Utvärdering gällande Tuff-utbildningen hos Kulturföreningen m.i.m, genomförd inom ramen för Projektet TAkk för språket hösten 2010.

Transkript

1 Utvärdering gällande Tuff-utbildningen hos Kulturföreningen m.i.m, genomförd inom ramen för Projektet TAkk för språket hösten Bakgrund Under våren 2010 samtalade personal på Teckenspråksutbildningen på Nordiska Folkhögskolan med representanter för Kulturföreningen m.i.m. I samtalet uttrycktes oro och missnöje angående situationen för föräldrar med ett annat modersmål än svenska i behov av teckenspråk. Deltagandet i Tuff-utbildningen som skolan anordnar för dessa föräldrar var låg, många av familjerna som deltog, men framförallt de som inte gjorde det, fann sig i komplexa livssituationer. Sociokulturella aspekter så som språksvårigheter, syn på funktionsnedsättning och förståelse för det svenska samhällets olika stödverksamheter, lyftes fram av personalen från Nordiska folkhögskola som betydelsefulla aspekter. En ansökan gällande projektet Takk för språket som fanns hos Allmänna Arvsfonden kompletterades med syfte att få med Nordiska Folkhögskola som samarbetspartner. I kompletteringen bad vi att ansökan skulle behandlas snarast möjligt i syfte att starta ett samarbete mellan Nordiska FHSK och m.i.m kring Tuff-utbildningen under hösten SPSM i Västra Regionen beviljade i Maj medel för att starta ett samarbete mellan båda organisationer i syfte att anordna en utbildning som kunde ta hänsyn till aspekterna som beskrevs i den kompletterande ansökan. Utgångspunkterna för samarbetet beskrivs i en överenskommelse som undertecknades av representant för SPSM och representant för Kulturföreningen m.i.m. I dokumentet skrivs bl a att: Kulturföreningen m.i.m utvärderar och deltar i den planerade Tuff-utbildningen under hösten 2010 under förutsättningen att projektet `Takk för språket beviljas medel. 2. Planering och utbildningsstart Under maj- juli månaden träffades personal från Nordiska Folkhögskolan och representanter från kulturföreningen m.i.m för att i samarbete planera ett alternativ Tuff- utbildning. Det alternativa upplägget omfattade en ny informationsprocess mot föräldrarna som bjöds in och en kurs innehåll som där teckenspråksundervisningen skulle kompletteras med relevant information och diskussion om möjligheter för personer som är döva/grav hörselskadade inom skola och utbildning, fritiden, familjelivet osv. I Juni 2010 fick föreningen m.i.m besked om att projektet Takk för språket hade beviljats medel från Allmänna Arvsfonden och att föreningens deltagande i Tuff-utbildningen var möjlig.

2 Ca. 20 föräldrar anmälde sig till utbildningen och den påbörjades den 24 augusti 2010 Genomförande av kursen i regi av Projektet Takk för språket. Kursen omfattade sammanlagt 13 gånger ( tisdagar mellan kl. 9:00 och 12:00) samt ett intervju tillfälle i början som var frivillig och som 17 deltagare anmälde sig till. Antal teckenspråkstimmar under hela kursen blev 19 timmar. Antal diskussion/informations timmar (inklusive information om själva kursen) blev 9 timmar Antal timmar för utvärdering blev sammanlagt 4 timmar. Nordiska Folkhögskolan bidrog med teckenspråkslärare och Projektet Takk för språket, som finansieras av Allmänna Arvsfonden ansvarade för kursen i sin helhet och dess olika delar: stöd på modersmålet under kursen, stöd med samhällsinformation kring möjligheter för personer som är döva, fika inför varje lektionstillfälle, bokning av personer som ska informera på utbildningen osv. Till varje träff kom mellan 15 och 22 föräldrar med varierade kunskaper i svenska. Medlemmar i vår förening med olika modersmål stöttade föräldrar som behövde det. Stödet handlade om översättning och förklaring vid information och i samband med föreläsning och diskussion men också vid samtal om privata frågor som anhöriga bar på. Stöd med översättning har också erbjudits under teckenspråkslektionerna. Ca. hälften av kurstillfällena innehåll någon form av samtal/ diskussion eller information förutom själva teckenspråksundervisningen. Film där hörselskadade berättade visades, gäster med kunskap om utbildning, arbetsmarknad och föreningslivet bjöds in och teaterscener som avspeglar verkligheten för föräldrar med barn/ungdomar med funktionsnedsättning visades upp. 3. Utvärdering av kursen och fördjupad undersökning Intervjuer och fördjupad undersökning Ledare i kulturföreningen m.i.m intervjuade 17 deltagarna i den alternativa Tuff-utbildningen som pågick hösten Detta gjordes i samband med att kursen påbörjades. Dessa intervjuer gav projektet, information om vilka förutsättningar för att lära sig teckenspråk som föräldrarna hade samt om vilka behov de själva ansåg sig ha när det gäller kommunikation med sina barn. Det hjälpte anordnarna av utbildningen att veta vem som behövde stöd på modersmålet, hade personliga svårigheter som hindrade inlärningen eller vem som kom på kursen men hade hörande barn med en språkstörning. Intervjuerna hjälpte oss också att få reda på om det var viktigt för föräldrarna som deltog i utbildningen att vi tog hänsyn till sociokulturella aspekter så som flerspråkighet, behov av information och behov av socialt nätverk. Data från intervjuerna kommer också att användas för att undersöka vad föräldrarna i gruppen anser är motiverande för att delta i Tuff-utbildningen. Denna undersökning skrivs

