatt net leds vid a re till kom mu nens led ning ar. Di men sio ne ran de flö de Före ut byg gnad Ta bell 1. Upp skatt ning av tom tens dag vat ten mäng der till an slut nings punk ten in nan utbyggnad. Ef ter ut byg gnad Fö resla gen ut byg gnad re do vi sas i ar ki tek tens il lust ra tion. Till skill nad från da gens si tu a tion, en vil la tomt med ett stör re in slag av gräs mat ta, kom mer ex ploa te ringen leda till att av rin ning en från tom tens oli ka ytor ökar. Ut byg gna den om fat tar en stör re ta ky ta, en al tan, en grön gård och en ga ra ge ned fart till det pla ne ra de ga raget i käl lar ni vå. Ytor som bi drar till av rin ning en re do vi sas i ta bell 2. Den re sul teran de av rin ning en för tom ten vid ett 20-års regn be räk nas upp gå till 18 li ter per se kund och mot sva rar en dag vat ten mängd på 350 m³ per år. Ta bell 2. Ytor och av rin ning per mar kan vänd ning för pla ne rad be byg gel se vid ett 20-årsregn och kli mat fak tor 1,25. (Storm Tac) Delytor Avrinningsfaktor Yta (m²) Planerad bebyggelse Flöde (l/s) Mängd (m³/ år) Hustak 0, Altan 0, Grön gård 0, Garagenedfart 0, Summa

7 Fö ro re ning ar i dag vatt net (Fö ro re nings a na lys) Regn vat ten är all tid mer el ler min dre fö ro re nat och ofta till förs yt ter li ga re fö ro rening ar när det dä ref ter rin ner över oli ka ytor så som tak, rän nor och ned smut sad mark. En mo del le ring av de för änd ra de fö ro re rings ni vå er na ut i från vårt för slag har ock så gjorts i Storm Tac för att syn lig gö ra re sul ta tet av för sla gets re nings effekt. (se bilaga 1). Den pla ne ra de ut byg gna den be döms in ne bä ra låga fö ro re - nings ni vå er och de mo del le ra de ut släp pen, ef ter åt gär der, re do vi sas i ta bell 4. Genom snitt shal ter na av de fles ta van ligt fö re kom man de fö ro re ning ar har simu le rats i pro gram met Storm Tac. Med den pla ne ra de ut byg gna den vi sar re sul taten i ta bell 3, på risk för för höjd fö ro re nings ni vå från tak ma te ri al och från nedsmuts ning på grund av bil kör ning på ga ra ge ned far ten. De för höj da hal ter na på alta nen grun dar sig huvud sa kli gen på en ökad an vänd ning av göds ling av ve ge ta tion. Mäng den fö ro re ning ar som till förs är svå ra att fö rutspå efter som de be ror på val av byg gma te ri al, ta kav vatt nings sys tem, ut form ning och gra den av göds ling på grö ny tor med mera. Dess utom va ri e rar de över tid, i all män het så att fö ro re ningstills kot tet min skar med de yt li ga byg gma te ri a lens till ta gan de ål der. För till ex empel en ned smut sad kö ry ta så tar reg nets för sta mi nu ter, så kal lad First Flush, och skö ljer bort de fles ta fö ro re ning ar na. För de pla ne ra de dag vat te nan lägg ning ar na för tom ten ger fö ljan de åt gär der re ning och läg re fö ro re nings ni vå er: 1. Om hän der ta gan de av dag vat ten från den ned smut san de ga ra ge ned far ten. 2. Al ter na tiva tak ma te ri al dvs. min skad an vänd ning av zink- och kop par plåt. 3. Om hän der ta gan de så kvä ve- och fos fo ruts läp pen hålls på låg nivå. Be fint ligt va-sys tem och an slut ning ar Dag vat ten och an slut nings punkt: Bygg na dens drä ne ring är an slu ten på tom tens dag vat ten ser vis. An slut nings punkten lig ger i Mel lang a tan och an sluter till 300 mm dag vat ten led ning i betong. Spill vat ten och av lopp svat ten mäng der Pla ne rad ut byg gnad om fat tar 3 vån ing ar plus ett övre plan, to talt möj lig gör det ta för ca 11 lä gen he ter. Spe ci fi ka av lopp svat ten mäng den är 5,8 m³. Ba se rat på norm flö den ges ett san no likt spill vat ten flö de på 4,5 l/s. En ligt P110 bör avloppsled ning ens di men sion ges en sä ker hets fak tor på 1,5 på grund av däm ningsrisk, dvs. kla ra ett flö de på ca 6,75 l/s. Den be fint li ga ser visled ning en är 160 mm PVC och kla rar av lopp svat ten flö det 4,5 l/s. För att kla ra sä ker hets mar gi na ler för däm ning re kom men de ras en stör re di men sion. An gi ven spill vat ten led ning i Mel lang a tan är 250 mm be tong led ning. An giv na brunns ni vå er i ga tan är +19,33 19,01 vil ket ger en tro lig vat teng ång för an slutnings punk ten på runt +19,1. Se bild 5. Vat ten, brand vat ten och be hov av tryck steg ring Ser visled ning 50 PE an sluter till 110 PE i Mel lang a tan, som an kny ter till Bryg gare ga tans vat ten led ning i di men sion 110 mm. Kom mu nen har mätt ak tu ellt tryck i de två när mas te brand pos ter na där den på Mel lang a tan är an slu ten till en 110 mm PE-led ning och den på Träslövs vä gen är an slu ten mot en 200 mm GJJ-led ning. Av stånd till ak tu ell fas tig het är 40 re spek ti ve 65 m. Båda brand ser vi ser na be döms av kom mu nen ha di men sio nen minst 90 mm re spek ti ve 110 mm PE. Till gäng ligt flö de för brands läck ning har be räk nats till ca li ter per mi nut, se ta- 7

