Delårsrapport 04 Hälso- och sjukvårdsnämnden 2015

Transkript

1

2 04 Hälso- och sjukvårdsnämnden 2015 Januari april Datum: Diarienummer: HSN

3 Innehållsförteckning Läsanvisningar... 1 Sammanfattning... 2 I korthet... 4 Medborgarperspektivet... 5 Nyckelindikatorer medborgarperspektivet Processperspektivet Nyckelindikatorer processperspektivet Ekonomiperspektivet Nyckelindikatorer ekonomiperspektivet Bilagor 1. Helårsbedömning Uppföljning av kostnader per sjukdomsgrupp 3. Sammanställning av resultatmått 4. Väntande vid månadsskiftet per centrum i jämförelse med avtalade mål 5. Tillgänglighet Faktiska väntetider per centrum 6. Tillgänglighet per specialitet Patienter som tagits emot inom 60 dagar på besök och behandling 7. Basfakta processperspektivet

4 Läsanvisningar Bedömning av måluppfyllelse Bedömningen av måluppfyllelsen för ett strategiskt mål eller en framgångsfaktor är en samlad bedömning. Utfallen för enskilda nyckelindikatorer och resultatmått får därmed nödvändigtvis inte avgörande betydelse i bedömning av måluppfyllelse, utan även genomförda och påbörjade insatser påverkar bedömningen. Insatser som påverkar måluppfyllelsen finns redovisade i rapporten. Samtliga strategiska mål, framgångsfaktorer, nyckelindikatorer och resultatmått som enligt HSN:s verksamhetsplan är nämndens ansvarsområden och som finns i Regiondirektörens verksamhetsplan finns med i denna delårsrapport. Alla strategiska mål, framgångsfaktorer, nyckelindikatorer och resultatmått är dock i enlighet med Regiondirektörens verksamhetsplan inte uppföljda i denna delårsrapport. I vissa fall har mätning eller bedömning av måluppfyllelse inte heller varit möjligt i alla avseenden enligt Regionsdirektörens verksamhetsplan, exempelvis om det har inträffat problem med datafångst av underlag. Bedömning av måluppfyllese har skett enligt nedan: Strategiska mål Framgångsfaktorer Tillfredställande måluppfyllelse Inte helt tillfredställande måluppfyllelse Otillfredsställande måluppfyllelse Inte möjligt att värdera BEDÖMNING Nyckelindikatorer Resultatmått Målet är uppfyllt Målet är inte uppfyllt, men utveckling sker/resultat har förbättrats Målet är inte uppfyllt, ingen utveckling har skett/resultat har försämrats Uppgift/underlag saknas 1

5 Process Delårsrapport Sammanfattning Tillgänglighet specialiserad vård Målvärdet för tillgänglighet för besök under 2015 är att 85 % av patienterna ska få komma på besök inom 60 dagar. Motsvarande målvärde för genomförda behandlingar är 80 %. Under april fick 84 % av patienterna komma på besök och 82 % fick behandling inom 60 dagar. Tillgänglighet primärvård Målvärdet för tillgänglighet till besök inom 7 dagar i primärvården är 95 %. Mätningar sker kvartalsvis. Under första kvartalet 2015 klarade 93% av vårdcentralerna tillgänglighetsmålen på 95 % eller mer. Vårdcentralen med sämst tillgänglighet hade måluppfyllelse på 68 %. Tillgänglighet akutmottagningar Under april 2015 fick ungefär hälften av patienterna (47 %) träffa läkare för beslutsgrundande bedömning inom en timme på länets akutmottagningar. 63 % av patienterna kunde lämna akutmottagningarna inom högst fyra timmar. Dessa resultat är de lägsta sedan 2013 då våra mätningar startade. 2

6 Ekonomi Delårsrapport HSN:s resultat Hälso- och sjukvårdsnämndens helårsbedömning för 2015, baserad på delårsbokslutet till och med april, visar på en ekonomi i balans, det vill säga ett nollresultat. Resultatet efter april är 80 mkr. Områdena länssjukvård, utomlänsvård och privata vårdgivare redovisar de största överskotten. Överskotten beror främst på att vissa prestationsbaserade ersättningar ännu inte är mätta och utbetalade, vilket delvis beräknas vara bestående i bokslutet men att kostnaderna inom andra områden beräknas överstiga de budgeterade så resultatet blir noll. Ackumulerat månadsresultat för sjukvårdande verksamhet De sjukvårdande enheterna redovisar ett underskott på 197 miljoner kronor efter mars. Resultatet är en försämring med 55 miljoner kronor i jämförelse med föregående år. Den negativa resultatutvecklingen under 2014 påverkar även ekonomin för år 2015 då flera produktionsenheter står inför stora utmaningar för att nå en långsiktig ekonomi i balans. I januari fastställde regionstyrelsen godkänd budgetnivå på minus 170 mkr. 3

7 I korthet Det pågår många insatser och projekt som syftar till att vara sjukdomsförebyggande och flera av projekten drivs i samverkan med andra aktörer. Många av projekten är nytänkande och riktar sig mot nya målgrupper, som exempelvis Tobaksfri duo som riktar sig till högstadieungdomar och ViSit viktiga supportrar i träning som riktar sig till manlig hockey- och fotbollssupportrar i åldrarna år. Medborgarnas tillgänglighet till hälso- och sjukvården är fortsatt relativt god, även om inte alla uppställda målsättningar uppnås. Primärvården uppvisar en trend med sjunkande tillgänglighet. Tillgängligheten till specialistvård är stabil, även om skillnader förekommer mellan olika specialiteter. Tandvården har fortsatt god tillgänglighet. Många projekt pågår och nya arbetssätt införs för att förbättra vårdens resultat och effektivitet. Ett område som har varit i fokus under våren är cancer. Införandet av vårdplaner i klinikerna som vårdar cancerpatienter har gått mycket fort och allt fler kliniker erbjuder kontaktsjuksköterskor till sina cancerpatienter. Väntetiderna till olika cancerbehandlingar, som exempelvis till canceroperationer och strålbehandling, har förbättrats. Inom diagnostik uppnås de uppställda målen för cytologisvaren, medan svarstiderna för PAD fortfarande är för långa. Beläggningen en på sjukhusen är mycket hög. På universitetssjukhuset var en rekordhög andel av patienterna utlokaliserade i april med medföljande risker för patientsäkerhet och ineffektivare vårdprocesser. Samtidigt har andelen återinläggda patienter minskat i alla kategorier. I hälso och sjukvårdsnämndens delårsbokslut efter april 2015 redovisas ett positivt resultat på 80 miljoner kronor. Områdena länssjukvård, utomlänsvård och privata vårdgivare redovisar de största överskotten. Överskotten beror främst på att vissa prestationsbaserade ersättningar ännu inte är mätta och utbetalade. Hälso- och sjukvårdsnämndens helårsbedömning för 2015, baserad på delårsbokslutet till och med april, visar på en ekonomi i balans, det vill säga ett nollresultat. 4

8 Medborgarperspektivet Strategiska mål Resultat Framgångsfaktorer Resultat Aktivt arbete för att utveckla vårdens hälsofrämjande förhållningssätt Bra och jämlik hälsa Aktivt sjukdomsförebyggande arbete Hög tillgänglighet till hälsooch sjukvården Trygg och likvärdig vård Stort förtroende för hälso- och sjukvården Delaktiga och nöjda patienter God tillgänglighet till akut 0mhändertagande God tillgänglighet till första linjens vård God tillgänglighet till somatiskt specialiserad vård God tillgänglighet till psykiatrisk specialistvård Aktivt arbete för att säkerställa en jämlik vård Systematiskt arbete för att förbättra omhändertagandet av cancerpatienter Förtroendeskapande insatser Patientfokuserad hälso- och sjukvård Olika möjligheter att komma i kontakt med vården Bra och jämlik hälsa Aktivt arbete för att utveckla vårdens hälsofrämjande förhållningssätt Tilltro till den egna förmågan är grundläggande för att kunna vara delaktig i sin vård och för att uppnå mer jämlika resultat av vård och omsorg. Bemötande som stärker individens psykosociala resurser, såsom socialt stöd och tilltro till egen förmåga, bidrar till bättre livskvalitet med fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande. Psykosociala resurser har också stor betydelse för motståndskraft och sjukdomens prognos, genom sin effekt på kroppens centrala 5

9 skyddsmekanismer. Ett bemötande utifrån ett hälsofrämjande förhållningssätt som stärker individens psykosociala resurser är därför viktigt i omsorg och hälso- och sjukvård, och är särskilt viktigt för personer som har svaga psykosociala resurser. Det hälsofrämjande bemötandet fokuserar på personens enskilda situation och är en del av det som kallas personcentrerad vård. Andra delar i en hälsofrämjande vårdorganisation som även ingår i personcentrerad vård är hälso- och sjukvårdens förmåga att inspirera professionerna till teamarbete så att de skapar samsyn kring varje enskild person. Dessa slutsatser lyftes fram av Östgötakommissionens slutrapport i början på året. Region Östergötlands pågående aktiviteter för att vidareutveckla ett hälsofrämjande förhållningssätt är: Fortsatt möjlighet till webbutbildning i Hälsofrämjande förhållningssätt genom att reflektera över filmer och diskutera tillhörande utbildningsmaterial. Implementering av HBTQ-diplomeringsutbildning som sedan början på 2015 finns i kompetensportalen. Arbetet med införande och systematisk användning av individuella vårdplaner. Värdegrundsarbete på arbetsplatserna. Diskussion i olika forum såsom HSLG och hälsorådet kring hälsofrämjande förhållningssätt, patientmedverkan och personcentrerad vård. Användning av patientrapporterade mått, såsom PROM/PREM och resultat av patientenkäten i vården. Aktivt sjukdomsförebyggande arbete I Sverige går procent av hälso- och sjukvårdsresurserna till vård och behandling av kroniska sjukdomar. Nästan varannan vuxen svensk har minst en kronisk sjukdom och bland dem under 20 år har var femte en kronisk sjukdom. Enligt Världshälsoorganisationen orsakar ohälsosamma levnadsvanor 80 procent av alla hjärtsjukdomar och stroke, liksom 30 procent av all cancer. Förbyggande insatser som stöttar goda levnadsvanor kan förebygga, eller förbättra, 90 procent av sjukligheten i kroniska sjukdomar. Det finns i dag god evidens för vilka metoder som bäst lämpar sig för preventivt arbete inom hälso- och sjukvården. Enligt Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder är råd och stöd grundbultar i behandlingen. Exempelvis kan välutbildade team av rökavvänjare, med stöd av läkemedel, räkna med procents rökfrihet hos hjälpsökande rökare ett år senare. Dokumentation av levnadsvanor i Hälsobladet i Cosmic Socialstyrelsens genomförde 2014 en utvärdering av införandet av de nationella riktlinjerna för sjukdomsförebyggande åtgärder fyra år efter införandet. Det framkommer bl.a. att: attityderna till det sjukdomsförebyggande arbetet är positivt bland chefer och personal det råder gemensam helhetssyn på omhändertagandet av patienten läkare upplever tidsbrist p.g.a. av korta patientmöten och krånglig dokumentation sjuksköterskor saknar ett tydligt uppdrag att arbeta förebyggande. Alla landsting har påbörjat införandet av riktlinjer men har kommit olika långt. I rapporten föreslår Socialstyrelsen: fortsatta satsningar på arbetet med levnadsvanor att samverkan med andra aktörer behöver utvecklas stöd till sjukdomsförebyggande åtgärder i stället för läkemedel satsningar på specifika patientgrupper att personer med psykisk sjukdom behöver uppmärksammas att personalens möjligheter till kompetensutveckling behöver öka 6

