Utvärdering gällande Tuff-utbildningen hos Kulturföreningen m.i.m, genomförd inom ramen för Projektet TAkk för språket hösten 2010.

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Utvärdering gällande Tuff-utbildningen hos Kulturföreningen m.i.m, genomförd inom ramen för Projektet TAkk för språket hösten 2010."

Transkript

1 Utvärdering gällande Tuff-utbildningen hos Kulturföreningen m.i.m, genomförd inom ramen för Projektet TAkk för språket hösten Bakgrund Under våren 2010 samtalade personal på Teckenspråksutbildningen på Nordiska Folkhögskolan med representanter för Kulturföreningen m.i.m. I samtalet uttrycktes oro och missnöje angående situationen för föräldrar med ett annat modersmål än svenska i behov av teckenspråk. Deltagandet i Tuff-utbildningen som skolan anordnar för dessa föräldrar var låg, många av familjerna som deltog, men framförallt de som inte gjorde det, fann sig i komplexa livssituationer. Sociokulturella aspekter så som språksvårigheter, syn på funktionsnedsättning och förståelse för det svenska samhällets olika stödverksamheter, lyftes fram av personalen från Nordiska folkhögskola som betydelsefulla aspekter. En ansökan gällande projektet Takk för språket som fanns hos Allmänna Arvsfonden kompletterades med syfte att få med Nordiska Folkhögskola som samarbetspartner. I kompletteringen bad vi att ansökan skulle behandlas snarast möjligt i syfte att starta ett samarbete mellan Nordiska FHSK och m.i.m kring Tuff-utbildningen under hösten SPSM i Västra Regionen beviljade i Maj medel för att starta ett samarbete mellan båda organisationer i syfte att anordna en utbildning som kunde ta hänsyn till aspekterna som beskrevs i den kompletterande ansökan. Utgångspunkterna för samarbetet beskrivs i en överenskommelse som undertecknades av representant för SPSM och representant för Kulturföreningen m.i.m. I dokumentet skrivs bl a att: Kulturföreningen m.i.m utvärderar och deltar i den planerade Tuff-utbildningen under hösten 2010 under förutsättningen att projektet `Takk för språket beviljas medel. 2. Planering och utbildningsstart Under maj- juli månaden träffades personal från Nordiska Folkhögskolan och representanter från kulturföreningen m.i.m för att i samarbete planera ett alternativ Tuff- utbildning. Det alternativa upplägget omfattade en ny informationsprocess mot föräldrarna som bjöds in och en kurs innehåll som där teckenspråksundervisningen skulle kompletteras med relevant information och diskussion om möjligheter för personer som är döva/grav hörselskadade inom skola och utbildning, fritiden, familjelivet osv. I Juni 2010 fick föreningen m.i.m besked om att projektet Takk för språket hade beviljats medel från Allmänna Arvsfonden och att föreningens deltagande i Tuff-utbildningen var möjlig.

2 Ca. 20 föräldrar anmälde sig till utbildningen och den påbörjades den 24 augusti 2010 Genomförande av kursen i regi av Projektet Takk för språket. Kursen omfattade sammanlagt 13 gånger ( tisdagar mellan kl. 9:00 och 12:00) samt ett intervju tillfälle i början som var frivillig och som 17 deltagare anmälde sig till. Antal teckenspråkstimmar under hela kursen blev 19 timmar. Antal diskussion/informations timmar (inklusive information om själva kursen) blev 9 timmar Antal timmar för utvärdering blev sammanlagt 4 timmar. Nordiska Folkhögskolan bidrog med teckenspråkslärare och Projektet Takk för språket, som finansieras av Allmänna Arvsfonden ansvarade för kursen i sin helhet och dess olika delar: stöd på modersmålet under kursen, stöd med samhällsinformation kring möjligheter för personer som är döva, fika inför varje lektionstillfälle, bokning av personer som ska informera på utbildningen osv. Till varje träff kom mellan 15 och 22 föräldrar med varierade kunskaper i svenska. Medlemmar i vår förening med olika modersmål stöttade föräldrar som behövde det. Stödet handlade om översättning och förklaring vid information och i samband med föreläsning och diskussion men också vid samtal om privata frågor som anhöriga bar på. Stöd med översättning har också erbjudits under teckenspråkslektionerna. Ca. hälften av kurstillfällena innehåll någon form av samtal/ diskussion eller information förutom själva teckenspråksundervisningen. Film där hörselskadade berättade visades, gäster med kunskap om utbildning, arbetsmarknad och föreningslivet bjöds in och teaterscener som avspeglar verkligheten för föräldrar med barn/ungdomar med funktionsnedsättning visades upp. 3. Utvärdering av kursen och fördjupad undersökning Intervjuer och fördjupad undersökning Ledare i kulturföreningen m.i.m intervjuade 17 deltagarna i den alternativa Tuff-utbildningen som pågick hösten Detta gjordes i samband med att kursen påbörjades. Dessa intervjuer gav projektet, information om vilka förutsättningar för att lära sig teckenspråk som föräldrarna hade samt om vilka behov de själva ansåg sig ha när det gäller kommunikation med sina barn. Det hjälpte anordnarna av utbildningen att veta vem som behövde stöd på modersmålet, hade personliga svårigheter som hindrade inlärningen eller vem som kom på kursen men hade hörande barn med en språkstörning. Intervjuerna hjälpte oss också att få reda på om det var viktigt för föräldrarna som deltog i utbildningen att vi tog hänsyn till sociokulturella aspekter så som flerspråkighet, behov av information och behov av socialt nätverk. Data från intervjuerna kommer också att användas för att undersöka vad föräldrarna i gruppen anser är motiverande för att delta i Tuff-utbildningen. Denna undersökning skrivs

3 som en magister uppsatts inom ramen för ett master program i specialpedagogik och färdigställs under våren M.i.m har för avsikt att delge SPSM undersökningens resultat och en förhoppning om att innehållet i den kan användas för utveckling av Tuff-utbildningen i sin helhet. 4. Iakttagelser och slutsatser gällande Tuff-utbildning hos inom projektet Takk för språket hösten Iakttagelser och slutsatser som delges nedan hämtas från 2 olika källor: - Samtal som gjordes med ledarna i m.i.m som medverkade i Tuff-utbildningen - Frågeformulären som deltagarna fyllde i sista dagen på Tuff- utbildningen den 23 november (sammaställningen av svaren bifogas) Samtal med ledarna genomfördes under tiden kursen pågick med ett avslutande samtal när Tuff-utbildningen var slut. Frågeformulär besvarades den 23 november som var sista utbildningsdagen. Den genomfördes med stöd av ledare som översatte i de fallen detta behövdes. Iakttagelser som är gjorda samt slutsatser som har dragits kommer att förmedlas inom 5 olika område: a. Om information före kursstart b. Om behov av samtal och information c. Om stöd på modersmålet d. Om teckenspråksundervisning e. Om att använda teckenspråk och modersmålet a. Om information inför kursstart Informationsprocessen bestod av brev på de aktuella modersmålen med lättläs information om kursen som skickades hem till de tilltänkta deltagarna. Detta följdes upp av samtal på de aktuella modersmålen hem till deltagarna för att bekräfta den skriftliga informationen. Ett sådant förfaringssätt har tidigare använts av m.i.m med goda resultat och så även denna gång. Antalet anmälda till kursen var hög jämfört med vad som är bruklig för målgruppen när kurserna har ägt rum enbart i folkhögskolans regi, detta enligt utsago av läraren från Nordiska Folkhögskolan som m.i.m hade kontakt med från början. Några telefonnummer och adresser till deltagarna som läraren på Nordiska Folkhögskolan hade erhållit från hörselvården var felaktiga. Information om Tuff hade ibland skickats till fel adresser och aldrig nått deltagarna. Genom samarbetet utarbetades ett nytt deltagarregister innehållande ca 30 namn med aktuella adresser och telefonnummer som lämnades till Nordiska Folkhögskolan när kursen avslutades.

