Föredragningslista för hälso- och sjukvårdsnämnden tisdagen den 2 juni 2015

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Föredragningslista för hälso- och sjukvårdsnämnden tisdagen den 2 juni 2015"

Transkript

1 Hälso- och sjukvårdsnämnden Föredragningslista för hälso- och sjukvårdsnämnden tisdagen den 2 juni 2015 Plats: Sessionssalen, Landstingshuset Gruppmöten: (S), (MP), (FP), (C): Sessionssalen (M), (KD): Östra sammanträdesrummet (SD) - (V) information till HSN inklusive kaffe lunch information, kaffe, gruppmöten och beslutsärenden Fackliga representanter inbjuds att närvara under informationsärendena. INFORMATION TILL HSN a) Strategisk plan med treårsbudget vision, mål och ekonomiska ramar Mikael Borin b) Avrapportering av uppföljning i primärvården Anna-Karin Woodhouse Löfsved c) Hälso- och sjukvårdsorganisation i regionen Göran Atterfors Kl 8.30 Kl 8.50 Kl 9.10 Kaffe Kl 9.30 d) Öppna jämförelser Martin Magnusson, Henning Elvtegen och verksamhetsföreträdare e) Vård utomlands och processen d v s det som är ordförandebeslut Sofia Malander Kl Kl HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSNÄMNDEN 1 VAL AV PROTOKOLLSJUSTERARE OCH UPPROP Förslag: Fredrik Sjöstrand Kl INFORMATIONER

2 Hälso- och sjukvårdsnämnden 2:1 Beredningsinformation, återkoppling - 2:2 2:3 2:4 Dialogtillfällen med verksamheten återkoppling/planering Kunskapssammanträden återkoppling/planering Arbetsplan Regionutvecklingsnämndens beredning för folkhälsa (Bifogas) INFORMATION INFÖR BESLUT Ärenden som bereds inför regionstyrelsen 4 Ärenden från ledningsstaben 4:1 Tilläggsuppdrag förbättrade förutsättningar för hälso- och sjukvård till asylsökande HSN Anna-Karin Woodhouse Löfsved och Camilla Paananen 4:2 Tilläggsuppdrag till vårdcentralerna Skäggetorp, Berga och Cityhälsan Söder HSN Stina Öberg 4:3 Ersättningssystemet inom primärvården HSN Stina Öberg Kl Kl Kl Lunch Kl :4 Delårsrapport 04 Hälso- och sjukvårdsnämnden 2015 HSN Camilla Paananen 4:5 Specialiserad barnkirurgisk kompetens på US HSN Gunvor Rundqvist 4:6 Ensa avgifterna inom mödrahälsovården inom länet HSN Sofia Malander 4:7 Avgift för livslånga behandlingar HSN Sofia Malander Kl Kl Kl Kl

3 Hälso- och sjukvårdsnämnden 4:8 Ramavtal för ungdomshälsor i Östergötland HSN AnnaCarin Forsmark 4:9 Arbetsplan 2015 för hälso- och sjukvårdsnämndens beredning för behovsstyrning HSN Monica Ulriksson och Christoffer Martinelle 4:10 Arbetsplan 2015 för hälso- och sjukvårdsnämndens utskott för uppföljning HSN Björn Hansson och Claudia Hach 4:11 Arbetsplan 2015 för regionstyrelsens och hälso- och sjukvårdsnämndens beredning för primärvård och annan nära vård HSN Anna-Karin Woodhouse Löfsved 4:12 Revidering av hälso- och sjukvårdsnämndens delegationsordning HSN Cecilia Malmberg 4:13 Suicidprevention i Region Östergötland HSN Christina Karlsson 4:14 Nödvändiga vaccinationer av patienter med nedsatt immunförsvar HSN Martin Strömstedt 4:15 Revidering av Regelbok för vårdval inom allmäntandvård för barn och ungdomar HSN Maria Johansson Kl Kl Kl Kl Kl Kl Kl Kl Kaffe Kl :16 Förlängning av avtal för psykologisk bedömning och behandling av extremt tandvårdsrädda LiO Maria Johansson 4:17 Beslut om leverantör vid upphandling av uppsökande verksamhet till vissa äldre och funktionshindrade som omfattas av regionens tandvårdsstöd HSN Sekretess Maria Johansson Kl Kl Separat pappersutskick! 3

4 Hälso- och sjukvårdsnämnden 4:18 Beslut om leverantör vid upphandling av kiropraktorverksamhet HSN Sekretess Marianne Gedda 4:19 Beslut om leverantör vid upphandling av naprapatverksamhet HSN Sekretess Marianne Gedda 4:20 Beslut om leverantör vid upphandling av klimatrehabilitering HSN Sekretess Marianne Gedda 4:21 Beslut om leverantör vid upphandling av öppen specialistvård/dagkirurgi HSN Sekretess Marianne Gedda Kl Separat pappersutskick! Kl Separat pappersutskick! Kl Separat pappersutskick! Kl Separat pappersutskick! Gruppmöten Kl Ärenden från Samverkansnämnden i sydöstra sjukvårdsregionen 6 BESLUTSÄRENDEN Ärende 4:1 4:21 enligt ovan 7 DELEGATIONSBESLUT 7:1 Tekniska hjälpmedel till diabetespatienter insulinpumpar och sensorer HSN Hälso- och sjukvårdsdirektör 8 INKOMNA SKRIVELSER 9 ÖVRIGT Om du inte har möjlighet att komma meddela respektive politisk sekreterare! 4

5

6

7

8

9

10

11

12 Ersättningssystemet inom primärvården Kerstin Aldstedt, Lena Alsén Melin, Camilla Paananen, Martin Strömstedt, Anna-Karin Woodhouse Löfsved, Anne-Marie Handläggare: Zingmark, Stina Öberg Verksamhet: Ledningsstaben Datum: Diarienummer: HSN

13 Innehåll 1 Inledning Journalgranskningen Fortsatt kontinuerlig uppföljning Förändring av ACG-värden över tid Diagnosregistrering ACG-värden och kostnader för hyrpersonal Jämförelse ACG och andelen äldre Care Need Index (CNI) Vårdcentraler med färre än listade ensamma på orten Regelverk för diagnossättning och utbildningsinsatser Kroniska diagnoser i patientjournalen Övriga förändringar i ersättningen Fortsatt uppföljning Förslag till beslut Förslag som utretts men inte föranlett någon åtgärd

14 1 Inledning Den 1 januari 2014 infördes ett nytt ersättningssystem baserat på ACG (Adjusted Clinical Groups) för vårdcentralerna i Östergötland, enligt beslut i HSN och HSN Enligt beslutet ska ACG införas under en treårsperiod där en tredjedel infördes 2014, två tredjedelar 2015 och från 1 januari 2016 ska ACG vara infört fullt ut. I samband med att det nya ersättningssystemet infördes gjordes en plan för hur uppföljningen skulle se ut under det första året. Uppföljningen mynnade ut i en rapport som färdigställdes i december 2014: Uppföljningsrapport Ersättningssystemet inom primärvården i Östergötland. Se denna rapport för utförligare information om ersättningssystemet: met%20inom%20prim%c3%a4rv%c3%a5rden1.pdf Uppföljningsrapporten resulterade i ett antal rekommendationer och slutsatser som denna rapport avser återkoppla till. Utifrån analyser och diskussioner föreslogs följande: Utreda möjligheten att komplettera ACG med en ersättning som ger större fokus på äldre Utöka andelen CNI (Care Need Index) samt utreda om parametern nyinflyttade ska lyftas ur CNI-beräkningen Att skillnader i uppdrag mellan vårdcentraler på små och stora orter utreds vidare inom projektet Framtidens bästa primärvård Att förtydliga regelverket och utöka utbildningsinsatser för diagnossättning samt att primärvården ska ingå i Landstingets övergripande råd för sjukdomsklassifikation Utreda möjligheten i Cosmic att kroniska diagnoser bara behöver sättas en gång Att mervärdet av diagnossättning på indirekta kontakter utreds och ställs i relation till den administrativa insatsen Utreda om alla diagnoser, även de som satts inom slutenvården, ska vara med i utsökningen till ACG-ersättning inom vårdvalsdelen Förutom den tidigare nämnda rapporten har en journalgranskning genomförts och statistik avseende diagnosregistreringen har följts kontinuerligt. 2 Journalgranskningen 2014 Som en del av uppföljningen 2014 genomfördes en granskning av ett antal journaler på några vårdcentraler. Urvalet av vårdcentraler gjordes så att alla länsdelar, större och mindre vårdcentraler, stad- och landsbygdsvårdcentraler var representerade, samt att vårdcentraler med hög, medel och låg andel ACG-ersättning ingick i den granskade gruppen. Syftet med granskningen var att få en samlad bild av diagnoskodningen i Östergötland. Vårdcentralerna som valdes ut var Berga, Borensberg, Finspång, Marieberg, Medicinskt Centrum, Ryd och Vikbolandet. Journalgranskningen innefattade läkares, sjuksköterskors och samtalsbehandlares diagnoskodningar efter patientbesök. Utöver detta granskades även uppdatering och hantering av läkemedelslistor. Granskningen utfördes av Lizabeth Bellander och Ingegerd Rahm, pensionerade distriktsläkare som tidigare arbetat som medicinska rådgivare på ledningsstaben i Region Östergötland, samt Roland Olofsson-Dolk, distriktsläkare och medicinsk rådgivare i Region Kronoberg. Totalt granskades 561 journalanteckningar fördelat enligt följande: 341 läkaranteckningar 3 (10)

15 173 sjuksköterskeanteckningar 47 samtalsanteckningar Granskningen visar att totalt sett saknar 5,4 % av läkarnas anteckningar diagnoskoder som kunde ha varit relevanta vid besöket. För hela materialet innehåller 5,2 % av anteckningarna diagnoskoder som saknar täckning i övrig dokumentation i samband med besöket. Sammantaget visar alltså granskningen ungefär lika stor andel anteckningar med överkodning som underkodning. Andelen är totalt sett på en acceptabel nivå. Granskningen har inte påvisat några systematiska felregistreringar på vårdcentralsnivå, men på två av enheterna finns enstaka vårdgivare som registrerar för många diagnoskoder, vilket får genomslag på hela resultatet för dessa enheter. Alla de granskade vårdcentralerna har fått feed-back från granskarna avseende resultaten. Syftet med granskningen var inte att bedöma medicinsk kvalitet, men den allmänna bilden är ändå att kvaliteten på journalanteckningarna genomgående är mycket god. I de fåtal fall där det förekommer rent medicinska brister ses inte något mönster knutet till enskild vårdgivare eller vårdcentral. Läs hela rapporten Rapport efter journalgranskning vid sju vårdcentraler inom Region Östergötland ( ) på länken nedan: %b6tland% pdf 3 Fortsatt kontinuerlig uppföljning 3.1 Förändring av ACG-värden över tid I uppföljningsrapporten från december 2014 redovisades hur ACG-värdena per vårdcentral förändrats över tid. I denna rapport redovisas ytterligare utfall kring hur ACG-värdena förändrats. Med data från ytterligare sex månader har avståndet mellan det högsta och lägsta ACG-värdet per listad fortsatt att minska. Det högsta värdet för en vårdcentral i februari 2013 var 1,27 och det lägsta värdet var 0,70. I april 2015 är det högsta värdet 1,19 och det lägsta 0,71. Erfarenheter från andra landsting visar att vårdcentralernas diagnosregistrering blir mer likartad och att spridningen därmed blir mindre. Det finns enskilda vårdcentraler som ökat eller minskat sina värden i ganska stor omfattning. Den vårdcentral som har ökat sitt ACG-värde mest har gått från 0,90 till 1,19 och den som minskat mest har gått från 1,22 till 1,04. (Redovisade ACG-värden är för vårdvalsdelen av ACG där diagnoser satta inom primärvård används för utsökningen.) Förändringen av ACG-värdena har under det senaste halvåret fortsatt i samma riktning som tidigare och erfarenheter från andra landsting/regioner visar att förändringen troligtvis kommer att pågå under ytterligare något år innan vårdcentralerna hittar sina stabila normallägen. 3.2 Diagnosregistrering Införandet av en ersättningsmodell som baseras på de diagnoser som registreras på vårdcentralerna har inneburit att antalet registrerade diagnoser under en 18-månadersperiod har ökat med i genomsnitt 2 % varje månad, totalt cirka 57 procentenheter, från diagnoser i 4 (10)

