Kvalitetsredovisning 2009
|
|
- Lisbeth Håkansson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Kvalitetsredovisning 2009 Brattbergsskolan Grundskola årskurs 1-4 Barn- och utbildningsförvaltningen Åsa Eklund
2
3 Innehåll 1 Underlag och rutiner för kvalitetsredovisningen 5 2 Åtgärder enligt föregående kvalitetsredovisning 6 3 Verksamhetens förutsättningar 7 4 Arbetet i verksamheten Normer och värden Kunskaper - Utveckling och lärande Elevernas ansvar och inflytande Betyg och bedömning Arbetet i verksamheten - Skolans utvecklingsarbete 14 6 Elever i behov av särskilt stöd 15 7 Elever med annat modersmål än svenska 19 8 Likabehandlingsplan/Plan mot kränkande behandling 20 9 Livsstil och hälsa Jämställdhet Analys och bedömning av måluppfyllelse som helhet 24 3
4
5 1 Underlag och rutiner för kvalitetsredovisningen Resultat och analys är grundat på gemensamma reflektioner i arbetslagen, observationer i den dagliga verksamheten, samtal med elever och föräldrar under utvecklingssamtal samt elevernas IUP (individuella utvecklingsplanen). All personal på skolan bidrar till underlaget. I slutet av höstterminen utvärderar vi vår verksamhet i Lärande samtal. Där samlar vi in intryck, observationer och erfarenheter från året som gått. Eleverna fyller i trivselenkäter och resultaten används sedan som underlag för vidare samtal kring hur vi på bästa sätt kan hjälpa barnen att nå målen. 5
6 2 Åtgärder enligt föregående kvalitetsredovisning Överlämnande mellan olika år: Samarbete mellan personal, elevgrupper och fritidshem gör att barn och personal känner varandra. De vuxna på skolan går in i många olika grupper och årskurser. Alla barn angår alla vuxna på skolan, det gör att barnen känner sig trygg med all personal och gör på så sätt övergångarna smidigare. Barnen känner till alla lokaler och hur verksamheterna ser ut där. Det gör övergångarna smidiga. Viktigt att personalen har bra kunskaper om eleverna och vad de har för svårigheter. Mycket tid bör läggas i början av läsåret för att få elevkännedom. Eftersom all personal arbetar med alla barn så har det varit av vikt att delge personal kunskap om det funnits svårigheter kring vissa barn. När personalen samarbetar i klassrum, kapprum, matsal, ute på raster och till och från olika aktiviteter så har vi sett att det hjälpt barnen på bästa sätt. Utveckla arbetet med internationalisering och globalisering: Brattbergsskolan har skaffat fadderbarn i Indien. Vi har stora samlingar i matsalen där barnen uppträder med sång och musik. Under de samlingarna samlar vi in pengarna från de olika klasserna och läser brev eller annan information från våra fadderbarn. År 3 och 4 har även skaffat sig vänklasser Afrika och Indien. De brevväxlar med varandra kontinuerligt. En kollega och SO-lärare från Gäddgårdsskolan har varit hos i år 4 och berättat om sitt arbete på FN i Geneve. Utveckla och fördjupa vårt arbete med värdegrunden: Värdegrundsarbetet pågår hela tiden. All personal tycker att arbetet med vår värdegrund är viktigt. Brattbergsskolan är också numer en Friendsskola. Personal, elever och kompisstödjare har fått utbildning från Friends. 6
7 3 Verksamhetens förutsättningar Ansvarsområden och verksamhet Grundskolan Söder är en del av Barn- och utbildningsnämndens ansvarsområde med undervisning på Gäddgårdsskolan år F-9, Brattbergsskolan år F-4 och Götlunda skola F-6. Till samtliga skolor hör även fritidshem. Styrning Förskoleklassernas, fritidshemmens och skolornas verksamhet styrs ytterst av nationella mål, som formuleras av regeringen och riksdag. De nationella målen finns i skollagen och Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmen Lpo 94 samt i kursplanerna och timplanerna för grundskolan. Varje skolenhet har en lokal arbetsplan, som revideras varje år. Av arbetsplanen framgår hur uppdraget förverkligas d.v.s. hur skolledarna och pedagogerna på bästa sätt bidrar till barns/elevers utveckling och lärande. Lärare har att, utifrån uppdraget, formulera och fördjupa förståelsen av vardagliga problem och dilemman kring barn och elevers utveckling samt utforma verksamheten så att de når de nationella målen. Ledning Barn- och utbildningsnämnden har det politiska ansvaret för verksamheterna. För varje skola finns kontaktpolitiker utsedda. Barn- och utbildningsförvaltningen med sitt kontor är nämndens verkställande organisation för de verksamheter som skolplanen omfattar. Förvaltningen leds av skolchef och biträdande skolchef. Barn- och utbildningskontoret ansvarar för övergripandeplanering, utveckling, uppföljning, utvärdering och samordning inom nämnda verksamheter. Grundskolan Söder har en skolledning med två årsarbetare, en rektor och en biträdande rektor. Personal På Brattbergsskolan arbetar 21 personal. Kompetensutveckling All personal har arbetat med olika teman. Personalen går olika utbildningar i teknik inom NTA, som står för Naturvetenskap och Teknik för alla. NTA är en kommunal satsning i alla grundskolans alla årskurser. Under senare delen av höstterminen har all personal börjat på PIM, en datautbildning i praktisk IT- och mediekompetens. All personal har utbildning i Rexnet. Elever F-4 Antal elever Fritidshem Fskl år 1 år 2 år 3 år 4 år 5 år 6 år 7 år 8 år 9 Sa Brattbergsskolan
8 4 Arbetet i verksamheten 4.1 Normer och värden Mål Skolan ska sträva efter att varje elev Utvecklar sin förmåga att göra och uttrycka medvetna etiska ställningstagande grundade på kunskaper och personliga erfarenheter, respekterar andra människors egenvärde, tar avstånd från att människor utsätts för förtryck och kränkande behandling, samt medverkar till att bistå andra människor, kan leva sig in i och förstå andra människors situation och utvecklar en vilja att handlar också med deras bästa för ögonen och visar respekt för och omsorg om såväl närmiljön som miljön i ett vidare perspektiv. Arbetet Alla barn angår all personal. Barnen är alla vuxnas ansvar. Vid varje termins start arbetar alla klasser med temaarbete mot kränkande ord och handlingar. Vid varje läsårs start får föräldrarna ta del av en skriftlig information som undertecknas för godkännande. En information, där vi tydliggör att inget barn på Brattbergsskolan ska bli utsatt för kränkande behandling. Alla föräldrar informeras om vikten av ett gemensamt arbete mellan skola och hem mot kränkande ord och handlingar. Vi arbetar kontinuerligt med social- och emotionell träning. Vi använder oss av Birgitta Kimbers material Livsviktigt. Vi arbetar också med Friends. Alla vuxna på skolan har ett gemensamt förhållningssätt där ingen låter ett kränkande ord eller handling passera utan åtgärd. All personal stöttar varandra i detta arbete. Alla klasser arbetar med social och emotionell träning varje vecka. På utvecklingssamtal varje termin talar personal, barn och föräldrar om våra sociala mål. Vi ger tid till samtal för att lösa problem samt uppföljning vid behov. Vi lyssnar aktivt på alla inblandade. Barnen får hjälp med att lösa sina konflikter. Personalen finns alltid ute på rasterna. Barnen uttryckte på elevrådet att de på rasterna saknade vuxna i den delen av skolgården som ligger i skogen. Personalen kom överens om att en personal hela tiden skulle cirkulera i skogen. Barnen upplever att det är tryggt på rasterna. Regler kring vad som ska gälla i olika bollspel har diskuterats i elevrådet och förankrats i klasserna. Detta har också hjälpt barnen att vara trygga på skolan. Att barnens stopptekniker finns anslagna på skolan så att alla kan se dem, har gjort att diskussioner kring vad man får göra när man blir arg har lyfts. Barnen är medvetna om att det är tillåtet 8
