Kvalitetsredovisning Götlunda skola Grundskola årskurs 1-5

Transkript

1 Kvalitetsredovisning 2010 Götlunda skola Grundskola årskurs 1-5 1

2 Innehåll 1 Underlag och rutiner för kvalitetsredovisningen 3 2 Åtgärder enligt föregående kvalitetsredovisning 4 3 Verksamhetens förutsättningar 5 4 Arbetet i verksamheten Normer och värden Kunskaper - Utveckling och lärande Elevernas ansvar och inflytande Bedömning och betyg Elever i behov av särskilt stöd 15 6 Elever med annat modersmål än svenska 1 7 Likabehandlingsplan/Plan mot kränkande behandling 18 8 Livsstil och hälsa 1 9 Jämställdhet 1 10 Analys och bedömning av måluppfyllelse som helhet Åtgärder för förbättring 23 2

3 1 Underlag och rutiner för kvalitetsredovisningen De underlag som kvalitetsredovisningen är baserad på är; Kommunstatistiken som redovisas till SCB Löpande dokumentation från arbetslag, lärgrupper och lärande samtal Götlunda skolas enkät om mobbning och kränkande behandling. Kvalitetsredovisningen omfattar ett kalenderår. Underlaget samlas in under hela året genom kontinuerlig dokumentation. Arbetslagen dokumenterar elevernas arbete med olika arbetsområden från planering och genomförande till redovisning. Parallellt med detta bildar personalen arbetsgrupper där man arbetar med utvecklingsfrågor på olika områden, som man vill förbättra eller förändra eller veta mer om. Under vårterminen valde man att inte arbeta med några arbetsområden. Under höstterminen har man träffats för att prata hur skolan kommer att kunna se ut inför nästa läsår. På skolan har vi ett team som arbetar med barn i behov av särskilt stöd, de arbetar under hela läsåret med att dokumentera och följa upp arbeten som eleverna har gjort och vilken åtgärd som vidtas. Under vårterminen görs diagnoser i matematik och svenska i år 2. I år 3 och 5 görs det nationella prov i svenska, matematik och engelska. I år 4 görs screening av elevernas förmåga till ordavkodning. De lokala arbetsplanerna revideras under vårterminen. Under senare delen av höstterminen har man upprättat ett årshjul, där man ser vad som ska hända under varje månad. Där är det lätt att kunna förbereda sig inför varje aktivitet och sedan lättare kunna utvärdera hur det gått. Årshjulet innehåller bland annat uppföljning av elever i behov av särskilt stöd, nationella prov i år 3 och 5, kvalitetsredovisningsarbetet m.m. 3

4 2 Åtgärder enligt föregående kvalitetsredovisning Vi har haft en hel dags arbete kring den nya läroplanen och kursplanerna, samt påbörjat arbetet kring införandet av dem. Mer arbete väntar under vt-11. Vi tar bättre tillvara på personalens olika kompetenser. Exempelvis byter vi ämnen mer med varandra. Vi går dessutom in för varandra när det gäller specialundervisning och vid halvklass i de yngre åren. Vi har lagt mattelektionerna i block över hela skolan och kan på så sätt, två gånger i veckan, arbeta med mindre grupper. Vi har under ht-10 börjat en studiecirkel i matte, Att förstå och använda tal, som leds en specialpedagog från Stödteamet Fyren. Studiecirkeln fortsätter under vt-11. Kompisstödjarna har haft kompisstödjarutbildning. Efter denna har de gått ut i klasserna och haft värderingsövningar med övriga elever på skolan. De har haft kontinuerliga träffar, där de följer upp läget på skolan, samt arbetar med olika värderingsövningar. 4

