Årsredovisning 2014 Västtrafik AB. 1. Sammanfattning. Sida 1(16)

Transkript

1 Sida 1(16) Årsredovisning 2014 Västtrafik AB 1. Sammanfattning I uppdraget inför har Kollektivtrafiknämnden beslutat att Västtrafiks högst prioriterade mål under perioden är delmål nummer 2. Det är strategier som stödjer att Minst procent av resenärerna ska vara nöjda med kollektivtrafiken 2025, som ska prioriteras i första hand. Västtrafiks fokus de närmaste åren ligger i linje med detta uppdrag och det pågår för närvarande en rad aktiviteter och initiativ i syfte att förbättra kundupplevelsen både direkt och indirekt. Efter ett ökat resande under 2013 har resorna stabiliserats på en oförändrad nivå under 2014, det vill säga totalt cirka 276 miljoner (exkl resor för anropsstyrd trafik). Västtrafik bedömer att i ett längre perspektiv (fördubblingsmålet 2025) vara i linje med de målsättningar som finns, men att det i nuläget är osäkert om resandemålet enligt Trafikförsörjningsprogrammet 2016 uppnås. Intäkterna har i relation till föregående år ökat med ca 6 %, exkluderas prisjusteringen kvarstår en viss positiv avvikelse. Västtrafik redovisar ett resultat före driftsbidrag för perioden januari - december 2014 i linje med budget. Resultat mot budget innehåller en lägre upplösning av obeskattade reserver än vad som budgeterats. Det medför en möjlighet att till viss del kunna kompensera de ökade kostnaderna kopplat till skiftet av tågentreprenör även under Intäkterna avviker negativt jämfört budget med -102 mnkr, medan kostnadsmassan avviker positivt med +126 mnkr. Det är främst indexen som styr en stor del av trafikkostnaderna som utvecklas med en, utifrån Västtrafiks perspektiv, positivare trend.

2 Sida 2(16) 2. Verksamheten 2.1 Regionfullmäktiges mål Antal resor med kollektivtrafiken är beräknad på rullande tolv månader och exkl anropsstyrd trafik. Antal resor med närtrafik är målet satt till år *Utfallet 63 % avser Utfall 2014 erhålls under februari Kollektivtrafiken i Västra Götaland ska byggas ut, vara attraktiv och därigenom bidra till att fler invånare väljer att resa kollektivt Efter ett ökat resande under 2013 har resorna stabiliserats på en oförändrad nivå under 2014, det vill säga totalt cirka 276 miljoner (exkl resor för anropsstyrd trafik). Västtrafik bedömer att i ett längre perspektiv (fördubblingsmålet 2025) vara i linje med de målsättningar som finns, men att det i nuläget är osäkert om resandemålet enligt Trafikförsörjningsprogrammet 2016 uppnås. Resenärerna ska vara nöjda med kollektivtrafiken I uppdraget inför har Kollektivtrafiknämnden beslutat att Västtrafiks högst prioriterade mål under perioden är delmål nummer 2. Det är strategier som stödjer att Minst procent av resenärerna ska vara nöjda med kollektivtrafiken 2025, som ska prioriteras i första hand. Västtrafiks fokus de närmaste åren ligger i linje med detta uppdrag och det pågår för närvarande en rad aktiviteter och initiativ i syfte att förbättra kundupplevelsen både direkt och indirekt: Implementering av varumärkesstrategi, västtrafikmodellen, förenklingar av betalsätt och betalkanaler samt kundbemötande. Regionfullmäktiges beslut i början av 2014 att införa en ny Pris- och sortimentsstrategi (PoS Steg 1) är ytterligare ett steg på vägen och utgör ett av de största fokusområdena för Västtrafik under uppdragets period. Kollektivtrafikens miljöpåverkan ska minska För att nå målet ställs krav på andel förnybart drivmedel i trafikupphandlingar. En plan över vilka nivåer som krävs för att nå målet finns framtagen. Det pågår ett arbete med att ta fram