9 att bli arg men det är aldrig tillåtet att kränka någon annan vare sig i ord, blickar eller handling. Resultat Enkäten visar på att barnen känner sig trygga på Brattbergsskolan. Det visar på att vårt arbete med värdegrunden har gett gott resultat. Analys Vi tycker att vi har ett mycket bra arbetssätt med värdegrunden. Vårt arbete ger goda resultat och vi tänker därför fortsätta arbeta på detta sätt. Det är vår övertygelse att trygga barn har mycket större förutsättning att lära sig saker. Åtgärder för förbättring Till nästa år ska personalen ordna med översättningar på vår skriftliga information till hemmen gällande kränkande ord och handlingar. 4.2 Kunskaper - Utveckling och lärande Arbetet För att eleverna ska uppnå sina mål och få en positiv attityd till ämnet så är det viktigt att all personal har diskuterat fram en gemensam kunskapssyn och intar ett gemensamt förhållningssätt. På Brattbergsskolan tror vi att alla elever kan lära sig. Eleverna lär genom delaktighet och genom att vara aktiva. Vi tror att eleverna hittar en inre drivkraft för inlärning. All personal arbetar för att eleverna ska få känna att de kan lyckas i sitt skolarbete och i det sociala samspelet. På skolan finns ett stort specialpedagogiskt engagemang hos personalen, vilket bidrar till att vi snabbt kan fånga upp elever med behov av särskilt stöd. Det är viktigt att eleverna får insikt om sin egen delaktighet i sitt lärande. Det är viktigt att eleverna är förtrogna med sina egna mål. Vi arbetar med målen återkommande och på olika sätt. Vi försöker göra så att målen blir överskådliga och lätt tillgängliga för elever, personal och föräldrar. Vi vill få igång en lärprocess hos varje elev, en process där eleven vill vara med och lära sig. Genom att tidigt upptäcka de barn som kan vara i riskzonen så hoppas vi att ingen ska hinna misslyckas och känna att de inte vill vara med i sin egen lärprocess. Personalen har under vårterminen haft en studiecirkel Matematik utifrån våra mål med en specialpedagog från stödteamet Fyren. Under studiecirkeln har diskuterats hur man kan arbeta med matematik på olika sätt för att få barnen att nå målen i matematik. Vi lärde oss arbeta med Lokal 9
10 pedagogisk planering. Vi började också bygga upp en Matteverkstad fylld med laborativt material. Personalen har skaffat sig olika modeller för skriv- och läsinlärning för att eleverna ska kunna finna sitt sätt att lära. Vi vill fånga upp eleverna innan de hinner misslyckas i sin läsinlärning. När vi upptäcker barn som har svårigheter i sin läsutveckling så sätts det omedelbart fokus på läsinlärningen. Alla klasser har inplanerade läspass där barnen läser böcker som de själva väljer. Det ger en lustfylld läsning. Vi har ett inbjudande bibliotek där barnen kan välja fritt bland böcker. Det är inplanerade boklån varje vecka i år 1 och 2. Från år 3 och 4 har eleverna fri tillgång till biblioteket. Det är viktigt att eleverna får insikt om sin egen delaktighet i sitt lärande. Vi tycker att eleverna ska vara förtrogna med sina egna mål. Vi arbetar med målen återkommande och på olika sätt. Vi försöker göra så att målen blir överskådliga och lätt tillgängliga för elever, personal och föräldrar. Automatisk ordavkodning Grundskolan år Antal elever i år Antal elever i år Antal elever i år Antal elever år i 4: Screening alla elever På god På god På god På god i år 4 Säkra väg Osäkra Säkra väg Osäkra Säkra väg Osäkra Säkra väg Osäkra Andel elever i % Samtliga elever deltog i screening av automatiserad läsförmåga/ ordavkodning, som är ett av flera sätt att bedöma läsförmågan. Ordavkodningen säger ingenting om läsförståelsen, men att ha en automatiserad ord avkodning, d.v.s. att själva avläsningen går av sig självt är ett av de viktigaste redskapen för skolarbetet. Nationella prov för år 3 Mål: Alla elever skall uppnå målen i Andel i % som uppnått målen svenska, matematik och engelska i år 9 Läsåret 08/09 Antal elever totalt Läsåret 08/09 SVENSKA 100% 36 MATEMATIK 98% 36 Andel i % som uppnått målen Läsåret 09/10 Antal elever totalt Läsåret 09/10 Arbetet ger goda resultat. Vi får barnen att vilja vara med och lära sig. Barnen skriver nya mål i sina utvecklingsplaner. Vi arbetar i våra klasser så att eleverna blir delaktiga i planering av verksamheten. Vi ser då elever som känner meningsfullhet och vill lära mer. 10
11 Mål: Alla elever skall uppnå målen i svenska och matematik i år 3 Skolverkets diagnoserial för år Antal elever totalt 2 Andel i % som kommit så långt i år 2, att man kan förutsäga att de når målen i år 5 Andel i % som kommit så långt i år 2, att man kan förutsäga att de når målen i år 5 Antal elever totalt Läsåret 08/09 Läsåret 08/09 SVENSKA 100% 28 MATEMATIK 100% 28 Läsåret 09/10 Läsåret 09/10 Samtliga elever i årskurs 2 genomförde diagnoserna i svenska och matematik i april Matematikdiagnosen var en ny för detta år och därför träffades kommunens åk 2 lärare efter att diagnosen genomförts och utvärderade både resultat och utförande. I åk 2 kommer de allra flesta eleverna i årskurs 2 att nå målen för åk 3, som diagnoserna visar på i nuläget. Bedömning Med utgångspunkt i läroplanen och skolplanens mål bedömer vi resultatet på målområdet kunskaper som bra. Lärdomar Att det är viktigt att direkt ta tag i när en elev visar svagheter. Att sätta in stödresurser, men också att få med föräldrarna till att stötta eleven hemma. Åtgärder för förbättring Förbättra samarbetet med hemmen för att eleverna behöver ett stort stöd hemifrån. Kontinuerligt stöd från personal med specialpedagogiska kunskaper Arbeta mer utifrån Lokal pedagogisk planering. 11
12 4.3 Elevernas ansvar och inflytande Mål Skolan ska sträv efter att varje elev tar ett personligt ansvar för sina studier och sin arbetsmiljö, successivt utöver att allt större inflytande över sin utbildning och det inre arbetet i skolan och, har kunskap om demokratins principer och utvecklar sin förmåga att arbete i demokratiska former. Arbetet Personalen arbetar för att alla elever ska känna delaktighet, så att skolan på så vis ska bli meningsfull för varje barn. En plats där man lär sig hur demokrati fungerar. En plats där eleverna lär sig diskutera och uttrycka sina åsikter samt lära sig lyssna och respektera vad andra tycker. I skolan lär vi barnen vilka skyldigheter och rättigheter de har i ett demokratiskt samhälle. Personalen lyssnar aktivt på varje barn och är goda förebilder. Vi ger ansvar utifrån barnens förutsättningar. Vi visar på hur eleverna är delaktiga i ett socialt sammanhang och hur olika handlingar ger olika resultat. Vi arbetar med individuella utvecklingsplaner där eleverna är med och samtalar kring sin egen lärprocess. Vi har klassråd varje vecka, kompisstödjarmöte år 3 och 4, mat- och hälsoråd och elevråd. Eleverna uttrycker att de känner sig trygga i skolan och att de vuxna lyssnar på dem. De vet också vilka regler som finns på skolan. I arbetet med att eleven får vara med och bestämma vilka regler vi ska ha på skolan så tycker de flesta att de får vara med och bestämma. Det är ju viktigt att visa hur demokratiska processer går till. Åtgärder för förbättringar: Personalen behöver föra diskussioner i klasserna kring hur en demokratisk process går till. Det är även viktigt att diskutera i klasserna kring kunskapsmålen utifrån Hur ska vi lära oss detta? 12