4 b. Om behov av samtal och information Utifrån samtalen som ägde rum med personal från Nordiska Folkhögskolan bestämdes att Tuffutbildningen hos m.i.m skulle innehålla möjlighet till samtal om hur situationen för föräldrar med ett barn i behov av teckenspråk såg ut. Även möjlighet att delge viktig information gällande t ex utbildning, arbete och fritid skulle skapas inom ramen för den här alternativa utbildningen. M.i.ms antagandet om att det fanns ett behov av att lyfta fram betydelsen av teckenspråk bland föräldrarna stämde inte med verkligheten bland den här föräldrargruppen. De flesta föräldrar som anmälde sig till kursen var väl medvetna om att det handlade om att öka möjligheter till kommunikation med sitt barn och gav kursen en hög prioritet. Föräldrarna uppskattade möjligheten till utbyte av erfarenheter föräldrar emellan och möjligheten att få information som var viktig för deras barn. Ledarna berättar att några föräldrar uttryckte oro över att dessa bitar skulle ske på bekostnad av teckenspråkstimmarna. En kurs med fler timmar i veckan precis som de flesta föräldrar önskar sig i slututvärdering skulle kunna vara lösningen på det problemet. Även en kombination av informations/samtalsdelen och teckenspråksdelen skulle kunna möjliggöra att båda aspekterna fanns med. I slututvärderingen tyckte 20 av 21 som svarade att informationsdelarna under kursen hade varit bra. Många föreslår i utvärderingen fler timmar i veckan för hinna med både teckenspråk och information. c. Om stöd på modersmålet Det kan finnas en risk för att vid frågan om behov av tolk, deltagaren svarar att tolk inte behövs. Intervjuomgången som hölls i början av kursen med de flesta deltagarna visade dock att deltagare som hade valt bort tolk inte alltid hade förmåga att förstå eller svara alla frågor på svenska. Även deltagare som ansåg sig kunna svenska hade glädje av att det tolkades. Man erkänner inte att man inte kan svenska tillräckligt mycket eller att bristande kunskaper i svenska skulle kunna vara ett hinder för att lära sig teckenspråket. Det kan finnas många förklaringar till detta men i samtal med deltagarna har vi förstått att man har varit osäker på om det är möjligt att ha en språktolk när man ska lära sig teckenspråk. En annan anledning som deltagarna har lyft fram är att det är jobbigt med olika tolkar varje gång. Många har uttryckt att Tuff-utbildningen hos m.i.m har varit annorlunda då man har skapat en relation med ledarna som översatte vilket har gjort att man har känt sig tryggare i tolksituationen.

5 Ledarna som tolkade berättar att det fanns deltagare som först genom förklaringar på modersmålet förstod hur TUFF-utbildningen är uppbyggd. Några deltagare visste inte heller att de kan få en tolk i samband med teckenspråksundervisning. Enligt slututvärderingen av de 14 deltagare som använt modersmålsstöd under kursen ansåg alla 14 att stödet var bra och hälften ansåg att det var 100% viktigt vid teckenspråksundervisning, samtal och information. Den andra hälften gav värde mellan 50-90% när det gäller betydelsen av modersmålstöd vill teckenundervisning, samtal och information. d. Om teckenspråksundervisningen Ledarna uppfattade att de flesta föräldrar tyckte att teckenspråksundervisningen var rolig, nyttig och viktig. De tyckte att lärarna och deltagarna hade en bra kontakt med varandra som bidrog till att stämningen för hela kursen blev positiv. Ledarna som tolkade ansåg att teckenspråksundervisningen i nybörjargruppen hade för högt tempo med tanke på föräldrarna som behövde tolkning. Förälder måste först höra ordet på svenska, förstå det på modersmålet via tolken och sedan koppla tecknet. Föräldrarna lät ofta bli att stoppa läraren trots att de inte hade förstått. Frågan ställdes ofta till ledaren som tolkade i stället. Föräldrar saknar ett forum där andra familjemedlemmar som syskon eller far/morföräldrar kan lära sig teckenspråk. I intervju berättar ofta mammor att de är ensamma om att förstå vad barnet som behöver teckenspråk säger. Föräldrar som har tonårsbarn eller som har fått sina 240 timmar saknar sammanhang där de kan hålla igång tecknandet. Det gäller inte minst föräldrar som har barn som går på riksgymnasiet i Örebro som vill fortsätta lära sig tecken men träffar sina barn enbart under ledigheten. I grupperna blandades föräldrar som behöver teckenspråk och föräldrar som behöver tecken som stöd utan att anpassa undervisningen till båda målgrupperna. Lärarna utgick ifrån att det är de dövas teckenspråk som föräldrarna behöver utan att ta reda på vilket behov av stöd för kommunikationen som föräldern egentligen har. I själva verket visade det sig genom intervjuerna vi genomförde att föräldrar med döva barn var en minoritet bland föräldrarna som besökte tuff- utbildningen hos mim under hösten Slututvärderingen visar att 13 deltagare ger teckenspråksundervisningen som de har fått under kursen värde 100% medan 8 deltagare ger värde mellan 50%-90%. Positivt med teckenspråk har varit: bra undervisning och repetition med kunniga lärare ( 6). Negativt har det varit att man byte ut lärarna ofta (2), att det fanns få repetitionstillfällen under lektionen (2) och att nivå på TSP var låg (2 ).

6 e. Att använda modersmål och teckenspråket - Syn på användandet av modersmålet hos utbildningsanordnaren Utbildningsanordnaren har ett synsätt på användandet av modersmålet som M.i.m inte anser ligger i fas med verkligheten. Både företrädare för SPSM och lärare från Nordiska folkhögskolan har uttryck för representanter i m.i.m att föräldrar som lär sig teckenspråk måste avstå från att använda sitt modermål tillsammans med teckenspråket. Den genomförda slututvärderingen visar dock att föräldrar lever i en annan vardag eftersom majoriteten använder sitt modersmål med barnet som behöver teckenspråk och barnen verkar ta till sig sitt modersmål i varierad grad. Av 21 föräldrar som skrev slututvärderingen anger 17 att de använder sitt modersmål med barnet som behöver teckenspråk och använder sig för det av olika strategier. M.i.m anser att dessa strategier bör i stället för att ignoreras lyftas fram och diskuteras med syfte att öka hela familjens kommunikativa förmåga. - Att diskutera användandet av teckenspråk och modersmålet Användandet av teckenspråk och modersmålet är en icke existerande diskussion i Tuffutbildningen vilket inte underlättar situationen för flerspråkiga föräldrar som upplever ett behov av att använda modersmålet i hemmet men vet inte om detta enbart är en försvårande faktor för barnet i behov av teckenspråk. Slututvärderingen visar att 20 av 21 föräldrar som svarade ansåg att det var bra att diskutera teckenspråk och användning av modersmålet. De flesta angav som anledning att de hade tagit del av varandras erfarenheter men en förälder skriver: För att det var en bekräftelse på att jag inte är sjuk i huvudet som har gjort detta Föräldrar med svenska som modersmål som väljer att tala svenska och använda teckenspråk med t ex ett hörselskadat barn, kan känna en trygghet i att svenskan är i alla fall grunden för det svenska teckenspråket. För föräldrar med ett annat modersmål blir det en konflikt som leder till att man tror att det är fel att använda sitt modersmål med barnet som behöver teckenspråket. M.i.m anser dock att detta en generalisering som helt saknar vetenskaplig grund och som ej bör göras utan att ta hänsyn till barnets och familjens behov.

