Följeforskning av FIVE. Slutrapport. Elisabeth Ahnberg

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Följeforskning av FIVE. Slutrapport. Elisabeth Ahnberg"

Transkript

1 Följeforskning av FIVE Slutrapport Elisabeth Ahnberg Dalarnas forskningsråd, september 2011

2 2

3 FIVE:s bakgrund och organisation 4 Följeforskning av FIVE 5 Deltagarnas väg genom projektet 5 Resultat från enkät till praktikanter och praktikplatser 6 De fem insatserna 8 Samarbetet inom projektteamet 8 Mentorskap 9 Samverkan mellan ESF:s programområde 1 och programområde 2 10 Valideringsmaterialet 12 Utveckling av handledarollen 13 Utblick 14 Intressenters perspektiv 14 FIVE jämfört med andra projekt 16 Projektteamets reflektioner kring hela projektet 17 Sammanfattande diskussion 17 BILAGA 1 Totalsammanställning av enkäten 20 Resultatredovisning 20 Praktikanterna 21 Företagen 46 3

4 FIVE:s bakgrund och organisation Projektet FIVE:s basverksamhet har handlat om att matcha arbetssökande unga i åldrarna år med lämpliga praktikplatser. I anslutning till det har projektet haft som ambition att testa fem olika metoder eller insatser i syfte att undersöka om metoderna kunnat öka de ungas möjligheter att få jobb. Namnet FIVE syftar till de fem insatserna. Projektet har en bakgrund i en annan satsning: Region Vision, som också handlade om att matcha arbetssökande med lämpliga praktikplatser. Region Vision var ett samarbetsprojekt mellan Näringslivet FalunBorlänge och arbetsförmedlingarna i Falun och Borlänge. Det startade i slutet av 90-talet och pågick till dess att FIVE tog vid Några av de som arbetade med Region Vision kreerade utifrån sina erfarenheter fram idéer till insatser att testa för att öka de arbetssökandes möjligheter att närma sig arbetsmarknaden. I och med uppstarten av projektet FIVE utvidgades området geografiskt till att, förutom Falun och Borlänge, även innefatta kommunerna Säter, Rättvik, Leksand och Gagnef. Projektet har ägts och drivits av medlemsorganisationen Näringslivet FalunBorlänge. De operativa i FIVE har varit projektledaren för FIVE samt tre coacher: en för deltagarna i Falun, en för deltagare i Borlänge och en för deltagare i Rättvik, Leksand och Gagnef. Projektet har försökt få en kontaktperson på varje lokalkontor inom arbetsförmedlingen i projektområdet. Från Borlänge/Säter har en och samma kontaktperson funnits med under hela projektperioden. Från Falun har kontaktmannaskapet skiftat och på de tre kontoren i Rättvik, Leksand och Gagnef har kontaktpersoner kontinuerligt funnits under projkettiden. Coacherna har haft arbetsplatser i sina respektive regioner och coachen i Rättvik, Leksand och Gagnef har haft arbetsplatser inne på de lokala arbetsförmedlingskontoren. Tillsammans har personalen inom FIVE och kontaktpersonerna från Arbetsförmedlingen haft s.k. projektteamsmöten åtta gånger per år och varierat träffpunkt mellan de ingående lokala arbetsförmedlingskontoren. Kontaktpersonerna från Leksand och Gagnef hade emellertid låg närvaro vid projektteamsmötena i och med att kontaktpersonen från Rättvik i de flesta fall ansågs representera och ta tillvara även deras intressen. FIVE har haft en styrgrupp i vilken följande personer har ingått: Projektledaren för FIVE, VD för Näringslivet FalunBorlänge, chefen för Arbetsförmedlingen i Falun, ESF:s handläggare för FIVE, en representant för socialförvaltningarna och en småföretagare. Styrgruppen har träffats ca fyra gånger per år på Arbetsförmedlingen i Falun och högst närvarofrekvens har varit projektledaren för FIVE, VD för Näringslivet FalunBorlänge och chefen för Arbetsförmedlingen i Falun haft. 4

5 Följeforskning av FIVE I oktober 2008 fick Dalarnas forskningsråd i uppdrag att följa och med fokus på lärande utvärdera FIVE. Detta har kortfattat gjorts genom: Orientering i projektet innebärande studier av bakgrundsdokument samt intervjuer med de operativt aktiva och kontaktpersoner på arbetsförmedlingarna Gruppintervjuer med projektteamet efter varje avslutad insats Utvärdering av insatserna mentorskap, valideringsmaterial och handledarutbildning genom intervjuer med de deltagande Kontinuerligt enkätutskick till praktikanter respektive till deras praktikplatser under två års tid Sonderingar med projektets intressenter i halvtid av projektet (dec. 2009) samt inför projektavslut sommar 2011 Närvaro vid flertalet av projektteamets möten, styrgruppens möten, uppstarts- och avslutningsmöten i samband med insatserna mentorskap och handledarroll samt vid seminarium om tillgänglighet ledd av personal från ESF:s processtöd Kunskapssökande inom aktuell forskning etc. om unga vuxna och metoder för att lotsa arbetssökande till arbete vilket kommunicerats till projektet genom föredrag för styrgruppen, projektteamet och mentorerna Coachingmöten med projektledaren för FIVE, VD:n för Näringslivet FalunBorlänge samt de två följeforskarna. I föreliggande slutrapport sammanfattas erfarenheterna från följeforskningens olika delar och resultaten diskuteras och analyseras. Deltagarnas väg genom projektet Projektet FIVE riktar sig till unga vuxna mellan år. För att få delta i projektet ska den unga vuxna ha varit inskriven på arbetsförmedlingen i minst tre månader och av ungdomshandläggare på arbetsförmedlingen bedömas vara så nära arbetsmarknaden att praktik är rätt insats att gå vidare med. Vid första mötet med FIVE får deltagaren träffa sin coach i projektet. Deltagaren får även tre uppgifter: beskriva sina förväntningar på tiden i FIVE skriva ett presentationsmaterial/ansökan anteckna förslag på område eller bransch där denne vill söka praktik Därefter får deltagare börja söka praktik med stöd av coachen. Som ett hjälpmedel för deltagarna att orientera sig på arbetsmarknaden har FIVE under projekttiden låtit ta fram den s.k. Branschkollen. Där finns tips från företrädare från några olika branscher på vad som krävs i form av egenskaper, kunskaper och erfarenheter för att få arbete inom just deras bransch. Deltagarna får även gå en tvådagarsutbildning 5

6 om personlig kommunikation ledd av ett par dramapedagoger. Den interna utvärderingen av kursen visar att deltagarna anser att det varit en bra kurs i och med att de på en skala från ett till tio ger betyg som i medel ligger över åtta. Flera deltagare har även spontant lämnat kommentarer kring att de tycker att det var en väldigt bra kurs i den enkät som följeforskaren skickat ut till deltagare som gjort praktik. Om/när deltagaren kan matchas till en passande praktikplats vidhålls kontakten med coachen, och coachen har även kontakt med någon ansvarig vid praktikplatsen samt gör i regel besök på praktikplatsen. Cirka 70 % av deltagarna kommer ut på praktik och anledningar till att några inte gör det är framförallt att de får jobb, börjar studera eller inte får tag på någon passande praktikplats. Utifrån de register som FIVE för över sina deltagare har följeforskaren kunnat göra beräkningar över fördelningar för detta från att projektet började i juni 2008 till den sista maj Se tabellen nedan mån 12 mån 12 mån 5 mån Totalt I % Haft praktik % Direkt till arbete % Direkt till studier % Annat % Åter till AF % Felrekryterade % Totalt % antal avslutade Tabell 1. Andel deltagare i FIVE som haft praktik är 70 % Resultat från enkät till praktikanter och praktikplatser För de deltagare som kommer ut i praktik följs praktiken upp av följeforskaren genom en enkät vilken kontinuerligt skickats ut till praktikanter och deras praktikplatser ca tre veckor efter praktikavslut. Detta har gjorts under två års tid, från maj 2009 till och med maj Svaren har sammanställts cirka var fjärde månad samt i en totalsammanställning inför projektavslutet (se bilaga 1). Svarsfrekvensen har varit 72 % för praktikanterna och 84 % för företagen/praktikplatserna. Från enkäten kan utläsas vad de deltagare som varit på praktik tycker om det och vad det gett dem, samt företagens/praktikplatsernas upplevelse av att ta emot 6

7 praktikanter. Nedan redovisas en sammanfattning av den totala sammanställningen av alla enkäter till praktikanter och praktikplatser. Såväl praktikanterna som företagen/praktikplatserna var i allmänhet mycket nöjda med praktiken. Bland praktikanterna är det nästan 90 % som ger praktiken värdet sju eller mer på en skala från ett till tio. Hela 42 % ger praktiken högsta betyg. Även av de kommentarer som lämnades på enkäten kan utläsas att många är mycket nöjda med sin praktik (se bilaga 1). De flesta företagen tyckte att det fungerat mycket bra att ha praktikanten hos sig. 83 % gav omdömet sju eller högre på en skala från ett till tio. Även de har lämnat kommentarer som vittnar om vad de tyckte var bra respektive mindre bra. Generellt sett uttrycker praktikplatserna att det kan ta tid av ordinarie personal att introducera en praktikant men att det är något arbetsplatsen får tillbaka i och med att praktikanten senare ofta blir en resurs i arbetet. Vad gäller skillnad över tid ses ingen större förändring av hur praktikanter och praktikplatser skattat praktiken. Från att enkäterna började skickas ut har samtliga tertialsammanställningar visat på konstant hög skattning från såväl praktikanter som praktikplatser. Hela 95 % anger att de har lärt sig mycket eller åtminstone en del som de tror de kommer att ha nytta av. Av dessa är det 55 % som anger att de lärt sig mycket och 40 % som anger att de har lärt sig en del. Angående deltagarnas egen skattning om deras deltagande i FIVE gett dem ökade chanser att få jobb svarade 59 % att de trodde att deras möjligheter ökat, 29 % att de inte visste och 12 % att de inte trodde det. Uppdelat på ja och nej-svar är det 83 % som anser att deras möjligheter ökat och 17 % som inte anser det. Av praktikplatserna är det 70 % som anser att praktikanten blivit mer anställningsbar genom praktiken, 17 % visste inte och 13 % ansåg inte att praktikanten blivit mer anställningsbar. På den här frågan finns vissa skillnader över tid och generellt sett är såväl praktikanterna som praktikplatserna något mer positiva inför och under sommarmånaderna vad gäller praktikantens möjligheter att få arbete/anställningsbarhet. Totalt sett hade 32 % själva anställt praktikanten på hel eller deltid. 55 % angav att de inte kunnat anställa praktikanten och 12 % att de inte velat anställa. Av praktikanterna var det totalt sett 30 % som angav att de arbetade hel- eller deltid hos arbetsplatsen de praktiserat på eller någon annan arbetsplats, när de svarade på enkäten, d v s mer än tre veckor efter de slutat i FIVE. 15 % studerade, 45 % sökte jobb och 6 % angav annat. Även här finns skillnader över tid och något högre andel har anställt respektive fått arbete inför och under sommarmånaderna. Det finns även skillnader som samvarierar med konjunkturläget. Under hösten och vintern då det var lågkonjunktur var det högre andel som angav att de inte kunnat anställa respektive inte fått arbete. Angående om praktikplatserna kunde tänka sig att ta emot fler praktikanter svarade 86 % ja, 13 % att de inte visste och endast 1 % nej. 7