8 Bild 5. Led ning ar na i Bryg ga re ga tan och Mel lang a tan och an slut ning ar till tomt. bell 3. Kom mu nen har satt krav på 15 me ter vat ten pe la re (1,5 bar) och de uppmät ta, ak tu el la tryck en 4,0 respektive 4,1 bar mots va rar väl detta. För drick svat ten för sörj ning en har ak tu ellt vat ten tryck i vat ten ser vi sen uppmätts av kom mu nen till 4,1 bar. Med ett an ta gan de på ca 30 % tryck för lus ter i invän digt led nings nät och att tryck höj den för de 11 pla ne ra de lä gen he ter na bedöms mot sva ra 14 me ter, er hålls ett drift tryck på 2,4 bar, vilket kan anses som normalt. Ta bell 3. Be räk ning av till gäng ligt flö de med 63 mm brands lang, 45 re spek ti ve 65 me ter lång. Sum man av frik tions- och lo ka la för lus ter an sat tes till = 6 + f(av slang läng den). Ak tu ellt tryck mät tes på plats av kom mu nen till ca 40 mvp för båda brand pos ter na. Fö reslag na åt gär der för för dröj ning och re ning De fram tag na för sla gen re do vi sar dag vat ten mäng der till an slut nings punk ten som inte över sti ger 1 li ter per se kund, dvs. min skar dag vat ten flö det till an slut ningspunk ten jäm fört med det nu va ran de. Den pla ne ra de ut byg gna den med för ett dag vat ten med fö ro re nings mäng der som vid ut lopp spunkt under sti ger riktvärden, även om någ ra del flö den före re ning över sti ger riktvär det, se Ta bell 4. Med in stal le rad dag vat te nan läg gning ges en stör re sä ker het och yt ter li ga re re ning. Ta- 8