7 - Att använda tecken som stöd och modersmålet För familjer som behöver tecken som stöd för sin kommunikation kan budskapet om att inte prata när man tecknar få väldigt olyckliga konsekvenser eftersom det kan hämma utvecklingen av det talade språket vilket inte alls är meningen med att använda tecken som stöd. Att utestänga föräldrar som behöver tecken som stöd från TUFF-utbildningen vore oansvarig och bakåtsträvande eftersom de också behöver tecken för sin vardagskommunikation. Det behövs en diskussion om hur TUFF-utbildningen ska se ut för familjer som har barn i behov av tecken som stöd. Flexibilitet och dialog med föräldrar som har behovet är avgörande för att erbjuda en utbildning som ökar den kommunikativa kompetensen hos familjerna som har barn i behov av teckenspråk. 5. Avslutande ord Kulturföreningen m.i.m har fått värdefulla erfarenheter av det här samarbetet som kommer att användas i projektet Takk för språket. Med bland andra Dart, Habiliteringen och SPSM arbetar vi vidare i Projektet med att anpassa Akktiv-föräldrarutbildning till flerspråkiga föräldrar. Vi hoppas att Tuff-utbildningen inom SPSM och Nordiska Folkhögskola också använder sig av erfarenheterna gjorda i det här projektet. Inte minst är åsikterna som föräldrarna framför i utvärderingen av kursen värda en noggrann läsning. För att underlätta just en sådan process finns en sammanställning av utvärderingarna som bilaga till det här dokumentet. Föräldrarnas kommentarer till svaren finns infogade på sedvanlig viss i excell dokumentet som bifogas. Tack till oss alla och lycka till!

8

Sammanställning av utvärdering gjord för utbildningen Kom-Fler HT 2011

Sammanställning av utvärdering gjord för utbildningen Kom-Fler HT 2011 Projekt TAKK för Språket Sammanställning av utvärdering gjord för utbildningen Kom-Fler HT 2011 1. Bakgrund Föräldrautbildning KomFler genomfördes HT 2011 inom ramen för projektet TAKK för språket av personal

Läs mer

Alternativ och Kompletterande Kommunikation på rätt språk - Förslag till förankring av ett flerspråkigt perspektiv

Alternativ och Kompletterande Kommunikation på rätt språk - Förslag till förankring av ett flerspråkigt perspektiv Alternativ och Kompletterande Kommunikation på rätt språk - Förslag till förankring av ett flerspråkigt perspektiv Eva-Kristina Salameh och Luz Solano, Vt 2013 Att kunna kommunicera är en av mänsklighetens

Läs mer

Välkomna till Personalutbildningen Fler-TAKK. k u l t u r f ö r e n i n g

Välkomna till Personalutbildningen Fler-TAKK. k u l t u r f ö r e n i n g Välkomna till Personalutbildningen Fler-TAKK Kunskapsområden som samverkar i ett flerspråkigt perspektiv Juridiskt/ styrdokument Pedagogiskt/ utbildning Språkligt/ medicinskt Flerspråkigt AKK Socialt/

Läs mer

Välkommen till TAKK för Språket hösten MiM Kunskapscentrum

Välkommen till TAKK för Språket hösten MiM Kunskapscentrum Välkommen till TAKK för Språket hösten 2014 MiM Kunskapscentrum Ett flerspråkigt perspektiv på AKK Samarbetet mellan skolan och hemmet Luz Solano, 2014 Varför AKK på modersmålet? Modersmålet är viktigt

Läs mer

Sammanställning av utvärdering gjord för utbildningen TAKK på modersmålet HT 2011.

Sammanställning av utvärdering gjord för utbildningen TAKK på modersmålet HT 2011. Projekt TAKK för Språket Sammanställning av utvärdering gjord för utbildningen TAKK på modersmålet HT 2011. 1. Bakgrund Föräldrautbildning TAKK på Modersmålet genomfördes HT hösten 2011 inom ramen för

Läs mer

Preliminär verksamhetsplan för MiM Kunskapscentrum år 2014.

Preliminär verksamhetsplan för MiM Kunskapscentrum år 2014. Preliminär verksamhetsplan för år 2014. Bakgrund Under år 2014 kommer verksamheten i att syfta till att personer oavsett bakgrund (etnisk, socioekonomisk, kulturell, religiös, sexuell läggning, genus och

Läs mer

Kursuppföljning inom teckenspråksutbildning för vissa föräldrar år 2015

Kursuppföljning inom teckenspråksutbildning för vissa föräldrar år 2015 Kursuppföljning inom teckenspråksutbildning för vissa föräldrar år 2015 Ylva Branting Innehåll Inledning... 2 Resultat... 2 Barntillsyn och boende... 4 Barntillsyn... 4 Boende... 5 Måluppfyllelse... 7

Läs mer

Välkommen till Fler-TAKK/FAMN HT Projekt TAKK för Språket, Hösten 2013

Välkommen till Fler-TAKK/FAMN HT Projekt TAKK för Språket, Hösten 2013 Välkommen till Fler-TAKK/FAMN HT. 2013 Projekt TAKK för Språket, Hösten 2013 Ett flerspråkigt perspektiv på AKK- Samarbetet mellan hemmet och skolan Luz Solano ht. 2013 AKK utifrån ett flerspråkigt perspektiv

Läs mer

Om AKK och modersmål. Kommunikation och språk

Om AKK och modersmål. Kommunikation och språk Om AKK och modersmål Kommunikation och språk Ordet kommunikation kommer från latinets communicare och betyder att göra gemensam. Kommunikation betyder att föra över ett budskap. För att kommunikation ska

Läs mer

TUFF HÖSTEN 2014 ÖNNESTAD FOLKHÖGSKOLA

TUFF HÖSTEN 2014 ÖNNESTAD FOLKHÖGSKOLA TUFF HÖSTEN 2014 ÖNNESTAD FOLKHÖGSKOLA Allmänt om TUFF i Önnestad Innehåll i kurserna Förutom teckenspråk så informerar vi om tolkanvändning och om teckenspråksanvändarna= dövrealia och dövkultur. Kostnad

Läs mer

Ramkursplan i teckenspråk som modersmål för hörande barn till döva och hörselskadade föräldrar (CODA)

Ramkursplan i teckenspråk som modersmål för hörande barn till döva och hörselskadade föräldrar (CODA) Ramkursplan 2013-06-24 ALL 2013/742 Fastställd av generaldirektör Greger Bååth den 24 juni 2013 Framtagen av Carin Lindgren, Malin Johansson och Helena Foss Ahldén Ramkursplan i teckenspråk som modersmål

Läs mer

Sammanfattning på lättläst svenska

Sammanfattning på lättläst svenska Sammanfattning på lättläst svenska Utredning om specialskolan Svenska staten har specialskolor för barn med dövhet eller hörselnedsättning. Men ny teknik gör att allt fler barn med grav hörselnedsättning

Läs mer

Innehåll i kurserna Förutom teckenspråk så informerar vi om tolkanvändning och om teckenspråksanvändarna = dövrealia och dövkultur.