3 Sida 3(16) en åtgärdslista för att nå miljömålen i Trafikförsörjningsprogrammet, arbetet inkluderar samtliga trafikslag. Indikator Andel fordonskilometer med förnybart drivmedel Utfall 2011 Utfall 2012 Utfall 2013 Måltal 2014 Måltal 2015 Måltal % 48% 63% 66,0% 71,0% 75,0% *Utfall 2014 kan tas fram tidigast i februari Västra Götalandsregionens egna verksamheter ska vara föregångare i miljöarbetet Västtrafik ställer omfattande miljökrav i trafikavtalen. Att följa upp att de krav som Västtrafik ställt efterlevs är en förutsättning för Västtrafiks trovärdighet. Uppföljning är dessutom viktigt av konkurrensskäl och inte minst för att säkerställa leverans. Regionstyrelsen och Kommittén för rättighetsfrågor ansvarar för att regionens verksamheter ska vara tillgängliga för alla invånare Se rubrik 2.6 Prestationer. Regionstyrelsen ska stärka regionen som en attraktiv arbetsgivare För att bli framgångsrika med Västtrafiks uppdrag krävs att företaget kontinuerligt arbetar för att bli en attraktivare arbetsgivare. Västtrafik har under 2014 arbetat med frågan, såväl internt, bland annat kopplat till vidareutveckling av medarbetarskapet och ledarskapet men också externt, ut mot företagets kunder, där bland annat en ny varumärkesidentitet har arbetats fram under året. Att bli en attraktivare arbetsgivare är en av Västtrafiks fokusfrågor. Målsättningen med Västtrafiks arbetsmiljöarbete är att skapa en fysiskt, psykiskt, socialt sund och utvecklande arbetsplats för alla medarbetare. Västtrafik strävar efter att ha ett systematiskt arbetsmiljöarbete och stor vikt läggs på förebyggande åtgärder vilket sker i nära samarbete mellan chefer, medarbetare, skyddskommitté och företagshälsovård. Västtrafik har med stöd av medarbetarundersökningar i ett antal år arbetat utifrån tydliga och individuella mål, tydligt och kommunikativt ledarskap samt goda relationer och gott medarbetarskap. Med detta som bas har medarbetarundersökningarna under 2014 ändrat fokus till att följa den önskade förflyttningen kopplat till varumärkesarbetet och då med tyngdpunkt på ledarskapet och den enskilde medarbetaren. Det handlar bland annat om att såväl chefer som medarbetare ska göra en värderingsförflyttning samtidigt som det strukturella i form av spelregler och tydliga mål successivt behöver anpassas. Höstens stödjande aktiviteter har varit två interna kampanjer för medarbetare, en med inriktning på samarbete och en med inriktning mot kundfokus. Även arbetet med kompetensutveckling påverkas av Västtrafiks varumärkesstrategi, där fokus under första halvåret 2014 varit implementering.

4 Sida 4(16) 2.2 Regionfullmäktiges uppdrag Alla verksamheter ska ha kostnadskontroll och redovisa ekonomisk balans Övergripande ska verksamheten utföras med god kostnadskontroll och ekonomi i balans. Västtrafik strävar efter att uppfylla detta krav löpande. För beskrivning se avsnitt 5. Alla verksamheter ska arbeta för att öka sin produktivitet och effektivitet För att säkerställa kvalitén för Västtrafiks kunder görs månadsvis uppföljning av grundläggande faktorer som till exempel punktlighet, att trafiken utförs och att fordonen uppfyller de krav som överenskommits i avtalen. Genom ombordmätningar undersöks kvartalsvis kundnöjdhet såväl ur ett helhetsperspektiv som olika faktorer, till exempel åkkomfort. Inom ramen för det som kallas för Västtrafikmodellen sker för närvarande en utveckling mot partnersamverkan med trafikföretag där gemensamma mål sätts upp. Målområdena innefattar bland annat ökat resande, ökad kundnöjdhet och successivt en högre effektivitet. Planer med aktiviteter som stödjer målen utarbetas, vilka sedan löpande följs upp tillsammans av Västtrafik och respektive partner. Arbetssättet har sin utgångspunkt i den branschgemensamma avtalsprocessen som finns beskriven i trafikförsörjningsprogrammet för Västra Götalandsregionen. Detta arbete har lett till att Västtrafik har en bättre leverans ut till kund, och det visar på att kunderna är mer nöjda. 2.3 Verksamhetens övergripande uppdrag och verksamhetens mål Sedan 1 januari 2012 är Västtrafik ett helägt bolag inom Västra Götalandsregionen. Västtrafik driver kollektivtrafik inom Västra Götalandsregionen. Västtrafik är en utförarorganisation och Kollektivtrafiknämnden är en beställarorganisation. Västtrafiks mission är att förenkla vardagen för de många människorna genom att erbjuda kollektiva resor till arbete, studier och fritid. Därigenom är Västtrafik en ledande aktör i att utveckla det goda livet i Västra Götaland. Västtrafiks affärsidé är att i nära samarbete med företagets partners, utveckla, marknadsföra och leverera attraktiva och kostnadseffektiva kollektivtrafikresor och tjänster för de många människorna i Västra Götaland. Utgångspunkten för utvecklingen av kollektivtrafiken inom Västra Götalandsregionen är Trafikförsörjningsprogrammet, som beslutas av Regionfullmäktige. Där återfinns Västtrafiks mål över en fyraårsperiod samt på längre sikt. Kollektivtrafiknämnden ger, med programmet som bas, Västtrafik ett årligt uppdrag. Västtrafik har avtal med Hallandstrafiken AB att operativt sköta kollektivtrafiken i Kungsbacka kommun. Västtrafik har även enskilda avtal med 41 kommuner om att tillgodose dess invånare med färdtjänstresor Verksamhetens miljöarbete Västtrafik ställer omfattande miljökrav i trafikavtalen med entreprenörer. Att följa upp så att entreprenören följer de krav som Västtrafik ställt är en förutsättning för att säkerställa leveransen samt till viss del även av konkurrensskäl. Uppföljningen ska även inkludera