5 3 Verksamhetens förutsättningar Ansvarsområden och verksamhet Grundskolan Söder är en del av Barn- och utbildningsnämndens ansvarsområde med undervisning på Gäddgårdsskolan år F-9, Brattbergsskolan år F-4 och Götlunda skola F-5. Till samtliga skolor hör även fritidshem. Styrning Förskoleklassernas, fritidshemmens och skolornas verksamhet styrs ytters av nationella mål, de formuleras av regeringen och riksdag. De nationella målen finns i skollagen och Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmen Lpo 94 samt i kursplanerna och timplanerna för grundskolan. Varje skolenhet har en lokal arbetsplan, som revideras varje år. Av arbetsplanen framgår hur uppdraget förverkligas d.v.s. hur skolledarna och pedagogerna på bästa sätt bidrar till barns/elevers utveckling och lärande. Lärare har att, utifrån uppdraget, formulera och fördjupa förståelsen av vardagliga problem och dilemman kring barns/elevers utveckling och att utforma verksamheten så att barn/elever når de nationella målen. Ledning Barn- och utbildningsnämnden har det politiska ansvaret för verksamheterna. För varje skola finns kontaktpolitiker utsedda. Barn- och utbildningsförvaltningen med sitt kontor är nämndens verkställande organisation för de verksamheter som skolplanen omfattar. Förvaltningen leds av skolchef och biträdande skolchef. Barn- och utbildningskontoret ansvarar för övergripandeplanering, utveckling, uppföljning, utvärdering och samordning inom nämnda verksamheter. Grundskolan Söder har en skolledning med två årsarbetare, en rektor och en biträdande rektor. Personal På Götlunda skola arbetar det 12 personal. Kompetensutveckling Personalen går på olika utbildningar i NTA (Naturvetenskap och Teknik för Alla), en kommunal satsning i alla åldrar. Under ht-10 har en stor del av personalen gått en studiecirkel i matematik, Att förstå och använda tal, ledd av en specialpedagog från Stödteamet Fyren. Denna studiecirkel fortsätter även under vt-11. Elever F-5 Antal elever Fritidshem Fskl år 1 år 2 år 3 år 4 år 5 år 6 år 7 år 8 år 9 Sa Götlunda skola

6 4 Arbetet i verksamheten 4.1 Normer och värden Mål Skolan ska sträva efter att varje elev Utvecklar sin förmåga att göra och uttrycka medvetna etiska ställningstagande grundade på kunskaper och personliga erfarenheter, respekterar andra människors egenvärde, tar avstånd från att människor utsätts för förtryck och kränkande behandling, samt medverkar till att bistå andra människor, kan leva sig in i och förstå andra människors situation och utvecklar en vilja att handlar också med deras bästa för ögonen och visar respekt för och omsorg om såväl närmiljön som miljön i ett vidare perspektiv. Arbetet På Götlunda skola pågår ett ständigt värdegrundsarbete för att skapa en trygg miljö och utveckla goda relationer i skolan. Det förebyggande arbetet mot mobbning och kränkningar är viktigt och det bygger på absolut nolltolerans mot kränkande behandling och ovårdat språk. Vi har elevvårdsträffar ca 3 gånger varje termin, med biträdande rektor, kurator, skolsköterska samt berörda pedagoger där vi för pedagogiska samtal om läget på skolan, vilket vi sett varit givande då vi alltid är uppdaterade om klimatet på skolan/i klasserna. Under dessa träffar är all personal med. Trygghetsteamet arbetar efter en framtagen handlingsplan, som finns beskriven i vår likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling. Utvecklingssamtalen spelar här en stor roll, då vi samtalar med eleverna om arbetet med deras sociala IUP samt med föräldrarna vid själva utvecklingssamtalet. Här kommer det fram om det finns problem kring barnets trygghet på skolan. Kompisstödjarna fyller också en viktig funktion i arbetet med normer och värden. All personal och elever på skolan har fått del av utbildning från organisationen mot mobbning, Friends, förra året. Vår likabehandlings- 6

7 plan och plan mot kränkande behandling revideras varje år då elever och personal tillsammans diskuterar vad som ska stå i planen. Vi arbetar regelbundet i våra klasser med värdegrundsarbete. Vårt bemötande av andra människor bygger på hänsyn, hjälpsamhet och att ha medkänsla. Vi betonar alla barns lika värde och håller på att våra barn är allas barn. Vi finns med på raster, i matsalen, under skolans frukost och andra aktiviteter för att vara nära det eleverna upplever och för att eleverna ska känna trygghet. Resultat Resultatet är grundat på gemensam reflektion i arbetslaget kring erfarenheter i verksamheten, samtal med elever och föräldrar under utvecklingssamtalen, elevernas sociala IUP, värdegrundsarbete för att skapa en trygg miljö och utveckla goda relationer i skolan. Vi ser dagligen i vår verksamhet att skolans arbetssätt fungerar, då vi sällan har incidenter med kränkande behandling. Vid de få tillfällen detta ändå sker handlar vi aktivt och reder oftast ut det direkt. I enstaka fall har vi även kontaktat föräldrarna, som är väl införstådda med vårt förhållningssätt och arbetssätt. Vår mobbningsenkät, som genomförs en gång/termin, visar också på att vi har ett bra klimat på skolan. Enkäten fylls i av elev och förälder tillsammans. Analys All personal på skolan har samma synsätt vad gäller hur vi ska behandla varandra och våra barn, vilket underlättar det ständigt pågående arbetet. Vi tycker att det är otroligt viktigt för i verksamheten känner trygghet och mår bra i skolan. Det ser vi som en betydande anledning till att det fungerar så bra hos oss. Alla vuxna på skolan har en bra kommunikation med varandra och inträffar det något vet vi att vi kan få råd, samt att vi hjälps åt vid behov. Att vi alla är flexibla och beredda att ställa upp för varandra bidrar till att stämningen är god, vilket ger en trygghet hos eleverna. Tid till samtal, personalen emellan, är viktigt och vi vill skapa oss mer tid till det. Bedömning av måluppfyllelse Utifrån läroplanens mål och det vi ser i vår dagliga verksamhet bedömer vi måluppfyllelsen som mycket bra. Slutsatser/Lärdomar Våra slutsatser utifrån arbetssätt och det resultat vi ser bland eleverna är att vårt arbetssätt på skolan är framgångsrikt. Detta arbete är dock en ständigt pågående process, som aldrig får stanna av, utan som vi hela tiden ska jobba aktivt med. 7