Innehåll i kurserna Förutom teckenspråk så informerar vi om tolkanvändning och om teckenspråksanvändarna = dövrealia och dövkultur. Tuff våren 2014 Allmänt om TUFF i Önnestad Innehåll i kurserna Förutom teckenspråk så informerar vi om tolkanvändning och om teckenspråksanvändarna = dövrealia och dövkultur. Kostnad Undervisning, barnomsorg

Läs mer

Tecken som stöd för tal, TSS

Tecken som stöd för tal, TSS Hörselskadades Riksförbund Tecken som stöd för tal, TSS ett verktyg för kommunikation Hörselskadades Riksförbund, HRF december 2011 Fungerande kommunikation en förutsättning för god livskvalité För att

Läs mer

TUFF Hösten 2015 ÖNNESTAD FOLKHÖGSKOLA

TUFF Hösten 2015 ÖNNESTAD FOLKHÖGSKOLA TUFF Hösten 2015 ÖNNESTAD FOLKHÖGSKOLA Allmänt om TUFF i Önnestad Innehåll i kurserna Förutom teckenspråk så informerar vi om tolkanvändning och om teckenspråksanvändarna= dövrealia och dövkultur. Kostnad

Läs mer

TUFF Våren 2017 ÖNNESTAD FOLKHÖGSKOLA

TUFF Våren 2017 ÖNNESTAD FOLKHÖGSKOLA TUFF Våren 2017 ÖNNESTAD FOLKHÖGSKOLA Allmänt om TUFF i Önnestad Innehåll i kurserna Förutom teckenspråk så informerar vi om tolkanvändning och om teckenspråksanvändarna= dövrealia och dövkultur. Kostnad

Läs mer

Verksamhetsberättelsen för MiM Kunskapscentrum år 2013.

Verksamhetsberättelsen för MiM Kunskapscentrum år 2013. Verksamhetsberättelsen för år 2013. Styrelsen för, 857209-6090 får härmed avge årsredovisning för 2013 Årsberättelse 2013 Årsredovisning för, ideell förening. Organisationsnummer: 857209-6090 Räkenskapsåret

Läs mer

Undervisningen ska erbjuda möjlighet till anpassning av stoff efter elevernas intresse och utbildning.

Undervisningen ska erbjuda möjlighet till anpassning av stoff efter elevernas intresse och utbildning. SVENSKT TECKENSPRÅK Ett välutvecklat teckenspråk är av betydelse för dövas och hörselskadades lärande i och utanför skolan. När språket utvecklas ökar förmågan att reflektera över, förstå, värdera och

Läs mer

Hörselverksamheten, FyrBoDal Hösten 2014

Hörselverksamheten, FyrBoDal Hösten 2014 Kurskatalog för, FyrBoDal Hösten 2014 Välkommen Välkommen till till Teckenspråksutbildning i FyrBoDal Teckenspråkslärare kommer att undervisa dig/er i grupp. Introduktionskurs i teckenspråk ges till dig

Läs mer

Annamaria Wendel KME- Pedagogiskt arbete i förskola och skola 2:1 Lärarutbildningen i Malmö Grupp C 4 den 5 maj 2011

Annamaria Wendel KME- Pedagogiskt arbete i förskola och skola 2:1 Lärarutbildningen i Malmö Grupp C 4 den 5 maj 2011 Inledning: Mitt problemområde handlar om hur vi skulle kunna få barn med annat modersmål än svenska att lära sig språket på ett enklare sätt? På min VFT är jag på en förskola där vi använder oss av takk

Läs mer

Mall vid kartläggning

Mall vid kartläggning Mall vid kartläggning Skola: Elevens namn: Datum: Närvarande personer vid kartläggning: Situationer som fungerar bra för eleven Situationer som fungerar mindre bra för eleven Elevens starka och svaga sidor

Läs mer

teckenspråk gynnar därför varandra i en språkligt kommunikativ utveckling.

teckenspråk gynnar därför varandra i en språkligt kommunikativ utveckling. Därför tvåspråkighet Alla barn med hörselskada ska tidigt i livet utveckla både svenska och teckenspråk så att de senare kan välja vilken typ av kommunikation de vill använda. Det är valfrihet. På riktigt.

Läs mer

TUFF Hösten 2016 ÖNNESTAD FOLKHÖGSKOLA

TUFF Hösten 2016 ÖNNESTAD FOLKHÖGSKOLA TUFF Hösten 2016 ÖNNESTAD FOLKHÖGSKOLA Allmänt om TUFF i Önnestad Innehåll i kurserna Förutom teckenspråk så informerar vi om tolkanvändning och om teckenspråksanvändarna= dövrealia och dövkultur. Kostnad

Läs mer

AKK i skolan. Britt Claesson. Innehåll föreläsning

AKK i skolan. Britt Claesson. Innehåll föreläsning AKK i skolan Britt Claesson Förskollärare Talpedagog på habiliteringen i Alingsås 1991-2008 AKK-pedagog vid DART - kommunikationsoch dataresurscenter i Göteborg britt.claesson@vgregion.se DART Västra Sveriges

Läs mer

Preliminär verksamhetsplan för MiM Kunskapscentrum år 2015.

Preliminär verksamhetsplan för MiM Kunskapscentrum år 2015. Preliminär verksamhetsplan för år 2015. Bakgrund Under år 2015 kommer verksamheten i att syfta till att personer oavsett bakgrund och utifrån sina individuella förutsättningar ska kunna påverka samhällsutvecklingen.

Läs mer

http://www.regionorebro.se/4.51ddd3b10fa0c64b24800034364/12.51ddd3b10fa0c64...

http://www.regionorebro.se/4.51ddd3b10fa0c64b24800034364/12.51ddd3b10fa0c64... Sida 1 av 2 #$% #/0 2% 3%/$ 6 7 /8 '()*+,-. 1()*+'. (*+-. -(4*+5. ('*+,. -(4*+5.,)(,*+).,(*+)4., 4(*+). ) ('*+,. )('*+'. (*+)5., )(*+. ) 1()*+'.,,(4*+)).,,(*+),. ) )('*+'.! " )5(5*+4.,)(,*+)., )'()*+5.

Läs mer

ENKÄT 2013 SAMVERKAN

ENKÄT 2013 SAMVERKAN ENKÄT 2013 SAMVERKAN "Jag kämpar och tänker inte ge upp!" Rapport Autism- och Aspergerföreningen Distrikt Göteborg Lindhultsganan 23 41674 GÖTEBORG 073-822 30 03 goteborg@autism.se 1 Sammanfattning Föreningen

Läs mer

enspr k h tec Barn oc

enspr k h tec Barn oc Barn och teckenspråk Uppbyggnaden sker utifrån den information om språket som individen möter och kan ta till sig i kommunikation med andra. Språk och språkutveckling Denna broschyr vänder sig till föräldrar

Läs mer

Samordning, ansvar och kommunikation - vägen till ökad kvalitet i utbildningen för elever med vissa funktionsnedsättningar (SOU 2016:46)

Samordning, ansvar och kommunikation - vägen till ökad kvalitet i utbildningen för elever med vissa funktionsnedsättningar (SOU 2016:46) YTTRANDE Vårt ärendenr: 2016-11-18 Utbildningssektionen Åsa Ernestam Utbildningsdepartementet 10333 STOCKHOLM Samordning, ansvar och kommunikation - vägen till ökad kvalitet i utbildningen för elever med

Läs mer

Kurser och aktiviteter

Kurser och aktiviteter Kurser Autismcenter för barn & ungdom Våren 2011 Autismcenter för barn & ungdom Stadshagsvägen 7, 1 tr. Kurser och aktiviteter 1. BAS-KURS OM AUTISM 2. PÅ SPÅRET - FÖRDJUPAD BAS-KURS 3. KOMMUNIKATION I