9 Ta bell 4: Föro re nings hal ter i ore nat dag vat ten vid pla ne rad ut byg gnad. Riktvär de en ligt Dagvat te nan vis ning ar. (Obs. att dag vat ten mäng den från de oli ka ytor na ski ljer sig, hal ter na från re spek ti ve yta inte mots va rar to talt fö ro re nings tills kott). (Storm Tac) Ta bell 5: Föro re nings hal ter i re nat dag vat ten vid pla ne rad ut byg gnad. Riktvär de en ligt Dagvat te nan vis ning ar. (Storm Tac) bell 5 re do vi sar den mo del le ra de fö ro re nings ni vån på utsläppen från förslagets magasin. För sla gen in ne hål ler kon struk tio ner som sand fång, rensbrunnar, för dröj ningsma ga sin m.m. Pump ning som be hövs för ga ra ge ned fart och drä ne ring av hus grunden, se bild 6 och 7. Bild 6. Hus drä ne ring med pump brunn. 9

10 För dröj nings vo lym To ta la av rin ning en av dag vat ten från tom ten ökar ef ter ex ploa te ring en från i genom snitt 130 m³/år till 350 m³/år. Mel la når sva ri a tio nen kom mer rim li gen att bli mel lan 250 och 500 m³/år. En va ri a tion mot sva ran de 0,008 0,015 l/s. För dröj ning en har bara be ty del se vid ex trem ne der börd, när det kom mer så myck et regn att led ning ar na kom mer att gå ful la. Den tänk ta ma ga si ne ring en i det ta sys tem be står att en pump brunn vid ga ra ge ned far ten om 0,5 m³, Sa vaq rör för kom bi ne rad be vatt ning och för dröj ning som hål ler 1 2 m³, två rens brun nar om ca 1 m³ var och ett re nings ma ga sin om 38 m³, to talt ca 40 m³. Om ut flö det till ga tan stryps till 0,5 l/s så kan det ta sys tem han te ra en ne derbörd om 138 mm per dygn. Vi an tar då att in fil tra tion ska pa ci te ten på gräs mat tan är så god att reg net som kom mer där kan tas om hand av san den där. Re nings ma ga sin I käl la ren på det be fint li ga hu set kan man an läg ga ett dag vat ten ma ga sin. Höj den be grän sas till 1,0 m inre mått. Då kom mer man ner till nor mal mark höjd och under fön ster ni vå. Det blir ut rym me na mot ga tan som kan an vän das då det nya huset gör att en del av käl la ren mås te ri vas. Den de len av käl la ren som ska an vän das fylls med ma ga sin sku ber för dag vat ten ma ga sin. Des sa täcks med ge o tex til och gräs mat ta kan an läg gas ovan på. Bild 7. Sche ma tiskt flö dess che ma för ta kvat ten, vat ten på al ta nen och ned far ten. 10

11 Dagvattenhantering i gammal källare Oanvändbart område Två rum fylls med kuber = 35 m³ exempelkuber 50*50*107,5 cm Sandfång för garagenedfart Sandfång för tak- och terrassavvattning Bild 8. Ett ma ga sin för dag vat ten byggt i ned re de len av käl la ren i be fint lig bygg nad. Två sand fång an läggs vid in lop pen och för ses med lock för rens ning. Sand fången för ses med ut lopp till för sta ma ga sins rum met på en nivå om +400 mm över golv ni vå. Mel lan för sta och and ra rum met sätts två rör med max flö de om 0,1 l/s vid 500 mm tryck höjd. Det ta rör sätts på ni vån +150 mm över golv. Rö ren lu tar upp åt mot näs ta rum med 10. En brädd ning med 300 mm vidd sätt på 800 mm höjd över golv. I det stör re, nor ra rum met för längs en vägg mot sö der så att vatt net mås te leta sig runt väg gen på den nor ra si dan för att för länga rinn sträck an. Ut lopps rö ret från ma ga si net di men sio ne ras till ett flö de om 1 l/s vid 800 mm tryck höjd. Ingång till rö ret sätts på höj den +100 mm över golv. Av lopp och golv brun nar i käl la rens golv tä tas lik som and ra genom fö ring ar i golv och väg gar med betong. Al ter na tivt ma ga sin Ett al ter na tiv är att grä va bort betong käl la ren och an läg ga ett ma ga sin i tät duk med dag vat ten kas set ter. Ma ga si nets bot ten be grän sas av an slut ning en till dag vatten led ning en i ga tan och blir ca +19,6. Med tre de ci me ters täck ning kan ma ga sinets inre höjd bli max 1,2 m. För att kla ra att ma ga si ne ra ett 20-års regn på 10 minu ter (600 se kun der gång er 18-7,5=11,5 l/s) krävs en vo lym på 6,9 m³. Med en max i mal höjd på 1,2 m krävs då en bot te ny ta på 6 m². Ett så dant ma ga sin kla rar då inte hun draårs reg net och re ning en blir säm re än för det sto ra ma ga si net men hal ter na ska ändå kun na kla ra riktvär det. 11