10 bättre kunskap om rutiner för att minska riskbruk av alkohol bättre dokumentation. Under årets fyra första månader har det i journalsystemet Cosmic registerats en åtgärd i Hälsobladet för individer unika individer, vilket motsvarar 4,91 % av alla unika individer som besökt vården inom samma tidsperiod. Tobaksfri duo Tobaksfri duo går ut på att skriva kontrakt med elever på Linköpings högstadieskolor för att de ska förbli tobaksfria. Projektet är i planeringsfasen och mycket tid läggs på marknadsföring. Flera skolor har valt att vara med och uppstarten sker hösten Ny modell för Fysisk aktivitet på recept (FaR) En utredning av hur Region Östergötland ska arbeta för att främja fysisk aktivitet hos patienter och medborgare pågår. Verksamhetschefer och vårdenhetschefer inom primärvården och specialistvården har tillfrågats om synpunkter, erfarenheter och förbättringsförslag kring arbetet med FaR. Patienter som fått en FaR-ordination och FaR-samordnare har intervjuats. Sammantaget visar utredningen bland annat att : Patienter har en positiv inställning till att FaR-konceptet ökar deras fysiska aktivitet. Det finns inte någon entydig FaR-modell i Östergötland. Modellen har blivit för komplex och svår att kommunicera. Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder har inte implementerats i Hälso-och sjukvården i Östergötland och har således inte lyckats lyfta FaR-arbetet. Vissa upplever att Mål och Mått ersättningen (ersättning för vårdcentralerna för utskrivning av FaR) har flyttat fokus från att stödja patienterna till att främja fysisk hälsa till att handla om ekonomi för verksamheterna. Administrationen kring arbetet känns både krävande och onödig och en enklare administration kring FaR är att föredra. Utifrån utredningsens slutsatser kommer en ny FaR-modell att tas fram. Rökfria hälso- och sjukvårdsmiljöer Som ett led i uppdraget att införa rökfria hälso- och sjukvårdsmiljöer uppdaterades i januari 2015 riktlinjen om tobaksfri hälso- och sjukvård med tillägget: Såväl inomhus- som utomhusmiljöer är rökfria fr.o.m. 1 januari Tills dess är rökning endast tillåten utomhus på anvisade platser. En kommunikationsplan för införandet har framtagits och arbetet inför implementering pågår. ViSit viktiga supportrar i träning En livsstilsintervention har startat under våren 2015 för målgruppen fysiskt inaktiva och överviktiga män i åldrarna år. Anledningen är att fler män än kvinnor är överviktiga och feta. I Östergötland klassas 69 % av männen i åldersgruppen som överviktiga eller feta. Män tenderar även att vara mindre intresserade av att engagera sig i sin hälsa. Det innovativa med ViSiT är samverkan mellan region Östergötland, idrottsföreningar på elitnivå och deras supportrar. Föreningar som har en starkt engagerande och sammanhållande kraft på sina supportrar. Denna kraft har visat sig användbar för att motivera och attrahera supportrar för att förbättra sina levnadsvanor. Föreliggande projekt planeras tillsammans med två elitföreningar: Linköpings Hockey klubb och fotbollsföreningen IFK Norrköping. Målgruppen är manliga supportrar med ohälsosamma levnadsvanor i åldern år med ett BMI som överstiger 28. Projektet genomförs under en period på 12 veckor med en uppföljning efter programmets avslutning och efter 3 7

11 månader. Båda uppföljningstillfällena kommer att inkludera bl.a. mätning av vikt, BMI, daglig fysisk aktivitet och kostvanor. Kvalitativa data kommer att ge information om programmets olika delar och vad som eventuellt bör revideras för fortsatt arbete. Solvanor och cancerprevention Hudcancer är den näst vanligaste cancerformen och den cancerform som idag ökar mest i Sverige. Att bränna sig i solen är en riskfaktor och därför är det viktigt att försöka förändra människors beteende i solen. Projektet Sunda solvanor har startat i sydöstra sjukvårdsregionen. Sunda solvanor är ett samarbete mellan Regionalt cancercentrum sydöst, Landstinget i Kalmar län, Region Jönköpings län och Region Östergötland. Projektet går ut på att dela ut kylskåpsmagneter på barnavårdscentralerna samt informeraföräldrarna om hur de ska skydda sina barn mot solen. Informationen är pedagogiskt utformad med bilder och enkel text för ökad förståelse. Aktivt sjukdomsförebyggande arbete inom tandvården Folktandvården arbetar aktivt med sjukdomsförebyggande insatser. Målsättningen är att undersökning och sjukdomsförebyggande åtgärder inom barntandvården ska nå 52 % av omsättningen. Under första kvartalet blev utfallet 51 %. Tandvården har en viktig del i arbetet för att minska tobaksbruk och att förebygga sjukdom på grund av tobaksbruk. Tandvården har breda kontaktytor gentemot medicinskt friska individer som normalt har liten anknytning till hälso- och sjukvården, men som ofta är regelbundna tandvårdsbesökare. Tandvården i Östergötland, såväl folktandvård som privattandvård, erbjuder tobaksavvänjning till samma avgift som för sjukvårdande behandling inom övrig hälso- och sjukvård. Detta innebär att det är avgiftsneutralt för individen om tobaksavvänjningen utförs inom hälso- och sjukvården eller tandvården. Vardaglig hälso- och sjukvård, liksom tandvård, ska finnas etablerad i varje kommun och i varje större tätort. För att Folktandvården ska kunna upprätthålla ett tillräckligt tandvårdsutbud i länets alla 13 kommuner finns en särskild ersättning avsatt från hälso- och sjukvårdsnämnden. Munhälsan förbättras generellt hos barn och ungdomar i Sverige. Munhälsan är dock ojämnt fördelad mellan barn som bor i socioekonomiskt starka områden och barn i socioekonomiskt svaga områden. Region Östergötland har vid upprepade tillfällen kartlagt socioekonomiska förhållanden och tandhälsoutvecklingen hos barn och ungdomar. Kartläggningen visar att: Andelen kariesfria 6-åringar i den högsta socioekonomiska gruppen uppgår till 87 % och andelen kariesfria i den lägsta gruppen uppgår till 50 %. Andelen kariesfria 19-åringar i den högsta socioekonomiska gruppen uppgår till 42 % och andelen kariesfria i den lägsta gruppen uppgår till 17 %. Det föreligger stora behov av att rikta tidiga preventiva insatser till befolkningen. Folktandvården har ett särskilt uppdrag att erbjuda samtliga 18 månaders barn besök för riskbedömning. Hittills under året har cirka barn fått en riskbedömning. I Boxholm har dock inget 18 månaders barn hittills erhållit riskbedömning. För att uppnå en jämlik vård måste insatser genomföras i samtliga kommuner. 8

12 Hög tillgänglighet till hälso- och sjukvården God tillgänglighet till akut omhändertagande Under första kvartalet 2015 fick i genomsnitt hälften av patienterna (50 %) träffa läkare för beslutsgrundande bedömning inom en timme på länets akutmottagningar. Två av tre patienter (65 %) kunde lämna akutmottagningarna inom högst fyra timmar. För att nå målgränsen 80 procent krävs förbättringar. Den totala vistelsetiden på länets akutmottagningar är oförändrad över tid. Andel patienter som träffade läkare inom en timme respektive lämnade akutmottagningarna inom fyra timmar år God tillgänglighet till första linjens vård Under första kvartalet 2015 besvarades i genomsnitt 90 procent av inkommande telefonsamtal till vårdcentraler. Räknat från år 2011 uppvisar telefontillgängligheten på vårdcentralerna en negativ trend. Det kan ställas mot att antalet inkommande samtal under första kvartal har ökat med i genomsnitt drygt fyra procent årligen eller med 18 procent under hela perioden. Slutsatsen är att många vårdcentraler inte lyckats anpassa resurserna till ökningen av inkommande samtal. Andel besvarade samtal år

13 Under årets första kvartal genomfördes 93 procent av primärvårdens nybesök hos läkare inom högst sju dagar. Även för läkartillgängligheten är trenden negativ sedan år Samtidigt har antalet genomförda nybesök minskat med i genomsnitt 1,6 procent årligen eller med åtta procent från kvartal 1 år 2011 till samma kvartal Under samma period har länets befolkning har ökat med 3 procent. Andel nybesök hos läkare inom sju dagar år Såväl telefontillgängligheten som läkartillgängligheten har stor spridning mellan vårdcentralerna. Från årsskiftet följs tillgängligheten till nybesök inom sjukgymnastik och arbetsterapi hos respektive länsdelens rehabiliteringsorganisationer (Rörelse och Hälsa, Rehab Väst, Rehab Öst och Rehab Finspång). Målet är att nybesök ska ske inom högst 14 dagar efter professionell eller privat vårdbegäran. Under första kvartalet togs 77 procent av patienterna emot inom tidsgränsen. Tillgänglighet till tandvård Region Östergötland har inte någon direkt styrningsmöjlighet för den allmäntandvård för vuxna som bedrivs i privatregi, vilket uppnår till cirka 60 % av allmäntandvården. Samtidigt ger Tandvårdslagen landstingen/regionerna ett planeringsansvar för all tandvård, även den vård som bedrivs i privat regi. Tillgängligheten inom tandvården är bland annat beroende av tillgången till tandläkare. I en liten kommun kan tillgängligheten helt förändras om en tandläkare börjar eller slutar. Under 2015 kommer Tandvårdsenheten på nytt att genomföra en utbudsstudie, som riktar sig till Folktandvården och privattandläkare/privata tandhygienister verksamma i Östergötland. Studien syftar till att kartlägga utbudet av offentlig och privat allmäntandvård i Östergötland, samt tillgängligheten för akuta patienter och för nya patienter. Motsvarande studie har tidigare genomförts 2003, 2006, 2009 och 2012, vilket möjliggör analys av förändringar över tid. Folktandvården arbetar med att förbättra tillgängligheten bland annat genom jourverksamheten i Skäggetorp och genom att klinikerna utanför Linköping och Norrköping kan erhålla ersättning för att upprätthålla verksamhet i länets samtliga 13 kommuner. Jourverksamhet bedrivs i samverkan med privattandvården genom tre gemensamma jourer i Norrköping, Linköping och Motala. Antalet patienter som besöker jourverksamheterna inom Folktandvården och privattandvården har under åren i stort varit detsamma, cirka patienter per år. Vid resursbegränsningar bör patienter eller grupper av patienter som söker Folktandvården tas emot i enlighet med beslutad prioriteringsordning. Folktandvården följer prioriteringsordningen i alla kommuner. Barn och ungdomar som söker allmäntandvård skall, i varje kommun, bedömas, 10

