Halvtidsutvärdering av projektet FIVE

Transkript

1 Halvtidsutvärdering av projektet FIVE Elisabeth Ahnberg och Jan Messing Dalarnas forskningsråd, december 2009

2 Innehåll Övergripande om projektet 2 De operativt aktivas perspektiv 2 Deltagares perspektiv 3 Intressenters perspektiv 4 Testningen av insatserna 5 Utökad resurs för samverkan och påverkan 5 Mentorskap 6 Sammanfattande reflektion 7 Bilaga 1 Inledande orienteringen 9 Bilaga 2 Enkätsammanställning maj december Bilaga 3 Sondering bland FIVE:s intressenter 27 Bilaga 4 Gruppintervju Utökad resurs för samverkan och påverkan 31 Bilaga 5 Utvärdering av mentorprogrammet 35 Övergripande om projektet Projektet FIVE har vid årsskiftet 2009/2010 pågått ett och ett halvt år, halva projekttiden. Dalarnas forskningsråd har sedan hösten 2008 kontinuerligt följt och analyserat projektet i rollen som följeforskare. I den här rapporten presenteras i översiktlig form beskrivningar och analyser kring projektet och dess verksamhet, utifrån de följefoskningsaktiviteter som hittills genomförts. Till rapporten bifogas fem rapporter som ger mer utförlig information. FIVE har i uppdrag att stärka arbetssökande unga vuxnas möjligheter att få arbete. Basverksamheten bygger på att coacher stöttar deltagarna i att söka praktikplatser samt gör företagsbesök för att informera om verksamheten. Som utvecklingsverksamhet ska fem insatser testas i ett halvår var, för att se om de bidra till att projektet bättre uppfyller sitt syfte. Insatserna är Utökad resurs för samverkan och påverkan, Mentorskap, Handledarroll Valideringsmaterial och Samverkan mellan ESF:s Programområde 1 och Programområde 2. De operativt aktivas perspektiv Följeforskningsaktiviteterna inom FIVE inleddes hösten 2008 med en orientering i projektet (Se bilaga 1). Information samlades in genom studier av bakgrundsdokument och intervjuer med projektledaren och deltagarna i projektteamet. I projektteamet ingår, förutom projektledaren, de tre coacherna inom FIVE samt handläggare från de deltagande lokala arbetsförmedlingarna i Falun,

3 Borlänge-Säter samt Rättvik-Leksand- Gagnef. Projektteamet träffas ungefär en gång varannan månad. Vid intervjuerna med deltagarna i projektteamet uttryckte samtliga engagemang för och tilltro till projektet. Handläggarna tyckte att det var positivt att coacherna hade så mycket tid för varje praktikant och coacherna själva uttryckte stort engagemang för sina praktikanter. Samtliga ansåg att kommunikationen med de övriga inom projektteamet fungerade smidigt och tillfredsställande. En bidragande komponent till den goda kommunikationen verkade vara den geografiska närheten, att FIVE har kontor i både Falun och Borlänge och att den praktikförmedlare som är ansvarig för området Rättvik/Leksand/Gagnef ofta befann sig på arbetsförmedlingarna i området. Det enda som verkade vara problematiskt var Arbetsförmedlingens regelverk, speciellt eftersom det ändrades relativt ofta. Samtliga intervjuade verkade vara positiva till de fem insatsområdena. Utökad resurs för samverkan och påverkan uppfattades som en förberedande fas medan det förväntades att Mentorskap, Handledarroll och Valideringsmaterial skulle innebära mer konkreta frågor. Deltagares perspektiv För att fånga åsikter kring praktikverksamheten från de deltagande unga arbetssökandes samt från de företag som tar emot praktikanter, genomförs, sedan slutet av maj 2009, en post-enkätundersökning. Enkäterna skickas ut cirks tre veckor efter avslutad praktik. En första sammanställning av enkäterna gjordes i augusti 2009 och en andra i december Till den här rapporten har vi analyserat svaren för hela perioden d v s 25 maj 17 december Svarsfrekvensen har varit hög: 77 % för praktikanterna och 81 % för företagen. Några av slutsatserna från enkätundersökningen presenteras här och i sin helhet kan resultaten ses i bilaga 2. Såväl praktikanterna som företagen ger mycket positiva allmänna omdömen kring praktiken. På en skala från ett till tio, där ett är botten och tio toppen, ligger medianen för praktikanterna på nio och medianen för företagen på åtta. Utifrån de kommentarer som praktikanterna gett kan utläsas att de flesta tycker att deras praktik varit lärorik och rolig, samt att det gett social träning. Företagen å sin sida tyckte att det var bra att lära känna en praktikant och se vad han/hon går för. De tyckte att praktikanten kunde vara en resurs i arbetet även om det också kunde vara tidsödande att introducera praktikanten i arbetsuppgifterna. På frågan kring hur kontakterna mellan praktikanterna och deras arbetskamrater på praktikplatsen fungerat svarade en stor majoritet av såväl praktikanterna (92 %) och företagen (89 %) att de fungerat bra. Även vad gäller kontakterna mellan personalen inom FIVE och deltagarna respektive företagen, anges att de fungerat bra. Bland praktikanterna var det 79 % som svarade att de fungerat bra och bland företagen var det 93 %. Vad gäller ökad anställningsbarhet tyckte både praktikanterna och företagen att praktiken var ett bra sätt för de unga arbetssökande att bli mer anställningsbar. Av de praktikanter som svarade antingen ja eller nej på frågan Anser du att dina 3