8 Såväl praktikanternas kontakter med arbetskamraterna på praktikplatsen som kontakterna med coachen i FIVE verkar ha fungerat bra. Ca 90 % av både praktikplatserna och praktikanterna anger att såväl kontakterna med arbetskamraterna som kontakterna med coachen i FIVE fungerat bra. De geografiska områden praktikanterna praktiserat inom är i högst grad Borlänge/Säter, 49 %, därefter Falun, 36 % och Rättvik/Leksand/Gagnef, 14 % (annat: 1 %). Bilden överensstämmer i hög grad med svaren från praktikplatserna som anger att flest varit lokaliserade i Borlänge/Säter, 50 %, därefter Falun, 32 % och Rättvik/Leksand/Gagnef, 15 % (annat: 3 %). Även vad gäller inom vilken bransch praktiken skett finns stor överensstämmelse i svaren mellan praktikanterna och praktikplatserna och den bransch som flest praktiserat inom är handel; 38 % enligt praktikanterna och 36 % enligt praktikplatserna. För mer ingående genomgång av enkätsvaren se bilaga 1. De fem insatserna De fem insatser som projektet FIVE inför projektstarten föresatte sig att testa har genomförts och utvärderats under följande tidsperioder: Från oktober 2008 till februari 2009 hade projektet speciellt fokus på Utökad resurs för samverkan och påverkan och detta utvärderades genom en gruppintervju i mars Samverkan mellan deltagarna i projektteamet har dessutom varit ett område under kontinuerligt beaktande och bearbetning under hela projekttiden. Mentorskap testades från april 2009 till augusti 2009 och utvärderades under hösten Under hösten 2009 fanns speciella förutsättningar att arbeta med insatsen Samverkan mellan ESF:s Programområde 1 och Programområde 2 i och med att FIVE då kunde ta vara på möjligheten att samverka med ett annat projekt som Näringslivet FalunBorlänge var ägare till. Insatsen utvärderades våren Valideringsmaterial testades under våren 2010 och utvärderades hösten 2010, samt reviderades i samband med handledarinsatsen våren Handledarroll testades våren 2011 och utvärderades sommaren Nedan görs sammanfattningar av utvärderingarna av insatserna. Genomgången inleds med en redogörelse för hur samverkan inom projektteamet har fungerat och utvecklats under projektets gång. Samarbetet inom projektteamet Vid intervjuerna i den inledande orienteringen med deltagarna i projektteamet uttryckte samtliga engagemang för och tilltro till projektet. Handläggarna tyckte att det var positivt att coacherna hade så mycket tid för varje praktikant och coacherna 8

9 själva uttryckte stort engagemang för sina praktikanter. Samtliga ansåg att kommunikationen med de övriga inom projektteamet fungerade smidigt och bra. En bidragande komponent till den goda kommunikationen verkade vara den geografiska närheten, att FIVE har kontor i både Falun och Borlänge och att coachen som är ansvarig för området Rättvik/Leksand/Gagnef ofta befinner sig på arbetsförmedlingarna i området. Det enda som verkade vara problematiskt var Arbetsförmedlingens regelverk, speciellt eftersom det ändrades relativt ofta. Samtliga intervjuade uttryckte positiv förväntan på de fem insatsområdena. Under projektets gång har gruppintervjuer genomförts med projektteamet kring de olika insatsområdena. Insatsområdet samverkan påverkan behandlades speciellt under den första gruppintervjun i mars 2009 och har sedan återkommit vid samtliga gruppintervjuer. Vid den första gruppintervjun uttryckte samtliga i projektteamet att deras samverkansformer och roller förtydligats under projektets första halvår, samt att det hade klargjorts hur de skulle jobba, vilka krav de skulle ställa på deltagarna, när de skulle ut i praktik, hur länge de skulle vara i praktik etc. Coacherna menade att det var väldigt sällan som handläggarna på Arbetsförmedlingarna skickade deltagare till FIVE som egentligen inte var redo att söka praktik. Stämningen i gruppen beskrevs av de själva som högt i tak men en öppenhet för nya idéer, samtidigt som det gav en trygghet att personer med erfarenhet från tiden med Region Vision var med i arbetet. Under projektets gång har frågan om hur de samverkar varit något som hela tiden hållits levande och anpassats till rådande omständigheter. Under projektets gång har några personer lämnat sin roll och ersatts av andra, vilket ur följeforskarens perspektiv inte verkar ha orsakat några direkta problem. Vid gruppintervjuerna har det uttryckts att de nya personerna har introducerats i projektteamet och dess arbete på ett smidigt sätt, och följeforskaren har inte sett några tecken på att samarbetet skulle ha försämrats. Mentorskap Förberedelserna för insatsen mentorskap började vintern 2008/2009 bl a genom att insatsen diskuterades på projektteamsmöten, ett konsultbolag med specialkunskaper inom området anlitades och mentorer rekryterades. I början av april hölls ett kickoff-möte tillsammans med medarbetarna i FIVE, personal från konsultbolaget och nio mentorer. Under sommaren 2009 pågick försöket där mentorerna fick träffa sina adepter. I slutet av oktober 2009 hölls en avslutningsträff med mentorerna, de ansvariga från konsultbolaget och projektledare och coacher inom FIVE. Mentorprogrammet utvärderades därefter genom en intervjustudie med mentorerna och adepterna. De intervjuade mentorerna gav uttryck för att inledningsvis ha varit entusiastiska och seriösa i sitt åtagande. De önskade dela med sig av sina erfarenheter från arbetslivet och hoppades få bidra till en ung människas utveckling. Adepterna å sin sida verkade osäkra på vad mentorprogrammet kunde innebära för dem. Skillnaden 9

10 mellan mentorns och adeptens förväntningar och föreställningar av mentorskapet resulterade i vissa problem att hitta rätt nivå på mentorskapet. I de fall där mentoradeptrelationerna kom att fungera bra för såväl adepten som mentorn, verkar det ha handlat om att relationen anpassades. Mentorskapet lades i dessa relationer på en mer kompisbetonad nivå och handlade mer om personlig utveckling än mentorerna inledningsvis tänkt sig. Det framstår som att adepterna i de flesta av mentor-adeptrelationerna hade problem att förvalta och driva på relationen, och därmed kunna nyttiggöra sig mentorskapet. I ungefär hälften av fallen avbröts mentor-adeptrelationen på adeptens initiativ, och som huvudsakligt skäl angavs tidsbrist. I några av fallen uttryckte de medverkande mentorerna en aning besvikelse och förvirring kring varför det blev som det blev. Utifrån intervjuerna kan konstateras att i ungefär hälften av fallen medförde mentor-adeptrelationerna positiva effekter för adepterna, medan det i resterande relationer framstår som att mentorskapet inte hade någon nämnvärd betydelse. Exempel på positiva effekter är att några av adepterna uttryckte att de genom mentorrelationen fick hjälp med att komma fram till vad de ville, vidga vyerna, se nya möjligheter kring vad som skulle passa dem etc. Vid gruppintervjun med projektteamet framkom att det praktiska arbetet för FIVE:s del med mentorprogrammet varit relativt omfattande med moment såsom rekryteringen av mentorer, att jobba med matchningsprocesser, att hålla ett vitalt urval av mentorer m.m. Den övervägande meningen från projektteamet tycktes vara att insatsen kostat mer möda än den gett tillbaka i form av önskade effekter, d.v.s. stärka projektets uppdrag kring unga vuxnas möjligheter att få jobb. De svårigheter som uppkom i samband med rekrytering av mentorer och utfallet av själva mentorrelationerna verkade, utifrån projektteamets perspektiv, till största del bero på att insatsen inte riktigt passade målgruppen. Denna iakttagelse bekräftades av det som framkom vid intervjuerna med mentorerna och adepterna och följeforskarnas övergripande bedömning av mentorprogrammet blev därmed att det inte riktigt verkar ha passat målgruppen: FIVE:s deltagare. Mentorskap enligt konsultbolagets modell var snarare utformat för personer som hade en anställning och ville utvecklas i sin yrkesroll. Själva förberedelserna inför mentorprogrammet och genomförandet av det har följeforskarna inga invändningar emot utan menar att insatsen testats på ett fullgott sätt. Samverkan mellan ESF:s programområde 1 och programområde 2 ESF: programområde 1 handlar om kompetensutveckling för personer inom arbetslivet och programområde 2 handlar om insatser för personer som står utanför arbetsmarknaden, exempelvis arbetssökande unga vuxna. Projektet FIVE hade en hypotes kring samverkan mellan de båda programområdena vilken översiktligt sett handlade om att ett företag kunde ha en praktikant som ersättare för ordinarie personal då denne deltog i kompetensutveckling. Ur följeforskningens perspektiv 10

11 kan konstateras att projektets hypotes testades på flera sätt. Utifrån de konkreta erfarenheterna och avsaknaden av påtagliga effekter av de gjorda försöken gör följeforskaren bedömningen att hypotesen är svår att tillämpa i praktiken. Det framstår generellt sett inte som fördelaktigt att just i samband med kompetensutveckling inom ett företag introducera en praktikant i förhoppning att praktikanten skulle ge avlastning för företaget och/eller att praktikanten skulle ha möjlighet att få anställning. Inom ramen för arbetet med insatsen utvecklade FIVE även en idé om ett tredje kompletterande område för ESF-projekt, vid sidan om jämställdhet och tillgänglighet. Projektledningen skapade även en grafisk bild över sammanhanget se nedan: Bild 1 Grafisk bild över FIVE:s idé kring samverkan mellan ESF:s Programområde 1 och Programområde 2. Bilden illustrerar hur företags kompetensbehov antingen kan tillgodoses genom intern kompetensutveckling eller extern rekrytering och att ett företags kompetensbehov och dess möjligheter att få tillgång till önskad kompetens påverkas av omvärlden. En aspekt FIVE anser borde beaktas i högre grad är de s.k. lokala faktorerna såsom lokala utbildningsaktörer, infrastruktur, det lokala företagsklimatet och den lokala arbetsmarknaden. Ett förslag om att ESF skulle kunna utveckla ett tredje kompletterande område, där de skulle kunna utveckla och erbjuda stöd till ESF-projekt att göra analyser av lokala påverkande faktorer lyftes men gensvaret från ESF-representanterna var svalt. För att få gehör för idén menade de att den 11