8 Åtgärder för förbättring Periodvis arbeta intensivt med värdegrundsarbetet. Trots att vi kontinuerligt arbetar med det i våra klasser, är våra ambitioner att ha gemensamma temadagar över hela skolan kring värdegrunden och på så sätt ännu mer belysa dess viktighet. Enligt vår erfarenhet tycker eleverna att det ger mycket att arbeta i åldersblandade grupper kring ett ämne. Vi kommer att tid för pedagogiska samtal genom att ha fler konferenser lagda under kvällstid då alla, inklusive fritidspersonalen, kan vara med men även städ- och kökspersonalen vid behov. 8

9 4.2 Kunskaper - Utveckling och lärande Nationella prov för år 5 Mål: Alla elever skall uppnå målen i svenska, matematik och engelska i år 9 Andel i % som uppnått målen Läsåret 09/10 Antal elever totalt Läsåret 09/10 Andel i % som uppnått målen Läsåret 08/09 Antal elever totalt Läsåret 08/09 SVENSKA 100% 10 80% 16 MATEMATIK 100% % 16 ENGELSKA 100% 10 75% 16 Måluppfyllelse i alla ämnen årskurs 5 Läsåret 2009/2010 Mål: Alla elever skall uppnå målen i svenska, matematik och engelska i år 9 Har nått målen för år 5 Andel elever Antal elever totalt: Har ej nått målen för år 5 Andel elever Svenska 100% - Svenska som andra språk 100% - Matematik 100% - Engelska 100% - Bild 100% - Hem- och konsumentkunskap 100% - Idrott och Hälsa 100% - Modersmål 100% - Musik 100% - NO 100% - SO 100% - Slöjd 100% - Teknik 100% - Arbetet I år 5 gick 10 elever, läsåret 09/10. Alla elever nådde målen i alla ämnen. Analys Under år 1-3 gick dessa 10 elever tillsammans och var en liten klass, där pedagogen kunde arbeta och individualisera sin undervisning efter varje elev. Detta lade en mycket god grund för varje elevs utveckling, vilket sedan gjorde att de fick med sig goda grunder, inför år 4. Då slogs de samman med år 5, och blev en åldersblandad klass. Detta var ingen nackdel, utan istället stimulerande för dessa elever och det visar ju också resultatet på de nationella proven. Bedömning av måluppfyllelse Utifrån läroplanens mål bedömer vi måluppfyllelsen som mycket god. Slutsatser /Lärdomar Mindre klasser skapar en god grund för lärande. 9

