Delårsrapport 04 år 2015

Transkript

1 BESLUTSUNDERLAG 1/1 Ledningsstaben Per Brag Dnr: RS Regionstyrelsen Delårsrapport 04 år 2015 Delårsrapport är det sammanfattande namnet på verksamhetsuppföljning, delårsbokslut och helårsbedömning. Delårsrapport 04 innehåller uppföljning av regionstyrelsens, hälso- och sjukvårdsnämndens, trafik- och samhällsplaneringsnämndens, regionutvecklingsnämndens och regiondirektörens verksamhetsplan, samt en ekonomisk helårsbedömning. Regionstyrelsen föreslås BESLUTA a t t godkänna redovisad delårsrapport inklusive ekonomisk helårsbedömning för regionen som helhet, a t t inte godkänna helårsbedömningarna som lämnats av Närsjukvården i östra Östergötland, Hjärt- och medicincentrum och Sinnescentrum, a t t de produktionsenheter vars helårsbedömningar inte godkänts ska redovisa åtgärder för att uppnå godkänd budgetnivå i delårsrapport 08, samt a t t godkänna omfördelningar m.m. enligt bilaga 11 Barbro Naroskyin Regiondirektör Mikael Borin Bitr. regiondirektör/ Ekonomidirektör Dokument: Delårsrapport 04 Regionstyrelsen 2015 (januari - april)

2 Delårsrapport 04 Regionstyrelsen 2015 Januari april Datum: Diarienummer: RS

3 Innehållsförteckning Läsanvisningar... 2 Sammanfattning... 3 I korthet... 6 Medborgarperspektivet (RS, HSN, TSN)... 9 Nyckelindikatorer medborgarperspektivet Processperspektivet (RS, HSN, TSN) Nyckelindikatorer processperspektivet Medarbetarperspektivet (RS) Nyckelindikatorer medarbetarperspektivet Ekonomiperspektivet (RS, HSN, TSN) Resultat- och balansräkning Nyckelindikatorer ekonomiperspektivet Samhällsplanering (TSN) Regional utveckling (RUN) Bilagor 1. Sammanställning av resultatmått 2. Väntande vid månadsskiftet per centrum i jämförelse med avtalade mål 3. Tillgänglighet Faktiska väntetider per centrum 4. Tillgänglighet per specialitet Patienter som tagits emot inom 60 dagar på besök och behandling 5. Basfakta processperspektivet 6. Basfakta medarbetarperspektivet 7. Resultat och eget kapital per nämnd/enhet 8. Kostnadsutveckling lön 9. Kostnadsutveckling läkemedel 10. Intäkts- kostnadsutveckling 11. Omfördelningar mm 12. Resultaträkning, kassaflödesanalys och balansräkning - Helårsbedömning 1

4 Läsanvisningar I och med bildandet av Region Östergötland den 1 januari 2015 fick Landstinget i Östergötland det regionala utvecklingsansvaret. Genom sitt ansvar för regionala uppgifter genomför regionen åtgärder inom områden som samhällsbyggnad, kompetensförsörjning, företagande, besöksnäring, kultur, folkbildning och folkhälsa. Dessa nya ansvarsområden är inte inarbetade i regionens styrkortsstruktur Av denna anledning följer delar av TSN:s och hela RUN:s redovisning i år inte regionens struktur med de fyra perspektiven. Redovisning av samhällsplanering och regional utveckling finns därför sammanfattade i denna rapport efter rapporteringen som utgår från regionens styrkortsstruktur. Mer detaljerad rapportering av RUN:s och TSN:s ansvarsområden finns i respektive nämnds delårsrapporter. Bedömning av måluppfyllelse Bedömningen av måluppfyllelsen för ett strategiskt mål eller en framgångsfaktor är en samlad bedömning. Utfallen för enskilda nyckelindikatorer och resultatmått får därmed nödvändigtvis inte avgörande betydelse i bedömning av måluppfyllelse, utan även genomförda och påbörjade insatser påverkar bedömningen. Insatser som påverkar måluppfyllelsen finns redovisade i rapporten. Samtliga strategiska mål, framgångsfaktorer, nyckelindikatorer och resultatmått som finns i Regiondirektörens verksamhetsplan finns med i denna delårsrapport. Alla strategiska mål, framgångsfaktorer, nyckelindikatorer och resultatmått är dock i enlighet med Regiondirektörens verksamhetsplan inte uppföljda i denna delårsrapport. I vissa fall har mätning eller bedömning av måluppfyllelse inte heller varit möjligt i alla avseenden enligt Regionsdirektörens verksamhetsplan, exempelvis om det har inträffat problem med datafångst av underlag. Bedömning av måluppfyllese har skett enligt nedan: Strategiska mål Framgångsfaktorer Tillfredställande måluppfyllelse Inte helt tillfredställande måluppfyllelse Otillfredsställande måluppfyllelse Inte möjligt att värdera BEDÖMNING Nyckelindikatorer Resultatmått Målet är uppfyllt Målet är inte uppfyllt, men utveckling sker/resultat har förbättrats Målet är inte uppfyllt, ingen utveckling har skett/resultat har försämrats Uppgift/underlag saknas 2

5 Process Sammanfattning Tillgänglighet specialiserad vård Målvärdet för tillgänglighet för besök under 2015 är att 85 % av patienterna ska få komma på besök inom 60 dagar. Motsvarande målvärde för genomförda behandlingar är 80 %. Under april fick 84 % av patienterna komma på besök och 82 % fick behandling inom 60 dagar. Tillgänglighet primärvård Målvärdet för tillgänglighet till besök inom 7 dagar i primärvården är 95 %. Mätningar sker kvartalsvis. Under första kvartalet 2015 klarade 93% av vårdcentralerna tillgänglighetsmålen på 95 % eller mer. Vårdcentralen med sämst tillgänglighet hade måluppfyllelse på 68 %. Tillgänglighet akutmottagningar Under april 2015 fick ungefär hälften av patienterna (47 %) träffa läkare för beslutsgrundande bedömning inom en timme på länets akutmottagningar. 63 % av patienterna kunde lämna akutmottagningarna inom högst fyra timmar. Dessa resultat är de lägsta sedan 2013 då våra mätningar startade. 3

6 Process Medarbetare Ekonomi Produktion Antalet patienter i slutenvård minskar men vårdtrycket är högre i och med att DRG-vikten inte minskar i motsvarande omfattning samt att medelvårdtiden ökar. Akutmottagningarna uppvisar på nytt högt efterfrågetryck. Antal anställda i heltidsmått I april var antalet anställda omräknat i heltidsmått Det innebär att antalet anställda har ökat med 298 heltidstjänster sedan december vilket delvis kan förklaras av verksamhetsövergång i samband med regionbildningen. Köp från bemanningsföretag (exkl. administrativa tjänster) har ökat med 37 % jämfört med samma period föregående år. Lönekostnadsutveckling Lönekostnadsutvecklingen är 5,8 % jämfört med motsvarande period föregående år (5,2 % justerat för jämförelsestörande poster). Kostnadsutvecklingen var hög även år Vid en jämförelse över en rullande 12-månadersperiod är ökningen 5,5 %. Ur ett ekonomiskt perspektiv är kostnadsökningen för hög i förhållande till regionens ekonomiska förutsättningar. Även kostnader för köp från bemanningsföretag ökar. 4

7 Ekonomi Produktivitet - kostnad per DRGpoäng (rullande 12-månadersvärde) Grafen till höger visar hur produktiviteten inom Region Östergötland har utvecklats sedan början av I slutet av 2011 syns ett trendbrott då produktiviteten från att ha förbättrats under 2011 successivt börjar försämras. Även om försämringen planat ut något sedan början av 2013 når produktiviteten ny lägstanivå under april månad. Region Östergötlands samlade resultat Regionens samlade resultat till och med mars är 419 miljoner kronor. Det starka ekonomiska resultatet beror främst på den positiva utvecklingen på den finansiella marknaden som haft en fortsatt positiv utveckling under våren. Trots ett samlat positivt resultat finns underliggande problem i form av en betydande obalans inom de sjukvårdande produktionsenheterna. Ackumulerat månadsresultat för sjukvårdande verksamhet De sjukvårdande enheterna redovisar ett underskott på 197 miljoner kronor efter mars. Resultatet är en försämring med 55 miljoner kronor i jämförelse med föregående år. Den negativa resultatutvecklingen under 2014 påverkar även ekonomin för år 2015 då flera produktionsenheter står inför stora utmaningar för att nå en långsiktig ekonomi i balans. I januari fastställde regionstyrelsen godkänd budgetnivå på minus 170 mkr. 5

8 I korthet Regionala utvecklingen Under årets första fyra månader har arbetet med den regionala utvecklingen riktats på att kommunicera den nya organisationen och det nya kraftfullare regionala ledarskapet till lokala, regionala och nationella intressenter, samt att arbeta på att utveckla de verksamheter som sedan tidigare bedrivits genom regionförbundet. Medborgarperspektivet Det pågår många insatser och projekt som syftar till att vara sjukdomsförebyggande och flera av projekten drivs i samverkan med andra aktörer. Många av projekten är nytänkande och riktar sig mot nya målgrupper, som exempelvis Tobaksfri duo som riktar sig till högstadieungdomar och ViSit viktiga supportrar i träning som riktar sig till manlig hockey- och fotbollssupportrar i åldrarna år. Medborgarnas tillgänglighet till hälso- och sjukvården är fortsatt relativt god, även om inte alla uppställda målsättningar uppnås. Primärvården uppvisar en trend med sjunkande tillgänglighet. Tillgängligheten till specialistvård är stabil, även om skillnader förekommer mellan olika specialiteter. Tandvården har fortsatt god tillgänglighet. För att öka medborgarnas möjligheter att åka kollektivt, pågår arbete med att förbättra befintliga och utveckla nya informationskanaler, som exempelvis webb-butiken. Systemet med realtidsinformation som anger hur bussarna ligger till i förhållande till sin tidtabell håller på att utökas. Fordon i kollektivtrafiken är anpassade utifrån att vara tillgängliga för alla kundgrupper och kvarstående brister håller på att arbetas bort. Resandet med kollektivtrafik har ökat under årets första månader, med störst ökning i Östgötapendeln. Den snabbgående tågtrafiken lockar allt fler resenärer, medan den långsamgående trafiken ser minskat antal resenärer. Regularitet och punktlikhet i trafiken är på fortsatt hög nivå. Processperspektivet Många projekt pågår och nya arbetssätt införs för att förbättra vårdens resultat och effektivitet. Ett område som har varit i fokus under våren är cancer. Införandet av vårdplaner i klinikerna som vårdar cancerpatienter har gått mycket fort och allt fler kliniker erbjuder kontaktsjuksköterskor till sina cancerpatienter. Väntetiderna till olika cancerbehandlingar, som exempelvis till canceroperationer och strålbehandling, har förbättrats. Inom diagnostik uppnås de uppställda målen för cytologisvaren, medan svarstiderna för PAD fortfarande är för långa. Beläggningen en på sjukhusen är mycket hög. På universitetssjukhuset var en rekordhög andel patienter utlokaliserade i april med medföljande risker för patientsäkerhet och ineffektivare vårdprocesser. Samtidigt har andelen återinläggda patienter minskat i alla kategorier. Miljöarbetet på produktionsenheterna har intensifierats med hjälp av kontaktpersoner på samtliga staber, samt handlingsplaner för miljöarbete. Ett nytt Regiongemensamt koncept Vårda miljön har lanserats och utbredning av den har påbörjats i organisationen. Inom FoU-området har nya arenor för dialog om forskningsfrågor introducerats som exempelvis FoU-dialoger med centrumledningar, samt ett nytt nätverk mellan HR-chefer och FoUsamordnare. Ett nytt nationellt ALF-avtal medför utmaningar bland annat i form av kvalitetsbaserad resursfördelningsmodell för den kliniska forskningen. 6

9 Arbetet med det nya kollektivtrafiksystemet pågår och utgår bland annat från resultaten i resevaneundersökningen. För att uppnå effektivisering av trafikutbudet har en översyn gjorts, vilket har resulterat i förslag om avveckling av vissa trafiksträckor. Medarbetarperspektivet Utbildningssatsning för samverkansgrupper pågår i syfte att öka kunskapen och medvetandet om samverkan och att hitta bra former för ett fungerande arbete. Antalet anställda ökar inom alla stora yrkesgrupper och sedan årsskiftet har ökningen varit 297 heltidstjänster. Framförallt antalet vårdpersonal, läkare och sjuksköterskor ökar, vilket förklaras bland annat av den pågående generationsväxlingen, uppgiftsväxling mellan yrkesgrupper, ökad krav på handledningstid, ökad administration och behov av mer tid för utvecklingsuppdrag. Trots ökningen av antal anställda har regionen stora utmaningar med kompetensförsörjningen, vilket syns bland annat som obalans i tillgången på grundutbildade sjuksköterskor. Kostnader för bemanningsföretag fortsätter därför att öka. Strategiskt arbete pågår för att lyfta Region Östergötland som attraktiv arbetsgivare, exempelvis genom satsning på sommarjobbande gymnasieungdomar eller deltagande i rekryteringsmässor. Inom sydöstra sjukvårdsregionen pågår gemensamt arbete kring kompetetensförsörjning. International Office har också fått ett utredningstuppdrag att utreda former och innehåll för en introduktionsutbildning för att kunna ge en god, ändamålsenlig och anpassad introduktion till läkare med utländsk utbildning. Syftet med utbildningen är att underlätta rekryteringen och introduktionen i hälso- och sjukvårdens verksamhet och bredda regionens rekryteringsbas. Ekonomiperspektivet Region Östergötlands totala resultat till och med april är 419 miljoner kronor. Det positiva resultatet beror främst på en mycket gynnsam utveckling på den finansiella marknaden. Helårsbedömningen visar ett resultat vid årets slut på 235 miljoner kronor, vilket motsvarar budgeterat resultat. Det finansiella nettot har värderats i nivå med budget, vilket är en försiktig värdering. Mot bakgrund av de svängningar som kan inträffa på den finansiella marknaden finns det en stor osäkerhet i hur de finansiella intäkterna kommer att påverka regionens resultat. Produktionsenheterna visar sammantaget ett resultat i obalans. Helårsbedömningen är minus 197 miljoner kronor och beror på en obalans inom de sjukvårdande produktionsenheterna. Övriga enheter har en helårsbedömning i nivå med godkänd budget. Resultatet efter april för de sjukvårdande enheterna är minus 197 miljoner kronor. Godkänd årsbudget för dessa enheter är minus 170 miljoner kronor. Vidtagna/planerade åtgärder har i nuläget inte fått effekt i den omfattning som behövs och produktionsenheterna arbetar med att hitta alternativa åtgärder. Den ekonomiska utvecklingen är allvarlig. Produktionsenheter som har godkända underskott kommer regelbundet att återrapportera direkt till regionstyrelsen, om den ekonomiska utvecklingen samt vidtagna och nya åtgärder. Nettokostnadsutvecklingen förväntas bli 6,7 procent för helåret. Rensat för jämförelsestörande poster är nettokostnadsutvecklingen 6,1 procent. Efter april är nettokostnadsutvecklingen 5,9 procent jämfört med motsvarande period föregående år (5,6 procent rensat för jämförelsestörande poster). Ökningen förklaras främst av högre lönekostnader men även högre kostnader för läkemedel, köpta bemanningstjänster och utomlänsvård. Regionens långsiktiga finansiella mål för att uppnå en långsiktig hållbar ekonomi är att årets resultat uppgår till 2 procent av skatter och generella statsbidrag. För helåret bedöms resultatet motsvara 2 procent. Samtidigt bedöms det egna kapitalet vara 275 miljoner kronor vid årets slut. 7

10 Om de budgeterade resultat som anges i treårsbudgeten för åren uppnås innebär det att regionen beräknas ha ett positivt resultat på över 500 miljoner kronor vid utgången av

11 Medborgarperspektivet (RS, HSN, TSN) Strategiska mål Resultat Framgångsfaktorer Resultat Regional utveckling ska bidra till en hållbar välfärd Bra och jämlik hälsa Hög tillgänglighet till hälso- och sjukvården Trygg och likvärdig vård Stort förtroende för hälso- och sjukvården Delaktiga och nöjda patienter En konkurrenskraftig kollektivtrafik som knyter ihop regionens olika delar En region som främjar livskvalitet, bygger relationer och stärker handlingsförmågan Aktivt arbete för att utveckla vårdens hälsofrämjande förhållningssätt Aktivt sjukdomsförebyggande arbete God tillgänglighet till akut 0mhändertagande God tillgänglighet till första linjens vård God tillgänglighet till somatiskt specialiserad vård God tillgänglighet till psykiatrisk specialistvård Aktivt arbete för att säkerställa en jämlik vård Systematiskt arbete för att förbättra omhändertagandet av cancerpatienter Förtroendeskapande insatser Patientfokuserad hälso- och sjukvård Olika möjligheter att komma i kontakt med vården Fler och bättre resmöjligheter mellan länets städer och större orter Bättre regularitet och punktlighet Fler fordon och hållplatser ska vara tillgängliga för alla 9

12 Regional utveckling ska bidra till en hållbar välfärd En region som främjar livskvalitet, bygger relationer och stärker handlingsförmågan Sedan 1 januari 2015 har Region Östergötland tagit över det statliga regionala tillväxtansvaret från Regionförbundet Östsam och även delvis från Länsstyrelsen i Östergötland. I samband med detta lyftes all verksamhet från Regionförbundet Östsam över till Region Östergötland. Ansvar för den regionala utvecklingen innebär ett samlat ansvar för den regionala tillväxten inom kompetensförsörjning och företagande, kultur och kreativitet samt infrastruktur och samhällsplanering. Utöver ingår ledning av det regionala internationella samverkansarbetet med främst andra EU-länder. Syftet med sammanslagningen till en gemensam direktvald politisk styrning är att med starkare kraft samla länets gemensamma resurser och förmera insatser genom nya, starkare strukturer och ett tydligare mandat. Under årets första fyra månader har arbetet med den regionala utvecklingen riktats på att kommunicera den nya organisationen och det nya kraftfullare regionala ledarskapet till lokala, regionala och nationella intressenter, samt att arbeta på att utveckla de verksamheter som sedan tidigare bedrivits genom regionförbundet. Budskapet har formulerats och förmedlats i alla sammanhang där möjlighet har getts, att Östergötland är ett starkt och attraktivt län. Den regionala samrådsstrukturen för Region Östergötland och länets 13 kommuner har startats upp i form av ett strategiskt samråd. Ett tillväxtoch innovationsråd har också initierats och kommer ha sitt första möte innan sommaren. Regionen kommer att medverka i Almedalen tillsammans med Östsvenska Handelskammaren och Linköpings och Norrköpings kommuner, med fokus på bland annat regional utveckling och det regionala ledarskapet. Under våren har det inom ramen för Östra mellansverigesamarbetet skickats in en gemensam ansökan till Regionalfonden. Syftet är att stärka de befintliga miljöerna, samt att öka utbytet mellan dem i syfte att öka möjligheterna för företagens utveckling. Samtidigt pågår arbetet med att implementera den strategi för Smart Specialisering för Östergötland som antagits under Strategin ger förbättrade förutsättningar för att fokusera på insatser som stärker Östergötland i ett nationellt och internationellt perspektiv. Strategin kan skapa förutsättningar för att inom ramen för satsningarna leda till att attraktiva samarbetspartner hittas bland företag, offentliga aktörer och akademi. Förutsättningar för att kulturen ska utvecklas som en dynamisk kraft i samhället är att det finns strukturer i hela regionen för medborgarna att ta del av kultur, samt att kulturutövare kan ägna sig åt eget skapande, såväl professionellt som på amatörnivå. Som redskap i detta arbete har ett utkast på ny Kulturplan för Östergötland arbetats fram i bred samverkan med många intressenter. Planen kommer att vara ute på remiss under sommaren och beslut om dess fastställande tas under hösten. Framstegen inom regional fysisk planering handlar om att strukturbildsarbetet nu kommit igång och även det så kallade DAR-projektet (Den Attraktiva Regionen). Leveranserna inom området analys och statistik har varit goda, men kommer under året utvecklas ytterligare. Inom infrastruktur och kommunikation följer arbetet planeringen och ett närmare samarbete med Östgötatrafiken har inletts. Landsbygdsområdet har tagit ett tydligt steg framåt genom den utvecklingsplan för skärgården som utarbetats under våren och som nu går ut på samråd. Att vara aktiva på den internationella plattformen är en viktig del i det regionala utvecklingsperspektivet. I april beslutade Regionstyrelsen att en ny, samlad, internationell strategi 10

