Risk-PM, Detaljplan för Mölndals centrum, kontor öster om Nygatan (del av fastigheten Åby 1:84 m.fl.)

Transkript

1 Uppdragsledare Fredrik Zachrisson Tel Mobil Datum (23) Risk-PM, Detaljplan för Mölndals centrum, kontor öster om Nygatan (del av fastigheten Åby 1:84 m.fl.) ÅF-Infrastructure AB Risk Management Granskad Fredrik Zachrisson Ulrika Follin ÅF-Infrastructure AB, Kvarnbergsgatan 2, Box 1551 SE Göteborg Telefon Fax Säte i Stockholm. Org.nr VAT nr SE Certifierat enligt SS-EN ISO 9001 och ISO 14001

2 2 (23) Innehåll 1 Inledning Syfte och bakgrund Resurser Avgränsningar Risk Styrande lagstiftning och riktlinjer 4 2 Beskrivning av planområdet Beskrivning av planerade byggnader och verksamhet Skyddsbarriärer 8 3 Transport av farligt gods Västkustbanan Väg E6/E Riskidentifiering Explosiva ämnen (klass 1) Kondenserad brandfarlig gas (klass 2.1) Kondenserad giftig gas (klass 2.3) Brandfarlig vätska (klass 3) Brandfarligt fast ämne (klass 4) Oxiderande ämne (klass 5) Giftiga och smittbärande ämnen (klass 6) Radioaktiva ämnen (klass 7) Frätande ämne (klass 8) Övriga farliga ämnen och föremål (klass 9) Sammanställning riskidentifiering 17 5 Riskbedömning och slutsats Referenser... 23

3 3 (23) 1 Inledning 1.1 Syfte och bakgrund Mölndals Stad har gett ÅF-Infrastructure AB i uppdrag att upprätta ett risk-pm avseende farligt godstransporter inom ramen för Detaljplan för Mölndals centrum, kontor öster om Nygatan (del av fastigheten Åby 1:84 m.fl.). PM:et är av kvalitativ art och har ej som syfte att kvantifiera identifierade risker. Detta risk-pm är genomförd i syfte att identifiera de ADR/RID-klasser som passerar på de angränsande transportsystemen väg E6/E20 och Västkustbanan samt beskriva dess konsekvenser. PM:et skall också föra ett resonemang kring tillämpbara riktlinjer, i detta fall FÖP 99 (Göteborgs stad). Riskerna inom området, som utgör målen för PM:et är transport av farligt gods på väg E6/E20 samt järnvägen (Västkustbanan) som passerar planområdet. Endast risker för personskador på tredje man studeras i detta PM. Det är av intresse att veta hur planerad kontorsbyggnad påverkar riskbilden i området. Mölndals Stad har i detta planarbete valt att dela upp arbetet i tre olika detaljplaner. Detta PM beaktar endast nybyggnad av ett kontorhus, beläget inom område 3 i Figur 1 nedan. Planering pågår för en modernisering av hela Mölndals centrum. Målet är att skapa en levande och attraktiv stadskärna med fler butiker, bostäder och mötesplatser. För närvarande pågår detaljplanearbeten för kvarteren norr om Brogatan där miljön utvecklas med såväl bostäder som handel och offentliga lokaler samt kvarteren söder om Brogatan där handel och kontor utökas och kompletteras med bostäder. På sikt avser Mölndals stad också upprätta nya detaljplaner för kvarteren norr om Åbybergsgatan samt för kvarteret Kungsfisken vid Knutpunkten. Aktuellt PM behandlar riskfrågorna för detaljplan kontor öster om Nygatan (DP 3). Figur 1 Översiktsbild Mölndal stads detaljplanearbete (Mölndal stad).

4 4 (23) 1.2 Resurser Riskanalysen har utförts med deltagande av följande personer: Fredrik Zachrisson Uppdragsansvarig, Risk Management, ÅF-Infrastructure AB, Göteborg Ulrika Follin Kvalitetsgranskning, Sektionschef Risk Management, ÅF-Infrastructure AB, Göteborg 1.3 Avgränsningar I denna riskutredning studeras bara risker för personskador till följd av identifierade risker. Med personsäkerhet avses här säkerhet för alla personer som vistas inom det studerade området. Risker identifieras och konsekvenser uppskattas kvalitativt. PM:et redovisar således inga kvantitativa risknivåer genom beräkning av individ/samhällsrisk. 1.4 Risk Riskbegreppet innehåller två komponenter, sannolikheten för att en olycka skall inträffa och de konsekvenser som en olycka kan medföra. Riskobjekt kan exempelvis utgöras av farligt godstrafik på väg eller järnväg. Skyddsobjekt är det skyddsvärda som ej får komma till skada vid en olycka. I bedömningen utgörs skyddsobjekt av människors hälsa framförallt med fokus på de personer som vistas i området, vilka utgörs av personal och besökare. 1.5 Styrande lagstiftning och riktlinjer Det finns lagstiftning som föreskriver att riskanalys ska genomföras, bl.a. Plan- och bygglag (2010:900) och Miljöbalken (1998:808). Det anges dock inte i detalj hur riskanalyser ska genomföras och vad de ska innehålla. På senare tid har rekommendationer givits ut gällande vilka typer av riskanalyser som bör utföras och vilka krav som ställs på dessa. I denna utredning har Länsstyrelsernas i Skåne, Stockholms samt Västra Götalands län gemensamma dokument Riskhantering i detaljplaneprocessen beaktats. I lagstiftningen förekommer det inte några angivna skyddsavstånd från järnväg där farligt gods transporteras till bebyggelse. De skyddsavstånd som finns anges i rekommendationer och i allmänna råd från kommuner, länsstyrelser och myndigheter. Riskpolicyn innebär att riskhanteringsprocessen beaktas i framtagandet av detaljplaner inom 150 meters avstånd från en farligt godsled.