14 utredas och prioriteras av kvalificerad personal inom tre månader från kontakt med tandvården. Samtliga icke-akuta behov hos barn och ungdomar blir bedömda, utredda och prioriterade inom 3 månader från kontakt med tandvården. Samtliga patienter, såväl barn och ungdomar som vuxna, som vid undersökning bedöms ha behandlingsbehov skall ha erbjudits tid för behandling inom 4 veckor. Andelen lediga tider för tandvårdsbehandling inom en månad uppgår för närvarande till 52 % och målet på över 60 % uppnås inte för närvarande. Förutsättningar för att målet ska uppnås till årets slut bedöms finnas. Remisser till specialisttandvård för barn och ungdomar och för vuxna skall bedömas, utredas och prioriteras inom 2 veckor. Folktandvården uppfyller målet inom samtliga specialiteter. Tillgängligheten förväntas bli ännu bättre under hösten. Vårdval inom allmäntandvård för barn och ungdomar infördes Idag är 126 tandkliniker, 40 folktandvårdskliniker och 86 privattandläkarkliniker auktoriserade, både inom och utom länet. Folktandvårdsklinikerna ansvarar för 86 procent och privattandvården ansvarar för 14 procent av allmäntandvården för barn och ungdomar. Tillgängligheten till tandvård för barn och ungdomar är fortsatt god. God tillgänglighet till somatiskt specialiserad vård Antalet väntande patienter på besök och behandling - och hur länge de har väntat - är viktiga indikatorer på hur tillgängligheten till specialiserad vård utvecklas. Diagrammet nedan visar hur antalet väntande på besök har utvecklats under de senaste 25 månaderna. Grafen visar andelen patienter som hade väntat högst 60 dagar vid månadsskiftena. Antalet väntande har ökat under hösten 2014 och våren 2015, samtidigt som även andelen väntande mer än 60 dagar har ökat. Detta beror på en relativt stor ökning inom bland annat hudsjukvård, handkirurgi och plastikkirurgi. Antal väntande patienter som väntat mindre respektive mer än 60 dagar på besök mars Nästa diagram visar på motsvarande sätt hur antalet väntande på behandling har förändrats under de senaste 25 månaderna. Bortsett från sommarmånaderna har antalet väntande och andelen väntande högst 60 dagar legat tämligen stabilt under perioden. 11

15 Antal väntande patienter som väntat mindre respektive mer än 60 dagar på behandling mars God tillgänglighet till psykiatrisk specialistvård För verksamheter som räknas till det psykiatriska vårdområdet är målet att besök, fördjupad utredning och behandling ska erbjudas inom högst 30 dagar. Nedanstående diagram visar utvecklingen av väntande patienter på besök inom det psykiatriska vårdområdet under de senaste 25 månaderna. Antalet väntande har ökat på senare tid och andelen patienter som väntat högst 30 dagar har ökat något under perioden. Väntande patienter som väntat mindre respektive mer än 30 dagar på besök i psykiatrisk vård mars Nästa diagram visar utvecklingen av väntande patienter på fördjupad utredning/behandling inom barn- och ungdomspsykiatri, vuxenpsykiatri och beroendevård under de senaste 25 månaderna. Fram till våren 2014 fanns stora tillgänglighetsproblem för vuxna patienter med neuropsykiatriska frågeställningar inom vuxenpsykiatrin. Antalet patienter som väntat mer än 30 dagar har dock minskat påtagligt under hösten 2014, vilket möjliggjorts genom en särskild satsning av hälso- och sjukvårdsnämnden. I diagrammet ingår inte habiliteringspatienter till fördjupad utredning/behandling på grund av att nya registreringsrutiner för verksamheten är under framtagande. 12

16 Väntande patienter som väntat mindre respektive mer än 30 dagar på utredning/behandling inom barn- och ungdomspsykiatri, vuxenpsykiatri och beroendevård mars Sammanfattning av tillgänglighetsresultat Telefon- och besökstillgängligheten på vårdcentralerna uppvisar en negativ trend. Tillgängligheten på akutmottagningarna ger en splittrad bild. En allt högre andel av patienterna får träffa läkare för beslutsgrundande bedömning inom en timme, medan den totala vistelsetiden högst fyra timmar är i stort sett oförändrad över tid. Besökstillgängligheten inom den specialiserade vården (inklusive psykiatriska specialiteter) har försämrats något under hösten 2014 och våren Behandlingstillgängligheten är stabil på en jämförelsevis hög nivå. Antalet väntande på fördjupad utredning/behandling inom psykiatrisk vård har ökat stort under senhösten 2014 och våren 2015 Tillgängligheten till cancerbehandling har förbättrats påtagligt över tid. Det senaste kvartalsresultat är det bästa hittills. Tillgängligheten till tandvård är god. Trygg och likvärdig vård Aktivt arbete för att säkerställa en jämlik vård Det finns idag en omfattande dokumentation av hälso- och sjukvårdens kvalitet och metoder för kunskaps- och mätbaserat förbättringsarbete. Dessa tillämpas regelmässigt utifrån jämförelser mellan vårdgivares kvalitet. Emellertid skiljer sig vårdens innehåll och resultat mer mellan socioekonomiska grupper inom regioner än de övergripande resultaten mellan regioner. Det är därför angeläget att systematiskt tillämpa metoder för förbättringsarbete i vardagen i syfte att skapa en jämlik vård. Systematiskt arbete för att förbättra omhändertagandet av cancerpatienter För patienter med cancer väntar många möten i ett komplext vårdsystem. Möten sker från första symtom och följande diagnostik till behandling och rehabilitering, eller vård i livets slutskede. Patienterna har behov av en tydlig kontaktväg in i och genom vården, ett stöd för kommunikation om cancersjukdomen och hjälp med koordinering av kontakterna med andra involverade personer, mottagningar och avdelningar. Målet är att varje patient med cancer ska få ett multiprofessionellt 13

17 omhändertagande, ett psykosocialt stöd och erbjudas en namngiven kontaktsjuksköterska. Samtliga aktuella kliniker har nu kontaktsjuksköterskor. Med en individuell vårdplan ges patienten möjlighet att vara delaktig och välinformerad i sin vård i den utsträckning patienten önskar. Målet är att 70 % av de aktuella klinikerna ska använda vård- /rehabiliteringsplan för cancerpatienter. Det är endast en klinik som inte använder vårdplaner ännu, vilket innebär att 99 procent använder vårdplaner. Stort förtroende för hälso- och sjukvården Förtroendeskapande insatser Varje år gör Region Östergötland behovsanalyser inom områden som hälso- och sjukvårdsnämnden väljer ut. Behovsanalyserna ska identifiera befolknings- och patientbehov, som underlag för arbetet med att styra hälso- och sjukvårdsverksamhetens insatser efter medborgarnas behov. Till behovsanalyserna knyts brukardialoger som är strukturerade och systematiska dialoger med patienter och anhöriga. Brukardialoger genomförs av brukardialogberedningar. Under år 2015 genomförs behovsanalyser och brukardialog inom följande områden: Spelberoende/ spelmissbruk Somatisk hälsa hos psykiskt sjuka Plastikkirurgi Under året genomför två brukardialogberedningar också var sin medborgardialog med följande rubriceringar: Jämlik vård medborgardialog med invånare i socioekonomiskt utsatta områden. Första linjens sjukvård medborgardialog om vårdcentralens uppdrag och roll. Arbetet inom dessa fem områden fortskrider som planerat. Avstämning sker i beredningen för behovsstyrning två gånger under våren (mars och maj). Vid avstämningen i mars godkände beredningen för behovsstyrning att medborgardialogen om Jämlik vård får pågå i två år ( ). Resultaten kommer att presenteras för hälso- och sjukvårdsnämnden och regionstyrelsen vid ett gemensamt kunskapssammanträde den 17 november. Delaktiga och nöjda patienter Patientfokuserad hälso- och sjukvård Patientfokuserad hälso- och sjukvård mäts genom andel patienter som utifrån sina erfarenheter skulle kunna rekommendera regionens vårdverksamheter till andra samt andel patienter som känner sig delaktiga i sin vård och behandling. Några aktuella resultat för 2015 finns ännu inte redovisade och det är därför inte möjligt att bedöma denna framgångsfaktor i denna rapport. Olika möjligheter att komma i kontakt med vården Hälso- och sjukvårdsnämnden har i sina överenskommelser med centrumen ställt kravet om att patienterna ska ges möjlighet att komma i telefonkontakt med den kliniken som man har kontakt med under minst fem timmar varje helgfri vardag. Studier under våren visar att endast 45 procent av klinikerna lever upp till överenskommelsernas krav. Flertalet kliniker går inte alls att nå per telefon på fredagar. 14

18 Uppföljning av telefontillgängligheten hos enheter som använder talsvarssystem har påbörjats i år. Preliminära resultat första kvartalet 2015 visar att andelen besvarade/återuppringda samtal varierar stort mellan klinikerna (spridning: %). Planen är att resultaten ska sammanställas per klinik varje kvartal och rapporteras till hälso- och sjukvårdsnämnden. Användandet av SMS-påminnelser och webbtidböcker i regionens verksamheter kommer att följas upp i delårsrapporten efter augusti. I den handlingsplan som Center för ehälsa i samverkan utarbetat för den nationella e-hälsan finns målsättningen att 40 procent av alla besök ska bokas via Mina ehälsotjänster Sannolikt räcker det inte att 50 procent av klinikerna erbjuder bokning via webb för att nå denna målsättning. Projektet webbtidbok har förlängts för att så många enheter som möjligt ska hinna ansluta sig inom projekttiden som förlängts till den 31 december 2016 för att inte belasta förvaltningen med detta. Målet med ärenden i månaden i Mina vårdkontakter ser ut att uppnås under året. 15

19 Nyckelindikatorer medborgarperspektivet Strategiskt mål - Bra och jämlik hälsa Framgångsfaktor Nyckelindikator Ingång Målvärde Utfall Aktivt arbete för att utveckla vårdens hälsofrämjande förhållningssätt Aktivt sjukdomsförebyggande arbete Andel produktionsenheter som på ett tillfredsställande sätt arbetar med hälsofrämjande förhållningssätt Andel produktionsenheter som på ett tillfredsställande sätt arbetar med sjukdomsförebyggande insatser % 50 % Har tidigare inte följts upp systematiskt 75 % Ökar mäts fullt ut i ÅR Insats er pågår mäts fullt ut i ÅR Måluppfyllelse Strategiskt mål - Hög tillgänglighet till hälso- och sjukvården Framgångsfaktor Nyckelindikator Ingång Målvärde Utfall God tillgänglighet till akut omhändertagande God tillgänglighet till första linjens vård God tillgänglighet till somatiskt specialiserad vård Tillgängligheten på akutmottagningen: - Andel som har träffat läkare för beslutsgrundande bedömning inom en timme Tillgängligheten på akutmottagningen: - Andel som har lämnat mottagningen inom fyra timmar Tillgänglighet till sjukvårdsrådgivningen (1177): - Andel svarade samtal inom 3 minuter Tillgänglighet till vårdcentraler: - Andel samtal som besvaras under samma dag Tillgänglighet till vårdcentraler: - Andel som fått nybesök till läkare inom 7 dagar Tillgängligheten till specialiserad vård: - Andel patienter som har genomfört nybesök inom 60 dagar % % % % % % 2013 Q4: 50 % % % % % % % % % % % % Minst 70% Minst 80% >70% >95% Q1: 50 % Q1: 65 % Måluppfyllelse Q1: 22 % Q1: 90 % >95% Q1: 93 % >85% 03: 84 % 16

20 God tillgänglighet till psykiatrisk specialistvård Tillgängligheten till specialiserad vård: - Andel patienter som har genomfört operation/åtgärd inom 60 dagar Tillgängligheten till psykiatri: - Andel som har genomfört nybesök inom 30 dagar inom vuxenpsykiatrin Tillgängligheten till psykiatri: - Andel patienter som har genomfört fördjupad utredning/behandling inom 30 dagar inom: - barn- och ungdoms psykiatrin - vuxenpsykiatrin, beroendevården, habiliteringen % % % >80% : 81,8 % >90 % : 87,6 % 33,1 % 03: 83 % 03: 81 % >90 % 03: 99 % 03: 87 % Strategiskt mål - Trygg och likvärdig vård Aktivt arbete för att säkerställa en jämlik vård Systematiskt arbete för att förbättra omhändertagandet av cancerpatienter Förtroendeskapande insatser Andel produktionsenheter som på ett tillfredsställande systematiskt sätt arbetar med att säkerställa jämlik vård Andel berörda kliniker* som har kontaktsjuksköterskor för cancerpatienter Andel berörda kliniker som använder vård- /rehabiliteringsplan för cancerpatienter Andel östgötar som har förtroende för: - Vårdcentralerna i Östergötland Andel östgötar som har förtroende för: - Sjukhusen i Östergötland % % (resultaten avser delvis en annan formulering av indikatorn) % % Har tidigare inte följts upp systematiskt :e :e :e :e :a :e 70 % Framgångsfaktor Nyckelindikator Ingång Målvärde Utfall Måluppfyllelse Resultatmålen är uppfyllda 85 % 100 % 70 % 99 % Bland de fem bästa landstingen/ regioner Bland de fem bästa landstingen/ regioner 17