13 4.4 Betyg och bedömning Mål att sträva mot Skolan skall sträva mot att varje elev Utvecklar ett allt större ansvar för sina studier och Utvecklar förmågan att själv bedöma sina resultat och ställa egen och andras bedömning i relation till de egna arbetsprestationerna och förutsättningarna. Läraren skall genom utvecklingssamtal främja elevernas kunskapsmässiga och sociala utveckling utifrån kursplanernas krav allsidigt utvärdera varje elevs kunskapsutveckling, muntligt och skriftligt redovisa detta för eleven och hemmen samt informera rektorn, med utgångspunkt i föräldrarnas önskemål fortlöpande informera elever och hem om studieresultat och utvecklingsbehov och vid betygssättningen utnyttja all tillgänglig information om elevernas kunskaper i förhållande till kraven i kursplanen och göra en allsidig bedömning av dessa kunskaper. Arbetet Personalen utvärderar och bedömer elevernas kunskapsutveckling och redovisar skriftligt på Rexnet, där alla föräldrar kan ta del av sitt barns kunskapsutveckling. Personalen har utvecklingssamtal med varje elev minst en gång per termin där föräldrarna informeras muntligt. Det blir fler möten med föräldrar och barn om åtgärdsprogram upprättas. Bedömningen har diskuterats i arbetslagen och personalen känner sig mer och mer trygga i arbetet med skriftliga omdömen. Personalen fokuserar på framåtsyftande utvecklingssamtal. 13
14 5 Arbetet i verksamheten - Skolans utvecklingsarbete LÄRGRUPP 1 Strävansmål i kursplanen för matematik: Skolan skall i sin undervisning i matematik sträva efter att eleven utvecklar intresse för matematik samt tilltro till det egna tänkande och den egna förmågan att lära sig matematik och att använda matematik i olika situationer. Personalgruppen har under en längre period uttryckt ett behov av att förändra arbetet med matematik. Man ville gör den begriplig och tillgänglig för alla barn. Man ville att alla barn skulle ges en möjlighet att klara målen i matematik. Man ville visa på att matematik är till för alla. Under våren startades en studiecirkel för all personal. Specialpedagog Lillie Bäckwall från stödteamet Fyren höll i den och underlag för kursen var boken Förstå och använda tal av Alistair McIntosh. Under tiden för studiecirkeln började också uppbyggnaden av vår Matteverkstad som innehåller konkreta och laborativa material. Lärgrupp 2 Strävansmål i kursplanen för svenska som andra språk: Skolan skall i sin undervisning i svenska som andraspråk sträva efter att eleven utvecklar en språklig säkerhet i tal och skrift och vill, vågar och kan uttrycka i många olika sammanhang. Samt genom skrivandet erövra ett medel för tänkande och lärande, kontakt och påverkan. En grupp på skolan har tillsammans med Britt Lundberg arbetat med SVA man försöker dra upp riktlinjer för hur arbetet med SVA ska se ut på skolan. Arbetet pågår fortfarande. Lärgrupp 3 LPO 94 En likvärdig utbildning: Skolan skall aktivt och medvetet främja kvinnors och mäns lika rätt och möjligheter. Det sätt på vilket flickor och pojkar bemöts och bedöms i skolan och de krav och förväntningar som ställs på dem bidrar till att forma deras uppfattningar om vad som är kvinnligt och manligt. Skolan har ett ansvar för att motverka traditionella könsmönster. Den skall ge utrymme för eleverna att pröva och utveckla förmåga och intressen oberoende av könstillhörighet. Under höstterminen startade på skolan en studiecirkel i Genuspedagogik. Personalen hade uttryckt ett behov av att lära mer för att förstå vad arbete med genus och jämställdhet innebär. Man kände en osäkerhet för vad det står för. Skolan bjöd in kommunens genuspedagog som har hållit i studiecirkeln under hösten. 14
15 6 Elever i behov av särskilt stöd Lpo 94 Alla som arbetar i skolan skall uppmärksamma och hjälpa elever i behov av särskilt stöd och samverka för att göra skolan till en god miljö för utveckling och lärande Läraren skall stimulera, handleda och ge särskilt stöd till elever som har svårigheter, samverka med andra lärare för att nå utbildningsmålen, organisera och genomföra arbetet så att eleven utvecklas efter sina förutsättningar.. Arbetet Eftersom Brattbergsskolan är en liten enhet F-4 har vi goda möjligheter att tillsammans prata om och direkt ta tag i de eventuella svårigheter som uppstår. Personalen på Brattbergsskolan arbetar utifrån att alla bär ett gemensamt ansvar för barnen under hela deras skoldag och vistelse på fritidshem. Det gör också att vi kan se barnen i ett vidgat perspektiv, då vi finns med både under skoltid och på fritidhemmet. Resursarbetslaget Lärkan är integrerat i hela skolans verksamhet. Det gör att arbetet runt de barn som är i behov av särskilt stöd underlättas då det finns ett nära samarbete. Vi har bra kartläggningsstrategier för att tidigt fånga upp barn som är i behov av särskilt stöd. Klassläraren skriver en pedagogisk kartläggning, för att beskriva hur barnets situation ser ut under hela skoldagen. I den pedagogiska kartläggningen finns också en beskrivning av barnets situation under vistelsen på fritidshemmet. Därefter har klassläraren tillsammans med föräldrarna ett framtidsmöte, där man skriver hur nuläget ser ut runt barnet och vilka tankar man har om framtiden. Här skrivs också in hur barnet själv ser på sin situation, och vilka tankar som finns inför framtiden. Utifrån detta skrivs tillsammans med föräldrarna ett åtgärdsprogram, som följs upp med avstämningar och utvärderingar. När vi skriver åtgärdsprogram söker vi samförståndslösningar med föräldrarna, och involverar eleven så långt som möjligt. I en del fall är skolans specialpedagog med under de möten klassläraren har tillsammans med föräldrar och barn. Ibland är också specialpedagogen med under utvecklingssamtalen. Barn som är i behov av särskilt stöd får det av sin klasslärare i första hand. Lärkan har också möjlighet att schemalägga tid för eleven enskilt eller i mindre grupp. Någon från resursgruppen kan också gå in i klass och ge extra stöd runt den eller de barn som behöver det. Under skoldagen går också personal från fritidshemmet in och arbetar i klass, för att stärka upp extra runt de barn som är i behov av stöd. I resursarbetslaget finns en per- 15
16 son speciellt avsatt att arbeta med läs- och skriv, samt att ge extra stöd till de barn som har svenska som andra språk. Vi kan ta kontakt med kommunens stödteam Fyren för rådgivning, handledning och vid utredningar. Vi har möjlighet att få låna pedagogiska hjälpmedel från Fyren. Talpedagogen i kommunens resursteam Fyren kommer till skolan vid två tillfällen under veckan. Då får de barn som är i behov av särskilt stöd i sin tal- och språkutveckling möjlighet att arbeta enskilt med talpedagogen. Om resursbehovet är stort runt en elev kan vi ha möten tillsammans med föräldrar, rektor, biträdande rektor, skolpsykolog och kommunens talpedagog. Behöver vi ytterligare stöd för att kunna gå vidare tar biträdande rektor kontakt med t.ex. Barn och Ungdomspsykiatrin (BUP), Habiliteringen (HAB), samt logopeden från logopedmottagningen i Västerås, efter att remiss skrivits. Vi har överlämnandesamtal tillsammans med skolsköterskan och berörd personal från förskolorna då barnen skall börja i förskoleklass Linden eller Björken på Brattbergsskolan. Vi har också överlämnandesamtal då barnen i år 4 på Brattbergsskolan skall börja vid Gäddgårdsskolan i år 5. Analys Eftersom vi arbetar utifrån att alla bär ett gemensamt ansvar för barnen under hela deras dag har vi möjlighet att tidigt uppmärksamma om något barn är i behov av särskilt stöd. Resursarbetslaget Lärkan är integrerat i hela skolans verksamhet. Det underlättar arbetet runt de barn som är i behov av särskilt stöd då det finns ett nära samarbete med mentorerna. Lärkan lägger extra tid i år 1 för att hjälpa de elever som kommer igång sent med sin läs- och skrivutveckling. För att underlätta för skriv- och lässvaga barn använder vi oss av t.ex. AlphaSmart, Daisybandspelare och talförstärkare i undervisningen. Vi lyfter fram barnens styrkor och möter dem där de befinner sig i sin kunskapsutveckling. Eftersom inlärningsstilarna är många skapar vi en god miljö för att tillgodose detta. Vi konkretiserar och experimenterar mycket i matematik för att barnen verkligen skall förstå och kunna använda sina matematikkunskaper. Då barnen fått enskild tid hos Lärkan är planen att ge ett tillfälligt stöd, för att de så småningom skall kunna vara och fungera i sin ursprungliga klass. Vi följer så långt det går barnens schema då vi arbetar enskilt eller i liten grupp. Vi vill undvika att barnen skall känna att de rycks ut ur ett sammanhang. Barnen behöver också få ha kvar sin klasstillhörighet. 16