5 5 (23) Figur 2 Zonindelning för riskpolicyns riskhanteringsavstånd (Länsstyrelsen i Västra Götalands län) Zonerna representerar möjlig markanvändning i förhållande till transportled för farligt gods. Zonerna har inga fasta gränser utan riskbilden för det aktuella planområdet är avgörande för markanvändningens placering. En och samma markanvändning kan därigenom tillhöra olika zoner. Göteborg stad har följande riktlinjer gällande avstånd till väg ( A-leder ) och järnvägar med transporter av farligt gods: Markanvändning Järnväg Väg Bebyggelsefritt 0-30 m 0-30 m Kontor Från 30 m Från 50 m Sammanhållen bostadsbebyggelse Från 80 m Från 100 m Ovan angivna avstånd är generella rekommendationer för markanvändning utan vidare säkerhetshöjande åtgärder eller analyser. Avsteg från rekommendationerna kan ske efter analys av specifik information för aktuellt planområde och/eller riskanalys samt då lämpliga riskreducerande åtgärder vidtas. Mölndals stad tillämpar Göteborgs stads riktlinjer för transporter av farligt gods, FÖP 99 varav dessa tillämpas i detta PM.

6 6 (23) 2 Beskrivning av planområdet Syftet med detaljplanen är att möjliggöra en utbyggnad av ett kontorshus i anslutning till spårvägsvändslingan i Mölndals centrum. Huvudambitionen är att utöka bebyggelsen mot Mölndals bro. Huset skall få ett ökat värde av det stadsnära sammanhanget och skapa en stark identitet för kontorets hyresgäst och för staden. Det kollektivtrafiknära läget och exponeringen mot E6/E20 samt Västkustbanan bedöms i det sammanhanget som stora tillgångar. Planområdet återfinns i en yta som avgränsas av Mölndals bro, Gamla Kungsbackavägen och den ramp som förbinder dessa båda gator. Västkustbanan Planområde Väg E6/20 Figur 3 Översiktsbild över aktuellt planområde.

7 7 (23) 2.1 Beskrivning av planerade byggnader och verksamhet Detaljplanen medger att ett hus uppförs med upp till kvadratmeter kontorsyta samt 1400 kvadratmeter laboratorium (bruttoarea kvm). Kontoret, som planeras resa sig fem våningar över Mölndals bro placeras ovanpå två våningar med parkering. I kontoret beräknas runt tusen människor ha sina arbetsplatser. Figur 4 Illustration av framtida byggnad. Figur 5 Plankarta, kontorshus markerat i svart rektangel (Mölndals stad).

8 8 (23) 2.2 Skyddsbarriärer och skyddsavstånd Mellan planerat kontorshus och väg E6/E20 återfinns en ca 220 meter lång bullerskärm på betongfundament. Denna övergår i mitten på planerat kontorshus i en ca 3 meter hög stenmur. Denna skyddar till viss del planerat kontorshus från tryck och värmestrålning. Det föreligger ingen risk för avrinning av brännbara vätskor mot aktuellt planområde från E6/E20. Figur 6 skyddsavstånd mellan kontorshus och farligt godsleder.

9 9 (23) 3 Transport av farligt gods Produkter som har potentiella egenskaper att skada människor, egendom eller miljö vid felaktig hantering eller olycka, går under begreppet farligt gods. Farligt gods på väg och järnväg delas in i nio olika klasser (ADR/RID) beroende av vilka egenskaper ämnet har. Förenklingar i klassindelningen har gjorts nedan då exempelvis underklasser förekommer i klass 4 och klass 5. ADR/RID-klass Ämnen Exempel 1 Explosiva ämnen Sprängmedel, ammunition etc. 2.1 Kondenserad brandfarlig gas Gasol, vätgas etc. 2.2 Icke brandfarliga, icke giftiga gaser Helium 2.3 Giftiga gaser Ammoniak, klor 3 Brandfarliga vätskor Bensin, diesel- o eldningsolja 4 Brandfarliga fasta ämnen, självantändande ämnen, ämnen som utvecklar brandfarlig gas vid kontakt med vatten. 5 Oxiderande ämnen/ organiska peroxider Metallpulver, karbid etc. Natriumklorat, väteperoxid, etc. 6 Giftiga och smittförande ämnen Arsenik-, bly och kvicksilversalter, 7 Radioaktiva ämnen cyanider etc. 8 Frätande ämnen Saltsyra, svavelsyra, natrium hydroxid etc. 9 Övriga farliga ämnen och föremål Asbest, gödningsämnen etc.