3 som en magister uppsatts inom ramen för ett master program i specialpedagogik och färdigställs under våren M.i.m har för avsikt att delge SPSM undersökningens resultat och en förhoppning om att innehållet i den kan användas för utveckling av Tuff-utbildningen i sin helhet. 4. Iakttagelser och slutsatser gällande Tuff-utbildning hos inom projektet Takk för språket hösten Iakttagelser och slutsatser som delges nedan hämtas från 2 olika källor: - Samtal som gjordes med ledarna i m.i.m som medverkade i Tuff-utbildningen - Frågeformulären som deltagarna fyllde i sista dagen på Tuff- utbildningen den 23 november (sammaställningen av svaren bifogas) Samtal med ledarna genomfördes under tiden kursen pågick med ett avslutande samtal när Tuff-utbildningen var slut. Frågeformulär besvarades den 23 november som var sista utbildningsdagen. Den genomfördes med stöd av ledare som översatte i de fallen detta behövdes. Iakttagelser som är gjorda samt slutsatser som har dragits kommer att förmedlas inom 5 olika område: a. Om information före kursstart b. Om behov av samtal och information c. Om stöd på modersmålet d. Om teckenspråksundervisning e. Om att använda teckenspråk och modersmålet a. Om information inför kursstart Informationsprocessen bestod av brev på de aktuella modersmålen med lättläs information om kursen som skickades hem till de tilltänkta deltagarna. Detta följdes upp av samtal på de aktuella modersmålen hem till deltagarna för att bekräfta den skriftliga informationen. Ett sådant förfaringssätt har tidigare använts av m.i.m med goda resultat och så även denna gång. Antalet anmälda till kursen var hög jämfört med vad som är bruklig för målgruppen när kurserna har ägt rum enbart i folkhögskolans regi, detta enligt utsago av läraren från Nordiska Folkhögskolan som m.i.m hade kontakt med från början. Några telefonnummer och adresser till deltagarna som läraren på Nordiska Folkhögskolan hade erhållit från hörselvården var felaktiga. Information om Tuff hade ibland skickats till fel adresser och aldrig nått deltagarna. Genom samarbetet utarbetades ett nytt deltagarregister innehållande ca 30 namn med aktuella adresser och telefonnummer som lämnades till Nordiska Folkhögskolan när kursen avslutades.