21 Strategiskt mål - Delaktiga och nöjda patienter Framgångsfaktor Nyckelindikator Ingång Målvärde Utfall Måluppfyllelse Patientfokuserad hälso- och sjukvård Olika möjligheter att komma i kontakt med vården Andel patienter som utifrån sina erfarenheter skulle kunna rekommendera till andra: - akutmottagningar - vårdcentraler - mottagningar i somatisk vård - vårdavdelningar i somatisk vård - mottagningar i psykiatrisk vård - vårdavdelningar i psykiatrisk vård Andel patienter som känner sig delaktiga i sin vård och behandling på: - akutmottagningar - vårdcentraler - mottagningar i somatisk vård - vårdavdelningar i somatisk vård - mottagningar i psykiatrisk vård - vårdavdelningar i psykiatrisk vård Andel verksamhetsenheter (vårdcentraler/kliniker) som erbjuder möjlighet till webbbokning. Telefontillgänglighet till kliniker/ enheter: - Andel som har bemannad telefontid minst fem timmar per vardag eller TeleQ för återuppringning samma dag Antalet ärenden i "Mina vårdkontakter" per månad Ny formulering av frågan - inget ingångsvärde Ny formulering av frågan - inget ingångsvärde Aug 2014: 62,5% % : 30 % av enheterna Sep 2014: : : Bland de fem bästa landstingen/ regioner (baserat på åtta indikatorer) Bland de fem bästa landstingen/ regioner (baserat på åtta indikatorer) 50 % Mäts i DÅ 08 > 60 % 45 %

22 Processperspektivet Strategiska mål Resultat Framgångsfaktorer Resultat Kunskapsbaserad hälso- och sjukvård med hög kvalitet Effektiv hälso- och sjukvård Medicinsk kvalitet som står sig väl i nationell och internationell jämförelse Effektivisering av vårdprocesser Korta ledtider Effektiv och korrekt sjukskrivningsoch rehabiliteringsprocess Hälso- och sjukvårdsnämnden har två strategiska mål inom processperspektivet: kunskapsbaserad hälso- och sjukvård och effektiv hälso- och sjukvård. För effektiv hälso- och sjukvård har HSN i sin verksamhetsplan delat ansvar med regionstyrelsen avseende tre framgångfaktorer i enlighet med tabellen ovan. Utöver är resultatet av regionstyrelsens framgångsfaktorer om optimal beläggning av vårdplatser och färre återinläggningar intressanta även utifrån ett beställarperspektiv. Resultaten av dessa framgångsfaktorer redovisas därför i denna rapport, även om HSN inte ansvarar för dessa framgångsfaktorer. Resultaten för framgångsfaktorer kopplade till strategiskt mål säker hälso- och sjukvård ansvaras av regionstyrelsen. Samtidigt är resultaten av dessa framgångsfaktorer också av intresse utifrån ett beställarperspektiv. Resultaten av dessa framgångsfaktorer redovisas därför i denna rapport. Alla strategiska mål och framgångsfaktorer som inte är HSN:s ansvarsområde är kursivt markerade. Kunskapsbaserad och säker vård med hög kvalitet Medicinsk kvalitet som står sig väl i nationell och internationell jämförelse På regionövergripande nivå följs främst medicinska resultat via Öppna Jämförelser som publiceras genom SKL och Socialstyrelsen. Några aktuella resultat för 2015 finns ännu inte publicerade. SKL:s öppna jämförelser 2014 visade att Östergötlands resultat står sig väl i en nationell jämförelse. I ett viktat index var Östergötland tillsammans med tre andra län bäst i landet. Förbättringsområden finns dock i stort sett inom alla medicinska områden. Bland annat andelen vårdrelaterade infektioner, tiden från sjukhusankomst till trombolys vid stroke och förekomsten av trycksår i slutenvård är områden där resultaten inte är tillfredsställande. Fortfarande behöver också flera ledtider förbättras för ett antal olika cancerformer. Positivt i mätningen 2014 var att drygt 66 procent av de ingående indikatorerna i mätningen hade förbättrats jämfört med Resultat för förbättrad strokevård mäts först efter juni månads utgång. Resultat för strokeprocessen kan därför inte redovisas i denna delårsrapport. Arbete pågår på flera centrum för att identifiera och hantera riskbruk och beroende, i enlighet med det särskilda utvecklingsuppdraget som hälso- och sjukvårdsnämnden har i sina 19

23 överenskommelser med centrumen. Barn- och kvinnocentrum arbetar med Audit för alla gravida. Om misstanke om beroende finns remitteras patienter och särskilt stöd erbjuds. Alla barn med intoxikation hanteras enligt framtagna riktlinjer. På Centrum för kirurgi och cancer kommer man att inleda arbetet med att införa användning av bedömningsinstrument vid misstanke om beroende. Hjärt- och medicincentrum har inte heller ännu infört bedömningsinstrumentet. På Sinnescentrum är också användandet av bedömningsinstrument vid misstanke av beroende lågt. Användandet sker främst inom rehabiliterings- och smärtverksamheterna där dessa inslag är en naturlig del av rehabiliteringen. Tillämpbarheten inom vissa kliniker anses vara låg och avsaknad av uppdaterade vårdprogram underlättar inte. Delvis inväntas Socialstyrelsen nationella riktlinjer inom området. Effektiv hälso- och sjukvård Effektivisering av vårdprocesser Det pågår en rad olika projekt och nya arbetssätt införs för att effektisera vården. Många insatser rör vården av äldre sköra patienter. Ett exempel är det pågående breddinförandet av samordnad vårdplanering på distans. Projektet syftar till att ge ökad delaktighet av berörda parter (sjukhus, kommun och primärvård) och leda till effektiviseringar genom mer strukturerat arbete och tidsbesparing, speciellt för kommunerna och primärvården. En strategi för att effektivisera vårdprocesser är att utveckla nya metoder för systematisk verksamhets- och produktionsplanering. Ett nytt It-stöd för verksamhetsplanering är under utveckling och ska pilottestas. Samtidigt utgör nya IT-verktyg bara ett stöd i arbetet och för full effekt krävs kulturförändringar och anpassningar i form av bland annat nya arbetssätt. Enligt klinikernas egna uppgifter arbetar ungefär en tredjedel (36 av 139) av klinikerna med produktionsplanering enligt regionens framtagna modell. Ett tiotal kliniker uppger att de arbetar efter egna framtagna metoder, dock inte enligt regionens modell. Totalt sett uppger 88 procent av klinikerna att de systematiskt arbetar med effektivisering av sina processer. Korta ledtider Enligt överenskommelserna mellan Hälso- och sjukvårdsnämnden och centrumen ska patienterna ges tidigt besked om när nybesök respektive behandling ska ske. Inom högst 14 dagar efter remissankomst ska patienten erbjudas datum och klockslag för nybesöket. Vid behandling ska patienten inom samma tidsgräns erbjudas datum för behandlingen. Just nu testas en uppföljningsmodell som ska ge svar på i vilken utsträckning patienterna får besked inom 14 dagar. Väntetiderna till undersökning/behandling för patienter med cancer ska särskilt uppmärksammas. Samtliga verksamheter i Östergötland som bedriver cancersjukvård har som uppdrag att förkorta sina väntetider till besök och behandling. Hälso-och sjukvårdsnämndens mål är att tiden från beslut om canceroperation tills den genomförs inte ska överstiga 21 dagar. Preliminära resultat för första kvartalet 2015 visar att 76 procent opererades inom tidsgränsen. Resultatet är det bästa hittills sedan mätningarna inleddes år

24 Andel opererade patienter inom 21 dagar för cancersjukdom Från år 2015 följs tiden från beslut om strålbehandling tills den inleds. Målet är att behandlingen ska påbörjas inom högst 21 dagar och resultatet mäts varje kvartal. Under första kvartalet 2015 påbörjades strålbehandling inom 21 dagar för 93 procent av patienterna (ingår inte i diagram ovan). Regionen har under flera år arbetat med att utveckla ett hållbart koncept/metod för ledning och styrning av komplexa övergripande vårdprocesser. Det är främst inom bröstcancer- och hudtumörprocessen som detta prövats. Erfarenheterna så här långt är försiktigt positiva och konceptet kommer att prövas ytterligare. Ett annat viktigt projekt som har startats är införandet av standardiserade vårdförlopp för cancer. Grunden till arbetet är en nationell strategi i syfte att korta ledtiderna mellan välgrundad misstanke om cancer till diagnos och start av behandling. Projektet kommer på sikt beröra i stort sett alla centrum och kliniker och projektet kommer att kräva implementering av nya metoder för effektivare produktionsplanering och effektiva processledningskoncept. Centrum för kirurgi och cancervård (CKOC) har i sin överenskommelse med hälso- och sjukvårdsnämnden en målrelaterad ersättning för väntetid till operation av bröstcancer, cancer i övre matsmältningsorganen, cancer i urinvägarna och för väntetid till strålbehandling. Under första kvartalet fick 93 % av patienterna påbörja sin stålbehandling under 21 dagar, vilket ledde till att CKOC erhöll den målrelaterade ersättningen. Svarstider diagnostik Samtliga verksamheter i Östergötland som bedriver cancersjukvård har som uppdrag att förkorta sina ledtider för patienter med misstänkt eller verifierad cancer. Diagnostikcentrum har som mål att 70 % av alla PAD ska vara besvarade inom 14 dagar och att 90 % av all cytologi ska vara besvarade inom 14 dagar. Cytologisvaren når målet, medan PAD svarstiderna har försämrats sedan förra året och endast 18 % besvaras inom 14 dagar. För några områden, tjock- och ändtarmscancer och bröstcancer, har svarstiderna förbättrats. Däremot är svarstiderna för hudcancer, som är volymmässigt ett stort område, längst. Förklaringen är en ökad arbetsbelastning och ökad antal prover. Detta trots att patologbemanning har ökat och digitalisering har skett inom området. Screeningintervall mammografi Verksamhetens uppdrag är att erbjuda alla Östergötlands kvinnor i åldrarna år mammografisk hälsokontroll med 24 månaders intervaller. De senaste åren har målet inte kunnat nås trots flera extrasatsningar. Under 2014 hade många extrasatsningar genomförts och intervallen låg på 24 månader i Motala och Linköping, men på 28 månader i Norrköping. Diagnostikcentrum 21