10 10 (23) 3.1 Västkustbanan Västkustbanan är en viktig länk för pendlingen och för godstrafiken i Västra Götaland, Halland och Skåne, samtidigt som den knyter ihop Göteborg med Öresundsregionen. I dag är den hårt trafikerad och restiderna är för långa för att den ska vara ett konkurrenskraftigt transportmedel. Därför byggs banan ut till dubbelspår. När dubbelspårsutbyggnaden är klar kommer en ökad kapacitet att kunna erbjudas både för person- och godstrafik. Fler transporter kommer att kunna flyttas från väg till järnväg, vilket bidrar till en bättre miljö. Samtidigt förbättras säkerheten genom slopade plankorsningar. Hittills är drygt 85 procent av Västkustbanan utbyggd till dubbelspår ( Västkustbanan passerar rakt igenom Mölndals stad och avståndet mellan järnväg och närmaste delen av byggnaderna i det planerade Mölndals Centrum är ca 90 meter. Olycksstatistik visar att järnväg är ett säkert transportmedel med få olyckor. De olyckor som sker är huvudsakligen urspårningar och sammanstötningar. Orsaker till urspårning kan vara solkurvor, slitna eller trasiga växlar, rälsbrott, för hög hastighet i förhållande till spårstandard, fordonsfel, lastförskjutning, sabotage, snö, is, ras etc. Vid urspårning hamnar vagnarna nästan alltid inom en vagnslängd från banan. Risken att en vagn hamnar mer än femton meter från spåret är mycket liten. Utsläpp av farligt gods kan inträffa om en behållare skadas vid urspårning eller sammanstötning. Det kan i sin tur ge upphov till brand, explosion eller förgiftning. Transporter av farligt gods sker i varierande omfattning i olika delar av landet. Sträckan förbi Mölndal tillhör en av de sträckningar där de största flödena av farligt gods sker. Att få tillgång till fakta med exakta mängder av transporterat farligt gods på aktuell sträcka är svårt. I denna utredning har transporterade mängder farligt gods tagits från Räddningsverkets kartläggning av farligt godstransporter under september månad I presenterade intervaller för mängden transporterat gods har det högsta värdet antagits, se Tabell 1. Enligt SRV (numera MSB, Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap) transporterades totalt ton farligt gods under september månad SIKA har i sin prognos för person- och godstransporter bedömt att godstransporter på järnväg (i miljard tonkilometer) kommer att öka med 18 % mellan 2001 till I denna utredning antas att transporter av farligt gods ökar i samma utsträckning som övriga godstransporter, dvs. ca 13 % mellan år 2006 och Varje farligt godsvagn antas transportera 45 ton farligt gods per vagn. Omräknat till antal farligtgodsvagnar motsvarar det totalt ca godsvagnar år 2020 på aktuell sträcka, enligt Tabell 1. Längden på de godståg som passerar planområdet varierat kraftigt. Ett godståg består som mest av ca 37 vagnar men beroende på bl.a. hur tungt tåget är lastat minskar antalet vagnar. Därför antas att ett godståg i genomsnitt består av 30 vagnar.

11 11 (23) Tabell 1 Farligt gods på Västkustbanan Klass (ADR) Kategori Transporterad mängd under en månad 2006 (ton)* Transporterad mängd under 2006 (ton) Fördelning (%) Antal FaGovagnar år 2020** 1 Explosiva ämnen Brandfarlig gas ,2 % ~ Icke giftig, icke brandfarlig gas 2.3 Giftig gas ,6 % ~660 3 Brandfarliga vätskor ,0 % ~ Brandfarliga fasta ämnen, Självreaktiva äm- nen och Okänsliggjorda explosivämnen 4.2 Självantända ämnen Ämnen som utvecklar brandfarlig gas vid kontakt med vatten 5.1 Oxiderande ämnen ,5 % ~ Organiska peroxider ,01 % ~ Giftiga ämnen ,3 % ~ Smittförande ämnen Radioaktiva ämnen Frätande ämnen ,5 % ~ Övriga farliga ämnen och föremål ,8 % ~570 TOTALT

12 12 (23) Tabell 2 Trafikmängder på Västkustbanan (dimensionerande för år 2030) Tågtyp Antal tåg per dygn Tåglängd, medel (maxlängd) Hastighet, km/h Godståg Snabbtåg Pendeltåg Regionaltåg Väg E6/E20 Även E6 passerar rakt igenom Mölndals stad och avståndet mellan vägkant och närmaste delen av byggnaden i det planerade Mölndals Centrum är ca 50 meter. Olyckor sker huvudsakligen som upphinnandeolyckor eller avkörning orsakat av halka eller mänskligt felhandlande. Det är svårt att få exakta uppgifter om vilka mängder farligt gods som transporteras på E6/E20 förbi planområdet. Utifrån uppgifter från Räddningsverket (numera MSB) har en analys gjorts i syfte att kartlägga antalet farligt godstransporter samt typ av gods och mängd per transport på den del av farligt godsleden som passerar fastigheten. Detta är nödvändigt för att kunna beräkna konsekvenserna av olika olycksscenarier och studera sannolikheten för olika scenarier. Farligt gods indelas i olika klasser beroende på art och vilken risk ämnet förknippas med. Eftersom dessa klasser utgör en god indelningsgrund vid en riskinventering delas transporterna in i dessa klasser även i denna rapport. Av Tabell 3 framgår mängden transporterat gods och antalet transporter av de olika klasserna som passerar den studerade fastigheten per år. Vid uppgifter om intervall har högsta värdet antagits, vilket kan anses vara konservativt. Vid omräkning av transporterad mängd till antalet transporter antas medellasten vara 15 ton. Under åren ökade inte mängden farligt godstransporter på väg, istället minskade transporterna då allt fler transporter sker på järnväg (SIKA). För en konservativ bedömning antas transporterad mängd farligt gods på väg öka 10 % mellan år 2006 och 2020.