4 möjligheter att få arbete ökat med din tid i FIVE? var det 85 % som svarade ja och 15 % som svarade nej. Bland företagen var andelen positiva svar ännu högre. Av de som svarade ja eller nej på frågan Anser ni att praktikanten blivit mer anställningsbar genom praktiken? svarade 94 % ja och 6 % nej. Det fanns även ett antal, praktikanter (11 st) och företag (8 st) som svarade vet ej. I fråga om faktiskt utfall i sysselsättning efter praktiken ses en tydlig skillnad finns mellan perioden 25 maj till 20 augusti och perioden 21 augusti till 17 december. I den första perioden hade 48 % av praktikanterna fortsatt arbeta på praktikföretaget eller hade hittat annat arbete då de svarade på enkäten. Dessutom hade 12 % börjat studera. Vid den andra enkätsammanställningen för perioden, 21 augusti 17 december, var det ingen av praktikanterna som svarade att de hade fått arbete, vare sig på praktikplatsen eller på något annat företag. Däremot var det en större andel, 38 %, som hade börjat studera. I övrigt liknade resultaten från de båda perioderna varandra vad gäller allmänt positiva omdömen om praktiken och kontakter med arbetskamrater och coacher.vad det faktiska sysselsättningsutfallet för praktikanterna efter avslutad praktik blir, förefaller utifrån ovanstående uppgifter, till största delen beror på hur den allmänna ekonomiska konjunkturen ser ut, d v s om företagen har möjlighet att anställa. Intressenters perspektiv I syfte att undersöka hur kunskapen och erfarenheten av projektet ser ut och hur projektet värderas av projektets intressenter har vi gjort en sondering i kretsen närmast utanför den operativa organisationen (Se bilaga 3). Följande organisationer har kontaktats: Arbetsförmedlingen - Personer i ledningen för lokalkontoren i Falun, Borlänge-Säter och Rättvik-Leksand-Gagnef Socialförvaltningar - Handläggare på avdelningen för försörjningsstöd i Falun, Borlänge, Säter, Rättvik, Leksand och Gagnef Näringslivsorganisationer i Leksand och Rättvik Vi har, genom telefonintervjuer, frågat efter vad respondenterna kände till om FIVE, vad de hade för konkreta erfarenheter av samarbete och hur projektet värderades. Slutligen hörde vi efter om respondenterna tyckte att det hade någon betydelse att det var en näringslivsorganisation som drev projektet Genom intervjuerna blev det tydligt att den närmaste samarbetspartnern för projektet var arbetsförmedlingen. På lokalkontoren hade de inte bara god kunskap om FIVE, de hade även (i Falun och Borlänge) varit med i förberedelserna till projektet. FIVE:s verksamhet kring praktikplatser sågs som en mycket uppskattad och näst intill integrerad del i arbetsförmedlingens egna verksamhet. Kommunikationen med projektet och samverkan inom projektteamet, där handläggare från Arbetsförmedlingens lokalkontor i området ingår, verkade fungera smidigt och bra. Socialförvaltningarna hade en svagare kopplig till och mindre kunskap om projektet. Handläggarnas konkreta erfarenheterna av samarbete sträckte sig till 4

5 administrativa uppgifter om deltagares försörjningsstöd och flera av handläggarna önskade mer information om FIVE. Det allmänna omdömet om projektet var emellertid mycket gott och man bedömde att FIVE bidrog till att ungdomar snabbare nådde egen försörjning. Andra näringslivsorganisationer i regionen, liknande Näringslivet FalunBorlänge, hade ingen direkt koppling till FIVE, men var positivt inställda till projektet. Det framstod som att de intervjuade till övervägande del såg fördelar med att det var en näringslivsorganisation som drev FIVE. Att initiativet till projektet kom från näringslivet tolkades som ett uttryck för att näringslivet vill ha den här typen av projekt. Det ansågs bidra till att projektet hade närmare till att etablera kontakter med företag och öppna upp för praktikplatser. Testningen av insatserna Utökad resurs för samverkan och påverkan Under perioden oktober 2008 till februari 2009 fokuserades på att etablera samarbete mellan de olika aktörerna inom projektet. Vid gruppintervjun i mars 2009 (se bilaga 4) kring fokusperioden, uttryckte samtliga i projektteamet att samverkansformer och roller blivit klarare under perioden och att spelreglerna för samverkan mellan projektteamsdeltagarna förtydligats. Under perioden hade det klargjorts hur de skulle jobba, vilka krav de skulle ställa på deltagarna, när de skulle ut i praktik, hur länge de skulle vara i praktik etc. Samverkansfrågan var samtidigt något som, genom de kontinuerligt återkommande projektteamsmötena, hela tiden hölls levande och anpassades till rådande omständigheter. Det förmedlades att det var högt i tak i gruppen, att det fanns en öppenhet för nya idéer, samtidigt som de som hade varit med i projektet sedan tiden med Region Vision, gav trygghet genom sin erfarenhet. I frågan om samverkan i enskilda fall upplevde deltagarna i projektteamet att de unga arbetssökande generellt hade en positiv attityd gentemot FIVE, och att de därigenom var lätta att samverka med. Coacherna menade att det var väldigt sällan som handläggarna på Arbetsförmedlingarna skickade deltagare till FIVE som egentligen inte var redo att söka praktik. I frågan om samverkan gentemot den egna moderorganisationen förmedlades från handläggarna att arbetsförmedlingens nuvarande regelverk var relativt stelt och krångligt. Handläggarna upplevde det som frustrerande att arbeta med fyrkantiga regler och att utrymmet för flexibilitet gentemot de sökande var nästintill obefintligt. Vad gällde samverkan med FIVE:s moderorganisation Näringslivet FalunBorlänge berättade en av coacherna inom FIVE att Näringslivet FalunBorlänge har en affärsidé som går ut på att starta projekt som så småningom ska kunna knoppas av och bli fristående. Eftersom FIVE:s föregångare Region Vision inte var ett projekt som hade som mål att knoppas av hade det varit ifrågasatt 5

6 av styrelsen. Projektet FIVE föreföll dock aldrig ha varit ifrågasatt och vid tidpunkten för intervjun verkade projektet ha starkt stöd av styrelsen. Mentorskap Insatsen mentorskap skulle enligt FIVE:s projektplan testas mellan april och augusti Förberedelserna började flera månader innan dess. Bland annat diskuterades insatsen på projektteamsmöten och konsultbolaget Tillväxtarenan anlitades. I början av april hölls ett kick-off-möte tillsammans med mentorerna och Tillväxtarenan och i slutet av oktober 2009 hölls en avslutningsträff. Därefter har mentorprogrammet utvärderats. (Se bilaga 5) Information till utvärderingen har samlats in genom deltagande vid projektteamets möten inför mentorprogrammet, gruppintervju med projektteamet kring mentorprogrammet, deltagande vid ett par möten med konsultföretaget Tillväxtarenan och mentorerna samt telefonintervjuer med mentorerna och adepterna. De intervjuade mentorerna gav uttryck för att inledningsvis ha varit entusiastiska och seriösa i sitt åtagande. De önskade, i likhet med vad som förväntas driva en mentor, dela med sig av sina erfarenheter från arbetslivet och hoppades få bidra till en ung människas utveckling. Adepterna å sin sida verkade osäkra på vad mentorprogrammet kunde innebära för dem. Skillnaden mellan mentorns och adeptens i förväntningar och föreställningar av mentorskapet resulterade i vissa problem att hitta rätt nivå på mentorskapet. I de fall där mentor-adeptrelationerna kom att fungera bra för såväl adepten som mentorn, verkar det ha handlat om att relationen anpassades. Mentorskapet lades i dessa relationer på en mer kompisbetonad nivå och handlade mer om personlig utveckling än mentorerna inledningsvis tänkt sig. Det framstår som att adepterna i de flesta av mentoradeptrelationerna hade problem att förvalta och driva på relationen, och därmed kunna nyttiggöra sig mentorskapet. I ungefär hälften av fallen avbröts mentoradeptrelationen på adeptens initiativ, och som huvudsakligt skäl angavs tidsbrist. I några av fallen uttryckte de medverkande mentorerna en aning besvikelse och förvirring kring varför det blev som det blev. Utifrån intervjuerna kan konstateras att i ungefär hälften av fallen medförde mentor-adeptrelationerna positiva effekter för adepterna, medan det i resterande fyra relationer framstår som att mentorskapet inte hade någon nämnvärd betydelse. Exempel på positiva effekter är att fyra av adepterna uttryckte att de genom mentorrelationen fick hjälp med att komma fram till vad de ville, vidga vyerna, se nya möjligheter kring vad som skulle passa dem etc. På den direkta frågan om de ansåg att mentorskapet stärkt deras möjligheter att få arbete var det emellertid endast ett par av adepterna som tydligt svarade ja. Bland mentorerna var det något fler, fem stycken, som ansåg att mentorskapet troligtvis inneburit positiva effekter för adepternas möjligheter att få arbete. Vid gruppintervjun med projektteamet framkom att det praktiska arbetet för FIVE:s del med mentorprogrammet varit relativt omfattande med moment såsom rekryteringen av mentorer, att jobba med matchningsprocesser, att hålla ett vitalt 6