13 för Region Östergötland ska tas fram. Strategin ska vara ett verktyg för det fortsatta arbetet med den internationella plattformen inom såväl hälso- och sjukvård som regional utveckling. Den sammantagna bedömningen är att de aktiviteter som redovisas ovan har bidragit till att de beslutade inriktningsmålen för verksamhetsområdet regional utveckling kan uppnås Bra och jämlik hälsa Aktivt arbete för att utveckla vårdens hälsofrämjande förhållningssätt Tilltro till den egna förmågan är grundläggande för att kunna vara delaktig i sin vård och för att uppnå mer jämlika resultat av vård och omsorg. Bemötande som stärker individens psykosociala resurser, såsom socialt stöd och tilltro till egen förmåga, bidrar till bättre livskvalitet med fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande. Psykosociala resurser har också stor betydelse för motståndskraft och sjukdomens prognos, genom sin effekt på kroppens centrala skyddsmekanismer. Ett bemötande utifrån ett hälsofrämjande förhållningssätt som stärker individens psykosociala resurser är därför viktigt i omsorg och hälso- och sjukvård, och är särskilt viktigt för personer som har svaga psykosociala resurser. Det hälsofrämjande bemötandet fokuserar på personens enskilda situation och är en del av det som kallas personcentrerad vård. Andra delar i en hälsofrämjande vårdorganisation som även ingår i personcentrerad vård är hälso- och sjukvårdens förmåga att inspirera professionerna till teamarbete så att de skapar samsyn kring varje enskild person. Dessa slutsatser lyftes fram av Östgötakommissionens slutrapport i början på året. Region Östergötlands pågående aktiviteter för att vidareutveckla ett hälsofrämjande förhållningssätt är: Fortsatt möjlighet till webbutbildning i Hälsofrämjande förhållningssätt genom att reflektera över filmer och diskutera tillhörande utbildningsmaterial. Implementering av HBTQ-diplomeringsutbildning som sedan början på 2015 finns i kompetensportalen. Arbetet med införande och systematisk användning av individuella vårdplaner. Värdegrundsarbete på arbetsplatserna. Diskussion i olika forum såsom HSLG och hälsorådet kring hälsofrämjande förhållningssätt, patientmedverkan och personcentrerad vård. Användning av patientrapporterade mått, såsom PROM/PREM och resultat av patientenkäten i vården. Aktivt sjukdomsförebyggande arbete I Sverige går procent av hälso- och sjukvårdsresurserna till vård och behandling av kroniska sjukdomar. Nästan varannan vuxen svensk har minst en kronisk sjukdom och bland dem under 20 år har var femte en kronisk sjukdom. Enligt Världshälsoorganisationen orsakar ohälsosamma levnadsvanor 80 procent av alla hjärtsjukdomar och stroke, liksom 30 procent av all cancer. Förbyggande insatser som stöttar goda levnadsvanor kan förebygga, eller förbättra, 90 procent av sjukligheten i kroniska sjukdomar. Det finns i dag god evidens för vilka metoder som bäst lämpar sig för preventivt arbete inom hälso- och sjukvården. Enligt Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder är råd och stöd grundbultar i behandlingen. Exempelvis kan välutbildade team av rökavvänjare, med stöd av läkemedel, räkna med procents rökfrihet hos hjälpsökande rökare ett år senare. 11

14 Dokumentation av levnadsvanor i Hälsobladet i Cosmic Socialstyrelsens genomförde 2014 en utvärdering av införandet av de nationella riktlinjerna för sjukdomsförebyggande åtgärder fyra år efter införandet. Det framkommer bl.a. att: attityderna till det sjukdomsförebyggande arbetet är positivt bland chefer och personal det finns en gemensam helhetssyn på omhändertagandet av patienten läkare upplever tidsbrist p.g.a. av korta patientmöten och krånglig dokumentation sjuksköterskor saknar ett tydligt uppdrag att arbeta förebyggande. Alla landsting har påbörjat införandet av riktlinjer men har kommit olika långt. I rapporten föreslår Socialstyrelsen: fortsatta satsningar på arbetet med levnadsvanor att samverkan med andra aktörer behöver utvecklas stöd till sjukdomsförebyggande åtgärder i stället för läkemedel satsningar på specifika patientgrupper att personer med psykisk sjukdom behöver uppmärksammas att personalens möjligheter till kompetensutveckling behöver öka bättre kunskap om rutiner för att minska riskbruk av alkohol bättre dokumentation. under årets fyra första månader har det i journalsystemet Cosmic registerats en åtgärd i Hälsobladet för individer unika individer, vilket motsvarar 4,91 % av alla unika individer som besökt vården inom samma tidsperiod. Tobaksfri duo Tobaksfri duo går ut på att skriva kontrakt med elever på Linköpings högstadieskolor för att de ska förbli tobaksfria. Projektet är i planeringsfasen och mycket tid läggs på marknadsföring. Flera skolor har valt att vara med och uppstarten sker hösten Ny modell för Fysisk aktivitet på recept (FaR) En utredning av hur Region Östergötland ska arbeta för att främja fysisk aktivitet hos patienter och medborgare pågår. Verksamhetschefer och vårdenhetschefer inom primärvården och specialistvården har tillfrågats om synpunkter, erfarenheter och förbättringsförslag kring arbetet med FaR. Patienter som fått en FaR-ordination och FaR-samordnare har intervjuats. Sammantaget visar utredningen bland annat att: Patienter har en positiv inställning till att FaR-konceptet ökar deras fysiska aktivitet. Det finns inte någon entydig FaR-modell i Östergötland. Modellen har blivit för komplex och svår att kommunicera. Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder har inte implementerats i Hälso-och sjukvården i Östergötland och har således inte lyckats lyfta FaR-arbetet. Vissa upplever att Mål och Mått ersättningen (ersättning för vårdcentralerna för utskrivning av FaR) har flyttat fokus från att stödja patienterna till att främja fysisk hälsa till att handla om ekonomi för verksamheterna. Administrationen kring arbetet känns både krävande och onödig och en enklare administration kring FaR är att föredra. Utifrån utredningsens slutsatser kommer en ny FaR-modell att tas fram. 12

15 Rökfria hälso- och sjukvårdsmiljöer Som ett led i uppdraget att införa rökfria hälso- och sjukvårdsmiljöer uppdaterades i januari 2015 riktlinjen om tobaksfri hälso- och sjukvård med tillägget: Såväl inomhus- som utomhusmiljöer är rökfria fr.o.m. 1 januari Tills dess är rökning endast tillåten utomhus på anvisade platser. En kommunikationsplan för införandet har framtagits och arbetet inför implementering pågår. ViSit viktiga supportrar i träning En livsstilsintervention har startat under våren 2015 för målgruppen fysiskt inaktiva och överviktiga män i åldrarna år. Anledningen är att fler män än kvinnor är överviktiga och feta. I Östergötland klassas 69 % av männen i åldersgruppen som överviktiga eller feta. Män tenderar även att vara mindre intresserade av att engagera sig i sin hälsa. Det innovativa med ViSiT är samverkan mellan region Östergötland, idrottsföreningar på elitnivå och deras supportrar. Föreningar som har en starkt engagerande och sammanhållande kraft på sina supportrar. Denna kraft har visat sig användbar för att motivera och attrahera supportrar för att förbättra sina levnadsvanor. Föreliggande projekt planeras tillsammans med två elitföreningar: Linköpings Hockey klubb och fotbollsföreningen IFK Norrköping. Målgruppen är manliga supportrar med ohälsosamma levnadsvanor i åldern år med ett BMI som överstiger 28. Projektet genomförs under en period på 12 veckor med en uppföljning efter programmets avslutning och efter 3 månader. Båda uppföljningstillfällena kommer att inkludera bl.a. mätning av vikt, BMI, daglig fysisk aktivitet och kostvanor. Kvalitativa data kommer att ge information om programmets olika delar och vad som eventuellt bör revideras för fortsatt arbete. Solvanor och cancerprevention Hudcancer är den näst vanligaste cancerformen och den cancerform som idag ökar mest i Sverige. Att bränna sig i solen är en riskfaktor och därför är det viktigt att försöka förändra människors beteende i solen. Projektet Sunda solvanor har startat i sydöstra sjukvårdsregionen. Sunda solvanor är ett samarbete mellan Regionalt cancercentrum sydöst, Landstinget i Kalmar län, Region Jönköpings län och Region Östergötland. Projektet går ut på att dela ut kylskåpsmagneter på barnavårdscentralerna samt informeraföräldrarna om hur de ska skydda sina barn mot solen. Informationen är pedagogiskt utformad med bilder och enkel text för ökad förståelse. Aktivt sjukdomsförebyggande arbete inom tandvården Folktandvården arbetar aktivt med sjukdomsförebyggande insatser. Målsättningen är att undersökning och sjukdomsförebyggande åtgärder inom barntandvården ska nå 52 % av omsättningen. Under första kvartalet blev utfallet 51 %. Tandvården har en viktig del i arbetet för att minska tobaksbruk och att förebygga sjukdom på grund av tobaksbruk. Tandvården har breda kontaktytor gentemot medicinskt friska individer som normalt har liten anknytning till hälso- och sjukvården, men som ofta är regelbundna tandvårdsbesökare. Tandvården i Östergötland, såväl folktandvård som privattandvård, erbjuder tobaksavvänjning till samma avgift som för sjukvårdande behandling inom övrig hälso- och sjukvård. Detta innebär att det är avgiftsneutralt för individen om tobaksavvänjningen utförs inom hälso- och sjukvården eller tandvården. Vardaglig hälso- och sjukvård, liksom tandvård, ska finnas etablerad i varje kommun och i varje större tätort. För att Folktandvården ska kunna upprätthålla ett tillräckligt tandvårdsutbud i länets alla 13 kommuner finns en särskild ersättning avsatt från hälso- och sjukvårdsnämnden. Munhälsan förbättras generellt hos barn och ungdomar i Sverige. Munhälsan är dock ojämnt fördelad mellan barn som bor i socioekonomiskt starka områden och barn i socioekonomiskt svaga 13

16 områden. Region Östergötland har vid upprepade tillfällen kartlagt socioekonomiska förhållanden och tandhälsoutvecklingen hos barn och ungdomar. Kartläggningen visar att: Andelen kariesfria 6-åringar i den högsta socioekonomiska gruppen uppgår till 87 % och andelen kariesfria i den lägsta gruppen uppgår till 50 %. Andelen kariesfria 19-åringar i den högsta socioekonomiska gruppen uppgår till 42 % och andelen kariesfria i den lägsta gruppen uppgår till 17 %. Det föreligger stora behov av att rikta tidiga preventiva insatser till befolkningen. Folktandvården har ett särskilt uppdrag att erbjuda samtliga 18 månaders barn besök för riskbedömning. Hittills under året har cirka barn fått en riskbedömning. I Boxholm har dock inget 18 månaders barn hittills erhållit riskbedömning. För att uppnå en jämlik vård måste insatser genomföras i samtliga kommuner. Hög tillgänglighet till hälso- och sjukvården God tillgänglighet till akut omhändertagande Under första kvartalet 2015 fick i genomsnitt hälften av patienterna (50 %) träffa läkare för beslutsgrundande bedömning inom en timme på länets akutmottagningar. Två av tre patienter (65 %) kunde lämna akutmottagningarna inom högst fyra timmar. För att nå målgränsen 80 procent krävs förbättringar. Den totala vistelsetiden på länets akutmottagningar är oförändrad över tid. Andel patienter som träffade läkare inom en timme respektive lämnade akutmottagningarna inom fyra timmar år God tillgänglighet till första linjens vård Under första kvartalet 2015 besvarades i genomsnitt 90 procent av inkommande telefonsamtal till vårdcentraler. Räknat från år 2011 uppvisar telefontillgängligheten på vårdcentralerna en negativ trend. Det kan ställas mot att antalet inkommande samtal under första kvartal har ökat med i genomsnitt drygt fyra procent årligen eller med 18 procent under hela perioden. Slutsatsen är att många vårdcentraler inte lyckats anpassa resurserna till ökningen av inkommande samtal. 14

17 Andel besvarade samtal år Under årets första kvartal genomfördes 93 procent av primärvårdens nybesök hos läkare inom högst sju dagar. Även för läkartillgängligheten är trenden negativ sedan år Samtidigt har antalet genomförda nybesök minskat med i genomsnitt 1,6 procent årligen eller med åtta procent från kvartal 1 år 2011 till samma kvartal Under samma period har länets befolkning har ökat med 3 procent. Andel nybesök hos läkare inom sju dagar år Såväl telefontillgängligheten som läkartillgängligheten har stor spridning mellan vårdcentralerna. Från årsskiftet följs tillgängligheten till nybesök inom sjukgymnastik och arbetsterapi hos respektive länsdelens rehabiliteringsorganisationer (Rörelse och Hälsa, Rehab Väst, Rehab Öst och Rehab Finspång). Målet är att nybesök ska ske inom högst 14 dagar efter professionell eller privat vårdbegäran. Under första kvartalet togs 77 procent av patienterna emot inom tidsgränsen. Tillgänglighet till tandvård Region Östergötland har inte någon direkt styrningsmöjlighet för den allmäntandvård för vuxna som bedrivs i privatregi, vilket uppnår till cirka 60 % av allmäntandvården. Samtidigt ger Tandvårdslagen landstingen/regionerna ett planeringsansvar för all tandvård, även den vård som bedrivs i privat regi. Tillgängligheten inom tandvården är bland annat beroende av tillgången till tandläkare. I en liten kommun kan tillgängligheten helt förändras om en tandläkare börjar eller slutar. Under 2015 kommer Tandvårdsenheten på nytt att genomföra en utbudsstudie, som riktar 15

18 sig till Folktandvården och privattandläkare/privata tandhygienister verksamma i Östergötland. Studien syftar till att kartlägga utbudet av offentlig och privat allmäntandvård i Östergötland, samt tillgängligheten för akuta patienter och för nya patienter. Motsvarande studie har tidigare genomförts 2003, 2006, 2009 och 2012, vilket möjliggör analys av förändringar över tid. Folktandvården arbetar med att förbättra tillgängligheten bland annat genom jourverksamheten i Skäggetorp och genom att klinikerna utanför Linköping och Norrköping kan erhålla ersättning för att upprätthålla verksamhet i länets samtliga 13 kommuner. Jourverksamhet bedrivs i samverkan med privattandvården genom tre gemensamma jourer i Norrköping, Linköping och Motala. Antalet patienter som besöker jourverksamheterna inom Folktandvården och privattandvården har under åren i stort varit detsamma, cirka patienter per år. Vid resursbegränsningar bör patienter eller grupper av patienter som söker Folktandvården tas emot i enlighet med beslutad prioriteringsordning. Folktandvården följer prioriteringsordningen i alla kommuner. Barn och ungdomar som söker allmäntandvård skall, i varje kommun, bedömas, utredas och prioriteras av kvalificerad personal inom tre månader från kontakt med tandvården. Samtliga icke-akuta behov hos barn och ungdomar blir bedömda, utredda och prioriterade inom 3 månader från kontakt med tandvården. Samtliga patienter, såväl barn och ungdomar som vuxna, som vid undersökning bedöms ha behandlingsbehov skall ha erbjudits tid för behandling inom 4 veckor. Andelen lediga tider för tandvårdsbehandling inom en månad uppgår för närvarande till 52 % och målet på över 60 % uppnås inte för närvarande. Förutsättningar för att målet ska uppnås till årets slut bedöms finnas. Remisser till specialisttandvård för barn och ungdomar och för vuxna skall bedömas, utredas och prioriteras inom 2 veckor. Folktandvården uppfyller målet inom samtliga specialiteter. Tillgängligheten förväntas bli ännu bättre under hösten. Vårdval inom allmäntandvård för barn och ungdomar infördes Idag är 126 tandkliniker, 40 folktandvårdskliniker och 86 privattandläkarkliniker auktoriserade, både inom och utom länet. Folktandvårdsklinikerna ansvarar för 86 procent och privattandvården ansvarar för 14 procent av allmäntandvården för barn och ungdomar. Tillgängligheten till tandvård för barn och ungdomar är fortsatt god. God tillgänglighet till somatiskt specialiserad vård Antalet väntande patienter på besök och behandling - och hur länge de har väntat - är viktiga indikatorer på hur tillgängligheten till specialiserad vård utvecklas. Diagrammet nedan visar hur antalet väntande på besök har utvecklats under de senaste 25 månaderna. Grafen visar andelen patienter som hade väntat högst 60 dagar vid månadsskiftena. Antalet väntande har ökat under hösten 2014 och våren 2015, samtidigt som även andelen väntande mer än 60 dagar har ökat. Detta beror på en relativt stor ökning inom bland annat hudsjukvård, handkirurgi och plastikkirurgi. 16

19 Antal väntande patienter som väntat mindre respektive mer än 60 dagar på besök mars Nedanstående diagram visar på motsvarande sätt hur antalet väntande på behandling har förändrats under de senaste 25 månaderna. Bortsett från sommarmånaderna har antalet väntande och andelen väntande högst 60 dagar legat tämligen stabilt under perioden. Antal väntande patienter som väntat mindre respektive mer än 60 dagar på behandling mars God tillgänglighet till psykiatrisk specialistvård För verksamheter som räknas till det psykiatriska vårdområdet är målet att besök, fördjupad utredning och behandling ska erbjudas inom högst 30 dagar. Nedanstående diagram visar utvecklingen av väntande patienter på besök inom det psykiatriska vårdområdet under de senaste 25 månaderna. Antalet väntande har ökat på senare tid och andelen patienter som väntat högst 30 dagar har ökat något under perioden. 17

20 Väntande patienter som väntat mindre respektive mer än 30 dagar på besök i psykiatrisk vård mars Nästa diagram visar utvecklingen av väntande patienter på fördjupad utredning/behandling inom barn- och ungdomspsykiatri, vuxenpsykiatri och beroendevård under de senaste 25 månaderna. Fram till våren 2014 fanns stora tillgänglighetsproblem för vuxna patienter med neuropsykiatriska frågeställningar inom vuxenpsykiatrin. Antalet patienter som väntat mer än 30 dagar har dock minskat påtagligt under hösten 2014, vilket möjliggjorts genom en särskild satsning av hälso- och sjukvårdsnämnden. I diagrammet ingår inte habiliteringspatienter till fördjupad utredning/behandling på grund av att nya registreringsrutiner för verksamheten är under framtagande. Väntande patienter som väntat mindre respektive mer än 30 dagar på utredning/behandling inom barn- och ungdomspsykiatri, vuxenpsykiatri och beroendevård mars Sammanfattning av tillgänglighetsresultat Telefon- och besökstillgängligheten på vårdcentralerna uppvisar en negativ trend. Tillgängligheten på akutmottagningarna ger en splittrad bild. En allt högre andel av patienterna får träffa läkare för beslutsgrundande bedömning inom en timme, medan den totala vistelsetiden högst fyra timmar är i stort sett oförändrad över tid. Besökstillgängligheten inom den specialiserade vården (inklusive psykiatriska specialiteter) har försämrats något under hösten 2014 och våren Behandlingstillgängligheten är stabil på en jämförelsevis hög nivå. Antalet väntande på fördjupad utredning/behandling inom psykiatrisk vård har ökat stort under senhösten 2014 och våren