13 13 (23) Tabell 3 Farligt gods på väg E6/20 Klass (ADR) Kategori Transporterad mängd en månad 2006 (ton)* Transporterad mängd under 2006 (ton) Fördelning (%) Antal vägtransporter FaGo 2020** 1 Explosiva ämnen ,11 % Brandfarlig gas ,8 % Icke giftig, icke ,8 % 3872 brandfarlig gas 2.3 Giftig gas ,04 % 22 3 Brandfarliga vätskor 4.1 Brandfarliga fasta ämnen, Självreaktiva ämnen och okänsliggjorda explosivämnen 4.2 Självantändande ämnen 4.3 Ämnen som utvecklar brandfarlig gas vid kontakt med vatten 5.1 Oxiderande ämnen ,0 % ,1 % ,06 % ,14 % ,76 % Organiska peroxider ,003 % Giftiga ämnen ,26 % Smittförande ämnen 7 Radioaktiva ämnen ,21 % ,08 % 43 8 Frätande ämnen ,9 % Övriga farliga ,8 % ämnen och föremål TOTALT

14 14 (23) På Trafikverkets hemsida finns klickbara kartor med trafikflöden. Följande statistik finns för mätpunkt belägen ca 1 km norr om aktuellt planområde. Tabell 4 Årsmedeldygnstrafik E6/20 (Trafikverket 2006). Trafiktyp Antal fordon Hastighet, km/h Total trafik Variabla hastigheter Tung trafik Variabla hastigheter WSP Samhällsbyggnad har på uppdrag av Mölndals Stad upprättat ett tekniskt PM som behandlar trafikmodeller och trafikprognos för år I tabell 5 återges prognos för E6/20 år Tabell 5 Prognostiserad årsmedeldygnstrafik E6/E20 år 2020 (WSP 2013). Trafiktyp Antal fordon Hastighet, km/h Total trafik Variabla hastigheter 4 Riskidentifiering 4.1 Explosiva ämnen (klass 1) Inom kategorin explosiva ämnen/varor är det primärt underklass 1.1 som utgörs av massexplosiva ämnen som har ett skadeområde på människor större än ett 10-tal meter. Exempel på sådana varor är sprängämnen, krut m.m. Risken för explosion föreligger vid en brand i närheten av dessa varor samt vid en kraftfull sammanstötning där varorna kastas omkull. Skadorna vid en explosion härrör dels till direkta tryckskador men även värmestrålning samt indirekta skador som följd av sammanstörtade byggnader är troliga. Skadorna vid påverkan på varor av klass 1.2 till 1.6 ger inte samma effekt utan rör sig mer om splitter eller dyl. som flyger iväg från olycksplatsen. Ämnen i klass 1.1 delas i sin tur in i ytterligare underklasser, klass 1.1A och 1.1B, där klass 1.1A utgör de mest reaktiva ämnena, själva tändämnena. Klass 1.1A får endast transporteras i mängder om 6,25 kg till 18,75 kg varpå skadeområdet begränsas. I genomförd riskinventering så transporterades ca 70 ton explosiva ämnen under en månad 2006 på väg E6/E20. Hur stor andel som är av typen underklass 1.1 finns ej angivet. Praxis i branschen vid genomförande av detaljerade riskutredningar är att ansätta underklass 1.1 till cirka 10 % av total mängd vid utformning av händelseträd (beräkning av sannolikhet) för aktuell ADR-klass. Detta skulle då motsvara 7 ton transporterad mängd klass 1.1 per månad.