16 februari 2013 till diagnoser i april Det motsvarar en ökning från 2 till lite mer än 3 diagnoser per listad. Utvecklingen var väntad och motsvarar också det som skett i andra landsting som fört in ACG i sin ersättningsmodell. Ökningen kommer sannolikt plana ut så småningom och hitta sitt normalläge. Diagrammet nedan visar antal diagnoser som ACG-modellen tar hänsyn till och utvecklingen över tid. Figur 1. Antal diagnoser registrerade i primärvård under aktuell 18-månadersperiod (källa: Webi) Den absoluta ACG-vikten per listad har ökat över tid, från 1,43 till 1,91 och det är en följd av att diagnosregistreringen blivit mer frekvent och innebär att sjukdomsbördan till synes har ökat sedan ACG infördes. Ökningen har fortsatt under senaste halvåret och trenden visar inte på någon avmattning än så länge. Ett rimligt antagande är dock att innan ACG infördes var sjukdomsbördan mätt i ACG-vikt för låg, pga. underregistrering av diagnoser och nu börjar den verkliga nivån synas. 3.3 ACG-värden och kostnader för hyrpersonal En av de bedömda riskerna med ACG rör vårdcentralernas olika förutsättningar, till exempel att vissa vårdcentraler har svårigheter med bemanning. Farhågan är att vårdcentraler med låg läkarbemanning har svårare än andra att arbeta med frågor som rör kvalitet. Ett exempel på detta kan vara diskussioner om diagnossättning och diagnosregistrering i personalgruppen. Nedanstående diagram visar vårdcentralernas ACG-värde per listad och kostnad per listad för köp från bemanningsföretag. Om ovanstående antagande stämmer borde höga kostnader för hyrläkare hänga ihop med lågt ACG-värde. Inga uppgifter finns från de privata vårdcentralerna avseende kostnader. 5 (10)

17 Figur 2. ACG-värde per listad jämfört med kostnad per listad för köp från bemanningsföretag. (källa: Webi och LiÖ bemanningsstatistik) Det är något fler vårdcentraler med lågt ACG-värde som också har höga kostnader från köp av bemanningsföretag, men det finns också vårdcentraler med höga ACG-värden som har höga kostnader. Det finns därför inte ett klart samband mellan dessa båda parametrar utan sanningen är mer komplex än så. 3.4 Jämförelse ACG och andelen äldre I uppföljningsrapporten från december 2014 framkom även farhågor att ACG-ersättningen inte tar hänsyn till äldre i tillräckligt hög grad. I projektet Trygg utskrivning och uppföljning diskuteras patientgrupper som inte söker den vård de skulle ha behov av, t ex äldre med begynnande demens. Möjligheten att införa en ersättning som ger större fokus på denna patientgrupp har diskuterats vidare och förslaget är att en kapiteringsersättning införs för listade personer 75 år och äldre. Det har tidigare konstaterats att ACG-värde per listad har viss korrelation med vårdcentralernas tidigare kapiteringsindex (åldersviktning av befolkning), men det finns vårdcentraler där det är en stor skillnad mellan ACG-värdet och kapiteringen. I den tidigare kapiteringsersättningen gav de äldre åldersgrupperna större vikt än de yngre, en listad 80-åring gav vårdcentralen ca 8 gånger mer ersättning än en listad 25-åring. Nedanstående diagram är en jämförelse mellan andel listade 65 år och äldre respektive 80 år och äldre och ACG (vårdvalsdel). Varje vårdcentral har en stapel lika hög som sitt ACG-värde och linjerna visar dess andel av listad befolkning över 65, respektive 80 år. 6 (10)

18 Figur 3. ACG-värde per listad (vårdvalsdel) samt andel av befolkning som är 65 år och äldre respektive 80 år och äldre. (källa: Webi) Det kan konstateras att många vårdcentraler med högt ACG-värde per listad också har en hög andel äldre i sin listade befolkning. Andelen listade 80 år och äldre är i genomsnitt 5,4 % i regionen, högst andel har Vilbergen med 9,3 % och lägst andel har Lambohov med 2,1 %. Det finns dock vissa undantag från detta samband och där skulle en kapiteringsersättning per listad över 75 år kunna utgöra en ersättning för att underlätta för vårdcentraler med en särskild inriktning mot äldre befolkning. Mätningar visar att det finns en gräns som går vid ungefär 75 år för ett ökat behov av vård hos många individer. Den vård och den tid som vårdcentralerna lägger ned på denna grupp ges inte rättvisa i diagnosregistreringen till exempel för att besöken kan ta längre tid. 4 Care Need Index (CNI) Under 2014 och 2015 utgör CNI-ersättningen 7 % av den totala ersättningen. I intervjuer och enkäter som genomfördes med representanter från vårdcentraler under hösten 2014 framkom att CNI inte ansågs ersätta vårdcentraler i socioekonomiskt utsatta områden i tillräckligt hög grad. Detta har utretts vidare och förslaget är att från och med 1 januari 2016 ska CNI-ersättningen istället utgöra 12 % av den totala ersättningen, det vill säga ersättning motsvarande 5 % flyttas över från ACG vårdvalsdel till ersättning för CNI. En av parametrarna inom CNI avser person 1 år eller äldre som flyttat in i området. Definitionen av parametern är en person som flyttat från en kommun eller församling till någon annan kommun eller församling från föregående årsskifte. Kritikerna menar att denna parameter känns ålderdomlig och har inte något värde idag eftersom patienters uppgifter finns lättillgängliga i patientjournalen. Den gynnar endast vårdcentraler i områden med hög inflyttning, till exempel studentområden, och missgynnar vårdcentraler i utflyttningsorter. Denna parameter föreslås tas bort ur CNI från 1 januari (10)

19 Nedanstående diagram visar skillnaden i belopp per listade för CNI på vårdcentralerna med nuvarande modell (7 %), jämfört med CNI-modellen med parametern inflyttade borttagen och CNI 12 % av den totala ersättningen till vårdcentralerna. Figur 4. Differens per listad CNI 7 % respektive 12 % exkl parametern inflyttade (per vårdcentral). (källa: Webi) Det kan konstateras att ökningen i ersättning främst gynnar vårdcentraler med högt CNI, samt att vårdcentraler med högt ACG-värde och lågt CNI får minskad ersättning. De vårdcentraler som får störst ökning i miljoner kronor är Skäggetorp (+2,3) och Cityhälsan Söder (+3,8). De vårdcentraler som får störst minskning är Ekholmen (-1,7) och Mantorp (-0,5). 5 Vårdcentraler med färre än listade ensamma på orten Efter att frågan utretts vidare är förslaget att från 1 januari 2016 ska gränsen för att ta del av ersättningen till vårdcentraler ensamma på orten höjas från högst listade till högst listade. Detta beror på att utredningen visat att de svårigheter som vårdcentraler ensamma på orten upplever gäller även upp till listade. Även Kisa vårdcentral kommer då få ta del av ersättningen. 8 (10)

20 6 Regelverk för diagnossättning och utbildningsinsatser Vid införandet av det ACG-baserade ersättningssystemet togs riktlinjer fram för hur diagnosregistering ska ske. I uppföljningen har många lyft behovet av att förtydliga och utveckla riktlinjerna för att säkerställa att diagnosregistreringen sker likartat över länet. Arbete pågår nu för att initiera en utbildning som kan erbjudas all personal i primärvården som diagnosregisterar. Sedan våren 2015 finns också primärvården representerat i Regionens övergripande råd för sjukdomsklassifikation. Utbildningen kommer att planeras i samverkan med ansvariga för sjukdomsklassifikation och samordnas med övriga utbildningsbehov inom området. 7 Kroniska diagnoser i patientjournalen Något som lyftes genomgående i de enkäter och intervjuer som genomfördes hösten 2014 var att ACG skapade mycket administration. Större noggrannhet krävs vid diagnossättning, både vid direkta och indirekta kontakter. Ett förslag som framkom var att skapa en rutin där kroniska diagnoser ligger kvar i Cosmic och inte behöver skrivas in vid varje kontakt. Detta har diskuterats i delprojekt 2 i Framtidens bästa primärvård och finns med som förslag i den kravspecifikation delprojektet lämnat till Cosmicförvaltningen. 8 Övriga förändringar i ersättningen Från Hälsopotten kan vårdcentraler och andra vårdgivare söka pengar för att starta projekt som syftar till att initiera och stödja arbete som främjar hälsa hos utsatta grupper i befolkningen. Erfarenheterna från Hälsopotten är positiva, men projektmodellen, som förutsätter ansökningar och avgränsade projekttider, är en nackdel. Flera vårdcentraler bedömer att många av de utvecklingsarbeten man ser behov av förutsätter långvariga åtaganden, som inte ryms inom projekttider. Hälsopotten föreslås därför fortsättningsvis ingå i vårdcentralernas ordinarie ersättning med en summa per listad. Varje vårdcentral får i uppdrag att genomföra utvecklingsarbeten och årligen redovisa dessa. Mål och mått, det vill säga kvalitetsbonusen för vårdcentralerna, tillkom redan år 2002 genom en utökad satsning på primärvården i Östergötland. Dess syfte har varit att stimulera utveckling inom några givna områden och ersättning har betalats ut efter uppnådda mål. Områdena har varit av politiskt intresse och utifrån ett medborgarperspektiv. Exempel på områden som varit aktuella, och som också många gånger bidragit till goda resultat, är tillgänglighet på telefon och till besök, diagnosregistrering, tobaksslutarstöd och registrering i nationella diabetesregister. Svårigheterna med mål och mått har bland annat varit att hitta nya mått som är intressanta att följa samt att den administrativa hanteringen varit relativt omfattande. Efter övervägande är förslaget att mål och mått tas bort och att dessa medel läggs in i den ordinarie ersättningen. 9 Fortsatt uppföljning Uppföljning och analys av hur ACG och övriga delar av ersättningssystemet utfaller fortsätter under kommande år. Under år 2015 kommer dessa uppföljningsaktiviteter genomföras: HSN-beslut i juni 9 (10)