12 In flö des säk ring Ned far ten till ga ra get bör byg gas med en upp höj ning längst upp så att dag vat ten inte kan rin na in från ga tan, vil ket kan tän kas ske vid ett ex trem regn. Den na förhöj ning bör vara minst 1,5 dm. Se bild 4. Kör ba nan ner till par ke rings ga ra get Regn som fal ler på ned far ten till ga ra get mås te han te ras sär skilt efter som ga ra gets golv ni vå är läg re än an slut nings punk ten på kom mu nens led ning. Det be hövs en pump som kan pum pa till räck lig mängd även när det reg nar myck et. Om man byg ger ett tak över de lar av ned far ten blir det enk la re att han te ra dag vatt net. Det vat ten som trots allt kom mer ner här får sam las i en pump brunn och le das till re nings sys te met. Par ke rings ga ra get pla ne ras med tät plat ta utan golv brunn. Av vatt ning sker via en dag vat ten rän na vid in far ten till ga ra get var ifrån vatt net leds till en pum brunn och vid a re till re nings ma ga si net. Re fe ren ser Brand vat ten för sör jning, MSB 199 nr U26-468/99, sid Fal ken berg och Var bergs kom mun (2017). Dag vat te nan vis ning ar för Fal ken bergs och Var bergs kom mu ner P110, Svenskt vat ten. Av led ning av dag-, drän- och spill vat ten Svenskt Vat ten, VAV P38, 1979, ta bell ten web.smhi.se/ Bi la gor Bi la ga 1. Fö ro re nings a na lys Storm Tac vid valt dag vat ten för slag. Bi la ga 2. Dag vat ten mäng der, Storm Tac före ut byg gnad. 12

13 StormTac Web v Filnamn: Gem Förslag Stort magasin utan grönt tak 7B 20år Datum: Resultatrapport StormTac Web I denna resultatrapport redovisas in- och utdata (resultat) från simulering med StormTac Web. 1. Avrinning 1.1 Indata Avrinningsområden Volymavrinningskoefficienter ᵩv och area per markanvändning (ha). Markanvändning ᵩv ᵩ A1 Hustak + atlan + garagenedfart A4 Gräsmatta efter utbyggnad Tot Väg Takyta Grönt tak Gräsyta Totalt Reducerad avrinningsyta (ha red ) Reducerad dim. area (ha red ) Rinnsträcka, rinnhastighet och dimensionerande regnvaraktighet A1 Hustak + atlan + garagenedfart Klimatfaktor f c Rinnsträcka m 30 5 Rinnhastighet m/s Dim. regnvaraktighet min A4 Gräsmatta efter utbyggnad 1.2 Utdata Flöden A1 Hustak + atlan + garagenedfart A4 Gräsmatta efter utbyggnad Tot Tot. avrinning. årsmedel m 3 /år Tot. avrinning. årsmedel l/s Medelavrinning l/s Dim. flöde l/s Dim. flöde total 18 l/s vid Dim. regnvaraktighet 10 min 2. Föroreningstransport 2.1 Utdata Föroreningsmängder (dagvatten+basflöde) utan rening Föroreningsmängder (kg/år). # Kommentar P N Pb Cu Zn Cd Cr Ni Hg SS O 1 av