10 Automatisk ordavkodning Grundskolan år Antal elever i år Antal elever i år Antal elever i år Antal elever år i 4: Screening alla elever På god På god På god På god i år 4 Säkra väg Osäkra Säkra väg Osäkra Säkra väg Osäkra Säkra väg Osäkra Andel elever i % 100% % 19% 0% 89% 11% 0% 87% 13% Arbetet Samtliga elever deltog i screening av automatiserad läsförmåga/ordavkodning, som är ett av flera sätt att bedöma läsförmågan. Ordavkodningen säger ingenting om läsförståelsen, men att ha en automatiserad ord avkodning, d.v.s. att själva avläsningen går av sig självt är ett av de viktigaste redskapen för skolarbetet. Analys Själva screeningtestet har inte gett oss något nytt underlag, utan vi har mer fått bekräftat vad vi redan visste. Bedömning av måluppfyllelse Vi bedömer, att vi når målen i Lpo94. Vår strävan är att alltid uppmärksamma och hjälpa alla i elever i behov av särskilt stöd och att miljön i vår skola ska vara god för utveckling och lärande. Slutsatser /Lärdomar Våra slutsatser utifrån arbetssätt och det resultat vi ser bland våra elever är att så länge eleverna känner att undervisningen är meningsfull och att de är delaktiga, så ökar deras lust att lära. Nationella prov för år 3 Mål: Alla elever skall Andel i % som uppnått uppnå målen i målen svenska, matematik och engelska i år 9 Läsåret 08/09 Andel i % som uppnått målen Antal elever totalt Läsåret 08/09 Läsåret 09/10 SVENSKA 100% 17 87% 14 MATEMATIK 94% % 14 Antal elever totalt Läsåret 09/10 Analys Nationella prov genomfördes i årskurs 3. Resultatet på de nationella proven samt övriga arbetsresultat i svenska och matematik visar att de allra flesta har nått målen i dessa ämnen. I proven för matematik fick elever som inte klarade målen i svenska extra hjälp genom att få de nationella delproven i matematik upplästa för sig där det var t ex lästal, därav bättre resultat där. I svenska var det främst de delprov som innebar läsning och skrivning som målen inte nåddes. Hörförståelse gick däremot mycket bra. Elever som inte har nått målen för årskurs 3 i svenska har under hela sin skoltid haft extra stöd i både svenska och matematik, i klassrummet. Stödet i årskurs 3 har handlat om extra läs- och skrivträning, konkret och 10

11 praktisk matematik. Mycket av undervisningen har individualiserats i klassrummet och klassläraren har ägnat mer tid åt enskilda elever. Eleverna har nu åtgärdsprogram, som regelbundet stäms av i samråd med elevförälder- skola. Åtgärder för förbättring Elever som inte nådde målen i åk 3 har inför åk 4 fått mer tid för specialundervisning och hjälpmedel, främst i svenska där målen inte nåddes. Vi har även tagit hjälp av Fyren och den kompetens som finns där. Bedömning av måluppfyllelse Måluppfyllelsen i klassen är som helhet god. Slutsatser/lärdomar Svårigheter i läsning och skrivning påverkar även resultatet i matematik och andra ämnen. Mål: Alla elever skall uppnå målen i svenska och matematik i år 3 Skolverkets diagnostiska materi- Antal elever totalt al för år 2 Andel i % som kommit så långt i år 2, att man kan förutsäga att de når målen i år 5 Andel i % som kommit så långt i år 2, att man kan förutsäga att de når målen i år 5 Antal elever totalt Läsåret 08/09 Läsåret 08/09 Läsåret 09/10 Läsåret 09/10 SVENSKA 93% % 15 MATEMATIK 100% % 15 Arbetet Samtliga elever genomförde diagnoserna i svenska och matematik i april Analys 87 % av eleverna klarade diagnosen i svenska. 87 % av eleverna klarade diagnosen i matematik. Stöd behövs i både svensk- och matematikundervisning. Samarbetet med hemmet fungerar bra då eleverna behöver stöd med läxor och lästräning. Bedömning av måluppfyllelse Med utgångspunkt i läroplanen och skolplanens mål bedömer vi att eleverna behöver fortsatt och dessutom utökat stöd för att nå målen för åk3. Slutsatser Målet är att alla eleverna ska nå målen med fortsatt stöd. Lärdomar Det är viktigt att omedelbart sätta in åtgärder när en elev riskerar att inte nå målen. Det är också viktigt att använda sig av alla tillgängliga resurser och att få med föräldrarna på att stötta eleverna hemma. 11

12 Åtgärder för förbättring Kontinuerligt utvärdera och anpassa åtgärdsprogram. Utveckla samarbetet med hemmen. Utökad handledning från Fyren med specialpedagogiska kunskaper. 4.3 Elevernas ansvar och inflytande Mål Skolan ska sträv efter att varje elev tar ett personligt ansvar för sina studier och sin arbetsmiljö, successivt utöver att allt större inflytande över sin utbildning och det inre arbetet i skolan och, har kunskap om demokratins principer och utvecklar sin förmåga att arbete i demokratiska former. Arbetet Regelbundna klassråd Regelbundna matråd, i matrådet diskuteras mat- och hälsofrågor. Regelbundna elevråd, dit varje klassrepresentant tar med funderingar, frågor och idéer från sina klassråd Stormöten en gång varje månad, där elevrådets ordförande återkopplar till elevrådets protokoll. På stormötena deltar hela skolan. Skolråd tre gånger varje termin. I skolrådet ingår rektor, personal på skolan samt demokratiskt valda föräldrar och elever på skolan. En punkt på dagordningen är alltid Rapport från elever och här tar då eleverna upp de frågor som är angelägna för dem, gällande studier och arbetsmiljö. Arbetet i klasserna innefattar ett arbetssätt där eleverna är med i planeringen och utvärderingen av arbetet. Inflytandet ökar successivt med åldern. Resultat Vi ser att i takt med ålder ökar elevernas ansvar och inflytande över såväl sina studier som arbetsmiljö. I våra råd kan vi se att eleverna vågar och vill vara med och bestämma över sin skolsituation. Vi ser överlag att deras självkänsla är god. De allra flesta eleverna på skolan är med och uppträder eller agerar på våra stormöten. Analys Genom vårt arbete med de olika råd som finns på skolan, där eleverna är ytterst delaktiga, kan vi se att eleverna upplever att de har ett ansvar och också ett inflytande över sin situation på skolan, både vad gäller studier som arbetsmiljön. Eleverna tränas i att själva ordna de punkter som kommer upp på elevrådsmötena. Vi strävar efter att dagligen öka 12