7 urval av mentorer m.m. Den övervägande meningen från projektteamet tycktes vara att insatsen kostat mer möda än den verkar ha gett tillbaka i form av önskade effekter, d v s stärka projektets uppdrag kring unga vuxnas sysselsättningsmöjligheter. De svårigheter som uppkom i samband med rekrytering av mentorer och utfallet av själva mentorrelationerna verkade, utifrån projektteamets perspektiv, till största del bero på att insatsen inte riktigt passade målgruppen. Denna iakttagelse bekräftades av det som framkom vid intervjuerna med mentorerna och adepterna. Vår övergripande bedömning av mentorprogrammet blev därmed att det inte riktigt verkar ha passat målgruppen, FIVE:s deltagare. De flesta adepterna verkade ha svårt att nyttiggöra sig mentorskapet och det framstod som att mentoradeptrelationerna endast i ett fåtal fall gav positiva effekter gentemot projektets uppgift att stärka unga vuxnas möjligheter att komma ut i arbete alternativt studier. För dessa förhållandevis ringa effekter framstod det som att projektledningen och projektteamet behövt lägga ned orimligt mycket möda. En möda som kan vara bättre att lägga ned på andra moment i projektet. Vi förespråkar därför inte någon fortsättning av mentorprogrammet i FIVE:s regi. Själva förberedelserna inför mentorprogrammet och genomförandet av det har vi inga invändningar emot. Den planerade insatsen har enligt vår bedömning testats på ett fullgott sätt. Sammanfattande reflektion Det övergripande intrycket utifrån följeforskningen kring projektet FIVE är att det fungerar väl och är uppskattat av såväl deltagare som övriga intressenter. I den inledande orienteringen uttrycktes, av de operativt aktiva, att verksamheten löpte väl och kommunikationen inom projektteamet fungerade smidigt. Genom postenkäten till de deltagande unga arbetssökande samt deras praktikplatser framkom, att även de var mycket positiva till projektets verksamhet. Praktiken fungerade generellt sett bra och ansågs i majoriteten av fallen stärka deltagarnas anställningsbarhet. Då vi inom projektets geografiska område hört oss för vad personer i ledningen på de lokala arbetsförmedlingskontoren, handläggare på socialförvaltningens försörjningsstöd samt representanter för näringslivsorganisationer liknande FIVE:s moderorganisation (Näringslivet Falun Borlänge), tycker om projektet, har omdömena även där varit positiva. Bland annat framhölls att projektet bidrog till att unga arbetssökanden snabbare nådde egen försörjning samt att det var en fördel att initiativet till projektet kom från en näringslivsorganisation. Det senare ansågs ge fördelar vad gällde att etablera kontakter med företag och öppna upp för praktikplatser. Av de planerade fem insatserna som utgör projektets utvecklingsverksamhet har hittills två genomförts och utvärderats. Den första insatsen Utökad resurs för samverkan och påverkan hade som syfte att utveckla samarbetet mellan de olika aktörerna i projektet och sågs av många som en förberedelsefas för projektets 7

8 fortsatta arbete. Insatsperioden följdes upp genom en gruppintervju med projektteamet. Där förmedlades bland annat att spelreglerna för samverkan mellan projektteamsdeltagarna förtydligats under perioden. Arbetet med att förbättra samverkan var emellertid ingenting som skulle upphöra i och med insatsperiodens slut, utan fortsätta vara kontinuerligt aktuellt, parallellt med kommande insatsperioder. Den andra insatsen, mentorskap, innebar att ett nytt konkret arbetsredskap testades. Det testades genom att ett mentorprogram riggades och genomfördes. Vår bedömning är att det gjordes på ett fullgott sätt. Vid utvärderingen av insatsen framkom att insatsen inte riktigt verkade passa målgruppen. Det framstod som de flesta adepterna hade haft svårt att nyttiggöra sig mentorskapet. Endast i ett fåtal fall verkar mentorskap ha stärkt de unga arbetssökandes möjligheter att komma ut i arbete alternativt studier. Därför förespråkar vi följeforskare inte någon fortsättning av mentorprogrammet i FIVE:s regi. Med detta avslutar vi vår redovisning och analys av FIVE:s verksamhet de första 18 månaderna av projekttiden. Om projektet under den andra halvan av projekttiden kan fortsätta fungera väl och förbli uppskattat bland deltagare och intressenter återstår att se. Det ska även bli intressant att se hur de kommande insatserna: Samverkan mellan programområde ett och två, Valideringsmaterial samt Handledarroll, faller ut. 8

9 Bilaga 1 Inledande orienteringen Följeforskning kring FIVE En inledande orientering i projektet Elisabeth Ahnberg Dalarnas forskningsråd, januari