5 Sida 5(16) avgasmätningar. Två avgasmätningar har genomförts under första halvåret 2014 och ytterligare sex är planerade under Västtrafik ställer krav på energieffektivisering på alla nya reseanläggningar, till hjälp används ett miljöprogram med tillhörande handlingsplaner. Även planerade depåanläggningar miljöanpassas. Enligt målet för minskat fossilberoende som är fastställt i Trafikförsörjningsprogrammet ska kollektivtrafiken år 2025 utföras med 95 % förnybar energi. Västtrafik har tagit fram en miljö och klimatplan, som ska fastställas. Planen beskriver de åtgärder som krävs för att uppnå målen i Trafikförsörjningsprogrammet. Planen omfattar åtgärder för Västtrafiks samtliga trafikslag och fastighetsbestånd. Databasen Frida har utvecklats för att ge möjlighet att följa upp utsläpp och energiförbrukning per personkilometer. Arbetet att förfina underlaget för beräkningen av nyckeltalen pågår. Arbete med att inkludera fartygstrafiken i nyckeltal per personkilometer pågår. Analyslänkar (Länkar saknas) 2.6 Prestationer Resandeutveckling Efter ett ökat resande under 2013 har antalet resor stabiliserats på en oförändrad nivå, det vill säga 276 miljoner resor. Resorna med spårvagn och tåg minskar något (-2 % respektive -1 %) medan resorna med buss och båt ökar (+2 % respektive +12 %). Ökningen i båttrafiken har