13 elevernas inflytande över sin undervisning. De är, på olika sätt och beroende på ålder, alltid delaktiga i planeringen av olika arbetsområden och utvärderingen av arbetet. Vi arbetar också hårt med att få alla elever att ta ett ansvar för sina studier. Detta börjar vi med redan i tidig ålder. Det kan handla om att t.ex. alltid ta med böcker tillbaka till skolan eller alltid göra sina läxor. Under utvecklingssamtalen utvärderar vi alltid detta arbete tillsammans med elev och föräldrar. I vissa fall kan det också vara nödvändigt att hålla tät kontakt med hemmet, för att ansvarstagandet ska fungera. Bedömning av måluppfyllelsen Uppfyllelsen är mycket god Slutsatser/lärdomar Genom att eleverna är delaktiga i beslut kring sin skolsituation ökar deras lust till att ta ansvar i olika frågor. Åtgärder för förbättring Vi tycker vi funnit en bra metod och kommer att fortsätta vårt arbete på samma sätt. 13

14 4.4 Bedömning och betyg Mål att sträva mot Skolan skall sträva mot att varje elev Utvecklar ett allt större ansvar för sina studier och Utvecklar förmågan att själv bedöma sina resultat och ställa egen och andras bedömning i relation till de egna arbetsprestationerna och förutsättningarna. Läraren skall genom utvecklingssamtal främja elevernas kunskapsmässiga och sociala utveckling utifrån kursplanernas krav allsidigt utvärdera varje elevs kunskapsutveckling, muntligt och skriftligt redovisa detta för eleven och hemmen samt informera rektorn, med utgångspunkt i föräldrarnas önskemål fortlöpande informera elever och hem om studieresultat och utvecklingsbehov och vid betygssättningen utnyttja all tillgänglig information om elevernas kunskaper i förhållande till kraven i kursplanen och göra en allsidig bedömning av dessa kunskaper. Arbetet Personalen utvärderar och bedömer elevernas kunskapsutveckling och redovisar skriftligt på Rexnet där alla föräldrar och elever kan ta del av kunskapsutvecklingen. Personalen har utvecklingssamtal med varje elev minst en gång per termin där föräldrarna informeras muntligt. För de elever som har åtgärdsprogram blir det fler samtal med föräldrar och elever. Resultat Genom att strävansmålen har börjat diskuterats mera har det blivit en mer likvärdig bedömning inom ämnen och mellan arbetslag. Förhoppningsvis har det gett en mer likvärdig bedömning samt att målen har blivit tydligare för eleverna. Analys Det är svårt att tydliggöra målen för eleverna, men kanske svårare i de lägre åren. De nationella målen lämnar stort utrymme till fri tolkning vilket gör att man måste diskutera omdömen både inom kollegiet, bland elever och med föräldrar. Bedömning av måluppfyllelse Vi bedömer måluppfyllelsen som god. Slutsatser/Lärdomar Bättre förutsättningar skapas genom ett gemensamt språk. 14