14 A1 Hustak + atlan + garagenedfart A4 Gräsmatta efter utbyggnad Total Föroreningsmängder kg/ha/år (dagvatten+basflöde) utan rening P N Pb Cu Zn Cd Cr Ni Hg SS Oil PAH16 kg/ha/år kg/ha/år kg/ha/år kg/ha/år kg/ha/år kg/ha/år kg/ha/år kg/ha/år kg/ha/år kg/ha/år kg/ha/år kg/ha/år Föroreningshalter (dagvatten+basflöde) utan rening Föroreningshalter (ug/l). Jämförelse mot riktvärde där gråmarkerade celler visar överskridelse av riktvärde # Kommentar P N Pb Cu Zn Cd Cr Ni Hg SS Oil PAH16 BaP A1 A4 Hustak + atlan + garagenedfart Gräsmatta efter utbyggnad Total Riktvärde Transport och flödesutjämning 3.1 Indata A1 A4 Klimatfaktor Föroreningsreduktion 4.2 Utdata Reningseffekter (%) # Kommentar P N Pb Cu Zn Cd Cr Ni Hg SS Oil PAH16 BaP A1 Hustak + atlan + garagenedfart A4 Gräsmatta efter utbyggnad Summa belastning kg/år efter rening # Kommentar P N Pb Cu Zn Cd Cr Ni Hg SS Oil A1 A4 Gräsmatta efter utbyggnad Gräsmatta efter utbyggnad Total Summa föroreningshalt ug/l efter rening 2 av

15 # Kommentar P N Pb Cu Zn Cd Cr Ni Hg SS Oil PAH16 BaP A1 A4 Gräsmatta efter utbyggnad Gräsmatta efter utbyggnad Total Riktvärde Total execution time in seconds: 3.273s Tillbaka till rapportval 3 av

16 '%56 74%+,+$8 9:;$< BCDEFG HIJKLIHLIM *+, O A+55' $+<=4"'"$'@@#$" $+A#-3<'< 35P #(Q ="A'"' R$+<=4"'"S T$;5 <3%=4+$358 %+A!"#$%&'( *+,0!"#$%&'( *+, -./ $ O5A'"' 7-$355358<#%$;A+5 UVWXFCYZ[\\[\]^_Vàa[b[`\D`Z cy Vbd CZ`C èz FCZ_C\Yf\g\[\] hdcij k'$l'5->5a5358 oc_xdc nzf^xdc &#"'4" m-m7. IjpIIjpIIjIJII IjJIIjJqI DC_XDC79 nzf^xdc&#" N+A=(+$'A '-$355358<v"' RQ'$+AS :0.t:09u:0:.::0:s/:0:// :0::t::0::s/:0:.s IjIrK:0:s/ :0:.: w[\\^dzfb_cx Z[\\dC^D[]d`D Vbd g[f`\^[v\`zc\g` Z`]\YCZC_D[]d`D yw[fcdac_dvz N+A=(+$'A A3%0 '$+' RQ'$+AS abjjhqjjhq 7. DC_XDC79 nzf^xdc :0::t::0:.9:0:9. w[\\^dzfb_c w[\\dc^d[]d`d Fzqzq.09?"A'"' B[Fj Z`]\YCZC_D[]d`DF[\JIJI F{^IjHIIjHI W}g`\ ovdj CYZ[\\[\]j ~Z^F`gẀF{~ZMKqKJI ovdj CYZ[\\[\]j ~Z^F`gẀW{^IjIIHJIjIIJK `gẁcyz[\\[\] W{^IjIHrIjIq 7. DC_XDC79 nzf^xdc&#" 90 2 $#$+5358<"$'5<@#$" B[Fj aw}g` DVDCW s0 W{^ Y[g B[Fj Z`]\YCZC_D[]d`D.: F[\ W{^jHzjH 90.?"A'"' }ZVZ`\[\]^Ff\]g`Z h_]{~zij 2 $#$+5358<%>58A+$ RA'8-'"+5ƒ,'<T4 A+S ="'5 $ nZf^XDCIjIIpIjIMzIjIIIqIjIIIKrIjIIJMIjIIIIJrIjIIIJqIjIIIIrIjIIIIIIrHjrIjIJHI yvff`\dcz ˆE \ˆg 7.DC_XDC &#"'4 IjIIMJIjJHIjIIIJKIjIIIqJIjIIJpIjIIIIqzIjIIIHrIjIIIIIjIIIIIIHIJjrIIjIIIIIIjIIIIIIMK :0:. :0.t:0::: :0::.u:0:: :0::::s.:0:::u9:0::: /:0::::::t u0u:0:.9:0:::: ::0:::::: / ˆZ [ Š] Œ[W ŠJMŽC I