21 Tillgängligheten till cancerbehandling har förbättrats påtagligt över tid. Det senaste kvartalsresultat är det bästa hittills. Tillgängligheten till tandvård är god. Trygg och likvärdig vård Aktivt arbete för att säkerställa en jämlik vård Det finns idag en omfattande dokumentation av hälso- och sjukvårdens kvalitet och metoder för kunskaps- och mätbaserat förbättringsarbete. Dessa tillämpas regelmässigt utifrån jämförelser mellan vårdgivares kvalitet. Emellertid skiljer sig vårdens innehåll och resultat mer mellan socioekonomiska grupper inom regioner än de övergripande resultaten mellan regioner. Det är därför angeläget att systematiskt tillämpa metoder för förbättringsarbete i vardagen i syfte att skapa en jämlik vård. Systematiskt arbete för att förbättra omhändertagandet av cancerpatienter För patienter med cancer väntar många möten i ett komplext vårdsystem. Möten sker från första symtom och följande diagnostik till behandling och rehabilitering, eller vård i livets slutskede. Patienterna har behov av en tydlig kontaktväg in i och genom vården, ett stöd för kommunikation om cancersjukdomen och hjälp med koordinering av kontakterna med andra involverade personer, mottagningar och avdelningar. Målet är att varje patient med cancer ska få ett multiprofessionellt omhändertagande, ett psykosocialt stöd och erbjudas en namngiven kontaktsjuksköterska. Samtliga aktuella kliniker har nu kontaktsjuksköterskor. Med en individuell vårdplan ges patienten möjlighet att vara delaktig och välinformerad i sin vård i den utsträckning patienten önskar. Målet är att 70 % av de aktuella klinikerna ska använda vård- /rehabiliteringsplan för cancerpatienter. Det är endast en klinik som inte använder vårdplaner ännu, vilket innebär att 99 procent använder vårdplaner. Stort förtroende för hälso- och sjukvården Förtroendeskapande insatser Varje år gör Region Östergötland behovsanalyser inom områden som hälso- och sjukvårdsnämnden väljer ut. Behovsanalyserna ska identifiera befolknings- och patientbehov, som underlag för arbetet med att styra hälso- och sjukvårdsverksamhetens insatser efter medborgarnas behov. Till behovsanalyserna knyts brukardialoger som är strukturerade och systematiska dialoger med patienter och anhöriga. Brukardialoger genomförs av brukardialogberedningar. Under år 2015 genomförs behovsanalyser och brukardialog inom följande områden: Spelberoende/ spelmissbruk Somatisk hälsa hos psykiskt sjuka Plastikkirurgi Under året genomför två brukardialogberedningar också var sin medborgardialog med följande rubriceringar: Jämlik vård medborgardialog med invånare i socioekonomiskt utsatta områden. Första linjens sjukvård medborgardialog om vårdcentralens uppdrag och roll. 19

22 Arbetet inom dessa fem områden fortskrider som planerat. Avstämning sker i beredningen för behovsstyrning två gånger under våren (mars och maj). Vid avstämningen i mars godkände beredningen för behovsstyrning att medborgardialogen om Jämlik vård får pågå i två år ( ). Resultaten kommer att presenteras för hälso- och sjukvårdsnämnden och regionstyrelsen vid ett gemensamt kunskapssammanträde den 17 november. Delaktiga och nöjda patienter Patientfokuserad hälso- och sjukvård Patientfokuserad hälso- och sjukvård mäts genom andel patienter som utifrån sina erfarenheter skulle kunna rekommendera regionens vårdverksamheter till andra samt andel patienter som känner sig delaktiga i sin vård och behandling. Några aktuella resultat för 2015 finns ännu inte redovisade och det är därför inte möjligt att bedöma denna framgångsfaktor i denna rapport. Olika möjligheter att komma i kontakt med vården Hälso- och sjukvårdsnämnden har i sina överenskommelser med centrumen ställt kravet om att patienterna ska ges möjlighet att komma i telefonkontakt med den kliniken som man har kontakt med under minst fem timmar varje helgfri vardag. Studier under våren visar att endast 45 procent av klinikerna lever upp till överenskommelsernas krav. Flertalet kliniker går inte alls att nå per telefon på fredagar. Uppföljning av telefontillgängligheten hos enheter som använder talsvarssystem har påbörjats i år. Preliminära resultat första kvartalet 2015 visar att andelen besvarade/återuppringda samtal varierar stort mellan klinikerna (spridning: %). Planen är att resultaten ska sammanställas per klinik varje kvartal och rapporteras till hälso- och sjukvårdsnämnden. Användandet av SMS-påminnelser och webbtidböcker i regionens verksamheter kommer att följas upp i delårsrapporten efter augusti. I den handlingsplan som Center för ehälsa i samverkan utarbetat för den nationella e-hälsan finns målsättningen att 40 procent av alla besök ska bokas via Mina ehälsotjänster Sannolikt räcker det inte att 50 procent av klinikerna erbjuder bokning via webb för att nå denna målsättning. Projektet webbtidbok har förlängts för att så många enheter som möjligt ska hinna ansluta sig inom projekttiden som förlängts till den 31 december 2016 för att inte belasta förvaltningen med detta. Målet med ärenden i månaden i Mina vårdkontakter ser ut att uppnås under året. En konkurrenskraftig kollektivtrafik som knyter ihop regionens olika delar Det ska vara lätt och attraktivt att åka kollektivt Ingen ska behöva avstå från att resa med kollektivtrafiken på grund av okunskap eller brist på information. I detta syfte pågår ständigt ett arbete med att förbättra befintliga och utveckla nya informationskanaler. I arbetet ingår att utveckla system och hjälpmedel som förbättrar och förenklar för kunderna att såväl planera och köpa biljett för sin resa, som att få nödvändig information under, och vid behov även efter, genomförd resa. Webbutiken, och den smidighet den innebär för kunderna att i förväg skaffa biljett eller reskassa, fyller en viktig funktion. Även de sociala mediernas betydelse för dialogen med kunderna ökar. Efterfrågan av personliga tjänster ökar. Antalet kunder som registrerat sig på ÖstgötaTrafikens hemsida uppgår nu till drygt , en ökning med drygt kunder sedan årsskiftet. 20

23 En av kunderna efterfrågad och efterlängtad service i form av information om tillståndet i trafiken förbättras under året i och med införandet av ett heltäckande system för realtidsinformation. Systemet innebär att information om hur bussarna ligger till i förhållande till sin tidtabell samlas in för att sedan kunna distribueras ut till kunderna i olika digitala kanaler. Fler och bättre resmöjligheter mellan länets städer och större orter Jämfört med motsvarande period föregående år har resandet i kollektivtrafiken ökat med 1,4 %. För den regionala trafiken uppvisar Östgötapendeln den största ökningen med drygt 6 % ökad resande. Den i december 2014 förändrade tidtabellen som innebär att sträckan Norrköping Mjölby under rusningstrafik på vardagar trafikeras med kvartstrafik har haft en stor inverkan på resandet. Ökning av resandet ses även på sträckan Mjölby-Motala där tidigare timmestrafik ersatts med avgångar var 30:e minut. Tågtrafikens korta restider tillsammans med det täta utbudet står för den största förklaringen till utvecklingen. Att tågtrafik dessutom av många kunder upplevs som mer långsiktig kan vara en ytterligare faktor som påverkat resandet. Motsvarande utveckling som ses för Östgötapendeln förekommer inte när det gäller den mer långsamgående delen av regiontrafiken. Även medräknat med de trafikförändringar som genomförts det senaste året i form av minskad trafik, tappar denna del av trafiken resenärer. Utvecklingen stödjer den i många undersökningar påvisade stora betydelsen som korta restider har för resandeutvecklingen. I tätortstrafiken ökar resandet i framförallt Linköping och Motala. För Motalas del förklaras mycket av ökningen med den nya trafik som gäller från tidtabellsskiftet i december 2014 och som är en direkt följd av Östgötapendelns utökade och mer strukturerade trafik. I Linköpings del finns ingen sådan direkt åtgärd som kan förklara utvecklingen av resandet. Snarare är det den förbättrade trafiksituationen, tillsammans med en positiv trend för kollektivtrafikresandet, som ger resultat. Bättre regularitet och punktlighet Såväl regulariteten som punktligheten i trafiken fortsätter att ligga på en hög nivå. Endast tätortstrafiken uppvisar siffror som inte riktigt når upp till ingångsvärdet för året, men skillnaden är endast marginell. Formellt uppfyller trafiken dock inte de mål som satts upp. Det bör dock observeras att avvikelserna är så pass små att ytterst lite hade behövt förbättras för att måluppfyllelse hade kunnat bedömas som tillfredsställande. Förbättringarna för Östgötapendeln beror till största delen på att Trafikverkets ofta trafikstörande underhållsarbeten inte har skett i samma omfattning som tidigare. Trots detta beror nästan 90 % av förseningarna på orsaker som operatören inte kan påverka, vilket oftast innebär störningar i form av infrastrukturproblem eller att andra tåg hindrar framkomligheten. För tätortstrafiken har framförallt punktligheten i Norrköping förbättrats. De problem som fortfarande finns kvar har sin grund framförallt i de förändringar som hänger samman med kommunernas genomförande av de nya hastighetsplanerna, samt vissa framkomlighetsbesvär. För att minska känsligheten i trafiken och därmed förhoppningsvis ytterligare förbättra punktligheten, sätts ytterligare fordon i trafik från och med tidtabellsskiftet i december. Fler fordon och hållplatser ska vara tillgängliga för alla De fordon som används i den allmänna kollektivtrafiken i Östergötland är till stor del redan idag anpassade utifrån kravet att vara tillgängliga för alla kundgrupper. Kvarstående brister, främst behovet av fysiska installationer inom området information i text och ljud håller på att arbetas bort. För expressbussarna planeras arbetet slutföras under året, medan de fordon som omfattas av 21

24 den stora landsbygdstrafik som just nu är under upphandling beräknas slutföras först i samband med trafikstarten i juni Det sedan tidigare identifierade behovet av generella krav och standards för tillgänglighetsanpassning av hållplatser kvarstår. Den naturliga utvecklingen där Trafikverket tar taktpinnen för ett sådant arbete bedöms inte komma till stånd i närtid. För att bland annat möta önskemål från länets kommuner kommer därför egna riktlinjer för hållplatsers utformning och utrustningsnivå att tas fram. Arbetet samordnas med det arbete som pågår under året avseende framtagning av förslag till nytt regionalt trafikförsörjningsprogram. 22

25 Nyckelindikatorer medborgarperspektivet Strategiskt mål - Bra och jämlik hälsa Framgångsfaktor Nyckelindikator Ingång Målvärd e Aktivt arbete för att utveckla vårdens hälsofrämjande förhållningssätt Aktivt sjukdomsförebyggande arbete Andel produktionsenheter som på ett tillfredsställande sätt arbetar med hälsofrämjande förhållningssätt Andel produktionsenheter som på ett tillfredsställande sätt arbetar med sjukdomsförebyggande insatser % 50 % Har tidigare inte följts upp systematiskt 75 % Strategiskt mål - Hög tillgänglighet till hälso- och sjukvården Utfall Ökar mäts fullt ut i ÅR Insats er pågår mäts fullt ut i ÅR Måluppfyllelse Framgångsfaktor Nyckelindikator Ingång Målvärde Utfall Måluppfyllelse God tillgänglighet till akut omhändertagande God tillgänglighet till första linjens vård God tillgänglighet till somatiskt specialiserad vård Tillgängligheten på akutmottagningen: - Andel som har träffat läkare för beslutsgrundande bedömning inom en timme Tillgängligheten på akutmottagningen: - Andel som har lämnat mottagningen inom fyra timmar Tillgänglighet till sjukvårdsrådgivningen (1177): - Andel svarade samtal inom 3 minuter Tillgänglighet till vårdcentraler: - Andel samtal som besvaras under samma dag Tillgänglighet till vårdcentraler: - Andel som fått nybesök till läkare inom 7 dagar Tillgängligheten till specialiserad vård: - Andel patienter som har genomfört nybesök inom 60 dagar % % % % % % 2013 Q4: 50 % % % % % % % % % % % % Minst 70% Minst 80% >70% >95% Q1: 50 % Q1: 65 % Q1: 22 % Q1: 90 % >95% Q1: 93 % >85% 03: 84 % 23

26 God tillgänglighet till psykiatrisk specialistvård Tillgängligheten till specialiserad vård: - Andel patienter som har genomfört operation/åtgärd inom 60 dagar Tillgängligheten till psykiatri: - Andel som har genomfört nybesök inom 30 dagar inom: -vuxenpsykiatrin Tillgängligheten till psykiatri: - Andel patienter som har genomfört fördjupad utredning/behandling inom 30 dagar inom: - barn- och ungdoms psykiatrin - vuxenpsykiatrin, beroendevården, habiliteringen % % % : 81,8 % : 87,6 % 33,1 % >80% 03: 83 % 03: 81% 03: 99 % 03: 87 % Strategiskt mål - Trygg och likvärdig vård Aktivt arbete för att säkerställa en jämlik vård Systematiskt arbete för att förbättra omhändertagandet av cancerpatienter Förtroendeskapande insatser Andel produktionsenheter som på ett tillfredsställande systematiskt sätt arbetar med att säkerställa jämlik vård Andel berörda kliniker* som har kontaktsjuksköterskor för cancerpatienter Andel berörda kliniker som använder vård- /rehabiliteringsplan för cancerpatienter Andel östgötar som har förtroende för: - Vårdcentralerna i Östergötland Andel östgötar som har förtroende för: - Sjukhusen i Östergötland % % (resultaten avser delvis en annan formulering av indikatorn) % % Har tidigare inte följts upp systematiskt :e :e :e :e :a :e 70 % Målen av NI har uppnåtts redovisning sker i ÅR 85 % 100 % 70 % 99 % Bland de 5 bästa landstingen/ regioner Bland de 5 bästa landstingen/ regioner Framgångsfaktor Nyckelindikator Ingång Målvärde Utfall Måluppfyllelse 24

27 Strategiskt mål - Delaktiga och nöjda patienter Framgångsfaktor Nyckelindikator Ingång Målvärde Utfall Måluppfyllelse Patientfokuserad hälso- och sjukvård Olika möjligheter att komma i kontakt med vården Andel patienter som utifrån sina erfarenheter skulle kunna rekommendera till andra: - akutmottagningar - vårdcentraler - mottagningar i somatisk vård - vårdavdelningar i somatisk vård - mottagningar i psykiatrisk vård - vårdavdelningar i psykiatrisk vård Andel patienter som känner sig delaktiga i sin vård och behandling på: - akutmottagningar - vårdcentraler - mottagningar i somatisk vård - vårdavdelningar i somatisk vård - mottagningar i psykiatrisk vård - vårdavdelningar i psykiatrisk vård Andel verksamhetsenheter (vårdcentraler/kliniker) som erbjuder möjlighet till webbbokning. Telefontillgänglighet till kliniker/ enheter: - Andel som har bemannad telefontid minst fem timmar per vardag eller TeleQ för återuppringning samma dag Antalet ärenden i "Mina vårdkontakter" per månad Ny formulering av frågan - inget ingångsvärde Ny formulering av frågan - inget ingångsvärde Aug 2014: 62,5% % : 30 % av enheterna Sep 2014: : : Bland de fem bästa landstingen/ regioner (baserat på åtta indikator er) Bland de fem bästa landstingen/ regioner (baserat på åtta indikator er) 50 % Mäts i DÅ 08 > 60 % 45 %

28 Strategiskt mål - En konkurrenskraftig kollektivtrafik som knyter ihop länets olika delar Fler och bättre resmöjligheter mellan länets städer och större orter Bättre regularitet och punktlighet Fler fordon och hållplatser ska vara tillgängliga för alla Andelen tätorter där en resa med kollektivtrafiken till Norrköping eller Linköping inte tar längre tid än 1,5 gånger motsvarande resa med egen bil. Restider och turutbud mellan kommuncentra eller orter med minst invånare och endera Norrköping, Linköping eller Mjölby. Regularitet (andel utförda turer i förhållande till antalet planerade turer): Östgötapendeln Tätortstrafik Övrig busstrafik Punktlighet i kollektivtrafiken: Östgötapendeln Tätortstrafik Linköping Tätortstrafik Norrköping Andel av de fordon som används i kollektivtrafiken som är av låggolvs- /lågentrétyp eller har lyft/ramp Andel av hållplatslägen som är tillgängliga för kunder med funktionshinder Restid max 45 min: 67 % Turutbud minst 22 turer/dag/ riktning: 83 % 97,4 % 99,7 % 99,9 % 87,6 % 96,4 % 92,7 % Framgångsfaktor Nyckelindikator Ingång Målvärde Utfall Måluppfyllelse 30 % Ska öka Oförändrat Ska öka 98,5 % 100 % 100 % 95 % 97 % 97 % 98,9 % 100 % 11,2 % Ska öka 98,5% 99,8% 99,9% 93,4% 96,3% 96,1% 26

29 Processperspektivet (RS, HSN, TSN) Strategiska mål Resultat Framgångsfaktorer Resultat Kunskapsbaserad hälso- och sjukvård med hög kvalitet Säker hälso- och sjukvård Effektiv hälso- och sjukvård Innovativt och systematiskt förbättringsarbete Medicinsk kvalitet som står sig väl i nationell och internationell jämförelse Aktivt arbete för att minska antalet undvikbara vårdskador Aktivt arbete för att minska förekomsten av vårdrelaterade infektioner Aktiva insatser för att minska antibiotikaresistens Effektivisering av vårdprocesser Korta ledtider Få uteblivna mottagningsbesök Färre återinläggningar Optimal beläggning av vårdplatser Effektiv och korrekt sjukskrivningsoch rehabiliteringsprocess Goda möjligheter för medarbetare att delta i förbättrings- och utvecklingsarbete Medverka i och bidra till öppna nationella jämförelser inom kollektivtrafikområdet 27

30 Strategiska mål Resultat Framgångsfaktorer Resultat Resurseffektiv och kretsloppsanpassad verksamhet med minsta möjliga klimatpåverkan En aktiv och strategisk forskningsoch utvecklingsverksamhet Forskning och utveckling som sprids och omsätts i verksamhetsutveckling Effektiv kollektivtrafik Minsta möjliga miljö- och klimatpåverkan Effektivt och systematiskt miljöarbete i varje verksamhet Aktiv och konkurrenskraftig klinisk forskning Universitetssjukhuset i Linköping ska vara ett centrum för forskning och utveckling för hela sjukvårdsregionen Strategier för att omsätta FoUresultat i praktisk sjukvård Användning av forsknings- och utvecklingsarbete i den kliniska vardagen Koncentrera trafikutbudet där det finns stora reseunderlag Färre linjer med låg kostnadseffektivitet Fordon i kollektivtrafiken drivs med förnyelsebara drivmedel Kunskapsbaserad och säker vård med hög kvalitet Medicinsk kvalitet som står sig väl i nationell och internationell jämförelse På regionövergripande nivå följs främst medicinska resultat via Öppna Jämförelser som publiceras genom SKL och Socialstyrelsen. Några aktuella resultat för 2015 finns ännu inte publicerade. SKL:s öppna jämförelser 2014 visade att Östergötlands resultat står sig väl i en nationell jämförelse. I ett viktat index var Östergötland tillsammans med tre andra län bäst i landet. Förbättringsområden finns dock i stort sett inom alla medicinska områden. Bland annat andelen vårdrelaterade infektioner, tiden från sjukhusankomst till trombolys vid stroke och förekomsten av trycksår i slutenvård är områden där resultaten inte är tillfredsställande. Fortfarande behöver 28