21 Journalgranskning under hösten/vintern 2015 Rapport med statistisk uppföljning i nov-dec 2015 Ny rapport våren 2016 Dessutom genomför FoU-enheten en uppföljning som ska vara klar i maj 2015 där sambanden mellan diagnossättning och läkemedelsförskrivning undersöks. En granskning gjordes för 2013 och i en ny undersökning kommer eventuella förändringar i diagnossättningen i relation till läkemedelsförskrivningen framgå. Dessa samband granskas: 1. Antidepressiv behandling av patienter med depression 2. ADHD- och beteendestörningsdiagnos barn och unga 25 år 3. Bidiagnos hjärtinfarkt för patienter med 3 år tidigare hjärtinfarkt 4. Läkemedelsbehandling vid hjärtsvikt 5. Bisfosfonatbehandling för patienter med fragilitetsfrakturer 10 Förslag till beslut Utifrån de utredningar som har gjorts är det ett antal förslag som kvarstår och som HSN föreslås ta beslut om i juni. Dessa förslag är: En kapiteringsersättning för listade personer 75 år och äldre införs CNI utökas till 12% Parametern nyinflyttade lyfts ur CNI-ersättningen Gränsen för att ta del av ersättningen till vårdcentraler ensamma på orten höjs till högst listade och denna del av ersättningen utökas med 1 miljon kr Hälsopotten läggs in i vårdcentralernas ersättning och varje vårdcentral får i uppdrag att genomföra utvecklingsarbeten och årligen redovisa dessa Mål och mått tas bort och dessa medel läggs i ACG-ersättningen Det pågår arbete för att kunna erbjuda utbildningsinsatser och kollegialt lärande om diagnosregistrering Förslag som utretts men inte föranlett någon åtgärd I den tidigare rapporten återfinns ett antal rekommendationer som i nuläget inte lett till någon åtgärd. Utredningen av mervärdet av att sätta diagnos på indirekta kontakter i relation till den ökade administrationen för detta ledde inte till någon förändring. Syftet med att sätta diagnoser på indirekta kontakter kvarstår, många patienter vill kunna sköta en del av sina vårdkontakter per telefon eller över nätet, varför även dessa kontakter ersätts. Diagnoser satta i slutenvården ska inte heller fortsättningsvis finnas med i utsökningen till ACGersättning för vårdvalsdelen på grund av att ersättningen avser spegla de vårdinsatser som görs på vårdcentralerna. I samband med att alla läkare besvarade en enkät om ACG-ersättningens för- och nackdelar konstaterades att även andra yrkesgrupper borde tillfrågas. En liknande enkät, till både läkare och sjuksköterskor, kommer troligtvis bli aktuell i ett senare skede när ACG fått verka under en längre tid. 10 (10)

22

23 Delårsrapport 04 Hälso- och sjukvårdsnämnden 2015 Januari april Datum: Diarienummer: HSN

24 Delårsrapport januari april Innehållsförteckning Läsanvisningar... 1 Sammanfattning... 2 I korthet... 4 Medborgarperspektivet... 5 Nyckelindikatorer medborgarperspektivet Processperspektivet Nyckelindikatorer processperspektivet Ekonomiperspektivet Nyckelindikatorer ekonomiperspektivet Bilagor 1. Helårsbedömning Uppföljning av kostnader per sjukdomsgrupp 3. Sammanställning av resultatmått 4. Väntande vid månadsskiftet per centrum i jämförelse med avtalade mål 5. Tillgänglighet Faktiska väntetider per centrum 6. Tillgänglighet per specialitet Patienter som tagits emot inom 60 dagar på besök och behandling 7. Basfakta processperspektivet

25 Delårsrapport januari april Läsanvisningar Bedömning av måluppfyllelse Bedömningen av måluppfyllelsen för ett strategiskt mål eller en framgångsfaktor är en samlad bedömning. Utfallen för enskilda nyckelindikatorer och resultatmått får därmed nödvändigtvis inte avgörande betydelse i bedömning av måluppfyllelse, utan även genomförda och påbörjade insatser påverkar bedömningen. Insatser som påverkar måluppfyllelsen finns redovisade i rapporten. Samtliga strategiska mål, framgångsfaktorer, nyckelindikatorer och resultatmått som enligt HSN:s verksamhetsplan är nämndens ansvarsområden och som finns i Regiondirektörens verksamhetsplan finns med i denna delårsrapport. Alla strategiska mål, framgångsfaktorer, nyckelindikatorer och resultatmått är dock i enlighet med Regiondirektörens verksamhetsplan inte uppföljda i denna delårsrapport. I vissa fall har mätning eller bedömning av måluppfyllelse inte heller varit möjligt i alla avseenden enligt Regionsdirektörens verksamhetsplan, exempelvis om det har inträffat problem med datafångst av underlag. Bedömning av måluppfyllese har skett enligt nedan: Strategiska mål Framgångsfaktorer Tillfredställande måluppfyllelse Inte helt tillfredställande måluppfyllelse Otillfredsställande måluppfyllelse Inte möjligt att värdera BEDÖMNING Nyckelindikatorer Resultatmått Målet är uppfyllt Målet är inte uppfyllt, men utveckling sker/resultat har förbättrats Målet är inte uppfyllt, ingen utveckling har skett/resultat har försämrats Uppgift/underlag saknas 1

26 Process Delårsrapport januari april Sammanfattning Tillgänglighet specialiserad vård Målvärdet för tillgänglighet för besök under 2015 är att 85 % av patienterna ska få komma på besök inom 60 dagar. Motsvarande målvärde för genomförda behandlingar är 80 %. Under april fick 84 % av patienterna komma på besök och 82 % fick behandling inom 60 dagar. Tillgänglighet primärvård Målvärdet för tillgänglighet till besök inom 7 dagar i primärvården är 95 %. Mätningar sker kvartalsvis. Under första kvartalet 2015 klarade 93% av vårdcentralerna tillgänglighetsmålen på 95 % eller mer. Vårdcentralen med sämst tillgänglighet hade måluppfyllelse på 68 %. Tillgänglighet akutmottagningar Under april 2015 fick ungefär hälften av patienterna (47 %) träffa läkare för beslutsgrundande bedömning inom en timme på länets akutmottagningar. 63 % av patienterna kunde lämna akutmottagningarna inom högst fyra timmar. Dessa resultat är de lägsta sedan 2013 då våra mätningar startade. 2

27 Ekonomi Delårsrapport januari april HSN:s resultat Hälso- och sjukvårdsnämndens helårsbedömning för 2015, baserad på delårsbokslutet till och med april, visar på en ekonomi i balans, det vill säga ett nollresultat. Resultatet efter april är 80 mkr. Områdena länssjukvård, utomlänsvård och privata vårdgivare redovisar de största överskotten. Överskotten beror främst på att vissa prestationsbaserade ersättningar ännu inte är mätta och utbetalade, vilket delvis beräknas vara bestående i bokslutet men att kostnaderna inom andra områden beräknas överstiga de budgeterade så resultatet blir noll. Ackumulerat månadsresultat för sjukvårdande verksamhet De sjukvårdande enheterna redovisar ett underskott på 197 miljoner kronor efter mars. Resultatet är en försämring med 55 miljoner kronor i jämförelse med föregående år. Den negativa resultatutvecklingen under 2014 påverkar även ekonomin för år 2015 då flera produktionsenheter står inför stora utmaningar för att nå en långsiktig ekonomi i balans. I januari fastställde regionstyrelsen godkänd budgetnivå på minus 170 mkr. 3

28 Delårsrapport januari april I korthet Det pågår många insatser och projekt som syftar till att vara sjukdomsförebyggande och flera av projekten drivs i samverkan med andra aktörer. Många av projekten är nytänkande och riktar sig mot nya målgrupper, som exempelvis Tobaksfri duo som riktar sig till högstadieungdomar och ViSit viktiga supportrar i träning som riktar sig till manlig hockey- och fotbollssupportrar i åldrarna år. Medborgarnas tillgänglighet till hälso- och sjukvården är fortsatt relativt god, även om inte alla uppställda målsättningar uppnås. Primärvården uppvisar en trend med sjunkande tillgänglighet. Tillgängligheten till specialistvård är stabil, även om skillnader förekommer mellan olika specialiteter. Tandvården har fortsatt god tillgänglighet. Många projekt pågår och nya arbetssätt införs för att förbättra vårdens resultat och effektivitet. Ett område som har varit i fokus under våren är cancer. Införandet av vårdplaner i klinikerna som vårdar cancerpatienter har gått mycket fort och allt fler kliniker erbjuder kontaktsjuksköterskor till sina cancerpatienter. Väntetiderna till olika cancerbehandlingar, som exempelvis till canceroperationer och strålbehandling, har förbättrats. Inom diagnostik uppnås de uppställda målen för cytologisvaren, medan svarstiderna för PAD fortfarande är för långa. Beläggningen en på sjukhusen är mycket hög. På universitetssjukhuset var en rekordhög andel av patienterna utlokaliserade i april med medföljande risker för patientsäkerhet och ineffektivare vårdprocesser. Samtidigt har andelen återinläggda patienter minskat i alla kategorier. I hälso och sjukvårdsnämndens delårsbokslut efter april 2015 redovisas ett positivt resultat på 80 miljoner kronor. Områdena länssjukvård, utomlänsvård och privata vårdgivare redovisar de största överskotten. Överskotten beror främst på att vissa prestationsbaserade ersättningar ännu inte är mätta och utbetalade. Hälso- och sjukvårdsnämndens helårsbedömning för 2015, baserad på delårsbokslutet till och med april, visar på en ekonomi i balans, det vill säga ett nollresultat. 4

29 Delårsrapport januari april Medborgarperspektivet Strategiska mål Resultat Framgångsfaktorer Resultat Aktivt arbete för att utveckla vårdens hälsofrämjande förhållningssätt Bra och jämlik hälsa Aktivt sjukdomsförebyggande arbete Hög tillgänglighet till hälsooch sjukvården Trygg och likvärdig vård Stort förtroende för hälso- och sjukvården Delaktiga och nöjda patienter God tillgänglighet till akut 0mhändertagande God tillgänglighet till första linjens vård God tillgänglighet till somatiskt specialiserad vård God tillgänglighet till psykiatrisk specialistvård Aktivt arbete för att säkerställa en jämlik vård Systematiskt arbete för att förbättra omhändertagandet av cancerpatienter Förtroendeskapande insatser Patientfokuserad hälso- och sjukvård Olika möjligheter att komma i kontakt med vården Bra och jämlik hälsa Aktivt arbete för att utveckla vårdens hälsofrämjande förhållningssätt Tilltro till den egna förmågan är grundläggande för att kunna vara delaktig i sin vård och för att uppnå mer jämlika resultat av vård och omsorg. Bemötande som stärker individens psykosociala resurser, såsom socialt stöd och tilltro till egen förmåga, bidrar till bättre livskvalitet med fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande. Psykosociala resurser har också stor betydelse för motståndskraft och sjukdomens prognos, genom sin effekt på kroppens centrala 5