12 måste lyftas fram i själva programmet vilket innebär en hel del lobbyarbete i Bryssel. Efter att svenska ESF-rådet Norra Mellansverige förklarat hela processen valde FIVE att inte utveckla idén vidare. Följeforskarna bedömer att FIVE i den här fasen har arbetat på ett flexibelt och innovativt sätt och kunnat styra om arbetet från en hypotes som visade sig vara problematisk till att utveckla teorier och en grafisk modell över kompetensförsörjningssystemet inbegripande både programområde 1 och programområde 2. Valideringsmaterialet Genom insatsen valideringsmaterial ämnade FIVE att utforma ett valideringsmaterial för att utvärdera och kommunicera en deltagares kompetensutveckling. I förberedelsefasen till insatsen undersöktes andra befintliga metoder för validering av kunskaper, framförallt den så kallade OCN-metoden vilken framförallt riktar sig till redan yrkesverksamma. För att utforma en valideringsmetod anpassad till deltagarna i FIVE behövdes exempel på kompetenser som var relevanta för just dem. Arbetsförmedlingen visade sig ha ett dokument kring vad det innebär att ha ett lönearbete där ett antal kompetenser radades upp, exempelvis kunna komma i tid, kunna samarbeta etc. Kompetenserna sågs som relevanta av hela projektteamet. Handläggarna menade dock att de haft svårt att presentera dokumentet Vad det innebär att ha ett lönearbete i och med att kompetenserna uppfattades som självklara och aningen löjeväckande av de sökande. Då dokumentet kombinerades med kunskaperna kring valideringsmetoder resulterade det i ett arbetsmaterial i form av fyra delar/blanketter. Ett antal handledare och praktikanter arbetade med valideringsmaterialet under sin praktiktid och insatsen utvärderades av följeforskaren genom telefonintervjuer med dessa. Följeforskarens övergripande intryck var att arbetet med valideringsmaterialet resulterade i ett verktyg vilket verkligen underlättar processen för unga att etablera sig på arbetsmarknaden. Genom att begreppen i dokumentet Vad det innebär att ha ett lönearbete kom att bli en del av ett arbetsmaterial och inte bara stå rakt upp och ner på ett papper kom FIVE runt det tidigare problemet att begreppen uppfattats som löjeväckande. En stor behållning med valideringsmaterialet var att det kunde fungera som ett verktyg som underlättade för arbetsgivaren att förmedla vilka egenskaper som värdesattes på just deras arbetsplats eller annorlunda uttryckt vilka krav som ställs för att kunna få arbete där. Coachen verkar ha haft en viktig roll både gentemot handledaren och praktikanten i att kunna fungera som medlare om det uppstod problem - exempelvis kring hur praktikanten klarade av att förstå vad som krävdes av honom/henne eller att praktikanten inte gavs rimliga förutsättningar på praktikplatsen. Att ha materialet kring referensbegreppen som en mall att arbeta med verkar ha underlättat genom att det gjorde att det som förmedlades kändes mindre personligt. 12

13 Det avslutande mötet hade varit ett bra tillfälle att de sitta tillsammans och summera hur praktiken varit, hur praktikanten utvecklats och om hon/han kunnat leva upp till det gemensamma målet kring önskade kompetenser på arbetsplatsen. I bästa fall hade praktikanten även kunnat få med sig ett papper med referenser kring sina kompetenser att använda vid framtida arbetssökande. Följeforskarna ser därmed valideringsmaterialet som ett verkningsfullt material väl värt att fortsätta använda och utveckla. Utveckling av handledarollen Planer för hur handledarinsatsen skulle läggas upp utvecklades under projektets gång och förändrades utifrån gjorda erfarenheter. I och med arbetet med valideringsmaterial och dess framgångsrika utfall beslutade projektledningen att försöka samordna insatsen kring handledarrollen med arbetet med valideringsmaterialet. FIVE:s idé var att handledare skulle gå en handledarkurs och därefter ta emot en praktikant och arbeta med valideringsmaterialet. Till början av mars 2011 hade de samlat en grupp med åtta intresserade handledare. Av de åtta handledare som rekryterades kom ungefär hälften från större företag och hälften arbetade på eller drev mindre företag. Kursen hölls av en certifierad coach och startade genom en träff där handledarna fick information om kursens upplägg samt det arbetsmaterial som coachen tagit fram. Arbetsmaterialet bestod av 20 reflektionskort under temana samarbete, kommunikation, våga fråga och tid/respekt. Korten var utformade som spelkort och varje tema hade sin egen färg. Temana hängde samman med resultatet från insatsen med valideringsmaterial, där praktikanter och handledare prioriterat just dessa områden. Coachen menade att kursen syftade till att få handledarna att växa och få bättre förutsättningar att vägleda praktikanten. Handledarna erbjöds tre individuella coachingsamtal per telefon, ett per vecka under tre veckors tid. Alla åtta deltagarna genomförde det första coachingsamtalet, sju av dem det andra och fem av dem det tredje. Efter varje samtalsrunda skickade coachen sammanställningar via e-post om vilka tankar och tips som kommit upp. I mitten av april ordnades en avslutningsträff dit tre av handledarna kom. Efter kursen avslutats arbetade FIVE med att få ut praktikanter till handledarna. Det visade sig relativt problematiskt och endast två av de åtta handledarna kunde få en praktikant och genomföra arbetet med valideringsmaterialet. För att följa och utvärdera insatsen närvarade följeforskaren vid inledningsträffen och avslutningsträffen, hade en gruppintervju med projektteamet samt sökte intervjua samtliga handledare. Av handledarna kunde sju av de åtta nås för intervju. 13

14 Reflektionskorten framstår som den stora behållningen med insatsen för FIVE:s del. De kan beskrivas som ett diskussionsunderlag kring vad som krävs för att introducera och handleda en praktikant eller nyanställd. Vid gruppintervjun framkom att FIVE:s ledning hade en idé om att vidareutveckla materialet genom att sammanföra de färgglada reflektionskorten med valideringsmaterialet som var riktat mot praktikanterna, FIVE:s deltagare. Den idén bedömer följeforskaren har goda chanser att bli framgångsrikt. Utifrån intervjuerna med handledarna kunde följeforskaren utläsa att det framförallt var handledarna från mindre företag som hade haft nytta av kursen. De uppskattade kursen dels för att den gav möjlighet att utbyta erfarenheter med andra småföretagare och dels för att de fick verktyg och stöttning i att bygga upp strukturer för mottagande av praktikanter och nyanställda i det egna företaget. I större företag framstod det som att det redan fanns sådana strukturer och interna ledarutbildningar. Att kursen hade varit relativt lite bunden i och med att den endast inneburit två fysiska träffar och sedan flexibel kommunikation genom telefon och e-post hade varit en fördel. Även det faktum att kursen baserades på tvåvägskommunikation genom coachingsamtalen, till skillnad från om den byggt på föreläsningar, gjorde den än mer anpassad till de aktuella deltagarna. Vid gruppintervjun framkom att projektledaren och de erfarna medarbetarnas upplevde handledarkursen som en alltför lång och omständlig väg i förhållande till vilket resultat de kunnat skönja i form av ökade möjligheter för de unga deltagarna att få jobb. Även matchningproblematiken att det är betydligt svårare att ha en praktikplats och finna deltagare till, än det är att utgå från deltagarens egenskaper och intressen och därifrån hitta en lämplig praktikplats - var viktiga erfarenheter. Sammantaget menar följeforskaren att handledarinsatsen genomförts på ett ambitiöst, flexibelt och innovativt sätt. Hos småföretagen visade sig kursen fylla ett behov genom att den gav stöd i att bygga strukturer och förhållningssätt till praktikanter och nya medarbetade. I och med att FIVE:s syfte är att stärka deltagarnas möjligheter att få jobb är tveksamt om ett projekt som FIVE är rätt organisation att hålla i en kurs som främst fyller småföretagares behov även om det i förlängningen även kan komma praktikanter till del. Utblick Intressenters perspektiv I syfte att undersöka hur kunskapen och erfarenheten av projektet ser ut och hur projektet värderas av projektets intressenter har följeforskaren genom telefonintervjuer gjort två sonderingar i kretsen närmast utanför den operativa organisationen. Den första sonderingen gjordes i december 2009, efter halva 14

15 projekttiden och den andra sonderingen genomfördes i början av sommaren 2011, i projektets slutskede. Följande organisationer har kontaktats: Arbetsförmedlingen - Personer i ledningen för lokalkontoren i Falun, Borlänge-Säter och Rättvik-Leksand-Gagnef Socialförvaltningar - Handläggare på avdelningen för försörjningsstöd i Falun, Borlänge, Säter, Rättvik, Leksand och Gagnef Näringslivsorganisationer i Leksand, Rättvik och en regionövergripande organisation Följeforskaren har vid båda sonderingarna frågat efter vad respondenterna kände till om FIVE, vad de hade för konkreta erfarenheter av samarbete och hur de värderade projektet. Slutligen hörde följeforskaren efter om respondenterna tyckte att det hade någon betydelse att det var en näringslivsorganisation som drev projektet. Genom intervjuerna blev det tydligt att den närmaste samarbetspartnern för projektet var arbetsförmedlingen. På lokalkontoren hade de inte bara god kunskap om FIVE, de hade även (i Falun och Borlänge) varit med i förberedelserna till projektet. FIVE:s verksamhet kring praktikplatser sågs som en mycket uppskattad och näst intill integrerad del i arbetsförmedlingens egen verksamhet. Vid båda sonderingarna uttrycktes att kommunikationen med projektet fungerade smidigt och vid sonderingen i projektets slutskede uttryckte samtliga chefer en förhoppning om att fortsätta samarbeta med Näringslivet FalunBorlänge inom det länsöverskridande projektet Sigrid. Socialtjänstemännens berättade att deras konkreta samarbete med FIVE var begränsat till att månadsvis ta emot listor med deltagare inom FIVE och komplettera med uppgifter om eventuellt försörjningsstöd till dessa. I och med att det för deras del endast handlade om några få deltagare per månad, upplevdes projektet som relativt perifert, som ett projekt bland många andra. Det allmänna omdömet om projektet var emellertid mycket gott och man bedömde att FIVE bidrog till att ungdomar snabbare nådde egen försörjning. Angående att det var en näringslivsorganisation som drev projektet framfördes åsikter om att det var ett bra initiativ och att näringslivet allmänt sett behöver stiga fram och ta ansvar vad det gäller att jobba med ungdomar, och även andra som står utanför arbetsmarknaden. Dessutom menades att det var positivt att åtgärderna riktades in mot näringslivet där chanserna att gå ut i jobb ofta är större än inom offentlig verksamhet. Andra näringslivsorganisationer i regionen, liknande Näringslivet FalunBorlänge, hade ingen direkt koppling till FIVE, men var positivt inställda till projektet. De intervjuade menade att det var ett bra initiativ från Näringslivet FalunBorlänge och kunde tänka sig att arbeta med liknande åtgärder, om det inte inverkade på deras övriga ordinarie verksamhet på något negativt sätt. 15