31 också flera ledtider förbättras för ett antal olika cancerformer. Positivt i mätningen 2014 var att drygt 66 procent av de ingående indikatorerna i mätningen hade förbättrats jämfört med Resultat för förbättrad strokevård mäts först efter juni månads utgång. Resultat för strokeprocessen kan därför inte redovisas i denna delårsrapport. Arbete pågår på flera centrum för att identifiera och hantera riskbruk och beroende, i enlighet med det särskilda utvecklingsuppdraget som hälso- och sjukvårdsnämnden har i sina överenskommelser med centrumen. Barn- och kvinnocentrum arbetar med Audit för alla gravida. Om misstanke om beroende finns remitteras patienter och särskilt stöd erbjuds. Alla barn med intoxikation hanteras enligt framtagna riktlinjer. På Centrum för kirurgi och cancer kommer man att inleda arbetet med att införa användning av bedömningsinstrument vid misstanke om beroende. Hjärt- och medicincentrum har inte heller ännu infört bedömningsinstrumentet. På Sinnescentrum är också användandet av bedömningsinstrument vid misstanke av beroende lågt. Användandet sker främst inom rehabiliterings- och smärtverksamheterna där dessa inslag är en naturlig del av rehabiliteringen. Tillämpbarheten inom vissa kliniker anses vara låg och avsaknad av uppdaterade vårdprogram underlättar inte. Delvis inväntas Socialstyrelsen nationella riktlinjer inom området. Säker hälso- och sjukvård Aktivt arbete för att minska antalet undvikbara vårdskador Den i särklass viktigaste framgångsfaktorn för att uppnå en säker vård är att vi lyckas skapa en stark patientsäkerhetskultur. I höstas genomfördes för tredje gången en regionövergripande mätning av patientsäkerhetskulturen. Resultatet visade att det finns en relativt hög medvetandegrad, men att den högsta ledningens stöd för patientsäkerhetsarbetet alltjämt upplevs som väldigt lågt. Detta visar vikten av att patientsäkerhetsarbetet alltid måste vara aktuellt på samtliga ledningsnivåer och att detta tydligt kommuniceras ut i hela organsationen. De återkommande patientsäkerhetsdialogerna fortsätter under Dessa utgörs av strukturerade dialogträffar mellan chefläkare och chefssjuksköterska på samtliga kliniker och vårdcentraler. I dialogerna gås klinikens aktuella patientsäkerhetsarbete med resultat och aktiviteter igenom och även medicinska resultat tas upp för en diskussion. Dessa dialoger är uppskattade och syftar till att ge verksamheterna ett konkret stöd i deras arbete. Samtidigt utgör dialogerna ett underlag i chefläkarenhetens uppdrag som controllers. Under mars genomfördes en regionövergripande punktprevalensmätning av trycksårsförekomst bland slutenvårdade patienter. Regionen har haft en positiv trend med en successivt sjunkande andel trycksår. Vid denna mätning var andelen trycksår 14,7 procent och motsvarande period föregående år var andelen 13,5 procent. Andelen trycksår har alltså ökat något vid denna mätning. Andelen allvarliga trycksår har dock minskat, från 6,7 procent 2014 till 6,2 procent 2015, vilket är positivt och sannolikt det viktigaste. Mätningen visar också att det finns gap mellan antalet genomförda kunskapsbaserade förebyggande åtgärder och uppsatta mål avseende det förebyggande arbetet. Ett framgångsrikt trycksårsförebyggande arbete är viktigt inte bara för att minska lidande utan också för att minska vårdrelaterade infektioner som lätt uppstår vid allvarliga trycksår. Andelen patienter med läkemedelsberättelse vid utskrivning från slutenvård har sakta ökat sedan införandet Under mars månad fick drygt 23 % av patienterna läkemedelsberättelse. Syftet är att minska de läkemedelsrelaterade vårdskadorna. 29

32 Aktivt arbete för att minska förekomsten av vårdrelaterade infektioner Vårdrelaterade infektioner (VRI) står för drygt 40 procent av de totala vårdskadorna. Arbetet för att minska de vårdrelaterade infektionerna påverkar därför även i hög grad regionens resultat för undvikbara vårdskador. Under 2014 infördes det s.k. Infektionsverktyget inom regionens slutenvård. Infektionsverktyget ger en kontinuerlig mätning av de vårdrelaterade infektionerna, vilket skiljer sig från de tidigare punktprevalensmätningar som skett två gånger per år. Infektionsverktyget ger också nya möjligheter för verksamheterna att relativt enkelt i realtid följa sina eventuella vårdrelaterade infektioner, i syfte med att snabbt kunna identifiera risker och brister i det egna arbetet. Det är angeläget att verktyget anpassas även till primärvården, eftersom många vårdrelaterade infektioner uppträder först efter det att patienterna skrivits ut från sjukhusen. Den förändrade mätmetoden avseende VRI medför att det inte är möjligt att jämföra de nyaste resultaten med tidigare resultat. Det är därför nödvändigt att följa utvecklingen innan ett nytt målvärde kan sättas för de vårdrelaterade infektionerna. Det är sannolikt också för tidigt att uttala sig säkert om trenden, men aktuella data visar att VRI förekomsten under april (6,5 %) var lägre än i januari i år (7,5 %). Fortsatt uppföljning får visa om detta är en slumpmässig variation eller en mera stabil förändring. Det pågår en rad konkreta förbättringsarbeten ute på många kliniker för att minska förekomsten av VRI. Två projekt på regionövergripande nivå berör uppföljning och hantering av kvarliggande urinkatertar och centralvenösa infarter. Alla infarter utgör en risk för en VRI. Regionen har en relativ sett hög användning av dessa typer av katetrar och ett viktigt mål är att dessa används endast när det inte går att undvika. En viktig del i det förebyggande arbetet mot vårdrelaterade infektioner är god följsamhet till basala hand- och klädhygienriktlinjer. Målet är en följsamhet som överstiger 95 procent på alla enheter. Under april nåddes målet för följsamheten till klädriktlinjerna men inte till handhygienriktlinjerna. Utvecklingen är svagt positiv, men med nuvarande utvecklingstakt beräknas inte riktlinjerna avseende handhygien nås annat än på lång sikt. Följsamhet till basala hand- och klädhygienriktlinjer under april Aktiva insatser för att minska antibiotikaresistens Regionen arbetar utifrån Strategigruppen för rationell antibiotikaanvändning och minskad antibiotikaresistens (STRAMA) strategier för att minska risken för ökad antibiotikaresistens. De innefattar exempelvis att minska undvikbar användning av antibiotika, att välja rätt antibiotika för 30

33 den individuella patienten, att följa det lokala resistensläget och att minska vårdrelaterade infektioner vilket leder till lägre antibiotikaanvändning. En viktig del är att minska användningen av s.k. bredspektrumantibiotika som både driver på resistensutvecklingen, men som också kraftigt ökar risken för antibiotikaförknippade tarminfektioner (clostridium difficile). Antibiotikaförknippade tarminfektioner utgör en del av de vårdrelaterade infektionerna och kan leda till en mycket allvarlig infektion speciellt för sköra och nedgångna patienter. Regionen har en hög användning av vissa bredspektrumantibiotika, vilket är föremål för särskilda insatser som kommer att utökas. Resultatet för insatserna för att minska antibiotikaresistens mäts i antibiotikaförskrivning, Antal recept per tusen invånare. Antalet recept under årets fyra första månader har ökat med 2 procent jämfört med motsvarande period Östergötlands utfall följer utvecklingen i riket och skulle kunna vara ett resultat av ett ökat infektionstryck under årets första månader. Strama-arbetet drivs genom en Strama-grupp per sjukhus och en Strama-grupp för primärvården. Inom primärvården har man lyckats med att minska förskrivningen av antibiotika och följer den nationella trenden. Strama-grupperna har också i vår, för andra gången, gett ut reviderade riktlinjer (lathundar) för antibiotikabehandling i sluten och öppenvård för sjukhusen. Det pågår nu ett arbete att föra in dessa lathundar i en app för smartphone, vilket förhoppningsvis skall underlätta deras användning. Effektiv hälso- och sjukvård Effektivisering av vårdprocesser Det pågår en rad olika projekt och nya arbetssätt införs för att effektisera vården. Många insatser rör vården av äldre sköra patienter. Ett exempel är det pågående breddinförandet av samordnad vårdplanering på distans. Projektet syftar till att ge ökad delaktighet av berörda parter (sjukhus, kommun och primärvård) och leda till effektiviseringar genom mer strukturerat arbete och tidsbesparing, speciellt för kommunerna och primärvården. En strategi för att effektivisera vårdprocesser är att utveckla nya metoder för systematisk verksamhets- och produktionsplanering. Ett nytt It-stöd för verksamhetsplanering är under utveckling och ska pilottestas. Samtidigt utgör nya IT-verktyg bara ett stöd i arbetet och för full effekt krävs kulturförändringar och anpassningar i form av bland annat nya arbetssätt. Enligt klinikernas egna uppgifter arbetar ungefär en tredjedel (36 av 139) av klinikerna med produktionsplanering enligt regionens framtagna modell. Ett tiotal kliniker uppger att de arbetar efter egna framtagna metoder, dock inte enligt regionens modell. Totalt sett uppger 88 procent av klinikerna att de systematiskt arbetar med effektivisering av sina processer. Korta ledtider Enligt överenskommelserna mellan Hälso- och sjukvårdsnämnden och centrumen ska patienterna ges tidigt besked om när nybesök respektive behandling ska ske. Inom högst 14 dagar efter remissankomst ska patienten erbjudas datum och klockslag för nybesöket. Vid behandling ska patienten inom samma tidsgräns erbjudas datum för behandlingen. Just nu testas en uppföljningsmodell som ska ge svar på i vilken utsträckning patienterna får besked inom 14 dagar. Väntetiderna till undersökning/behandling för patienter med cancer ska särskilt uppmärksammas. Samtliga verksamheter i Östergötland som bedriver cancersjukvård har som uppdrag att förkorta sina väntetider till besök och behandling. 31

34 Hälso-och sjukvårdsnämndens mål är att tiden från beslut om canceroperation tills den genomförs inte ska överstiga 21 dagar. Preliminära resultat för första kvartalet 2015 visar att 76 procent opererades inom tidsgränsen. Resultatet är det bästa hittills sedan mätningarna inleddes år Andel opererade patienter inom 21 dagar för cancersjukdom Från år 2015 följs tiden från beslut om strålbehandling tills den inleds. Målet är att behandlingen ska påbörjas inom högst 21 dagar och resultatet mäts varje kvartal. Under första kvartalet 2015 påbörjades strålbehandling inom 21 dagar för 93 procent av patienterna (ingår inte i diagram ovan). Regionen har under flera år arbetat med att utveckla ett hållbart koncept/metod för ledning och styrning av komplexa övergripande vårdprocesser. Det är främst inom bröstcancer- och hudtumörprocessen som detta prövats. Erfarenheterna så här långt är försiktigt positiva och konceptet kommer att prövas ytterligare. Ett annat viktigt projekt som har startats är införandet av standardiserade vårdförlopp för cancer. Grunden till arbetet är en nationell strategi i syfte att korta ledtiderna mellan välgrundad misstanke om cancer till diagnos och start av behandling. Projektet kommer på sikt beröra i stort sett alla centrum och kliniker och projektet kommer att kräva implementering av nya metoder för effektivare produktionsplanering och effektiva processledningskoncept. Centrum för kirurgi och cancervård (CKOC) har i sin överenskommelse med hälso- och sjukvårdsnämnden en målrelaterad ersättning för väntetid till operation av bröstcancer, cancer i övre matsmältningsorganen, cancer i urinvägarna och för väntetid till strålbehandling. Under första kvartalet fick 93 % av patienterna påbörja sin stålbehandling under 21 dagar, vilket ledde till att CKOC erhöll den målrelaterade ersättningen. Svarstider diagnostik Samtliga verksamheter i Östergötland som bedriver cancersjukvård har som uppdrag att förkorta sina ledtider för patienter med misstänkt eller verifierad cancer. Diagnostikcentrum har som mål att 70 % av alla PAD ska vara besvarade inom 14 dagar och att 90 % av all cytologi ska vara besvarade inom 14 dagar. Cytologisvaren når målet, medan PAD svarstiderna har försämrats sedan förra året och endast 18 % besvaras inom 14 dagar. För några områden, tjock- och ändtarmscancer och bröstcancer, har svarstiderna förbättrats. Däremot är svarstiderna för hudcancer, som är volymmässigt ett stort område, längst. Förklaringen är en ökad arbetsbelastning och ökad antal prover. Detta trots att patologbemanning har ökat och digitalisering har skett inom området. Screeningintervall mammografi 32

35 Verksamhetens uppdrag är att erbjuda alla Östergötlands kvinnor i åldrarna år mammografisk hälsokontroll med 24 månaders intervaller. De senaste åren har målet inte kunnat nås trots flera extrasatsningar. Under 2014 hade många extrasatsningar genomförts och intervallen låg på 24 månader i Motala och Linköping, men på 28 månader i Norrköping. Diagnostikcentrum har som mål att intervallet ska vara 24 månader i hela länet under Resultatet efter 3 månader är 26 månader. Under 2014 togs avgiften för kontrollerna bort och många aktiviteter är igång för att nå kvinnor som vanligtvis uteblir från kontrollerna. Webbokning är nu möjlig och alla patienter får nu SMS påminnelser. Få uteblivna mottagningsbesök En viktig effektivisering för verksamheterna är att minska uteblivna mottagningsbesök. Andelen uteblivna besök ligger totalt sett relativt stabilt runt 1,6 procent. Det finns dock en skillnad mellan åldersgrupper och de yngre grupperna står för en större del av de uteblivna besöken. En viktig strategi för att minska de uteblivna besöken är införandet av möjligheten för patienter att kunna boka tider via webben. Möjligheten har nu införts på ett antal enheter och erfarenheterna är mestadels positiva. Det är en viktig kvalitetshöjning för patienterna, samtidigt som förhoppningen är att det också ska leda till bättre utnyttjande av tillgängliga tider och på sikt även till mindre administration för verksamheterna. Projektet för att införa webbtidböcker har tagit längre tid än planerat, eftersom tekniska svårigheter har förekommit under arbetet. Nu är de tekniska svårigheterna lösta och projektet löper på enligt tidigare planer, men med förlängd tidsplan. Uppföljning avseende införandet av möjligheterna till webb-tidbokning på regionens vårdcentraler och kliniker ges i delårsrapporten efter augusti, då också kliniker som använder sms-påminnelser presenteras. Färre återinläggningar Det totala antalet återinläggningar inom 30 dagar har minskat under årets fyra första månader jämfört med samma period förra året var antalet oplanerat återinskrivna inom 30 dagar från utskrivningen 2213 och motsvarande i år 1915 personer, vilket innebär en minskning med 298 individer eller 13 procent. Återinläggningarna för åldersgruppen över 65 år når under årets fyra första månader, bortsett från februari, målet att återinläggningarna inte ska överstiga 15 procent. Den långsiktiga utvecklingen visar en positiv utveckling även om variationen mellan enskilda månader kan vara stor. Andel återinläggningar för åldersgruppen 65 år och äldre 33

36 Säker hemgång innebär att vårdgivare inom primär-, hemsjuk- och slutenvård tar ett förstärkt ansvar för sammanhållen vård för vårdkrävande grupper, i syfte att förbättra utskrivningar från slutenvården. Vårdcentralen där patienten är listad ska ringa upp patienten inom två arbetsdagar efter det att patienten har blivit utskriven från slutenvården. Cirka 85 procent av fokuspatienterna blir uppringda inom denna tid. De patienter som definieras som fokuspatienter ska även få genomgå ett så kallat teach-back-samtal vid utskrivning som syftar till tydlig information till patienten. Uppföljningen visar att knappt hälften av fokuspatienterna får genomgå samtalet. Antalet fokuspatienter har minskat under perioden januari-april i år jämfört med samma period förra året, vilket tyder på att fortsatt arbete med utskrivningsprocessen är nödvändigt. Nyligen har också ett ytterligare projekt Trygg utskrivning och uppföljning startat, för att vidareutveckla omhändertagandet av denna patientgrupp vidare efter utskrivning. Resultatmätningen avseende säker hemgång har varit svår, eftersom skapandet av uppföljningsrapporter från datasystemen har varit komplicerat och dragit ut på tiden. Nu finns rapporter skapade, men de är ännu inte helt kvalitetssäkrade. Optimal beläggning av vårdplatser Stora patientsäkerhetsrisker är kopplade till icke-optimal användning av vårdplatser. Överbeläggningar, satelitvård där patienter måste vårdas på andra avdelningar än tänkt och hög arbetsbelastning för personalen, medför alla stora risker kopplade till att vårdplatser inte beläggs med rätt patient och i rätt tid. Att patienter vårdas på andra avdelningar än tänkt, är inte alltid undvikbart. Speciellt under det senaste året har situationen på många vårdavdelningar varit bekymmersam. Det är därför viktigt att vara medveten om denna problematik. Riskbedömningar behöver göras löpande och hänsyn till patientsäkerhetsrisker behöver tas i det praktiska vårdarbetet. Att proaktivt göra individuella riskbedömningar av alla enskilda patienter anses vara en viktig framgångfaktor för att minska risken för vårdskador. Regionens mål för beläggningsgraden av vårdplatser är 90 procent på totalen och 95 procent för akutvårdsflödet. Beläggningsgraden når inte dessa målvärden vare sig för akutvårdsflödet eller totalt. För akutvårdsflödet förekommer beläggningsgrad på över 100 procent under årets första månader. Beläggningsgrad, för akutvårdsflödet och totalt 34

37 På US noteras också rekordmånga vårddygn för utlokaliserade patienter, vilket leder till både ökade patientsäkerhetsrisker och till ineffektivare vårdprocesser. Sannolikt är det också så att antalet medicinskt färdigbehandlade patienter är högre än vanligt inom slutenvården, vilket också bidrar till vårdplatsbristen. Beläggningssituationen gör det svårt att arbeta med långsiktiga förbättringsåtgärder. Ett prioriterat område är därför att försöka förbättra vårdprocesserna med länets kommuner. Vårddygn utlokaliserade patienter Effektiv och korrekt sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocess Alla enheter inom primärvården har rapporterat in att de har en rehabiliteringssamordnare med avsatt tid. Dock kan vi notera att det föreligger skillnader i hur uppdraget handläggs på respektive enhet. Några har valt att rehabiliteringssamordnaren har helhetsansvaret för koordineringsuppdraget, medan andra har valt att inom enheten fördela rehabiliteringssamordnarens arbetsuppgifter mellan olika professioner, vilket tillåts av uppdragsformuleringen till enheterna. Alla enheter inom primvården har en pågående process kring arbetet med att utveckla rehabiliteringsarbetet kopplat till sjukskrivning. Verksamheter inom specialistvården har inget krav att rapportera in namngiven koordinator, dock pågår en process även inom specialistvården att utveckla rollen. En enkät har gått ut till samtliga rehab-samordnare i primärvården och resultaten visar att: Ca 60 % har arbetat med än 2 år som rehabiliteringssamordnare. Mer än 50 % anser att uppdraget är tydligt. Flera påpekar att det finns en otydlighet på den egna enheten avseende vilka patienter som ska prioriteras. Villkoret att förbättra kvaliteten i läkarintygen är borttaget som eget område i sjukskrivningsmiljarden, men ingår som en del i kvalitetssäkringen inom området försäkringsmedicin. Region Östergötland har ett pågående arbete med målet skapa en långsiktig struktur för kompetensutveckling för personal som arbetar inom försäkringsmedicin. Kunskap om jämställdhet och våld i nära relationer ska ingå i kompetensområdet. 35