30 Delårsrapport januari april skyddsmekanismer. Ett bemötande utifrån ett hälsofrämjande förhållningssätt som stärker individens psykosociala resurser är därför viktigt i omsorg och hälso- och sjukvård, och är särskilt viktigt för personer som har svaga psykosociala resurser. Det hälsofrämjande bemötandet fokuserar på personens enskilda situation och är en del av det som kallas personcentrerad vård. Andra delar i en hälsofrämjande vårdorganisation som även ingår i personcentrerad vård är hälso- och sjukvårdens förmåga att inspirera professionerna till teamarbete så att de skapar samsyn kring varje enskild person. Dessa slutsatser lyftes fram av Östgötakommissionens slutrapport i början på året. Region Östergötlands pågående aktiviteter för att vidareutveckla ett hälsofrämjande förhållningssätt är: Fortsatt möjlighet till webbutbildning i Hälsofrämjande förhållningssätt genom att reflektera över filmer och diskutera tillhörande utbildningsmaterial. Implementering av HBTQ-diplomeringsutbildning som sedan början på 2015 finns i kompetensportalen. Arbetet med införande och systematisk användning av individuella vårdplaner. Värdegrundsarbete på arbetsplatserna. Diskussion i olika forum såsom HSLG och hälsorådet kring hälsofrämjande förhållningssätt, patientmedverkan och personcentrerad vård. Användning av patientrapporterade mått, såsom PROM/PREM och resultat av patientenkäten i vården. Aktivt sjukdomsförebyggande arbete I Sverige går procent av hälso- och sjukvårdsresurserna till vård och behandling av kroniska sjukdomar. Nästan varannan vuxen svensk har minst en kronisk sjukdom och bland dem under 20 år har var femte en kronisk sjukdom. Enligt Världshälsoorganisationen orsakar ohälsosamma levnadsvanor 80 procent av alla hjärtsjukdomar och stroke, liksom 30 procent av all cancer. Förbyggande insatser som stöttar goda levnadsvanor kan förebygga, eller förbättra, 90 procent av sjukligheten i kroniska sjukdomar. Det finns i dag god evidens för vilka metoder som bäst lämpar sig för preventivt arbete inom hälso- och sjukvården. Enligt Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder är råd och stöd grundbultar i behandlingen. Exempelvis kan välutbildade team av rökavvänjare, med stöd av läkemedel, räkna med procents rökfrihet hos hjälpsökande rökare ett år senare. Dokumentation av levnadsvanor i Hälsobladet i Cosmic Socialstyrelsens genomförde 2014 en utvärdering av införandet av de nationella riktlinjerna för sjukdomsförebyggande åtgärder fyra år efter införandet. Det framkommer bl.a. att: attityderna till det sjukdomsförebyggande arbetet är positivt bland chefer och personal det råder gemensam helhetssyn på omhändertagandet av patienten läkare upplever tidsbrist p.g.a. av korta patientmöten och krånglig dokumentation sjuksköterskor saknar ett tydligt uppdrag att arbeta förebyggande. Alla landsting har påbörjat införandet av riktlinjer men har kommit olika långt. I rapporten föreslår Socialstyrelsen: fortsatta satsningar på arbetet med levnadsvanor att samverkan med andra aktörer behöver utvecklas stöd till sjukdomsförebyggande åtgärder i stället för läkemedel satsningar på specifika patientgrupper att personer med psykisk sjukdom behöver uppmärksammas att personalens möjligheter till kompetensutveckling behöver öka 6

31 Delårsrapport januari april bättre kunskap om rutiner för att minska riskbruk av alkohol bättre dokumentation. Under årets fyra första månader har det i journalsystemet Cosmic registerats en åtgärd i Hälsobladet för individer unika individer, vilket motsvarar 4,91 % av alla unika individer som besökt vården inom samma tidsperiod. Tobaksfri duo Tobaksfri duo går ut på att skriva kontrakt med elever på Linköpings högstadieskolor för att de ska förbli tobaksfria. Projektet är i planeringsfasen och mycket tid läggs på marknadsföring. Flera skolor har valt att vara med och uppstarten sker hösten Ny modell för Fysisk aktivitet på recept (FaR) En utredning av hur Region Östergötland ska arbeta för att främja fysisk aktivitet hos patienter och medborgare pågår. Verksamhetschefer och vårdenhetschefer inom primärvården och specialistvården har tillfrågats om synpunkter, erfarenheter och förbättringsförslag kring arbetet med FaR. Patienter som fått en FaR-ordination och FaR-samordnare har intervjuats. Sammantaget visar utredningen bland annat att : Patienter har en positiv inställning till att FaR-konceptet ökar deras fysiska aktivitet. Det finns inte någon entydig FaR-modell i Östergötland. Modellen har blivit för komplex och svår att kommunicera. Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder har inte implementerats i Hälso-och sjukvården i Östergötland och har således inte lyckats lyfta FaR-arbetet. Vissa upplever att Mål och Mått ersättningen (ersättning för vårdcentralerna för utskrivning av FaR) har flyttat fokus från att stödja patienterna till att främja fysisk hälsa till att handla om ekonomi för verksamheterna. Administrationen kring arbetet känns både krävande och onödig och en enklare administration kring FaR är att föredra. Utifrån utredningsens slutsatser kommer en ny FaR-modell att tas fram. Rökfria hälso- och sjukvårdsmiljöer Som ett led i uppdraget att införa rökfria hälso- och sjukvårdsmiljöer uppdaterades i januari 2015 riktlinjen om tobaksfri hälso- och sjukvård med tillägget: Såväl inomhus- som utomhusmiljöer är rökfria fr.o.m. 1 januari Tills dess är rökning endast tillåten utomhus på anvisade platser. En kommunikationsplan för införandet har framtagits och arbetet inför implementering pågår. ViSit viktiga supportrar i träning En livsstilsintervention har startat under våren 2015 för målgruppen fysiskt inaktiva och överviktiga män i åldrarna år. Anledningen är att fler män än kvinnor är överviktiga och feta. I Östergötland klassas 69 % av männen i åldersgruppen som överviktiga eller feta. Män tenderar även att vara mindre intresserade av att engagera sig i sin hälsa. Det innovativa med ViSiT är samverkan mellan region Östergötland, idrottsföreningar på elitnivå och deras supportrar. Föreningar som har en starkt engagerande och sammanhållande kraft på sina supportrar. Denna kraft har visat sig användbar för att motivera och attrahera supportrar för att förbättra sina levnadsvanor. Föreliggande projekt planeras tillsammans med två elitföreningar: Linköpings Hockey klubb och fotbollsföreningen IFK Norrköping. Målgruppen är manliga supportrar med ohälsosamma levnadsvanor i åldern år med ett BMI som överstiger 28. Projektet genomförs under en period på 12 veckor med en uppföljning efter programmets avslutning och efter 3 7

32 Delårsrapport januari april månader. Båda uppföljningstillfällena kommer att inkludera bl.a. mätning av vikt, BMI, daglig fysisk aktivitet och kostvanor. Kvalitativa data kommer att ge information om programmets olika delar och vad som eventuellt bör revideras för fortsatt arbete. Solvanor och cancerprevention Hudcancer är den näst vanligaste cancerformen och den cancerform som idag ökar mest i Sverige. Att bränna sig i solen är en riskfaktor och därför är det viktigt att försöka förändra människors beteende i solen. Projektet Sunda solvanor har startat i sydöstra sjukvårdsregionen. Sunda solvanor är ett samarbete mellan Regionalt cancercentrum sydöst, Landstinget i Kalmar län, Region Jönköpings län och Region Östergötland. Projektet går ut på att dela ut kylskåpsmagneter på barnavårdscentralerna samt informeraföräldrarna om hur de ska skydda sina barn mot solen. Informationen är pedagogiskt utformad med bilder och enkel text för ökad förståelse. Aktivt sjukdomsförebyggande arbete inom tandvården Folktandvården arbetar aktivt med sjukdomsförebyggande insatser. Målsättningen är att undersökning och sjukdomsförebyggande åtgärder inom barntandvården ska nå 52 % av omsättningen. Under första kvartalet blev utfallet 51 %. Tandvården har en viktig del i arbetet för att minska tobaksbruk och att förebygga sjukdom på grund av tobaksbruk. Tandvården har breda kontaktytor gentemot medicinskt friska individer som normalt har liten anknytning till hälso- och sjukvården, men som ofta är regelbundna tandvårdsbesökare. Tandvården i Östergötland, såväl folktandvård som privattandvård, erbjuder tobaksavvänjning till samma avgift som för sjukvårdande behandling inom övrig hälso- och sjukvård. Detta innebär att det är avgiftsneutralt för individen om tobaksavvänjningen utförs inom hälso- och sjukvården eller tandvården. Vardaglig hälso- och sjukvård, liksom tandvård, ska finnas etablerad i varje kommun och i varje större tätort. För att Folktandvården ska kunna upprätthålla ett tillräckligt tandvårdsutbud i länets alla 13 kommuner finns en särskild ersättning avsatt från hälso- och sjukvårdsnämnden. Munhälsan förbättras generellt hos barn och ungdomar i Sverige. Munhälsan är dock ojämnt fördelad mellan barn som bor i socioekonomiskt starka områden och barn i socioekonomiskt svaga områden. Region Östergötland har vid upprepade tillfällen kartlagt socioekonomiska förhållanden och tandhälsoutvecklingen hos barn och ungdomar. Kartläggningen visar att: Andelen kariesfria 6-åringar i den högsta socioekonomiska gruppen uppgår till 87 % och andelen kariesfria i den lägsta gruppen uppgår till 50 %. Andelen kariesfria 19-åringar i den högsta socioekonomiska gruppen uppgår till 42 % och andelen kariesfria i den lägsta gruppen uppgår till 17 %. Det föreligger stora behov av att rikta tidiga preventiva insatser till befolkningen. Folktandvården har ett särskilt uppdrag att erbjuda samtliga 18 månaders barn besök för riskbedömning. Hittills under året har cirka barn fått en riskbedömning. I Boxholm har dock inget 18 månaders barn hittills erhållit riskbedömning. För att uppnå en jämlik vård måste insatser genomföras i samtliga kommuner. 8

33 Delårsrapport januari april Hög tillgänglighet till hälso- och sjukvården God tillgänglighet till akut omhändertagande Under första kvartalet 2015 fick i genomsnitt hälften av patienterna (50 %) träffa läkare för beslutsgrundande bedömning inom en timme på länets akutmottagningar. Två av tre patienter (65 %) kunde lämna akutmottagningarna inom högst fyra timmar. För att nå målgränsen 80 procent krävs förbättringar. Den totala vistelsetiden på länets akutmottagningar är oförändrad över tid. Andel patienter som träffade läkare inom en timme respektive lämnade akutmottagningarna inom fyra timmar år God tillgänglighet till första linjens vård Under första kvartalet 2015 besvarades i genomsnitt 90 procent av inkommande telefonsamtal till vårdcentraler. Räknat från år 2011 uppvisar telefontillgängligheten på vårdcentralerna en negativ trend. Det kan ställas mot att antalet inkommande samtal under första kvartal har ökat med i genomsnitt drygt fyra procent årligen eller med 18 procent under hela perioden. Slutsatsen är att många vårdcentraler inte lyckats anpassa resurserna till ökningen av inkommande samtal. Andel besvarade samtal år