6 Sida 6(16) främst skett i Älvtrafiken i Göteborg. För 2014 understiger resandet den budgeterade volymen med cirka 13 miljoner resor. Jämfört med målet på 294 miljoner resor motsvarar detta drygt -6 %. Resor med närtrafiken uppgår för perioden till cirka , vilket är en högre nivå jämfört med Förutom närtrafikresor sker totalt cirka resor i annan allmän anropsstyrd trafik per år Resandenöjdhet Invånare och kunders nöjdhet med Västtrafik Viktig information för Västtrafiks verksamhet och dess utveckling är att kontinuerligt ta reda på vad kunderna och allmänheten tycker om företaget. Västtrafik vill ta kunderna till hjälp när prioriteringar behöver göras. För detta används i huvudsak två metoder. Mätningar som sker ombord och mätningar som sker via telefon. Ombord mäts kundnöjdheten varje kvartal och cirka kunder tillfrågas (motsvarar ca 85 % av Västtrafiks resor). Inom ramen för den nationella Kollektivtrafikbarometern ställs frågan via telefon till 500 personer varje månad. De olika undersökningarna har olika ursprung (tillkommit med delvis olika syften), olika metoder för datainsamling och delvis olika målgrupp. Det medför att resultaten inte är helt jämförbara. Bland de variabler som mäts både ombord och i Kollektivtrafikbarometern finns bland annat: Hur nöjd är du som helhet med Västtrafik? Detta mått är ett helhetsbetyg som inte bara bedömer Västtrafiks verksamhet utan också delvis bedömer varumärkets status (speciellt i Kollektivtrafikbarometern där denna fråga inte ställs i anslutning till resan). Det gör att betyget påverkas av allt som händer kring Västtrafik. I samband med införandet av kontoresor (2009) sjönk nöjdheten i Kollektivtrafikbarometern (från ca 65 %) fram till 2011 då nöjdheten var knappt 50 %. Sedan dess har resultatnivån fluktuerat kring % med undantag för hösten inför trängselskattens införande då resultatet sjönk (lägst i nov 2012: 44 %) för att sedan återhämta sig under vintern. Under 2014 har nöjdheten kvartalsvis fortsatt att fluktuera på nivåer mellan %. Jämför man helår (ackumulerat) 2013 med 2014 har nöjdheten med Västtrafik ökat med 1 procentenhet från 53 % till 54 %. Resultatutvecklingen för samma fråga ställd i Västtrafiks ombordundersökning har haft en tydlig och bra utveckling över tid. Sedan starten Q var 53 % nöjda, nu i Q är 63 % nöjda. En jämförelse mellan helår 2013 och 2014 (ackumulerat) har nöjdheten ökat med 9 procentenheter. För första gången, sedan införandet, har dock trenden av en positiv utveckling mellan varje kvartal med cirka 3 procentenheter brutits. Efter Q2 2014, som har det högsta resultatet hittills (70 %), kan vi se en nedgång i de två sista kvartalen. Q4 är nu på samma nivå som inledde året.

7 Sida 7(16) Om du tänker på din senaste resa med Västtrafik, hur nöjd var du med den? Denna fråga har under 2014 haft ett stabilt resultat i Kollektivtrafikbarometern på nivåer runt strax under 80 %. Jämfört med förra året (ackumulerat) har resultatet gått upp med 1 procentenhet från 77 till 78 %. Resultatutvecklingen för hur nöjd man är med den senaste resan i ombordundersökningen fortsätter även den att vara stabil. Q har ett resultat på 93 %. En jämförelse mellan 2013 och 2014 har nöjdheten på helår ökat från 92 % till 93 %. Detta bör tolkas som ett mycket bra resultat. Metodkritik kring marknadsandel Den metod som används för att mäta marknadsandel har fått en del kritik av de som arbetar med marknadsanalys och undersökningar. Den metod som här används för att mäta resvanor är inte bra (genererar väsentligt färre resor än alternativa metoder) och målgruppen har varierat för mycket. Sammanfattningsvis betyder detta att långtgående slutsatser bör undvikas, baserat på marknadsandelen Miljö Västtrafik ställer omfattande miljökrav i trafikavtalen med entreprenörer. Att följa upp så att entreprenören följer de krav som Västtrafik ställt är en förutsättning för att säkerställa leveransen samt till viss del även av konkurrensskäl. Uppföljningen ska även inkludera avgasmätningar. Två avgasmätningar har genomförts under första halvåret 2014 och ytterligare sex är planerade under Västtrafik ställer krav på energieffektivisering på alla nya reseanläggningar, till hjälp används ett miljöprogram med tillhörande handlingsplaner. Även planerade depåanläggningar miljöanpassas. Enligt målet för minskat fossilberoende, som är fastställt i Trafikförsörjningsprogrammet, ska kollektivtrafiken år 2025 utföras med 95 % förnybar energi. Västtrafik har tagit fram en miljö- och klimatplan, som ska fastställas. Planen beskriver de åtgärder som krävs för att uppnå målen i Trafikförsörjningsprogrammet och omfattar åtgärder för samtliga trafikslag och fastighetsbestånd. Databasen Frida har utvecklats för att ge möjlighet att följa upp utsläpp och energiförbrukning per personkilometer. Arbetet att förfina underlaget för nyckeltalen samt att inkludera fartygstrafiken pågår Rättighetsfrågor I det pågående arbetet med att öka säkerheten och tryggheten märks en fortsatt positiv trend i statistiken, som till en del speglas i resultatet 72 % av resande som känner sig trygga att åka med Västtrafik. Under 2013 var det en minskning av trafikhändelser i och omkring kollektivtrafik som rör trygghet och säkerhet med 29 % i jämförelse med Det är framförallt i Stor Göteborg som den största minskningen har märks. Det samverkansarbete som Västtrafik bedriver tillsammans med trafikföretagen och de olika aktörerna i trygghets- och säkerhetsfrågor har gett resultat. Ett exempel på samverkan och en bidragande orsak till resultatet av den förstärkta känslan av trygghet hos resenärerna, är den