25 har som mål att intervallet ska vara 24 månader i hela länet under Resultatet efter 3 månader är 26 månader. Under 2014 togs avgiften för kontrollerna bort och många aktiviteter är igång för att nå kvinnor som vanligtvis uteblir från kontrollerna. Webbokning är nu möjlig och alla patienter får nu SMS påminnelser. Effektiv och korrekt sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocess Alla enheter inom primärvården har rapporterat in att de har en rehabiliteringssamordnare med avsatt tid. Dock kan vi notera att det föreligger skillnader i hur uppdraget handläggs på respektive enhet. Några har valt att rehabiliteringssamordnaren har helhetsansvaret för koordineringsuppdraget, medan andra har valt att inom enheten fördela rehabiliteringssamordnarens arbetsuppgifter mellan olika professioner, vilket tillåts av uppdragsformuleringen till enheterna. Alla enheter inom primvården har en pågående process kring arbetet med att utveckla rehabiliteringsarbetet kopplat till sjukskrivning. Verksamheter inom specialistvården har inget krav att rapportera in namngiven koordinator, dock pågår en process även inom specialistvården att utveckla rollen. En enkät har gått ut till samtliga rehab-samordnare i primärvården och resultaten visar att: Ca 60 % har arbetat med än 2 år som rehabiliteringssamordnare. Mer än 50 % anser att uppdraget är tydligt. Flera påpekar att det finns en otydlighet på den egna enheten avseende vilka patienter som ska prioriteras. Villkoret att förbättra kvaliteten i läkarintygen är borttaget som eget område i sjukskrivningsmiljarden, men ingår som en del i kvalitetssäkringen inom området försäkringsmedicin. Region Östergötland har ett pågående arbete med målet skapa en långsiktig struktur för kompetensutveckling för personal som arbetar inom försäkringsmedicin. Kunskap om jämställdhet och våld i nära relationer ska ingå i kompetensområdet. Få uteblivna mottagningsbesök En viktig effektivisering för verksamheterna är att minska uteblivna mottagningsbesök. Andelen uteblivna besök ligger totalt sett relativt stabilt runt 1,6 procent. Det finns dock en skillnad mellan åldersgrupper och de yngre grupperna står för en större del av de uteblivna besöken. En viktig strategi för att minska de uteblivna besöken är införandet av möjligheten för patienter att kunna boka tider via webben. Möjligheten har nu införts på ett antal enheter och erfarenheterna är mestadels positiva. Det är en viktig kvalitetshöjning för patienterna, samtidigt som förhoppningen är att det också ska leda till bättre utnyttjande av tillgängliga tider och på sikt även till mindre administration för verksamheterna. Projektet för att införa webbtidböcker har tagit längre tid än planerat, eftersom tekniska svårigheter har förekommit under arbetet. Nu är de tekniska svårigheterna lösta och projektet löper på enligt tidigare planer, men med förlängd tidsplan. Uppföljning avseende införandet av möjligheterna till webb-tidbokning på regionens vårdcentraler och kliniker ges i delårsrapporten efter augusti, då också kliniker som använder sms-påminnelser presenteras. Färre återinläggningar Det totala antalet återinläggningar inom 30 dagar har minskat under årets fyra första månader jämfört med samma period förra året var antalet oplanerat återinskrivna inom 30 dagar från utskrivningen 2213 och motsvarande i år 1915 personer, vilket innebär en minskning med 298 individer eller 13 procent. Återinläggningarna för åldersgruppen över 65 år når under årets fyra första månader, bortsett från februari, målet att återinläggningarna inte ska överstiga 15 procent. 22

26 Den långsiktiga utvecklingen visar en positiv utveckling även om variationen mellan enskilda månader kan vara stor. Andel återinläggningar för åldersgruppen 65 år och äldre Säker hemgång innebär att vårdgivare inom primär-, hemsjuk- och slutenvård tar ett förstärkt ansvar för sammanhållen vård för vårdkrävande grupper, i syfte att förbättra utskrivningar från slutenvården. Vårdcentralen där patienten är listad ska ringa upp patienten inom två arbetsdagar efter det att patienten har blivit utskriven från slutenvården. Cirka 85 procent av fokuspatienterna blir uppringda inom denna tid. De patienter som definieras som fokuspatienter ska även få genomgå ett så kallat teach-back-samtal vid utskrivning som syftar till tydlig information till patienten. Uppföljningen visar att knappt hälften av fokuspatienterna får genomgå samtalet. Antalet fokuspatienter har minskat under perioden januari-april i år jämfört med samma period förra året, vilket tyder på att fortsatt arbete med utskrivningsprocessen är nödvändigt. Nyligen har också ett ytterligare projekt Trygg utskrivning och uppföljning startat, för att vidareutveckla omhändertagandet av denna patientgrupp vidare efter utskrivning. Resultatmätningen avseende säker hemgång har varit svår, eftersom skapandet av uppföljningsrapporter från datasystemen har varit komplicerat och dragit ut på tiden. Nu finns rapporter skapade, men de är ännu inte helt kvalitetssäkrade. Optimal beläggning av vårdplatser Stora patientsäkerhetsrisker är kopplade till icke-optimal användning av vårdplatser. Överbeläggningar, satelitvård där patienter måste vårdas på andra avdelningar än tänkt och hög arbetsbelastning för personalen, medför alla stora risker kopplade till att vårdplatser inte beläggs med rätt patient och i rätt tid. Att patienter vårdas på andra avdelningar än tänkt, är inte alltid undvikbart. Speciellt under det senaste året har situationen på många vårdavdelningar varit bekymmersam. Det är därför viktigt att vara medveten om denna problematik. Riskbedömningar behöver göras löpande och hänsyn till patientsäkerhetsrisker behöver tas i det praktiska vårdarbetet. Att proaktivt göra individuella riskbedömningar av alla enskilda patienter anses vara en viktig framgångfaktor för att minska risken för vårdskador. 23

27 Regionens mål för beläggningsgraden av vårdplatser är 90 procent på totalen och 95 procent för akutvårdsflödet. Beläggningsgraden når inte dessa målvärden vare sig för akutvårdsflödet eller totalt. För akutvårdsflödet förekommer beläggningsgrad på över 100 procent under årets första månader. Beläggningsgrad, för akutvårdsflödet och totalt På US noteras också rekordmånga vårddygn för utlokaliserade patienter, vilket leder till både ökade patientsäkerhetsrisker och till ineffektivare vårdprocesser. Sannolikt är det också så att antalet medicinskt färdigbehandlade patienter är högre än vanligt inom slutenvården, vilket också bidrar till vårdplatsbristen. Beläggningssituationen gör det svårt att arbeta med långsiktiga förbättringsåtgärder. Ett prioriterat område är därför att försöka förbättra vårdprocesserna med länets kommuner. Vårddygn utlokaliserade patienter 24

28 Säker hälso- och sjukvård Aktivt arbete för att minska antalet undvikbara vårdskador Den i särklass viktigaste framgångsfaktorn för att uppnå en säker vård är att vi lyckas skapa en stark patientsäkerhetskultur. I höstas genomfördes för tredje gången en regionövergripande mätning av patientsäkerhetskulturen. Resultatet visade att det finns en relativt hög medvetandegrad, men att den högsta ledningens stöd för patientsäkerhetsarbetet alltjämt upplevs som väldigt lågt. Detta visar vikten av att patientsäkerhetsarbetet alltid måste vara aktuellt på samtliga ledningsnivåer och att detta tydligt kommuniceras ut i hela organsationen. De återkommande patientsäkerhetsdialogerna fortsätter under Dessa utgörs av strukturerade dialogträffar mellan chefläkare och chefssjuksköterska på samtliga kliniker och vårdcentraler. I dialogerna gås klinikens aktuella patientsäkerhetsarbete med resultat och aktiviteter igenom och även medicinska resultat tas upp för en diskussion. Dessa dialoger är uppskattade och syftar till att ge verksamheterna ett konkret stöd i deras arbete. Samtidigt utgör dialogerna ett underlag i chefläkarenhetens uppdrag som controllers. Under mars genomfördes en regionövergripande punktprevalensmätning av trycksårsförekomst bland slutenvårdade patienter. Regionen har haft en positiv trend med en successivt sjunkande andel trycksår. Vid denna mätning var andelen trycksår 14,7 procent och motsvarande period föregående år var andelen 13,5 procent. Andelen trycksår har alltså ökat något vid denna mätning. Andelen allvarliga trycksår har dock minskat, från 6,7 procent 2014 till 6,2 procent 2015, vilket är positivt och sannolikt det viktigaste. Mätningen visar också att det finns gap mellan antalet genomförda kunskapsbaserade förebyggande åtgärder och uppsatta mål avseende det förebyggande arbetet. Ett framgångsrikt trycksårsförebyggande arbete är viktigt inte bara för att minska lidande utan också för att minska vårdrelaterade infektioner som lätt uppstår vid allvarliga trycksår. Andelen patienter med läkemedelsberättelse vid utskrivning från slutenvård har sakta ökat sedan införandet Under mars månad fick drygt 23 % av patienterna läkemedelsberättelse. Syftet är att minska de läkemedelsrelaterade vårdskadorna. Aktivt arbete för att minska förekomsten av vårdrelaterade infektioner Vårdrelaterade infektioner (VRI) står för drygt 40 procent av de totala vårdskadorna. Arbetet för att minska de vårdrelaterade infektionerna påverkar därför även i hög grad regionens resultat för undvikbara vårdskador. Under 2014 infördes det s.k. Infektionsverktyget inom regionens slutenvård. Infektionsverktyget ger en kontinuerlig mätning av de vårdrelaterade infektionerna, vilket skiljer sig från de tidigare punktprevalensmätningar som skett två gånger per år. Infektionsverktyget ger också nya möjligheter för verksamheterna att relativt enkelt i realtid följa sina eventuella vårdrelaterade infektioner, i syfte med att snabbt kunna identifiera risker och brister i det egna arbetet. Det är angeläget att verktyget anpassas även till primärvården, eftersom många vårdrelaterade infektioner uppträder först efter det att patienterna skrivits ut från sjukhusen. Den förändrade mätmetoden avseende VRI medför att det inte är möjligt att jämföra de nyaste resultaten med tidigare resultaten. Det är därför nödvändigt att följa utvecklingen innan ett nytt målvärde kan sättas för de vårdrelaterade infektionerna. Det är sannolikt också för tidigt att uttala sig säkert om trenden, men aktuella data visar att VRI förekomsten under april (6,5 %) var lägre än i januari i år (7,5 %). Fortsatt uppföljning får visa om detta är en slumpmässig variation eller en mera stabil förändring. 25

29 Det pågår en rad konkreta förbättringsarbeten ute på många kliniker för att minska förekomsten av VRI. Två projekt på regionövergripande nivå berör uppföljning och hantering av kvarliggande urinkatertar och centralvenösa infarter. Alla infarter utgör en risk för en VRI. Regionen har en relativ sett hög användning av dessa typer av katetrar och ett viktigt mål är att dessa används endast när det inte går att undvika. En viktig del i det förebyggande arbetet mot vårdrelaterade infektioner är god följsamhet till basala hand- och klädhygienriktlinjer. Målet är en följsamhet som överstiger 95 procent på alla enheter. Under april nåddes målet för följsamheten till klädriktlinjerna men inte till handhygienriktlinjerna. Utvecklingen är svagt positiv, men med nuvarande utvecklingstakt beräknas inte riktlinjerna avseende handhygien nås annat än på lång sikt. Följsamhet till basala hand- och klädhygienriktlinjer under april Aktiva insatser för att minska antibiotikaresistens Regionen arbetar utifrån Strategigruppen för rationell antibiotikaanvändning och minskad antibiotikaresistens (STRAMA) strategier för att minska risken för ökad antibiotikaresistens. De innefattar exempelvis att minska undvikbar användning av antibiotika, att välja rätt antibiotika för den individuella patienten, att följa det lokala resistensläget och att minska vårdrelaterade infektioner vilket leder till lägre antibiotikaanvändning. En viktig del är att minska användningen av s.k. bredspektrumantibiotika som både driver på resistensutvecklingen, men som också kraftigt ökar risken för antibiotikaförknippade tarminfektioner (clostridium difficile). Antibiotikaförknippade tarminfektioner utgör en del av de vårdrelaterade infektionerna och kan leda till en mycket allvarlig infektion speciellt för sköra och nedgångna patienter. Regionen har en hög användning av vissa bredspektrumantibiotika, vilket är föremål för särskilda insatser som kommer att utökas. Resultatet för insatserna för att minska antibiotikaresistens mäts i antibiotikaförskrivning, Antal recept per tusen invånare. Antalet recept under årets fyra första månader har ökat med 2 procent jämfört med motsvarande period Östergötlands utfall följer utvecklingen i riket och skulle kunna vara ett resultat av ett ökat infektionstryck under årets första månader. Strama-arbetet drivs genom en Strama-grupp per sjukhus och en Strama-grupp för primärvården. Inom primärvården har man lyckats med att minska förskrivningen av antibiotika och följer den nationella trenden. Strama-grupperna har också i vår, för andra gången, gett ut reviderade riktlinjer (lathundar) för antibiotikabehandling i sluten och öppenvård för sjukhusen. Det pågår nu ett arbete att föra in dessa lathundar i en app för smartphone, vilket förhoppningsvis skall underlätta deras användning. 26

