Delårsrapport 08 år 2015

Transkript

1 BESLUTSUNDERLAG 1/1 Ledningsstaben Per Brag Dnr: RS Regionstyrelsen Delårsrapport 08 år 2015 Delårsrapport är det sammanfattande namnet på verksamhetsuppföljning, delårsbokslut och helårsbedömning. Delårsrapport 08 innehåller uppföljning av regionstyrelsens, hälso- och sjukvårdsnämndens, trafik- och samhällsplaneringsnämndens, regionutvecklingsnämndens och regiondirektörens verksamhetsplan, samt en ekonomisk helårsbedömning. För att inbromsa regionens kostnadsutveckling i syfte att uppnå ekonomi i balans 2017, kommer regionstyrelsen i ett separat ärende fatta beslut om åtgärdsprogram för inbromsning av kostnadsutvecklingen med ett långsiktigt ansvarstagande. Regionstyrelsen föreslås BESLUTA a t t godkänna redovisad delårsrapport inklusive ekonomisk helårsbedömning för regionen som helhet, a t t godkänna omfördelningar m.m. enligt bilaga 11. Mats Uddin Tf regiondirektör Josefin Bjäresten Tf ekonomidirektör Dokument: Delårsrapport 08 regionstyrelsen 2015 (januari - augusti)

2 Delårsrapport 08 Regionstyrelsen 2015 Januari augusti Datum: Diarienummer: RS

3 Innehållsförteckning Läsanvisningar... 2 Sammanfattning... 3 I korthet... 5 Medborgarperspektivet (RS, HSN, TSN) Nyckelindikatorer medborgarperspektivet Processperspektivet (RS, HSN, TSN) Nyckelindikatorer processperspektivet Medarbetarperspektivet (RS) Nyckelindikatorer medarbetarperspektivet Ekonomiperspektivet (RS, HSN, TSN) Nyckelindikatorer ekonomiperspektivet Samhällsplanering (TSN) Regional utveckling (RUN) Bilagor 1. Sammanställning av resultatmått 2. Väntande vid månadsskiftet per centrum i jämförelse med avtalade mål 3. Tillgänglighet Faktiska väntetider per centrum 4. Tillgänglighet per specialitet Patienter som tagits emot inom 60 dagar på besök och behandling 5. Basfakta processperspektivet 6. Basfakta medarbetarperspektivet 7. Resultat och eget kapital per nämnd/enhet 8. Kostnadsutveckling lön 9. Kostnadsutveckling läkemedel 10. Intäkts- kostnadsutveckling 11. Omfördelningar mm 12. Resultaträkning, kassaflödesanalys och balansräkning sammanställd redovisning 1

4 Läsanvisningar I och med bildandet av Region Östergötland den 1 januari 2015 fick Landstinget i Östergötland det regionala utvecklingsansvaret. Genom sitt ansvar för regionala uppgifter genomför regionen åtgärder inom områden som samhällsbyggnad, kompetensförsörjning, företagande, besöksnäring, kultur, folkbildning och folkhälsa. Dessa nya ansvarsområden är inte inarbetade i regionens styrkortsstruktur Av denna anledning följer delar av trafik- och samhällsplaneringsnämndens (TSN) och hela regionutvecklingsnämndens (RUN) redovisning i år inte regionens struktur med de fyra perspektiven. Redovisning av samhällsplanering och regional utveckling finns därför sammanfattade i denna rapport efter rapporteringen som utgår från regionens styrkortsstruktur. Mer detaljerad rapportering av RUN:s och TSN:s ansvarsområden finns i respektive nämnds delårsrapporter. Bedömning av måluppfyllelse Bedömningen av måluppfyllelsen för ett strategiskt mål eller en framgångsfaktor är en samlad bedömning. Utfallen för enskilda nyckelindikatorer och resultatmått får därmed nödvändigtvis inte avgörande betydelse i bedömning av måluppfyllelse, utan även genomförda och påbörjade insatser påverkar bedömningen. Insatser som påverkar måluppfyllelsen finns redovisade i rapporten. Samtliga strategiska mål, framgångsfaktorer, nyckelindikatorer och resultatmått som finns i regiondirektörens verksamhetsplan finns med i denna delårsrapport. Alla strategiska mål, framgångsfaktorer, nyckelindikatorer och resultatmått är dock i enlighet med regiondirektörens verksamhetsplan inte uppföljda i denna delårsrapport. I vissa fall har mätning eller bedömning av måluppfyllelse inte heller varit möjligt i alla avseenden enligt regionsdirektörens verksamhetsplan, exempelvis om det har inträffat problem med datafångst av underlag. Bedömning av måluppfyllese har skett enligt nedan: Strategiska mål Framgångsfaktorer Tillfredställande måluppfyllelse Inte helt tillfredställande måluppfyllelse Otillfredsställande måluppfyllelse Inte möjligt att värdera Nyckelindikatorer Resultatmått Målet är uppfyllt Målet är inte uppfyllt, men utveckling sker/resultat har förbättrats Målet är inte uppfyllt, ingen utveckling har skett/resultat har Uppgift/underlag saknas 2

5 Sammanfattning Tillgänglighet specialiserad vård exkl. psykiatri Målvärdet för tillgänglighet, faktiska väntetider för besök under 2015, är att 85 % av patienterna ska få komma på besök inom 60 dagar. Motsvarande målvärde för genomförda behandlingar är 80 %. Tillgängligheten för besök inom specialiserad vård exklusive psykiatri, är i juli 83 % vilket är samma nivå som motsvarande månad föregående år. Tillgänglighet till behandling ligger 5 procentenheter högre än föregående år och uppgår nu till 88 %. Process Tillgänglighet primärvård Målvärdet för tillgänglighet till besök inom 7 dagar i primärvården är 95 %. Mätningar sker kvartalsvis. Under andra kvartalet 2015 klarade 18 av 43 vårdcentraler tillgänglighetsmålen på 95 % eller mer, vilket är ett något försämrat resultat jämfört med föregående kvartal. Vårdcentralen med lägst tillgänglighet hade måluppfyllelse på 66 %. Tillgänglighet akutmottagningar Målvärdet för att få träffa en läkare inom en timma och för att lämna akuten inom fyra timmar är 80 %. Tillgängligheten i akutvårdsflödet har förbättrats något efter april då årets lägsta värden uppmättes men målen uppnåddes inte heller i augusti. Sammantaget fick 50 % av patienterna träffa läkaren inom en timma och 67 % av patienterna kunde lämna akuten inom fyra timmar på länets akutmottagningar. 3