15 15 (23) 4.2 Kondenserad brandfarlig gas (klass 2.1) Gasol (propan) är det vanligaste exemplet på kondenserad brandfarlig gas. En olycka som leder till utsläpp av kondenserad brandfarlig gas kan leda till någon av följande händelser: Jetbrand Gasmolnsbrand Gasmolnsexplosion BLEVE (Boiling Liquid Expanding Vapour Explosion) Jetbrand: En jetbrand uppstår då gas strömmar ut genom ett hål i en tank och direkt antänds. Därmed bildas en jetflamma. Flammans längd beror av storleken på hålet i tanken. Gasmolnsbrand: Om gasen vid ovanstående scenario inte antänds omedelbart uppstår ett brännbart gasmoln. Om gasmolnet antänds i ett tidigt skede är luftinblandningen vanligtvis inte tillräcklig för att en explosion skall inträffa. Förloppet utvecklas då till en gasmolnsbrand med diffusionsförbränning. Gasmolnsexplosion: Om gasmolnet inte antänds omedelbart kommer luft att blandas med den brandfarliga gasen. Vid antändning kan en gasmolnsexplosion ske om gasmolnet består av en tillräckligt stor mängd gas/luft av en viss koncentration. En gasmolnsexplosion kan beroende på vindstyrka och riktning inträffa en bit ifrån själva olycksplatsen. Explosionen blir i de allra flesta fallen av typen deflagration. En gasmolnsexplosion kan både medföra skador av värmestrålning och skador av tryckvågen. BLEVE: BLEVE är en speciell händelse som kan inträffa om en tank med kondenserad brandfarlig gas utsätts för yttre brand. Trycket i tanken stiger och på grund av den inneslutna mängdens expansion kan tanken rämna. Innehållet övergår i gasfas på grund av den höga temperaturen och det lägre trycket utanför och antänds. Vid antändningen bildas ett eldklot med stor diameter under avgivande av intensiv värmestrålning. För att en sådan händelse skall kunna inträffa krävs att tanken hettas upp kraftigt. Tillgänglig energi för att klara detta kan finnas i form av en antänd läcka i en annan närstående tank med brandfarlig gas eller vätska. Inom området har klass 2.1 identifierats på både väg och bana. En olyckshändelse med kondenserad brandfarlig gas kan komma att påverka planområdet negativt. I händelse av olycka på västkustbanan är det i princip skadehändelsen BLEVE som kan påverka planområdet. En olycka på E6/E20 kan medföra påverkan av skadescenarier som jetflamma, gasmolnsexplosion och BLEVE i och med det korta skyddsavståndet till vägen Kondenserad giftig gas (klass 2.3) Läckage av kondenserad giftig gas kan medföra att ett moln av giftig gas driver mot planområdet och kan orsaka allvarliga skador eller dödsfall. Giftiga gaser transporteras i försumbara mängder på väg E6/E20. Däremot så transporteras giftig gas på Västkustbanan utanför planområdet. De tre mest frekvent transporterade gaserna är ammoniak, klorgas och svaveldioxid.

16 16 (23) Ammoniak: Generellt är ammoniak tyngre än luft varför spridning av gasen sker längs marken. Giftig kondenserad gas kan ha ett riskområde på hundra meter upp till många kilometer beroende på mängden gas. Gasen är giftig vid inandning och kan innebära livsfara vid höga koncentrationer. Ammoniak har ett IDLH (Immediatly Dangerous of Life or Health) på 300 ppm. Klor Klor utgör den giftigaste gasen som här ges som exempel på gaser som kan drabba skyddsområdet. Den kan sprida sig långt likt gaserna ovan och har ett IDLH på 10 ppm. Svaveldioxid Även svaveldioxid är en giftig tung gas som vid ett utsläpp kan ha ett riskområde om flera hundra meter. Gasen har ett IDLH på 100 ppm. Kondenserad giftig gas transporteras enligt genomförd inventering på både E6/E20 och Västkustbanan. Majoriteten av transporterna går på Västkustbanan och ytterst små kvantiteter transporteras på väg. En olycka som medför utsläpp av kondenserad giftig gas (klass2.3) kan medföra skadeavstånd på flera hundra meter beroende på typ av gas och egenskaper Brandfarlig vätska (klass 3) En möjlig olycka med brandfarlig vätska är ett spill som bildar en pöl som senare antänds. Sannolikheten för en brand i diesel bedöms vara avsevärt lägre än för bensin varför olyckan antas vara brand i bensin. En större pölbrand som antänds direkt har ett konsekvensområde på ca 30 m. Då planerad bebyggelse håller skyddsavstånd om ca 50 meter till befintlig väg E6/E20 kan denna ej påverkas av värmestrålning från en brand orsakad av läckage från en farligt godstransport Brandfarligt fast ämne (klass 4) Eftersom dessa ämnen transporteras i fast form sker ingen spridning i samband med en olycka. För att brandfarliga fasta ämnen (ferrokisel, vit fosfor m.fl.) skall leda till brandrisk krävs att det t.ex. att de vid olyckstillfället kommer i kontakt med vatten varvid brandfarlig gas kan bildas. Risken utgörs av strålningspåverkan i samband med antändning av brandfarlig gas. Eftersom en sådan brand begränsas till olycksplatsen och strålningsnivåerna endast är farliga för människor i närheten av branden, bedöms det inte motiverat att ytterligare analysera risken i samband med olyckor med dessa typer av farligt gods Oxiderande ämne (klass 5) Flertalet oxiderande ämnen (väteperoxid, natriumklorat m.fl.) kan vid kontakt med vissa organiska ämnen orsaka en häftig brand. Vid kontakt med vissa metaller kan det sönderdelas snabbt och frigöra stora mängder syre som kan underhålla en eventuell brand. Det finns även risk för kraftiga explosioner där människor kan komma till skada. För att detta skall inträffa krävs emellertid att en serie av händelser skall inträffa, vilket medför att sannolikheten bedöms vara mycket låg med tanke på de mängder som transporteras i närheten av planområdet.