15 5 Elever i behov av särskilt stöd Lpo 94 Alla som arbetar i skolan skall uppmärksamma och hjälpa elever i behov av särskilt stöd och samverka för att göra skolan till en god miljö för utveckling och lärande Läraren skall stimulera, handleda och ge särskilt stöd till elever som har svårigheter, samverka med andra lärare för att nå utbildningsmålen, organisera och genomföra arbetet så att eleven utvecklas efter sina förutsättningar.. Arbetet Ett nära samarbete mellan klasslärare resurser och hemmet är en viktig förutsättning för att elever i behov av stöd utvecklas och når sina mål. Elever som klassläraren, i samråd med föräldrar, anser är i behov av särskilt stöd följs upp med en kartläggning. Om behov finns upprättas därefter ett åtgärdsprogram. Detta betyder att alla barn på vår skola, som är i behov av särskilt stöd, ska följas upp med en kartläggning och därefter ha ett åtgärdsprogram. I samband med att åtgärdsprogram upprättas skrivs även en handlingsplan. Senare sker en kontinuerlig uppföljning av åtgärdsprogrammet med avstämning och utvärdering. De elever som av olika anledningar har behov av att arbeta mer enskilt, gör det i mindre grupper, framför allt i basämnena i mån av resurser. Vår strävan är att eleverna ska utveckla sina kunskaper i sin klass. En gång i månaden träffas rektor, skolsköterska samt berörda pedagoger och har pedagogiskt samtal om läget i samtliga klasser. Då diskuteras både pedagogik och socioemotionella frågor. Vidare tar vi hjälp av Stödteamet Fyren när det gäller handledning, utredningar, samt tips och råd om pedagogiska hjälpmedel. Även Habilitering, BUP (Barn- och Ungdomspsykiatrin) samt Socialtjänsten kontaktas vid behov. De barn som är i behov av talpedagog får det stödet genom Fyren. Anpassning av undervisning för de barn som är i behov av särskilt stöd ser vi som en viktig del i en skola för alla. Det är också viktigt att vi arbetar utifrån de åtgärder och metoder som är överenskommet i åtgärdsprogrammet och att vi följer de råd som läs- och skrivutredningar ger från stödteamet. Vid överlämning till årskurs 6 till Gäddgårdsskolan sker mer insatser än den ordinarie överlämningen när det gäller elever i behov av särskilt stöd. Vi besöker den blivande skolan med berörd elev och träffar speciallärare/resurspersoner vid minst två tillfällen. Vi do- 15

16 kumenterar noga elevens behov och överlämnar detta tillsammans med elevens åtgärdsprogram och eventuella utredningar till specialläraren, efter tillstånd av föräldrarna. Speciallärare från blivande skola gör också besök hos oss under vårterminen. Vår skola medverkar med en representant vid de nätverkträffar som anordnas av Stödteamet Fyren för specialpedagoger/speciallärare. Dessa tillfällen är ca 3 ggr/termin. Analys Med det arbete vi gör idag för våra elever i behov av särskilt stöd så anser vi att vi utför varje pedagogs uppdrag på bästa vis. All berörd personal går in och täcker upp för varandra och specialundervisningen sker bland annat via en klasslärare med specialpedagogisk inriktning. Det är också viktigt att varje klasslärare anpassar undervisningen i klassrumssituationen för berörda elever. Bedömning av måluppfyllelse Vi bedömer, att vi når målen i Lpo94. Vår strävan är att alltid uppmärksamma och hjälpa alla i elever i behov av särskilt stöd och att miljön i vår skola ska vara god för utveckling och lärande. I åtgärdsprogrammen utvärderas regelbundet elevernas måluppfyllelse. Slutsatser och lärdomar För att uppfylla de krav som Lpo94 samt Skolverket ställer är vi flexibla och ställer upp som resurser i varandras klasser regelbundet. Trots detta anser vi att vi är i stort behov av en speciallärare, en extra resurs som inte är knuten till en klass. Vi har under det gångna året märkt hur sårbar vår verksamhet blir för barn i behov av särskilt stöd, när någon av personalen har schemabrytande aktiviteter med sin egen klass eller har något annat uppdrag, t.ex. möten, utbildning, sjukdom eller annat utanför skolans aktiviteter. Vi lägger stor vikt vid kontinuitet i undervisningen för alla våra elever och speciellt barn som har behov av extra stöd. Detta kan lätt gå förlorat när vi går in för varandra så till det yttersta. Vi arbetar i dag för att varje elev ska få det stöd de behöver utifrån sina behov. Vårt mål är att alla barn ska lämna Götlunda skola och nått målen för årskurs 5. 16