6 Process Medarbetare Ekonomi Produktion (ackumulerat) Sjukvårdsproduktionen uttryckt i antal slutenvårdtillfällen samt sjukvårdande behandlingar minskar i jämförelse med samma period föregående år. Läkarbesöken ökar i jämförelse med föregående år. DRG-vikten för öppenvård har ökat något samtidigt som den minskat för slutenvården jämfört med föregående år. Vårdtiden och medelvårdtiden har ökat i jämförelse med föregående år. Antal anställda i heltidsmått I augusti var antalet anställda omräknat i heltidsmått Det innebär att antalet anställda har ökat med 400 heltidstjänster sedan december. En del av ökningen förklaras av verksamhetsövergång i samband med regionbildningen (ca 60 anställda). Köp från bemanningsföretag (exkl. administrativa tjänster) har ökat under årets första åtta månader med 49,3 % jämfört med samma period Lönekostnadsutveckling Lönekostnaden förväntas öka med 5,8 procent för helåret. Lönekostnadsutvecklingen är till och med augusti 5,5 % jämfört med motsvarande period föregående år (justerat för jämförelsestörande poster). Kostnadsutvecklingen var hög även år Ur ett ekonomiskt perspektiv är kostnadsökningen för hög i förhållande till regionens ekonomiska förutsättningar. Kostnader för köp från bemanningsföretag fortsätter att öka. 7% 6% 5% 4% 3% 2% 1% 0% Total Index 2014: 2,75% uppräkning Index 2015: 2,8% uppräkning 4

7 Produktivitet - kostnad per DRGpoäng (rullande 12-månadersvärde) Produktionen sett till DRG-poäng har ökat sedan 2011 men ökningen har inte motsvarat kostnadsökningen. Detta innebär en produktivitetsförsämring. Region Östergötlands samlade resultat Det samlade resultatet för regionen förväntas vid årets slut uppgå till 285 miljoner kronor, vilket är 50 miljoner kronor bättre än budget. Resultatet till och med augusti är 616 miljoner kronor. Det starka ekonomiska resultatet beror på erhållna engångsersättningar och reserveringar. Avkastningen på placerade medel är lägre än 2014 och det finns en oro på den finansiella marknaden. Även om regionens samlade resultat är positivt så finns underliggande problem i form av en betydande obalans inom de sjukvårdande produktionsenheterna. Ackumulerat månadsresultat för sjukvårdande verksamhet Sjukvården visar efter augusti ett resultat på minus 127 miljoner kronor, (minus 78 miljoner 2014). Helårsbedömningen för de sjukvårdande enheterna är minus 269 miljoner kronor, vilket är en försämring med 98 miljoner kronor i jämförelse med godkänd budget. Flera planerade åtgärder har inte kunnat realiseras eller får effekt först Samtidigt arbetar enheterna med nya åtgärder och handlingsplaner. Ett regionövergripande åtgärdsprogram har tagits fram för att bromsa kostnadsutvecklingen men med ett långsiktigt ansvarstagande. I korthet Ekonomi Budget Helårsbedömning 08 Jan Feb Mars Apr Maj Jun Jul Aug Sept Okt Nov Dec Budget Helårsbedömning 08 Trend baserad på års resultat Jan Feb Mars Apr Maj Jun Jul Aug Sept Okt Nov Dec Regionala utvecklingen Under årets första åtta månader har arbetet med den regionala utvecklingen riktats på att kommunicera den nya organisationen och det nya kraftfullare regionala ledarskapet till lokala, regionala och nationella intressenter. Samrådsstrukturen med länets kommuner har skapats och samtliga samråd har träffats vid två tillfällen hittills. Regionen har fått finansiering för projekt 5

8 genom Regionfonden som syftar till att öka tillväxt för regionens företag. Implementering för strategi för Smart Specialisering för Östergötland pågår och ger förbättrade förutsättningar för att fokusera på insatser som stärker Östergötland i ett nationellt och internationellt perspektiv. En ny samlad internationell strategi är framtagen och beslut om viljeinriktning ska tas i september. Ett utkast på ny kulturplan för Östergötland för kommande tre år har arbetats fram och kommer att beslutas under oktober. Arbetet inom regionala fysiska planeringen har kommit igång i form av strukturbildsarbetet och projektet om Den Attraktiva Regionen (DAR). Utvecklingsplanen för skärskården är ute på samråd. Projektet #jagmed riktas till att fånga upp unga som inte har lyckats med sina studier. Regionens är numera med i internationella folkhälsonätverket Healthy Cities. Medborgarperspektivet Mycket arbete riktas för att få till ökad fokus för sjukdomsförebyggande arbete inom vården, samt fortsatt fokus på hälsofrämjande förhållningssätt. Projekt som Tobaksfri duo och ViSit- viktiga supportrar i träning riktar sig genom samarbete med andra samverkanspartners, som skolor och idrottsklubbar, att nå ut med sjukdomsförebyggande budskap till målgrupper som annars kan vara svåra för vården att nå till. Vården dokumenterar i ökad omfattning vårdsökandes levnadsvanor i journalsystemet, vilket tyder på att levnadsvanor är allt oftare med i diskussionen mellan patienter och vårdpersonal. Tandvården har en viktig roll i att kunna nå ut med hälsofrämjanden budskap till målgrupper som annars är friska och därmed inte för övrigt kommer i kontakt med vården. Medborgarnas tillgänglighet till hälso- och sjukvården är fortsatt relativt god, även om variationer förekommer mellan verksamhetsområden i regionen. Akutmottagningar har fortsatta svårigheter att närma sig måluppfyllelse och patienternas väntetid på länets akuter är fortsatt relativt ofta längre än målet. Primärvårdens tillgänglighet uppvisar en negativ trend avseende både tillgänglighet till läkarbesök och telefontillgänglighet. Trycket på 1177 sjukvårdrådgivning via telefon är fortsatt hög och en stor andel av samtal besvaras efter längre tid än målen. Tillgänglighet till specialistvården är fortsatt relativ stabil. Köerna till psykiatrin har minskat under längre tid, men andel patienter som väntar på utredning och behandling är relativ hög. Tandvårdens tillgänglighet är god. Systematiskt arbete pågår inom vården att jämföra resultat med andra i syfte att garantera att patienterna får jämlik vård. En mycket stor andel av vårdens enheter arbetar med värdegrund och vid behov handlingsplaner för att förstärka vårdens jämlikhet. Numera erbjuder alla kliniker där cancerpatienter vårdas särskilda kontaktsjuksköterskor, samtidigt som vårdplaner används i stort sätt hos alla kliniker. För att öka medborgarnas möjligheter att åka kollektivt pågår arbeten att förbättra och utveckla nya informationskanaler. System utvecklas för att förbättra och förenkla planering av resor, samt kö av biljett, likaså som att kunna ge kunderna nödvändig information även under och efter genomförd resa. Allt flera kunder har registrerat sig på Östgötatrafikens hemsida. Ett system för realtidsinformation om tillståndet i trafiken förbättras under året. Resandet med kollektivtrafik har ökat i länet, framför allt på Östgötapendel och i de tre stora städerna. Däremot har resandet med landsbyggstrafiken minskat framför allt i södra samt mellersta Östergötland. Trafikens regularitet och punktlighet är på mycket hög nivå. Processperspektivet Arbetet att minska vårdrelaterade infektionen och undvikbara vårdskador är prioriterad i regionen. Det pågår en rad förbättringsarbeten för att minska förekomsten av vårdrelaterade infektioner som exempelvis att minska användningen av kvarliggande urinkatetrar och centralvenösa infarter. Utredningsenheter för patienter med allvarliga sjukdomar har nu etablerats i alla länsdelar. Redan nu har enheterna uppnått goda resultat och de uppsatta målen för snabba utredningar uppnås. Motsvarande har utredningstider för patienter med cancersjukdomar förbättrats under de senaste månaderna, samt att nästan samtliga patienter får påbörja sin cancerbehandling inom onkologin i enlighet med de uppsatta målen. Väntetiderna för patologin är fortsatt skiftande och framför allt är väntetiden för PAD svar inom hud för närvarande för lång. Samtliga sjukhusen i länet har en ansträngt vårdplatssituation och sammantaget har 2,5 procent färre vårdplatser varit öppna under årets åtta månader, än under motsvarande period förra året. Den 6