16 Det framstod som att de intervjuade till övervägande del såg fördelar med att det var en näringslivsorganisation som drev FIVE. Att initiativet till projektet kom från näringslivet tolkades som ett uttryck för att näringslivet vill ha den här typen av projekt. Det ansågs bidra till att projektet hade närmare till att etablera kontakter med företag och öppna upp för praktikplatser. FIVE jämfört med andra projekt Boken Vägarna in (Ungdomsstyrelsen, 2009) är skriven i syfte att belysa metoder för hur kommuner i samverkan med andra aktörer kan stödja unga mellan 16 och 25 år som varken arbetar eller studerar att komma in på arbetsmarknaden eller påbörja vidare studier. I boken lyfts ett antal framgångsfaktorer utifrån erfarenheterna i de olika projekten. 1 Att personalen kan möta unga på ett tillmötesgående sätt, arbeta lösningsfokuserat och hålla en tät kontakt med deltagarna Att göra en ordentlig kartläggning av den unges situation och tidigare erfarenheter och att den unge själv är delaktig i vilka insatser han/hon ska delta i Viktigt att kunna anpassa insatserna efter vad varje individ behöver och att den unge får en praktikplats som hon/han klarar av och lyckas med Kartlägga arbetskraftsbehov i projektets region och ha ett brett och nära samarbete med lokala arbetsgivare Betydelsefullt hur de yrkesverksamma möter de unga praktikanterna Vid en jämförelse med de arbetssätt som praktiseras i FIVE finner följeforskaren att projektet har lyckats praktisera de ovan nämnda framgångsfaktorerna på olika sätt. Coacherna har visat ett stort engagemang för sina deltagare och enkäten visar att de flesta deltagarna upplever att kontakten med coachen fungerat bra. Projektet har arbetat fram fungerande rutiner för mottagande och efterföljande träffar med deltagarna och coacherna får av många deltagare uppskattning för att de är lätta att få tag på. Det är den unge själv som, med stöd av coachen, kursen om att söka jobb ledd av dramapedagogerna samt med orienteringshjälpmedel såsom branschkollen, får rikta in sitt sökande av praktikplats. På praktikplatsen håller coachen kontakt med en någon ansvarig för praktikanten, oftast en handledare, och gör i de flesta fall arbetsplatsbesök. Särskilda insatser för att arbeta med handledares mottagande och kontakt med praktikanter har genomförts i och med handledarutbildningen och valideringsmaterialet. 1 Ungdomsstyrelsen (2009) Vägarna in Arbetet med unga i kommuner med lokala utvecklingsavtal, s

17 I och med att ägaren av projektet är en medlemsorganisation för regionens småoch medelstora företag finns naturliga band och nära till kontakter med lokala arbetsgivare. Coacherna inom FIVE har beskrivit hur de tycker det är viktigt med fingertoppskänsla för företagen och vilka praktikanter som passar på respektive företag. Projektteamets reflektioner kring hela projektet Vid den sista gruppintervjun i augusti 2011 diskuterades projektteamets lärdomar från projektet och vad de vill ta med sig in i det uppföljande projektet Sigrid. En reflektion var att de under projektåren med FIVE och Region Vision, arbetat upp ett koncept och en struktur som faktiskt fungerar väldigt bra för att matcha arbetssökande till passande praktikplatser. Det goda samarbetet med Arbetsförmedlingen som de lyckats etablera lovordades av såväl coacher som handläggare från arbetsförmedlingen lätt att kontakta varandra - enkelt och smidigt - var några komentarer. Utifrån erfarenheterna av att ha testat insatserna mentorskap, valideringsmaterial och handledarutbildning menades att de insett att det bästa sättet att stötta praktikanter och stärka projektets syfte var att arbeta nära praktiksituationen med den unge ute på företaget. Valideringsmaterialet hade utvecklats till ett verktyg som verkligen underlättade för en handledare att förmedla till en praktikant vilka krav som ställdes på arbetsplatsen. Det hade även automatiskt gett coacherna en röd tråd för uppföljning av praktiken och möjlighet för praktikanten att få sina kompetenser bekräftade. Mentorprogrammet och handledarutbildningen sågs däremot som relativt krångliga moment som hade relativt liten utdelning vad gäller att stärka deltagarnas möjligheter att få jobb. En lärdom var därmed att den bästa utdelningen gavs om de arbetade med att göra konceptet så enkelt och tydligt som möjligt samt jobba nära deltagarna och företagen. Sammanfattande diskussion Det grundläggande syftet med projektet FIVE var att undersöka hur man bäst kan stärka deltagarnas möjligheter på arbetsmarknaden genom arbetsredskapet företagspraktik. Utifrån följeforskarens perspektiv framstår det som att de inom projektet kunnat bygga upp en process, en fungerande kedja av händelser, som i slutändan stärker deltagarnas möjligheter att få jobb. Grunden till processen fanns i föregångaren Region Vision och genom undersökandet av de fem metoderna i projektplanen samt genom andra idéer har konceptet stärkts. 17

18 Processen börjar genom att arbetsförmedlingen slussar passande deltagare till projektet. Tack vare gott samarbetet mellan coacherna och handläggarna framstår det som att det fungerar på ett smidigt och lättsamt sätt. Väl hos FIVE möts deltagarna av en engagerad coach som tycker det är viktigt att lyssna in och utgå från vad deltagaren själv vill. Som ett hjälpmedel i att få deltagarna att uttrycka vad de själva vill finns kursen om personlig kommunikation ledd av ett par dramapedagoger. Kursen har funnits med inom verksamheten sedan tiden med Region Vision och är väletablerad. Den hjälper deltagarna att stärka självkänslan och våga tro på sig själva, att de ska arbeta för att komma dit de vill. Detta är en viktig förutsättning för att kunna hitta en passande praktikplats och få en bra praktikperiod. I enkäten som följeforskaren skickat ut till praktikanterna är det flera som ger kommentarer om att kursen varit väldigt bra för dem. Som ett verktyg för att hjälpa deltagaren att orientera sig i vad olika branscher ställer för krav på egenskaper och erfarenheter har projektet, vid sidan av de övriga insatserna, dessutom arbetat fram Branschkollen. Det framstår också som ett verksamt verktyg i processen. När deltagaren matchats med en passande praktikplats är coachen tydlig med att hon/han kommer att fortsätta vara tillgänglig för deltagaren samt har kontakt med handledaren vid praktikplatsen. Det blir en trygghet för både praktikanten och praktikplatsen. Testperioden av valideringsmaterialet visade att materialet underlättar för handledaren på praktikplatsen att förmedla vilka krav som ställs och ger deltagarens möjlighet att utveckla efterfrågade kompetenser och i slutändan få dessa kompetenser bekräftade. Uppbyggnaden av processen och förhållningssättet till deltagare, Arbetsförmedlingen och praktikplatser, ser följeforskaren som ett resultat av gjorda erfarenheter och insikter hos projektledning och medarbetare i FIVE. Projektet har varit ett utvecklingsarbete, en resa, och för följeforskaren framstår det som att processen att matcha deltagare med praktikplatser stärkts under projekttiden och att det i sin tur leder till ökade möjligheter för deltagarna att få jobb. Arbetet inom projektet har dock inte bara gått spikrakt framåt utan även inneburit återvändsgränder och omständliga sidospår. Vad gäller mentorprogrammet och handledarutbildning framstår det som mer omständliga insatser vilka inte direkt ledde till att deltagarnas möjligheter att få jobb stärktes. Det gav dock viktiga lärdomar och en slutsats som medarbetarna inom FIVE drar är att det är bättre för dem att lägga fokus på att stötta inne i själva praktiksituationen än att lägga till aktiviteter utanför. Det är en slutsats som följeforskaren ser som insiktsfull och viktig. Inom handledarinsatsen sågs emellertid ett behov hos de mindre företagen att få stöttning för att bygga system för att välkomna och leda praktikanter och nya medarbetare samt att få forum för erfarenhetsutbyte och kollegialt lärande kring detta. Eftersom handledarutbildningen verkar tillgodose ett behov hos de mindre företagen men inte direkt tillför deltagarna något skulle idén eventuellt kunna lyftas 18

19 till andra organisationer vilka arbetar med att stödja mindre företag, exempelvis näringslivsorganisationer eller konsultbolag. Ett slutligt omdöme från följeforskarna är att medarbetarna inom projektet FIVE har arbetat både målmedvetet och strukturerat men även flexibelt. De har följt sin ursprungliga projektplan och testat de insatser de föresatt sig att testa men även kunnat styra om eller avbrutit när det behövts (i insatser såsom PO1-PO2 samt mentorprogrammet. De har även tagit initiativ till ytterligare satsningar såsom Branschkollen. För följeforskaren framstår det som att arbetet resulterat i att förutsättningar och krav för såväl praktikanter som praktikplatser har balanserats upp. Det finns efter projektet ytterligare verktyg genom vilka praktikanten får hjälp i att orientera sig i arbetslivet och få förståelse för vad som krävs av honom/henne för att platsa på en arbetsplats. Även företagen får uppbackning och hjälp att förstå för vad som förväntas av dem då de tar emot en praktikant samt verktyg för att arbeta med praktikantens utveckling på praktikplatsen. Därigenom har processen att matcha deltagarna till lämplig praktik och chanserna att praktikperioden leder ökade chanser att få jobb stärkts. I förlängningen stärker processen också företagens möjligheter till kompetensförsörjning vilket i det långa loppet även stärker regionen. Att erfarenheterna från FIVE nu kan komma att införlivas i arbetet med projektet SIGRID ser följeforskaren som en pragmatisk väg att sprida och förvalta lärdomarna. 19