8 Sida 8(16) ökade närvaron i och omkring kollektivtrafiken av Polismyndigheten tillsammans med Polisens volontärer och andra frivilligorganisationer. Under 2014 är bedömningen att det har varit lugnt i kollektivtrafiken i stort och inom alla trafikslag. När det gäller trafikhändelser och trygghetsfrågor kommer statistiken att vara klar i februari Personal Västtrafik eftersträvar och arbetar aktivt med flexibla rekryterings- och bemanningslösningar. Beroende på uppdragets/projektets kompetenskrav och karaktär tas utifrån framtagen behovsanalys beslut om anställning, inhyrning alternativt användandet av konsult. Användandet av bemanningsföretag beror bland annat på inhyrd personal i väntan på planerad outsourcing samt till följd av flertalet längre projekt med nya kompetenskrav. Nya uppdrag/projekt tillkommer samtidigt som översyn sker av vilka Västtrafiks kärnkompetenser är och beroende på utfallet av denna strategiska kompetensplanering behöver vissa konsulter avslutas till förmån för en utökning av egen verksamhet. Den sistnämnda kompetensväxlingen innebär en minskning av tillfälliga bemanningslösningar och en reduktion av bemanningskostnader. 3.2 Personalstruktur Antalet tjänster på Västtrafik har under 2014 utökats, detta kopplat till flertalet utökade uppdrag (Västsvenska paketet, Nytt pris- och sortiment samt nya, digitala försäljningskanaler) samt till följd av att Västtrafik strategiskt väljer att tillsvidareanställa vissa kärnkompetenser istället för att hyra in. Genomförda rekryteringar/kompetensförstärkningar har hittills i år framförallt fokuserat på inriktning mot försäljning/marknad, IT och Leverans och syftar till att förstärka Västtrafiks utökade uppdrag. Den påbörjade kompetensväxlingen kommer att fortsätta under 2015 liksom fortsatt rekrytering av tjänster kopplat till de utökade uppdragen. 3.6 Jämställdhet och mångfald På Västtrafik ska alla medarbetare behandlas lika. Alla medarbetare ska kunna arbeta på lika villkor och i en god arbetsmiljö fri från trakasserier och kränkningar. Det viktigaste likabehandlingsarbetet på Västtrafik sker direkt på arbetsplatsen i samspel mellan medarbetarna, chef och HR. Inga chefer på Västtrafik har genomgått regionens utbildning i genuskompetent ledarskap. Som stöd för Västrafiks fortsatta diskussioner på arbetsplatsen samt för att höja kompetensen kring likabehandling kommer Västtrafik under 2015 att arbeta fram en handlingsplan med tillhörande aktiviteter som bl a kommer att få avspegling i Västtrafiks fortsatta ledarutveckling. Under 2015 kommer Västtrafik även att påbörja arbetet med att redovisa jämställdhetsfrågor enligt JÄMIX. 3.7 Personalvolym Västtrafik har per december 291 anställda, fördelat på 285 tillsvidareanställda och 6

9 Sida 9(16) visstidsanställda. Av Västtrafiks 291 anställda är, oavsett anställningsform, 171 kvinnor och 120 män. Antalet årsarbetare uppgår till 271. Västtrafik arbetar aktivt med att heltidsanställning ska utgöra en norm på företaget. Alla anställningsformer inräknat har 9 medarbetare en deltidsanställning. Inga ofrivilliga deltidsanställningar förekommer. 3.8 Bemanningsföretag Kostnader för bemanningsföretag, tkr Utfall 2014 Utfall 2013 Läkare Sjuksköterskor Övriga Totalt Användandet av bemanningsföretag beror bland annat på inhyrd personal i väntan på planerad outsourcing samt till följd av flertalet nya projekt. Nya projekt tillkommer samtidigt som översyn sker av vilka Västtrafiks kärnkompetenser är. Beroende på utfallet av denna strategiska kompetensplanering behöver vissa inhyrda konsulter avslutas till förmån för utökning av egen verksamhet. Den sistnämnda förflyttningen innebär en minskning av dyra bemanningslösningar. 5. Ekonomi Övergripande ska verksamheten utföras med god kostnadskontroll och ekonomi i balans. Västtrafik strävar efter att uppfylla detta krav löpande. Västtrafik redovisar ett resultat före driftsbidrag för perioden januari - december 2014 motsvarande mnkr, vilket är i linje med budget. Detta resultat innehåller en lägre upplösning av obeskattade reserver än vad som budgeterats. Det medför en möjlighet att även till viss del kunna kompensera de ökade kostnaderna kopplat till skiftet av tågentreprenör även under Intäktsutveckling Biljettintäkterna under perioden januari december understiger budget med -102 mnkr.