17 !"#$#%&'&()*+&(,%#.(/01/2# 3,1(415%&671)89",%: ;51& #%&'&( < PGQROQSDPGQROQSDPGQROQSDPGQROQSDPGQROQSDPGQROQSDPGQROQSDPGQROQSDPGQROQSDPGQROQSDPGQROQSDPGQROQSDPGQROQSD TULVWULTUTTMTTUTLMTUTXTTUTTTVWTUTTXYTUTTXZTUTTTTLL[T = <>?@AB?C?D=EFG HH IEJ<KFLMNO<!"#$#%&'&()0195%# 3,1(415%&671)89",%: ;51& #%&'&( ]^D_D`BEBGaROJb`D c@gqjdu efgh^d`jà g_b DEPbifDC` CfD GDSgODP`DOC` j`j`d ieaod ^i`dapdec`jà Oi DEPbifDC` TULZTUTTTZXTUTTTTTYY kmn mt bopobo l_gg`bbod<=<>?@ab?c?d=efghhiej<kflmno< zepbifdc` udfaobolmtllttmutl[wvtuztwu[luztutlzvwqqqwttt x$519 ptlvttwumyu[wvqrsqxutxu[tuttztw[tttttuxxtutlt LWTL[TTXUWLLWVqrywZUZZUTTUTTYXZ[TTTpZTUWXTUTT[X LMTWTTTVUTLVY[TUXTLTL[TUTZTXTTTTXTT T {rn &,151 mnmt {r x#1&) $#5 $}0 89",%);5~+*&'&( TUTZT vr!"#$#%&'&()#%,;.5'$& vrt 5,151 ljegobhopb_dluw[luw[ %&'&()%8%.5%# 3 : kl_gg`bbod<=<>?@ab?c?d=efghhiej<kflmno< ƒ;**1 7%91)5&'&(.(/2# %85%# #%&'&( kl_gg`bbod<=<>?@ab?c mnbopobo mn mtudfaobo mt TUTTMLTULWTUTTTLVTUTTT[LTUTTLpTUTTTT[XTUTTTWYTUTTTZTTUTTTTTTWTLUYTTUTTTTZTTUTTTTTTMV TUTTpZTUTMXTUTTTZ[TUTTTVYTUTTLMTUTTTTLYTUTTTL[TUTTTTYZTUTTTTTTYZWUYTUTLWT?D=E FG HHIEJ<KFLMNO< ƒ;**1 8"#$#%&'&()0195 ;(/9 %85%# #%&'&( kx$519l_gg`bbod<=<>?@ab?c?d=efghhiej<kflmno< TUTL[TULpTUTTT[ZTUTTLXTUTTZ[TUTTTTYLTUTTTXWTUTTTZVTUTTTTTTpZXUXTUTLWTUTTTTZTTUTTTTTTMV T _boj ` `j@be_b beg` EB àj_bca LU[MWa mn mt zepbifdc` ptlvttwumyu[wvqrsqxutxu[tuttztw[tttttuxxtutlt LMTLLTTMUTL[WVTUZTWU[LUZTUTLZvwqqqWTTT LWWLXYZXUWLLWVqrywZUZZUTTUTTYXZ[LZTpZTUWXTUTT[X LMTWTTTVUTLVY[TUXTLTL[TUTZTXTTTTXTT TUTZT ˆ6 6 ˆ

18