17 För de barn som är i behov av extra stöd är föräldrarna särskilt viktiga, för att få skolarbetet att gå framåt. Tillsammans kan vi ge bra förutsättningar för barnens utveckling och en skola för alla! Bedömning och måluppfyllelse Eftersom vi varit färre resurspersoner under höstterminen på Lärkan har vi inte kunnat ha den verksamhet vi förut haft i det vi kallar för Lugna rummet. Där har vi tidigare kunnat ta emot barn som behövt extra stöd tillfälligt, eller bara känt att det är skönt att få sitta mera ostört och arbeta. Vi har från Lärkans sida under ht-09 fått gjort flera bedömningar än tidigare, utifrån vem eller vilka som mest behövt få särskilt stöd för att nå målen. Det har påverkat det förebyggande arbetet i Lugna rummet och att ligga steget före. Mer förebyggande arbete skulle kanske innebära färre åtgärdsprogram. Vid bedömningen av måluppfyllelsen har samarbetet med klasslärare och föräldrar gjort att barnen i stort lyckats nå både kortsiktiga och långsiktiga i åtgärdsprogrammen. Då vi haft funderingar och frågor runt barn som av någon anledning haft större svårigheter har vi tagit kontakt med stödteamet Fyren efter samråd med föräldrarna. Tester har då gjorts av skolpsykologen. Läs- och skrivutredningar har specialpedagogen vid Fyren gjort då barn haft svårigheter och inte riktigt lyckats nå målen. Slutsatser och lärdomar Det är viktigt att ha avstämningsmöten under senare delen av vårterminen, för att få så smidiga övergångar inom skolan som möjligt. Där kan man få möjlighet att diskutera och reflektera runt de elever som har åtgärdsprogram, eller om det skulle finnas andra funderingar runt något barn. Det underlättar vid höstterminens start och bidrar till att vi snabbare kan komma igång med det fortsatta arbetet runt de barn som är i behov av särskilt stöd då det redan finns en handlingsplan utarbetad. Under vt. 09 gjorde vi nationellt prov för år 3 för första gången. Det vi fått att fundera över är hur vi skall arbeta vidare runt de barn som inte lyckats vid provtillfällena. Vi behöver göra en handlingsplan för hur vi skall arbeta vidare, förutom det som vi tidigare skrivit in i gällande åtgärdsprogram. Lärdom Vi har sett att arbetet runt de barn som har åtgärdsprogram fungerat bäst då vi haft möjlighet att tillsammans med klassläraren, fritidspersonalen och i vissa fall även talpedagogen få sitta tillsammans och fundera och reflektera. Det ger oss möjlighet att arbeta utifrån en helhetsbild av bar- 17
18 net/barnen. Vi har sedan pratat med föräldrarna om vad vår skola kan göra för att stötta barnen på bästa sätt Åtgärder till förbättring Vårt samarbete med Gäddgårdsskolan kan både utökas och förbättras. Det gynnar eleverna som lämnar Brattbergsskolan och börjar år 5 vid Gäddgårdsskolan. Vi tror också att det skulle vara bra för de lärare som tar emot eleverna från Brattbergskolan. De har då en förförståelse och beredskap att möta de elever som är i behov av särskilt stöd. Avstämningsmöten under senare delen av vårterminen. Lägga upp en handlingsplan för hur vår skola skall möta nyanlända barn som kommer till oss som inte alls har några kunskaper i svenska, samt se över hur SVA-undervisningen skall se ut. 18
19 7 Elever med annat modersmål än svenska Lpo 94 En likvärdig utbildning, s 4 Undervisningen ska anpassas till varje elevs förutsättningar och behov. Den skall med utgångspunkt i elevernas bakgrund, tidigare erfarenheter, språk och kunskaper främja elevernas fortsatta lärande och kunskapsutveckling. Normerna för likvärdigheten anges som genom de nationella målen. Skolans uppdrag, s 5 Språk, lärande och identitetsutveckling är nära förknippade. Genom rika möjligheter att samtala, läsa och skriva skall varje elev få utveckla sina möjligheter att kommunicera och därmed få tilltro till sin språkliga förmåga. Kunskaper/Riktlinjer, s 12 Alla som arbetar i skolan skall samverka för att göra skolan till en god miljö för utveckling och lärande. Läraren skall organisera och genomföra arbetet så att eleven får stöd i sin språkoch kommunikationsutveckling. Arbetet På Brattbergsskolan har det under året gått ett antal barn med annat modersmål än svenska. Undervisningen i svenska som andra språk anpassas till hur långt var och en har kommit i sin språkutveckling. Åtgärdsprogram skrivs för eleverna. Analys Det vi gör varje dag med ett stort engagemang har gjort att resultaten blivit bra. Genom att bedöma elevernas resultat av arbetet i skolan och hemma, ser det riktigt bra ut för våra elever på Brattbergsskolan. Målen för utbildningen presenteras på utvecklingssamtalen. Förutsättningarna för dessa elever har varit goda, med tid och anpassad pedagogik för att utveckla sin svenska. Slutsatser och lärdomar Arbetet med att skapa en trygg lärmiljö för eleverna med annat modersmål än svenska har lyckats på Brattbergsskolan. Variationerna i arbetssätten är stora. 19
20 8 Likabehandlingsplan/Plan mot kränkande behandling Årets insatser som berör respektive diskrimineringsgrund Diskrimineringsgrund Främjande insatser Kön Tjej- och pojkgrupper Könsöverskridande identitet Etnisk tillhörighet Vi stödjer på alla sätt det barn som kommer från ett annat land. Religion och annan trosuppfattning Funktionshinder Sexuell läggning Ålder Pedagogiska och andra hjälpmedel, Vi ser till att anpassa hela skolmiljön, oberoende av vad en elev har för funktionshinder, så att alla elever i möjligaste mån har samma förutsättningar. Årets insatser som berör de riskfaktorer, som identifierats i kartläggningen Riskfaktorer Förebyggande insatser Bråk på skolgården och i skogspartiet. kartläggning av utsatta Översyn av rastvärdsschemat samt ställen. Skolan har en likabehandlingsplan som vi följer. Vi arbetar aktivt på skolan med förhållningssätt och attityder och tar direkt kontakt med hemmen om vi upptäcker kränkande behandling eller ett ovårdat språkbruk bland eleverna. I vår likabehandlingsplan finns de rutiner vi följer om oacceptabelt beteende sker på skolan, både vid enstaka fall och vid fall som anses som mobbning. I likabehandlingsplanen tas exempel upp på vad som är oacceptabelt beteende samt var kränkningar sker på skolan om det sker, vilket elever och personal tillsammans tagit fram exempel på. Det finns kompisstödjare och ett mobbningsteam (trygghetsteam), som under året utbildats av organisationen mot mobbning, Friends. Trygghetsteamet från hela södra skolområdet har träffats flertalet tillfällen per termin, för att stötta varandra och för att utbyta idéer. Eleverna har möjlighet att påverka sin arbetsmiljö, bl. a genom klassråd, elevråd, mat- och hälsoråd och miljöråd. Analys och bedömning av insatser Brattbergsskolans värdegrund är ett mycket viktigt dokument för oss. Det har utarbetats i samråd med elever och föräldrar och visar på vilket syn- 20