34 Delårsrapport januari april Under årets första kvartal genomfördes 93 procent av primärvårdens nybesök hos läkare inom högst sju dagar. Även för läkartillgängligheten är trenden negativ sedan år Samtidigt har antalet genomförda nybesök minskat med i genomsnitt 1,6 procent årligen eller med åtta procent från kvartal 1 år 2011 till samma kvartal Under samma period har länets befolkning har ökat med 3 procent. Andel nybesök hos läkare inom sju dagar år Såväl telefontillgängligheten som läkartillgängligheten har stor spridning mellan vårdcentralerna. Från årsskiftet följs tillgängligheten till nybesök inom sjukgymnastik och arbetsterapi hos respektive länsdelens rehabiliteringsorganisationer (Rörelse och Hälsa, Rehab Väst, Rehab Öst och Rehab Finspång). Målet är att nybesök ska ske inom högst 14 dagar efter professionell eller privat vårdbegäran. Under första kvartalet togs 77 procent av patienterna emot inom tidsgränsen. Tillgänglighet till tandvård Region Östergötland har inte någon direkt styrningsmöjlighet för den allmäntandvård för vuxna som bedrivs i privatregi, vilket uppnår till cirka 60 % av allmäntandvården. Samtidigt ger Tandvårdslagen landstingen/regionerna ett planeringsansvar för all tandvård, även den vård som bedrivs i privat regi. Tillgängligheten inom tandvården är bland annat beroende av tillgången till tandläkare. I en liten kommun kan tillgängligheten helt förändras om en tandläkare börjar eller slutar. Under 2015 kommer Tandvårdsenheten på nytt att genomföra en utbudsstudie, som riktar sig till Folktandvården och privattandläkare/privata tandhygienister verksamma i Östergötland. Studien syftar till att kartlägga utbudet av offentlig och privat allmäntandvård i Östergötland, samt tillgängligheten för akuta patienter och för nya patienter. Motsvarande studie har tidigare genomförts 2003, 2006, 2009 och 2012, vilket möjliggör analys av förändringar över tid. Folktandvården arbetar med att förbättra tillgängligheten bland annat genom jourverksamheten i Skäggetorp och genom att klinikerna utanför Linköping och Norrköping kan erhålla ersättning för att upprätthålla verksamhet i länets samtliga 13 kommuner. Jourverksamhet bedrivs i samverkan med privattandvården genom tre gemensamma jourer i Norrköping, Linköping och Motala. Antalet patienter som besöker jourverksamheterna inom Folktandvården och privattandvården har under åren i stort varit detsamma, cirka patienter per år. Vid resursbegränsningar bör patienter eller grupper av patienter som söker Folktandvården tas emot i enlighet med beslutad prioriteringsordning. Folktandvården följer prioriteringsordningen i alla kommuner. Barn och ungdomar som söker allmäntandvård skall, i varje kommun, bedömas, 10

35 Delårsrapport januari april utredas och prioriteras av kvalificerad personal inom tre månader från kontakt med tandvården. Samtliga icke-akuta behov hos barn och ungdomar blir bedömda, utredda och prioriterade inom 3 månader från kontakt med tandvården. Samtliga patienter, såväl barn och ungdomar som vuxna, som vid undersökning bedöms ha behandlingsbehov skall ha erbjudits tid för behandling inom 4 veckor. Andelen lediga tider för tandvårdsbehandling inom en månad uppgår för närvarande till 52 % och målet på över 60 % uppnås inte för närvarande. Förutsättningar för att målet ska uppnås till årets slut bedöms finnas. Remisser till specialisttandvård för barn och ungdomar och för vuxna skall bedömas, utredas och prioriteras inom 2 veckor. Folktandvården uppfyller målet inom samtliga specialiteter. Tillgängligheten förväntas bli ännu bättre under hösten. Vårdval inom allmäntandvård för barn och ungdomar infördes Idag är 126 tandkliniker, 40 folktandvårdskliniker och 86 privattandläkarkliniker auktoriserade, både inom och utom länet. Folktandvårdsklinikerna ansvarar för 86 procent och privattandvården ansvarar för 14 procent av allmäntandvården för barn och ungdomar. Tillgängligheten till tandvård för barn och ungdomar är fortsatt god. God tillgänglighet till somatiskt specialiserad vård Antalet väntande patienter på besök och behandling - och hur länge de har väntat - är viktiga indikatorer på hur tillgängligheten till specialiserad vård utvecklas. Diagrammet nedan visar hur antalet väntande på besök har utvecklats under de senaste 25 månaderna. Grafen visar andelen patienter som hade väntat högst 60 dagar vid månadsskiftena. Antalet väntande har ökat under hösten 2014 och våren 2015, samtidigt som även andelen väntande mer än 60 dagar har ökat. Detta beror på en relativt stor ökning inom bland annat hudsjukvård, handkirurgi och plastikkirurgi. Antal väntande patienter som väntat mindre respektive mer än 60 dagar på besök mars Nästa diagram visar på motsvarande sätt hur antalet väntande på behandling har förändrats under de senaste 25 månaderna. Bortsett från sommarmånaderna har antalet väntande och andelen väntande högst 60 dagar legat tämligen stabilt under perioden. 11

36 Delårsrapport januari april Antal väntande patienter som väntat mindre respektive mer än 60 dagar på behandling mars God tillgänglighet till psykiatrisk specialistvård För verksamheter som räknas till det psykiatriska vårdområdet är målet att besök, fördjupad utredning och behandling ska erbjudas inom högst 30 dagar. Nedanstående diagram visar utvecklingen av väntande patienter på besök inom det psykiatriska vårdområdet under de senaste 25 månaderna. Antalet väntande har ökat på senare tid och andelen patienter som väntat högst 30 dagar har ökat något under perioden. Väntande patienter som väntat mindre respektive mer än 30 dagar på besök i psykiatrisk vård mars Nästa diagram visar utvecklingen av väntande patienter på fördjupad utredning/behandling inom barn- och ungdomspsykiatri, vuxenpsykiatri och beroendevård under de senaste 25 månaderna. Fram till våren 2014 fanns stora tillgänglighetsproblem för vuxna patienter med neuropsykiatriska frågeställningar inom vuxenpsykiatrin. Antalet patienter som väntat mer än 30 dagar har dock minskat påtagligt under hösten 2014, vilket möjliggjorts genom en särskild satsning av hälso- och sjukvårdsnämnden. I diagrammet ingår inte habiliteringspatienter till fördjupad utredning/behandling på grund av att nya registreringsrutiner för verksamheten är under framtagande. 12

37 Delårsrapport januari april Väntande patienter som väntat mindre respektive mer än 30 dagar på utredning/behandling inom barn- och ungdomspsykiatri, vuxenpsykiatri och beroendevård mars Sammanfattning av tillgänglighetsresultat Telefon- och besökstillgängligheten på vårdcentralerna uppvisar en negativ trend. Tillgängligheten på akutmottagningarna ger en splittrad bild. En allt högre andel av patienterna får träffa läkare för beslutsgrundande bedömning inom en timme, medan den totala vistelsetiden högst fyra timmar är i stort sett oförändrad över tid. Besökstillgängligheten inom den specialiserade vården (inklusive psykiatriska specialiteter) har försämrats något under hösten 2014 och våren Behandlingstillgängligheten är stabil på en jämförelsevis hög nivå. Antalet väntande på fördjupad utredning/behandling inom psykiatrisk vård har ökat stort under senhösten 2014 och våren 2015 Tillgängligheten till cancerbehandling har förbättrats påtagligt över tid. Det senaste kvartalsresultat är det bästa hittills. Tillgängligheten till tandvård är god. Trygg och likvärdig vård Aktivt arbete för att säkerställa en jämlik vård Det finns idag en omfattande dokumentation av hälso- och sjukvårdens kvalitet och metoder för kunskaps- och mätbaserat förbättringsarbete. Dessa tillämpas regelmässigt utifrån jämförelser mellan vårdgivares kvalitet. Emellertid skiljer sig vårdens innehåll och resultat mer mellan socioekonomiska grupper inom regioner än de övergripande resultaten mellan regioner. Det är därför angeläget att systematiskt tillämpa metoder för förbättringsarbete i vardagen i syfte att skapa en jämlik vård. Systematiskt arbete för att förbättra omhändertagandet av cancerpatienter För patienter med cancer väntar många möten i ett komplext vårdsystem. Möten sker från första symtom och följande diagnostik till behandling och rehabilitering, eller vård i livets slutskede. Patienterna har behov av en tydlig kontaktväg in i och genom vården, ett stöd för kommunikation om cancersjukdomen och hjälp med koordinering av kontakterna med andra involverade personer, mottagningar och avdelningar. Målet är att varje patient med cancer ska få ett multiprofessionellt 13

38 Delårsrapport januari april omhändertagande, ett psykosocialt stöd och erbjudas en namngiven kontaktsjuksköterska. Samtliga aktuella kliniker har nu kontaktsjuksköterskor. Med en individuell vårdplan ges patienten möjlighet att vara delaktig och välinformerad i sin vård i den utsträckning patienten önskar. Målet är att 70 % av de aktuella klinikerna ska använda vård- /rehabiliteringsplan för cancerpatienter. Det är endast en klinik som inte använder vårdplaner ännu, vilket innebär att 99 procent använder vårdplaner. Stort förtroende för hälso- och sjukvården Förtroendeskapande insatser Varje år gör Region Östergötland behovsanalyser inom områden som hälso- och sjukvårdsnämnden väljer ut. Behovsanalyserna ska identifiera befolknings- och patientbehov, som underlag för arbetet med att styra hälso- och sjukvårdsverksamhetens insatser efter medborgarnas behov. Till behovsanalyserna knyts brukardialoger som är strukturerade och systematiska dialoger med patienter och anhöriga. Brukardialoger genomförs av brukardialogberedningar. Under år 2015 genomförs behovsanalyser och brukardialog inom följande områden: Spelberoende/ spelmissbruk Somatisk hälsa hos psykiskt sjuka Plastikkirurgi Under året genomför två brukardialogberedningar också var sin medborgardialog med följande rubriceringar: Jämlik vård medborgardialog med invånare i socioekonomiskt utsatta områden. Första linjens sjukvård medborgardialog om vårdcentralens uppdrag och roll. Arbetet inom dessa fem områden fortskrider som planerat. Avstämning sker i beredningen för behovsstyrning två gånger under våren (mars och maj). Vid avstämningen i mars godkände beredningen för behovsstyrning att medborgardialogen om Jämlik vård får pågå i två år ( ). Resultaten kommer att presenteras för hälso- och sjukvårdsnämnden och regionstyrelsen vid ett gemensamt kunskapssammanträde den 17 november. Delaktiga och nöjda patienter Patientfokuserad hälso- och sjukvård Patientfokuserad hälso- och sjukvård mäts genom andel patienter som utifrån sina erfarenheter skulle kunna rekommendera regionens vårdverksamheter till andra samt andel patienter som känner sig delaktiga i sin vård och behandling. Några aktuella resultat för 2015 finns ännu inte redovisade och det är därför inte möjligt att bedöma denna framgångsfaktor i denna rapport. Olika möjligheter att komma i kontakt med vården Hälso- och sjukvårdsnämnden har i sina överenskommelser med centrumen ställt kravet om att patienterna ska ges möjlighet att komma i telefonkontakt med den kliniken som man har kontakt med under minst fem timmar varje helgfri vardag. Studier under våren visar att endast 45 procent av klinikerna lever upp till överenskommelsernas krav. Flertalet kliniker går inte alls att nå per telefon på fredagar. 14