9 största orsaken till detta är att flera enheter upplever en kraftig brist på sjuksköterskor som tvingar till stängning av vårdplatser. Emellertid som flera kliniker tvingas dra ner vårdplatser så finns kliniker som istället har haft möjligheten att ha flera öppet än tidigare, vilket är ett resultat av att bemanningen är inte jämt fördelad mellan klinikerna. När antalet vårdplatser minskar, leder det till att även färre patienter blir behandlade. Vården har haft 2,7 procent färre patienter aktuella för vårdplatser under årets åtta första månader än under samma tid föregående år. Ytterligare problem i vårdplats situationen är att allt fler patienter bli utlokaliserade till vårdavdelningar där de inte skulle ha vårdats, vilket medför risker för patientsäkerheten. Flera arbeten pågår för att försöka förbättra beläggningssituationen, som att öka attraktiviteten för att främja rekrytering av medarbetare, effektivisering av interna vårdprocesser, effektivisering av samordnad vårdplanering med kommunerna och uppföljning och omhändertagande av patienter med komplexa vårdbehov efter slutenvård. Antalet återinläggningar har minskat något i regionen och projektet trygg utskrivning och uppföljning kommer att hålla fokus i att minska oplanerade återinläggningar, vilket då också leder till minskat behov av vårdplatser. Det pågår en strukturering av organisationen för att hantera hälso- och sjukvårdens forskningsfrågor på ett mer ändamålsenligt sätt inom regionen. En ny ledningsstruktur presenteras i det nya RAFLavtalet (Regionalt avtal om läkarutbildning och forskning) för att möta nya krav från nationella ALF-avtalet. En ny ledningsgrupp för universitetssjukvårdens forskning, utveckling och utbildning kommer att etableras mellan regionen och Linköpings universitet. Forskningschefer kommer att introduceras på varje produktionsenheters staber. Miljöarbetet på produktionsenheterna riktas till att allt fler enheter har påbörjat implanteringen av Vårda miljön. Kontaktpersoner finns nu på varje produktionsenhetens stab med ansvar för miljöfrågorna. Arbetet med det nya kollektivtrafiksystemet pågår och utgår bland annat från resultaten i resevaneundersökningen. För att kunna erbjuda möjligheter för stråken där resandeunderlaget inte är fullt så stort, kommer ett koncept för anropsstyrd trafik att införas från och med juni För att uppnå god kostandseffektivitetet i kollektivtrafikens linjer har Östgötatrafiken gjort en översyn som ledde till ett förslag om avveckling av en del av kostnadsineffektiv trafik. Förslaget godkändes som en del av trafikbeställning inför kommande verksamhetsår. Medarbetarperspektivet Vid månadsskiftet mars/april genomfördes den årliga medarbetarenkäten. Utifrån resultatet upprättas aktivitetsplaner med syfte att behålla goda resultat eller utveckla områden som bidrar till en hälsofrämjande arbetsplats. Det totala indexet för Region Östergötland var 75 på en skala Resultatet avseende arbetsplatsen visar ett resultat i nivå med andra landsting/regioner men är lägre än det målvärde som satts inom Region Östergötland. Årets resultat för andelen medarbetare som efterfrågar återkoppling visar en ökning jämfört med förra året från 63 till 66. Samtidigt är medarbetarnas upplevelse att närmaste chef ger återkoppling på prestation något lägre än föregående år. En jämförelse med tidigare års resultat av index för goda lärmiljöer visar på en positiv utveckling. För att ytterligare utveckla goda lärmiljöer har regionen infört ett kvalitetssäkrat kliniskt introduktionsprogram riktat till nyexaminerade sjuksköterskor. Vid utgången av augusti månad var antalet anställda omräknat i heltidsmått Sedan årsskiftet har antalet anställda ökat med 400 heltidstjänster. Det är framförallt yrkesgrupperna undersköterskor (övrig vårdpersonal), läkare och administrativ personal som har ökat mest, men även en viss ökning inom grupperna sjusköterskor och medicinteknisk personal kan konstateras. Trots ökningen av antalet anställda har regionen stora utmaningar när det gäller kompetensförsörjning. Inom flera enheter har man under våren och sommaren tvingats dra ner på antalet vårdplatser som följd av svårigheter att rekrytera till enheter med verksamhet dygnet runt. Detta får också konsekvenser i form av fortsatt stigande kostnader för bemanningsföretag. Den kraftiga kostnadsutvecklingen för bemanningsföretag har föranlett att en strategi för att begränsa beroendet av bemanningsföretag har arbetats fram. 7