Kvalitetsredovisning 2010
Kvalitetsredovisning 2010 Brattbergsskolan Grundskola F-4 Barn- och utbildningsförvaltningen Barn- och utbildningskontoret Åsa Cekr 2011-05-18 Innehåll 1 Underlag och rutiner för kvalitetsredovisningen
Läs merKvalitetsredovisning 2010. Götlunda skola Grundskola årskurs 1-5
Kvalitetsredovisning 2010 Götlunda skola Grundskola årskurs 1-5 1 Innehåll 1 Underlag och rutiner för kvalitetsredovisningen 3 2 Åtgärder enligt föregående kvalitetsredovisning 4 3 Verksamhetens förutsättningar
Läs merMål: Ekologi och miljö. Måldokument Lpfö 98
Ekologi och miljö Måldokument Lpfö 98 Förskolan ska lägga stor vikt vid miljö- och naturvårdsfrågor. Ett ekologiskt förhållningssätt och en positiv framtidstro skall prägla förskolans verksamhet. Förskolan
Läs merKvalitetsredovisning 2009
Kvalitetsredovisning 2009 FRITIDSHEMMET Brattbergsskolan Barn- och utbildningsförvaltningen Åsa Eklund 2010-05-10 Innehåll 1 Underlag och rutiner för kvalitetsredovisningen 5 2 Åtgärder enligt föregående
Läs merUtbildningsinspektion i Nygårdsskolan, grundskola F 3
Utbildningsinspektion i Lilla Edets kommun Nygårdsskolan Dnr 53-2005:1523 Utbildningsinspektion i Nygårdsskolan, grundskola F 3 Innehåll Inledning...1 Underlag...1 Beskrivning av skolan...2 Sammanfattande
Läs merLIKABEHANDLINGSPLAN. Bjurtjärns Skola
LIKABEHANDLINGSPLAN Bjurtjärns Skola 2011-2012 1. Inledning Likabehandlingsplanen handlar om att skapa en skola fri från diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Rätten till likabehandling
Läs merUtbildningsinspektion i Gnarps skola, förskoleklass och grundskola årskurs 1 6
Utbildningsinspektion i Nordanstigs kommun Gnarps skola Dnr 53-2005:786 Utbildningsinspektion i Gnarps skola, förskoleklass och grundskola årskurs 1 6 Innehåll Inledning...1 Underlag...1 Beskrivning av
Läs merLikabehandlingsplan handlingsplan mot diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling vid Pilbäckskolan, läsåret 2016/2017
Likabehandlingsplan handlingsplan mot diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling vid Pilbäckskolan, läsåret 2016/2017 Skollagens 1 kap 2 tredje stycket fastslås att Verksamheten i skolan
Läs merFörskolan Lejonkulans pedagogiska planering
2016 Barn och utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten Förskolan Lejonkulans pedagogiska planering Lejonkulans vision: Trygghet, glädje, utveckling! INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Inledning sid. 2 2. Normer
Läs merLikabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling
Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling Björkskolan 2015/2016 På Björkskolan arbetar vi aktivt med; Värdegrund under hela läsåret. Gott språkbruk samt artighet, trivsel och
Läs merFörskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Kotten
Förskoleavdelningen Lokal Arbetsplan för Kotten 2016-2017 Innehållsförteckning: 1. Förskolans värdegrund 3 2. Mål och riktlinjer 4 2.1 Normer och värden 4 2.2 Utveckling och lärande 5-6 2.3 Barns inflytande
Läs merPedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/2017 Förskolan Villekulla Avdelning Norrgården
2016 Barn och utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/2017 Förskolan Villekulla Avdelning Norrgården Norrgårdens vision: Trygghet, glädje, utveckling! INNEHÅLLSFÖRTECKNING
Läs merArbetsplan 2015/2016
Arbetsplan 2015/2016 Reviderad nov 2015 Varje dag är en dag fylld av glädje, trygghet lek och lärande Förskolor öster område 2; Kameleonten, Måsen och Snöstjärnan. Förskolenämnd VÅR VERKSAMHET Från och
Läs merPlan mot diskriminering och kränkande behandling 2017
Väderstad Skola Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2017 Denna plan mot diskriminering och kränkande behandling omfattar alla elever och all personal vid grundskola år F-5 och fritidshem vid
Läs merLikabehandlingsplan Bergsgårdens Förskola
Likabehandlingsplan Bergsgårdens Förskola Ledningsdeklaration På Bergsgårdens Förskola ska ingen kränkande behandling förekomma vara sig i barn eller personalgrupp. Alla ska känna sig trygga, glada och
Läs merSofiaskolan
Sofiaskolan Roine Peimer Direktvalsnr: 021-39 13 85 Mail: roine.peimer@vasteras.se Handlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling. Sofiaskolan 2016-2017 För att främja likabehandling och förebygga
Läs merLikabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling
Onsjöskolan Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Läsåret 2018/2019 Vänersborg hösten 2018 Onsjöskolans likabehandlingsplan Onsjöskolans likabehandlingsplan omfattar såväl arbetet med likabehandling,
Läs merKvalitetsredovisning 2010
Kvalitetsredovisning 2010 FRITIDSHEM Ladubacksskolan Barn- och utbildningsförvaltningen Tina Persson 2011-06-08 Innehåll 1 Underlag och rutiner för kvalitetsredovisningen 5 2 Åtgärder enligt föregående
Läs merLokal Arbetsplan. F-klass och grundskolan
Lokal Arbetsplan 2011 F-klass och grundskolan NORMER OCH VÄRDEN Skolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera eleverna att omfatta vårt samhälles gemensamma värderingar och låta dem komma till uttryck
Läs merUtbildningsinspektion i Larvs skola, grundskola F 6 och Tråvads skola, grundskola F 3
Utbildningsinspektion i Larvs skola, grundskola F 6 och Tråvads skola, grundskola F 3 Innehåll Utbildningsinspektion i Vara kommun Larvs och Tråvads skolor Dnr 53-2005:1524 Inledning...1 Underlag...1 Beskrivning
Läs merÖSTERMALM BARN OCH UNGDOM
ÖSTERMALM BARN OCH UNGDOM Handläggare: Jacky Cohen TJÄNSTEUTLÅTANDE DNR 2009-907-400 1 (7) 2009-11-30 BILAGA 2. MÅL - INDIKATORER - ARBETSSÄTT - AKTIVITETER... 2 1. NÄMNDMÅL:... 2 A. NORMER OCH VÄRDEN...
Läs merSida 1(7) Lokal arbetsplan. Lövåsens förskola
1(7) Lokal arbetsplan Lövåsens förskola 2010/2011 2 Innehållsförteckning Inledning 3 2.1 Normer och värden 3 Mål 3 3 2.2 Utveckling och lärande 3 Mål 3 4 2.3 Barns inflytande 4 Mål 4 4 2.4 Förskola och
Läs merLokala arbetsplan. för. Kroppaskolan. Årskurs F- 3
Lokala arbetsplan för Kroppaskolan Årskurs F- 3 2011 2 Innehållsförteckning Inledning...3 Kort beskrivning av Kroppaskolan...4 Nationella mål...4 Kommunala mål...5 Kroppaskolans mål...7 Hälsa och livsstil...8
Läs merLikabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling vid. Hagnäs förskola
Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling vid Hagnäs förskola 2014 Bakgrund och syfte Den 1 april 2006 fick Sverige en ny lag vars syfte är att främja barns/elevers lika rättigheter i alla skolformer
Läs merLikabehandlingsplan 2013/2014 Transtenskolan
2014-01-09 Likabehandlingsplan 2013/2014 Transtenskolan Transtenskolan arbetar utifrån fyra ledord, kunskap, lust, bemötande och respekt. Skolan har två uppdrag enligt läroplanen, ett demokratiuppdrag
Läs merLikabehandlingsplan Förskolan Fastställd av förskolechef Ann-Sofie Landin
Likabehandlingsplan Förskolan 2017-2018 Fastställd 2018-10-01 av förskolechef Ann-Sofie Landin Inledning All personal på Ängens/Älvens förskola tar helt avstånd från handlingar som indirekt eller direkt
Läs mer2. Övergripande mål och riktlinjer
2. Övergripande mål och riktlinjer I de övergripande målen anges de normer och värden samt de kunskaper som alla e lever bör ha utvecklat när de lämnar grundskolan. en anger inriktningen på skolans arbete.