39 Delårsrapport januari april Uppföljning av telefontillgängligheten hos enheter som använder talsvarssystem har påbörjats i år. Preliminära resultat första kvartalet 2015 visar att andelen besvarade/återuppringda samtal varierar stort mellan klinikerna (spridning: %). Planen är att resultaten ska sammanställas per klinik varje kvartal och rapporteras till hälso- och sjukvårdsnämnden. Användandet av SMS-påminnelser och webbtidböcker i regionens verksamheter kommer att följas upp i delårsrapporten efter augusti. I den handlingsplan som Center för ehälsa i samverkan utarbetat för den nationella e-hälsan finns målsättningen att 40 procent av alla besök ska bokas via Mina ehälsotjänster Sannolikt räcker det inte att 50 procent av klinikerna erbjuder bokning via webb för att nå denna målsättning. Projektet webbtidbok har förlängts för att så många enheter som möjligt ska hinna ansluta sig inom projekttiden som förlängts till den 31 december 2016 för att inte belasta förvaltningen med detta. Målet med ärenden i månaden i Mina vårdkontakter ser ut att uppnås under året. 15

40 Delårsrapport januari april Nyckelindikatorer medborgarperspektivet Strategiskt mål - Bra och jämlik hälsa Framgångsfaktor Nyckelindikator Ingång Målvärde Utfall Aktivt arbete för att utveckla vårdens hälsofrämjande förhållningssätt Aktivt sjukdomsförebyggande arbete Andel produktionsenheter som på ett tillfredsställande sätt arbetar med hälsofrämjande förhållningssätt Andel produktionsenheter som på ett tillfredsställande sätt arbetar med sjukdomsförebyggande insatser % 50 % Har tidigare inte följts upp systematiskt 75 % Ökar mäts fullt ut i ÅR Insats er pågår mäts fullt ut i ÅR Måluppfyllelse Strategiskt mål - Hög tillgänglighet till hälso- och sjukvården Framgångsfaktor Nyckelindikator Ingång Målvärde Utfall God tillgänglighet till akut omhändertagande God tillgänglighet till första linjens vård God tillgänglighet till somatiskt specialiserad vård Tillgängligheten på akutmottagningen: - Andel som har träffat läkare för beslutsgrundande bedömning inom en timme Tillgängligheten på akutmottagningen: - Andel som har lämnat mottagningen inom fyra timmar Tillgänglighet till sjukvårdsrådgivningen (1177): - Andel svarade samtal inom 3 minuter Tillgänglighet till vårdcentraler: - Andel samtal som besvaras under samma dag Tillgänglighet till vårdcentraler: - Andel som fått nybesök till läkare inom 7 dagar Tillgängligheten till specialiserad vård: - Andel patienter som har genomfört nybesök inom 60 dagar % % % % % % 2013 Q4: 50 % % % % % % % % % % % % Minst 70% Minst 80% >70% >95% Q1: 50 % Q1: 65 % Måluppfyllelse Q1: 22 % Q1: 90 % >95% Q1: 93 % >85% 03: 84 % 16

41 Delårsrapport januari april God tillgänglighet till psykiatrisk specialistvård Tillgängligheten till specialiserad vård: - Andel patienter som har genomfört operation/åtgärd inom 60 dagar Tillgängligheten till psykiatri: - Andel som har genomfört nybesök inom 30 dagar inom vuxenpsykiatrin Tillgängligheten till psykiatri: - Andel patienter som har genomfört fördjupad utredning/behandling inom 30 dagar inom: - barn- och ungdoms psykiatrin - vuxenpsykiatrin, beroendevården, habiliteringen % % % >80% : 81,8 % >90 % : 87,6 % 33,1 % 03: 83 % 03: 81 % >90 % 03: 99 % 03: 87 % Strategiskt mål - Trygg och likvärdig vård Aktivt arbete för att säkerställa en jämlik vård Systematiskt arbete för att förbättra omhändertagandet av cancerpatienter Förtroendeskapande insatser Andel produktionsenheter som på ett tillfredsställande systematiskt sätt arbetar med att säkerställa jämlik vård Andel berörda kliniker* som har kontaktsjuksköterskor för cancerpatienter Andel berörda kliniker som använder vård- /rehabiliteringsplan för cancerpatienter Andel östgötar som har förtroende för: - Vårdcentralerna i Östergötland Andel östgötar som har förtroende för: - Sjukhusen i Östergötland % % (resultaten avser delvis en annan formulering av indikatorn) % % Har tidigare inte följts upp systematiskt :e :e :e :e :a :e 70 % Framgångsfaktor Nyckelindikator Ingång Målvärde Utfall Måluppfyllelse Resultatmålen är uppfyllda 85 % 100 % 70 % 99 % Bland de fem bästa landstingen/ regioner Bland de fem bästa landstingen/ regioner 17

42 Delårsrapport januari april Strategiskt mål - Delaktiga och nöjda patienter Framgångsfaktor Nyckelindikator Ingång Målvärde Utfall Måluppfyllelse Patientfokuserad hälso- och sjukvård Olika möjligheter att komma i kontakt med vården Andel patienter som utifrån sina erfarenheter skulle kunna rekommendera till andra: - akutmottagningar - vårdcentraler - mottagningar i somatisk vård - vårdavdelningar i somatisk vård - mottagningar i psykiatrisk vård - vårdavdelningar i psykiatrisk vård Andel patienter som känner sig delaktiga i sin vård och behandling på: - akutmottagningar - vårdcentraler - mottagningar i somatisk vård - vårdavdelningar i somatisk vård - mottagningar i psykiatrisk vård - vårdavdelningar i psykiatrisk vård Andel verksamhetsenheter (vårdcentraler/kliniker) som erbjuder möjlighet till webbbokning. Telefontillgänglighet till kliniker/ enheter: - Andel som har bemannad telefontid minst fem timmar per vardag eller TeleQ för återuppringning samma dag Antalet ärenden i "Mina vårdkontakter" per månad Ny formulering av frågan - inget ingångsvärde Ny formulering av frågan - inget ingångsvärde Aug 2014: 62,5% % : 30 % av enheterna Sep 2014: : : Bland de fem bästa landstingen/ regioner (baserat på åtta indikatorer) Bland de fem bästa landstingen/ regioner (baserat på åtta indikatorer) 50 % Mäts i DÅ 08 > 60 % 45 %

43 Delårsrapport januari april Processperspektivet Strategiska mål Resultat Framgångsfaktorer Resultat Kunskapsbaserad hälso- och sjukvård med hög kvalitet Effektiv hälso- och sjukvård Medicinsk kvalitet som står sig väl i nationell och internationell jämförelse Effektivisering av vårdprocesser Korta ledtider Effektiv och korrekt sjukskrivningsoch rehabiliteringsprocess Hälso- och sjukvårdsnämnden har två strategiska mål inom processperspektivet: kunskapsbaserad hälso- och sjukvård och effektiv hälso- och sjukvård. För effektiv hälso- och sjukvård har HSN i sin verksamhetsplan delat ansvar med regionstyrelsen avseende tre framgångfaktorer i enlighet med tabellen ovan. Utöver är resultatet av regionstyrelsens framgångsfaktorer om optimal beläggning av vårdplatser och färre återinläggningar intressanta även utifrån ett beställarperspektiv. Resultaten av dessa framgångsfaktorer redovisas därför i denna rapport, även om HSN inte ansvarar för dessa framgångsfaktorer. Resultaten för framgångsfaktorer kopplade till strategiskt mål säker hälso- och sjukvård ansvaras av regionstyrelsen. Samtidigt är resultaten av dessa framgångsfaktorer också av intresse utifrån ett beställarperspektiv. Resultaten av dessa framgångsfaktorer redovisas därför i denna rapport. Alla strategiska mål och framgångsfaktorer som inte är HSN:s ansvarsområde är kursivt markerade. Kunskapsbaserad och säker vård med hög kvalitet Medicinsk kvalitet som står sig väl i nationell och internationell jämförelse På regionövergripande nivå följs främst medicinska resultat via Öppna Jämförelser som publiceras genom SKL och Socialstyrelsen. Några aktuella resultat för 2015 finns ännu inte publicerade. SKL:s öppna jämförelser 2014 visade att Östergötlands resultat står sig väl i en nationell jämförelse. I ett viktat index var Östergötland tillsammans med tre andra län bäst i landet. Förbättringsområden finns dock i stort sett inom alla medicinska områden. Bland annat andelen vårdrelaterade infektioner, tiden från sjukhusankomst till trombolys vid stroke och förekomsten av trycksår i slutenvård är områden där resultaten inte är tillfredsställande. Fortfarande behöver också flera ledtider förbättras för ett antal olika cancerformer. Positivt i mätningen 2014 var att drygt 66 procent av de ingående indikatorerna i mätningen hade förbättrats jämfört med Resultat för förbättrad strokevård mäts först efter juni månads utgång. Resultat för strokeprocessen kan därför inte redovisas i denna delårsrapport. Arbete pågår på flera centrum för att identifiera och hantera riskbruk och beroende, i enlighet med det särskilda utvecklingsuppdraget som hälso- och sjukvårdsnämnden har i sina 19

44 Delårsrapport januari april överenskommelser med centrumen. Barn- och kvinnocentrum arbetar med Audit för alla gravida. Om misstanke om beroende finns remitteras patienter och särskilt stöd erbjuds. Alla barn med intoxikation hanteras enligt framtagna riktlinjer. På Centrum för kirurgi och cancer kommer man att inleda arbetet med att införa användning av bedömningsinstrument vid misstanke om beroende. Hjärt- och medicincentrum har inte heller ännu infört bedömningsinstrumentet. På Sinnescentrum är också användandet av bedömningsinstrument vid misstanke av beroende lågt. Användandet sker främst inom rehabiliterings- och smärtverksamheterna där dessa inslag är en naturlig del av rehabiliteringen. Tillämpbarheten inom vissa kliniker anses vara låg och avsaknad av uppdaterade vårdprogram underlättar inte. Delvis inväntas Socialstyrelsen nationella riktlinjer inom området. Effektiv hälso- och sjukvård Effektivisering av vårdprocesser Det pågår en rad olika projekt och nya arbetssätt införs för att effektisera vården. Många insatser rör vården av äldre sköra patienter. Ett exempel är det pågående breddinförandet av samordnad vårdplanering på distans. Projektet syftar till att ge ökad delaktighet av berörda parter (sjukhus, kommun och primärvård) och leda till effektiviseringar genom mer strukturerat arbete och tidsbesparing, speciellt för kommunerna och primärvården. En strategi för att effektivisera vårdprocesser är att utveckla nya metoder för systematisk verksamhets- och produktionsplanering. Ett nytt It-stöd för verksamhetsplanering är under utveckling och ska pilottestas. Samtidigt utgör nya IT-verktyg bara ett stöd i arbetet och för full effekt krävs kulturförändringar och anpassningar i form av bland annat nya arbetssätt. Enligt klinikernas egna uppgifter arbetar ungefär en tredjedel (36 av 139) av klinikerna med produktionsplanering enligt regionens framtagna modell. Ett tiotal kliniker uppger att de arbetar efter egna framtagna metoder, dock inte enligt regionens modell. Totalt sett uppger 88 procent av klinikerna att de systematiskt arbetar med effektivisering av sina processer. Korta ledtider Enligt överenskommelserna mellan Hälso- och sjukvårdsnämnden och centrumen ska patienterna ges tidigt besked om när nybesök respektive behandling ska ske. Inom högst 14 dagar efter remissankomst ska patienten erbjudas datum och klockslag för nybesöket. Vid behandling ska patienten inom samma tidsgräns erbjudas datum för behandlingen. Just nu testas en uppföljningsmodell som ska ge svar på i vilken utsträckning patienterna får besked inom 14 dagar. Väntetiderna till undersökning/behandling för patienter med cancer ska särskilt uppmärksammas. Samtliga verksamheter i Östergötland som bedriver cancersjukvård har som uppdrag att förkorta sina väntetider till besök och behandling. Hälso-och sjukvårdsnämndens mål är att tiden från beslut om canceroperation tills den genomförs inte ska överstiga 21 dagar. Preliminära resultat för första kvartalet 2015 visar att 76 procent opererades inom tidsgränsen. Resultatet är det bästa hittills sedan mätningarna inleddes år