38 Innovativt och systematiskt förbättringsarbete Goda möjligheter för medarbetare att delta i förbättrings- och utvecklingsarbete Allt utvecklingsarbete innebär initialt att verksamheten måste göra vissa investeringar, om inte annat så genom att avsätta tid för sina medarbetare för utvecklingsarbete. På verksamhetsenheter där man har högt tryck, exempelvis inom delar av slutenvården, är det svårt att kunna göra tillräckliga investeringar exempelvis i avsatt tid. Det finns dock en långvarig och stark kultur att det är viktigt att arbeta med kvalitetsförbättringar och det sker också i hög grad. Regionen saknar emellertid möjlighet att mäta denna utveckling direkt, utan är främst hänvisad till att följa verksamheternas resultat såsom medicinska resultat, produktion, effektvitet och patientenkäter. Framgångsfaktorn mäts genom Andelen medarbetare som tycker sig ha goda möjligheter att på den egna enheten medverka i förbättrings- och utvecklingsarbete i den årliga medarbetarundersökningen. Några resultat finns ännu inte från årets undersökning. Medverka i och bidra till öppna nationella jämförelser inom kollektivtrafikområdet Samtidigt som jämförelser mellan olika aktörer inom en viss bransch kan visa hur en enskild aktör ligger till bland sina kollegor, är det för utveckling av hela branschen viktigt med jämförelser hur man ligger till, då man jämförs med andra branscher. SKL påbörjade år 2014 ett arbete med att utarbeta öppna jämförelser inom kollektivtrafikområdet. Ett flertal av indikatorerna som valdes ut för att ingå i jämförelsen är faktiska värden eller värden som beräknats utifrån den verkliga situationen. Det finns även exempel på indikatorer som mer bygger på uppfattningar och värderingar. Underlagen eller metoderna för hur en del av dessa indikatorer tas fram är under diskussion inom kollektivtrafikbranschen. Östergötland är en stor aktör inom kollektivtrafikområdet och måste framöver ta en mer aktiv roll i den fortsatta utvecklingen av den här typen av jämförande studier. Resurseffektiv och kretsloppsanpassad verksamhet med minsta möjliga klimatpåverkan Effektivt och systematiskt miljöarbete i varje verksamhet Samtliga produktionsenheter har antingen en separat handlingsplan för miljöarbetet eller att de alternativt har beslutade åtgärder i sina egna verksamhetsplaner för året. Målsättningen är att 75 procent av produktionsenheterna ska genomföra åtgärder enligt egen handlingsplan för miljö. Alla produktionsenheter har kontaktperson för miljö kopplat till den egna staben. Katastrofmedicinskt centrum har tillkommit sedan föregående år och de har utsett en person under årets första kvartal. Miljö- och säkerhetsenheten kommer att ha uppföljande och stödjande träffar med kontaktpersonerna regelbundet under året. Vårda miljön är ett stöd för att på varje verksamhetsenhet kunna arbeta systematiskt för att nå miljömålen. Vårda miljön innefattar två filmer, fyra arbetsblad och en affisch med konkreta och enkelt genomförbara åtgärdsförslag. Slutresultatet är en handlingsplan med miljöförbättrande åtgärder innehållande minst fyra miljöåtgärder på varje verksamhetsenhet eller motsvarande. Samtliga produktionsenheter har erhållit information om Vårda miljön-konceptet och fått materialet. Produktionsenheterna har meddelat Miljö- och säkerhetsenheten att de har eller planerar att informera om och dela ut materialet till sina kliniker/motsvarande under året. 36

39 Totalt har material till 375 verksamhetsenheter delats ut varav 5 procent (19 verksamhetsenheter) redan har rapporterat in vilka åtgärder de har beslutat att genomföra. Hittills har 106 åtgärder för miljön beslutats om för genomförande under året på verksamhetsnivå. Det finns goda förutsättningar för att nå under året målet att 50 procent av verksamhetsenheterna (vårdcentraler, kliniker eller motsv.) ska ha utfört miljöförbättrande åtgärder i enlighet med fastställd plan - Vårda miljön. Andel rapporterande verksamhetsenheter per centrum, totalt till och med kvartal 1, En aktiv och strategisk forsknings- och utvecklingsverksamhet Nyckelindikatorerna till detta strategiska mål bedöms i landstingets årsredovisning, dock finns det löpande FoU-händelser värda att rapportera. Ett nytt RALF-avtal (Regionalt avtal om läkarutbildning och forskning) undertecknades i april 2015 mellan parterna Region Östergötland och Linköpings universitet. Avtalet ansluter till det nya nationella ALF-avtalet mellan staten och universitetslandstingen. Det nya ALF- avtalet från 1 januari 2015 innehåller en hel del nyheter, varav den viktigaste är att det införs en ny kvalitetsbaserad resursfördelningsmodell för den kliniska forskningen. En ytterligare nyhet är etablering av begreppet universitetssjukvård, vilket innebär den del av hälso- och sjukvården som utformas med särskild hänsyn till forskningens och utbildningens behov. Det införs återkommande utvärderingar av universitetssjukvården med högt ställda krav på kvalitet, samt krav på att universitetssjukvården ska uppnå en viss miniminivå. För att möta dessa förändringar så presenteras det i RALF-avtalet en ny ledningsstruktur Ledningsgrupp för universitetssjukvårdens forskning, utveckling och utbildning (LUFU) som är partsammansatt mellan Region Östergötland och Linköpings universitet. En ny funktion; forskningschef, introduceras och ska finnas på varje produktionsenhets stab. 37

40 En ny riktlinje för FoU-meritering har arbetats fram med syfte att tydliggöra arbetsplatsens åtgärder avseende kompetensförsörjning inom FoU. Lönepåslaget vid akademisk meritering som licentiat/halvtidskontroll, disputation och docent har höjts för att premiera en forskningskarriär. Aktiv och konkurrenskraftig klinisk forskning Under 2014 och 2015 genomför regionens FoU-chef och enhetschefen för FoU-gruppen så kallade FoU-dialoger med samtliga centrumledningar. Under dialogerna diskuteras aktuellt FoU-läge inom centrumen och hur de nya ALF- och RALF- avtalen kommer att påverka verksamheterna, samt de framtida utmaningarna inom forskningsverksamheten. Ytterligare har det under våren genomförts ett första gemensamt nätverksmöte med HR-chefer och FoU-samordnare. I nätverket diskuteras bland annat frågor om kompetensförsörjning inom forskning, forskning som en karriärväg och hur universitetssjukvården (se ALF/RALF-avtal) kommer att påverka verksamheterna. Förhoppningen med nätverket är att den kan utgöra ett forum för strategiskt arbete som utifrån en helhetssyn verkar för att regionen ska kunna bibehålla och utveckla sin attraktivitet som arbetsgivare för de medarbetare som redan bedriver forskning eller som är intresserade av att börja forska. De flesta av centrumen har inte rapporterat all sin forskningsaktivitet i sina delårsrapporter efter april, utan uppföljning sker senare under året. Ett undantag är dock Sinnescentrum som redovisar att det inom centrumet bedrivs en aktiv forskning, vilket speglas i en fortsatt hög nyregistrering av doktorander och disputationer. Centrumet har redan efter mars har nått halva planerade årsvolymen. Universitetssjukhuset i Linköping ska vara ett centrum för forskning och utveckling för hela sjukvårdsregionen Resultaten av Öppna jämförelser visar att kvalitén av sjukvården i den sydöstra sjukvårdsregionen är mycket hög. Arbetet för en likvärdig och god vård utvecklas gemensamt och Universitetssjukhuset i Linköping (US) är en viktig samarbetspart i dessa strävanden. Samarbetsklimatet i Sydöstra sjukvårdsregionen är mycket god och konstruktivt. Forskningssamverkan i sydöstra sjukvårdsregionen sker i stor utsträckning inom ramen för Forskningsrådet i Sydöstra Sverige (FORSS), där forskare från US leder merparten av projekten. Regionsjukvårdsledningen i Sydöstra sjukvårdsregionen har gett uppdrag för att öka samordningen av infrastrukturer för klinisk forskning i respektive region/landsting d.v.s. region Jönköpings län, Landstinget i Kalmar och Region Östergötland. För detta uppdrag har Forum sydost bildats. Forum Sydost kommer att ledas av en styrelse som är under tillsättning under våren I styrelsen ska det finnas representanter för de ingående landstingen/regionerna, berörda lärosätena, samt nationell/internationell expertis. Forum Sydosts operativa ledning kommer sedan att bestå av respektive lokal nodchef. Ny- och ombyggnationerna på Universitetssjukhuset förväntas bidra till säkrare vård och bättre utbildnings- och forskningsförutsättningar. Modell för uppföljning av effekthemtagning av de nya förutsättningarna och ändrat arbetssätt i takt med inflyttning i nya lokaler är framtaget. Neurokirurgiska kliniken har som en första klinik nyligen invigt sina nya lokaler. Successivt kommer en stor del av US verksamheter att flytta in i nya lokaler under de kommande fyra åren. Forskning och utveckling som sprids och omsätts i verksamhetsutveckling Nyckelindikatorerna till detta strategiska mål bedöms i landstingets årsredovisning, men det finns dock löpande FoU-händelser värda att rapportera. 38

41 Strategier för att omsätta FoU-resultat i praktisk sjukvård Centrumens redovisningar i delårsrapporter efter april framhåller att flera centrum sprider aktivt information och kunskap om FoU-resultat bland annat med FoU-luncher, FoU-dagar eller liknande. NSC arbetar med spridning av FoU-luncher genom att lägga ut dem på YouTube för ökad tillgänglighet. Vidare fortsätter NSC med sin kurs i forskningsmetodik med fokus på patientsäkerhet. Sinnescentrum rapporterar i sin delårsrapport att centrumet har uppnått ett ökat FoU-engagemang inom hela centrumet tack vare sina interna projektmedel som används till både utvecklingsprojekt och forskningsprojekt. En nyhet är att medlen nu har resulterat ansökningar även från vårdadministratörer, vilket visar på en högre delaktighet från flera yrkeskategorier. Sinnescentrum har också under våren kunnat registrera en operationssjuksköterska som doktorand, vilket är mycket glädjande, eftersom det nationellt endast finns tio disputerade operationssjuksköterskor. Användning av forsknings- och utvecklingsarbete i den kliniska vardagen Nyckelindikatorerna till denna framgångsfaktor bygger till stor del på insamlande av uppgifter från medarbetarenkäten och kan därför inte redovisas ännu. FoU-sammanställningen för 2014 visar dock en hög andel enheter som själva rapporterar att de gjort förbättringar till följd av forskning eller utvecklingsarbete, även om det uppvisas en liten nedgång jämfört med Eftersom måtten är relativt nya så måste resultaten tolkas med försiktighet. Effektiv kollektivtrafik Koncentrera trafikutbudet där det finns stora reseunderlag Ett arbete pågår med översyn av hela kollektivtrafiksystemet där grunderna för systemet återfinns i det regionala trafikförsörjningsprogrammets skrivningar om trafikkoncept. Avsikten med översynen är att skapa ett över länet enhetligt och likvärdigt system med en tydlig struktur för såväl den kollektivtrafik som bedrivs i städer och tätorter, som den trafik som bedrivs mellan länets tätorter eller mellan landsbygd och tätort. I stråk och områden med ett högt resandeunderlag kan en trafik uppbyggd utifrån hög turtäthet, korta restider och en över tid oförändrad struktur locka fler östgötar att ställa bilen till förmån för kollektivtrafiken. Med utgångspunkt från arbetet med det nya kollektivtrafiksystemet kan trafiken i de starka stråken, såväl regionala som lokala, utvecklas och förstärkas så att den bättre svarar mot efterfrågan. I arbetet med utformningen av en sådan trafik kommer resultaten från den resvaneundersökning som genomfördes under år 2014 att fylla en viktig funktion. Samtidigt behöver även områden där resandeunderlaget inte är fullt så stort erbjudas resmöjligheter. Här bedöms Närtrafiken, ett koncept för anropsstyrd trafik som kommer att finnas från och med juni 2016 få en stor roll. Närtrafiken syftar till att tillgodose resbehovet för serviceoch fritidsresor och ger kunderna möjlighet att resa till närmast större tätort med kommersiell- och samhällsservice. Färre linjer med låg kostnadseffektivitet Förslaget till Östgötatrafikens budget för perioden innehåller en stor mängd förslag till effektiviseringar av den lågeffektiva trafiken. Med trafik- och samhällsplaneringsnämndens riktlinjer för översyn av den lågeffektiva trafiken som grund, har utarbetandet av budgetförslaget föregåtts av ett omfattande utredningsarbete avseende vilka åtgärder som är nödvändiga för att 39

42 förbättra kostnadseffektiviteten. För ett flertal linjer med lågt resandeunderlag, och där invånarantal och därmed det totala resbehovet inte bedömts tillräckligt för att fortsätta bedriva en linjelagd kollektivtrafik, har översynen resulterat i förslag om avveckling av trafiken. Effektiviseringar i trafikutbudet kommer även framöver att vara ett stående inslag inför Östgötatrafikens varje budgetår. Det översynsarbete som genomförts till årets budgetförslag omfattar ungefär hälften av de linjer som med gällande definition klassas som lågeffektiva. Minsta möjliga miljö- och klimatpåverkan Fordon i kollektivtrafiken drivs med förnyelsebara drivmedel Redan idag bedrivs en betydande del av den östgötska kollektivtrafiken med fordon som körs på förnyelsebara drivmedel. Under innevarande år, med start i april, övergår de fordon som används i expressbusstrafiken till att köras på HVO, ett biodrivmedel som utan större åtgärder eller ombyggnader av fordonens motorer kan ersätta diesel som drivmedel. I samband med trafikstarten i juni 2016 för den landsbygdstrafik som just nu är under upphandling, övergår även de sista dieseldrivna bussarna till att köras på förnyelsebara drivmedel. 40

43 Nyckelindikatorer processperspektivet Strategiskt mål - En aktiv och strategisk forsknings- och utvecklingsverksamhet Aktiv och konkurrenskraftig klinisk forskning Universitetssjukhuset i Linköping ska vara ett centrum för forskning och utveckling för hela sjukvårdsregionen Bred och jämställd forskningskompetens inom organisationen Regionens forskning och utvecklingsaktiviteter vid US Framgångsfaktor Nyckelindikator Ingång Målvärde Utfall Måluppfyllelse Forskningsaktivitet Relativ god Ska öka Förbättringspotential finns Ska öka Relativ god Ska öka Strategiskt mål - Forskning och utveckling som sprids och omsätts i verksamhetsutveckling Strategier för att omsätta FoU-resultat i praktisk sjukvård Användning och omsättning av forsknings- och utvecklingsarbete i den kliniska vardagen Medarbetarnas inställning till forskning och utveckling i sin kliniska vardag Verksamhetsenheternas aktiva tillämpning av resultat från forskning och utveckling Goda resultat, förbättringspo tential föreligger Framgångsfaktor Nyckelindikator Ingång Målvärde Utfall Måluppfyllelse Förbättringspotential föreligger Positiv inställning ska stärkas Ska öka Strategiskt mål - Kunskapsbaserad hälso- och sjukvård med hög kvalitet Framgångsfaktor Nyckelindikator Ingång Målvärde Utfall Måluppfyllelse Medicinsk kvalité som står sig väl i nationell och internationell jämförelse Medicinska resultat i Öppna jämförelser i förhållande till övriga landsting/regioner Förbättrade resultat inom särskilda utvecklingsområden i överenskommelserna :a :a Nya områden Bland de tre bästa landstingen/ regioner Resultaten ska förbättras Arbete pågår redovisas som helhet i ÅR 41

44 Strategiskt mål - Säker hälso- och sjukvård Framgångsfaktor Nyckelindikator Ingång Målvärde Utfall Måluppfyllelse Aktivt arbete för att minska antalet undvikbara vårdskador Aktivt arbete för att minska förekomsten av vårdrelaterade infektioner Aktiva insatser för att minska antibiotikaresistens Minska Andel patientskador per /100 med vårdtillfällen (vtf) vtf 10 %/ år Andel patienter med trycksår % < 10 % Andel patienter med läkemedelsberättelse vid utskrivning från slutenvård Förekomst av vårdrelaterade infektioner (Ny definition, målvärde behöver justeras) Andel observationer som visar att hygienriktlinjerna följs avseende: - klädregler Andel observationer som visar att hygienriktlinjerna följs avseende: - hygienregler Antibiotikaförskrivning (recept/1 000 inv) 2013 Uppgift saknas ,7% ,0% ,3% 2013: 96% 2012: 96 % 2013: 85 % 2012: 82 % >40% < 10% 95% 04: 97 % 95% Strategiskt mål - Effektiv hälso- och sjukvård Minska jämfört med år : 6,5% 04: 90 % +2 % Rullande 12 Framgångsfaktor Nyckelindikator Ingång Målvärde Utfall Måluppfyllelse Effektivisering av vårdprocesser Andel vårdenheter (kliniker/vårdcentraler eller motsv.) som arbetar systematiskt med effektivisering av sina processer* Har tidigare inte följts upp systematiskt 80 % 88 % 42

45 Korta ledtider Andel patienter som inom 14 dagar från remissankomst/beslut om åtgärd har erbjudits tidpunkt för: - besök/undersökning - operation/ åtgärd Utredningstid på särskilda enheter för patienter med misstanke om allvarlig sjukdom: - från remiss till avslutad utredningsprocess Väntetid till primär canceroperation: - andel patienter som har blivit opererade inom högst 21 dagar från det att kliniken beslutat om operation Väntetid till specifika cancerbehandlingar: - Andel patienter som får sin canceroperation från beslut till operation: - inom 17 dgr bröstcancer Väntetid till specifika cancerbehandlingar: - Andel patienter som får sin canceroperation från beslut till operation: - inom 21 dgr cancer i matsmältningsorganen Väntetid till specifika cancerbehandlingar: - Andel patienter som får sin canceroperation från beslut till operation: - inom 21 dgr blåscancer Uppgift saknas 70 % Nystartade enheter % % Har tidigare inte följts upp systematiskt Har tidigare inte följts upp systematiskt Har tidigare inte följts upp systematiskt < 30 dagar:50 % Minst 75 % Kan inte redovi sas pga brist på uppföljnin gsrapport Kan inte redovi sas pga brist på uppföljnin gsrapport >85% 72 % >85% 79 % >90% 90 % Framgångsfaktor Nyckelindikator Ingång Målvärde Utfall Måluppfyllelse Q1: 76 % 43

46 Optimal beläggning av vårdplatser Få uteblivna mottagningsbesök Färre återinläggningar Effektiv och korrekt sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocess Beläggningsgraden av vårdplatser: - totalt Beläggningsgraden av vårdplatser: - akutvårdsflödet Utlokaliserade patienter: - antal vårddygn/månad Andel uteblivna mottagningsbesök Minskade återinläggningar inom 30 dagar för: - fokuspatienter Minskade återinläggningar inom 30 dagar för: - samtliga patienter Minskade återinläggningar inom 30 dagar för: - patienter 65 år Antal verksamhetsenheter (vårdcentraler och kliniker) som har en funktion för koordinering för effektiv samverkan med Försäkringskassan Regionens resultat i Socialstyrelsensens granskning Kvalitet på läkarintyg % % 90 % % 95 % Har tidigare inte följts upp systematiskt Har tidigare inte följts upp systematiskt 2014: 2213 patienter 65 år: ,0% ,9% ,9% < 100 < 5 % Minska med 10 % Minska med 10 % 15 % 03: 94 % 03: 97 % 03: : 1,7 % Andel återinläggningar 14,7 % 13% (1915) 04: 15 % Nytt krav % 55 % Andel godkända intyg ,7 % Ska förbättras Strategiskt mål - Innovativt och systematiskt förbättringsarbete Framgångsfaktor Nyckelindikator Ingång Målvärde Utfall Måluppfyllelse Goda möjligheter för medarbetare att delta i förbättrings- och utvecklingsarbetet Medarbetare som tycker sig ha goda möjligheter att på egna enheten medverka i förbättrings- och utvecklingsarbete

47 Strategiskt mål - Resurseffektiv och kretsloppsanpassad verksamhet med minsta möjliga klimatpåverkan Framgångsfaktor Nyckelindikator Ingång Målvärde Utfall Måluppfyllelse Effektivt och systematiskt miljöarbete i hela organisationen Andel verksamhetsenheter (vårdcentraler, kliniker eller motsv.) som har utfört miljöförbättrande åtgärder i enlighet med fastställd plan - Vårda miljön Andel produktionsenheter som genomför åtgärder enligt egen handlingsplan för miljö Minskning av antalet tjänsteresor Resultat i nationella jämförelser av miljömål Andelen källsorterat avfall vid sjukhusen Har inte tidigare följts upp systematiskt Har inte tidigare följts upp systematiskt Förbättringspot ential föreligger Bland de 10 bästa (plats 10 av 20) % % % % Strategiskt mål - Effektiv kollektivtrafik >50 % 75 % Resultat ska förbättras Bland de 5 bästa 35 % Framgångsfaktor Nyckelindikator Ingång Målvärde Utfall Måluppfyllelse 63,1 Ska öka Koncentrera trafikutbudet där det finns stora reseunderlag Färre linjer med låg kostnadseffektivitet Antal resor per invånare och år. Antal resande/fordons-km 0,93 Ska öka Antal linjer med en 99 Ska kostnadstäckningsgrad under minska 20 % Strategiskt mål - Innovativt och systematiskt förbättringsarbete Framgångsfaktor Nyckelindikator Ingång Målvärde Utfall Måluppfyllelse 81,2 % Ska öka Medverka i och bidra till öppna nationella jämförelser inom kollektivtrafikområdet Andel indikatorer i SKL:s öppna jämförelser där Östergötland ingår 45