20 BILAGA 1 Totalsammanställning av enkäten Enkätutskicket påbörjades i maj 2009 och har kontinuerligt skickas ut till deltagare som praktiserat och till deras praktikplats ca tre veckor efter att praktiken avslutats. Om svar ej inkommit inom två veckor har en påminnelse skickats. Svaren på enkäterna har sammanställts cirka var fjärde månad och rapporterats dels muntligt vid projektteamsmötena och dels skriftligt i tertiärrapporter. Sammanlagt har enkäter skickats ut till 225 praktikanter och 227 praktikplatser (några praktikanter hade fler än en praktikplats). Frekvensen på enkätutskicket har varierat enligt nedan och under höstarna 2009 och 2010 har det funnits färre praktikanter att skicka till. Svarsfrekvensen har varit konstant bra och den totala svarsfrekvensen är 72% för praktikanterna och 84 % för företagen/praktikplatserna. Resultatredovisning I föreliggande dokument görs en total sammanställning av alla inkomna enkätsvar. Resultaten redovisas i tabeller och diagram i både absoluta tal och i relativa tal (%). Respondenterna har även lämnat många intressanta kommentarer vilka visar på olika erfarenheter och aspekter av att ta emot en praktikant. PRAKTIKANTERNA Skickade enkäter Inkomna svar Svarsfrekvens 1:a maj - aug % 2:a sept - dec % 3:e jan - april % 4:e maj - aug % 5:e sept - dec % 6.e jan - april % 7:e maj juli % TOTALT % Tabell över antal utskickade enkäter till praktikanter och deras svarsfrekvens FÖRETAGEN Skickade enkäter Inkomna svar Svarsfrekvens 1:a maj - aug % 2:a sept - dec % 3:e jan - april % 4:e maj - aug % 5:e sept - dec % 6.e jan - april % 7:e maj juli % TOTALT % Tabell över antal utskickade enkäter till företag/praktikplatser och deras svarsfrekvens 20

Praktikanterna Den sjätte sammanställningen av enkäter till praktikanterna

Praktikanterna Den sjätte sammanställningen av enkäter till praktikanterna den 4 maj 0 Praktikanterna Den sjätte sammanställningen av enkäter till praktikanterna Allmänt om enkäten Enkäter skickas till deltagare i FIVE cirka tre veckor efter att de har avslutat sin praktik. Om

Läs mer

Utvärdering av insatsen valideringsmaterial

Utvärdering av insatsen valideringsmaterial Elisabeth Ahnberg December 2010 Utvärdering av insatsen valideringsmaterial INNEHÅLL Bakgrund... 1 Handledarnas erfarenheter och åsikter... 2 Praktikanternas erfarenheter och åsikter... 3 Avslutande diskussion...

Läs mer

Analys av Gruppintag 3 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända

Analys av Gruppintag 3 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Analys av Gruppintag 3 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Den 27 Juni 2013 Evaluation North Analys av Grupp 3 2013-06-27 Analys - Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Innehåll 1. INLEDNING...

Läs mer

Dörröppnare. - till arbetslivet - till studier - till sig själv - till en dörr in

Dörröppnare. - till arbetslivet - till studier - till sig själv - till en dörr in Dörröppnare - till arbetslivet - till studier - till sig själv - till en dörr in Syfte med W18-24 Att stärka och förbereda arbetslösa ungdomar för ett kommande inträde på arbetsmarknaden eller fortsatta

Läs mer

Sammanställning av utvärdering av projekt Utsikten, mars 2009 - juni 2011

Sammanställning av utvärdering av projekt Utsikten, mars 2009 - juni 2011 Sammanställning av utvärdering av projekt Utsikten, mars 2009 - juni 2011 Inledning Projekt Utsikten har följts av Leif Drambo, utvärderare från ISIS Kvalitetsinstitut AB, från augusti 2009 till januari

Läs mer

SLUTRAPPORT ARBETSLINJEN 2.0

SLUTRAPPORT ARBETSLINJEN 2.0 Kommunstyrelsens handling nr 14/2015 SLUTRAPPORT ARBETSLINJEN 2.0 : Handläggare: Lena Marie Bärlin 2 (11) Innehållsförteckning Projektsammanfattning 3 Terminologi och förkortningar 4 Utvärdering av utfall

Läs mer

Uppföljning av Gruppintag 1 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända

Uppföljning av Gruppintag 1 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Uppföljning av Gruppintag 1 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Gruppintag 1 - Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända den 11 januari 2013 Evaluation North Analys av Grupp 2 2013-01-11 Arbetsmarknadsintroduktion

Läs mer

Utvärdering SMAK-sem 14 sept 2011

Utvärdering SMAK-sem 14 sept 2011 Utvärdering SMAK-sem 14 sept 2011 Totalt på denna utbildning deltog 81 personer. 75 personer har besvarat enkäten vilket innebär att svarsfrekvensen ligger på 93 procent. 72 st har svarat på denna fråga

Läs mer

Anställningsbar i tid

Anställningsbar i tid Anställningsbar i tid En sammanfattning av Eva Sennermarks rapport På bara två år kan nyanlända tekniker och ingenjörer med utländsk bakgrund komma ut i arbetslivet eller gå vidare till högre studier.

Läs mer

Uppföljning av deltagare i projekt SAM

Uppföljning av deltagare i projekt SAM Uppföljning av deltagare i projekt SAM Anna Holmgren Kompetenscentrum för hälsa, Landstinget Västmanland Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Sammanfattning... 3 Hur gjordes uppföljningen? 4

Läs mer

HANDLEDARUTBILDNING FÖR FÖRETAG TEKNIKCOLLEGE HALLAND

HANDLEDARUTBILDNING FÖR FÖRETAG TEKNIKCOLLEGE HALLAND HANDLEDARUTBILDNING FÖR FÖRETAG TEKNIKCOLLEGE HALLAND STEG 1 Plats: Tid: PROGRAM Kl 08.00 08.30 Syfte, möjligheter och allmän information om Teknikcollege regionalt och lokalt Catarina Carlsson, processledare

Läs mer

Utvärdering bland utställare i rekryteringsavdelningen på Jubileumsbazaren 2012

Utvärdering bland utställare i rekryteringsavdelningen på Jubileumsbazaren 2012 Utvärdering bland utställare i rekryteringsavdelningen på Jubileumsbazaren 2012 Utvärderingen genomförd vårvintern 2012 1 Innehåll 1 Inledning 3 1.1 Bakgrund 3 1.2 Syfte 3 1.3 Målgrupp 3 1.4 Metod 3 1.5

Läs mer

Utvärdering Biologdesignern grupp 19

Utvärdering Biologdesignern grupp 19 Utvärdering Biologdesignern grupp 19 Biologdesignern har: svara med svar 1-5 1=dåligt, 5=jättebra Poäng Antal 1. Jag är bättre på att förklara vad jag är bra på och vad jag tycker om att göra. 51 15 2.

Läs mer

Hur upplevde eleverna sin Prao?

Hur upplevde eleverna sin Prao? PRAO20 14 PRAO 2014 Hur upplevde eleverna sin Prao? Sammanställning av praoenkäten 2014. INNEHÅLLSFÖRTECKNING BAKGRUND OCH INFORMATION 1 UPPLEVELSE AV PRAO 2 OMHÄNDERTAGANDE PÅ PRAOPLATS 3 SYN PÅ HÄLSO-

Läs mer

Boost by FC Rosengård Lantmannagatan 32 214 48 Malmö info@boostbyfcr.se www.boostbyfcr.se BOOST BY FC ROSENGÅRD VI TROR PÅ FRAMTIDEN!

Boost by FC Rosengård Lantmannagatan 32 214 48 Malmö info@boostbyfcr.se www.boostbyfcr.se BOOST BY FC ROSENGÅRD VI TROR PÅ FRAMTIDEN! Boost by FC Rosengård Lantmannagatan 32 214 48 Malmö info@boostbyfcr.se www.boostbyfcr.se BOOST BY FC ROSENGÅRD VI TROR PÅ FRAMTIDEN! OM ATT TRO PÅ FRAMTIDEN Fotbollen har en fantastisk förmåga att sammanföra

Läs mer

UNGA TILL ARBETE W18 24

UNGA TILL ARBETE W18 24 2010 2014 UNGA TILL ARBETE W18 24 >> Arbetslösheten tärde också på relationen med min pojkvän som jobbade som timvikarie. Till slut separerade vi och jag lämnade lägenheten. När jag började studera märkte

Läs mer

Ungdomsteamets vision är att genom samarbete med näringslivet kunna skapa alternativa vägar till arbete

Ungdomsteamets vision är att genom samarbete med näringslivet kunna skapa alternativa vägar till arbete I Haninge kommun finns det c:a 1000 arbetslösa ungdomar, varav ungefär en tredjedel förekommer utanför den officiella statistiken. Den officiella statistiken visar att det finns ca 700 personer registrerade

Läs mer

BLODGIVNINGSBEFRÄMJANDE ARBETE OCH SAMTALSTEKNIK. DEN 2 APRIL 2014 Antal svar 32 av 38 Hur givarna förstår information och frågor var?

BLODGIVNINGSBEFRÄMJANDE ARBETE OCH SAMTALSTEKNIK. DEN 2 APRIL 2014 Antal svar 32 av 38 Hur givarna förstår information och frågor var? BLODGIVNINGSBEFRÄMJANDE ARBETE OCH SAMTALSTEKNIK DEN 2 APRIL 2014 Antal svar 32 av 38 Hur givarna förstår information och frågor var? Kommentar till: Hur givarna förstår information och frågor. Bra att

Läs mer

Rapport Projekt Affärsutveckling

Rapport Projekt Affärsutveckling Rapport Projekt Affärsutveckling Qniv Våren 2009 Projektledare Marianne Örtengren Ulrika Sandström Enkät och rapport: Ulrika Sandström Nära coaching ulrika@naracoaching.se Sammanfattning Under våren 2009

Läs mer

LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA

LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA En guide till dig som ska ha en LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA 1 INNEHÅLL 2 Hur guiden kan användas... 2 3 Mentorprogrammets upplägg... 3 3.1 Mål med mentorprogrammet... 3 3.2 Utformning av mentorprogrammets...

Läs mer

Slutrapport Herbert Felix Växthus

Slutrapport Herbert Felix Växthus Slutrapport Herbert Felix Växthus Slutrapport Herbert Felix Växthus Herbert Felixinstitutet startade den 1 juli 29 projektet Herbert Felix växthus. Projektet byggde på att etablera ett växthus innehållande

Läs mer

1.) Vägen in samt Förståelse öppnar nya dörrar Region Skånes satsning på personer med psykisk funktionsnedsättning.