30 Nyckelindikatorer processperspektivet Strategiskt mål - Kunskapsbaserad hälso- och sjukvård med hög kvalitet Framgångsfaktor Nyckelindikator Ingång Målvärde Utfall Måluppfyllelse Medicinsk kvalité som står sig väl i nationell och internationell jämförelse Medicinska resultat i Öppna jämförelser i förhållande till övriga landsting/regioner Förbättrade resultat inom särskilda utvecklingsområden i överenskommelserna :a :a Nya områden Strategiskt mål - Effektiv hälso- och sjukvård Bland de tre bästa landstingen/ regioner Resultaten ska förbättras Framgångsfaktor Nyckelindikator Ingång Målvärde Utfall Måluppfyllelse Effektivisering av vårdprocesser Korta ledtider Andel vårdenheter (kliniker/vårdcentraler eller motsv.) som arbetar systematiskt med effektivisering av sina processer* Andel patienter som inom 14 dagar från remissankomst/beslut om åtgärd har erbjudits tidpunkt för: - besök/undersökning - operation/ åtgärd Utredningstid på särskilda enheter för patienter med misstanke om allvarlig sjukdom: - från remiss till avslutad utredningsprocess Väntetid till primär canceroperation: - andel patienter som har blivit opererade inom högst 21 dagar från det att kliniken beslutat om operation Har tidigare inte följts upp systematiskt Uppgift saknas 70 % Nystartade enheter % % 80 % 88 % < 30 dagar:50 % Minst 75 % Kan inte redovi sas pga brist på uppföljnin gsrapport Kan inte redovi sas pga brist på uppföljnin gsrapport Q1: 76 % 27

31 Väntetid till specifika cancerbehandlingar: - Andel patienter som får sin canceroperation från beslut till operation: - inom 17 dgr bröstcancer Väntetid till specifika cancerbehandlingar: - Andel patienter som får sin canceroperation från beslut till operation: - inom 21 dgr cancer i matsmältningsorganen Väntetid till specifika cancerbehandlingar: - Andel patienter som får sin canceroperation från beslut till operation: - inom 21 dgr blåscancer Har tidigare inte följts upp systematiskt Har tidigare inte följts upp systematiskt Har tidigare inte följts upp systematiskt >85% 72 % >85% 79 % >90% 90 % Färre återinläggningar Effektiv och korrekt sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocess Minskade återinläggningar inom 30 dagar för: - fokuspatienter Minskade återinläggningar inom 30 dagar för: - samtliga patienter Minskade återinläggningar inom 30 dagar för: - patienter 65 år Antal verksamhetsenheter (vårdcentraler och kliniker) som har en funktion för koordinering för effektiv samverkan med Försäkringskassan Regionens resultat i Socialstyrelsensens granskning Kvalitet på läkarintyg Har tidigare inte följts upp systematiskt 2014: 2213 patienter 65 år: ,0% ,9% ,9% Minska med 10 % Minska med 10 % 15 % Andel återinläggningar 14,7 % 13% (1915) 04: 15 % Framgångsfaktor Nyckelindikator Ingång Målvärde Utfall Måluppfyllelse Nytt krav % 55 % Andel godkända intyg ,7 % Ska förbättras 28

32 Ekonomiperspektivet Strategiska mål Resultat Framgångsfaktorer Resultat Ekonomi som ger handlingsfrihet Balans mellan hälso- och sjukvårdsnämndens intäkter och kostnader Kostnadseffektiv verksamhet Ersättningssystem som stödjer effektivitetsutveckling 29

33 Ekonomi som ger handlingsfrihet För att uppnå en ekonomi som ger handlingsfrihet bedöms följande kritiska framgångsfaktorer vara avgörande: Balans mellan intäkter och kostnader för produktionsenheterna sammantaget Balans mellan nämndernas intäkter och kostnader Verksamhet anpassad till intäktsutvecklingen Region Östergötlands totala resultat till och med april är 419 miljoner kronor. Det positiva resultatet beror främst på en mycket gynnsam utveckling på den finansiella marknaden. Det finansiella nettot är 309 miljoner kronor. Statsbidraget för läkemedel är 56 miljoner kronor högre än budgeterat, varav 35 miljoner kronor avser en engångsutbetalning som kompensation för högre kostnader under Verksamhetens samlade resultat (det vill säga samtliga produktionsenheter inklusive styrelse och nämnder) uppgår till minus 90 miljon kronor. Det är 47 miljoner kronor lägre än motsvarande period föregående år. Försämringen beror på fortsatta underskott inom de sjukvårdande produktionsenheterna. Efter årets första fyra månader är underskottet 197 miljoner kronor, vilket är 55 miljoner kronor sämre än föregående år. Överskott inom hälso- och sjukvårdsnämnden bidrar positivt till resultatet. Regiongemensamma poster bidrar positivt med 509 miljoner kronor, vilket är 94 miljoner kronor bättre än motsvarande period föregående år och innebär att totala resultatet för regionen ändå uppgår till 419 miljoner kronor. 30

34 Hälso- och sjukvårdsnämndens helårsbedömning för 2015, baserad på delårsbokslutet till och med april, visar på en ekonomi i balans, det vill säga ett nollresultat, se tabell nedan. Resultat avvikelse mot budget, miljoner kr I hälso och sjukvårdsnämndens delårsbokslut efter april 2015 redovisas ett positivt resultat på 80 miljoner kronor. Områdena länssjukvård, utomlänsvård och privata vårdgivare redovisar de största överskotten. Överskotten beror främst på att vissa prestationsbaserade ersättningar ännu inte är mätta och utbetalade, vilket delvis beräknas vara bestående i bokslutet men att kostnaderna inom andra områden beräknas överstiga de budgeterade så resultatet blir noll. Regionsjukvård (till östgötar) Den totala budgeten för regionsjukvård (högspecialiserad vård) är 613 miljoner kr för Avtalen för högspecialiserad sjukvård betalas till största delen ut som en fast ersättning. Den enda del som är rörlig är vissa sällan förekommande åtgärder som är särskilt dyra och som ersätts särskilt. Totalt är 16 miljoner kr budgeterat för sådana kostnader och det är en ökning jämfört med förra året beroende på nya uppdrag som tillkommit inför 2015, som exempelvis endovaskulär jourlinje och Skandionkliniken. Kostnaden för högspecialiserad vård ligger 1 miljon kronor under den budgeterade nivån för perioden och bedömningen är att i bokslut 2015 kommer kostnaderna att understiga den budgeterade nivån med 1 miljon kronor. Närsjukvård Helårsbedömning Jan-apr 2015 Jan-apr 2014 Bokslut 2014 Område Regionsjukvård 1,4 1,2-1,1-2,3 Närsjukvård 0,0 2,0 9,0 25,8 Länssjukvård 21,0 17,8 19,2 20,0 Utomlänsvård 0,0 12,5 7,8-2,9 Privata vårdgivare 10,0 10,4 9,6 11,9 Tandvård 5,0 7,8 4,7 14,3 Ambulanssjukvård och sjukresor 13,0 8,7 1,9 16,0 Smittskyddsverksamhet -2,0-0,7 1,6-18,7 Solidariskt finansierade läkemedel 0,0 5,9 6,6-0,5 Övrigt -48,4 14,1-1,4-43,8 Totalt Resultat 0,0 79,7 57,9 19,8 Den totala budgeten för närsjukvård är miljoner kr för 2015 och här ingår även kostnader för de privata vårdcentralerna. Ersättningen till närsjukvården betalas till största delen ut som en fast ersättning, endast 169 miljoner kr är rörliga. Dessa ersättningar betalas ut efter uppnådda mål som mäts under året. Vissa av de rörliga ersättningarna är ännu inte utbetalade och därför understiger kostnaden för närsjukvård budget med cirka 2 miljoner kronor. Överenskommelserna med vårdgivarna innehåller vitesbelopp (både inom närsjukvård och inom länssjukvård). Om vårdgivaren inte uppfyller sina utlovade mål för vård i rimlig tid dras 31

35 vitesbelopp från den fasta ersättningen. Beloppets storlek beror på hur många patienter som har väntat för länge. Det maximala vitesbeloppet som kan belasta närsjukvården under 2015 är 25 miljoner kr. De avdragna vitesbeloppen för vårdgivarna ger överskott i hälso- och sjukvårdsnämndens budgetuppföljning. För perioden januari till och med april har närsjukvårdsenheterna betalat 0,4 miljoner kronor i vite. Bedömningen är att i bokslut 2015 kommer kostnaderna för närsjukvård ligga på de budgeterade. Länssjukvård Avtalen för länsövergripande sjukvård betalas till största delen ut som en fast ersättning under 2015, endast 114 miljoner kr av totalt miljoner kr är rörliga. Dessa ersättningar betalas ut efter uppnådda mål som mäts under året. Vissa av de rörliga ersättningarna är ännu inte utbetalade och därför understiger kostnaden för länsövergripande sjukvård budget med cirka 18 miljoner kr. Det maximala vitesbeloppet som kan belasta länssjukvården under 2015 är 71 miljoner kr. För perioden januari till och med april har länssjukvårdsenheterna betalat 3,6 miljoner kronor i vite. För 2015 är bedömningen att vitesbeloppen eller de ej utbetalda målrelaterade ersättningarna ger överskott i hälso- och sjukvårdsnämndens bokslut med cirka 21 miljoner kronor. Utomlänsvård Den totala budgeten för utomlänsvård är 228 miljoner kr för Kostnaderna avseende utomlänsvård ligger cirka 12 miljoner kr under de budgeterade för perioden och förväntade kostnader för perioden januari till och med april har bokats upp. Detta ska ge en mer rättvisande bild av de förväntade faktiska kostnaderna, men innehåller ändå en viss osäkerhet då erfarenheten är att dessa kostnader är svåra att bedöma och ökar kraftigt i december. Jämfört med samma period 2014 är kostnaderna för utomlänsvård 2015 cirka 1 miljoner kr högre. Budgeten för utomlänsvård är utökad med 10 miljoner kronor inför Det finns en förväntan på att kostnaderna ska komma att öka på grund av den nya patientlagen som trädde i kraft den 1 januari. Lagen ger möjligheter för patienter att välja utförare av offentligt finansierad primärvård och öppen specialiserad vård i hela landet. I tabellen nedan visas kostnader för köpt utomlänsvård för hela Region Östergötland. Endast kostnader för oplanerad utomlänsvård, primärvård, läkemedel förskrivna utomläns samt viss remitterad vård och vård enligt vårdgarantin påverkar hälso- och sjukvårdsnämndens ekonomi. 32