10 Sida 10(16) Utifrån föregående års stora resandeökning har utvecklingen nu planat ut, vilket inte motsvarar förväntningarna i budgeten. Överströmningen mellan olika korttyper (värdekort till periodkort) har under 2014 inte påverkat i någon större omfattning. Det finns däremot en tydlig trend på överströmning inom grupperna. Resenärerna söker sig till färdbevis för mer regelbundet resande. Inom värdekort ökar andelen kontoladdningen medan andelen enkelbiljetter minskar. Inom periodkort ökar andelen årskort medan andelen månadskort minskar. Det är ur ett resenärsperspektiv positivt, då det medför att Västtrafiks kunder visar på ett långsiktigt intresse för att resa kollektivt. Ur ett intäktsperspektiv sänker det intäkt per resa då dessa färdbevis är billigare. Denna minskning har under 2014 motverkats av prisjusteringen samt lägre resande. I jämförelse med föregående år har intäkterna för perioden ökat med cirka 6 % (ca +170 mnkr). Prisökningen beräknas genomsnittligt motsvara en ökning på ca +5,9 %. Resandet har under 2014 planat ut och intäkterna exklusive prisökning är svagt positiv (+0,2 %) jämfört föregående år. I jämförelse med budget avviker intäkterna negativt med drygt -100 mnkr. Den negativa avvikelsen är hänförlig till att budgeten innehöll än annan bedömning av resandeutveckling än vad som sedan blev i utfallet. Västtrafik fortsätter att arbeta med aktiviteter i syfte att öka intäkterna. Under senare delen av september har en stor rekryteringskampanj (provåkning) påbörjats. Effekten på intäkterna 2014, av den sistnämnda kampanjen, är begränsad då den genomfördes sent på året. Västtrafik arbetar sedan en tid tillbaka med ett antal aktiviteter under rubriken förenklade biljettköp. Den första åtgärden som kommer att påverka försäljningen positivt är möjligheten att köpa enkelbiljetter direkt i reseplanerarappen i mobiltelefonen. Denna tjänst lanserades under hösten. På längre sikt kommer Västtrafik erbjuda fler möjligheter att köpa biljett och genomföra resa med mobiltelefonen. En ny digital mobil försäljningskanal kommer att lanseras 2015 och ska underlätta kundernas biljettköp avsevärt. Ytterligare åtgärder är planerade som kommer att underlätta biljettköp till exempel

11 Sida 11(16) hos försäljningsombuden och ombord på fordonen. Utfall januari-december 2014 jämfört med budget Totalt visar Västtrafik ett utfall för perioden som är i linje med budget. Biljettintäkterna avviker negativt med -102 mnkr, medan kostnadsmassan avviker positivt med +126 mnkr. Avvikelsen avser nettoeffekter och medför att posterna ibland avser både intäkter, kostnadsminskningar och kostnadsökningar. Som tidigare beskrivits understiger biljettintäkterna budget med -102 mnkr för perioden främst kopplat till att resandeutvecklingen inte motsvarar tidigare gjorda bedömningar. Den allmänna kostnadsutvecklingen fortsätter med en, för Västtrafik, positiv trend. Det är främst PPI-index för diesel som bidrar till den positiva avvikelsen mot budget (+78 mnkr). Rörliga kostnader för resande avviker positivt (+31 mnkr) vilket dels avser lägre kostnader för incitament, men även lägre kostnader för ersättning till SJ för biljettgiltighet av Västtrafiks färdbevis på SJs tåg. Kostnaderna avseende förstärkningstrafik avviker däremot negativt. Västtrafiks kostnader för spårvagnstrafiken avviker negativt främst avseende omläggning till komponentavskrivning på spårvagnar. Driften av spårvagnstrafik är i stort sett i linje med budget. Västtrafik har positiva avvikelser för tågtrafiken avseende trafikkostnaden (+20 mnkr). Ett tågfordon har varit ur funktion under en längre period och Västtrafik har därmed erhållit en försäkringsersättning för stillestånd (+10 mnkr). Till det avviker avskrivningarna för tåg positivt utifrån förändringar vad avser tågens livslängd samt uppdelning på komponenter (+19 mnkr). Västtrafiks finansiella kostnader avviker positivt. Det beror dels på lägre upplåning än förväntat då Västtrafik har ett antal innehållanden från betalning av levererade tåg