45 Delårsrapport januari april Andel opererade patienter inom 21 dagar för cancersjukdom Från år 2015 följs tiden från beslut om strålbehandling tills den inleds. Målet är att behandlingen ska påbörjas inom högst 21 dagar och resultatet mäts varje kvartal. Under första kvartalet 2015 påbörjades strålbehandling inom 21 dagar för 93 procent av patienterna (ingår inte i diagram ovan). Regionen har under flera år arbetat med att utveckla ett hållbart koncept/metod för ledning och styrning av komplexa övergripande vårdprocesser. Det är främst inom bröstcancer- och hudtumörprocessen som detta prövats. Erfarenheterna så här långt är försiktigt positiva och konceptet kommer att prövas ytterligare. Ett annat viktigt projekt som har startats är införandet av standardiserade vårdförlopp för cancer. Grunden till arbetet är en nationell strategi i syfte att korta ledtiderna mellan välgrundad misstanke om cancer till diagnos och start av behandling. Projektet kommer på sikt beröra i stort sett alla centrum och kliniker och projektet kommer att kräva implementering av nya metoder för effektivare produktionsplanering och effektiva processledningskoncept. Centrum för kirurgi och cancervård (CKOC) har i sin överenskommelse med hälso- och sjukvårdsnämnden en målrelaterad ersättning för väntetid till operation av bröstcancer, cancer i övre matsmältningsorganen, cancer i urinvägarna och för väntetid till strålbehandling. Under första kvartalet fick 93 % av patienterna påbörja sin stålbehandling under 21 dagar, vilket ledde till att CKOC erhöll den målrelaterade ersättningen. Svarstider diagnostik Samtliga verksamheter i Östergötland som bedriver cancersjukvård har som uppdrag att förkorta sina ledtider för patienter med misstänkt eller verifierad cancer. Diagnostikcentrum har som mål att 70 % av alla PAD ska vara besvarade inom 14 dagar och att 90 % av all cytologi ska vara besvarade inom 14 dagar. Cytologisvaren når målet, medan PAD svarstiderna har försämrats sedan förra året och endast 18 % besvaras inom 14 dagar. För några områden, tjock- och ändtarmscancer och bröstcancer, har svarstiderna förbättrats. Däremot är svarstiderna för hudcancer, som är volymmässigt ett stort område, längst. Förklaringen är en ökad arbetsbelastning och ökad antal prover. Detta trots att patologbemanning har ökat och digitalisering har skett inom området. Screeningintervall mammografi Verksamhetens uppdrag är att erbjuda alla Östergötlands kvinnor i åldrarna år mammografisk hälsokontroll med 24 månaders intervaller. De senaste åren har målet inte kunnat nås trots flera extrasatsningar. Under 2014 hade många extrasatsningar genomförts och intervallen låg på 24 månader i Motala och Linköping, men på 28 månader i Norrköping. Diagnostikcentrum 21

46 Delårsrapport januari april har som mål att intervallet ska vara 24 månader i hela länet under Resultatet efter 3 månader är 26 månader. Under 2014 togs avgiften för kontrollerna bort och många aktiviteter är igång för att nå kvinnor som vanligtvis uteblir från kontrollerna. Webbokning är nu möjlig och alla patienter får nu SMS påminnelser. Effektiv och korrekt sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocess Alla enheter inom primärvården har rapporterat in att de har en rehabiliteringssamordnare med avsatt tid. Dock kan vi notera att det föreligger skillnader i hur uppdraget handläggs på respektive enhet. Några har valt att rehabiliteringssamordnaren har helhetsansvaret för koordineringsuppdraget, medan andra har valt att inom enheten fördela rehabiliteringssamordnarens arbetsuppgifter mellan olika professioner, vilket tillåts av uppdragsformuleringen till enheterna. Alla enheter inom primvården har en pågående process kring arbetet med att utveckla rehabiliteringsarbetet kopplat till sjukskrivning. Verksamheter inom specialistvården har inget krav att rapportera in namngiven koordinator, dock pågår en process även inom specialistvården att utveckla rollen. En enkät har gått ut till samtliga rehab-samordnare i primärvården och resultaten visar att: Ca 60 % har arbetat med än 2 år som rehabiliteringssamordnare. Mer än 50 % anser att uppdraget är tydligt. Flera påpekar att det finns en otydlighet på den egna enheten avseende vilka patienter som ska prioriteras. Villkoret att förbättra kvaliteten i läkarintygen är borttaget som eget område i sjukskrivningsmiljarden, men ingår som en del i kvalitetssäkringen inom området försäkringsmedicin. Region Östergötland har ett pågående arbete med målet skapa en långsiktig struktur för kompetensutveckling för personal som arbetar inom försäkringsmedicin. Kunskap om jämställdhet och våld i nära relationer ska ingå i kompetensområdet. Få uteblivna mottagningsbesök En viktig effektivisering för verksamheterna är att minska uteblivna mottagningsbesök. Andelen uteblivna besök ligger totalt sett relativt stabilt runt 1,6 procent. Det finns dock en skillnad mellan åldersgrupper och de yngre grupperna står för en större del av de uteblivna besöken. En viktig strategi för att minska de uteblivna besöken är införandet av möjligheten för patienter att kunna boka tider via webben. Möjligheten har nu införts på ett antal enheter och erfarenheterna är mestadels positiva. Det är en viktig kvalitetshöjning för patienterna, samtidigt som förhoppningen är att det också ska leda till bättre utnyttjande av tillgängliga tider och på sikt även till mindre administration för verksamheterna. Projektet för att införa webbtidböcker har tagit längre tid än planerat, eftersom tekniska svårigheter har förekommit under arbetet. Nu är de tekniska svårigheterna lösta och projektet löper på enligt tidigare planer, men med förlängd tidsplan. Uppföljning avseende införandet av möjligheterna till webb-tidbokning på regionens vårdcentraler och kliniker ges i delårsrapporten efter augusti, då också kliniker som använder sms-påminnelser presenteras. Färre återinläggningar Det totala antalet återinläggningar inom 30 dagar har minskat under årets fyra första månader jämfört med samma period förra året var antalet oplanerat återinskrivna inom 30 dagar från utskrivningen 2213 och motsvarande i år 1915 personer, vilket innebär en minskning med 298 individer eller 13 procent. Återinläggningarna för åldersgruppen över 65 år når under årets fyra första månader, bortsett från februari, målet att återinläggningarna inte ska överstiga 15 procent. 22

47 Delårsrapport januari april Den långsiktiga utvecklingen visar en positiv utveckling även om variationen mellan enskilda månader kan vara stor. Andel återinläggningar för åldersgruppen 65 år och äldre Säker hemgång innebär att vårdgivare inom primär-, hemsjuk- och slutenvård tar ett förstärkt ansvar för sammanhållen vård för vårdkrävande grupper, i syfte att förbättra utskrivningar från slutenvården. Vårdcentralen där patienten är listad ska ringa upp patienten inom två arbetsdagar efter det att patienten har blivit utskriven från slutenvården. Cirka 85 procent av fokuspatienterna blir uppringda inom denna tid. De patienter som definieras som fokuspatienter ska även få genomgå ett så kallat teach-back-samtal vid utskrivning som syftar till tydlig information till patienten. Uppföljningen visar att knappt hälften av fokuspatienterna får genomgå samtalet. Antalet fokuspatienter har minskat under perioden januari-april i år jämfört med samma period förra året, vilket tyder på att fortsatt arbete med utskrivningsprocessen är nödvändigt. Nyligen har också ett ytterligare projekt Trygg utskrivning och uppföljning startat, för att vidareutveckla omhändertagandet av denna patientgrupp vidare efter utskrivning. Resultatmätningen avseende säker hemgång har varit svår, eftersom skapandet av uppföljningsrapporter från datasystemen har varit komplicerat och dragit ut på tiden. Nu finns rapporter skapade, men de är ännu inte helt kvalitetssäkrade. Optimal beläggning av vårdplatser Stora patientsäkerhetsrisker är kopplade till icke-optimal användning av vårdplatser. Överbeläggningar, satelitvård där patienter måste vårdas på andra avdelningar än tänkt och hög arbetsbelastning för personalen, medför alla stora risker kopplade till att vårdplatser inte beläggs med rätt patient och i rätt tid. Att patienter vårdas på andra avdelningar än tänkt, är inte alltid undvikbart. Speciellt under det senaste året har situationen på många vårdavdelningar varit bekymmersam. Det är därför viktigt att vara medveten om denna problematik. Riskbedömningar behöver göras löpande och hänsyn till patientsäkerhetsrisker behöver tas i det praktiska vårdarbetet. Att proaktivt göra individuella riskbedömningar av alla enskilda patienter anses vara en viktig framgångfaktor för att minska risken för vårdskador. 23

48 Delårsrapport januari april Regionens mål för beläggningsgraden av vårdplatser är 90 procent på totalen och 95 procent för akutvårdsflödet. Beläggningsgraden når inte dessa målvärden vare sig för akutvårdsflödet eller totalt. För akutvårdsflödet förekommer beläggningsgrad på över 100 procent under årets första månader. Beläggningsgrad, för akutvårdsflödet och totalt På US noteras också rekordmånga vårddygn för utlokaliserade patienter, vilket leder till både ökade patientsäkerhetsrisker och till ineffektivare vårdprocesser. Sannolikt är det också så att antalet medicinskt färdigbehandlade patienter är högre än vanligt inom slutenvården, vilket också bidrar till vårdplatsbristen. Beläggningssituationen gör det svårt att arbeta med långsiktiga förbättringsåtgärder. Ett prioriterat område är därför att försöka förbättra vårdprocesserna med länets kommuner. Vårddygn utlokaliserade patienter 24