36 Kostnader köpt utomlänsvård, miljoner kronor Kostnader köpt utomlänsvård, mkr Bedömningen är att kostnaderna för utomlänsvård i bokslutet 2015 kommer att ligga på de budgeterade. Det är östgötar som fått oplanerad vård eller primärvård i ett annat landsting/region under perioden januari till och med april 2015 och det är ungefär 800 fler än motsvarande period De landsting/regioner som tagit emot flest patienter är Jönköping, Sörmland, Stockholm och Kalmar. Ungefär 800 östgötar har fått planerad vård i ett annat landsting/region under perioden januari till och med april 2015 och det är ungefär 200 fler än motsvarande period De landsting/regioner som tagit emot flest patienter är Stockholm, Skåne och Västra Götaland. I landstingets uppföljningssystem för köpt utomlänsvård registreras diagnoser på de remisser som skickas till andra landsting. De diagnoser som är mest förekommande under perioden är fetma, smärta eller värk, Ehlers-Danlos syndrom, och kronisk njursvikt. Landstinget har sedan oktober 2013 haft kostnadsansvar för vård som östgötar får i annat EESland. Det är 166 personer som fått vård enligt det så kallade patientrörlighetsdirektivet under perioden januari till och med april 2015 och det är ungefär 150 fler än motsvarande period Kostnaden uppgår till cirka 0,9 miljoner kronor. De flesta vårdkontakterna är ospecificerade men i de fall landstinget blivit tillfrågad om prisuppgifter finns diagnoser registrerade i uppföljningssystemet. Den mest förekommande diagnosen är svettning (hyperhidros). Privata vårdgivare Jan-apr 2015 Jan-apr 2014 Bokslut 2014 Bokslut 2013 Område Oplanerad utomlänsvård och primärvård Läkemedel förskrivna utomläns Remitterad specialistvård utomläns Valfrihetsremiss Vård enligt vårdgarantin EES-vård (patientrörlighetsdirektivet) Summa utomlänsvård Den totala budgeten för privata vårdgivare, exkl. privata vårdcentraler som ingår i närsjukvård, är 444 miljoner kr för Kostnaderna avseende de privata vårdgivarna ligger cirka 10 miljoner kronor under den budgeterade nivån för perioden. Jämfört med samma period 2014 ligger kostnaderna för privata vårdgivare 2015 ungefär 3 miljoner kronor lägre. Bedömningen är att kostnaderna för privata vårdgivare även under 2015 inte kommer att uppgå till de budgeterade och att det därför kommer att genereras ett överskott i hälso- och sjukvårdsnämndens bokslut med cirka 10 miljoner kronor. Anledningen är att producerade volymer inte ökar enligt de bedömningar som gjorts tidigare. 33

37 Tandvård Den totala budgeten för tandvård är 275 miljoner kr för Utfallet för tandvården för perioden är 84 miljoner kr, vilket är cirka 8 miljoner kronor under den budgeterade nivån. Överskottet förväntas inte bestå i bokslutet. Bedömningen är att kostnaderna för tandvård inte kommer att uppgå till de budgeterade och ge ett överskott på cirka 5 miljoner kronor. Det är huvudavtalet med Folktandvården som bidrar till överskottet. Den rörliga ersättningen för befolkningsansvaret inom barn- och ungdomstandvården utnyttjas ännu inte fullt ut. Tillgängligheten till tandvård i Östergötland är fortsatt god och kostnadseffektiviteten inom klinikerna är hög. Ambulanssjukvård och sjukresor Den totala budgeten för ambulanssjukvård och sjukresor är 250 miljoner kr för Kostnaderna avseende ambulanssjukvård och sjukresor är ungefär 9 miljoner kr lägre än den beräknade nivån för perioden januari till och med april. Jämfört med samma period 2014 ligger kostnaderna för ambulanssjukvård och sjukresor 2015 cirka 4 miljoner kronor lägre. Administrationen av sjukresorna flyttades över till AB Östgötatrafiken från och med 1 september 2014 och det verkar som att kostnaderna ligger på en lägre nivå än tidigare. Bedömningen är att kostnaderna för ambulanssjukvård och sjukresor inte kommer att uppgå till de budgeterade och ge ett överskott på cirka 13 miljoner kronor. Smittskyddsverksamhet och solidariskt finansierade läkemedel Den totala budgeten för smittskyddsverksamhet är 80 miljoner kr för 2015 och det är en utökning med 10 miljoner kronor för ökade kostnader för de nya, dyra läkemedlen mot hepatit C. Budgetmedel motsvarande 36 miljoner kronor har också flyttats över från solidariskt finansierade läkemedel för en ändrad hantering av läkemedel mot HIV. Från och med 2015 redovisas även dessa under smittskyddsläkemedel. Kostnaderna ligger ungefär 1 miljon kronor över den budgeterade nivån för perioden januari till och med april. Inom detta område ökade kostnaderna markant under sista halvåret 2014 och förväntas fortsätta ligga på denna höga nivå. Hälso- och sjukvårdsnämnden har fått utökat landstingsbidrag med 35 miljoner kronor för att möta kostnadsökningarna för behandling av hepatit C. Nuvarande prognos visar att kostnaderna ligger på beräknade nivåer och det innebär att kostnaderna kommer att överstiga de budgeterade med cirka 2 miljoner kronor i bokslutet Det finns dock en risk för ett stort underskott ifall kostnadsökningen blir större senare i år. Regionen kommer att få ersättning motsvarande 70 procent av den beräknade kostnaden. Dessa medel finns i överenskommelsen för år 2015 om statens bidrag till läkemedelsförmånerna m.m. där det utöver ordinarie bidrag även utgår en ersättning för läkemedel vid behandling av hepatit C. Den totala budgeten för solidariskt finansierade läkemedel är 111 miljoner kr för Kostnaderna avseende dessa läkemedel ligger ungefär 6 miljoner kronor under den budgeterade nivån för perioden och det är framför allt kostnaderna för läkemedel mot blödarsjuka som minskar. Jämfört med samma period 2014 ligger kostnaderna 2015 för smittskyddsläkemedel cirka 6 miljoner kr högre och för de solidariskt finansierade läkemedlen cirka 4 miljoner kr högre. Läkemedel står för en stor del av kostnaderna inom regionen, ca 10 procent. Utfallet till och med april visar en kostnadsökning med 5,4 procent jämfört med motsvarande period föregående år. Volymen har under samma period ökat med 0,3 procent. De mest kostnadskrävande områdena 34

38 under den senaste 12-månadersperioden är inom tumörer och rubbningar i immunsystemet 338 miljoner kronor och inom nervsystemet 266 miljoner kronor. Övrigt Den totala budgeten för övrigt är 159 miljoner kronor och kostnaderna ligger cirka 14 miljoner kronor under budgeterad nivå. Inom gruppen övrigt kan nämnas kostnader för bidrag till organisationer, kostnader för asylsjukvård samt utbetalningar av engångskaraktär m.m. Kostnaderna inom gruppen övrigt bedöms överstiga den budgeterade nivån med cirka 48 miljoner kr och anledningen är framför allt att det är en stor osäkerhet i kostnadsökningar för läkemedel och utomlänsvård, samt att det eventuellt kommer att finnas behov av ytterligare vårdgarantisatsningar. Nyckelindikatorer ekonomiperspektivet Strategiskt mål - Ekonomi som ger handlingsfrihet Framgångsfaktor Nyckelindikator Ingång Målvär de Utfall Måluppfyllelse Balans mellan hälsooch sjukvårdsnämndens intäkter och kostnader Hälso- och sjukvårdsnämndens resultat mkr mkr mkr >0 80 mkr Strategiskt mål - Kostnadseffektiv verksamhet Framgångsfaktor Nyckelindikator Ingång Målvärde Utfall Måluppfyllelse Ersättningssystem som stödjer effektivitetsutveckling Andel utbetalda ersättningar för strokevården i enlighet med processmålen i överenskommelserna Ny indikator % Andel utbetalda tillgänglighetsersättningar i enlighet med målen i överenskommelserna Ny indikator % 85 % avser 3 mån och vitesdelen Kostnadstäckningsgrad (avser allmän kollektivtrafik) 42 % 41 % 35

39 Bilaga 1 Helårsbedömning 2015 Helårsbedömning 04 Resultaträkning (tkr) Aktuell helårsbedömning Föregående helårsbedömning Ack utfall 04 Budget 2015 Bokslut 2014 Not Intäkter Landstingsbidrag Koncernbidrag Patientavg sjukvård/tandvård Försäljning sjukvård/tandvård Övr intäkt LT:s huvudverksamh Försäljning övriga tjänster Statsbidrag Övriga bidrag Försålt mtrl varor övr intäkt Summa Intäkter ) 2) 3) 4) 5) 6) Personalkostnader Lönekostnader Arbetsgivaravgifter Övriga personalkostnader Summa Personalkostnader ) Övriga kostnader Kostnader för köpt verksamhet Verksamhnära material o varor Lämnade bidrag Övriga verksamhetskostnader Summa Övriga kostnader ) 9) Verksamhetens finansiella kostnader/intäkter Finansiella intäkter Finansiella kostnader Summa Verksamhetens finansiella kostnader/intäkter Årets resultat Noter till resultaträkningen: 1) Koncernbidrag 2014 avser studie i tarmscreening, from 2015 ingår bidraget i landstingsbidraget. 2) Patientavgifter avser specialkost, hörselrehabilitering samt förskottsbetalda öppenvårdsavgifter. 3) Avser intäkter för utomlänspatienter. Förra året fakturerades läkemedelskostnader avseende blödarsjuk kalmarpatient, 10,8 mkr. 4) Avser ersättning från andra landsting för ambulanstransporter för utomlänspatienter. 5) Avser ersättning från Migrationsverket för asylsökande. 6) Minskning pga projekt som avslutats. 7) Kostnader för personal i diverse projekt. 8) Avser kostnader för smittskyddsläkemedel samt hörselhjälpmedel. 9) Avser kostnader för sjukresor. 2

40 Bilaga 1 Kassaflödesanalys Aktuell helårsbedömning DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN Årets resultat 0 Justering för av- och nedskrivningar Justering för gjorda avsättningar pensioner Justering för övriga avsättningar Justering för ianspråktagna avsättningar Justering för övriga ej likviditetspåverkande poster Medel från verksamheten före förändring av rörelsekapital 0 Ökning/minskning kortfristiga fordringar 0 Ökning/minskning förråd och varulager 0 Ökning/minskning kortfristiga skulder 0 Kassaflöde från den löpande verksamheten 0 INVESTERINGSVERKSAMHETEN Investering i immateriella anläggningstillgångar Försäljning av immateriella anläggningstillgångar Investering i materiella anläggningstillgångar Försäljning av materiella anläggningstillgångar Bidrag materiell anläggningstillgång (långfristig skuld) Investering i finansiella anläggningstillgångar Försäljning av finansiella anläggningstillgångar Kassaflöde från investeringsverksamheten 0 FINANSIERINGSVERKSAMHETEN Nyupptagna lån Amortering av skuld Ökning långfristiga fordringar Minskning av långfristiga fordringar Kassaflöde från finansieringsverksamheten 0 Justering av ingående eget kapital Årets kassaflöde 0 Likvida medel vid årets början Likvida medel vid årets slut

41 Bilaga 1 Investeringsredovisning Investeringar Aktuell helårsbedömning Föregående helårsbedömning Budget 2015 Bokslut 2014 Immateriella tillgångar Byggnader Mark Inventarier Datorutrustning Medicinteknisk apparatur Byggnadsinventarier Bilar och andra transportmedel Jord-, skogs- och trädgårdsmaskiner Konst Aktier, andelar, bostadsrätter Summa Balansräkning (tkr) UB Aktuell helårsbed 2015 IB Bokslut 2014 Not TILLGÅNGAR Förutbet kostn upplupna intäkt Kassa och bank Summa Omsättningstillgångar SUMMA TILLGÅNGAR EGET KAPITAL, AVSÄTTN o SKULDER Balanserad eget kapital 0 0 Årets resultat Justering eget kapital ) Summa Verksamhetens eget kapital 0 0 Upplupna kostn förutbet intäkt Summa Skulder SUMMA EGET KAPITAL, AVSÄTTN o SKULDER Noter till balansräkningen: 1) Justering/nollställning av eget kapital gjort i bokslut 2014 med 19,8 miljoner kr. 4