Läs mer

Flerspråkighet i förskolan

Flerspråkighet i förskolan Flerspråkighet i förskolan en handledning 1 www.karlskoga.se Inledning Andelen barn som växer upp med ett eller flera språk utöver svenska ökar inom förskolan i Karlskoga kommun. Det är barn vars föräldrar

Läs mer

Tvåspråkighetssatsning Manillaskolan ~^

Tvåspråkighetssatsning Manillaskolan ~^ VCc ^j^\ Tvåspråkighetssatsning Manillaskolan ~^ Specialpedagogiska skolmyndigheten Definition Tvåspråkighet: Funktionell tvåspråkighet innebär att kunna använda båda språken för att kommunicera med omvärlden,

Läs mer

Gemensam utbildningsplan för teckenspråksutbildning för vissa föräldrar (TUFF)

Gemensam utbildningsplan för teckenspråksutbildning för vissa föräldrar (TUFF) 2013-12-11 ALL 2014/2 Gemensam utbildningsplan för teckenspråksutbildning för vissa föräldrar (TUFF) Inledning TUFF ska bland annat syfta till att föräldrar till barn, som för sin kommunikation är beroende

Läs mer

Kursutvärdering av kursen för personliga assistenter, våren 2014

Kursutvärdering av kursen för personliga assistenter, våren 2014 FoU Fyrbodal Kursutvärdering av kursen för personliga assistenter, våren 2014 besvarat av assistenternas chefer. På kursen för personliga assistenter har deltagare kommit från åtta av Fyrbodals 14 kommuner.

Läs mer

Har ni CODA i er verksamhet?

Har ni CODA i er verksamhet? Har ni CODA i er verksamhet? CODA = Children Of Deaf Adults CODA-barn som bokstaverar C-O-D-A på teckenspråk. Bildarkiv: Project Coda orebro.se Har ni CODA i er verksamhet? CODA är en förkortning av det

Läs mer

Välkomst- och inskrivningssamtal för nyanlända barn i förskoleåldern

Välkomst- och inskrivningssamtal för nyanlända barn i förskoleåldern Välkomst- och inskrivningssamtal för nyanlända barn i förskoleåldern Syfte Syftet med detta formulär är att det ska följa eleven från det att han/hon anländer till Sverige och genom elevens skolgång. På

Läs mer

EQUAL BIBLIOTEKEN I ÖSTERGÖTLAND Slutrapport

EQUAL BIBLIOTEKEN I ÖSTERGÖTLAND Slutrapport Länsbibliotek Östergötland Box 1791 581 17 Linköping EQUAL BIBLIOTEKEN I ÖSTERGÖTLAND Slutrapport Bakgrund Biblioteken är viktiga för mångfalden i samhället. De är öppna för alla och de är en mötesplats.

Läs mer

Föräldrar i missbruks- och beroendevården. Sammanfattad kartläggning för att stärka barn- och föräldraperspektivet

Föräldrar i missbruks- och beroendevården. Sammanfattad kartläggning för att stärka barn- och föräldraperspektivet Föräldrar i missbruks- och beroendevården Sammanfattad kartläggning för att stärka barn- och föräldraperspektivet 1 2 Inledning Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) har inom ramen för utvecklingsarbetet

Läs mer

Messa med symboler. Hur har vi gjort och vad tycker de som provat?

Messa med symboler. Hur har vi gjort och vad tycker de som provat? Messa med symboler Hur har vi gjort och vad tycker de som provat? Margret Buchholz, Specialist i arbetsterapi inom habilitering och handikappomsorg vid DART Kommunikationsoch dataresurscenter. margret.buchholz@vgregion.se,

Läs mer

Bedömning, behov och stöd. En enkätundersökning om särskilt utbildningsstöd

Bedömning, behov och stöd. En enkätundersökning om särskilt utbildningsstöd Bedömning, behov och stöd En enkätundersökning om särskilt utbildningsstöd Innehållsförteckning Inledning... 1 Fördelning av bidraget... 1 Enkäten... 2 Andel deltagare med funktionsnedsättning... 2 Stödperson...

Läs mer

MÖTESPLATS INFÖR FRAMTIDEN. Borås 8-9 oktober 2003. Helena Söderlund, Länsbiblioteket i Örebro län

MÖTESPLATS INFÖR FRAMTIDEN. Borås 8-9 oktober 2003. Helena Söderlund, Länsbiblioteket i Örebro län MÖTESPLATS INFÖR FRAMTIDEN Borås 8-9 oktober 2003 Helena Söderlund, Länsbiblioteket i Örebro län Resursbibliotek för döva I Örebro pågår sedan oktober 2001 projektet Resursbibliotek för döva. Initiativtagare

Läs mer

Remissvar angående delbetänkandet Med rätt att välja (SOU 2011:30).

Remissvar angående delbetänkandet Med rätt att välja (SOU 2011:30). Göteborg den 8 juli 2011 Utbildningsdepartementet 103 33 STOCKHOLM Remissvar angående delbetänkandet Med rätt att välja (SOU 2011:30). Sammanfattning Utredningen Med rätt att välja flexibel utbildning

Läs mer

Socialtjänsternas bemötande av personer med psykisk funktionsnedsättning

Socialtjänsternas bemötande av personer med psykisk funktionsnedsättning Socialtjänsternas bemötande av personer med psykisk funktionsnedsättning - en enkätundersökning genomförd av NSPH, Nationell Samverkan för Psykisk Hälsa. Inledning Alla har rätt till ett liv utan diskriminering,

Läs mer

Kursprogram Våren 2015

Kursprogram Våren 2015 Kursprogram Våren 2015 VUXENSKOLAN BORÅS OBS! Ny adress Druveforsvägen 8 504 33 Borås växel 0771-50 20 20 Välkommen till Vuxenskolan Sjuhärad Studieförbundet Vuxenskolan verkar för att personer med intellektuella

Läs mer

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Kurs för förskollärare och BVC-sköterskor i Kungälv 2011-2012, 8 tillfällen. Kursbok: Ditt kompetenta barn av Jesper Juul. Med praktiska exempel från

Läs mer

Föräldrar i missbruks- och beroendevården. Sammanfattad kartläggning för att stärka barn- och föräldraperspektivet

Föräldrar i missbruks- och beroendevården. Sammanfattad kartläggning för att stärka barn- och föräldraperspektivet Föräldrar i missbruks- och beroendevården Sammanfattad kartläggning för att stärka barn- och föräldraperspektivet 1 2 Inledning Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) har inom ramen för utvecklingsarbetet

Läs mer

Uppföljande intervjuer kring tillgänglighet, information och nöjdhet hösten 2009

Uppföljande intervjuer kring tillgänglighet, information och nöjdhet hösten 2009 2010-02-15 Ärendenr: Nf 60/2010 Handläggare: Annelie Fridman Sophia Greek Uppföljande intervjuer kring tillgänglighet, information och nöjdhet hösten 2009 Vård och Stöd Förvaltningen för funktionshindrare

Läs mer

LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade. lättläst

LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade. lättläst LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade lättläst Introduktion LSS betyder lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade och ger rätt till särskild hjälp. LSS är en lag som ger

Läs mer

Remissvar på slutbetänkandet (SOU 2012:24) Likvärdig utbildning riksrekryterande gymnasial utbildning för vissa ungdomar med funktionsnedsättning

Remissvar på slutbetänkandet (SOU 2012:24) Likvärdig utbildning riksrekryterande gymnasial utbildning för vissa ungdomar med funktionsnedsättning 2012-09-28 Remissvar på slutbetänkandet (SOU 2012:24) Likvärdig utbildning riksrekryterande gymnasial utbildning för vissa ungdomar med funktionsnedsättning Institutet för språk och folkminnen, via avdelningen