12 Sida 12(16) (+25 mnkr). Det är svårt att förutsäga när dessa innehållna betalningar skall betalas. Skulden är i euro och har i bokslutet omvärderats till aktuell kurs, vilket medfört en kursförlust motsvarande -17 mnkr. Räntekostnaden har även påverkats positivt av en korrigering av räntenivån (+28 mnkr). Tågtrafiken, se ovan, avviker för helåret 2014 positivt. Det har medfört ett minskat behov av att lösa upp obeskattade reserver för att täcka den merkostnad som uppstått i och med avtalsskiftet till SJ (-55 mnkr). Kollektivtrafiknämnden beslutade om ett minskat driftsbidrag för 2014 kopplat till den lägre räntenivån (-28 mnkr). Posten övrigt består bland annat av ökade kostnader för kvalitetsbonus, avskrivningar och utrangeringar (ej tåg), positiv avvikelse för försäljningsomkostnader med mera. Finansiella frågeställningar Utfallet innehåller en lägre upplösning av överavskrivningar än budget. Det avser lägre andel för merkostnader inom tågtrafiken. Utifrån att tågtrafikens kostnader varit lägre än budget både för 2013, såväl som utfallet 2014, finns det en möjlighet att täcka viss del av den totalt sett högre kostnadsnivån från skiftet av tågoperatör även under I enlighet med utfallet finns kvarvarande obeskattade reserver vid utgången av året motsvarande 82 mnkr. En finansiell frågeställning som behandlats under 2014 är komponentfördelningen av Västtrafiks fastigheter utifrån det nya K3 regelverket. Omläggningen har skett utan större ekonomiska konsekvenser. Det pågår även en diskussion inom Göteborg Stad vad avser komponentavskrivning på spårvagn. Bedömning av konsekvenserna finns medtagna i bokslutet för Ekonomiskt resultat Bolag: Västtrafik AB Period: Blankett RRV RESULTATRÄKNING VÄSTTRAFIK AB Konto Namn Ack utfall i tkr Specialdestinerade statsbidrag, externt Investeringsbidrag EU-bidrag, externt Ägarbidrag från kommuner, externt Övrig försäljning av tjänster, externt Övrig försäljning av tjänster, internt Driftbidrag från nämnd inom regionen, avt int, mp Övriga bidrag, externt Övriga bidrag, internt

13 Sida 13(16) Hyrsintäkter lokaler/bostäder, externt Försäljning material och varor, externt Försäljning material och varor, internt Biljettintäkter, externt Övriga intäkter, externt Övriga intäkter, internt 0 SVI Summa verksamhetens intäkter Lön arbetad tid Lön ej arbetad tid DSK1 Summa löner Pensionskostnader, externt Kostnadsersättningar o naturaförmåner, externt Övriga personalkostnader, externt Övriga personalkostnader, internt 0 DSK3 Summa övriga personalkostnader Sociala avgifter enl lag och avtal, externt DSKL Personalkostnader totalt Inhyrd personal, övrigt, externt Direkta trafikkostnader, externt Köp av verksamhetsanknutna tjänster, externt Material och varor, externt Material och varor, internt Övriga lämnade bidrag, externt Övriga lämnade bidrag, internt Hyra av lokal/bostad, externt Hyra av lokal/bostad, internt 0