10 Insatser genomförs för att underlätta kompetensförsörjningen som exempelvis breddinförandet av IT-stödet Kompetensportalen. Syftet är att ge ett stöd för en långsiktig kompetensstyrning. En annan insats är utbildningstjänster för att trygga kompetensförsörjningen av specialistutbildade sjuksköterskor. Utbildningstjänster kommer att inrättas från och med I rådande situation blir det strategiska arbetet med att förmedla en positiv bild av regionen som arbetsgivare mycket viktigt. I samband med regionbildningen initierades ett arbete för att ta fram en ny kommunikationsplattform för Region Östergötland som attraktiv arbetsgivare. Resultatet i medarbetaruppföljningen visar en jämn positiv utveckling av medarbetarnas upplevelse av regionen som attraktiv arbetsgivare. Särskilt positiva är yngre medarbetare under 30 år. I jämförelse med övriga regioner/landsting ligger Region Östergötland väl till. Ekonomiperspektivet Region Östergötlands totala resultat till och med augusti är 616 miljoner kronor. Det positiva resultatet beror på erhållna engångsersättningar och att reserverade medel ännu inte nyttjats. Helårsbedömningen visar ett resultat vid årets slut på 285 miljoner kronor, vilket är 50 miljoner kronor bättre än budgeterat resultat. Förbättringen förklaras av en extraordinär intäkt i samband med försäljning av Hjälpmedelscentrum. Mot bakgrund av de svängningar som nu sker på den på den finansiella marknaden finns det en stor osäkerhet i hur de finansiella intäkterna kommer att påverka regionens resultat. I helårsbedömningen har det finansiella nettot värderats i nivå med budget. Produktionsenheterna visar sammantaget ett resultat i obalans. Helårsbedömningen är minus 217 miljoner kronor. De sjukvårdande produktionsenheterna har lämnat en helårsbedömning på minus 269 miljoner kronor. Följande sjukvårdande enheter bedömer ett resultat vid årets slut som är sämre än godkänd budget: Närsjukvården i centrala Östergötland - 15 miljoner kronor Närsjukvården i Östra Östergötland - 30 miljoner kronor Hjärt- och medicincentrum - 48 miljoner kronor Sinnescentrum - 60 miljoner kronor Den ekonomiska utvecklingen är allvarlig. Efter april månad lämnade de sjukvårdande enheterna en helårsbedömning som var minus 206 miljoner kronor. Helårsbedömningarna för Hjärt- och medicincentrum, Närsjukvården i östra Östergötland samt Sinnescentrum godkändes inte och dessa produktionsenheter fick i uppdrag att i samband med delårsrapporten efter augusti redovisa åtgärder för att nå godkänd nivå på minus 170 miljoner kronor. Av delårsrapporterna efter augusti framgår att flera åtgärder inte har kunnat realiseras eller får effekt först Samtidigt har ekonomin förvärrats av nytillkomna kostnader, främst kopplat till rekryteringsproblem av sjuksköterskor till dygnet runt verksamhet. Sjuksköterskebristen har medfört kostsamma åtgärder som fler hyrsjuksköterskor, tillägg och stängda vårdplatser. Enheterna arbetar fortsatt med handlingsplaner och har vidtagit nya åtgärder för att få en ekonomi i balans. Det försämrade resultatet för de sjukvårdande enheterna möts av ett positivt resultat för nämnderna samt högre statsbidrag och reserverade medel. Nettokostnadsutvecklingen förväntas bli 6,3 procent för helåret, 6,4 procent rensat för jämförelsestörande poster. En jämförelse med övriga landsting/regioner visar att region Östergötlands nettokostnad även i år ökar mer än för riket som helhet. För samtliga landsting/regioner är den genomsnittliga nettokostnadsutvecklingen 5,4 procent efter augusti. Den höga nettokostnadsutvecklingen i regionen förklaras främst av ökade kostnader för löner, läkemedel och köpta bemanningstjänster. Den höga kostnadsutvecklingen och obalansen inom sjukvården är allvarlig. Regionstyrelsen fattar i samband med delårsrapport 08 beslut om att genomföra ett åtgärdsprogram för att bromsa kostnadsutvecklingen men med ett långsiktigt ansvarstagande. I programmet finns både övergripande kostnadsreduceringar och satsningar för att komma tillrätta med sjuksköterskebristen. Programmet innehåller även ett ekonomiskt tillskott. Åtgärdsprogrammet omsluter 270 miljoner kronor. 8

11 Regionens långsiktiga finansiella mål för att uppnå en långsiktig hållbar ekonomi är att årets resultat uppgår till 2 procent av skatter och generella statsbidrag. För helåret bedöms resultatet motsvara 2,4 procent. Samtidigt bedöms det egna kapitalet vara 325 miljoner kronor vid årets slut. Om det budgeterade resultat som anges i treårsbudgeten för åren uppnås innebär det att regionen beräknas ha ett positivt resultat på över 500 miljoner kronor vid utgången av

12 Medborgarperspektivet (RS, HSN, TSN) Strategiska mål Resultat Framgångsfaktorer Resultat En region som främjar livskvalitet, bygger relationer Regional utveckling ska bidra till en hållbar välfärd Bra och jämlik hälsa Hög tillgänglighet till hälsooch sjukvården Trygg och likvärdig vård Stort förtroende för hälso- och sjukvården Delaktiga och nöjda patienter En konkurrenskraftig kollektivtrafik som knyter ihop regionens olika delar och stärker handlingsförmågan Aktivt arbete för att utveckla vårdens hälsofrämjande förhållningssätt Aktivt sjukdomsförebyggande arbete God tillgänglighet till akut 0mhändertagande God tillgänglighet till första linjens vård God tillgänglighet till somatiskt specialiserad vård God tillgänglighet till psykiatrisk specialistvård Aktivt arbete för att säkerställa en jämlik vård Systematiskt arbete för att förbättra omhändertagandet av cancerpatienter Förtroendeskapande insatser Patientfokuserad hälso- och sjukvård Olika möjligheter att komma i kontakt med vården Fler och bättre resmöjligheter mellan länets städer och större orter Bättre regularitet och punktlighet Fler fordon och hållplatser ska vara tillgängliga för alla 10