Läs merUtvärdering av föregående plans insatser. Det främjande och förebyggande arbetet
Likabehandlingsplan för Landeryds skola, förskoleklassen på Landeryds skola och Linnås fritidshem läsåret 2014-2015 1 Utvärdering av föregående plans insatser Under året har föräldrarådet träffats. Vi
Läs merArbetsplan Pilen handlingsplan. Förskolan Bofinken 2010/2011 Vision: Lärande ger glädje och möjligheter
Arbetsplan Pilen handlingsplan Förskolan Bofinken 2010/2011 Vision: Lärande ger glädje och möjligheter Innehållsförteckning 1. Förskolans verksamhet och förutsättningar...3 2. Kvalitetsarbetet...3 3. Utvecklingsåtaganden...4
Läs merför Rens förskolor Bollnäs kommun
för Bollnäs kommun 2015-08-01 1 Helhetssyn synen på barns utveckling och lärande Återkommande diskuterar och reflekterar kring vad en helhetssyn på barns utveckling och lärande, utifrån läroplanen, innebär
Läs merArbetsplan för Rösjöskolan Lpo94
Arbetsplan för Rösjöskolan Lpo94 Arbetsplan för Rösjöskolan Lpo94 Normer och värden Skolan skall sträva efter att varje elev utvecklar sin förmåga att göra och uttrycka medvetna etiska ställningstaganden
Läs merSkolplan för Tierps kommun 2004-2007
Skolplan för Tierps kommun 2004-2007 Fastställd av kommunfullmäktige 2004-02-24 I skolplanen innefattas all verksamhet i förskola, förskoleklass, grundskola, särskola, gymnasieskola, vuxenutbildning, fritidshem
Läs merstarten på ett livslångt lärande
starten på ett livslångt lärande stodene skolområde Lusten till kunskap Alla barn föds nyfikna. Det är den starkaste drivkraften för allt lärande. Det vill vi ta vara på. Därför arbetar Stodene skolområde
Läs merStjärneboskolan Läsåret 2007-2008. Kvalitetsredovisning
Stjärneboskolan Läsåret 2007-2008 Kvalitetsredovisning STJÄRNEBOSKOLAN Skolan ligger vid norra infarten till Kisa, mellan Kisasjön och ett närliggande skogsområde. I detta skogsområde finns skolans uteklassrum
Läs merTeamplan Ugglums skola F-3 2011/2012
Teamplan Ugglums skola F-3 2011/2012 2015 har 10 åringen nått statens och våra mål men framförallt sina egna och har tagit ansvar för sin egen utveckling med stöd av vuxna. 10 åringen tror på sig själv
Läs merStora Dalslundskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling
Stora Dalslundskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Grundskola årskurs 4-9 samt fritidshem 1/8 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas
Läs merLIKABEHANDLINGSPLAN Läsåret 10/11
SMEDJEBACKENS KOMMUN Familje- och utbildningsförvaltningen Smedjebackens utbildningsområde LIKABEHANDLINGSPLAN Läsåret 10/11 Bergaskolan, år 7-9 1 Vad säger lagarna? Likabehandlingsarbetet regleras sedan
Läs merBilaga 7. Författningsstöd till Undervisningen i fysik i grundskolan
Bilaga 7. Författningsstöd till Undervisningen i fysik i grundskolan Skollagen 2 kap. Den kommunala organisationen för skolan 2 För ledningen av utbildningen i skolorna skall det finnas rektorer. Rektorn
Läs merLikabehandlingsplan för barn- och utbildningsförvaltningen 2010-2012
Likabehandlingsplan för barn- och utbildningsförvaltningen 2010-2012 Barnkonventionen sätter barnperspektivet och rätten till likabehandling i fokus. Konventionen bygger på perspektivet att barnets bästa
Läs merVerksamhetsplan Ekeby skola och fritidshem 2016/2017
Verksamhetsplan Ekeby skola och fritidshem 2016/2017 Innehållsförteckning Verksamhetsidé-vision sid. 2 Förutsättningar sid. 2 Ekeby skolas årshjul sid. 4 1. Läroplansmål Normer och värden sid. 5 2. Läroplansmål
Läs merLokal arbetsplan för Karlshögs förskola rev
Lokal arbetsplan för Karlshögs förskola rev.080530 Karlshögs förskola består av fyra avdelningar: Grodan, Hajen, Delfinen och Pingvinen. Förskolan är belägen i ett lugnt villaområde på Håkanstorp. Avdelningarna
Läs merNormer och värden (Detta är ett fast och ständigt återkommande inslag i vår verksamhet).
Utgår från kvalitetsredovisning 2014-15 samt utifrån barnens ålder och mognad. Normer och värden Förskolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles
Läs merSenast uppdaterad: april Kristina Westlund
Senast uppdaterad: april 2016 Kristina Westlund kristina.westlund@malmo.se 0708-133376 Innehåll ANALYSSTÖD FÖRSKOLA... 3 2.1 Normer och värden... 4 2.2 Utveckling och lärande... 4 2.3 Barns inflytande...
Läs merUtbildningsinspektion i Klinteskolan, förskoleklass och grundskola årskurs 1 9
Utbildningsinspektion i Gotlands kommun Klinteskolan Dnr 53-2007:3378 Utbildningsinspektion i Klinteskolan, förskoleklass och grundskola årskurs 1 9 Innehåll Inledning...1 Underlag...1 Beskrivning av skolan...2
Läs merBarn- och utbildningsförvaltningen. Tvedegårds förskola. Främja, förebygg, upptäck och åtgärda
Plan mot diskriminering och kränkande behandling Barn- och utbildningsförvaltningen Tvedegårds förskola Främja, förebygg, upptäck och åtgärda Planen visar förskolans eller skolans arbete för att motverka
Läs merKvalitetsredovisning Björbo skolan Läsåret 2014/15
Kvalitetsredovisning Björbo skolan Läsåret 2014/15 Plan mot diskriminering och kränkande behandling Vi har under läsåret kontinuerligt arbetat med värdegrunden på skolan, bla har vi samtal med eleverna
Läs merArbetsplan 2013/2014. Vintrosa skola och fritidshem Skolnämnd sydväst
Arbetsplan 2013/2014 Vintrosa skola och fritidshem Skolnämnd sydväst Innehållsförteckning 1. Inledning 2. Förutsättningar 3. Läroplansmål Normer och värden 4. Läroplansmål Kunskaper 5. Läroplansmål Elevernas
Läs merPlan mot diskriminering och kränkande behandling. Tvedegårds förskola
Plan mot diskriminering och kränkande behandling Barn- och utbildningsförvaltningen Tvedegårds förskola Främja, förebygg, upptäck och åtgärda Planen visar förskolans eller skolans arbete för att motverka
Läs merKvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Tällbergs skola
Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Tällbergs skola Kvalitetsredovisning 2013/2014 Varje huvudman inom skolväsendet ska på huvudmannanivå systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och
Läs merSTORFORS KOMMUN. Kroppaskolan Årskurs 1 3
STORFORS KOMMUN Kroppaskolan Årskurs 1 3 Lokal arbetsplan Läsåret 2016-2017 Inledning: Kroppaskolan ligger i Storfors tätort och innefattar förskoleklass årskurs 3 samt fritidshem. Skolan har totalt 136
Läs merLikabehandlingsplan Linnéans förskola Ht Vt- 2015
Likabehandlingsplan Linnéans förskola Ht- 2014- Vt- 2015 0 Innehåll Likabehandlingsplan... 2 Syfte... 2 Utvärdering från Likabehandlingsplanen Ht 2013 Vt 2014... 3 Mål och ansvar... 4 Arbete för att främja
Läs merReviderad Likabehandlingsplan för Mullhyttans skola och fritidshem
Reviderad 2014-11-19 Likabehandlingsplan för Mullhyttans skola och fritidshem 1 Innehållsförteckning sid 2 Vision sid 3 Kränkningar och diskriminering - nu i två regelverk sid 3 Vad huvudmannen kan göra
Läs merSJÄLVSKATTNING. ett verktyg i det systematiska kvalitetsarbetet
SJÄLVSKATTNING ett verktyg i det systematiska kvalitetsarbetet TYCK TILL OM FÖRSKOLANS KVALITET! Självskattningen består av 6 frågor. Frågorna följs av påståenden som är fördelade på en skala 7 som du
Läs merArbetsplan för Årsunda kyrkskola åk 1-6 läsåret
Årsunda kyrkskola Arbetsplan för Årsunda kyrkskola åk 1-6 2017-2018 MEDBORGARE (Kunskapsnämndens mål) Resultatet för lärande och kunskap förbättras jämfört med närmast föregående mätning. Elevernas inflytande
Läs merPlan mot diskriminering och kränkande behandling på Centrumskolan (Förskoleklass, Grundskola och Fritidshem)
Plan mot diskriminering och kränkande behandling på Centrumskolan (Förskoleklass, Grundskola och Fritidshem) INLEDNING Alla skolor måste ha en plan mot diskriminering och kränkande behandling. Denna plan
Läs merVerksamhetsplan Förskolan 2017
Datum Beteckning Sida Kultur- och utbildningsförvaltningen Verksamhetsplan Förskolan 2017 Innehåll Verksamhetsplan... 1 Vision... 3 Inledning... 3 Förutsättningar... 3 Förskolans uppdrag... 5 Prioriterade
Läs merFörskolan ska präglas av en kultur där vi pratar med varandra och inte om varandra
Förskoleenheten Marieberg 1 Likabehandlingsplan Denna plan är upprättad för att förbättra arbetet med att förebygga, upptäcka och åtgärda i de fall diskriminering och kränkningar uppkommer eller fortsätter.