10 Elisabeth Ahnberg December 2009 Bakgrund Dalarnas forskningsråd har från hösten 2008 till våren 2011 i uppdrag att följa projektet FIVE. Projektet syftar till att underlätta för unga att etablera sig i arbetslivet, och kortfattat handlar verksamheten om praktikförmedling och kompetensutveckling för arbetssökande unga vuxna. Projektet drivs av medlemsorganisationen Näringslivet FalunBorlänge i samarbete med bland andra arbetsförmedlingarna i Falun, Borlänge, Säter, Rättvik, Leksand och Gagnef. Projektet finansieras av den europeiska socialfonden och Arbetsförmedlingen. Följeforskningen kring projektet FIVE har bland annat som syfte att kontinuerligt återföra iakttagelser och reflektioner samt kunskaper från relevant forskning till projektet, för att komplettera och vid behov korrigera projektarbetet. Efter att på olika sätt ha följt projektet i drygt en månad vill jag i denna promemoria återföra min nuvarande syn på och förståelse för projektet. Jag ämnar även redogöra för hur jag uppfattat projektteamsdeltagarnas inställning till och erfarenheter av projektet. Jag har använt flera metoder för att orientera mig i FIVE-projektet. Inledningsvis har jag haft ett par samtal med projektledaren kring projektets utformning och har läst bakgrundsdokument såsom förprojektering, projektbeskrivning och en utvärdering av den praktikförmedling som tidigare bedrivits under namnet Region Vision. Jag har därefter orienterat mig i den operativa verksamheten och deltagit vid dels ett möte med styrgruppen, dels ett möte med projektteamet. Jag har även genomfört intervjuer med de operativt aktiva inom projektteamet. Promemorian disponeras enligt följande: Inledningsvis min syn på och förståelse av projektet FIVE utifrån samtalen med projektledaren samt bakgrundsdokumenten. Därefter följer en redogörelse för hur jag utifrån intervjuerna med projektteamsdeltagarna uppfattat deras inställning till och erfarenheter av projektet. Projektet FIVE Sedan den första juni 2008 drivs projektet FIVE av Näringslivet FalunBorlänge. Projektet har fyra heltidsanställda: projektledaren, som främst arbetar med administration, samt tre praktikförmedlare som främst arbetar med att kontakta företag, hitta praktikplatser och coacha praktikanter. Vidare tillhandahålls övriga resurser inom ekonomi, administration och projektstyrning av Näringslivet FalunBorlänge. Som föregångare till FIVE har sedan slutet av 90-talet projektet Region Vision drivits av Näringslivet FalunBorlänge i samarbete med Arbetsförmedlingen i Falun och Borlänge, ESF-rådet samt Falu Kommun och Borlänge Kommun. Därigenom finns lång erfarenhet både av samverkan mellan organisationerna och av att arbeta med praktikförmedling för arbetssökande. Formerna för samarbetet samt vilken målgrupp praktikförmedlingen vänt sig till har dock skiftat under Region Vision. Praktikförmedlingen inom FIVE är nu endast inriktad på unga vuxna från 18 till och med 24 år, och har utökats geografiskt till att även omfatta kommunerna Säter, Rättvik, Leksand och Gagnef. Därigenom samarbetar FIVE även med Arbetsförmedlingen i dessa kommuner. Projektet skiljer sig också från Region Vision genom att parallellt med praktikförmedlingen arbeta med fem insatsområden som ska stärka och utveckla såväl organisationen kring praktikförmedlingen som praktikanter och praktikplatser. Insatsområdena har i princip vuxit fram och identifierats utifrån erfarenheterna kring Region Vision. Nedan följer tidplanen för insatserna och en kort beskrivning utifrån min nuvarande förståelse av dem: 10

11 Elisabeth Ahnberg December Utökad resurs för samverkan och påverkan genomförs från oktober 2008 till februari 2009 med utvärdering under mars En förberedelsefas för att etablera samarbetet mellan de olika aktörerna inom FIVE-projektet. Fokus ligger framförallt på samverkan mellan Näringslivet FalunBorlänge och Arbetsförmedlingen samt den ömsesidiga förståelsen för varandras förutsättningar. Detta arbete kommer att fortgå parallellt med de kommande insatsåtgärderna. 2. Mentorskap genomförs från april 2009 till augusti 2009 med utvärdering under september Hitta former för hur personer utifrån sin kunskap och sina erfarenheter ska kunna verka som mentorer och fungera som ett stöd till praktikanter, bland annat i processen att få förståelse för hur arbetslivet fungerar. 3. Handledarroll genomförs från oktober 2009 till februari 2010 med utvärdering under mars Definiera hur en praktikanthandledarroll bör se ut och utbilda någon (förhoppningsvis tidigare praktikant) inom företaget till handledare. Förhoppningen på insatsområdet är dels att säkra ett gott bemötande av nya praktikanter på företaget, dels att handledaren ska fungera som kontaktperson mot FIVE-organisationen. 4. Valideringsmaterial genomförs från april till augusti 2010 med utvärdering under september Finna sätt att mäta kompetensutvecklingen för en praktikant och formulera vad denne lärt sig genom praktiken. 5. Samverkan mellan ESF:s Programområde 1 och Programområde 2 genomförs från oktober 2010 till februari 2011 med utvärdering under mars Samverkan kring kompetensutveckling, främst mellan projektet och företagen. Varje insatsområde ska följas upp i slutet av varje fas, dvs. det första insatsområdet planeras att, förutom under utvärderingen i mars 2009, följas upp september 2009, mars 2010, september 2010 och slutligen mars Som följeforskare planerar vi att i slutet av varje fas genomföra gruppintervjuer med deltagarna i projektteamet för att samla in erfarenheter och kunskaper. Intervjuer med de operativt aktiva Projektteamet består av projektledaren för FIVE, tre personer anställda inom FIVE-projektet som praktikförmedlare samt tre handläggare från arbetsförmedlingarna i det aktuella arbetsmarknadsområdet. Intervjuerna med deltagarna i projektteamet (förutom projektledaren) genomfördes under två veckor i mitten av november och, i de flesta fall, i anslutning till deltagarnas respektive kontor. Den samverkan projektteamet hade haft innan tidpunkten för intervjuerna var två träffar under projektets planeringsfas, från juni till och med september, samt en träff inom den första insatsfasen. Under intervjuperioden hölls den andra träffen inom den fasen. 11