13 Regional utveckling ska bidra till en hållbar välfärd En region som främjar livskvalitet, bygger relationer och stärker handlingsförmågan Sedan 1 januari 2015 har Region Östergötland tagit över det statliga regionala tillväxtansvaret från Regionförbundet Östsam och även delvis från Länsstyrelsen i Östergötland. I samband med detta lyftes all verksamhet från Regionförbundet Östsam över till Region Östergötland. Ansvar för den regionala utvecklingen innebär ett samlat ansvar för den regionala tillväxten inom kompetensförsörjning och företagande, kultur och kreativitet samt infrastruktur och samhällsplanering. Därutöver ingår ledning av det regionala internationella samverkansarbetet med främst andra EU-länder. Syftet med sammanslagningen till en gemensam direktvald politisk styrning är att med starkare kraft samla länets gemensamma resurser och förmera insatser genom nya, starkare strukturer och ett tydligare mandat. Under årets första åtta månader har arbetet med den regionala utvecklingen riktats på att kommunicera den nya organisationen och det nya kraftfullare regionala ledarskapet till lokala, regionala och nationella intressenter, samt att arbeta på att utveckla de verksamheter som sedan tidigare bedrivits genom regionförbundet. Nya initiativ till arenor inom regional utveckling har tagits, ett exempel på detta är det nya regionala tillväxt- och innovationsrådet under ledning av regionala utvecklingsnämndens presidium. Budskapet har formulerats och förmedlats i alla sammanhang där möjlighet har getts, att Östergötland är ett starkt och attraktivt län. Den regionala samrådsstrukturen för Region Östergötland och länets 13 kommuner har startats upp och samtliga samråd har träffats vid två tillfällen under perioden. Regionen medverkade i Almedalen tillsammans med Östsvenska Handelskammaren och Linköpings och Norrköpings kommuner, med fokus på bland annat regional utveckling och det regionala ledarskapet. Utvärdering av resultatet kommer ske under hösten. Under sommaren har regionen fått bifall på ett flertal av de ansökta projekt genom Regionalfonden som syftar till ökad tillväxt för regionens företag. Ett viktigt projekt är #jagmed där unga som riskerar att inte lyckas med sina studier ska fångas upp. Det är ett projekt som omfattar fem län och 40 kommuner med Region Östergötland som huvudprojektägare. Samtidigt pågår arbetet med att implementera den strategi för Smart Specialisering för Östergötland som antagits under Strategin ger förbättrade förutsättningar för att fokusera på insatser som stärker Östergötland i ett nationellt och internationellt perspektiv. Strategin kan skapa förutsättningar för att inom ramen för satsningarna leda till att attraktiva samarbetspartner hittas bland företag, offentliga aktörer och akademi. Förutsättningar för att kulturen ska utvecklas som en dynamisk kraft i samhället är att det finns strukturer i hela regionen för medborgarna att ta del av kultur, samt att kulturutövare kan ägna sig åt eget skapande, såväl professionellt som på amatörnivå. Som redskap i detta arbete har ett utkast på ny Kulturplan för Östergötland arbetats fram i bred samverkan med många intressenter. Planen har varit ute på remiss under sommaren, den har beretts i sakområdessamrådet för kultur och kreativitet och beslut om dess fastställande tas under oktober. Framstegen inom regional fysisk planering handlar om att strukturbildsarbetet nu kommit igång och även det så kallade DAR-projektet (Den Attraktiva Regionen). Leveranserna inom området analys och statistik har varit goda, men kommer under året utvecklas ytterligare. Inom infrastruktur och kommunikation följer arbetet planeringen och ett närmare samarbete med Östgötatrafiken har inletts. Landsbygdsområdet har tagit ett tydligt steg framåt genom den utvecklingsplan för skärgården som utarbetats under våren och nu är ute på samråd. Att vara aktiva på den internationella plattformen är en viktig del i det regionala utvecklingsperspektivet. I april beslutade regionstyrelsen att en ny, samlad, internationell strategi för Region Östergötland skulle tas fram. Strategin ska vara ett verktyg för det fortsatta arbetet med den internationella plattformen inom såväl hälso- och sjukvård som regional utveckling. En översyn 11

14 av Region Östergötlands internationella arbete är genomförd och beslut om viljeinriktning ska tas i september. Under våren beslutade regionen om att gå med i det internationella folkhälsonätverket Healthy Cities. Bra och jämlik hälsa Aktivt arbete för att utveckla vårdens hälsofrämjande förhållningssätt Tilltro till den egna förmågan är grundläggande för att kunna vara delaktig i sin vård och för att uppnå mer jämlika resultat av vård och omsorg. Bemötande som stärker individens psykosociala resurser, såsom socialt stöd och tilltro till egen förmåga, bidrar till bättre livskvalitet med fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande. Genom sin effekt på kroppens centrala skyddsmekanismer har psykosociala resurser också stor betydelse för motståndskraft och sjukdomen prognos. Ett bemötande utifrån ett hälsofrämjande förhållningssätt som stärker individens psykosociala resurser är därför viktigt i omsorg och hälso- och sjukvård, och är särskilt viktigt för personer som har svaga psykosociala resurser. Det hälsofrämjande bemötandet fokuserar på personens enskilda situation och är en del av det som kallas personcentrerad vård. Andra delar i en hälsofrämjande vårdorganisation som även ingår i personcentrerad vård är hälso- och sjukvårdens förmåga att inspirera professionerna till teamarbete så att de skapar samsyn kring varje enskild person. Pågående aktiviteterför att vidareutveckla ett hälsofrämjande förhållningssätt är: Fortsatt möjlighet till webbutbildning och filmer för Hälsofrämjande förhållningssätt Ett samarbete med Nätverket Hälsofrämjande hälso- och sjukvård för utveckling av webbutbildningen har inletts och syftet är att ska filmer som synliggör det korta hälsofrämjande samtalet. Implementering av HBTQ-diplomeringsutbildning i kompetensportalen Pågående arbete med individuella vårdplaner Kontinuerligt arbete med värdegrund på arbetsplatsen Diskussion i hälso- och sjukvårdens ledningsgrupp och hälsorådet kring hälsofrämjande förhållningssätt och personcentrerad vård Framstegen i arbetet för att utveckla vårdens hälsofrämjande förhållningssätt mäts genom att produktionsenheterna rapporterar hur många av deras enheter som arbetar med ett hälsofrämjande förhållningssätt. Total uppger 85 procent av verksamheterna att de använder patientrapporterade mått både vad gäller upplevelser av den egna hälsan, livskvalitet och sjukdom och hälso- och sjukvårdens bemötande, vård och behandling för att vidta åtgärder som syftar till att förbättra vården och/eller förbättra patienternas hälsa. Av regionens verksamhetsenheter uppger 34 procent att de har en plan för kontinuerlig utbildning i det hälsofrämjande förhållningssättet. Aktivt sjukdomsförebyggande arbete I Sverige går procent av hälso- och sjukvårdsresurserna till vård och behandling av kroniska sjukdomar. Nästan varannan vuxen svensk har minst en kronisk sjukdom och bland dem under 20 år har var femte en kronisk sjukdom. Enligt Världshälsoorganisationen orsakar ohälsosamma levnadsvanor 80 procent av alla hjärtsjukdomar och stroke, liksom 30 procent av all cancer. Förbyggande insatser som stöttar goda levnadsvanor kan förebygga, eller förbättra, 90 procent av sjukligheten i kroniska sjukdomar. Det finns i dag god evidens för vilka metoder som bäst lämpar sig för preventivt arbete inom hälso- och sjukvården. Enligt Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder är råd och stöd grundbultar i behandlingen. Exempelvis kan hjälp från välutbildade team av rökavvänjare, med stöd av läkemedel, leda till att procent av hjälpsökande rökare är rökfria ett år senare. Inom Region Östergötland finns det drygt