48 Strategiskt mål - Minsta möjliga miljö- och klimatpåverkan Framgångsfaktor Nyckelindikator Ingång Målvärde Utfall Måluppfyllelse 30 g/pkm 28 g/pkm Fordon i kollektivtrafiken drivs med förnyelsebara drivmedel Utsläpp av klimatpåverkande ämnen i förhållande till resande med kollektivtrafik. (Koldioxid per personkilometer). Andel fordon som drivs med förnyelsebara drivmedel 61,4 % 82 % 46

49 Medarbetarperspektivet (RS) Strategiska mål Resultat Framgångsfaktorer Resultat Ökad delaktighet Ökad återkoppling Ett aktivt medarbetarskap Strategisk kompetensförsörjning som stödjer verksamhetens uppdrag och framtida utmaningar Gott ledarskap som skapar förutsättningar för goda verksamhetsresultat Ett aktivt medarbetarskap Ökad delaktighet En attraktiv arbetsgivare för vilken många vill arbeta Strukturerat och långsiktigt arbete med kompetensförsörjning Goda lärmiljöer Chefer som regelbundet ges möjlighet till dialog om sitt uppdrag Chefer som har stöd och verktyg för att hantera sitt uppdrag En förutsättning för att medarbetarna ska känna sig delaktiga är upplevelsen av ett öppet klimat på den egna arbetsplatsen, och detta efterfrågas i den årliga medarbetaruppföljningen. Delaktigheten möjliggörs via både spontana och planerade mötesplatser för dialog. Inom regionen pågår för närvarande en partsgemensam utbildningssatsning för samverkansgrupper på alla nivåer. Utbildningen sker lokalt och skall genomföras i varje samverkansgrupp. För närvarande har representanter (HR) för drygt hälften av regionens produktionsenheter deltagit i workshoppar. Dessa representanter utbildar i sin tur samverkansgrupper inom respektive produktionsenhet. Syftet med insatsen är att öka kunskapen och medvetandet om vad samverkan är och att gemensamt hitta bra former för ett fungerande arbete. Ytterligare en planering för att utveckla formerna för arbetsplatsträffar genom utbildning görs på övergripande nivå. Nytt för årets medarbetaruppföljning är att ytterligare belysa vikten av delaktighet genom att ta reda på i vilken grad medarbetare upplever att de aktivt medverkar i utvecklingen på arbetsplatsen. Ökad återkoppling I medarbetaruppföljningen efterfrågas om närmaste chef ger återkoppling på hur medarbetaren har presterat i förhållande till verksamhetens mål, samt om medarbetaren efterfrågar återkoppling på hur denne utför sitt arbete. Chefer och medarbetare är varandras förutsättningar för att ett aktivt medarbetarskap och ett gott chefs- och ledarskap skall fungera. Stödet för måluppfyllelse 47

50 vad gäller ökad återkoppling finns i olika sammanhang, chefer erbjuds kontinuerligt utbildningsinsatser i sitt ledarskap genom utbildning i utvecklingssamtal. Inom regionen ses det aktiva medarskapet som ett viktigt begrepp vilket bland annat belyses i introduktionsprogram för nya medarbetare på övergripande nivå. Kvaliteten på att ge och ta emot återkoppling eller feedback kanaliseras ytterst i det enskilda utvecklingssamtalet som sker mellan chef och medarbetare. Mallen för utvecklingssamtal reviderades under I den nya versionen görs en tydligare koppling mellan verksamhetens uppdrag, individuella mål för medarbetaren samt individuella bedömningskriterier som är kopplade till medarbetarskapet. Detta kopplas sedan till lön. En ny fråga i årets medarbetaruppföljning är om medarbetaren bidrar till dialog med sin chef. Frågan kan bidra till diskussion mellan medarbetare och chef på arbetsplatsen om betydelsen av dialog och om medarbetarens respektive chefens ansvar för att mötas i dialog med varandra. Strategisk kompetensförsörjning som stödjer verksamhetens uppdrag och framtida utmaningar En attraktiv arbetsgivare för vilken många vill arbeta Utvecklingen av antal anställda visar att Region Östergötland är en attraktiv arbetsgivare i den bemärkelsen att antalet anställda ökar inom alla stora yrkesgrupper. Vid utgången av april månad var antal anställda omräknat i heltidsmått Sedan årsskiftet har antal anställda ökat med 297 heltidstjänster. Det är framförallt övrig vårdpersonal, läkare och sjuksköterskor som har ökat inom hälso- och sjukvården. Orsak till detta är bland annat den pågående generationsväxlingen som hanteras för läkargruppen framför allt genom utökning av antal AT- och ST- läkare. En nyutbildad läkare producerar inte som en erfaren kollega. Tid för handledning och handledarskap, ökad administration och tid för utvecklingsuppdrag är andra förklaringar till ökningen i samtliga grupper. Ökningen av antal vårdpersonal (undersköterskor, skötare och barnsköterskor) kan också förklaras av det arbete med uppgiftsväxling som pågår. Det faktum att yrkesgruppen administrativ personal har ökat förklaras till stor del av regionbildningen som trädde i kraft vid årsskiftet och som innebar att ca 60 medarbetare från tidigare Regionförbundet Östsam tillkommit. Antal anställda i heltidmått per yrkeskategori Trots ökningen av antal anställda har regionen stora utmaningar när det gäller kompetensförsörjningen. Inom flera enheter har man under första kvartalet 2015 dragit ner antalet vårdplatser som följd av en obalans i tillgången på framför allt grundutbildade sjuksköterskor. 48

51 Detta får bland annat också konsekvenser i form av en fortsatt utveckling med stigande kostnader för bemanningsföretag. Kostnad för bemanningsföretag (tkr) I rådande situation blir det strategiska arbetet med att förmedla en positiv bild av regionen som arbetsgivare fortsatt viktigt. I samband med regionbildningen initierades vid årsskiftet ett gemensamt arbete mellan HR-direktör och Kommunikationschef för att ta fram en ny kommunikationsplattform för Region Östergötland som en attraktiv arbetsgivare. Som underlag till detta hölls i januari och februari två workshops med slumpmässigt utvalda chefer och medarbetare. Vid dessa workshops diskuterades frågor som anses vara viktiga för att rekrytera och behålla medarbetare i framtiden och som kan ligga till grund för ett attraktivt arbetsgivarvarumärke. Som en del av det pågående strategiska arbetet med vara en attraktiv arbetsgivare görs även detta år en satsning på sommarjobbande gymnasieungdomar. Syftet med sommarjobben är att ge ungdomarna en inblick i regionens verksamhet och därigenom väcka intresset för utbildning och framtida arbete inom bland annat hälso- och sjukvård. Inför sommaren 2015 erbjuder regionen 125 sommarjobbsplaster och till dessa har 714 gymnasieungdomar sökt. Regionen har också under första kvartalet deltagit aktivt på flera rekryteringsmässor och andra sammanhang där det ges möjlighet att presentera sig som en attraktiv arbetsgivare för presumtiva medarbetare. Detta arbete kommer att fortgå under hela året. Strukturerat och långsiktigt arbete med kompetensförsörjning I den årliga kompetensförsörjningsrapporten för 2014 beskriver regionens produktionsenheter genomgående behovet av att tänka nytt när det gäller kompetensförsörjning. Många beskriver bland annat uppgiftsväxling inom eller mellan yrkesgrupper som en väg till bättre utnyttjande av befintlig kompetens. Utifrån revisionen på kompetensförsörjningsmodellen kommer HR under 2015 arbeta fram ett arbetssätt för chefer som syftar till att göra kompetensförsörjningsmodellen mer tillämpar och därmed förbättra kvaliteten av existerande handlingsplaner. Inom sydöstra sjukvårdsregionen fortgår det gemensamma arbetet kring kompetetensförsörjning under Det är angeläget att fortsatt utveckla ett nära och konstruktivt samarbete inom sjukvårdsregionen och med olika aktörer i utbildningssystemet. Som ett led i detta kommer bland annat en workshop om multisjuka äldre i utbildningen att anordnas där företrädare för sjukvårdsregionens lärosäten är inbjudna. Vidare kommer ett erfarenhetsutbyte kring uppgiftsväxling att anordnas inom sjukvårdsregionen under hösten. Inom hälso- och sjukvårdsektorn i Sverige har migrationen en stor betydelse för kompetensförsörjningen inom främst läkargruppen. Detta gäller även Region Östergötland. För att kunna ge en god, ändamålsenlig och anpassad introduktion till läkare med utländsk utbildning har International Office fått ett utredningstuppdrag att utreda former och innehåll för en introduktionsutbildning. Målet med utbildningen är att underlätta rekryteringen och introduktionen i hälso- och sjukvårdens verksamhet. Utbildningen ska innehålla både språkutbildning och professionella delar samt ha en hög grad av flexibilitet utifrån läkarens individuella förutsättningar och behov. Utredningsuppdrag ska redovisas under juni detta år. 49

52 Goda lärmiljöer Hur medarbetare bemöter och handleder studerande påverkar bilden av Region Östergötland som en attraktiv framtida arbetsgivare. De verksamhetsförlagda delarna i studerandes utbildningar är samtidigt en del av arbetsplatsens totala lärmiljö. Patientmötet har potential att medföra ett gemensamt lärande för både handledare och studerande, samt även för patienten. Studerande ska ses som en värdefull del av verksamheten och vara en naturlig partner i teamet runt patienten. Eftersom i stort sett varje kliniskt verksam medarbetare också är handledare, innebär mötet med studerande ett ständig lärande för den enskilde medarbetaren. Ledningen och ledarskapet har stor betydelse för lärandeprocesserna på arbetsplatsen. För att ge studenten en kvalitativ verksamhetsförlagd utbildning med ett högt pedagogiskt värde krävs att medarbetare stimuleras till kontinuerlig ämnesmässig och pedagogisk kompetensutveckling. Utbildningsuppdraget bör ingå i det årliga utvecklingssamtalet mellan medarbetare och ansvarig chef och beröra både uppdrag, produktion och utveckling. Fr.o.m. våren 2015 ingår därför utbildningsuppdraget som ett specifikt moment i introduktionsprogrammet för nya chefer inom Region Östergötland. Gott ledarskap som skapar förutsättningar för goda verksamhetsresultat Chefer som regelbundet ges möjlighet till dialog om sitt uppdrag Sedan december 2014 finns det en gemensam grundmodell i befattningsutveckling för chefer. Modellen ger en beskrivning av kompetenskrav och är grund för rekrytering och kompetensutveckling för chefer. Vid det gemensamma introduktionsprogrammet för nya chefer som genomförts under april, där 35 chefer deltog, framkom att modellen ännu inte är så känd och använd som den skulle kunna vara. Insatser behöver därför göras under året för att göra den mer känd, samt den ska användas i chefens individuella utvecklingssamtal. Mallen för utvecklingssamtal mellan chefen och dennes chef kommer också att arbetas om under våren/sommaren. I den nya versionen av mall kommer tydligare koppling att göras till befattningsutvecklingen. En modell för att genomföra uppdragsdialog mellan chef och medarbetare kommer att arbetas fram under våren. Inspiration har hämtats från en modell som finns inom Landstinget i Värmland. Modellen för uppdragsdialog hjälper till att på ett strukturerat sätt tydliggöra, kommunicera och komma fram till en överenskommelse mellan chef och medarbetare, samt medarbetare emellan, om gällande krav och förväntningar i vad som ska åstadkommas i verksamheten. Utgångspunkten är det givna chefsuppdraget, det vill säga det delegerade uppdraget från överordnad chef som också deltar i dialogen. Modellen har hittills prövats inom några enheter. Erfarenheterna genom är att uppdrag och förväntningar på både chef och medarbetare blir tydliggjorda. Ökade insatser behöver göras på såväl central som lokal nivå under året för att göra ovan beskrivna modeller/verktyg kända och använda i dialog mellan chefen och dennes chefs samt mellan chef och medarbetare. Chefer som har stöd och verktyg för att hantera sitt uppdrag En viktig del för att kunna utöva ett gott chef- och ledarskap är att cheferna känner sig väl förtrogna med organisationen, uppdrag, vilka förväntningar som finns i rollen, vilka verktyg som finns för det praktiska arbetet samt vilket chefsstöd som finns att tillgå. Introduktionen för nya chefer ska introducera alla dessa delar. Huvuddelen av introduktionen ges inom den egna verksamheten och inom den egna produktionsenheten. Detta kompletteras sedan med en tredagars 50

53 regiongemensam introduktion. En översyn av introduktionen för nya chefer görs under året för att utveckla och förbättra introduktionen då erfarenheterna är att det fungerar olika inom regionens olika verksamheter. Under hösten kommer reflektionsgrupper att startas. Syftet med grupperna är att chefer ska kunna få tillfälle att utvecklas i chefsrollen genom att tillsammans med kollegor inom samma chefsnivå få reflektera över utmaningar och dilemman i det vardagliga arbetet. Nyckelindikatorer medarbetarperspektivet Strategiskt mål - Ett aktivt medarbetarskap Framgångsfaktor Nyckelindikator Ingång Målvär de Ökad delaktighet Medarbetare som upplever Ny formulering 75 att man på den egna på frågan 2015 arbetsplatsen har ett öppet klimat. Ökad återkoppling Medarbetare som medverkar aktivt i att utveckla verksamheten Medarbetare som får återkoppling kring prestation från sin närmaste chef. Medarbetare som frågar efter återkoppling Ny formulering på frågan 2015 Ny formulering på frågan 2015 Ny formulering på frågan Utfall Strategiskt mål - Strategisk kompetensförsörjning som stödjer verksamhetens uppdrag och framtida utmaningar Framgångsfaktor Nyckelindikator Ingång Målvär de Ett attraktiv arbetsgivare för vilken många vill arbeta Strukturerat och långsiktigt arbete med kompetensförsörjning Goda lärmiljöer Medarbetares och studenters upplevelse av Region Östergötland Andel verksamhetsenheter (kliniker/vårdcentraler) inom varje produktionsenhet som har en handlingsplan för kompetensförsörjning Medarbetare som upplever att närmaste chef stimulerar till kompetensutveckling. Medarbetare som upplever att de lär sig nya saker i sitt arbete. Tillfredsställt måluppfyllelse % % Resultat behålls eller förbättra s 80 % Utfall Måluppfyllelse Måluppfyllelse 51

54 Strategiskt mål - Gott ledarskap som skapar förutsättningar för goda verksamhetsresultat Framgångsfaktor Nyckelindikator Ingång Målvär de Utfall Måluppfyllelse Chefer som Andel chefer som har en 2014: 78,7 % 81 % regelbundet ges individuell utvecklingsplan. möjlighet till dialog om sitt uppdrag Stressindex chefer Ny formulering 56 på frågan 2015 Chefer som har stöd och verktyg för att hantera sitt uppdrag Chefer som upplever att närmaste chef är bra på att ge stöd och vägledning Chefer som upplever att Region Östergötland har ett öppet klimat Ny formulering på frågan 2015 Ny formulering på frågan

55 Ekonomiperspektivet (RS, HSN, TSN) Strategiska mål Resultat Framgångsfaktorer Resultat Ekonomi som ger handlingsfrihet Långsiktigt hållbar ekonomi Kostnadseffektiv verksamhet Balans mellan intäkter och kostnader för produktionsenheterna sammantaget Balans mellan hälso- och sjukvårdsnämndens intäkter och kostnader Balans mellan trafik- och samhällsplanerings-nämndens kostnader och intäkter Verksamhet anpassad till intäktsutvecklingen Avsättningar för framtiden Kostnadseffektivitet över tid som står sig väl i nationell jämförelse Ersättningssystem som stödjer effektivitetsutveckling Ett kostnadseffektivt kollektivtrafiksystem 53

56 Helårsbedömningen visar ett resultat vid årets slut på 235 miljoner kronor, vilket motsvarar budgeterat resultat. Det finansiella nettot har värderats i nivå med budget, vilket är en försiktig värdering. Mot bakgrund av de svängningar som kan inträffa på den finansiella marknaden finns det en stor osäkerhet i hur de finansiella intäkterna kommer att påverka regionens resultat. Upplösta reserveringar och extraordinära intäkter balanserar det av underskottet för produktionsenheterna på 157 miljoner kronor, som godkändes i januari. Försämringen enligt produktionsenheternas inlämnade helårsbedömningar på totalt 40 miljoner kronor möts av ökade intäkter i och med återbetalningen av AFA-medel samt att utbetalde medel inom regionstyrelsen inte kommer att förbrukas. Region Östergötlands totala resultat till och med april är 419 miljoner kronor. Det positiva resultatet beror främst på en mycket gynnsam utveckling på den finansiella marknaden. Det finansiella nettot är 309 miljoner kronor. Statsbidraget för läkemedel är 56 miljoner kronor högre än budgeterat, varav 35 miljoner kronor avser en engångsutbetalning som kompensation för högre kostnader under Verksamhetens samlade resultat (det vill säga samtliga produktionsenheter inklusive styrelse och nämnder) uppgår till minus 90 miljon kronor. Det är 47 miljoner kronor lägre än motsvarande period föregående år. Försämringen beror på fortsatta underskott inom de sjukvårdande produktionsenheterna. Efter årets första fyra månader är underskottet 197 miljoner kronor, vilket är 55 miljoner kronor sämre än föregående år. Överskott inom hälso- och sjukvårdsnämnden bidrar positivt till resultatet. Regiongemensamma poster bidrar positivt med 509 miljoner kronor, vilket är 94 miljoner kronor bättre än motsvarande period föregående år och innebär att totala resultatet för regionen ändå uppgår till 419 miljoner kronor. 54

57 Ekonomi som ger handlingsfrihet För att uppnå en ekonomi som ger handlingsfrihet bedöms följande kritiska framgångsfaktorer vara avgörande: Balans mellan intäkter och kostnader för produktionsenheterna sammantaget Balans mellan nämndernas intäkter och kostnader Verksamhet anpassad till intäktsutvecklingen Balans mellan intäkter och kostnader för produktionsenheterna sammantaget Produktionsenheterna visar sammantaget ett resultat i obalans. Helårsbedömningen är minus 197 miljoner kronor och beror på en obalans inom de sjukvårdande produktionsenheterna. Övriga enheter har en helårsbedömning i nivå med godkänd budget. Obalans i sjukvården Sjukvården visar efter april ett resultat på minus 197 miljoner kronor, att jämföra med minus 158 miljoner kronor föregående år. Godkänd årsbudget för de sjukvårdande enheterna är minus 170 miljoner kronor. Resultatutvecklingen har under årets första månader legat sämre än förväntat och indikerat ett försämrat resultat i jämförelse med budget på mellan 10 och 50 miljoner kronor. Produktionsenheterna har efter april månad lämnat en helårsbedömning. Helårsbedömningen för de sjukvårdande enheterna är minus 206 miljoner kronor vilket är en försämring med 36 miljoner kronor i jämförelse med godkänd budget. Ökade kostnader, bland annat på grund av vårdplatsbrist på Universitetssjukhuset samt rekryteringsproblem inom vissa yrkesgrupper, påverkar resultatet negativt. Vidtagna/planerade åtgärder har i nuläget inte fått effekt i den omfattning som behövs och produktionsenheterna arbetar med att hitta alternativa åtgärder. Den ekonomiska utvecklingen är allvarlig. Produktionsenheter som har godkända underskott kommer regelbundet att återrapportera direkt till regionstyrelsen, om den ekonomiska utvecklingen samt vidtagna och nya åtgärder. 55