Läs mer

Föräldrarnas syn på terapikoloniverksamheten 2009

Föräldrarnas syn på terapikoloniverksamheten 2009 Föräldrarnas syn på terapikoloniverksamheten 2009 En utvärdering genomförd under hösten 2009 För Terapikolonier AB Ulrika Sundqvist Sammanfattning föräldraenkäter Terapikolonier AB:s verksamhet utvärderas

Läs mer

Föräldrarnas syn på terapikoloniverksamheten 2008

Föräldrarnas syn på terapikoloniverksamheten 2008 Föräldrarnas syn på terapikoloniverksamheten 2008 En utvärdering genomförd under hösten 2008 För Terapikolonier AB Eva Huld Sammanfattning Terapikolonier AB:s verksamhet utvärderas kontinuerligt. Som en

Läs mer

BREVIKSSKOLAN HANDLINGSPLAN FÖR NYANLÄNDA ELEVER 2013-04-14

BREVIKSSKOLAN HANDLINGSPLAN FÖR NYANLÄNDA ELEVER 2013-04-14 BREVIKSSKOLAN HANDLINGSPLAN FÖR NYANLÄNDA ELEVER 2013-04-14 1 Handlingsplan för nyanlända elever på Brevikskolan Med nyanlända elever avses elever som inte har svenska som modersmål och inte heller behärskar

Läs mer

Mottagande av nyanlända och. flerspråkiga barn/elever

Mottagande av nyanlända och. flerspråkiga barn/elever Mottagande av nyanlända och flerspråkiga barn/elever 1 Vision Varje barn och elev med utländsk bakgrund ska ges den kunskap de har rätt till för att nå målen för utbildningen. Mål Öka likvärdigheten mellan

Läs mer

Lokal pedagogisk planering för tyska år 9

Lokal pedagogisk planering för tyska år 9 Barn- och utbildningsnämnden 1 (5) Barn- och utbildningsförvaltningen Skogstorpsskolan Cecilia Härsing, lärare i tyska Lokal pedagogisk planering för tyska år 9 Syfte Undervisningen i tyska år 9 utformas

Läs mer

Elevernas uppfattningar om alltmer digitaliserad undervisning

Elevernas uppfattningar om alltmer digitaliserad undervisning Resultat Elevernas uppfattningar om alltmer digitaliserad undervisning Fråga 1 Mycket inspirerande (6) till mycket tråkigt (1) att arbeta med etologisidan Uppfattas som mycket inspirerande eller inspirerande

Läs mer

Introduktion till studier på Masugnen och sfi

Introduktion till studier på Masugnen och sfi Introduktion till studier på Masugnen och sfi Innehållsförteckning Till nya studerande på sfi i Lindesberg... 3 Hej!... 3 Syfte... 3 Masugnens utbildningsverksamhet... 3 Våra kurser och spår... 3 Frånvaro...

Läs mer

Tolkcentralen Brukarundersökning november 2014

Tolkcentralen Brukarundersökning november 2014 Region Skåne Skånevård KRYH Habilitering & Hjälpmedel Tolkcentralen Tolkcentralen Brukarundersökning november 2014 Tolkcentralen brukarundersökning november 2014 Tolkcentralen, Region Skåne genomförde

Läs mer

Slutrapport Gröna Linjen, projekt med barngrupper i samverkan med Hässelby-Vällingby stadsdelsförvaltning

Slutrapport Gröna Linjen, projekt med barngrupper i samverkan med Hässelby-Vällingby stadsdelsförvaltning BROMMA STADSDELSFÖRVALTNING SOCIALTJÄNST OCH FRI TID TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (5) 2010-12-28 SDN 2011-01-20 Handläggare: Solveig Blid Telefon: 508 06 000 Till Bromma stadsdelsnämnd Slutrapport Gröna Linjen,

Läs mer

SKOLAN & NEUROPSYKIATRISKA FUNKTIONSNEDSÄTTNINGAR. Dags att prata om: Ett samtalsmaterial för föräldrargrupper

SKOLAN & NEUROPSYKIATRISKA FUNKTIONSNEDSÄTTNINGAR. Dags att prata om: Ett samtalsmaterial för föräldrargrupper Dags att prata om: SKOLAN & NEUROPSYKIATRISKA FUNKTIONSNEDSÄTTNINGAR Ett samtalsmaterial för föräldrargrupper Detta samtalsmaterial är framtagen inom Attentions projekt Min Skola med medel från Allmänna

Läs mer

Hanna Sejlitz, ordförande Sveriges Dövas Riksförbund

Hanna Sejlitz, ordförande Sveriges Dövas Riksförbund Hanna Sejlitz, ordförande Sveriges Dövas Riksförbund Visuellt och gestuellt språk - uppfattas med synen och produceras med händerna och även axel-, huvud-, mun- och ögonrörelser. Självständigt med egen

Läs mer

Ramkursplan i teckenspråk för syskon till döva och hörselskadade barn

Ramkursplan i teckenspråk för syskon till döva och hörselskadade barn Ramkursplan 2013-06-19 ALL 2013/743 Fastställd av generaldirektör Greger Bååth den 24 juni 2013 Framtagen av Carin Lindgren, Malin Johansson och Helena Foss Ahldén Ramkursplan i teckenspråk för syskon

Läs mer

Distansundervisning. Anna Anu Viik. tel +46(0)-737-00 35 33 anuviik@hotmail.com Twitter: @hueligen Facebook: Modersmål Sverige

Distansundervisning. Anna Anu Viik. tel +46(0)-737-00 35 33 anuviik@hotmail.com Twitter: @hueligen Facebook: Modersmål Sverige Distansundervisning Anna Anu Viik tel +46(0)-737-00 35 33 anuviik@hotmail.com Twitter: @hueligen Facebook: Modersmål Sverige Utmaningar! Grupperna är ofta heterogena! Modersmål är inte ett schemalagt

Läs mer

Välkommen till TAKK för Språket. september- oktober 2015

Välkommen till TAKK för Språket. september- oktober 2015 Välkommen till TAKK för Språket september- oktober 2015 Värdegrund för flerspråkighet Interkulturalitet Mänskliga rättigheter Nationell lagstiftning. AKK- Alternativ och kompletterande kommunikation Metoder

Läs mer

Remitterande behandlares syn på terapikoloniverksamheten 2009 Utvärderingen genomfördes under hösten 2009

Remitterande behandlares syn på terapikoloniverksamheten 2009 Utvärderingen genomfördes under hösten 2009 Remitterande behandlares syn på terapikoloniverksamheten 2009 Utvärderingen genomfördes under hösten 2009 För Terapikolonier AB Ulrika Sundqvist Sammanfattning I den kontinuerliga utvärderingen av Terapikolonier

Läs mer

Underlag för självvärdering

Underlag för självvärdering Underlag för självvärdering Se nedanstående rubriker och frågor som stöd när du gör din självvärdering. Det är inte vad du bör tänka/göra/säga utan det du verkligen tänker/gör/säger/avser. Skriv gärna

Läs mer

Presentation Utvärdering av Örebro kommuns Kompetensutvecklingsprojekt finansierat av ESF

Presentation Utvärdering av Örebro kommuns Kompetensutvecklingsprojekt finansierat av ESF Presentation Utvärdering av Örebro kommuns Kompetensutvecklingsprojekt finansierat av ESF Robert Gustafson 28 januari 2010 Målsättning för Örebro kommuns Kompetensutvecklingsprojekt Målsättningen för projektet

Läs mer

Välkomst- och inskrivningssamtal för nyanlända barn i förskoleåldern

Välkomst- och inskrivningssamtal för nyanlända barn i förskoleåldern 1 Namn: Välkomst- och inskrivningssamtal för nyanlända barn i förskoleåldern Syfte Syftet med detta formulär är att det ska följa barnet från det att han/hon anländer till Sverige och genom barnets skolgång.