15 tobaksavvänjare. Under hösten 2015/våren 2016 planeras en diplomeringsutbildning för att kvalitetssäkra tobaksavvänjarna. Dokumentation av levnadsvanor i Hälsobladet i Cosmic Hälsobladet är sedan april 2012 regionens dokumentationsmall för levnadsvanor i journalsystemet Cosmic. Hälsobladet bygger på socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebygganden metoder kring tobaksbruk, riskbruk av alkohol, otillräcklig fysisk aktivitet och ohälsosamma matvanor. I Hälsobladet dokumenteras patientens bruk av tobak, alkoholkonsumtion, nivån på fysisk aktivitet och matvanor. I mallen dokumenteras också åtgärder i form av rådgivningsnivå, ordination på tobaksavvänjning och fysisk aktivitet på recept (FaR). Ytterligare dokumenteras uppföljning av åtgärder. Frågor om levnadsvanor ska vara en naturlig del i anamnesen, det vill säga patientens sjukdomshistoria, när vårdgivare träffar patienten. Vårdgivaren ska ta upp den eller de levnadsvanor som är relevanta och viktiga för varje enskild patients hälsotillstånd. Ibland kan det dock finnas skäl att inte beröra frågan om levnadsvanor och därför ska vårdpersonalen alltid göra en enskild bedömning av när och hur frågorna ska ställas, så att det sker på bästa möjliga sätt och med lyhördhet för patientens förväntningar och värderingar. Att ställa frågorna är dock värdefullt i sig, och riktar patientens uppmärksamhet på att levnadsvanor är viktiga och har stor påverkan på hälsan. Verksamheternas resultat vittnar om att följsamheten till att dokumentera i Hälsobladet varierar. Det kan finnas flera orsaker till det. En orsak kan vara att Socialstyrelsens nationella riktlinjer kring sjukdomsförebyggande inte fullt ut är implementerade i verksamheterna. Det finns därmed förbättringsmöjligheter i form av exempelvis utbildningar. Flera insatser är planerade för att lyfta frågan, som exempelvis regionsövergripande strategi för fysisk aktivitet. Sammantaget ökar dock andelen unika besökande till vården som har en eller flera levnadsvanor dokumenterade, även om målet ännu inte uppnås. I årets första åtta månader hade 6,25 % av alla unika besökande till vården en eller flera levnadsvanor dokumenterade, vilket motsvarar individer. Den levnadsvana som dokumenteras mest är tobaksbruk. Tobaksfri duo Tobaksfri duo-projektet går nu in i genomförandefasen. Enheten för hälsoanalys har som ett komplement till Tobaksfri duo under våren handlett skolor i att identifiera styrkor och förbättringspotential för det tobakspreventiva arbetet på skolan. Sex skolor i länet är idag aktiva och samtliga skolor har erbjudits stöd och hjälp med information vid föräldramöten. Informationsbroschyrer har delats ut till samtliga skolor. Fysisk aktivitet på recept (FaR) Utredningen kring hur Region Östergötland ska arbeta för att främja fysisk aktivitet hos patienter och medborgare är genomförd. Verksamhetschefer och vårdenhetschefer inom primärvården och specialistvården har tillfrågats om synpunkter, erfarenheter och förbättringsförslag kring arbetet med FaR. Patienter som fått en FaR-ordination har telefonintervjuats och fokusgruppsintervjuer med FaR-samordnare har genomförts. Utifrån utredningen har en ny förenklad FaR-modell tagits fram. Den nya FaR-modellen är förenklad och bygger på ett bredare perspektiv genom att enbart begreppet aktivitet används. Det innebär att begreppen egen aktivitet och aktivitet hos aktivitetsarrangör utgår. När det utifrån patientens hälsosituation upplevs värdefullt och relevant tillfrågas patienten om fysisk aktivitet. De patienter som redan är regelbundet aktiva får positiv bekräftelse och lämnas utan ytterligare åtgärd. För de patienter som inte är aktiva erbjuds FaR med syfte att öka aktivitetsnivåen eller för att kunna behålla den nuvarande fysiska funktionsnivån. Val av aktivitet sker i en dialog mellan vårdgivare och patient, och patienten tar sedan eget ansvar för sin aktivitet. Rökfria hälso- och sjukvårdsmiljöer Som ett led i uppdraget att införa rökfria hälso- och sjukvårdsmiljöer uppdaterades i januari 2015 riktlinjen om tobaksfri hälso- och sjukvård. Satsningen handlar om att göra även utomhusmiljöerna rökfria för att minska skadeverkningarna med passiv rökning och bidra till bästa möjliga hälsa för 13