58 Nedan följer en presentation för några utvalda produktionsenheter. Centrum för kirurgi, ortopedi och cancervård (CKOC) redovisar ett resultat på minus 49 miljoner kronor, vilket är i nivå med periodiserad budget. Kostnaderna har totalt ökat för cancerläkemedel och medicinsk service men samtidigt har kirurgen haft en lägre ökning av produktionen och därmed lägre kostnader än budgeterat. Medelvårdtiden fortsätter att öka främst på grund av fler klinikfärdiga patienter i Norrköping. Vad gäller sjuksköterskor är läget mycket bekymmersamt och vårdplatsneddragningar har genomförts. Trots bekymmersamt rekryteringsläge fortsätter antalet anställda att öka. Resultatet sett över en rullande tolv månaders period har vänt uppåt och Centrum för kirurgi, ortopedi tolkar detta som ett kvitto på att åtgärder börjar få effekt. Helårsbedömningen är oförändrad, minus 100 miljoner kronor. Sinnescentrums resultat uppgår till minus 28 miljoner kronor, vilket är 17 miljoner sämre än periodiserad budget. Resultatet för april visar en tydlig försämring. Det negativa resultatet förklaras av högre kostnader men även att åtgärder inte fått förväntad effekt. Bemanningsproblem har inneburit dyra lösningar för såväl egen personal som högre kostnader för bemanningsföretag. Kostnaden för köptvård och medicinsk service har minskat men inte i den utsträckning som var målsättningen. Helårsbedömningen är minus 35 miljoner kronor vilket är en försämring med 10 miljoner kronor i jämförelse med godkänd budget. Försämringen förklaras av att åtgärder enligt handlingsplanen inte bedöms få full effekt under 2015, men även av att vissa kliniker har en besvärlig tillgänglighetssituation som kräver extra insatser. Hjärt- och medicinscentrum redovisar ett resultat på minus 30 miljoner kronor, vilket är 20 miljoner sämre än beräknat resultat efter april månad. Försämringen förklaras av att handlingsplaner endast till liten del effektuerats samt att kostnader ökat på grund av högre produktion inom vissa områden. Extra vårdplatser för akuta medicinpatienter har även inneburit merkostnader. Hjärt- och medicincentrum helårsbedömning är minus 25 miljoner vilket är en försämring med 17 miljoner mot godkänd budget. Försämringen förklaras av kostnadsökningen under de första månaderna men även att mer än hälften av de planerade åtgärderna på 30 miljoner inte kommer att kunna effektueras. Av de ursprungliga åtgärderna återstår 11 miljoner kronor. Nya åtgärder har tagits fram på sammanlagt 9 miljoner kronor. Hjärt- och medicinscentrum ser i nuläget små möjligheter att hitta åtgärder för att förbättra resultatet utan att detta får stor påverkan på vårdutbud och patientsäkerhet. 56

59 Närsjukvården i östra Östergötland redovisar ett resultat på minus 28 miljoner kronor. Resultatet har försämrats och förklaras främst av bemanningsproblem med ökad kostnad för hyrpersonal som följd. Antalet dagar för utskrivningsklara patienter ökar och är för årets första fyra månader 46 procent högre än motsvarande period föregående år. Ökningen har medfört en beläggningsgrad på över 100 procent. Närsjukvården i östra Östergötlands bedömning är att resultatet kommer att försämras med 10 miljoner, vilket ger en helårsbedömning på minus 25 miljoner kronor. Närsjukvården i centrala Östergötland redovisar ett resultat på minus 22 miljoner kronor vilket inte är i linje med budgeterat resultat. Vårdplatsbristen på Universitetssjukhuset har inneburit merkostnader framförallt på Akutkliniken i och med att allt fler patienter slutbehandlas på kliniken då det saknas vårdplatser. Dyra bemanningslösningar är en annan förklaring till det negativa resultatet. Ytterligare åtgärder kommer att vidtas och Närsjukvården i centrala Östergötlands helårsbedömning är fortsatt ett nollresultat. Diagnostikcentrum redovisar ett negativt resultat på minus 11 miljoner kronor. Bedömningen är att resultatet kommer att ligga i nivå med beslutad budget på minus 22 miljoner kronor. Balans mellan hälso- och sjukvårdsnämndens intäkter och kostnader Hälso- och sjukvårdsnämnden förväntas ha ett nollresultat vid årets slut. Nämndens resultat är 80 miljoner kronor efter april. Områdena länssjukvård, utomlänsvård och privata vårdgivare redovisar de största överskotten. Överskotten beror främst på att vissa prestationsbaserade ersättningar ännu inte är mätta och utbetalade, vilket inte beräknas vara bestående i bokslutet. Balans mellan trafik- och samhällsplanerings-nämndens kostnader och intäkter Trafik- och samhällsplaneringsnämnden förväntas ha ett nollresultat vid årets slut. Nämndens resultat är 6 miljoner kronor efter april och inbegriper ett överskott för kollektivtrafiken på 8 miljoner kronor samt ett underskott för samhällsplanering på 2 miljoner kronor. Det positiva resultatet inom området kollektivtrafik förklaras främst av ett bättre resultat än budgeterat vad gäller överenskommen trafik- och verksamhetsbeställning till Östgötatrafiken. Det förbättrade resultatet går att hänföra till lägre trafikkostnader och lägre verksamhetskostnader. En ökad produktion i Linköpings tätort, en kostnad för övergång till förnyelsebara drivmedel samt anskaffning av bland annat två tågfordon är kostnader som bidrar till Trafik- och samhällsplaneringsnämndens förväntade nollresultat vid årets slut. Resultatet till och med april förklaras av att projektmedel har tagits i anspråk i högre grad än vad som motsvarar en linjärt fördelad budget. Balans mellan regionutvecklingsnämndens kostnader och intäkter Regionalutvecklingsnämnden förväntas ha ett nollresultat vid årets slut. Nämndens resultat är 10 miljoner kronor efter april. Resultatet förklaras dels av att medel för regional marknadsföring nyttjats i lägre omfattning då marknadsbolaget Fjärde Storstadregionen är under avveckling, dels av att medel avsedda för ersättning för folkhögskoleelever utbetalas först efter terminsslut. Tilläggssatsningen på ett scenkonstbolag har inte heller ännu tagits i anspråk. Regionutvecklingsnämndens budget innefattar dels ersättningar till externa utförare som betalas ut periodiskt enligt överenskommelser (ersättningarna till utförare står för merparten av budgeten) och dels mindre bidrag, verksamhets- eller projektmedel. 57

60 Verksamhet anpassad till intäktsutvecklingen För att bedöma hur väl verksamheten är anpassad till intäktsutvecklingen följs Region Östergötlands totala lönekostnadsutveckling, läkemedelskostnadsutveckling samt nettokostnadsutveckling. Lönekostnadsutvecklingen har centralt beräknats till 5,8 procent utifrån trend och efter hänsyn tagits till att Östsam från och med 1 januari 2015 blivit en del av Region Östergötland. I produktionsenheternas inrapporterade helårsbedömning är lönekostnadsökningen 5,7 procent. Kostnadsutvecklingen till och med april jämfört med samma period föregående år är 5,8 procent. Om hänsyn tas till att Östsam numera är en del av Region Östergötland är motsvarande ökning 5,2 procent. De ökade kostnaderna beror bland annat på ökad volym. Antalet arbetade timmar har ökat med 1,9 procent jämfört med motsvarande period föregående år. Antalet anställda (utryckt i antal heltidstjänster) har ökat med 297 medarbetare, varav cirka 60 medarbetare är från Östsam. Resterande ökning på 3,9 procent är till största del en priseffekt (lönervision och löneglidning). Ur ett ekonomiskt perspektiv är personalkostnadsökningen inte hållbar i förhållande till de ekonomiska förutsättningarna. Samtidigt har kostnaderna för bemanningsföretag (köpt verksamhet) ökat med 31 procent den senaste 12-månadersperioden (inklusive administrativa tjänster). Det motsvarar en ökning med 26 miljoner kronor. Läkemedel står för en stor del av kostnaderna inom regionen, cirka 10 procent. Utfallet till och med april visar en kostnadsökning med 5,4 procent jämfört med motsvarande period föregående år. Volymen har under samma period ökat med 0,3 procent. Läkemedelsenhetens samlade bedömning är att kostnaderna för läkemedel ökar med 6,1 procent jämfört med En ökning som överstiger angivet målvärde på 2 procent. Dock saknades kunskap om när och hur nya hepatit C läkemedlen skulle bli tillgängliga för vården när målvärdet fastställdes. Produktionsenheternas bedömning är en minskning med 0,2 procent, exklusive hepatit C. Kostnaden för läkemedel via rekvisition bedöms öka med 18,7 procent. En kostnadsökning i parietet med ökningen 2014, men betydligt högre än åren innan. Merparten av ökningen förklaras av att allt fler patienter får de nya preparat som revolutionerat behandlingen av hepatit C. Nya läkemedel i kombination med ett ökat användande inom gruppen monoklonala antikroppar, vilka används inom cancervården, bidrar också till kostnadsökningen. Kostnaden för receptläkemedel bedöms minska med 0,8 procent. Främsta anledningarna till att kostnaderna förväntas minska är dels prissänkningar på flera astma/kol läkemedel och dels en ny regel som ger Tandvårds- och läkemedelsverket rätt att sänka priserna för vissa läkemedel som är äldre än

61 år. Även enstaka patentutgångar minkar kostnaderna. Samtidigt som kostnaderna förväntas minska när det gäller receptläkemedel finns det områden där kostnaderna ökar. Ett sådant område är Nya Orala AntiKogulantia (NOAK) där anpassningen till Socialstyrelsens riktlinjer ger ökade kostnader även I överenskommelsen för år 2015 om statens bidrag till läkemedel ingår utöver ordinarie bidrag även en ersättning för läkemedel vid behandling av hepatit C. Ersättningen motsvarar 70 procent av den beräknade kostnaden. Inkluderas denna ersättning för hepatit C i statsbidraget innebär 2015 års bidrag en ökning med 1,2 procent jämfört med faktiskt utbetalt statsbidrag för år Nettokostnadsutvecklingen förväntas bli 6,7 procent för helåret. Rensat för jämförelsestörande poster är nettokostnadsutvecklingen 6,1 procent. Efter april är nettokostnadsutvecklingen 5,9 procent jämfört med motsvarande period föregående år (5,6 procent rensat för jämförelsestörande poster). Ökningen förklaras främst av högre lönekostnader men även högre kostnader för läkemedel, köpta bemanningstjänster och utomlänsvård. De regiongemensamma posterna svarar för 509 miljoner kronor av resultatet, vilket är betydligt bättre än budget. Överskottet beror främst på det finansiella nettot. Avkastningen på placerade medel var mycket positiv under januari och feb då det ökade då med 4,1 procent. Den kraftiga uppgången avtog därefter och sammantaget har ökningen varit 5,2 procent till och med april. 59

62 Helårsbedömningen för de regiongemensamma posterna är 432 miljoner kronor vilket är en förbättring med 40 miljoner kronor. Skatter och statsbidrag beräknas öka med 47 miljoner kronor i jämförelse med budget. Ökningen förklaras av högre statsbidrag för läkemedel som kompensation för ökade kostnader kopplat till hepatit C. Bidraget för 2015 är 35 miljoner kronor högre än budgeterat. Resultatet påverkas även av en engångsutbetalning på 35 miljoner kronor som kompensation för ökade kostnader under Posten övrigt inom finansförvaltningen bedöms ge ett mindre överskott med 7 miljoner kronor och framgår av tabellen nedan. Specialdestinerade statsbidrag är i nivå med budget men nivån på enskilda bidrag avviker. Nettot av de regiongemensamma påslagen beräknas bidra positivt till resultatet med 17 miljoner kronor. Överskottet beror på att ökade lönekostnader genrerar mer i intäkter än vad finansförvaltningen betalar till regionstyrelsen. Fastighetskostnaderna ger en positiv avvikelse på 6 miljoner kronor. Avsatta medel för ökade driftkostnader (hyreshöjning) kommer inte att nyttjas i den utsträckning som planerats. Andra tillfälliga kostnader som projektomkostnader, förgäveskostnader och nedskrivning beräknas dock bli högre. Återföring av utbetalt regionbidrag som inte kommer förbrukas under året beräknas uppgå till 16 miljoner kronor. Det är endast regionstyrelsen som återbetalar medel till finansförvaltningen. Under posten Övrigt finns en mängd olika poster. Större positiva poster är återbetalningarna från AFA försäkring på 37 miljoner kronor, återbetalning av medlemsbidrag från Regionförbundet Östsam efter avvecklingen. Ökade kostnader beror på ökat regionbidrag till HSN för att balansera ökade kostnader för hepatit C samt utbetalade koncernbidrag för exempelvis tvingande flytt och brösteneheten. 60

63 Långsiktigt hållbar ekonomi Avsättningar för framtiden För att uppnå en långsiktigt hållbar ekonomi är avsättningar för framtiden avgörande. Regionens samlade resultat i förhållande till skatter och generella statsbidrag blir därmed viktigt att följa. Regionens ekonomiska resultat för perioden januari april 2015 i förhållande till skatter och generella statsbidrag är 10,6 procent, vilket kraftigt överstiger det budgeterade målvärdet på 2,0 procent. Det stora överskottet beror främst på en mycket god avkastning på placerade medel. Mot bakgrund av de svängningar som kan inträffa på den finansiella marknaden under året, är det dock inte möjligt att utifrån denna delårsrapport dra någon säker slutsats över hur de finansiella intäkterna kommer att påverka regionens resultat, varför dessa för helåret har värderats till samma nivå som budget. För helåret bedöms därmed resultatet motsvara 2 procent av skatter och generella statsbidrag, vilket är i nivå med det finansiella resultatet. Om förväntad värdeökning av regionens placeringar exkluderas är det finansiella nyckeltalet efter april månad 2,8 procent. Målsättningen för 2015 var 0 procent och är oförändrad i helårsbedömningen. Regionens långsiktiga mål på 0,5 procent nås därmed inte. Det egna kapitalet per bedöms bli 275 miljoner kronor. Om de budgeterade resultat som anges i treårsbudgeten för åren uppnås innebär det att regionen beräknas ha ett positivt resultat på över 500 miljoner kronor vid utgången av Kostnadseffektiv verksamhet Kostnadseffektivitet över tid som står sig väl i nationell jämförelse Ett sätt att bedöma verksamhetens kostnadseffektivitet är att kontinuerligt göra jämförelser med andra landsting/regioner. Kostnad per DRG-poäng (diagnosrelaterade grupper) är ett sådant nationellt jämförelsemått. Produktiviteten minskar när kostnaderna per DRG-poäng ökar. Jämfört med april 2014 har produktiviteten minskat med 2,3 procent. Kostnaden per DRG-poäng ökar, förutom för Närsjukvården i Finspång och Närsjukvården i västra Östergötland. I sammanfattningen visas hur den totala produktiviteten har utvecklats över tid. Orsaken till att produktiviteten (enligt denna definition) minskat de senaste åren är att verksamhetens kostnadsutveckling har varit betydligt högre än ökningen av utförd verksamhet/sjukvårdsproduktion mätt i DRG. Kostnad per DRG-poäng 61

64 Andelen köp från avtalsbundna leverantörer är hög i regionen. Efter april månad är andelen 97 procent, vilket är högre än målvärdet på 95 procent. Ersättningssystem som stödjer effektivitetsutveckling I överenskommelserna mellan hälso- och sjukvårdsnämnden och vårdgivarna finns olika ersättningssystem. Den största delen av ersättningen är fast. Viss del av ersättningen kan behöva betalas tillbaka som vite om uppsatta mål inte uppnås, bland annat för tillgänglighet. Det förekommer även bonusbelopp som betalas ut när uppsatta mål uppnås. Det kan vara tillgänglighetsmål men också andra mål som till exempel att viss verksamhet ska vara etablerad. Prestationsbaserad ersättning förekommer också som till exempel besök eller vårdtillfällen. Vårdcentralerna har ett ersättningssystem, mål och mått, vilket bland annat innefattar ersättning för personer som har blivit tobaksfria. Hälso- och sjukvårdsnämndens syfte med dessa olika ersättningsmodeller är att medvetet påverka resursanvändningen till att stödja en önskvärd utveckling mot politiska mål. Det är därför viktigt att följa upp att införda ersättningsformer lever upp till intentionerna och bidrar till en kostnadseffektiv resursanvändning. Måluppfyllelsen inom de olika områdena följs vid förutbestämda tidpunkter under året. Hittills i år har tillgänglighetsmålen inom specialistsjukvården följts upp för perioden januari mars och några vårdgivare har fått betala tillbaka ersättning till nämnden. Inom detta område är måluppfyllelsen 85 procent. Andra tillgänglighetsmål har ännu inte mätts under året. Införandet av det nya ersättningssystemet i primärvården som till större delen baseras på de diagnoser som patienterna fått vid kontakt med sjukvården har fortsatt. Fortlöpande uppföljning och utvärdering har gjorts och en särskild uppföljningsrapport kommer att bli klar under våren. Investeringar Regionens investeringar förväntas bli i nivå med budget. Balanskravsutredning mm Balanskravet enligt kommunallagen innebär att intäkterna varje år ska balansera kostnaderna, d v s vara lik stora eller större. Negativt resultat ska återställas inom tre år. Från och med 2013 skärptes kraven och till exempel ska balanskravsutredning presenteras även i helårsbedömningarna. För regionen gäller fullfonderingsmodellen (hela pensionsskulden) men lagens krav på blandmodell (när endast pensioner intjänande från och med 1998 ingår i pensionsskulden) presenteras också. 62

65 Resultat- och balansräkning 63

66 Kommentar till redovisningen: Utgångspunkten är att samma regler för redovisning och värderingsprinciper ska gälla i delårsbokslut som i årsbokslut. Hänvisning görs därför till värderingsprinciperna i föregående års årsredovisning. Krav på månadsbokslut medför att fakturering och kreditering sker månadsvis, personalskulder såsom semesterlöneskuld periodiseras, projekt periodiseras och avskrivningar med mera sker löpande. Månadsbokslut, men också automatiserade lösningar för periodisering, bidrar till att få rättvisande delårsresultat. Det finns dock avvikelser från de krav landstinget ställer på årsbokslut och årsredovisning: att redovisningsperioden inte är öppen lika länge efter månadsskiftena under året som efter december, vilket leder till något sämre kvalitet att inga specifikationer till konton görs att inte alla korregeringar av felaktigheter hinner rättas på innevarande månad efter att avstämning skett att kravet på förvaltningsberättelse inte är lika hög som i årsredovisningen 64

67 Nyckelindikatorer ekonomiperspektivet Strategiskt mål - Ekonomi som ger handlingsfrihet Framgångsfaktor Nyckelindikator Ingång Målvär de Utfall 04 Måluppfyllelse Balans mellan intäkter och kostnader för produktionsenhetern a sammantaget Produktionsenheternas sammanlagda resultat (exkl. styrelse, nämnder samt finans och pension) mkr mkr mkr >0-183 mkr Balans mellan hälsooch sjukvårdsnämndens intäkter och kostnader Hälso- och sjukvårdsnämndens resultat mkr mkr mkr >0 80 mkr Verksamhet anpassad till intäktsutvecklingen Regionens totala lönekostnadsutveckling (löne- och personalförändringar) ,0 % ,4 % ,7 % <2,5 % 5,8 % Läkemedelskostnadsutvecklingen 2014 Allmänläkemedel - 3,5% Övriga + 11% Totalt 6,7% Allmän -läkemedel -2,0 % Övriga +4 % Totalt +2,0 % 1 Allmänläkemedel -1,4 % Övriga 10 % Totalt 5,4 % Strategiskt mål - Långsiktigt hållbar ekonomi Framgångsfaktor Nyckelindikator Ingång Målvärde Utfall 04 Målu ppfyllels e Avsättningar för framtiden Regionens samlade resultat i förhållande till nettokostnad ,3 % ,8 % ,7 % 2,8 % 2 10,6 % 1 Målvärden ändrade på grund av feltryck i regiondirektörens verksamhetsplan. 2 Fastställt målvärde är 2,8 procent. I regiondirektörens verksamhetsplan anges dock målvärdet till 2,7 procent. 65

68 Regionens egna kapital (helårsbedömning) mkr mkr mkr mkr 275 mkr Antal produktionsenheter som har ett positivt eget kapital (helårsbedömning) av av av av av 18 Strategiskt mål - Kostnadseffektiv verksamhet Framgångsfaktor Nyckelindikator Ingång Målvärde Utfall 04 Måluppfyllelse Kostnadseffektivitet över tid och som står sig väl i nationell jämförelse Kostnad per DRG poäng (kostnadsproduktivitet) Ska inte öka Kostnad/konsumerad DRGpoäng :e lägsta :e lägsta :e lägsta Bland de fem lägsta landsting en/regionerna Strukturjusterad hälso- och sjukvårdskostnad per invånare 2014 lägst i riket 2013 näst lägst i riket Bland de fem lägsta landsting en/regionerna 2012 tredje lägsta Andel köp från avtalsbundna leverantörer: - Antalet köp från leverantörer som har avtal med LiÖ i förhållande till det totala antalet köp % % 95 % 97 % 3 Avviker på grund av tryckfel i Regiondirektörens verksamhetsplan