17 6 Elever med annat modersmål än svenska Lpo 94 En likvärdig utbildning, s 4 Undervisningen ska anpassas till varje elevs förutsättningar och behov. Den skall med utgångspunkt i elevernas bakgrund, tidigare erfarenheter, språk och kunskaper främja elevernas fortsatta lärande och kunskapsutveckling. Normerna för likvärdigheten anges som genom de nationella målen. Skolans uppdrag, s 5 Språk, lärande och identitetsutveckling är nära förknippade. Genom rika möjligheter att samtala, läsa och skriva skall varje elev få utveckla sina möjligheter att kommunicera och därmed få tilltro till sin språkliga förmåga. Kunskaper/Riktlinjer, s 12 Alla som arbetar i skolan skall samverka för att göra skolan till en god miljö för utveckling och lärande. Läraren skall organisera och genomföra arbetet så att eleven får stöd i sin språkoch kommunikationsutveckling. Arbetet På Götlunda skola har det under året gått barn som har annat modersmål än svenska. Dessa elever får undervisning anpassad till hur långt var och en har kommit i sin språkutveckling i svenska språket. Åtgärdsprogram finns. Analys Det vi gör varje dag med ett stort engagemang har gjort att resultaten blivit bra. Genom kontinuerlig uppföljning av elevernas arbete i skolan och hemma i relation till kursplanerna ser det riktigt bra ut för våra elever med annat modersmål. Bedömning av måluppfyllelse Vi bedömer måluppfyllelsen som god. Åtgärder för förbättring Vi tycker att vi funnit att bra arbetssätt kring våra elever med Svenska 2 och kommer att fortsätta att arbeta på samma sätt. För att undvika missförstånd ska tolk användas vid utvecklingssamtal och annan viktig information. Slutsatser / Lärdomar Arbetet med att skapa en trygg lärmiljö för eleverna med annat modersmål än svenska har lyckats på Götlunda skola. Variationen i arbetssätten är stor och elever i behov av stöd i sin utbildning i svenska som andra språk får det i hög grad. 17

18 7 Likabehandlingsplan/Plan mot kränkande behandling Årets insatser som berör respektive diskrimineringsgrund Diskrimineringsgrund Kön Könsöverskridande identitet Etnisk tillhörighet Religion och annan trosuppfattning Funktionshinder Sexuell läggning Ålder Främjande insatser Tjej och killgrupper. Genusperspektiv är en naturlig del i vår undervisning. Vi stödjer på alla sätt det barn som kommer från ett annat land och använder olikheterna på ett positivt sätt. Vi ser till att anpassa hela skolmiljön, oberoende av vad en elev har för funktionshinder, så att alla elever i möjligaste mån har samma förutsättningar. Vi arbetar gärna åldersblandade grupper, t ex vid våra naturdagar och temadagar. Årets insatser som berör de riskfaktorer, som identifierats i kartläggningen Riskfaktorer Omklädningsrummen, korridorer och på skolgården. Förebyggande insatser Översyn av rastvärdsschemat samt kartläggning av utsatta ställen. Arbetet Skolan har en likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling, som vi följer. Den utvärderas och revideras varje år. Revideringen gör personal och elever tillsammans, vilket gör att den aktualiseras hos alla. Vi arbetar aktivt på skolan med förhållningssätt och attityder och tar direkt kontakt med hemmen om vi upptäcker kränkande behandling eller ett ovårdat språkbruk bland eleverna. I vår likabehandlingsplan finns de rutiner vi följer om oacceptabelt beteende sker på skolan, både vid enstaka fall och vid fall som anses som mobbning. I vår likabehandlingsplan tas exempel upp på vad som är oacceptabelt beteende, samt var kränkningar sker på skolan om det sker, vilket elever och personal tillsammans tagit fram exempel på. 18

19 Kompisstödjare finns samt ett mobbingteam (trygghetsteam), som alla under året blivit utbildade av organisationen mot mobbning, Friends. Trygghetsteamet från hela södra skolområdet har träffats flertalet tillfällen per termin, för att stötta varandra och utbyta idéer. Eleverna har möjlighet att påverka sin arbetsmiljö, bl.a genom klassråd och elevråd. Götlunda skolas värdegrund är ett mycket viktigt dokument för oss. Det har utarbetats i samråd med elever och föräldrar och visar på vilket synsätt vi har på skolan och allt som rör vår verksamhet. Alla nya elever/föräldrar informeras om den. Slutsatser Vår mobbningsenkät, som genomförs en gång varje termin och fylls i av elev och förälder tillsammans, har inte visat på någon mobbning. Att vi agerar direkt då vi upptäcker oacceptabelt beteende eller hör att elever använder ovårdat språk, kan ha stor betydelse för att vi har ett bra klimat på skolan. Åtgärder för förbättring Vi har för avsikt att arbeta ännu mer gemensamt kring värdegrunden och även att synliggöra vår likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling ytterligare för både elever och föräldrar. 19