1.) Vägen in samt Förståelse öppnar nya dörrar Region Skånes satsning på personer med psykisk funktionsnedsättning. 2012-09-13 Johanna Morin 0413-62 697 Minnesanteckningar, Handikappråd När: torsdag 13 september, 2012, kl. 13:00 Var: Medborgarhuset, c-salen Närvarande: Cecilia Lind, Ingemo Hellgren, Wivian Holmberg,

Läs mer

1. Vad har Carpe betytt för dig personligen i din yrkesroll?

1. Vad har Carpe betytt för dig personligen i din yrkesroll? det har gett mig mer kunskap och självkänsla för det jag arbetar med. det har kännts väldigt skönt att fått gått utbildningar som passat in i verksamheten,som man annars inte hade fått gått.. Ökade kunskaper

Läs mer

Kvalitet i bemötandet

Kvalitet i bemötandet Projektet är genomfört med stöd från Allmänna Arvsfonden Kvalitet i bemötandet HSO Skåne HAREC Försäkringskassan Skåne HSO Skåne 2001/ KiB sid 1 Sammanfattning Kvalitet i bemötandet är ett projekt med

Läs mer

Mentorsundersökning Enkät till studenter med mentorsstöd våren 2014

Mentorsundersökning Enkät till studenter med mentorsstöd våren 2014 Mentorsundersökning Enkät till studenter med mentorsstöd våren 14 Lina Collin All 15/236 Särskilt utbildningsstöd Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM) fördelar särskilt utbildningsstöd till universitet

Läs mer

2011:4. Delrapport Praktiksamordningen i Valdemarsvik nov 2011

2011:4. Delrapport Praktiksamordningen i Valdemarsvik nov 2011 2011:4 Delrapport Praktiksamordningen i Valdemarsvik nov 2011 Bakgrund Praktiksamordningen i Valdemarsvik startade under år 2009. P.g.a. rekryteringsproblem kom arbetet igång på allvar först under våren

Läs mer

Genomförda aktiviteter 2014-02-01 till 2014-04-30

Genomförda aktiviteter 2014-02-01 till 2014-04-30 Samordningsförbundet Utskriftsdatum 2014-04-30 Lägesrapport till Region Värmland Projektnamn: Förstudie Arena Organisation: Samordningsförbundet Samspelet Rekvisitionsperiod: 2014-02-01 till 2014-04-30

Läs mer

Utvärdering Utvecklingsledare i kommunikationsplanering: Förändringsarbete

Utvärdering Utvecklingsledare i kommunikationsplanering: Förändringsarbete Utvärdering Utvecklingsledare i kommunikationsplanering: Förändringsarbete Positiva synpunkter Bra upplägg. Lite teori blandat med övningar i lagom storlek. Verksamhetsnära och realistiskt. Många tankeställare

Läs mer

Egna kommentarer Autism grundutbildning

Egna kommentarer Autism grundutbildning Utbildning Autism 76 respondenter. 90,8% upplever att de fått inspiration. 90,8% upplever att utbildningen lett till lärande. 90,8% upplever ökat intresse efter utbildningen. 77,6% upplever att de fått

Läs mer

1. Verksamheten i projektet

1. Verksamheten i projektet 1(6) (förprojektering och genomförandeprojekt) Projektnamn: Utveckling mot arbete (UMA) Diarienummer: 2009-3060219 Redovisningsperiod (samma som blanketten Ansökan om utbetalning): september 2011 1. Verksamheten

Läs mer

Presentation Utvärdering av Örebro kommuns Kompetensutvecklingsprojekt finansierat av ESF

Presentation Utvärdering av Örebro kommuns Kompetensutvecklingsprojekt finansierat av ESF Presentation Utvärdering av Örebro kommuns Kompetensutvecklingsprojekt finansierat av ESF Robert Gustafson 28 januari 2010 Målsättning för Örebro kommuns Kompetensutvecklingsprojekt Målsättningen för projektet

Läs mer

Heta tips för dig som går i grundskolan och snart ska ut på din första PRAO

Heta tips för dig som går i grundskolan och snart ska ut på din första PRAO Heta tips för dig som går i grundskolan och snart ska ut på din första PRAO Av: Studie- och yrkesvägledarna i Enköpings kommun 2008 Idékälla: I praktiken elev, Svenskt Näringsliv Varför PRAO? För att skaffa

Läs mer

Personalpolitiskt program

Personalpolitiskt program Personalpolitiskt program Antaget av kommunfullmäktige 2015-03-24 dnr KS/2014:166 Dokumentansvarig: Personalchef Mjölby en hållbar kommun Mjölby kommun är en hållbar kommun som skapar utrymme för att både

Läs mer

Kvalitetssäkrade verktyg

Kvalitetssäkrade verktyg Kvalitetssäkrade verktyg Manual för handläggare på Jobbtorg Stockholm och - på väg mot ett Stockholm i världsklass ArbetsförmedlingenP Manualen är framtagen ur de erfarenheter som projektet Etablering

Läs mer

Adeptguide. Handledning för adepter i mentorprogram på Chalmers

Adeptguide. Handledning för adepter i mentorprogram på Chalmers Adeptguide Handledning för adepter i mentorprogram på Chalmers 1 Innehåll 1. Så här används guiden... 4 2 Översikt över mentorprogrammet... 5 2.1 Syfte och mål med mentorprogrammet... 5 2.2 Mentorprogrammets

Läs mer

PROJEKTPLAN LINKÖPINGS SAMORDNINGSFÖRBUND. Datum: 2011-12-02 Reviderad 2012-05-28

PROJEKTPLAN LINKÖPINGS SAMORDNINGSFÖRBUND. Datum: 2011-12-02 Reviderad 2012-05-28 LINKÖPINGS SAMORDNINGSFÖRBUND PROJEKTPLAN Datum: 2011-12-02 Reviderad 2012-05-28 Projektbenämning Utveckling och implementering av långsiktigt stöd i arbetslivet Projektägare Linköpings kommun/omsorgskontoret

Läs mer

Resursjobb. Sigtunamodellen 1.0 Från passiva bidrag till viktiga välfärdsjobb

Resursjobb. Sigtunamodellen 1.0 Från passiva bidrag till viktiga välfärdsjobb Resursjobb Sigtunamodellen 1.0 Från passiva bidrag till viktiga välfärdsjobb Bakgrund Låg utbildningsnivå Stor inflyttning Hög andel invånare som är utrikesfödda Regionens bästa arbetsmarknad men Svårigheter/utmaningar

Läs mer

Så utvecklar vi vår kompetens!

Så utvecklar vi vår kompetens! Så utvecklar vi vår kompetens! Färdigheter kunna tillverka kunna hantera verktyg Samordning fysisk kraft psykisk energi Kunskaper veta fakta kunna metoder lära av misstag och framgång social förmåga kontaktnät

Läs mer

Utvärdering av Värdegrundsdag 2013

Utvärdering av Värdegrundsdag 2013 Utvärdering av Värdegrundsdag 2013 24 september 2013 Vad har varit bra under dagen? Tänkvärt - Kommunikation viktigt för att förebygga konflikter Givande dag, lugnt och bra tempo Håkan - Bra föreläsare,

Läs mer

VINNANDE METODER FÖR ATT KARTLÄGGA och MATCHA JÄMT för dig som arbetar med matchning mot arbete och praktik. Kan. Vet. Vill

VINNANDE METODER FÖR ATT KARTLÄGGA och MATCHA JÄMT för dig som arbetar med matchning mot arbete och praktik. Kan. Vet. Vill VINNANDE METODER FÖR ATT KARTLÄGGA och MATCHA JÄMT för dig som arbetar med matchning mot arbete och praktik Vet Kan Är Vill VINNANDE ARENA Vinnande Arena är ett projekt i Vårgårda kommun som tilldelats

Läs mer

Trainee för personer med funktionsnedsättning - 2013

Trainee för personer med funktionsnedsättning - 2013 Trainee för personer med funktionsnedsättning - 2013 Ett arbetsmarknadsprogram för personer med funktionsnedsättning, i samarbete mellan Göteborgs Stad, Arbetsförmedlingen och HSO Göteborg. Programmet

Läs mer

Undersökning bland deltagare i Volvosteget 2013

Undersökning bland deltagare i Volvosteget 2013 Undersökning bland deltagare i Volvosteget 2013 Innehåll 1 Om undersökningen 2 Sammanfattning 3 Ungdomarnas utvärdering av Volvosteget 18 4 Ungdomarnas syn på arbetslivet 03 08 22 2 Om undersökningen 3

Läs mer

Arbetslivsintroduktion i förskolan med BAL 13

Arbetslivsintroduktion i förskolan med BAL 13 FÖRSKOLANS KOMPETENSFÖRSÖRJNING Arbetslivsintroduktion i förskolan med BAL 13 ETT LÄRANDE EXEMPEL FRÅN NORRKÖPINGS KOMMUN Arbetslivsintroduktion i förskolan med BAL 13 1 Förord Förskolan står inför ett

Läs mer

Utvärderingar från deltagande företag (17 av 19 företag har svarat) April-November 2014

Utvärderingar från deltagande företag (17 av 19 företag har svarat) April-November 2014 Utvärderingar från deltagande företag (17 av 19 företag har svarat) April-November 2014 Fråga 1: Varför sökte du till programmet? Vad hoppades du på och vad behövde du? Blev rekommenderad av turistbyrån.

Läs mer

Praktikrapport. Sofia Larsson MKVA12, HT12

Praktikrapport. Sofia Larsson MKVA12, HT12 Praktikrapport Facetime Media är en byrå belägen i Lund som hjälper företag att marknadsföra sig via sociala medier. I nuläget är det främst Facebook som är aktuellt men tanken är att företaget i framtiden

Läs mer

AKTIVITETSUTVÄRDERING

AKTIVITETSUTVÄRDERING AKTIVITETSUTVÄRDERING BUSINESS TALK - TURNÉN 2012 FÖR DET FÖRETAGSAMMA VÄRMLAND AV ATTITYD I KARLSTAD AB 2012 GENOMFÖRANDE Aktivitet: Business Talk Turnén (Arvika, Filipstad, Forshaga, Hagfors, Kristinehamn)

Läs mer

Rapport om sommarpraktik 2014 för högstadieoch gymnasieelever Dnr SO 2014/0168.

Rapport om sommarpraktik 2014 för högstadieoch gymnasieelever Dnr SO 2014/0168. LUNDS KOMMUN Tjänsteskrivelse 1 (6) Socialförvaltningen Jessica Keding 046-35 999 73 jessica.keding@lund.se Socialnämnden Rapport om sommarpraktik 2014 för högstadieoch gymnasieelever Dnr SO 2014/0168.

Läs mer

Vad krävs för att attrahera dagens och framtidens talanger?

Vad krävs för att attrahera dagens och framtidens talanger? Vad krävs för att attrahera dagens och framtidens talanger? En undersökning bland dagens talanger om arbetsgivare, karriärval och värderingar i yrkeslivet. Hur attraherar vi dagens och framtidens medarbetare?

Läs mer

STÄRKTA INSATSER FÖR FLER I ARBETE. Den nya majoritetens jobbpolitik för Linköping 2015-2018.