69 Ersättningssystem som stödjer effektivitetsutveckling Andel utbetalda ersättningar för strokevården i enlighet med processmålen i överenskommelserna Ny indikator % Andel utbetalda tillgänglighetsersättningar i enlighet med målen i överenskommelserna Ny indikator % 85 % avser 3 mån och vitesdelen Strategiskt mål - Ekonomi som ger handlingsfrihet Framgångsfaktor Nyckelindikator Ingång Målvärde Utfall 04 Måluppfyllelse Balans mellan trafikoch samhällsplaneringsnämndens kostnader och intäkter Trafik- och samhällsplaneringsnämndens ekonomiska resultat avseende kollektivtrafiken - > 0 6 mkr Strategiskt mål - Kostnadseffektiv verksamhet Framgångsfaktor Nyckelindikator Ingång Målvärde Utfall 08 Måluppfyllelse Ett kostnadseffektivt kollektivtrafiksystem Samhällsfinansieringsgrad (avser allmän kollektivtrafik) % % 63 % Kostnadstäckningsgrad (avser allmän kollektivtrafik) % % 41 % 67

70 Samhällsplanering (TSN) Trafik- och samhällsplaneringsnämndens verksamhetsplan 2015 tar sin utgångspunkt för området samhällsplanering i det övergripande strategiska målet Regional utveckling ska bidra till en hållbar välfärd. I verksamhetsplanen beskrivs även ett antal inriktningsmål för arbetet inom samhällsplaneringsområdet. Därutöver redovisas planerade aktiviteter som ska bidra till måluppfyllelsen av ett eller flera av inriktningsmålen. Aktiviteterna är uppdelade i områdena: Regionutvecklingsplanering (inklusive fysisk planering) Analys och statistik Infrastruktur Landsbygdsutveckling Energi och klimat Exempel på genomförda aktiviteter under årets första fyra månader är att strukturbildsarbetet har kommit igång, samt det så kallade DAR-projektet (Den Attraktiva Regionen), inom området regional fysisk planering. Leveranserna inom området analys och statistik bedöms som goda, men kommer att utvecklas ytterligare under året. Inom området infrastruktur och kommunikation sker arbetet enligt plan och ett närmare samarbete med Östgötatrafiken har inletts. Landsbygdsområdet har tagit ett tydligt steg framåt genom att en utvecklingsplan för skärgården har utarbetats och slutförts under våren och går nu ut på samråd. Ytterligare detaljer redovisas i delårsrapport 04 för trafik- och samhällsplaneringsnämnden. Den sammantagna bedömningen är att Region Östergötland genom de aktiviteter som redovisas, under perioden bidragit till att de beslutade inriktningsmålen 2015 för verksamhetsområdet samhällsplanering kan uppnås. 68

71 Regional utveckling (RUN) Regionutvecklingsnämndens verksamhetsplan 2015 tar sin utgångspunkt i det övergripande strategiska målet Regional utveckling ska bidra till en hållbar välfärd. Verksamhetsplanen redovisar planerade insatser utifrån följande områden: Folkhälsa Kompetensförsörjning och företagande Kultur och kreativitet För respektive område finns inriktningsmål som ska uppnås med hjälp av angivna aktiviteter för Exempel på genomförda aktiviteter under årets första månader är att en gemensam ansökan skickats in till Regionalfonden inom ramen för Östra mellansverigesamarbetet. Syfte är att stärka de befintliga miljöerna och öka utbytet mellan dem för att öka möjligheterna för företagens utveckling. Arbete pågår att implementera den strategi för Smart Specialisering för Östergötland som antagits under Strategin ger förbättrade förutsättningar för att fokusera på insatser som stärker Östergötland i ett nationellt och internationellt perspektiv. Strategin kan skapa förutsättningar för att inom ramen för satsningarna leda till att attraktiva samarbetspartner hittas bland företag, offentliga aktörer och akademi. Förutsättningar för att kulturen ska utvecklas som en dynamisk kraft i samhället är att det finns strukturer i hela regionen för medborgarna att ta del av kultur, samt att kulturutövare kan ägna sig åt eget skapande, såväl professionellt som på amatörnivå. Som redskap i detta arbete har ett utkast på ny Kulturplan för Östergötland arbetats fram i bred samverkan med många intressenter. Planen kommer att vara ute för remiss under sommaren och beslut om fastställande tas under hösten. Ytterligare detaljer redovisas i delårsrapport 04 för regionutvecklingsnämnden. Den sammantagna bedömningen är att Region Östergötland genom de aktiviteter som redovisas, under perioden bidragit till att de beslutade inriktningsmålen 2015 för regionutvecklingsnämndens verksamhetsområden kan uppnås. 69

72 Delårsrapport Bilaga 1 Sammanställning av resultatmått Medborgarperspektivet Strategiskt mål - Bra och jämlik hälsa Framgångsfaktor Resultatmått Ingång Målvärde Utfall Målupp -fyllelse Aktivt arbete för att öka vårdens hälsofrämjande förhållningssätt 75 % 91 % Aktivt sjukdomsförebyggande arbete Andel verksamhetssenheter (vårdcentraler/kliniker) som använder sig av patientrapporterade mått både vad gäller upplevelser av den egna hälsan, livskvalitet och sjukdom och hälso- och sjukvårdens bemötande, vård och behandling för att vidta åtgärder som syftar till att förbättra vården och/eller förbättra patienternas hälsa Andel verksamhetssenheter (vårdcentraler/kliniker) som har en plan för kontinuerlig utbildning av nya och gamla medarbetare i hälsofrämjande förhållningssättet Andel unika besökande till vården (18 år-), för vilka det har registrerats åtgärd i Hälsobladet Andel utbetalda mål & måttersättningar för primärvårdens tobaksinterventioner Har tidigare inte följts upp systematiskt Har tidigare inte följts upp systematiskt 2013: >10% Helår 2013: 65 % 75 % 61 % Bortfall: 24 % >15 % 4,91 % = individer > 90 % April: 35 % Strategiskt mål - Hög tillgänglighet till hälso- och sjukvården - tilläggsindikatorer Framgångsfaktor Resultatmått Ingång Målvärde Utfall Målupp -fyllelse God tillgänglighet till första linjens vård Tillgängligheten till läkare vid vårdcentral Q1: 93 % Tillgänglighet till besök ungdomshälsa/ ungdomsmottagning: - andel patienter som har fått nybesök inom 30 dagar % % % : 93 % >95% till besök inom 7 dagar >95% 03: 98 % 1

73 Delårsrapport Bilaga 1 God tillgänglighet till somatiskt specialiserad vård Hög tillgänglighet till psykiatrisk specialistvård Tillgänglighet till allmäntandvård för barn och ungdomar: - Andel av icke akuta patienter som har bedömts, utretts och prioriterats inom 3 månader från kontakt med tandvården Andel lediga tider för tandvårdsbehandling inom en månad Tillgänglighet till specialisttandvård för barn ungdomar och vuxna: - andel av patienter remitterade till specialisttandvården som har bedömts, utretts och prioriterats inom 2 veckor Andel centrum som når målen i överenskommelsen för väntande till besök över 60 dagar Andel centrum som når målen i överenskommelsen för väntande till behandling över 60 dagar Andel patienter som har genomfört nybesök inom 30 dagar inom: - barn- och ungdomspsykiatrin, inkl. ätstörningsvården - neuropsykiatrin barn och unga - habiliteringen - neuropsykiatrin vuxna 2012 I stort sett alla patienter % % ,5 % Faktiska väntetider 65,5% ,6 % Faktiska väntetider 100 % Apr 2014: 90,4 % 100 % 96,7% 100% 100 % 100 % >60% 52 % 100% 100 % 80 % 83,3% Faktiska väntetider 87,5 % 80 % 100 % Faktiska väntetider 62,5 % >90 % 03: 89 % Strategiskt mål - Trygg och likvärdig vård Framgångsfaktor Resultatmått Ingång Målvärde Utfall Målupp -fyllelse Aktivt arbete för att säkerställa en jämlik vård 80 % 90 % Andel verksamhetssenheter (vårdcentraler/kliniker) som på ett systematiskt sätt arbetar för att säkerställa att patienterna får jämlik vård med jämförelse av sin vård utifrån indikationer och resultat med motsvarande enheter i länet, regionen och landet i syfte att garantera jämlik vård Andel verksamhetssenheter (vårdcentraler/kliniker) som arbetar för jämlik behandling av patienter genom Har tidigare inte följts upp systematiskt Har tidigare inte följts upp systema- >50 % 93 % 2

74 Delårsrapport Bilaga 1 värdegrundsarbetet och handlingsplan tiskt Processperspektivetcessperspektivet Strategiskt mål - En aktiv och strategisk forsknings- och utvecklingsverksamhet Framgångsfaktor Resultatmått Ingång Målvärde Utfall Målupp -fyllelse Aktiv och Antalet ALF-poäng för forskning 2013 >2 000* konkurrenskraftig klinisk forskning Antal nyregistrerade forskarstuderande och antal uttagna doktorsexamina Antal medarbetare med forskningskompetens: Professor Docent Disputerad Licentiat Forskarstuderande Medianålder per forskningskompetens (intervall) Professor Docent Disputerad Licentiat Forskarstuderande Forskningskompetens fördelat på kön. Professor Docent Disputerad Licentiat Forskarstuderande Andel disputerade verksamhetschefer Andel disputerade vårdenhetschefer Nytt mått, okänt ingångsoch målvärde (44-73) 57 (36-78) 51 (31-78) 47(31-65) 40(26-66) 2013 Män/kvinnor 80/20 % 68/32 % 54/46 % 33/67 % 37/63 % ,6 % , ,8 % ,7 % Ska mätas Män/ kvinnor 80/20 % 65/35 % 54/46 % 35/65 % 40/60 % 29 % 2 % 3

75 Delårsrapport Bilaga 1 Universitetssjukhuset i Linköping ska vara ett centrum för forskning och utveckling för hela sjukvårdsregionen Antal publicerade vetenskapliga artiklar Antal sido- och efterutbildningsmånader från regionen Andel beviljade FORSS-projekt per ansökningsår med projektledare från US % % % >530 >195 45% Strategiskt mål - Forskning och utveckling som sprids och omsätts i verksamhetsutveckling Framgångsfaktor Resultatmått Ingång Målvärde Utfall Målupp -fyllelse Strategier för att Medarbetare som tycker att Region * omsätta FoU-resultat i Östergötland har ett positivt 67* praktisk sjukvård forsknings- och utvecklingsklimat * * Användning och omsättning av forsknings- och utvecklingsarbete i den kliniska vardagen Medarbetare som tycker att forskningsresultat används på den egna enheten för att utveckla verksamheten. Andel verksamhetsenheter som gjort förbättringar till följd av att tillämpa enhetens egna forskningsresultat Andel verksamhetsenheter som gjort förbättringar till följd av att tillämpa externa forskningsresultat Andel verksamhetsenheter som gjort förbättringar till följd av annat utvecklingsarbete * * * ,0%** ,7%** ,4%** 68* 50% 62% 85% 4

76 Delårsrapport Bilaga 1 Strategiskt mål - Kunskapsbaserad hälso- och sjukvård med hög kvalitet Framgångsfaktor Resultatmått Ingång Målvärde Utfall Måluppfyllelse Medicinsk kvalitet som står sig väl i nationell och internationell jämförelse Förbättrad strokevård: - Andel trombolysbehandlade patienter vid akut stroke - Förbättrad måluppfyllelse av strokevården i enlighet med processmålen i överenskommelserna Andel berörda verksamhetsenheter som har handlingsplan för att motverka trycksår Registering i Luftvägsregistret: - Andel vårdcentraler som registrerar - Andel registrerade patienter och åtgärder på specialistklinikerna Andel verksamhetsenheter (vårdcentraler/kliniker) som använder befintligt bedömningsinstrument vid misstanke av beroende Andel berörda verksamhetsenheter/kliniker som systematiskt uppmärksammar barn som anhöriga ,5% ,6% ,1% Alla NSenheter ska förbättra sina resultat inom målområden Uppgift saknas Har tidigare inte följts upp systematiskt Har tidigare inte följts upp systematiskt Införs i Cosmic 2014 Strategiskt mål - Säker hälso- och sjukvård 8,3 % 04: 6,6 % >80 % Ska öka Mäts efter juni redovisas i DÅ08 70 % 46 % (Stort bortfall vid redovisning) Framgångsfaktor Resultatmått Ingång Målvärde Utfall Målupp -fyllelse Aktivt arbete för att minska antalet undvikbara vårdskador Antalet patientskador som har lett till kompensation från Patientförsäkringen Ska minska Andel verksamhetsenheter (kliniker/vårdcentraler) som uppfyller regionens krav på patientsäkerhet (RH-check patientsäkerhet) Har tidigare inte följts upp systematiskt % 70 % 90 % 5

77 Delårsrapport Bilaga 1 Andel verksamhetsenheter (kliniker/vårdcentraler) som uppfyller regionens krav på läkemedel (RH-check läkemedel) % 90 % Strategiskt mål - Effektiv hälso- och sjukvård Framgångsfaktor Resultatmått Ingång Målvärde Utfall Målupp -fyllelse Effektivisering av vårdprocesser Ska öka 33 % Antal kliniker som har infört produktionsplanering enligt LiÖmodell Utnyttjande av kapaciteten på centraloperationerna: - Andel strukna operationer Har tidigare inte följts upp systematiskt ,5% ,2% ,8% <2,5 % 5,0 % Effektivisering av vårdprocesser Korta ledtider - Kundklinikernas utnyttjande av beställd operationsutrymme Effektiv administrativ hantering av vårdkontakter: - Antal journalanteckningar i signeringskön som är äldre än 10 dagar Svarstider inom diagnostiken: - PAD inom 14 dagar - Cytologi inom 14 dagar Andel patienter som får sin strålbehandling inom 21 dagar från beslut om behandling. US: 2013: +157 tim. 2012: +117 tim. ViN: 2013: -213 tim. 2012: -555 tim. Har tidigare inte följts upp systematiskt Har tidigare inte följts upp systematiskt Enligt budget Ska minska Har tidigare inte följts upp systematiskt Förbättras: >70 % US: Jan-april -27 tim. ViN: Jan-april +38 tim. 76,73% 18 % >90 % 95 % >90% 93 % Screeningintervall till mammografi 30 mån 24 mån 03: 26 mån Få uteblivna mottagningsbesök Andel kliniker som använder SMSpåminnelser Aug 2014: 28,4% >50 % 6

78 Delårsrapport Bilaga 1 Effektiv och korrekt sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocess Antal verksamhetsenheter (vårdcentraler och kliniker) som har kartlagt sjukskrivningsmönstret hos sina patienter utdelat på: Kön Ålder Diagnosgrupper Sjukskrivningslängd % Nytt krav % 3 av 139 =2 % Strategiskt mål - Resurseffektiv och kretsloppsanpassad verksamhet med minsta möjliga klimatpåverkan Framgångsfaktor Resultatmått Ingång Målvärde Utfall Målupp -fyllelse Effektivt och Nyttjandetiden för rumsplacerade tim 04: systematiskt och personspecifika tim =450 tim/ 404 tim miljöarbete i hela videomötessystem ska öka (för att 2012 månad organisationen öka antal resfria möten) tim tim Minska antalet körda mil med egen bil i tjänsten med 30 % jämfört med år Klimatpåverkan medicinska gaser (kg CO2/inv) ska inte öka. 2013: mil 2009: mil 2013: ton 2012: ton Förnybar energi kollektivtrafik (%) 2013: 77 % Energiförbrukning (el +värme (normalårskorrigerad och graddagskorrigerad) i regionens fastigheter (kwh/kvm BRA) inklusive verksamhetsel ska minska 2013: 213 kwh/kvm 2008: 228 kwh/kvm Andel ekologiska livsmedel 2013: 27,4 % - 20 % mil < ton 85 % 199 kwh/ kvm 33 % 7

79 Delårsrapport Bilaga 1 Medarbetarperspektivet Strategiskt mål - Strategisk kompetensförsörjning som stödjer verksamhetens uppdrag Framgångsfaktor Resultatmått Ingång Målvärde Utfall Målupp -fyllelse Ett attraktiv arbetsgivare för vilken många vill arbeta Medarbetare som upplever att Region Östergötland är en attraktiv arbetsgivare. 60* Medarbetare som känner stolthet över att vara en del av verksamheten där man jobbar. Andel ungdomar som tycker att det dagliga stödet i sommarjobbet från chef och arbetskamrater har varit bra eller mycket bra. Studenternas upplevelse av kvaliteten på den verksamhetsförlagda utbildningen Ny formulering på frågan : : 88,9% 2014: 3,9 82* 98 % 4,0 8

80 Delårsrapport Bilaga 1 Kollektivtrafik Strategiskt mål - En konkurrenskraftig kollektivtrafik som knyter ihop länets olika delar Framgångsfaktor Resultatmått Ingång Målvärde Utfall Målupp -fyllelse Fler och bättre resmöjligheter Turutbud och restider med kollektivtrafik till Stockholm från*: mellan länets städer Mjölby Mjölby och större orter 0 (0) ((26)) 0 (0) ((26)) Koncentrera trafikutbudet där det finns stora reseunderlag Motala Linköping Norrköping Relationer mellan kommuncentra eller orter med minst invånare till motsvarande ortstyper i angränsade regioner där restiden med kollektivtrafiken är högst 60 min och där turutbudet medger en uppehållstid i båda ändpunkterna motsvarande normal arbetstid vardagar. Motala 0 (0) ((18)) Linköping 0 (15)((20)) Norrköping 15(8)((22)) In till Östergö tland: 14 Ut från Östergö tland: 15 Kundnöjdhet Antalet registrerade kunder i ÖstgötaTrafikens kunddatabas Andel av färdtjänstbeställningarna som utförs Svarstid vid beställning av färdtjänstresa 0 (0) ((18)) 0 (15) ((20)) 15 (8) ((22)) In till Östergötl and: 14 Ut från Östergötl and: % 98 % Antal påstigande Kollektivtrafikens marknadsandel gentemot bilen. 22,8 sek 20 sek 25 % 26 % Ska öka

81 Delårsrapport Bilaga 2 Väntande vid månadsskiftet per centrum i jämförelse med avtalade mål 1

82 Delårsrapport Bilaga 2 2

83 Delårsrapport Bilaga 2 3

84 Delårsrapport Bilaga 3 Tillgänglighet Faktiska väntetider per centrum Röd markering anger att centrumets målvärde inte är uppnått Grön markering innebär att centrumets målvärde är uppnått 1

85 Delårsrapport Bilaga 4 Tillgänglighet per specialitet Patienter som tagits emot inom 60 dagar på besök och behandling (faktiska väntetider) 1

86 Delårsrapport Bilaga 5 Basfakta processperspektivet 1

87 Delårsrapport Bilaga 6 Basfakta medarbetarperspektivet 1

88 Delårsrapport Bilaga 7 Resultat och eget kapital per nämnd/enhet 1

89 Delårsrapport Bilaga 8 Kostnadsutveckling lön 1

90 Delårsrapport Bilaga 9 Kostnadsutveckling läkemedel 1

91 Delårsrapport Bilaga 10 Intäkts- kostnadsutveckling 1

92 Delårsrapport Bilaga 11 Omfördelningar mm Investeringsbeslut I FUS-projektet har beslutats att investera i automatiska textilskåp. Denna utrustning ska ägas av FM centrum som inte tidigare haft med dessa som enskilda objekt i den godkända investeringsplanen. Produktionsenheten FM centrum begär att få följande investeringsobjekt godkända, textilskåp till ett värde av tkr 2015 samt tkr Investeringarna ryms inom FM centrums fastställda investeringsbudget för respektive år. 1

93 Delårsrapport Bilaga 12 Resultaträkning, kassaflödesanalys och balansräkning - Helårsbedömning 1