4 b. Om behov av samtal och information Utifrån samtalen som ägde rum med personal från Nordiska Folkhögskolan bestämdes att Tuffutbildningen hos m.i.m skulle innehålla möjlighet till samtal om hur situationen för föräldrar med ett barn i behov av teckenspråk såg ut. Även möjlighet att delge viktig information gällande t ex utbildning, arbete och fritid skulle skapas inom ramen för den här alternativa utbildningen. M.i.ms antagandet om att det fanns ett behov av att lyfta fram betydelsen av teckenspråk bland föräldrarna stämde inte med verkligheten bland den här föräldrargruppen. De flesta föräldrar som anmälde sig till kursen var väl medvetna om att det handlade om att öka möjligheter till kommunikation med sitt barn och gav kursen en hög prioritet. Föräldrarna uppskattade möjligheten till utbyte av erfarenheter föräldrar emellan och möjligheten att få information som var viktig för deras barn. Ledarna berättar att några föräldrar uttryckte oro över att dessa bitar skulle ske på bekostnad av teckenspråkstimmarna. En kurs med fler timmar i veckan precis som de flesta föräldrar önskar sig i slututvärdering skulle kunna vara lösningen på det problemet. Även en kombination av informations/samtalsdelen och teckenspråksdelen skulle kunna möjliggöra att båda aspekterna fanns med. I slututvärderingen tyckte 20 av 21 som svarade att informationsdelarna under kursen hade varit bra. Många föreslår i utvärderingen fler timmar i veckan för hinna med både teckenspråk och information. c. Om stöd på modersmålet Det kan finnas en risk för att vid frågan om behov av tolk, deltagaren svarar att tolk inte behövs. Intervjuomgången som hölls i början av kursen med de flesta deltagarna visade dock att deltagare som hade valt bort tolk inte alltid hade förmåga att förstå eller svara alla frågor på svenska. Även deltagare som ansåg sig kunna svenska hade glädje av att det tolkades. Man erkänner inte att man inte kan svenska tillräckligt mycket eller att bristande kunskaper i svenska skulle kunna vara ett hinder för att lära sig teckenspråket. Det kan finnas många förklaringar till detta men i samtal med deltagarna har vi förstått att man har varit osäker på om det är möjligt att ha en språktolk när man ska lära sig teckenspråk. En annan anledning som deltagarna har lyft fram är att det är jobbigt med olika tolkar varje gång. Många har uttryckt att Tuff-utbildningen hos m.i.m har varit annorlunda då man har skapat en relation med ledarna som översatte vilket har gjort att man har känt sig tryggare i tolksituationen.

5 Ledarna som tolkade berättar att det fanns deltagare som först genom förklaringar på modersmålet förstod hur TUFF-utbildningen är uppbyggd. Några deltagare visste inte heller att de kan få en tolk i samband med teckenspråksundervisning. Enligt slututvärderingen av de 14 deltagare som använt modersmålsstöd under kursen ansåg alla 14 att stödet var bra och hälften ansåg att det var 100% viktigt vid teckenspråksundervisning, samtal och information. Den andra hälften gav värde mellan 50-90% när det gäller betydelsen av modersmålstöd vill teckenundervisning, samtal och information. d. Om teckenspråksundervisningen Ledarna uppfattade att de flesta föräldrar tyckte att teckenspråksundervisningen var rolig, nyttig och viktig. De tyckte att lärarna och deltagarna hade en bra kontakt med varandra som bidrog till att stämningen för hela kursen blev positiv. Ledarna som tolkade ansåg att teckenspråksundervisningen i nybörjargruppen hade för högt tempo med tanke på föräldrarna som behövde tolkning. Förälder måste först höra ordet på svenska, förstå det på modersmålet via tolken och sedan koppla tecknet. Föräldrarna lät ofta bli att stoppa läraren trots att de inte hade förstått. Frågan ställdes ofta till ledaren som tolkade i stället. Föräldrar saknar ett forum där andra familjemedlemmar som syskon eller far/morföräldrar kan lära sig teckenspråk. I intervju berättar ofta mammor att de är ensamma om att förstå vad barnet som behöver teckenspråk säger. Föräldrar som har tonårsbarn eller som har fått sina 240 timmar saknar sammanhang där de kan hålla igång tecknandet. Det gäller inte minst föräldrar som har barn som går på riksgymnasiet i Örebro som vill fortsätta lära sig tecken men träffar sina barn enbart under ledigheten. I grupperna blandades föräldrar som behöver teckenspråk och föräldrar som behöver tecken som stöd utan att anpassa undervisningen till båda målgrupperna. Lärarna utgick ifrån att det är de dövas teckenspråk som föräldrarna behöver utan att ta reda på vilket behov av stöd för kommunikationen som föräldern egentligen har. I själva verket visade det sig genom intervjuerna vi genomförde att föräldrar med döva barn var en minoritet bland föräldrarna som besökte tuff- utbildningen hos mim under hösten Slututvärderingen visar att 13 deltagare ger teckenspråksundervisningen som de har fått under kursen värde 100% medan 8 deltagare ger värde mellan 50%-90%. Positivt med teckenspråk har varit: bra undervisning och repetition med kunniga lärare ( 6). Negativt har det varit att man byte ut lärarna ofta (2), att det fanns få repetitionstillfällen under lektionen (2) och att nivå på TSP var låg (2 ).