16 alla. Rökare kommer att hänvisas utanför hälso- och sjukvårdens område, rökkurerna kommer att plockas bort och rökstolparna flyttas till tomtgränserna. Medarbetare och patienter som önskar tobaksavvänjningsstöd ska erbjudas det. ViSit viktiga supportrar i träning Under våren 2015 planerades en livsstilsintervention för målgruppen fysiskt inaktiva och överviktiga män i åldrarna år på en arena utanför hälso- och sjukvården. De första grupperna ska startas under hösten. Bakgrund till satsningen är att fler män än kvinnor är överviktiga och feta. I Östergötland klassas 69 procent av männen i åldersgruppen som överviktiga eller feta. Män tenderar även att vara mindre intresserade av att engagera sig i sin hälsa. Det innovativa med ViSiT är samverkan mellan regionen, idrottsföreningar på elitnivå och deras supportrar. Idrottsföreningar har en starkt engagerande och sammanhållande kraft på sina supportrar och denna kraft har visat sig användbar för att motivera och attrahera supportrar för att förbättra sina levnadsvanor. Föreliggande projekt planeras tillsammans med två elitföreningar: Linköpings Hockey klubb och fotbollsföreningen IFK Norrköping. Målgruppen är manliga supportrar med ohälsosamma levnadsvanor i åldern år med ett BMI som överstiger 28. Projektet genomförs under en tolvveckorsperiod med en uppföljning efter programmets avslut, samt efter tre månader. Båda uppföljningstillfällena kommer att inkludera bland annat mätning av vikt, BMI, daglig fysisk aktivitet och kostvanor. Kvalitativa data kommer att ge information om programmets olika delar och vad som bör revideras. Solvanor och cancerprevention Hudcancer är den näst vanligaste cancerformen och den cancerform som idag ökar mest i Sverige. Att bränna sig i solen är en riskfaktor och därför är det viktigt att försöka förändra människors beteende i solen. Projektet Sunda solvanor har genomförts i sydöstra sjukvårdsregionen. Sunda solvanor är ett samarbete mellan Regionalt cancercentrum sydöst och barnhälsovården i sjukvårdsregionen. Projektet gick ut på att dela ut kylskåpsmagneter på barnavårdscentralerna och att informera föräldrarna om hur de ska skydda sina barn mot solen. Kylskåpsmagneterna var pedagogiskt utformade med tecknade bilder och enkel text för att de ska vara lätta alla förstå för alla. En utvärdering av projektet kommer att ske under hösten Hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbete inom tandvården Tandvårdens arbete präglas av ett hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande förhållningssätt. Följande struktur ska enligt hälso- och sjukvårdsnämndens överenskommelse med folktandvården prägla de tandvårdsåtgärder och tandvårdsinsatser som individerna skall ges (gäller för samtliga tandvårdsområden): Hälsofrämjande åtgärder som syftar till att stödja individens delaktighet och autonomi och därigenom skapa förutsättningar för hälsosamma val och ansvar för egen munhälsa. Sjukdomsförebyggande åtgärder som syftar till att förhindra att tandsjukdom uppstår. Sjukdomsbehandling som syftar till att behandla befintlig sjukdom. Rehabiliterande åtgärder som syftar till att återställa förlorad funktion eller estetik. Sekundärpreventiva åtgärder som syftar till att förhindra återinsjuknande i tandsjukdomar. Förebyggande inriktning i folktandvårdens arbete för att uppnå en god och jämlik hälsa för medborgare har som mål att undersökning och sjukdomsförebyggande åtgärder ska inom barntandvården uppnå 52 procent av omsättningen enligt prislistan. Måluppfyllelsen under årets första åtta månaderna var 50 procent och bedömningen görs att målet kommer att uppnås under året. Tandvården bedöms vara viktig i arbetet med att minska tobaksbruk och förebygga sjukdom på grund av tobaksbruk. Tandvården har också breda kontaktytor gentemot väsentligen medicinskt friska patienter, som normalt har liten anknytning till hälso- och sjukvården, men ofta är regelbundna tandvårdsbesökare. Tandvården i Östergötland, såväl folktandvård som privattandvård, erbjuder tobaksavvänjning till samma avgift som för sjukvårdande behandling inom övrig hälso- 14

17 och sjukvård. Detta innebär att det är avgiftsneutralt för individen om tobaksavvänjningen utförs inom hälso- och sjukvården eller tandvården. Vardaglig hälso- och sjukvård, liksom tandvård, ska finnas etablerad i varje kommun och i varje större tätort. För att folktandvården ska kunna upprätthålla ett tillräckligt tandvårdsutbud i länets alla tretton kommuner finns en särskild ersättning avsatt från hälso- och sjukvårdsnämnden. Munhälsan förbättras generellt hos barn och ungdomar i Sverige. Munhälsan är dock ojämnt fördelad mellan barn som bor i socioekonomiskt starka områden och barn i socioekonomiskt svaga områden. Regionen har vid upprepade tillfällen kartlagt socioekonomiska förhållanden och tandhälsoutvecklingen hos barn och ungdomar. Kartläggningen visar att: Andelen kariesfria 6-åringar i den högsta socioekonomiska gruppen uppgår till 87 procent och andelen kariesfria i den lägsta gruppen uppgår till 50 procent. Andelen kariesfria 19-åringar i den högsta socioekonomiska gruppen uppgår till 42 procent och andelen kariesfria i den lägsta gruppen uppgår till 17 procent. Det föreligger stora behov av att rikta tidiga preventiva insatser till befolkningen. Folktandvården har ett särskilt uppdrag att erbjuda samtliga 18 månaders barn besök för riskbedömning. Hittills under året har cirka barn fått en riskbedömning. I Boxholm har inget 18 månaders barn hittills erhållit riskbedömning. För att uppnå en jämlik vård måste insatser genomföras i samtliga kommuner. Hög tillgänglighet till hälso- och sjukvården God tillgänglighet till akut omhändertagande Region Östergötlands mål är att patienter som söker vård på akutmottagningarna ska träffa läkare inom en timme respektive vara klara för hemgång eller överföras till vårdavdelning inom fyra timmar ( ett fyra ). Uppföljningen visar att ungefär varannan patient träffade läkare inom en timme. Sju av tio patienter lämnade akutmottagningarna inom högst fyra timmar. Målen är att minst 80 procent av patienterna ska nå ett fyra. Andel patienter som träffade läkare inom en timme respektive lämnade akutmottagningarna inom fyra timmar år God tillgänglighet till första linjens vård Telefontillgängligheten på vårdcentralerna uppvisar en negativ trend efter andra kvartalet i år. Antalet vårdcentraler som besvarar minst 95 procent av inkommande samtal minskar. Även läkartillgängligheten uppvisar en negativ trend. Antalet vårdcentraler som tar emot minst 95 procent av patienterna inom sju dagar minskar. Vårdcentraler med telefontill- Vårdcentraler med läkartillgänglighet i olika tidsintervall gänglighet i olika tidsintervall 15