17 17 (23) Giftiga och smittbärande ämnen (klass 6) Arsenik, bly, kadmium, sjukhusavfall etc. är exempel på dessa ämnen. För att människor skall utsättas för risk i samband med dessa ämnen krävs att man kommer i fysisk kontakt med dem eller förtäring. ADR-klassen bedöms därför inte kunna påverka planområdet Radioaktiva ämnen (klass 7) Mängden radioaktiva ämnen som transporteras per väg bedöms vara försumbar, därför är det inte motiverat att ytterligare analysera risk för dessa transporter Frätande ämne (klass 8) Olyckan med läckage av frätande ämnen (saltsyra, svavelsyra, m.fl.) ger endast påverkan lokalt vid olycksplatsen då skador endast uppkommer om personer får ämnet på huden. Olyckor som uppstår bedöms därför inte kunna påverka planområdet Övriga farliga ämnen och föremål (klass 9) Transporter med farligt gods inom denna kategori utgörs av exempelvis magnetiska material eller airbags. Konsekvenserna bedöms inte bli sådana att personer inom planområdet påverkas, eftersom en spridning inte förväntas Sammanställning riskidentifiering Riskidentifieringen visar utifrån tillgänglig statistik att följande ADR-klasser kan påverka planområdet i händelse av olycka: Explosiva ämnen (klass 1) Kondenserad brandfarlig gas (klass 2.1) Kondenserad giftig gas (klass 2.3)

18 18 (23) 5 Riskbedömning och slutsats Detaljplaneområdet exponeras för risker kopplat till farligt godstransporter som passerar på angränsande transportsystem. Detaljplanen medger att ett hus uppförs med upp till kvadratmeter kontorsyta. Kontoret planeras resa sig fem våningar över Mölndals bro och placeras ovanpå två våningar med parkering. I kontoret beräknas runt tusen människor ha sina arbetsplatser. Människor vistas i denna verksamhet inomhus skyddade dagtid. I detta skede har identifierade risker ej studerats kvantitativt. Risker har identifierats och värderats kvalitativt. Utifrån riskerna och dess konsekvenser har förslag till riskreducerande åtgärder arbetats fram. Det är framför allt risker och skadescenarier från följande ADR/RID-klasser som kan påverka planområdet: Explosiva ämnen (klass 1) Brandfarlig gas (klass 2.1) Kondenserad giftig gas (klass 2.3) Nedan anges ungefärliga konsekvensavstånd för identifierade skadehändelser. Avstånden grundar sig på tidigare genomförda riskutredningar som ÅF genomfört. Konsekvensavstånden överensstämmer väl med de riskavstånd som användes i riskberäkningarna vid framtagande av FÖP 99. Tabell 6 Konsekvensavstånd för olika scenarion ADR/RID-klass Beskrivning scenario konsekvensavstånd 1. Explosiva varor Explosion Ca 60 m (livsfarligt avstånd)* 2.1 Kondenserad brandfarlig gas Jetflamma Ca m 2.1 Kondenserad brandfarlig gas Gasmolnsexplosion Ca 50 m 2.1 kondenserad brandfarlig gas BLEVE Ca 200 m 2.3 Kondenserad giftig gas Gasspridning > 100 m * Explosion av ton massexplosivt ämne (mycket konservativt antagande) I tabell 7 görs en jämförelse mellan indata som tillämpas i FÖP 99 och förutsättningarna för det planerade kontorshuset i Mölndals centrum.

19 19 (23) Tabell 7 Jämförelse mellan förutsättningar i FÖP 99 och planerat kontorshus FÖP 99 Kontorshus Mölndals centrum Skyddsavstånd järnväg: 30 m 96 m Skyddsavstånd väg: 50 m 59 m Bruttoarea kontor: Järnväg: m 2 Väg: m 2 Antal Arbetsplatser: Järnväg: 680 Väg: 600 (30 m 2 /arbetsplats) Byggnadskonstruktion: Förutsätts vara nyare betongbyggnader med väl sammanhållen stomme Ca kvm kontor samt 1400 kvm laboratorium Ca (26,5 m 2 /arbetsplats) Nyare betongbyggnader med väl sammanhållen stomme Aktuella ADR/RID-klasser: Klass 1, Klass 2a, 2b, klass 5 Klass 1, klass 2a, 2b, klass 5 1 Exponeringstid anställda: Dagtid: Nattetid: Exploateringstal: 1,2 2,49 2 Dagtid Nattetid: Se kapitel kvm/ kvm (detaljplaneområdets area)