Läs merKvalitetsrapport Läsåret 2016/2017 Lilla Grönhög, Grönhögsvägen 58-60
1(17) Systematiskt kvalitetsarbete i förskolan Kvalitetsrapport Läsåret 2016/2017 Lilla Grönhög, Grönhögsvägen 58-60 Linköpings kommun linkoping.se 2 Innehåll SAMMANFATTNING... 3 NORMER OCH VÄRDEN (2.1
Läs merUtvärdering av föregående plans insatser. Det främjande och förebyggande arbetet
Plan för arbete mot diskriminering och kränkande behandling för Landeryds skola, förskoleklassen på Landeryds skola och Linnås fritidshem läsåret 2015-2016 1 Utvärdering av föregående plans insatser Under
Läs merArbetsplan. Killingens förskola
Arbetsplan Killingens förskola 2016-2017 Inledning Killingen är förskola med endast en avdelning som utgörs av 24 barn i åldrarna 1-5 och 5 pedagoger samt en kock som tillagar lunch och mellanmål. Förskolan
Läs merRegelbunden tillsyn i Blattnicksele skola
Regelbunden tillsyn i Sorsele kommun Blattnicksele skola Dnr 53-2008:1864 Regelbunden tillsyn i Blattnicksele skola Förskoleklass Årskurserna 1 6 Inledning har granskat verksamheten i Sorsele kommun och
Läs merLikabehandlingsplan. Bäckaskolan åk 1-6
! Likabehandlingsplan Bäckaskolan åk 1-6 Lag (2008:567) Om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever. 1 Denna lag har till ändamål att främja barns och elevers lika rättigheter
Läs merRegelbunden tillsyn i Tallidsskolan
Regelbunden tillsyn i Botkyrka kommun Tallidsskolan Dnr 43-SV2008:214 Regelbunden tillsyn i Tallidsskolan Förskoleklass, årskurs 1-6 Särskola årskurs 1-6 Inledning Skolinspektionen har granskat verksamheten
Läs merArbetsplan för Ödenäs skola F-6
151013 Arbetsplan för Ödenäs skola F-6 Läsåret 2015/2016, Barn- och ungdomsförvaltningen, Utvecklingsenheten Telefon: 0322-61 60 00 Fax: 0322-61 63 40 E-post: barn.ungdom@alingsas.se Barn- och ungdomsförvaltningens
Läs merLikabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling
Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling Stigtomta förskolor 2015/2016 Innehållsförteckning 1. Grunduppgifter 2. Syfte 3. Bakgrund 4. Centrala begrepp 5. Förskolans vision 6. Delaktighet 7.
Läs merEnhetsplan för Nödingeskolan 2012-2013
Enhetsplan för Nödingeskolan 2012-2013 Gemensamma mål för hela enheten Gemensam för såväl grundskola som förskoleklass och fritidshemmet ligger som grund för våra mål? Skolinspektionens rapport Vilka mål
Läs merKvalitetsredovisning läsåret 2013/14 Insjöns skola och förskoleklass.
Kvalitetsredovisning läsåret 2013/14 Insjöns skola och förskoleklass. Varje huvudman inom skolväsendet ska på huvudmannanivå systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen.
Läs merMo skolas plan mot diskriminering och kränkande behandling
Mo skolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleklass, skola, fritidshem a för planen Rektor Vår vision Mo Skola ska genomsyras
Läs merRESURSSKOLAN. Beskrivning av Resursskolans uppdrag och ansvar
RESURSSKOLAN Beskrivning av Resursskolans uppdrag och ansvar Karlskrona kommun Barn och ungdomsförvaltningen - 2014 RESURSSKOLAN EN DEL AV SÄRSKILT STÖD SÄRSKILD UNDERVISNINGS- GRUPP ENLIGT SKOLLAGEN:
Läs merLikabehandlingsplan Förskolan Fastställd av förskolechef Ann-Sofie Landin
Likabehandlingsplan Förskolan 2015-2016 Fastställd 2015-09-28 av förskolechef Ann-Sofie Landin Inledning All personal på Ängens/Älvens förskola tar helt avstånd från handlingar som indirekt eller direkt
Läs merVISÄTTRASKOLANS SPRÅKUTVECKLINGSPLAN
VISÄTTRASKOLANS SPRÅKUTVECKLINGSPLAN Syftet med den här utvecklingsplanen är att synliggöra hur vi på Visättraskolan ska arbeta för att all undervisning på vår skola ska vara språk-och kunskapsutvecklande.
Läs merPlan mot diskriminering och kränkande behandling - Tanneförskolan 2017/2018
Plan mot diskriminering och kränkande behandling - Tanneförskolan 2017/2018 Gemensam vision för alla kommunens förskolor All förskole- och skolverksamhet i Mörbylånga kommun ska vara fri från trakasserier
Läs merPlan för arbete mot diskriminering och kränkande behandling
Plan för arbete mot diskriminering och kränkande behandling Skolans namn Planen gäller Stackgrönnanskolan Från 181001 till 191001. Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleklass, skola och fritidshem
Läs merPlan för arbetet mot diskriminering och kränkande behandling
Plan för arbetet mot diskriminering och kränkande behandling Härrydaskolan Eskilsby skola Eskilsby förskola 2018-2019 Upprättad 2018-08-14 Beskrivning av enheten Härrydaskolan, en F-5 skola och fritidshem
Läs merSkärhamns skola Arbetsplan augusti 2015 juni 2016. Grundskola årskurs 1-5
Skärhamns skola Arbetsplan augusti 2015 juni 2016 Grundskola årskurs 1-5 Ansvarig rektor Namn Lars-Eric Pettersson Datum 2015-09-01 Tjörn Möjligheternas ö Enhetens namn Skärhamns skola Enheten ansvarar
Läs merKommentarer till kvalitetshjulet 130815
Kommentarer till kvalitetshjulet 130815 Augusti juni Kartläggning av barngruppen Under året skolas nya barn in och vi får en ny barn- och föräldragrupp. Kartläggningen sker genom inskolningssamtal, föräldrasamtal,
Läs merKvalitetsrapport grundskola. Örsjö skola Läsår 2016/2017
Kvalitetsrapport grundskola Örsjö skola Läsår 2016/2017 Jämställdhet 3 Utbildningen i åk 1-6 ska utformas så att alla elever tillförsäkras en skolmiljö som präglas av trygghet och studiero. 4 All verksamhet
Läs merLikabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling för Jungs Friskola
Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling för Jungs Friskola 2017-2018 Beredskapsplan för att främja alla elevers rättigheter oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning,
Läs merUtbildningsinspektion i Rappestad/Västerlösa skolor förskoleklass och grundskola årskurs 1 6
Utbildningsinspektion i Linköpings kommun Rappestad/Västerlösa skolor Dnr 53-2005:1310 Utbildningsinspektion i Rappestad/Västerlösa skolor förskoleklass och grundskola årskurs 1 6 Innehåll Inledning...1
Läs merPlan mot diskriminering och kränkande behandling. Högtofta Förskola
Plan mot diskriminering och kränkande behandling Högtofta Förskola Juni 2015 Juni 2016 Ansvarig förskolechef: Åsa Gerthsson-Nilsson 1 Innehåll Inledning... 3 Definition... 3 Skollagen (2010:800)... 3 Lpfö
Läs merKvalitetsredovisning 2009
Kvalitetsredovisning 2009 Nybyholmsskolan Förskoleklass Barn- och utbildningsförvaltningen Biträdande rektor Fredrik Besnard 2010-05-28 Innehåll 1. Underlag och rutiner för kvalitetsredovisningen 5 2.