42 Bilaga 2 Uppföljning av kostnader per sjukdomsgrupp För hälso- och sjukvårdsnämnden är det viktigt att följa sjukdomsgrupper och det blir mer intressant då alla landsting redovisar kostnader på sjukdomsgrupper så jämförelser kan göras. Nedan följer en tabell på landstingets kostnader under januari till och med mars 2015 (KPP är ännu inte uppdaterat för april) samt andel av kostnader fördelat på sjukdomsgrupper/diagnoskapitel, jämfört med utfallet 2013 och Med hjälp av KPP-data för varje produktionsenhet har ersättningen som HSN betalat ut fördelats på de olika diagnoskapitlen. Privata vårdgivare har fördelats enligt specialitet och utomlänsvård samt ambulans/sjukresor enligt de diagnoskapitel som redovisas på akutmottagningarna. Tabellen nedan visar hälso- och sjukvårdsnämndens kostnader aktuell period fördelat på sjukdomsgrupper: Sjukdomsgrupper/diagnoskapitel jan-mar jan-mar jan-dec jan-dec , % 2014, % 2013, % 1 Infektioner 43 1,7% 1,7% 1,9% 2 Tumörer 164 6,6% 6,6% 7,0% 3 Blodsjukdomar/Immunsystemrubbningar 17 0,7% 0,8% 0,7% 4 Endokrina sjukdomar 75 3,0% 3,2% 2,9% 5 Psykiska sjukdomar ,6% 10,2% 10,3% 6 Nervsystemssjukdomar 90 3,6% 3,3% 3,2% 7 Sjukdomar i ögat 40 1,6% 1,6% 1,6% 8 Sjukdomar i örat 27 1,1% 1,2% 1,0% 9 Cirkulationsorganens sjukdomar ,0% 10,6% 10,6% 10 Andningsorgansjukdomar 160 6,4% 5,1% 5,1% 11 Sjukdomar i matsmältningsorganen 181 7,3% 7,5% 7,3% 12 Hudsjukdomar 50 2,0% 2,1% 2,1% 13 Muskeloskeletala sjukdomar 187 7,5% 7,9% 8,4% 14 Sjukdomar i urin- och könsorganen 82 3,3% 3,3% 3,5% 15 Graviditet och förlossningar 35 1,4% 1,6% 2,0% 16 Perinatala tillstånd 22 0,9% 0,9% 1,0% 17 Medfödda missbildningar 15 0,6% 0,6% 0,6% 18 Symtom och sjukdomstillstånd 182 7,3% 7,4% 7,6% 19 Skador och förgiftningar 183 7,4% 7,3% 7,4% 21 Faktorer av hälsobetydelse 238 9,6% 10,0% 8,7% Ej registrerat 181 7,3% 7,0% 7,0% Summa, mkr ,0% 100% 100% Efter mars befinner sig gruppen Ej registrerad diagnos på åttonde plats vilket är något samma som i bokslut Psykiska sjukdomar är den andra största sjukdomsgruppen och därefter kommer Cirkulationsorganens sjukdomar. De enskilda största diagnoserna inom dessa sjukdomsgrupper är schizofreni, depression, neuropsykiatriska diagnoser samt högt blodtryck och förmaksflimmer. Gruppen Faktorer av hälsobetydelse återfinns på tredje plats. Inom den gruppen finns bland annat dialysbehandlingar och cellgifts- och strålningsbehandlingar av tumörer. Rörelseorganens sjukdomar återfinns inom två grupper (på fjärde och femte plats) och de är Muskeloskeletala sjukdomar samt Skador och förgiftningar. På sjätte plats finns Symtom och sjukdomstillstånd och där ingår ospecificerade bröst- och buksmärtor. 1

43 Bilaga 3 Sammanställning av resultatmått Medborgarperspektivet Strategiskt mål - Bra och jämlik hälsa Framgångsfaktor Resultatmått Ingång Målvärde Utfall Målupp -fyllelse Aktivt arbete för att öka vårdens hälsofrämjande förhållningssätt 75 % 91 % Aktivt sjukdomsförebyggande arbete Andel verksamhetssenheter (vårdcentraler/kliniker) som använder sig av patientrapporterade mått både vad gäller upplevelser av den egna hälsan, livskvalitet och sjukdom och hälso- och sjukvårdens bemötande, vård och behandling för att vidta åtgärder som syftar till att förbättra vården och/eller förbättra patienternas hälsa Andel verksamhetssenheter (vårdcentraler/kliniker) som har en plan för kontinuerlig utbildning av nya och gamla medarbetare i hälsofrämjande förhållningssättet Andel unika besökande till vården (18 år-), för vilka det har registrerats åtgärd i Hälsobladet Andel utbetalda mål & måttersättningar för primärvårdens tobaksinterventioner Har tidigare inte följts upp systema tiskt Har tidigare inte följts upp systema tiskt 2013: >10% Helår 2013: 65 % 75 % 61 % Bortfall: 24 % >15 % 4,91 % = individer > 90 % April: 35 % Strategiskt mål - Hög tillgänglighet till hälso- och sjukvården - tilläggsindikatorer Framgångsfaktor Resultatmått Ingång Målvärde Utfall Målupp -fyllelse God tillgänglighet till första linjens vård Tillgängligheten till läkare vid vårdcentral Q1: 93 % Tillgänglighet till besök ungdomshälsa/ ungdomsmottagning: - andel patienter som har fått nybesök inom 30 dagar % % % : 93 % >95% till besök inom 7 dagar >95% 03: 98 % 1

44 Bilaga 3 God tillgänglighet till somatiskt specialiserad vård Hög tillgänglighet till psykiatrisk specialistvård Tillgänglighet till allmäntandvård för barn och ungdomar: - Andel av icke akuta patienter som har bedömts, utretts och prioriterats inom 3 månader från kontakt med tandvården Andel lediga tider för tandvårdsbehandling inom en månad Tillgänglighet till specialisttandvård för barn ungdomar och vuxna: - andel av patienter remitterade till specialisttandvården som har bedömts, utretts och prioriterats inom 2 veckor Andel centrum som når målen i överenskommelsen för väntande till besök över 60 dagar Andel centrum som når målen i överenskommelsen för väntande till behandling över 60 dagar Andel patienter som har genomfört nybesök inom 30 dagar inom: - barn- och ungdomspsykiatrin, inkl. ätstörningsvården - neuropsykiatrin barn och unga - habiliteringen - neuropsykiatrin vuxna 2012 I stort sett alla patienter % % ,5 % Faktiska väntetider 65,5% ,6 % Faktiska väntetider 100 % Apr 2014: 90,4 % 100 % 96,7% 100% 100 % 100 % >60% 52 % 100% 100 % 80 % 83,3% Faktiska väntetider 87,5 % 80 % 100 % Faktiska väntetider 62,5 % >90 % 03: 89 % Strategiskt mål - Trygg och likvärdig vård Framgångsfaktor Resultatmått Ingång Målvärde Utfall Målupp -fyllelse Aktivt arbete för att säkerställa en jämlik vård 80 % 90 % Andel verksamhetssenheter (vårdcentraler/kliniker) som på ett systematiskt sätt arbetar för att säkerställa att patienterna får jämlik vård med jämförelse av sin vård utifrån indikationer och resultat med motsvarande enheter i länet, regionen och landet i syfte att garantera jämlik vård Andel verksamhetssenheter (vårdcentraler/kliniker) som arbetar för jämlik behandling av Har tidigare inte följts upp systema tiskt Har tidigare inte >50 % 93 % 2

45 Bilaga 3 patienter genom värdegrundsarbetet och handlingsplan följts upp systema tiskt Processperspektivet Strategiskt mål - Kunskapsbaserad hälso- och sjukvård med hög kvalitet Framgångsfaktor Resultatmått Ingång Målvärde Utfall Måluppfyllelse Medicinsk kvalitet som står sig väl i nationell och internationell jämförelse Förbättrad strokevård: - Andel trombolysbehandlade patienter vid akut stroke - Förbättrad måluppfyllelse av strokevården i enlighet med processmålen i överenskommelserna Andel berörda verksamhetsenheter som har handlingsplan för att motverka trycksår Registering i Luftvägsregistret: - Andel vårdcentraler som registrerar - Andel registrerade patienter och åtgärder på specialistklinikerna Andel verksamhetsenheter (vårdcentraler/kliniker) som använder befintligt bedömningsinstrument vid misstanke av beroende Andel berörda verksamhetsenheter/kliniker som systematiskt uppmärksammar barn som anhöriga ,5% ,6% ,1% Alla NSenheter ska förbättr a sina resultat inom målomr åden Uppgift saknas Har tidigare inte följts upp systema tiskt Har tidigare inte följts upp systema tiskt Införs i Cosmic ,3 % 04: 6,6 % >80 % Ska öka Mäts efter juni redovisas i DÅ08 70 % 46 % (Stort bortfall vid redovisning) 70 % 3

46 Bilaga 3 Strategiskt mål - Effektiv hälso- och sjukvård Framgångsfaktor Resultatmått Ingång Målvärde Utfall Målupp -fyllelse Effektivisering av vårdprocesser Ska öka 33 % Antal kliniker som har infört produktionsplanering enligt LiÖmodell Utnyttjande av kapaciteten på centraloperationerna: - Andel strukna operationer Har tidigare inte följts upp systema tiskt ,5% ,2% ,8% <2,5 % 5,0 % Korta ledtider - Kundklinikernas utnyttjande av beställd operationsutrymme Effektiv administrativ hantering av vårdkontakter: - Antal journalanteckningar i signeringskön som är äldre än 10 dagar Svarstider inom diagnostiken: - PAD inom 14 dagar - Cytologi inom 14 dagar Andel patienter som får sin strålbehandling inom 21 dagar från beslut om behandling. US: 2013: +157 tim. 2012: +117 tim. ViN: 2013: -213 tim. 2012: -555 tim. Har tidigare inte följts upp systema tiskt Har tidigare inte följts upp systema tiskt Har tidigare inte följts upp systema tiskt Enligt budget Ska minska Förbättras: >70 % >90 % US: Jan-april -27 tim. ViN: Jan-april +38 tim. 76,73% 18 % >90% 93 % 95 % 4

47 Bilaga 3 Framgångsfaktor Resultatmått Ingång Målvärde Utfall Målupp -fyllelse Screeningintervall till mammografi 30 mån 24 mån 03: 26 mån Effektiv och korrekt sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocess Antal verksamhetsenheter (vårdcentraler och kliniker) som har kartlagt sjukskrivningsmönstret hos sina patienter utdelat på: Kön Ålder Diagnosgrupper Sjukskrivningslängd Nytt krav % 3 av139 =2 % 5

48 Bilaga 4 Väntande vid månadsskiftet per centrum i jämförelse med avtalade mål 1

49 Bilaga 4 2

50 Bilaga 4 3

51 Bilaga 5 Tillgänglighet Faktiska väntetider per centrum Röd markering anger att centrumets målvärde inte är uppnått Grön markering innebär att centrumets målvärde är uppnått 1

52 Bilaga 6 Tillgänglighet per specialitet Patienter som tagits emot inom 60 dagar på besök och behandling (faktiska väntetider) 1

53 Bilaga 7 Basfakta processperspektivet 1