STÄRKTA INSATSER FÖR FLER I ARBETE. Den nya majoritetens jobbpolitik för Linköping 2015-2018. STÄRKTA INSATSER FÖR FLER I ARBETE Den nya majoritetens jobbpolitik för Linköping 2015-2018. 2 Linköping är en stad med goda förutsättningar för utveckling och framsteg, där möjligheten att få arbete är

Läs mer

Maxat med möjligheter

Maxat med möjligheter Maxat med möjligheter Om du gillar omväxling, problemlösning och att göra saker med händerna är VVS och fastighet ditt program. Du lär dig yrket både i skolan och ute på arbetsplatser, i branscher som

Läs mer

Ordförande har ordet

Ordförande har ordet Ordförande har ordet På FC Rosengård försöker vi utnyttja den positiva kraft som fotboll utgör. Med hjälp av idrotten arbetar vi förebyggande för att undvika att personer hamnar i utanförskap. Vi försöker

Läs mer

1. Innehållsförteckning till detta häfte 2. Pärm Försättsblad till pärm Innehåll. 3. Lärarhandledning Utdrag ur Lpo 94 4.

1. Innehållsförteckning till detta häfte 2. Pärm Försättsblad till pärm Innehåll. 3. Lärarhandledning Utdrag ur Lpo 94 4. 1. Innehållsförteckning till detta häfte 2. Pärm Försättsblad till pärm Innehåll 2.1 Definition av SAK...flik 1 2.2 SAK planering för klass...flik 2 2.3 Branschöversikt...flik 3 2.4 Individuell handlingsplan...flik

Läs mer

Hallands sommarlovsentreprenörer. Projektnamn. Projektidé. Bakgrund. Hallands sommarlovsentreprenörer

Hallands sommarlovsentreprenörer. Projektnamn. Projektidé. Bakgrund. Hallands sommarlovsentreprenörer Hallands sommarlovsentreprenörer Projektnamn Hallands sommarlovsentreprenörer Projektidé Att ta konceptet sommarlovsentreprenör till Halland och tillsammans med kommuner, lokala näringsidkare och föreningar

Läs mer

HANDLEDARE INOM TEKNIKCOLLEGE

HANDLEDARE INOM TEKNIKCOLLEGE HANDLEDARE INOM TEKNIKCOLLEGE Välkommen som handledare inom Teknikcollege Denna broschyr är en första allmän information till dig som handledare inom Teknikcollege. Du kommer också att under handledarutbildningen

Läs mer

Projekt SIA. Stegen in i arbetsmarknaden

Projekt SIA. Stegen in i arbetsmarknaden Projekt SIA Stegen in i arbetsmarknaden 1 FöreningenFuruboda HSOSkåne 1Bakgrund Detfinnsidagca22000människormedfunktionsnedsättningsomärunder30årochsom haraktivitetsersättning(detsomtidigarehetteförtidspension)isverige.knappttretusenur

Läs mer

1. Verksamheten i projektet

1. Verksamheten i projektet 1(6) (förprojektering och genomförandeprojekt) Projektnamn: Utveckling mot arbete (UMA) Diarienummer: 2009-3060219 Redovisningsperiod (samma som blanketten Ansökan om utbetalning): mars 2013 1. Verksamheten

Läs mer

Kvinnocoacher för arbetsåtergång i KAK -projekt i samverkan

Kvinnocoacher för arbetsåtergång i KAK -projekt i samverkan Kvinnocoacher för arbetsåtergång i KAK -projekt i samverkan Uppföljning 2012 Bakgrund Kvinnocoacher för arbetsåtergång i KAK, ett samverkansprojekt mellan Landstinget Västmanland, Försäkringskassan och

Läs mer

Sammanställning av generell kursenkät för V15 Ledarskap för vårdens utveckling Datum: 2015-04-07 Besvarad av: 13(30) (43%)

Sammanställning av generell kursenkät för V15 Ledarskap för vårdens utveckling Datum: 2015-04-07 Besvarad av: 13(30) (43%) Sammanställning av generell kursenkät för V15 Ledarskap för vårdens utveckling Datum: 2015-04-07 Besvarad av: 13(30) (43%) 1. Det var lätt att veta vilken nivå som förväntades på mitt arbete fördelning

Läs mer

Projekt Skånsk Nätverkskraft. Mål. Syfte. Projektplan Bakgrund

Projekt Skånsk Nätverkskraft. Mål. Syfte. Projektplan Bakgrund Projekt Skånsk Nätverkskraft Mål Att via nätverksbyggande och föreläsningar stimulera de deltagande företagens affärsutveckling. Syfte Att genom projektet få kunskap om kompetensbehovet land företagare

Läs mer

Insteget. Projektansökan till Samordningsförbundet i Umeå. Deltagande parter bakom projektet

Insteget. Projektansökan till Samordningsförbundet i Umeå. Deltagande parter bakom projektet 2011-03-01 Insteget Projektansökan till Samordningsförbundet i Umeå Deltagande parter bakom projektet Umeå kommun, VIVA Resurs och Socialtjänsten Arbetsförmedlingen INSTEGET Ett metodprojekt mellan Arbetsförmedlingen

Läs mer

Uppföljning av uppdraget Inga unga i fas 3

Uppföljning av uppdraget Inga unga i fas 3 RAPPORT 1(10) 2014-06-02 AVN 2014/0169-2 Handläggare, titel, telefon Esa Manninen, utredare 011-15 21 38 Eva Jeppson, handläggare 011-15 11 89 Arbetsmarknads- och vuxenutbildningsnämnden Uppföljning av

Läs mer

Information från (IBAB) Industribyggnader i Borås AB Ett kommunalt bolag Oktober 2009

Information från (IBAB) Industribyggnader i Borås AB Ett kommunalt bolag Oktober 2009 Välkomna till IBAB:s Nyhetsbrev. I detta nummer presenterar vi de tre nya cheferna på ESPIRA Tillväxtcenter, PROTEKO:S projekt Friskare Arbetsliv i Sjuhärad samt en presentation av IBAB:s marknadsundersökning.

Läs mer

Moduler och handledarmanual

Moduler och handledarmanual Moduler och handledarmanual 28 MARS 2011 2010-03-04 Handledarmanual för Moduler inom Etableringskedjan Bevis för lärande kan se ut på olika sätt Ansökningshandlingar Utskrifter av dokument eller e-post

Läs mer

Vi rustar människor för arbete/studier

Vi rustar människor för arbete/studier Vi rustar människor för arbete/studier 2 Masugnen är Lindesberg kommuns lärcentrum och fungerar som mötesplats, mäklare och motor - för arbetsliv och lärande, där finns vi på Arbetsmarknadsenheten, AME.

Läs mer

Arbetsförmedlingen Vaggeryds kommun Samordningsförbundet Södra Vätterbygden Sparbanksstiftelsen Alfa

Arbetsförmedlingen Vaggeryds kommun Samordningsförbundet Södra Vätterbygden Sparbanksstiftelsen Alfa 20150331 200 Arbetsförmedlingen Vaggeryds kommun Samordningsförbundet Södra Vätterbygden Sparbanksstiftelsen Alfa 200 i praktiken 12mån-rapport för perioden 2014-02-01 tom 2015-01-31 Projekt för matchning

Läs mer

Om unga föräldrar. och arbetsmarknaden.

Om unga föräldrar. och arbetsmarknaden. Om unga föräldrar och arbetsmarknaden Text: Elisabet Wahl Inledning Ungdomsstyrelsen har fått i uppdrag av regeringen att genomföra insatser för att öka kunskapen om hur föräldrar under 25 års ålder kan

Läs mer

Dokumentation från Sjöbo och Ystad kommuns Arbetsmarknadsnämndens möte 20051212

Dokumentation från Sjöbo och Ystad kommuns Arbetsmarknadsnämndens möte 20051212 Dokumentation från Sjöbo och Ystad kommuns Arbetsmarknadsnämndens möte 20051212 1 Deltagarförteckning arbetsmarknadsnämnden Stefan Lundgren Ordförande Sjöbo Kommun, kommunalråd Bo Nilsson Sjöbo Kommun

Läs mer

WEBB13: Bild och Grafisk produktion, 7,5 hp, H13 (31KBG1)

WEBB13: Bild och Grafisk produktion, 7,5 hp, H13 (31KBG1) Kursrapport för: WEBB13: Bild och Grafisk produktion, 7,5 hp, H13 (31KBG1) Kursansvarigas namn: Jan Buse & Daniel Birgersson Antal registrerade studenter: 30 st. Antal godkända studenter på hela kursen

Läs mer

Kvalitetsbarometern LSS 2013:2

Kvalitetsbarometern LSS 2013:2 Sammanfattning med tabeller WEBBVERSION Kvalitetsbarometern LSS 2013:2 Upplevd kvalitet i bostad med särskild service och i daglig verksamhet Nacka kommun Bo Engström UTREDNINGSSPECIALISTEN November 2013

Läs mer

Slutredovisning förbättringsprojekt; Handledarmanual för primärvården Frida Jarl AT-läkare 2011

Slutredovisning förbättringsprojekt; Handledarmanual för primärvården Frida Jarl AT-läkare 2011 Slutredovisning förbättringsprojekt; Handledarmanual för primärvården Frida Jarl AT-läkare 2011 Bakgrund Primärvårdsblocket kommer sist under AT-tjänstgöringen och på många sätt skiljer det sig från slutenvårdsplaceringarna.