Läs merStenbitens förskola. Likabehandlingsplan. Stenbitens förskola. Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Gäller 2014.12.05 2015.12.
Likabehandlingsplan Stenbitens förskola 2015 Plan mot diskriminering och kränkande behandling Gäller 2014.12.05 2015.12.05 1 Innehållsförteckning Inledning... 3 Definition av diskriminering, trakasserier
Läs merLikabehandlingsplan Linnéans förskola Ht Vt- 2018
Likabehandlingsplan Linnéans förskola Ht- 2017- Vt- 2018 0 Innehåll Likabehandlingsplan... 2 Syfte... 2 Utvärdering från Likabehandlingsplanen Ht- 2016- Vt 2017... 3 Mål och ansvar... 4 Arbete för att
Läs merLikabehandlingsplan för Järntorgsskolan
Likabehandlingsplan för Järntorgsskolan Vi är alla olika och har olika behov och förutsättningar. Vi har samma regler för alla och samma mål men vägen dit ser olika ut. Likabehandlingsplanen innebär inte
Läs merUtbildningsinspektion i Ingaredsskolan, grundskola F 6
Utbildningsinspektion i Alingsås kommun Ingaredsskolan Dnr 53-2005:1533 Utbildningsinspektion i Ingaredsskolan, grundskola F 6 Innehåll Inledning...1 Underlag...1 Beskrivning av skolan...2 Sammanfattande
Läs merVÄRDEGRUNDEN. Vallaskolan. Ansvar. Jämställdhet
VÄRDEGRUNDEN Vallaskolan Glädje Ansvar Ärlighet Jämställdhet Trygghet Gemenskap Ödmjukhet Ömsesidig respekt Hänsyn Genom att vi alla, elever, föräldrar och personal, tar ett gemensamt ansvar för och arbetar
Läs merVerksamhetsplan för Förskolan Björnen 2015-2016
Verksamhetsplan för Förskolan Björnen 2015-2016 Enhet 1 avdelning 1-5 år och 6-13 år som är öppen dygnet runt. Verksamheter Dag-, kväll-, natt- och helg Förskola för barn 1-5 år Kväll-, natt- och helg
Läs merPlan mot diskriminering och kränkande behandling Kvistens förskola Anderstorp
Plan mot diskriminering och kränkande behandling Kvistens förskola Anderstorp 1. VISION, Gemensam för Anderstorps förskolor Anderstorp är en plats att vara stolt över där alla behandlas med respekt och
Läs merLikabehandlingsplan. Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Gärdslösa Förskola
Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling Gärdslösa Förskola 2015 2016 På vår förskola är man respekterad för den man är! Plan mot diskriminering och kränkande behandling, Gärdslösa
Läs merLikabehandlingsplan/plan mot diskriminering och kränkande behandling MAJÅKERS FÖRSKOLE OMRÅDE MAJÅKERS FÖRSKOLA
Likabehandlingsplan/plan mot diskriminering och kränkande behandling MAJÅKERS FÖRSKOLE OMRÅDE MAJÅKERS FÖRSKOLA 2014/2015 Innehållsförteckning 1. Vad gäller för dig som förälder? 2. Vår definition av diskrimineringsgrunderna
Läs merBedömningsunderlag förstagångstillsyn förskoleklass och grundskola
Bedömningsunderlag förskoleklass och grundskola 1 (5) Bedömningsunderlag förstagångstillsyn förskoleklass och grundskola Enskild huvudman 1 Undervisning och lärande Utbildningen ska vara likvärdig varhelst
Läs merLIKABEHANDLINGSPLAN 2014
LIKABEHANDLINGSPLAN 2014 mot diskriminering och alla former av kränkande behandling Varje förskola ska årligen utarbeta plan för sitt arbete mot alla former av diskriminering, trakasserier och kränkande
Läs merHagges skola och fritidshems årliga plan för. och förebyggande arbete mot kränkningar
2014-2015 Hagges skola och fritidshems årliga plan för och förebyggande arbete mot kränkningar Smedjebackens kommun Familje- och utbildningsförvaltningen 777 81 Smedjebacken E-post: fou@smedjebacken.se
Läs merArbetsplan. för. Östra Fäladens förskola. Läsår 10/11
Arbetsplan för Östra Fäladens förskola Läsår 10/11 Förskolan har ett pedagogiskt uppdrag och är en del av skolväsendet. Läroplanen för förskolan, Lpfö 98, är ett styrdokument som ligger till grund för
Läs merLIKABEHANDLINGSPLAN 2015 Handlingsplan mot kränkande behandling och diskriminering
Barn och utbildningsnämnden Datum 1 (1) Barn och utbildningsförvaltningen 2015-04-20 Hällby skola Rektor, Håkan Forselius 073-950 12 59 hakan.forselius@eskilstuna.se LIKABEHANDLINGSPLAN 2015 Handlingsplan
Läs merLokal arbetsplan för Eneryda förskola
Utbildningsförvaltningen Lokal arbetsplan för Eneryda förskola 2013-2014 Innehållsförteckning 1 Presentation av förskolan. 3 2 Årets utvecklingsområden. 4 3 Normer och värden 5 4 Utveckling och lärande.
Läs merVasaskolan. Läsåret 18/19. Plan mot kränkande behandling och diskriminering för all verksamhet på Vasaskolan
Vasaskolan Läsåret 18/19 Plan mot kränkande behandling och diskriminering för all verksamhet på Vasaskolan (Grundskola och särskilda undervisningsgrupper) 1 Innehåll Vad säger lagen? 3 Mål och syfte 3
Läs merSid 1 (8) Dnr Giltig fr.o.m Giltig t.o.m Östermalmsskolan
Sid 1 (8) Östermalmsskolan Verksamhetsbeskrivning Östermalmsskolan är en kommunal grundskola i Stockholms innerstad. Det är en F 6 skola med integrerad skolbarnsomsorg t.o.m. skolår 3 och fristående fritidsklubb
Läs merUtbildningsinspektion i Noltorpsskolan, grundskola F 6
Utbildningsinspektion i Alingsås kommun Noltorpsskolan Dnr 53-2005:1533 Utbildningsinspektion i Noltorpsskolan, grundskola F 6 Innehåll Inledning...1 Underlag...1 Beskrivning av skolan...2 Sammanfattande
Läs merStatens skolverks författningssamling
Statens skolverks författningssamling ISSN 1102-1950 Förordning om ändring i förordningen (SKOLFS 2010:250) om läroplan för specialskolan samt för förskoleklassen och fritidshemmet i vissa fall; SKOLFS
Läs mer