20 20 (23) Farligt godsled Farligt godsled Figur 7 Jämförelse mellan FÖP 99 kontorsbebyggelse och planerat kontorshus Förutsättningarna för kontorshuset i Mölndals centrum avviker från indata som använts vid framtagande av FÖP 99. Exploateringstalet för kontorshuset är ca 2 gånger så stort. Detta beror på att planerat kontorshus har en större bruttoarea på en mindre tomt än de kvm kontor som återfinns inom den 1,5 ha stora bebyggelsezonen i FÖP 99. Exploateringstalet kan i detta sammanhang bli något missvisande jämfört med riktlinjerna då ett högt kontorshus planeras på en mindre tomtmark. Sett till kapaciteten så är kontorshuset i Mölndal dimensionerat för någonstans mellan anställda vilket också är högre än antalet kontorsplatser som beräknats vid framtagandet av FÖP 99. En bidragande orsak till detta är bland annat arbetsplatsens storlek för varje medarbetare beräknats olika samt att kontorens bruttoarea skiljer sig åt. Något som bör jämföras är antalet personer som vistas inomhus i närheten av transportsystemet. I FÖP 99 så antas 230 personer vistas inomhus per hektar mellan kl För hela zonen på 1,5 hektar skulle detta motsvara 345 personer. För det planerade kontorshuset skulle detta med samma antagande om närvaro dagtid (57,5 % av antalet beräknade kontorsplatser) innebära att cirka 575 medarbetare visas i kontorshuset dagtid. Antagande om exponeringstid skiljer sig också åt, ett mer rimligt antagande för det nya kontorshuset är att dagtid ansätts till kl Eftersom de två riskkällorna, järnvägen och E6/E20, överlappar varandra så måste detta vägas in i bedömningen och ställas i relation till FÖP 99. Aktuellt område uppfyller generellt de avstånd till leder för farligt gods som stipuleras i FÖP 99 om väg respektive järnväg studeras individuellt. Då riskerna från de två aktuella riskkällorna överlagras kan dock detta medföra att riskbilden kraftigt avviker från FÖP 99. Eftersom järnvägen är lokaliserad på relativt långt avstånd, 90 meter, från

21 21 (23) aktuellt planområde kommer endast vissa typer av olyckor att kunna bidra till ökad risk inom aktuellt planområde. De händelser på järnvägen som bör beaktas ytterligare är primärt spridning av giftig gas och BLEVE, eftersom dessa skulle kunna påverka aktuellt område negativt (stora konsekvensområden). Scenarier med utsläpp av giftig gas påverkar främst personer utomhus, vilket är relativt få personer inom aktuellt planområde då det i princip utgörs av en kontorsbyggnad. Giftig gas kan tränga in via tilluftsintag till planerad kontorsbyggnad. Med en placering av friskluftsintag högst upp i byggnaden (på ca 27 meters höjd) kommer dock risken för inträngande gas att minska eftersom koncentrationerna på denna höjd generellt är betydligt mycket lägre än exempelvis 2 meter över mark. Detta på grund av spridningsbilden för aktuella gaser som medför en stor utblandning när mätpunkten avviker kraftigt i höjdled från utsläppspunkten. Tilluftsintagen bör dessutom placeras så långt bort åt väster som möjligt i byggnaden, vilket kommer medföra ytterligare längre avstånd till riskkällan. En centralt placerad miljöbrytare i byggnaden skulle ytterligare kunna reducera risken, då det vid utsläpp, är möjligt att med en knapptryckning stänga av ventilationen till byggnaden. I och med att byggnaden utgör kontor kommer dessutom väldigt få, om ens några fönster att vara öppningsbara, vilket medför att risken för att gas tränger in via övriga öppningar i byggnaden är mycket låg. Vid införande av krav på tilluftsintag högst upp i byggnaden, vända bort från E6/E20 och järnvägen samt en centralt placerad manuell miljöbrytare så bedöms riskbidraget från scenarier med utsläpp av giftig gas från järnväg vara ytterst begränsat. Scenarier med BLEVE är ytterst osannolika. Skulle ett dylikt scenario uppstå längs järnvägen kan dock påverkan förväntas inom aktuellt område. Störst påverkan har BLEVE på personer som befinner sig utomhus och är helt oskyddade mot strålning. Personer som befinner sig inomhus har ett visst skydd då det finns bullerskärm/mur, väggar och fönster som kommer ta upp delar av eller hela den infallande strålningen. Om det tas i beaktande att aktuellt område utgörs av en kontorsbyggnad där personer till största del kan förväntas befinna sig inomhus och att sannolikheten för BLEVE är mycket låg, bedöms riskbidraget i området vara ytterst begränsat. Att aktuellt kontorshus uppförs med riskreducerande åtgärder har en stor inverkan på riskscenarier som härstammar från både E6 och Västkustbanan. Åtgärderna i närmiljön (skärm/mur) samt de åtgärder som direkt läggs på den enskilda fastigheten (fasad och ventilationsutformning) kan reducera eller eliminera dödsfall på grund av exponering av värmestrålning och spridning och intrång av giftig gas. Muren som återfinns precis utmed väg E6 upptar vid en eventuell explosion en del av det infallande trycket. Detta skall jämföras med att i FÖP 99 medges tät kontorsbebyggelse från 30 respektive 50 meter från farligt godsleder utan krav på riskreducerande åtgärder. Godsmängderna (MSB 2006) på transportlederna E6/E20 och Västkustbanan som återfinns vid det planerade kontorshuset är lägre än de godsmängder som ansattes som indata vid beräkning av sannolikhet för olycka med transport av farligt gods i Göteborg vid framtagande av riktlinjerna FÖP 99. Detta har en positiv inverkan på risknivån för det aktuella området. Sett till mängden transporterat farligt gods på vägsträckan förbi området visar statistik en avtagande mängd farligt gods (50 % mer farligt gods transporterades för 10 år sedan) vilket är resultatet av en medveten satsning från berörda aktörer i branschen. Med minskande antal transporter är det logiskt att antalet olyckor som omfattar farligt gods också minskar. Att stödja sig på FÖP 99 i avseende sannolikheten för olycka med farligt gods kan därför antas vara på den säkra