12 Elisabeth Ahnberg December 2009 Inställning till FIVE och praktikförmedlingen Alla intervjuade uttryckte engagemang för och tilltro till praktikförmedlingen samt tyckte att den fungerade väl för närvarande. De handläggare på Arbetsförmedlingen och personal på Näringslivet FalunBorlänge som varit med då praktikförmedlingen drevs under Region Vision, ansåg att praktikförmedlingen länge hade fungerat väl. De tyckte också att det var en fördel med FIVE gentemot Region Vision, att projektet var mer långsiktigt nu, i och med att det har en garanterad finansiering fram till mitten av år Handläggarna på Arbetsförmedlingen tyckte att de hade stöd från sina respektive arbetsledare att arbeta med FIVE i den utsträckning de själva bedömde behövdes, och såg praktikförmedlingen som ett bra verktyg för att hjälpa arbetssökande unga vuxna. De uppskattade praktikförmedlarnas upparbetade kontakter med företagen, som fungerade som en viktig länk till näringslivet, och menade att förutom möjlighet till anställning så ger praktik även möjlighet för de arbetssökande att bredda sitt kontaktnät. Själva önskade handläggarna att de hade mer tid att arbeta med praktikförmedling samt att de hade fler sådana här praktikförmedlingar att använda sig av, gärna någon inom den kommunala verksamheten, eftersom kraven som ställs inom den privata sektorn kan vara för höga för en del av de arbetssökande. Från praktikförmedlarnas håll påtalades att de är tvungna att vara selektiva vid antagande av sökande inom projektet, på grund av att de inte vill riskera företagens förtroende för projektet. För de arbetssökande som antogs i projektet tyckte handläggarna emellertid att det var positivt att praktikförmedlarna hade så mycket tid för varje praktikant och coachade praktikanterna kontinuerligt. Praktikförmedlarna själva uttryckte stort engagemang för sina praktikanter. Alla intervjuade föreföll tycka att kommunikationen med de övriga inom projektteamet fungerade smidigt och tillfredsställande. En bidragande komponent till den goda kommunikationen verkar vara den geografiska närheten, att FIVE har kontor i både Falun och Borlänge och att den praktikförmedlare som är ansvarig för området Rättvik/Leksand/Gagnef ofta befinner sig på arbetsförmedlingarna i området. Ett ämne som emellertid verkade vara problematiskt var Arbetsförmedlingens regelverk, speciellt eftersom det ändras relativt ofta. Hittills verkar det endast ha orsakat obetydliga missförstånd, men för att förebygga framtida problem kan det vara bra om handläggarna och praktikförmedlarna kontinuerligt informerar varandra och diskuterar kring regelverket. Exempelvis påpekades att det är viktigt att det förmedlas till Arbetsförmedlingarna hur varje praktik förlöper och om praktikanten eventuellt får anställning så att denne inte längre ska vara inskriven vid Arbetsförmedlingen som arbetssökande. För att handläggarna ska kunna avskriva en person som arbetssökande krävs dock att personen själv intygar att han/hon blivit anställd. Inställningen till insatsområdena och mötena med projektteamet Samtliga intervjuade verkade vara positiva till de fem insatsområdena men förhöll sig relativt avvaktande till dem. Utökad resurs för samverkan och påverkan uppfattades som en förberedelsefas medan det förväntades att Mentorskap, Handledarroll och Valideringsmaterial skulle innebära mer konkreta frågor. I och med att Projektteamet har skapats inom FIVE, så finns ett konkret samverkansforum, till skillnad mot då praktikförmedlingen drevs under Region Vision. De intervjuade tyckte att projektteamet fungerade bra, att mötena gav informationsutbyte och att det var intressanta och bra saker som diskuterades. Några tyckte emellertid att möteseffektiviteten kunde förbättras. Ett exempel på samverkan som möjliggjorts genom teamet, som kanske ligger utanför syftet med mötet men som kan ses som ett mervärde, var att handläggarna från de olika Arbetsförmedlingarna fått tillfällen att utbyta erfarenheter kring bland annat hur Arbetsförmedlingens regelverk kunde tolkas i samband med praktiken. 12

13 Elisabeth Ahnberg December 2009 Flera av de intervjuade hade idéer och funderingar kring de kommande insatserna. Framförallt det nästkommande insatsområdet, mentorskap, hade handläggarna idéer om i och med att det fanns exempel på liknande försök inom Arbetsförmedlingens verksamhet. En av praktikförmedlarna hade tankar kring framförallt handledarrollen och valideringsmaterial. Det övergripande intrycket var emellertid att projektteamsdeltagarnas fokus främst låg på praktikförmedlingen och att de i viss mån väntade på instruktioner från FIVE:s ledning kring hur insatserna ska implementeras. 13

14 Bilaga 2 Enkätsammanställning maj december 2009 Elisabeth Ahnberg December 2009 Allmänt om enkäten Enkäter skickas till praktikanter respektive företagen som tagit emot praktikanten genom cirka tre veckor efter avslutad praktik. Om svar inte inkommit inom två veckor skickas en påminnelse. Från att enkätutskicket började den 25 maj 2009 har 54 enkäter skickats ut. Fram till den 17 december 2009 har 44 svar inkommit från företagen och 38 från praktikanterna. Svarsfrekvens: Företagen: 81 %, Praktikanterna 70 % Resultaten för företagen Fråga 1. Inom vilken bransch är ert företag verksamt? Ekonomi/Juridik Hälsa/Idrott Färg/Bygg Fastighet/Dekoration Handel Besöksnäring/Evenemang Papper/Tryckeri Utbildning/FoU El/Energi Transport/distribution VVS/ventilation 4 Data/IT Reklam/Media Företagsservice Industri Annat Diagram 1. Den största enskilda branschen som där företag tagit emot praktikanter genom FIVE var handel (10 st). Det var även många (19) som angav alternativet Annat. 14

15 Fråga 2 inom vilket geografiskt område är ert företag lokaliserat? Elisabeth Ahnberg December 2009 Rättvik/Leksand/ Gagnef 25% Stockholm 2% Borlänge/Säter 50% Falun 23% Diagram 2. De geografiska områden som praktikföretagen låg inom var Rättvik/Leksand/Gagnef (10 st), Borlänge/Säter (22 st), Falun (11 st) och Stockholm (1). Fråga 3: Var personen som praktiserade hos er tjej eller kille? Tjejer ; 13 Killar; 31 Diagram av praktikanterna var tjejer och 31 var killar, dvs 24 % tjejer och 76 % killar. 15

16 Elisabeth Ahnberg December 2009 Fråga 4. Hur upplevde ni det var att ha praktikanten hos er? Diagram 4. De flesta företagen tyckte att det fungerat bra att ha praktikanten hos sig. Några av kommentarerna var: Värde10 (+) Tycker allt fungerat mycket bra Värde 9 Fördelen är att man kan förmedla kunskapen. Nackdelen är att det går lite långsamt ibland Värde 8 Hon var väldigt söt glad och trevlig och skätte sig jättebra. Det sämre var det med det lilla extra som krävs i vårat företag. Vår praktikant var en glad och trevlig person som var med och bistod till en positiv arbetsplats. Värde 7 Värde 6 Socialt väldigt bra. Mycket frånvarande från arbetet. Värde 5 Bra att få lite extra arbetskraft. Intressant och lärorikt att lära känna en ny person. Nackdel praktikanten hade ibland svårt att ta sig till och från jobbet, jag fick skjutsa. Hon var hemma väldigt mycket p g a sjukdom och VAB. Duktig när hon var här. Fördelen är att man får viss hjälp med enklare uppgifter. Nackdelen är att man hela tiden måste hålla koll på vad vederbörande gör. 16

17 Elisabeth Ahnberg December 2009 Fråga 5. Hur tyckte ni att praktikantens kontakter inom arbetsgruppen fungerade? Bra 39 Varken bra eller dåligt 5 Dåligt Vet ej Diagram 5. De flesta tyckte att praktikantens kontakter inom arbetsgruppen fungerat bra. Några kommentarer: Bra Vi är en liten grupp och praktikanten kändes som en naturlig del av den! Lätt att samarbeta med Från att ha varit tyst och tillbakadragande blev han mera öppen och det var lätt att hålla en dialog med honom 17

18 Elisabeth Ahnberg December 2009 Fråga 6. Hur tycker ni att era kontakter med personalen inom FIVE fungerade? Bra 41 Varken bra eller dåligt 2 Dåligt Vet ej 1 Diagram 6. De flesta tyckte att kontakterna med personalen inom FIVE hade fungerat bra. Några kommentarer: Bra Personalen hade kontakt med oss kontinuerligt, frågade om hur det gick med praktikanten osv. Bra för båda parter Lättsam och mkt trevligt bemötande Det var bra 18