18 Olika åtgärder för att vända den negativa trenden av telefon- och läkartillgängligheten diskuteras i projektet Framtidens bästa Primärvård vårdguiden i Östergötland har blivit en allt mer viktig kanal för medborgarna för att få sjukvårdsrådgivning. Webbsidan 1177.se innehåller fakta och råd om olika sjukdomstillstånd, information för att hitta rätt till vården, samt ingången till vårdens e-tjänster, där medborgarna kan exempelvis förnya sina recept. Allt fler medborgare kontaktar därutöver 1177 med telefon för att få sjukvårdrådgivning. Sjuksköterskorna på 1177 bedömer på telefon de sökandens vårdbehov, ger råd och vägleder till rätt vårdmottagning. Målsättningen är att sjukvårdsrådgivningen 1177 ska svara minst 70 % av de inkomna samtalen inom 3 minuter. Under årets första åtta månader har antalet samtal som har svarats inom 3 minuter varit 23 %, vilket är en liten ökning sedan förra redovisningen efter april, då resultatet var 21 %. Antalet samtal som har besvarats inom 9 minuter har under januari-augusti varit 46 %. Från årsskiftet följs tillgängligheten till nybesök inom sjukgymnastik och arbetsterapi hos respektive länsdelens rehabiliteringsorganisationer (Rörelse och Hälsa, Rehab Väst, Rehab Öst, Rehab Finspång och privata vårdgivare med vårdavtal). Målet är att nybesök ska ske inom högst 14 dagar efter professionell eller privat vårdbegäran. Under andra kvartalet togs 75 procent av patienterna emot inom tidsgränsen jämfört med 77 procent kvartalet innan. Tillgänglighet till tandvård Regionen har ingen direkt styrningsmöjlighet på den i privat regi bedrivna allmäntandvården för vuxna. Samtidigt ger Tandvårdslagen landstingen/regionerna ett planeringsansvar för all tandvård, även den vård som bedrivs i privat regi. I Östergötland bedrivs cirka 60 procent av allmäntandvården för vuxna i privat regi. Tillgängligheten inom tandvården är bland annat beroende av tillgången till tandläkare. I en liten kommun kan tillgängligheten helt förändras om en tandläkare börjar eller slutar. Mot bakgrund av regionens/landstingets lagstadgade planeringsansvar för all tandvård gör Tandvårdsenheten studier av det samlade tandvårdsutbudet i länet. Resultaten från de senaste utbudsstudierna visade att tillgängligheten förbättrats jämfört med tidigare utbudsstudier. En bidragande orsak är att rekryteringen av tandläkare under de senaste åren varit god. Folktandvården har ett särskilt uppdrag via ersättningen för befolkningsansvar att tillse att samtliga personer som vistas i länet får vård på lika villkor och har tillgänglighet till tandvård oavsett var i länet personerna vistas eller bor. Folktandvården arbetar med att förbättra tillgängligheten bland annat genom jourverksamheten i Skäggetorp, samt att klinikerna utanför Linköping och Norrköping kan erhålla ersättning för att upprätthålla verksamhet i länets samtliga tretton kommuner. Jourverksamhet bedrivs vidare i samverkan med privattandvården i form av tre gemensamma jourer i Norrköping, Linköping och Motala. Antalet patienter som besöker jourverksamheterna inom Folktandvården och privattandvården har under åren i stort varit detsamma, cirka per år. Vid resursbegränsningar bör patienter eller grupper av patienter som söker folktandvården tas emot i enlighet med beslutad prioriteringsordning. Folktandvården följer prioriteringsordningen i alla 16

19 kommuner. Barn och ungdomar som söker allmäntandvård skall i varje kommun bedömas, utredas och prioriteras av kvalificerad personal inom tre månader från kontakt med tandvården. Samtliga icke akuta behov hos barn och ungdomar blir bedömda, utredda och prioriterade inom 3 månader från kontakt med tandvården. Patienter, såväl barn och ungdomar som vuxna, som vid undersökning bedöms ha behandlingsbehov skall ha erbjudits tid för behandling inom 4 veckor. Andelen lediga tider för tandvårdsbehandling inom en månad uppgår för närvarande till 50 procent. Målet är 60 procent. Remisser till specialisttandvård, för såväl barn och ungdomar som vuxna, skall bedömas, utredas och prioriteras inom 2 veckor. Folktandvården uppfyller målet inom samtliga specialiteter. Tillgängligheten förväntas bli ännu bättre under hösten. Vårdval inom allmäntandvård för barn och ungdomar infördes Det är 126 stycken tandkliniker, 40 stycken folktandvårdskliniker och 86 stycken privattandläkarkliniker, både inom och utom länet som är auktoriserade. Folktandvårdsklinikerna ansvarar för 86 procent och privattandvården ansvarar för 14 procent av allmäntandvården för barn och ungdomar. Tillgängligheten till tandvård för barn och ungdomar är fortsatt god. Förskjutning av kallelser med >3 månader för undersökning inom barn- och ungdomstandvården föreligger för 481 barn och ungdomar, men bedömningen är att folktandvården ska nå målet under året. God tillgänglighet till somatiskt specialiserad vård Det totala antalet väntande patienter på besök har ökat sedan hösten Samtidigt har antalet patienter som väntat mer än 60 dagar ökat tydligt under våren 2015 jämfört med samma period år I augusti hade 70 procent av det totala antalet väntande väntat mindre än 60 dagar. En del av försämringen beror på att tillgängligheten har väsentligt försämrats inom hudsjukvården, beroende på bristen av hudläkare. Antal väntande på nybesök inom respektive efter 60 dagar augusti Det totala antalet patienter väntande på behandling är i stort oförändrat hittills under 2015 jämfört med samma period året innan. I augusti hade 75 procent av patienterna väntat mindre än 60 dagar. Resultatet står sig väl i en nationell jämförelse. 17

20 Antal väntande på behandling inom respektive efter 60 dagar augusti God tillgänglighet till psykiatrisk specialistvård För verksamheter som räknas till det psykiatriska vårdområdet är målet att besök, fördjupad utredning och behandling ska erbjudas inom högst 30 dagar. Antalet patienter som väntat högst 30 dagar har ökat något sedan hösten De största tillgänglighetsproblemen finns inom vuxenpsykiatrin på såväl de privata som på regionens enheter. Diagrammet nedan visar utvecklingen inom barn- och ungdomspsykiatri, vuxenpsykiatri och beroendevård under de senaste 25 månaderna avseende väntande patienter till nybesök. Väntande patienter som väntat mindre respektive mer än 30 dagar på nybesök i psykiatrisk vård augusti Fram till våren 2014 fanns stora tillgänglighetsproblem för vuxna patienter med neuropsykiatriska frågeställningar inom vuxenpsykiatrin. Antalet patienter som väntat mer än 30 dagar har dock minskat påtagligt under våren 2014, vilket möjliggjorts genom en särskild satsning av hälso- och sjukvårdsnämnden. Nedanstående diagram visar utvecklingen inom barn- och ungdomspsykiatrin, vuxenpsykiatrin och beroendevården inom under de senaste 25 månaderna avseende väntande patienter till fördjupad utredning och behandling. 18