Läs mer

Syfte Att synliggöra barnets situation i konflikter gällande vårdnad, boende, umgänge.

Syfte Att synliggöra barnets situation i konflikter gällande vårdnad, boende, umgänge. 1 Slutrapport till länsstyrelsen ang. Projektet Biff 2 2008-08-25-2010-06-01 gällande barn till missbrukare, barn som bevittnat våld och barn till föräldrar med psykisk ohälsa. Bakgrund/sammanfattning

Läs mer

Årsredovisning för KULTURFÖREN MIM Räkenskapsåret

Årsredovisning för KULTURFÖREN MIM Räkenskapsåret Årsredovisning för KULTURFÖREN MIM Räkenskapsåret 2011-01-01-2011-12-31 KULTURFÖREN MIM 1(10) Förvaltningsberättelse Styrelsen för KULTURFÖREN MIM, får härmed avge årsredovisning för 2011. Årsberättelse

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN 2015. Internationella Kvinnoföreningen Lokalt ResursCentrum för kvinnor i Öresundsregionen

VERKSAMHETSPLAN 2015. Internationella Kvinnoföreningen Lokalt ResursCentrum för kvinnor i Öresundsregionen VERKSAMHETSPLAN 2015 Internationella Kvinnoföreningen Lokalt ResursCentrum för kvinnor i Öresundsregionen Inledning Internationella Kvinnoföreningen i Malmö, IKF i Malmö, är en väl etablerad ideell förening

Läs mer

MODERSMÅL. Ämnets syfte. Undervisningen i ämnet modersmål ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: Kurser i ämnet

MODERSMÅL. Ämnets syfte. Undervisningen i ämnet modersmål ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: Kurser i ämnet MODERSMÅL Goda kunskaper i modersmålet gagnar lärandet av svenska, andra språk och andra ämnen i och utanför skolan. Ett rikt och varierat modersmål är betydelsefullt för att reflektera över, förstå, värdera

Läs mer

Remissvar på delbetänkandet (SOU 2011:30) Med rätt att välja flexibel utbildning för elever som tillhör specialskolans målgrupp

Remissvar på delbetänkandet (SOU 2011:30) Med rätt att välja flexibel utbildning för elever som tillhör specialskolans målgrupp 2011-09-05 Remissvar på delbetänkandet (SOU 2011:30) Med rätt att välja flexibel utbildning för elever som tillhör specialskolans målgrupp (U2011/2219/S) Språkrådet vill härmed lämna synpunkter på delbetänkandet

Läs mer

Undervisningen i ämnet modersmål ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Undervisningen i ämnet modersmål ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: MODERSMÅL Goda kunskaper i modersmålet gagnar lärandet av svenska, andra språk och andra ämnen i och utanför skolan. Ett rikt och varierat modersmål är betydelsefullt för att reflektera över, förstå, värdera

Läs mer

Det här gör vi för din förskola och skola

Det här gör vi för din förskola och skola Det här gör vi för din förskola och skola DU SOM ÄR FÖRSKOLECHEF ELLER REKTOR har uppdraget att tillsammans med din personal bedriva utbildning med hög kvalitet för alla barn och ungdomar. Alla har rätt

Läs mer

Britt Claesson. Kommunikation TAKK

Britt Claesson. Kommunikation TAKK Kommunikation TAKK 1!"#!$"% 2 Britt Claesson Förskollärare sedan 1982 Förskollärare, dagbarnvårdare, personlig assistent, lärare på särskola Talpedagog på habiliteringen 1991-2007 AKK-pedagog vid DART

Läs mer

Moderna språk som modersmål

Moderna språk som modersmål Education Tatjana Bansemer Moderna språk som modersmål Essay Modersmålsutbildning Moderna språk som modersmål Tatjana Bansemer Hösten 2010 Moderna språk som modersmål Tatjana Bansemer Inledning För många

Läs mer

Introduktionsteam: Lärare i svenska som andraspråk Socialpedagog Specialpedagog Modersmålslärare/studiehandledare

Introduktionsteam: Lärare i svenska som andraspråk Socialpedagog Specialpedagog Modersmålslärare/studiehandledare Introduktionsteam: Lärare i svenska som andraspråk Socialpedagog Specialpedagog Modersmålslärare/studiehandledare Nyanlända barn och elever i Kungsbacka kommun Vårt gemensamma ansvar Mottagandet ska vara

Läs mer

Verksamhetsplan 2013-2015

Verksamhetsplan 2013-2015 Styrelsens och arbetsgruppernas uppdrag Styrelsen och arbetsgrupperna är sammansatta av föräldrar som har barn med olika funktionshinder. Vi bor på olika platser i upptagningsområdet, vilket gör att vi

Läs mer

2. Är ditt barn (för vilkens skull du deltar i FöräldraStegen) flicka eller pojke? flicka pojke

2. Är ditt barn (för vilkens skull du deltar i FöräldraStegen) flicka eller pojke? flicka pojke FöräldraStegen 1. Är du kvinna eller man? kvinna man. Är ditt barn (för vilkens skull du deltar i FöräldraStegen) flicka eller pojke? flicka pojke 3. Hur gammalt är barnet?.år 4. Vilka STEG har du deltagit

Läs mer

AUTISMFORUM. Ett kunskapscenter för autism, Aspergers syndrom och andra autismspektrumtillstånd. www.autismforum.se

AUTISMFORUM. Ett kunskapscenter för autism, Aspergers syndrom och andra autismspektrumtillstånd. www.autismforum.se AUTISMFORUM Ett kunskapscenter för autism, Aspergers syndrom och andra autismspektrumtillstånd www.autismforum.se Autism och Aspergers syndrom Autism och Aspergers syndrom är funktionsnedsättningar som

Läs mer

Pedagogisk grundsyn i utbildning av scoutledare

Pedagogisk grundsyn i utbildning av scoutledare Fastställd av Svenska Scoutrådets styrelse 2009-06-13 Pedagogisk grundsyn i utbildning av scoutledare Scouting handlar om att ge unga människor verktyg till att bli aktiva samhällsmedborgare med ansvar

Läs mer

KURSUTVÄRDERING MATEMATIK I: 5B1115

KURSUTVÄRDERING MATEMATIK I: 5B1115 Amina Henaien Farrokh Atai 840717-0508 851103-7932 henaien@kth.se farrokh@kth.se KURSUTVÄRDERING MATEMATIK I: 5B1115 Vi har försökt genom denna utvärdering att ge er en sammanfattning och en kortfattad

Läs mer

Lyssna på oss. Vi vet. Ungdomsexperterna på BUP i Karlstad tipsar. föräldrar och andra vuxna vad de behöver lära sig för att ge barn och unga bra stöd

Lyssna på oss. Vi vet. Ungdomsexperterna på BUP i Karlstad tipsar. föräldrar och andra vuxna vad de behöver lära sig för att ge barn och unga bra stöd Lyssna på oss. Vi vet. Ungdomsexperterna på BUP i Karlstad tipsar föräldrar och andra vuxna vad de behöver lära sig för att ge barn och unga bra stöd Föräldrar borde förstå att man inte kan diskutera när