19 Elisabeth Ahnberg December 2009 Fråga 7. Anser ni att praktikanten blivit mer "antällningsbar" genom praktiken? Nej 6% Ja Nej Ja 94% Diagram 7. De flesta ansåg att praktikanten blivit mer anställningsbar genom praktiken. Fråga 7 Anser ni att praktikanten blivit mer "anställningsbar" genom praktiken? Ja 31 Nej 2 Vet ej 8 Diagram 8. De flesta ansåg att praktikanten blivit mer anställningsbar genom praktiken. Några kommentarer: Ja Dock inte tillräckligt för en anställning hos oss, vi behöver drivande säljare & praktikanten tog inte kontakt med kunder, som hon borde gjort. Erfarenhet är bra Från att ha varit tyst och tillbakadragande blev han mera öppen och det var lätt att hålla en dialog med honom Beror givetvis på personen i fråga 19

20 Elisabeth Ahnberg December 2009 Fråga 8 Har ni själva anställt praktikanten efter praktiken? Ja, praktikanten är nu heltidsanställd 7 Ja, praktikanten är nu deltidsanställd 8 Nej, vi har inte kunnat anställa praktikanten 19 Nej, vi har inte velat anställa praktikanten 10 Vet ej Diagram praktikanter hade fått hel- eller deltidsanställning på sin praktikplats. Några kommentarer: Ja, heltidsanställd Nej, inte kunnat anställa Vi har inte den kapaciteten Säsongsvariationen Ekonomin i företaget klarar inte av fler anställda Har för närvarande inget behov av mer personal Blir troligen en form av anställning till våren Nej, inte velat anställa Praktikanten var oengagerad och verkade inte ha viljan att lära sig jobbet Ej passande för yrket Nej, hon var på intervju, men vi tyckte hon sumpat chansen, trots att hon var hos oss väldigt länge. Mkt frånvaro 20

21 Elisabeth Ahnberg December 2009 Fråga 9. Kan ni tänka er att ta emot fler praktikanter från FIVE framöver? Ja 40 Nej Vet ej 4 Diagram 9 Det var positiva svar kring att ta emot fler praktikanter från FIVE. Ingen av de 44 svarande angav att de inte kunde tänka sig att ta emot fler praktikanter från FIVE. Några kommentarer: Ja Kanske FIVE behöver informera mer innan att praktikperioden är för deras skull, så att de har ett eget intresse i att vara med på företagen. I mån av tid och plats Intresserade praktikanter, som verkligen vill, är alltid välkommet. Men inte nu. Har redan 1 praktikant från arbetsförmedlingen. Det kan bli ytterligare en. Givet att vi får avgöra om personen passar för arbetsuppgifterna Fråga 10. Har ni några övriga synpunkter ni vill förmedla till oss? Några kommentarer: I vissa lägen skulle jag velat ha lite hjälp och tips att coacha praktikanten. Hur säger man på ett bra sätt: jobba mer och gnäll mindre? Nej Praktiken är ofta bra sätt för oss att hitta ny personal. Trevlig kontaktperson från FIVE Samma ersättning för alla åldrar så är ej fallet idag. Gynnar ej praktikanter under 26 år. Jag skulle vilja att praktikanten fick ta mera ansvar. 21

22 Resultat praktikanterna Elisabeth Ahnberg December 2009 Fråga 1: Inom vilken bransch praktiserade du? Ekonomi/Juridik Hälsa/Idrott Färg/Bygg Fastighet/Dekoration Handel Besöksnäring/Evenemang Papper/Tryckeri Utbildning/FoU El/Energi Transport/distribution VVS/ventilation Data/IT Reklam/Media Företagsservice Industri Annat Fråga 2. Inom vilket geografiskt område låg din praktikplats? Stockholm 3% Rättvik/Leksand/Ga gnef 29% Borlänge/Säter 42% Falun 26% 22

23 Elisabeth Ahnberg December 2009 Fråga 3. Praktikanterna var: Tjejer ; 9 Killar; 29 Fråga 4. Vad tycker du om din praktik?

24 Elisabeth Ahnberg December 2009 Fråga 5. Hur tycket du att dina kontakter med arbetskamraterna på praktikplatsen fungerade? Bra 35 Varken bra eller dåligt 2 Dåligt 1 Vet ej Fråga 6. Hur tycker du att kontakterna med din coach på FIVE fungerade? Bra 30 Varken bra eller dåligt 8 Dåligt Vet ej 24

25 Elisabeth Ahnberg December 2009 Fråga 7. Vad har du lärt dig genom praktiken? Mycket jag tror att jag kommer ha nytta av 19 En del som jag tror att jag kommer ha nytta av 16 Inte mycket jag tror att jag kommer ha nytta av 3 Vet ej Fråga 8. Anser du att dina möjligheter att få arbete ökat genom din tid i FIVE? Andel Ja respektive Nej-svar Nej 15% Ja 85% 25

26 Elisabeth Ahnberg December 2009 Fråga 8. Anser du att dina möjligheter att få arbete har ökat med din tid på FIVE? Ja 23 Nej 4 Vet ej 11 Fråga 9. Vad gör du idag? Arbetar heltid på företaget jag praktiserade hos 3 Arbetar deltid på företaget jag praktiserade hos 5 Arbetar heltid hos annan arbetsgivare än praktikplatsen 4 Arbetar deltid hos annan arbetsgivare än praktikplatsen Studerar heltid 8 Studerar deltid Söker arbete 17 Annat 1 26

27 Bilaga 3 Sondering bland FIVE:s intressenter Elisabeth Ahnberg December 2009 Sondering bland FIVE:s intressenter Bakgrund och syfte Projektet FIVE har nu pågått i ett och ett halvt år, och ett par av de fem planerade insatserna har hunnit testas. Som en del av följeforskningen kring FIVE har vi gjort en sondering i kretsen närmast utanför den operativa organisationen. Vårt syfte har varit att undersöka hur kunskapen och erfarenheten av projektet ser ut och hur projektet värderas av projektets intressenter. Följande organisationer har kontaktats: Arbetsförmedlingen - Personer i ledningen för lokalkontoren i Falun, Borlänge-Säter och Rättvik-Leksand-Gagnef Socialförvaltningar - Handläggare på avdelningen för försörjningsstöd i Falun, Borlänge, Säter, Rättvik, Leksand och Gagnef Näringslivsorganisationer i Leksand och Rättvik Vi har, genom telefonintervjuer, frågat efter vad respondenterna kände till om FIVE, vad de hade för konkreta erfarenheter av samarbete och hur projektet värderades. Slutligen hörde vi efter om respondenterna tyckte att det hade någon betydelse att det var en näringslivsorganisation som drev projektet. Intervjuguide bifogas som bilaga. Sammanställning av intervjuerna ARBETSFÖRMEDLINGEN Personerna i ledningen för de lokala arbetsförmedlingskontoren, var väl insatta i projektet. De kände till vilka som drev FIVE och hur det fungerade. Personerna i Falun och Borlänge hade varit med under förberedelserna till FIVE och dess föregångare Region Vision. De berättade om bakgrunden till projektet, att verksamheten startats i syfte att ge ungdomar förutsättningar att vara kvar i regionen, samt att få fler i sysselsättning. Då det ursprungliga projektet Region Vision övergick till att bli EUprojektet FIVE, menade de att formen förändrats något, men inriktningen på verksamheten var densamma. Från samtliga kontor framhölls det ingav förtroende att Näringslivet FalunBorlänge (NFB) hade lång kontinuitet i sitt arbete och att projektet hade ett gott renommé. En av de intervjuade påpekade att samarbetet med projektet också främjade arbetsförmedlingens anseende ute på marknaden. Att regionen för närvarande står inför en generationsväxling gjorde att det fanns stor relevans för projektet. Det praktiska samarbetet mellan arbetsförmedlingarna och FIVE verkade fungera mycket bra vid samtliga lokalkontor. De intervjuade menade att kontakterna mellan handläggarna på arbetsförmedlingarna och FIVE gick smidigt och att projektet sågs som ett uppskattat verktyg. När projektet Region Vision hade övergått till projektet FIVE hade det geografiska området utvidgats till Rättvik-Leksand-Gagnef. De involverade i det nya 27