Läs mer

Navigator. Det är vi som måste ändra på oss för att det ska bli förändring

Navigator. Det är vi som måste ändra på oss för att det ska bli förändring 5 Navigator Projektägare: Krokoms kommun Programområde 2: Genomförandeprojekt Region: Mellersta Norrland Beviljat ESF-stöd: 4 826 582 kr Total projektbudget: 12 940 533 kr Projektperiod: 2008-05-01-2011-04-30

Läs mer

Handlingsplan avseende implementering av ESFprojektet Göra skillnad i ordinarie verksamhet

Handlingsplan avseende implementering av ESFprojektet Göra skillnad i ordinarie verksamhet Tjänsteskrivelse 1 (5) 2014-09-25 SN 2011.0193 Handläggare: Unni Johansson Socialnämnden Handlingsplan avseende implementering av ESFprojektet Göra skillnad i ordinarie verksamhet Sammanfattning Genom

Läs mer

Utvärdering 2014 målsman

Utvärdering 2014 målsman Utvärdering 2014 målsman 209 deltagare Kändes det tryggt att lämna era barn på lägret? (%) 100 80 60 40 20 0 100 0 Ja Nej Varför/varför inte? - Mycket väl anordnat och bra information. - Seriöst! Utförlig

Läs mer

FÖRSTUDIE KOMPETENSUTVECKLING FÖR TILLVÄXT Inom Regionalfonden Nuts 2 områden Östra Mellansverige

FÖRSTUDIE KOMPETENSUTVECKLING FÖR TILLVÄXT Inom Regionalfonden Nuts 2 områden Östra Mellansverige SLUTRAPPORT 2008-09-23 Sören Johansson FÖRSTUDIE KOMPETENSUTVECKLING FÖR TILLVÄXT Inom Regionalfonden Nuts 2 områden Östra Mellansverige Period: 2008-01-01 2008-06-30 Projektorganisation Projektägare:

Läs mer

Återrapportering av ekonomiskt stöd till lokalt brottsförebyggande projekt

Återrapportering av ekonomiskt stöd till lokalt brottsförebyggande projekt Återrapportering av ekonomiskt stöd till lokalt brottsförebyggande projekt Det sker mycket brottsförebyggande arbete runtom i landet, både som projekt och i den löpande verksamheten. Några av dessa insatser

Läs mer

Rapport: Organisationsutveckling för en starkare besöksnäring på Värmdö

Rapport: Organisationsutveckling för en starkare besöksnäring på Värmdö Rapport: Organisationsutveckling för en starkare besöksnäring på Värmdö Uppdrag Se över hur det lokala besöksnäringssamarbetet för Värmdö bör organiseras För att skapa lokalt engagemang och mervärde åt

Läs mer

Diversa kompetensutveckling för lika möjligheter

Diversa kompetensutveckling för lika möjligheter Utvärdering - sammanställning Språk, flerspråkighet och språkinlärning, Kjell Kampe 26 mars 2012 1. Vilka förväntningar hade du på den här dagen? - Jag förväntade mig nya kunskaper kring språk och språkinlärning

Läs mer

Program för mentorprojekt

Program för mentorprojekt Program för mentorprojekt Upprättat av en arbetsgrupp inom ITQ Östra Kretsen 2000-05-22 Program för mentorprojekt Upprättad av: Arbetsgrupp inom ITQ Östra Kretsen Datum: 2000-05-22 Innehåll sida 1 Inledning

Läs mer

Till dig som LIA-handledare

Till dig som LIA-handledare Y Till dig som LIA-handledare Grattis! Du har tackat ja till uppgiften att vara handledare för en KY-student på din arbetsplats en uppgift som kan vara både lärorik, stimulerande och ansvarsfull. Inom

Läs mer

CreArena DRIVE IN 2014-11-28

CreArena DRIVE IN 2014-11-28 CreArena DRIVE IN 2014-11-28 DRIVE för driv och motivation! IN för innanför hellre än utanför! Vi vill erbjuda en mötesarena för att stötta ungdomar som vi tror på olika sätt kan ha nytta av att bredda

Läs mer

Projektdirektiv Projekt Arbetslinjen 2.0

Projektdirektiv Projekt Arbetslinjen 2.0 Kommunstyrelsens handling nr 49/2013 Projektdirektiv Projekt Arbetslinjen 2.0 Beslutad av kommunstyrelsen 2013-12-18, 253 2 (8) Innehållsförteckning Bakgrund 3 Syfte och mål med projektet 3 Omfattning

Läs mer

Tryggare omställning ökad rörlighet ETT TRS-PROJEKT

Tryggare omställning ökad rörlighet ETT TRS-PROJEKT Tryggare omställning ökad rörlighet ETT TRS-PROJEKT 2 Tryggare omställning ökad rörlighet TRYGGHETSRÅDET TRS har, med stöd från Vinnova, genomfört projektet Tryggare omställning ökad rörlighet. Projektet

Läs mer

Övergångslösning för sociala företag och individstöd för personer i sociala företag

Övergångslösning för sociala företag och individstöd för personer i sociala företag ANSÖKAN Datum: 2014-11-25 Övergångslösning för sociala företag och individstöd för personer i sociala företag Projektägare: Verksamhetsområde AMA Arbetsmarknad, Västerås Stad Projektledare: Smajo Murguz

Läs mer

Utvärdering av Blivande Ledare 2. En sammanfattning

Utvärdering av Blivande Ledare 2. En sammanfattning Utvärdering av Blivande Ledare 2 En sammanfattning Utvärdering av Blivande ledare 2 Utvärderingen bygger på 22 enkätsvar. Nedan redovisas en sammanfattning av deltagarnas svar. Anser du att programmet

Läs mer

Mentorskapets ABC. Varför just mentorskap? För att

Mentorskapets ABC. Varför just mentorskap? För att Mentorskapets ABC Av Freddie Larsson Mentorskap är ett koncept för att inspirera, utmana och utveckla människor i sin profession och person. Mentorskapet innebär att en mer erfaren (inte nödvändigtvis

Läs mer

Uppföljning av utbildningen Svenska för företagare

Uppföljning av utbildningen Svenska för företagare Uppföljning av utbildningen Svenska för företagare Rapport Författad av Lisa Alm Post Botkyrka kommun, 147 85 TUMBA Besök Munkhättevägen 45 Tel 08-530 610 00 www.botkyrka.se Org.nr 212000-2882 Bankgiro

Läs mer

Bran schi nrikt ad lä rling sutbildning inom besöksnäringen

Bran schi nrikt ad lä rling sutbildning inom besöksnäringen VIP Branschinriktad lärlingsutbildning VÄRDSKAP I PRAKTIKEN inom besöksnäringen Branschinriktat projekt inom besöksnäringen. November 2012 Mars 2013 Samarbetsprojekt mellan Arbetsförmedlingen och Entreprenörerna

Läs mer

Sammanställning av diskussioner kring filmen Spelar kön någon roll?

Sammanställning av diskussioner kring filmen Spelar kön någon roll? Slutrapport 2015-03-04 Sammanställning av diskussioner kring filmen Spelar kön någon roll? Inledning Kommunstyrelsen i Skellefteå kommun har beslutat att jämställdhetsfrågorna ska integreras i all verksamhet

Läs mer

PROJEKTANSÖKAN PROJEKTPLAN FÖR

PROJEKTANSÖKAN PROJEKTPLAN FÖR PROJEKTANSÖKAN Datum: 2011-10-26 PROJEKTPLAN FÖR Socialt företag en väg till egen försörjning Projektägare: Verksamhetsområde AMA Arbetsmarknad, Västerås Stad kommer att rekryteras Projekttid: 3 år varav

Läs mer

Mall för slutrapport förprojektering

Mall för slutrapport förprojektering 1(9) Mall för slutrapport förprojektering Syftet med enhetliga mallar för slutrapportering är att underlätta spridningen av resultat och metoder från Socialfondsprojekten i Sverige. I slutrapporten för

Läs mer

1. Verksamheten i projektet

1. Verksamheten i projektet 1(6) (förprojektering och genomförandeprojekt) Projektnamn: Utveckling mot arbete (UMA) Diarienummer: 2009-3060219 Redovisningsperiod (samma som blanketten Ansökan om utbetalning): april 2011 1. Verksamheten

Läs mer

Ronneby kommuns personalpolitik

Ronneby kommuns personalpolitik Ronneby kommuns personalpolitik 1 Personalpolitisk handlingsplan attraktiv arbetsgivare Ronneby kommun står för stora utmaningar i framtiden. Omvärlden förändras, våra förutsättningar påverkas av många

Läs mer

Medborgardialog. Vad är viktigast för att förbättra integrationen i Gislaveds kommun? STRATEGI FÖR INTEGRATION. Kommunstyrelseförvaltningen 2014-01-27

Medborgardialog. Vad är viktigast för att förbättra integrationen i Gislaveds kommun? STRATEGI FÖR INTEGRATION. Kommunstyrelseförvaltningen 2014-01-27 Medborgardialog STRATEGI FÖR INTEGRATION Vad är viktigast för att förbättra integrationen i Gislaveds kommun? Kommunstyrelseförvaltningen 2014-01-27 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING... 3 FOKUSGRUPPER...

Läs mer

Vård- och omsorgsförvaltningen. Brukarnas upplevelser av sin personliga assistans i Lund

Vård- och omsorgsförvaltningen. Brukarnas upplevelser av sin personliga assistans i Lund Vård- och omsorgsförvaltningen Brukarnas upplevelser av sin personliga assistans i Lund Kvalitetsmätning 2010 2 Inledning 3 Syfte 3 Målgrupp 3 Arbetsprocess 3 Enkätens uppbyggnad 3 Svarsfrekvens och bortfall

Läs mer

Bilaga 2. Redovisning av befintlig verksamhet

Bilaga 2. Redovisning av befintlig verksamhet Bilaga 2. Redovisning av befintlig verksamhet En redovisning av den verksamhet som bedrivits innan överenskommelsen tecknas. Inledning Inom Arbetsförmedlingen och kommunen finns en rad verksamheter och

Läs mer

Innehåll upplägg och genomförande

Innehåll upplägg och genomförande Innehåll upplägg och genomförande Tjänst 1: Tjänstens innehåll, upplägg och metod/arbetssätt Innehåll: Vi kommer att jobba med individen efter dennes egna förutsättning. Deltagarna får coachning enskilt

Läs mer

Så rekryterar företagen medarbetare Svenskt Näringslivs rekryteringsenkät 2010 del 2

Så rekryterar företagen medarbetare Svenskt Näringslivs rekryteringsenkät 2010 del 2 Så rekryterar företagen medarbetare s rekryteringsenkät 2010 del 2 Inledning Hur hittar företagen de medarbetare de behöver? Och vilka rekryteringsvägar fungerar bra? Mot bakgrunden av att vart femte rekryteringsförsök

Läs mer

Ung i Ängelholm EN VAG IN. FORSLAG från projekt till mötesplats

Ung i Ängelholm EN VAG IN. FORSLAG från projekt till mötesplats Ung i Ängelholm EN VAG IN FORSLAG från projekt till mötesplats INNEHÅLL FÖRORD BAKGRUND - Ung i Ängelholm PROJEKTSPÅR - Program för unga arbetssökande - Näringslivsengagemang - Entreprenörskap - Samverkan

Läs mer

Sammanställning av utvärdering från utbildning för ledningsgrupper

Sammanställning av utvärdering från utbildning för ledningsgrupper Sammanställning av utvärdering från utbildning för ledningsgrupper REFLEKTIONER / TANKAR Jag gick in helt utan förutsättningar och har varit med om MÅNGA utbildningar av den här typen. Kort och norrländskt

Läs mer

Hindrande och underlättande faktorer vid rekrytering av personer med funktionsnedsättning i offentliga verksamheter

Hindrande och underlättande faktorer vid rekrytering av personer med funktionsnedsättning i offentliga verksamheter Hindrande och underlättande faktorer vid rekrytering av personer med funktionsnedsättning i offentliga verksamheter Rapporten är skriven av Emelie Rydberg, projektledare för De Offentliga Arbetsgivarnas

Läs mer