Läs mer

TOLKSERVICE för döva, dövblinda och talskadade

TOLKSERVICE för döva, dövblinda och talskadade TOLKSERVICE för döva, dövblinda och talskadade Tolkcentralen erbjuder olika typer av tolkservice. Här är en sammanfattning av den tolkservice som erbjuds. - Teckenspråkstolkning Teckenspråkstolkning innebär

Läs mer

Remissvar på Svenska för invandrare valfrihet, flexibilitet och individanpassning (SOU 2013:76)

Remissvar på Svenska för invandrare valfrihet, flexibilitet och individanpassning (SOU 2013:76) 2014-03- 21 Ert diarienummer: 2013/6517/GV Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm Vårt diarienummer: 0049/2014 Ansvarig handläggare: Jenny Ek, jenny.ek@sdr.org Remissvar på Svenska för invandrare valfrihet,

Läs mer

Utvecklingsarbete som inspirerar

Utvecklingsarbete som inspirerar Utvecklingsarbete som inspirerar Exempel från Malmö Stad i samarbete med Malmö Högskola Åsa Ljunggren Ansvariga för forskningscirkeln Cirkelledare Åsa Ljunggren f.d. utvecklingssamordnare Malmö Stad, fil.

Läs mer

BARN I FÖRÄLDRAS FOKUS - BIFF

BARN I FÖRÄLDRAS FOKUS - BIFF BARN I FÖRÄLDRAS FOKUS - BIFF Version 3, 2015:01 Det enskilda barnets bästa riskerar ofta att hamna i skymundan. Barn med föräldrar i vårdnadstvister Enligt FN:s konvention om barnets rättigheter har varje

Läs mer

Enkätresultat. Kursenkät, Flervariabelanalys. Datum: 2010-03-29 08:47:04. Aktiverade deltagare (MMGF20, V10, Flervariabelanalys) Grupp:

Enkätresultat. Kursenkät, Flervariabelanalys. Datum: 2010-03-29 08:47:04. Aktiverade deltagare (MMGF20, V10, Flervariabelanalys) Grupp: Enkätresultat Enkät: Status: Kursenkät, Flervariabelanalys stängd Datum: 2010-03-29 08:47:04 Grupp: Besvarad av: 13(40) (32%) Aktiverade deltagare (MMGF20, V10, Flervariabelanalys) Helheten Mitt helhetsomdöme

Läs mer

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/2017 Förskolan Villekulla Avdelning Norrgården

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/2017 Förskolan Villekulla Avdelning Norrgården 2016 Barn och utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/2017 Förskolan Villekulla Avdelning Norrgården Norrgårdens vision: Trygghet, glädje, utveckling! INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

Vägledning för bidrag vid vissa studier

Vägledning för bidrag vid vissa studier 2015-02-24 ALL 2015/341 Vägledning för bidrag vid vissa studier Till personer med funktionsnedsättning och deras anhöriga Beslutad 2015-02-13 av Leif Näfver, Avdelningschef Inledning Syftet med den här

Läs mer

Schack i skolan. Redovisning HT2010. Ett samarbetsprojekt mellan Region Halland, Sveriges schackförbund och Hallands schackförbund

Schack i skolan. Redovisning HT2010. Ett samarbetsprojekt mellan Region Halland, Sveriges schackförbund och Hallands schackförbund Schack i skolan Redovisning HT2010 Ett samarbetsprojekt mellan Region Halland, Sveriges schackförbund och Hallands schackförbund Bakgrund I början av våren 2010 beviljades projektet Schack i skolan 200

Läs mer

Statsbidrag vid vissa studier för personer med funktionsnedsättning

Statsbidrag vid vissa studier för personer med funktionsnedsättning Statsbidrag vid vissa studier för personer med funktionsnedsättning Komplettering och förtydligande av förordningen (2007:1345) och föreskrifterna (SKOLFS 2009:26) om statsbidrag vid vissa studier för

Läs mer

Utgångspunkter LSS och FNs konvention

Utgångspunkter LSS och FNs konvention Utgångspunkter LSS och FNs konvention Föräldrar har det huvudsakliga ansvaret för sina barns vård och fostran även då barnet har omfattande funktionsnedsättningar. Enligt Lag (1993:387) om stöd och service

Läs mer

PROJEKTMATERIAL. Utveckling av kurs i marinbiologi med hjälp av IT-stöd. Grebbestads folkhögskola

PROJEKTMATERIAL. Utveckling av kurs i marinbiologi med hjälp av IT-stöd. Grebbestads folkhögskola PROJEKTMATERIAL Grebbestads folkhögskola s Pedagogiska resurser www.folkbildning.net Folkbildningsrådet, Box 730, 101 34 Stockholm, 08-412 48 00 1 Innehållsförteckning KKS/Folkbildningsrådets projekt...

Läs mer

All utveckling och alla förmågor har sina rötter i socialt samspel. I detta samspel utvecklas språket.

All utveckling och alla förmågor har sina rötter i socialt samspel. I detta samspel utvecklas språket. All utveckling och alla förmågor har sina rötter i socialt samspel. I detta samspel utvecklas språket. Vad är Teckenspråk Tecken Som Stöd (TSS) Tecken som Alternativ och Kompletterande Kommunikation (TAKK)

Läs mer

136 av 157 möjliga elever har besvarat de allmänna frågorna i denna utvärderingsdel p g a underlag för utvärdering förändrats under våren 2015.

136 av 157 möjliga elever har besvarat de allmänna frågorna i denna utvärderingsdel p g a underlag för utvärdering förändrats under våren 2015. Elevutvärdering NKC Alla kurser VOMS, Vt 2015 2015 För att utveckla utbildningens kvalitet på NKC arbetar vi med elevutvärderingar. I dessa kurser har kursutvärdering skett i samband med kursavslut, för

Läs mer

SVENSKA SOM ANDRASPRÅK

SVENSKA SOM ANDRASPRÅK SVENSKA SOM ANDRASPRÅK Ämnet svenska som andraspråk ger elever med annat modersmål än svenska möjlighet att utveckla sin kommunikativa språkförmåga. Ett rikt språk är en förutsättning för att inhämta ny

Läs mer

Emelie Cramér-Wolrath Fil. dr och rådgivare

Emelie Cramér-Wolrath Fil. dr och rådgivare Emelie Cramér-Wolrath Fil. dr och rådgivare Hur händer det? JO orsaken till min forskning var att ta reda på hur svenskt teckenspråk, som modersmål, tillägnas över tid men det resulterade i att jag tittade

Läs mer

Sammanställning av Medborgardialog Samverkan mellan kommun och föreningar utifrån det föreningspolitiska programmet.

Sammanställning av Medborgardialog Samverkan mellan kommun och föreningar utifrån det föreningspolitiska programmet. 1 (5) Visions- och utvecklingsnämnden för kultur och fritid Anna Jandersson Utvecklingssekreterare 0302-52 12 20 Sammanställning av Medborgardialog Samverkan mellan kommun och föreningar utifrån det föreningspolitiska

Läs mer

NYTT KURSUPPLÄGG OCH MUNTLIG TENTAMEN

NYTT KURSUPPLÄGG OCH MUNTLIG TENTAMEN VUXENNEUROPSYKOLOGI (4 sp) ÄMNESSTUDIEKURS (PSYKOLOGI, LOGOPEDI OCH BLIVANDE ÄMNESLÄRARE I PSYKOLOGI) Mira Karrasch & Matti Laine Detta är ju helt objektivt sett det mest intressanta som finns! NYTT KURSUPPLÄGG

Läs mer