28 Elisabeth Ahnberg December 2009 området menade att projektet kommit igång på ett smidigt sätt, informations- och kunskapsspridningen om projektet hade varit bra och man ville ge den lokala coachen en eloge för gott arbete. För de sökandes del menades att projektet var speciellt bra för ungdomar med en yrkesinriktning men svag skolgång, att det var i det privata näringslivet som dessa ungdomar kunde få praktik, visa sina ambitioner och få erfarenhet och referenser. Projektets goda arbetsgivarkontakter sågs som mycket värdefulla. Det menades även att coacherna hjälpte ungdomarna att vidga perspektiven. Att projektet var ett initiativ från näringslivets sida sågs som positivt och det menades att det underlättade att få fram ingångar hos företagen. En reflektion kring NFB:s roll som huvudman för projektet var att det troligtvis var organisationens upplägg, att arbeta för att utveckla näringslivet i regionen på bredden, som möjliggjorde huvudmannaskapet. Få andra befintliga näringslivsorganisationer skulle troligtvis ha möjlighet att på samma sätt driva ett liknande projekt. SOCIALFÖRVALTNINGEN På socialförvaltningskontoren kände handläggarna på försörjningsstöd till FIVE och visste ungefär vad projektet handlade om, vilka det vände sig till och vilka som drev det. FIVE sågs som en åtgärd som arbetslösa ungdomar kunde få tillgång till genom arbetsförmedlingen. De konkreta erfarenheter som handläggarna hade av projektet handlade framförallt om att lämna uppgifter om deltagare med försörjningsstöd, med anledning av att försörjningsstödet innebar en medfinansiering till FIVE och skulle redovisas till EU. I samband med detta förekom vissa direkta kontakter mellan projektet och socialförvaltningarna. Personerna inom FIVE upplevdes i allmänhet som tillmötesgående och lätta att ha att göra med. Den allmänna uppfattningen inom socialförvaltningarna var att FIVE var bra, och de bedömde att FIVE medverkade till att bidragsberoende personer snabbare kom ut i egen försörjning. Från de klienter som deltog i projektet, hade de endast hört positiva omdömen om FIVE. Att det var en näringslivsorganisation som drev projektet ansågs positivt, eftersom de ansågs ha större kontaktnät och närmare till samarbete med företagen. En annan anledning som nämndes var att arbetstillfällena inom den privata sektorn var fler. Ytterligare en åsikt var att FIVE, som privat aktör, bidrog till variation, och kompletterade de offentliga aktörerna inom området, såsom arbetsmarknadskontor etc. Flera av handläggarna menade att de gärna ville få mer information om FIVE, och föreslog att det exempelvis kunde ordnas en informationsträff eller skickas ut mail med information om projektet. Från Falun berättades att projektledaren för FIVE hade kommit och informerat om projektet på Socialförvaltningen. 28

29 Elisabeth Ahnberg December 2009 NÄRINGSLIVET Inom näringslivsorganisationer i Rättvik och Leksand kände man till FIVE och lite om mentorprogrammet. I Leksand hade projektledningen för FIVE haft ett möte med personer från näringslivskontoret samt en person från den lokala näringslivsföreningen och informerat om projektet. De skulle även informera om projektet på en av föreningens företagarfrukostar. Något konkret samarbete hade man inte med projektet men man hade bara hört positiva saker om det. En åsikt var att FIVE, till skillnad från många andra projekt, inte var vidlyftigt och spretigt, utan fokuserat och konkret, vilket bäddade för bra resultat. Av de två intervjuade personerna trodde en att det var en fördel att projektet drevs av en organisation inom näringslivet, eftersom det gav närmare kontakter med företagen. Den andra menade att det troligtvis snarare var personberoende hur projektet fungerade. Sammanfattande reflektion Genom intervjuerna blev det tydligt att den närmaste samarbetspartnern för projektet var arbetsförmedlingen. På lokalkontoren hade de inte bara god kunskap om FIVE, de hade även (i Falun och Borlänge) varit med i förberedelserna till projektet. FIVE:s verksamhet kring praktikplatser sågs som en mycket uppskattad och näst intill integrerad del i arbetsförmedlingens egna verksamhet. Kommunikationen med projektet och samverkan inom projektteamet, där handläggare från AF ingår, verkade fungera smidigt och bra. Socialförvaltningarna hade en svagare kopplig till och mindre kunskap om projektet. Flera av handläggarna önskade mer information om FIVE och de konkreta erfarenheterna av samarbete sträckte sig till administrativa uppgifter om deltagares försörjningsstöd. Det allmänna omdömet om projektet var emellertid mycket gott och man bedömde att FIVE bidrog till att ungdomar snabbare nådde egen försörjning. Andra näringslivsorganisationer i regionen, liknande NFB, hade ingen direkt koppling till FIVE, men var positivt inställda till projektet. Det framstod som att de intervjuade till övervägande del såg fördelar med att det var en näringslivsorganisation som drev FIVE. Att initiativet till projektet kom från näringslivet tolkades som ett uttryck för att näringslivet vill ha den här typen av projekt. Det ansågs bidra till att projektet hade närmare till att etablera kontakter med företag och öppna upp för praktikplatser. Organisationens och projektets arbetsgivarkontakter på den privata sidan sågs som mycket värdefulla. Huruvida andra näringslivsorganisationer skulle ha förmåga att driva liknande projekt har vi ingen närmare kunskap kring. Troligtvis är det både organisationsberoende och personberoende hur projekt liknande FIVE fungerar och lyckas nå resultat. För FIVE:s del kan vi konstatera att projektet bland de närmaste intressenterna är uppskattat och anses leda till goda resultat, såsom ökad sysselsättning och minskat bidragsberoende. 29

30 Bilaga Intervjuguide Till halvtidsrundfrågningen med FIVE:s intressenter Inledning Presentation Fråga 1 Har du hört talas om FIVE? Om JA Fråga 2 j Vad känner du till om projektet FIVE? Fråga 3 j Vad har ni i din organisation för konkreta erfarenheter av samarbete med projektet? Fråga 4 j Hur tolkar du att din organisation och övriga medarbetare värderar FIVE? Fråga 5 j Hur värderar du själv FIVE? Fråga 6 j Har det betydelse att det är en näringslivsorganisation (NFB) som driver projektet? Om NEJ Beskrivning av projektet Fråga 2 n Hur ser du allmänt på den här typen av initiativ? Fråga 3 n Har det betydelse att det är en medlemsorganisation (NFB) som driver projektet?