14 Sida 14(16) Köp av utbildn, kultur, övr reg verksamh, externt Köp av utbildn, kultur, övr reg verksamh, internt Övriga lokalkostnader inkl. energi, externt Förbrukningsmaterial, externt Förbrukningsmaterial, internt Kostnader för transportmedel externt Kostnader för transportmedel internt Övriga tjänster (inkl. konsulter), externt Övriga tjänster (inkl. konsulter), internt Övriga kostnader, externt Övriga kostnader, internt Utrangering av anläggningstillgångar Nedskrivning av anläggningstillgångar Avskrivning på immateriella anläggningstillgångar Avskrivning på byggnader och markanläggningar Avskrivning leasingavtal byggnader Avskrivning på maskiner och inventarier Avskrivning leasingavtal maskiner och inventarier -660 DSK11 Summa avskrivningar SVK Summa verksamhetens kostnader SRES 1 VERKSAMHETENS NETTOKOSTNADER Ränteintäkter bank, externt Ränteintäkter lån, externt Övriga finansiella intäkter, externt DSFI1 Summa finansiella intäkter, externt Ränteintäkter bank, internt, motpart Ränteintäkter lån, internt, motpart Övriga finansiella intäkter, internt 0

15 Sida 15(16) DSFI2 Summa finansiella intäkter, internt Räntekostnader bank, externt Räntekostnader lån, externt Övriga finansiella kostnader, externt Räntedel på leasingskuld, externt -78 DSFK1 Summa finansiella kostnader, externt Räntekostnader bank, internt, motpart Räntekostnader lån, internt, motpart Övriga finansiella kostnader, internt 0 DSFK2 Summa finansiella kostnader, internt SRES2 RESULTAT FÖRE EXTRAORD POSTER O SPEC BESLUT Obeskattade reserver Uppskjuten skatt Årets skatt Extraordinära intäkter Extraordinära kostnader SRES3 ÅRETS RESULTAT Eget kapital Västtrafik har vid ingången av 2014 ett negativt fritt eget kapital motsvarande -32 mnkr. Enligt beslut i RF den 15 april 2014 är Västtrafiks kapital återställt med ett villkorat aktieägartillskott på motsvarande belopp. Under året har det egna kapitalet påverkats av en mindre post hänförlig till omläggningen till komponentavskrivning på fastigheter enligt K3 regelverket. 5.4 Investeringar Avskrivningar avviker totalt sett positivt mot budget med +7 mnkr. Omläggningen till komponentredovisning enligt K3-regelverket för tåg och fastigheter påverkar avvikelsen positivt med ca +20 mnkr. Det är en konsekvens av det slutliga redovisningsmässiga upplägget samt främst förlängningen av tågens livslängd från 25 till 30 år. I början av året beslutade regionfullmäktige om projektet pris och sortiment. Projektet har under 2014 finansierats separat och ingår därmed inte i budgeten för avskrivningar eller investeringsplanen. Arbetet medför bland annat att resterande del av de gamla kortläsarna ombord på Västtrafiks fordon måste skiftas. Västtrafik har dels påbörjat skiftena vilket för med sig utrangeringar (se tabell nedan) men även lagt en plan för det resterande skiftet, vilket för med sig förkortad avskrivningstid. Projektet som helhet har påverkat avvikelsen mot

16 Sida 16(16) budget negativt med -13 mnkr. Projektet har i dagsläget upparbetat 36 mnkr som bedöms vara investering, ingen delaktivering har skett under året. Ovanstående projekt samt investeringsbeslut tagna i slutet av året har påverkat avskrivningarna negativt dels med utrangeringar (se tabell nedan) samt behov av att korta livslängden inför reinvestering som ska ske. Andra investeringsprojekt i verksamheten har förskjutits i tid vilket å andra sidan föranlett positiva avvikelser mot budget. Netto påverkas avskrivningarna +1 mnkr. I tabellen nedan beskrivs investeringarna utifrån budget I den ursprungliga budgetramen ingick inte Pris och Sortiment Steg 1. Regionfullmäktige tog beslut om projektet med tillhörande investering under I övrigt är större förändringar mot budget att den planerade investeringen i buss skjuts till Upphandlingen som övertagandet av fordonen är kopplat till är överprövad. * Nytt Pris och Sortiment beslutades av RF i början av Bokslutsdokument och noter Analyslänkar Bokslutsdokument../../userfiles/1/documents/2027_2661_9527B.xlsx