22 22 (23) sidan. Dessutom finns en säkerställd trend som visar en minskande trafikolycksfrekvens med allvarliga konsekvenser, vilket ytterligare stödjer nyttjandet av FÖP 99 som utgångspunkt. Vidare torde teknikutveckling leda till minskad olycksfrekvens då modernare fordon kontinuerligt utrustas med teknik som ska minska risken för olyckor. Exempel på detta är instrument som motverkar risken att fordonet lämnar sin vägbana, framförande av fordon då föraren är onykter, bättre däckegenskaper som minskar risken för vattenplaning och flera andra åtgärder. Planerade skyddsavstånd för kontorshuset är 59 meter från väg E6/E20 och 96 meter från Västkustbanan. Mellan planerat kontorshus och väg E6/E20 finns separerande åtgärd i dagsläget, en ca 220 meter lång bullerskärm på betongfundament. Denna övergår sedan i en ca 3 meter hög stenmur. Detta utgör ett visst skydd mot explosioner och värmestrålning. Skyddet förhindrar även avrinning av brandfarliga vätskor mot området. I närheten av planerat kontorshus, ca 2 km norrut återfinns ett referensobjekt (kontorshus) och utredningar som tidigare utförts av ÅF. Dessa utredningar påvisar åtgärder som återges i denna kvalitativa utredning. Det kontorshuset är 16 våningar högt och kommer utgöra arbetsplats för cirka personer. ÅF lämnar följande uppslag till riskreducerande åtgärder som verkar skadedämpande i händelse av olycka. Byggnad förutsätts vara utförd av bärande betongkonstruktion samt med övriga byggnadsdelar i brandtåligt material som obrännbar fasad, obrännbar isolering m.m. Byggnaderna förväntas därmed stå emot viss påverkan från explosioner, värmestrålning etc. Entré och utrymningsvägar bör i första hand mynna bort från E6/E20 samt Västkustbanan, där en skyddande miljö kan erhållas. Kontorshuset skall utföras med mekanisk till- och frånluftssystem. Passiv tilluft via don i fasad accepteras ej. Ventilationssystemet för byggnaden utformas så att friskluftsintag ej placeras mot E6/E20 och Västkustbanan. Det skall även finnas möjlighet till att manuellt stänga av ventilationssystemet via miljöbrytare som placeras centralt i huset. Dessa åtgärder minskar risken för intrång och spridning av giftig gas i byggnaden. Separerande åtgärd mellan planerat kontorshus och väg E6/E20 existerar idag i form av bullerskärm med betongfundament som övergår i en ca 3 meter hög stenmur. Denna utgör ett visst skydd mot explosioner och värmestrålning. Detta skydd förutsätts existera även i framtiden. De riskreducerande åtgärder som föreslås i denna utredning bör hanteras som planbestämmelser. Detta för att planerat objekt återfinns på ett relativt kort avstånd från riskkällan väg E6/E20 samt att identifierade risker ej värderats kvantitativt.

23 23 (23) Referenser [1] Länsstyrelserna Skåne län, Stockholms län, Västra Götalands län, Riskhantering i detaljplaneprocessen, september 2006 [2] Riktlinjer för riskhänsyn i samhällsplaneringen, Länsstyrelsen i Skåne län, rapport 2007:06. [3] SRV, Kartläggning av farligt gods transporter, 2006/1998/1996 ( [4] Trafikverket, [5] Vådautsläpp av brandfarliga och giftiga gaser och vätskor, metoder för bedömning av risker, andra reviderade och utökade upplagan; Stellan Fischer et al., Försvarets Forskningsanstalt (FOA) 1998 [6] Purdy, G., Risk analysis of the transportation of dangerous goods by road and rail, Elsivier Science Publishers B.V., Amsterdam, 1993 [7] Farligt gods riskbedömning vid transport. Handbok för riskbedömning av transporter med farligt gods på väg eller järnväg, Räddningsverket [8] Planbeskrivning, Mölndals centrum, kontor öster om Nygatan(del av fastigheten Åby 1:84 m.fl.) [9] Situationsplaner, Mölndals centrum, Mölndals stad [10] kartor Mölndals centrum, [11] Översiktsplan Göteborg, Fördjupad översiktsplan för sektorn transporter med farligt gods, Göteborgs stad 1997, antagen [12] Trafikverket, Klickbara kartor, [13] ÅF-Infrastructure AB, Kallebäck 2:5, Göteborgs kommun, Riskutredning farligt gods (2012) [14] ÅF-Infrastructure AB, Utbyggnad av handelsområde Kållered Köpstad, Mölndals Stad (2012) [15] Trafikanalys, Lastbilstrafik 2010 Swedish national and international road goods transport 2010, Stockholm 2011