31 Bilaga 4 Gruppintervju Utökad resurs för samverkan och påverkan Gruppintervju kring fokusområdet: Utökad resurs för samverkan och påverkan Närvarande vid gruppintervjun: Från FIVE: Mats Haglund, Stefan Olsson, Sanna Felldin och Nicklas Granberg. Från Arbetsförmedlingen (AF): Helene Eriksson (Falun) och Maria Olander (Borlänge- Säter) Frånvarande: Susanne Eriksson från AF i Rättvik-Leksand-Gagnef Följeforskare från Dalarnas forskningsråd, Jan Messing och Elisabeth Ahnberg, ledde respektive dokumenterade intervjun. Inför gruppintervjun hade några frågor skickats ut till deltagarna i projektteamet att fundera kring. Hur samverkan fungerat i: 1. enskilda fall 2. gentemot moderorganisationen 3. i projektteamet I enskilda fall I frågan om samverkan i enskilda fall upplevde deltagarna i projektteamet att de unga arbetssökande generellt hade en positiv attityd gentemot FIVE, och att de unga därigenom var lätta att samverka med. Det sprider sig snabbt bland ungdomarna att FIVE är något bra, att det är meningsfullt att komma ut på praktik, berättade en av handläggarna på AF. Samtidigt upplevde handläggarna att det fanns ett mycket större behov, fler sökande, än vad FIVE hade möjlighet att ta emot. De som fick chansen att delta i FIVE var de sökande som handläggarna bedömde hade störst möjlighet att tillgodogöra sig praktiken, de som var mest jobbklara. I övrigt hade AF tyvärr inte så mycket insatser att erbjuda de sökande, vilket gjorde att trycket på FIVE var hårt. I stort sett var coacherna på FIVE och handläggarna på AF eniga i sina bedömningar av deltagarna. Coacherna menade att det var väldigt sällan som handläggarna på AF skickade sökande till FIVE som egentligen inte var redo att söka praktik. I och med den ökande arbetslösheten i stort och ungdomsarbetslösheten i synnerhet, såg både coacherna och handläggarna att det blev en förskjutning i vilka unga arbetssökande som fick möjlighet att komma in i FIVE. De deltagare som kom in i FIVE nu var mer jobbklara d v s hade ofta ännu bättre kvalifikationer och mer eget driv än tidigare deltagare. I mötet med deltagarna i FIVE tyckte coacherna att det var en fördel att de hade relativt mycket tid att kartlägga och vägleda varje deltagare mot rätt praktikplats. I bemötande med deltagarna i FIVE framhöll coacherna att det var deltagarna själva som skulle visa 31

32 att de ville ha en praktikplats och att det var deltagarna själva som sökte praktikplatserna. Deltagarna gavs möjligheten, och samtidigt skyldigheten, att själva välja att ta ansvar för sin situation. Coacherna såg som sin uppgift att stötta och vägleda. En uppfattning som samtliga i projektteamet verkade dela var att många unga saknade information och kunskap om vad samhället och arbetslivet kräver. Många unga behövde hjälp att se att deras drömläge kanske inte var möjligt att få, och sen ta steget vidare till att se vad som var möjligt. Inom projektteamet hade handläggarna från AF och coacherna inom FIVE en relativt samstämmig bild av vilka krav de skulle ställa på deltagarna i projektet. De var överens om att de skulle kräva att deltagarna inte bara skulle söka sig till sina drömarbetsplatser utan vara realistiska och se inom vilka branscher, inom vilken typ av arbete, det var möjligt att komma ut i praktik och sedan få jobb. Under samtalet jämfördes deltagarna i FIVE med deltagarna i FIVE:s föregångsprojekt Region Vision, som i omgångar vände sig till andra målgrupper än unga. En åsikt var att det ofta var lättare att påverka unga så att de tog ansvar för sin situation än äldre deltagare. Ett uttryck som användes var att en deltagare kunde visa sig vara mer av en besökare än en kund i projektet, d v s inte tog ansvar för sin situation. I de fallen ansåg coacherna att det var lättare att få de unga inom FIVE att ta ansvar för sin situation. I och med lågkonjunkturen såg coacherna att det blev en förskjutning i vad de kunde förvänta sig av praktiken. Innan lågkonjunkturen fanns det större chanser att en praktikplats kunde erbjuda jobb efter en praktiktid. Nu var den chansen mindre och en del företag ville inte ta emot praktikanter om de inte kunde erbjuda praktikanten någon fortsättning efter praktiken. Därigenom ansåg coacherna att de nu behövde övertyga företagen om att de ändå gjorde en viktig insats om de erbjöd praktikplatser. Även om en praktikant inte fick jobb efter sin praktik gav själva praktiken i alla fall arbetslivserfarenhet, referenser, möjligheten för den sökande att känna sig sedd och behövd etc. Ett uttryck var att det var viktigt att ungdomarna fick möjlighet att övervintra på ett värdigt sätt. Det menades vara viktigt inte bara för de ungas skull, utan även för näringslivet. En anledning var att när ålderspensionerna skulle komma att öka om ett par år, skulle de unga komma att behövas på arbetsmarkanden igen. Gentemot moderorganisationen I frågan om samverkan gentemot den egna moderorganisationen förmedlades från handläggarna att arbetsförmedlingens nuvarande regelverk var relativt stelt och krångligt. Handläggarna upplevde det som frustrerande att arbeta med fyrkantiga regler och att utrymmet för flexibilitet gentemot de sökande var nästintill obefintligt. De upplevde också att det pratades om att unga var en viktig grupp, men att det konkret gjordes relativt lite för gruppen. De menade att gruppen unga (18 24 år) hade sämre ekonomiska villkor än andra arbetslösa grupper, p g a kortare tid innan deras arbetslöshetsersättning reducerades etc. En av handläggarna gav ett exempel på när AF:s regler hade orsakat en absurd situation, (beslut om att avbryta en väl fungerande praktik p.g.a. nya uppgifter om hur mycket den sökande arbetat/varit arbetslös tidigare). Handläggaren menade att dylika fall orsakade att AF:s varumärke blev dåligt. 32