6 e. Att använda modersmål och teckenspråket - Syn på användandet av modersmålet hos utbildningsanordnaren Utbildningsanordnaren har ett synsätt på användandet av modersmålet som M.i.m inte anser ligger i fas med verkligheten. Både företrädare för SPSM och lärare från Nordiska folkhögskolan har uttryck för representanter i m.i.m att föräldrar som lär sig teckenspråk måste avstå från att använda sitt modermål tillsammans med teckenspråket. Den genomförda slututvärderingen visar dock att föräldrar lever i en annan vardag eftersom majoriteten använder sitt modersmål med barnet som behöver teckenspråk och barnen verkar ta till sig sitt modersmål i varierad grad. Av 21 föräldrar som skrev slututvärderingen anger 17 att de använder sitt modersmål med barnet som behöver teckenspråk och använder sig för det av olika strategier. M.i.m anser att dessa strategier bör i stället för att ignoreras lyftas fram och diskuteras med syfte att öka hela familjens kommunikativa förmåga. - Att diskutera användandet av teckenspråk och modersmålet Användandet av teckenspråk och modersmålet är en icke existerande diskussion i Tuffutbildningen vilket inte underlättar situationen för flerspråkiga föräldrar som upplever ett behov av att använda modersmålet i hemmet men vet inte om detta enbart är en försvårande faktor för barnet i behov av teckenspråk. Slututvärderingen visar att 20 av 21 föräldrar som svarade ansåg att det var bra att diskutera teckenspråk och användning av modersmålet. De flesta angav som anledning att de hade tagit del av varandras erfarenheter men en förälder skriver: För att det var en bekräftelse på att jag inte är sjuk i huvudet som har gjort detta Föräldrar med svenska som modersmål som väljer att tala svenska och använda teckenspråk med t ex ett hörselskadat barn, kan känna en trygghet i att svenskan är i alla fall grunden för det svenska teckenspråket. För föräldrar med ett annat modersmål blir det en konflikt som leder till att man tror att det är fel att använda sitt modersmål med barnet som behöver teckenspråket. M.i.m anser dock att detta en generalisering som helt saknar vetenskaplig grund och som ej bör göras utan att ta hänsyn till barnets och familjens behov.

7 - Att använda tecken som stöd och modersmålet För familjer som behöver tecken som stöd för sin kommunikation kan budskapet om att inte prata när man tecknar få väldigt olyckliga konsekvenser eftersom det kan hämma utvecklingen av det talade språket vilket inte alls är meningen med att använda tecken som stöd. Att utestänga föräldrar som behöver tecken som stöd från TUFF-utbildningen vore oansvarig och bakåtsträvande eftersom de också behöver tecken för sin vardagskommunikation. Det behövs en diskussion om hur TUFF-utbildningen ska se ut för familjer som har barn i behov av tecken som stöd. Flexibilitet och dialog med föräldrar som har behovet är avgörande för att erbjuda en utbildning som ökar den kommunikativa kompetensen hos familjerna som har barn i behov av teckenspråk. 5. Avslutande ord Kulturföreningen m.i.m har fått värdefulla erfarenheter av det här samarbetet som kommer att användas i projektet Takk för språket. Med bland andra Dart, Habiliteringen och SPSM arbetar vi vidare i Projektet med att anpassa Akktiv-föräldrarutbildning till flerspråkiga föräldrar. Vi hoppas att Tuff-utbildningen inom SPSM och Nordiska Folkhögskola också använder sig av erfarenheterna gjorda i det här projektet. Inte minst är åsikterna som föräldrarna framför i utvärderingen av kursen värda en noggrann läsning. För att underlätta just en sådan process finns en sammanställning av utvärderingarna som bilaga till det här dokumentet. Föräldrarnas kommentarer till svaren finns infogade på sedvanlig viss i excell dokumentet som bifogas. Tack till oss alla och lycka till!

8