20 8 Livsstil och hälsa Lpo 94, Skolans uppdrag: Skolan skall sträva efter att erbjuda alla elever daglig fysisk aktivitet inom ramen för hela skoldagen. Mål att sträva mot: Skolan ansvarar för att varje elev efter genomgången grundskola har grundläggande kunskaper om förutsättningarna för en god hälsa samt har förståelse för den egna livsstilens betydelse för hälsan och miljön. Analys Eleverna har möjlighet att äta frukost på skolan. Många har tidiga morgnar på grund av lång resväg och frukosten blir då ett betydelsefullt energistillskott för att orka med hela skoldagen. Vid lunchen serveras en riklig salladsbuffé, fullkornsprodukter och de sockerrika produkterna har plockats bort. Skolan har ett matråd och hälsoråd, som och diskuterar kosten och matsalsmiljön. Pedagogerna uppmuntrar barnen att ta med sig en frukt eller grönsak att äta under dagen. På friluftsdagarna som, genomförs både på hösten och våren, har vi olika aktiviteter som uppmuntrar till rörelse som t.ex friidrottsdag och naturdagar. Förskoleklassen och skolår 2 går till skogen en gång i veckan och har olika aktiviteter. Vi promenerar alltid till och från de olika aktiviteterna. Eleverna går även piggelinrunda i den dagliga verksamheten. Skolan har en hälsoinspiratör vars uppgift är att uppmuntra till ett hälsosamt liv. Hälsoinspiratören bidrar även till att vi har en löpande kommunikation med de andra skolorna på södra området samt kommunens aktiviteter som berör hälsa. En hälsovecka genomförs varje läsår. Den inspirerar till ett ökat ansvar för den egna hälsan både bland personalen och bland eleverna. På skolan är vi noga med att sopsortera i vår återvinningsstation. Det finns även ett miljöråd, som gör eleverna medvetna om att värna om miljön. Bedömning av måluppfyllelse Utifrån målen bedömer vi måluppfyllelsen som god. Slutsatser och lärdomar Genom vårt arbete blir eleverna medvetna om att deras livsstil påverkar deras hälsa och vi får pigga och friska barn. Åtgärder för förbättring Utöka den dagliga fysiska aktiviteten i form av promenader och Röris. 20

21 9 Jämställdhet Lpo 94, En likvärdig utbildning: Skolan skall aktivt och medvetet främja kvinnors och mäns lika rätt ch möjligheter. Det sätt på vilket flickor och pojkar bemöts och bedöms i skolan, och de krav och förväntningar som ställs på dem, bidrar till att forma deras uppfattningar om vad som är kvinnligt och manligt. Skolan har ett ansvar för att motverka traditionella könsmönster. Den skall därför ge utrymme för eleverna att pröva och utveckla sin förmåga och sina intressen oberoende av könstillhörighet. Arbete Vi arbetar aktivt med våra elever i den dagliga verksamheten med att främja flickors och pojkars lika rätt och möjligheter. Arbetet med NTAlådorna ( Naturvetenskap och Teknik för Alla) bidrar till både flickor och pojkar får lika stora chanser att få inblick i NO-ämnena. Analys Vi arbetar hela tiden för att jämställdhet ska finnas med i vår daglig verksamhet. Vi gör inga speciella riktade insatser, utan har genomgående ett genustänk i arbetet på skolan. Bedömning av måluppfyllelse Vi bedömer måluppfyllelsen som mycket god. Slutsatser och lärdomar Utifrån det arbetssätt och metoder vi använder på vår skola anser vi att vi arbetar för en likvärdig utbildning för flickor och pojkar. Vi strävar mot att jämställdhet ska finnas med i hela vår verksamhet. Åtgärder för förbättring Arbeta mera aktivt med jämställdhetsfrågor genom t ex Friends eller Charlie. 21

22 10 Analys och bedömning av måluppfyllelse som helhet Vi når målen när det gäller: uppföljning av resultat i förhållande till styrdokumentens krav utvecklingssamtal om hur elevernas kunskaps- och socialutveckling bäst kan stödjas att elevernas kunskap om demokratins principer och förmågan att arbeta i demokratiska former samverkan mellan och inom verksamheterna för att göra skolan till en god miljö för elevernas utveckling och lärande upprättande av åtgärdsprogram samarbete mellan skola och hem Bedömning av måluppfyllelse Vi bedömer måluppfyllelsen som god. Slutsatser /Lärdomar De resurser vi fått tilldelade har vi använt på ett bra sätt eftersom måluppfyllelsen är hög. Personalen är kompetent och välutbildad. Det finns en vilja att utveckla det pedagogiska arbetet. 22

23 11 Åtgärder för förbättring Hitta former för Lokal pedagogiska planeringar utifrån ett ämnesövergripande perspektiv och intentionerna i Lgr 11. Utveckla arbetssättet i ämnet matematik Ansvarig för kvalitetsredovisningen Namn Åsa Cekr biträdande rektor 23