49 Delårsrapport januari april Säker hälso- och sjukvård Aktivt arbete för att minska antalet undvikbara vårdskador Den i särklass viktigaste framgångsfaktorn för att uppnå en säker vård är att vi lyckas skapa en stark patientsäkerhetskultur. I höstas genomfördes för tredje gången en regionövergripande mätning av patientsäkerhetskulturen. Resultatet visade att det finns en relativt hög medvetandegrad, men att den högsta ledningens stöd för patientsäkerhetsarbetet alltjämt upplevs som väldigt lågt. Detta visar vikten av att patientsäkerhetsarbetet alltid måste vara aktuellt på samtliga ledningsnivåer och att detta tydligt kommuniceras ut i hela organsationen. De återkommande patientsäkerhetsdialogerna fortsätter under Dessa utgörs av strukturerade dialogträffar mellan chefläkare och chefssjuksköterska på samtliga kliniker och vårdcentraler. I dialogerna gås klinikens aktuella patientsäkerhetsarbete med resultat och aktiviteter igenom och även medicinska resultat tas upp för en diskussion. Dessa dialoger är uppskattade och syftar till att ge verksamheterna ett konkret stöd i deras arbete. Samtidigt utgör dialogerna ett underlag i chefläkarenhetens uppdrag som controllers. Under mars genomfördes en regionövergripande punktprevalensmätning av trycksårsförekomst bland slutenvårdade patienter. Regionen har haft en positiv trend med en successivt sjunkande andel trycksår. Vid denna mätning var andelen trycksår 14,7 procent och motsvarande period föregående år var andelen 13,5 procent. Andelen trycksår har alltså ökat något vid denna mätning. Andelen allvarliga trycksår har dock minskat, från 6,7 procent 2014 till 6,2 procent 2015, vilket är positivt och sannolikt det viktigaste. Mätningen visar också att det finns gap mellan antalet genomförda kunskapsbaserade förebyggande åtgärder och uppsatta mål avseende det förebyggande arbetet. Ett framgångsrikt trycksårsförebyggande arbete är viktigt inte bara för att minska lidande utan också för att minska vårdrelaterade infektioner som lätt uppstår vid allvarliga trycksår. Andelen patienter med läkemedelsberättelse vid utskrivning från slutenvård har sakta ökat sedan införandet Under mars månad fick drygt 23 % av patienterna läkemedelsberättelse. Syftet är att minska de läkemedelsrelaterade vårdskadorna. Aktivt arbete för att minska förekomsten av vårdrelaterade infektioner Vårdrelaterade infektioner (VRI) står för drygt 40 procent av de totala vårdskadorna. Arbetet för att minska de vårdrelaterade infektionerna påverkar därför även i hög grad regionens resultat för undvikbara vårdskador. Under 2014 infördes det s.k. Infektionsverktyget inom regionens slutenvård. Infektionsverktyget ger en kontinuerlig mätning av de vårdrelaterade infektionerna, vilket skiljer sig från de tidigare punktprevalensmätningar som skett två gånger per år. Infektionsverktyget ger också nya möjligheter för verksamheterna att relativt enkelt i realtid följa sina eventuella vårdrelaterade infektioner, i syfte med att snabbt kunna identifiera risker och brister i det egna arbetet. Det är angeläget att verktyget anpassas även till primärvården, eftersom många vårdrelaterade infektioner uppträder först efter det att patienterna skrivits ut från sjukhusen. Den förändrade mätmetoden avseende VRI medför att det inte är möjligt att jämföra de nyaste resultaten med tidigare resultaten. Det är därför nödvändigt att följa utvecklingen innan ett nytt målvärde kan sättas för de vårdrelaterade infektionerna. Det är sannolikt också för tidigt att uttala sig säkert om trenden, men aktuella data visar att VRI förekomsten under april (6,5 %) var lägre än i januari i år (7,5 %). Fortsatt uppföljning får visa om detta är en slumpmässig variation eller en mera stabil förändring. 25

50 Delårsrapport januari april Det pågår en rad konkreta förbättringsarbeten ute på många kliniker för att minska förekomsten av VRI. Två projekt på regionövergripande nivå berör uppföljning och hantering av kvarliggande urinkatertar och centralvenösa infarter. Alla infarter utgör en risk för en VRI. Regionen har en relativ sett hög användning av dessa typer av katetrar och ett viktigt mål är att dessa används endast när det inte går att undvika. En viktig del i det förebyggande arbetet mot vårdrelaterade infektioner är god följsamhet till basala hand- och klädhygienriktlinjer. Målet är en följsamhet som överstiger 95 procent på alla enheter. Under april nåddes målet för följsamheten till klädriktlinjerna men inte till handhygienriktlinjerna. Utvecklingen är svagt positiv, men med nuvarande utvecklingstakt beräknas inte riktlinjerna avseende handhygien nås annat än på lång sikt. Följsamhet till basala hand- och klädhygienriktlinjer under april Aktiva insatser för att minska antibiotikaresistens Regionen arbetar utifrån Strategigruppen för rationell antibiotikaanvändning och minskad antibiotikaresistens (STRAMA) strategier för att minska risken för ökad antibiotikaresistens. De innefattar exempelvis att minska undvikbar användning av antibiotika, att välja rätt antibiotika för den individuella patienten, att följa det lokala resistensläget och att minska vårdrelaterade infektioner vilket leder till lägre antibiotikaanvändning. En viktig del är att minska användningen av s.k. bredspektrumantibiotika som både driver på resistensutvecklingen, men som också kraftigt ökar risken för antibiotikaförknippade tarminfektioner (clostridium difficile). Antibiotikaförknippade tarminfektioner utgör en del av de vårdrelaterade infektionerna och kan leda till en mycket allvarlig infektion speciellt för sköra och nedgångna patienter. Regionen har en hög användning av vissa bredspektrumantibiotika, vilket är föremål för särskilda insatser som kommer att utökas. Resultatet för insatserna för att minska antibiotikaresistens mäts i antibiotikaförskrivning, Antal recept per tusen invånare. Antalet recept under årets fyra första månader har ökat med 2 procent jämfört med motsvarande period Östergötlands utfall följer utvecklingen i riket och skulle kunna vara ett resultat av ett ökat infektionstryck under årets första månader. Strama-arbetet drivs genom en Strama-grupp per sjukhus och en Strama-grupp för primärvården. Inom primärvården har man lyckats med att minska förskrivningen av antibiotika och följer den nationella trenden. Strama-grupperna har också i vår, för andra gången, gett ut reviderade riktlinjer (lathundar) för antibiotikabehandling i sluten och öppenvård för sjukhusen. Det pågår nu ett arbete att föra in dessa lathundar i en app för smartphone, vilket förhoppningsvis skall underlätta deras användning. 26

51 Delårsrapport januari april Nyckelindikatorer processperspektivet Strategiskt mål - Kunskapsbaserad hälso- och sjukvård med hög kvalitet Framgångsfaktor Nyckelindikator Ingång Målvärde Utfall Måluppfyllelse Medicinsk kvalité som står sig väl i nationell och internationell jämförelse Medicinska resultat i Öppna jämförelser i förhållande till övriga landsting/regioner Förbättrade resultat inom särskilda utvecklingsområden i överenskommelserna :a :a Nya områden Strategiskt mål - Effektiv hälso- och sjukvård Bland de tre bästa landstingen/ regioner Resultaten ska förbättras Framgångsfaktor Nyckelindikator Ingång Målvärde Utfall Måluppfyllelse Effektivisering av vårdprocesser Korta ledtider Andel vårdenheter (kliniker/vårdcentraler eller motsv.) som arbetar systematiskt med effektivisering av sina processer* Andel patienter som inom 14 dagar från remissankomst/beslut om åtgärd har erbjudits tidpunkt för: - besök/undersökning - operation/ åtgärd Utredningstid på särskilda enheter för patienter med misstanke om allvarlig sjukdom: - från remiss till avslutad utredningsprocess Väntetid till primär canceroperation: - andel patienter som har blivit opererade inom högst 21 dagar från det att kliniken beslutat om operation Har tidigare inte följts upp systematiskt Uppgift saknas 70 % Nystartade enheter % % 80 % 88 % < 30 dagar:50 % Minst 75 % Kan inte redovi sas pga brist på uppföljnin gsrapport Kan inte redovi sas pga brist på uppföljnin gsrapport Q1: 76 % 27

52 Delårsrapport januari april Väntetid till specifika cancerbehandlingar: - Andel patienter som får sin canceroperation från beslut till operation: - inom 17 dgr bröstcancer Väntetid till specifika cancerbehandlingar: - Andel patienter som får sin canceroperation från beslut till operation: - inom 21 dgr cancer i matsmältningsorganen Väntetid till specifika cancerbehandlingar: - Andel patienter som får sin canceroperation från beslut till operation: - inom 21 dgr blåscancer Har tidigare inte följts upp systematiskt Har tidigare inte följts upp systematiskt Har tidigare inte följts upp systematiskt >85% 72 % >85% 79 % >90% 90 % Färre återinläggningar Effektiv och korrekt sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocess Minskade återinläggningar inom 30 dagar för: - fokuspatienter Minskade återinläggningar inom 30 dagar för: - samtliga patienter Minskade återinläggningar inom 30 dagar för: - patienter 65 år Antal verksamhetsenheter (vårdcentraler och kliniker) som har en funktion för koordinering för effektiv samverkan med Försäkringskassan Regionens resultat i Socialstyrelsensens granskning Kvalitet på läkarintyg Har tidigare inte följts upp systematiskt 2014: 2213 patienter 65 år: ,0% ,9% ,9% Minska med 10 % Minska med 10 % 15 % Andel återinläggningar 14,7 % 13% (1915) 04: 15 % Framgångsfaktor Nyckelindikator Ingång Målvärde Utfall Måluppfyllelse Nytt krav % 55 % Andel godkända intyg ,7 % Ska förbättras 28

53 Delårsrapport januari april Ekonomiperspektivet Strategiska mål Resultat Framgångsfaktorer Resultat Ekonomi som ger handlingsfrihet Balans mellan hälso- och sjukvårdsnämndens intäkter och kostnader Kostnadseffektiv verksamhet Ersättningssystem som stödjer effektivitetsutveckling 29

54 Delårsrapport januari april Ekonomi som ger handlingsfrihet För att uppnå en ekonomi som ger handlingsfrihet bedöms följande kritiska framgångsfaktorer vara avgörande: Balans mellan intäkter och kostnader för produktionsenheterna sammantaget Balans mellan nämndernas intäkter och kostnader Verksamhet anpassad till intäktsutvecklingen Region Östergötlands totala resultat till och med april är 419 miljoner kronor. Det positiva resultatet beror främst på en mycket gynnsam utveckling på den finansiella marknaden. Det finansiella nettot är 309 miljoner kronor. Statsbidraget för läkemedel är 56 miljoner kronor högre än budgeterat, varav 35 miljoner kronor avser en engångsutbetalning som kompensation för högre kostnader under Verksamhetens samlade resultat (det vill säga samtliga produktionsenheter inklusive styrelse och nämnder) uppgår till minus 90 miljon kronor. Det är 47 miljoner kronor lägre än motsvarande period föregående år. Försämringen beror på fortsatta underskott inom de sjukvårdande produktionsenheterna. Efter årets första fyra månader är underskottet 197 miljoner kronor, vilket är 55 miljoner kronor sämre än föregående år. Överskott inom hälso- och sjukvårdsnämnden bidrar positivt till resultatet. Regiongemensamma poster bidrar positivt med 509 miljoner kronor, vilket är 94 miljoner kronor bättre än motsvarande period föregående år och innebär att totala resultatet för regionen ändå uppgår till 419 miljoner kronor. 30

55 Delårsrapport januari april Hälso- och sjukvårdsnämndens helårsbedömning för 2015, baserad på delårsbokslutet till och med april, visar på en ekonomi i balans, det vill säga ett nollresultat, se tabell nedan. Resultat avvikelse mot budget, miljoner kr I hälso och sjukvårdsnämndens delårsbokslut efter april 2015 redovisas ett positivt resultat på 80 miljoner kronor. Områdena länssjukvård, utomlänsvård och privata vårdgivare redovisar de största överskotten. Överskotten beror främst på att vissa prestationsbaserade ersättningar ännu inte är mätta och utbetalade, vilket delvis beräknas vara bestående i bokslutet men att kostnaderna inom andra områden beräknas överstiga de budgeterade så resultatet blir noll. Regionsjukvård (till östgötar) Den totala budgeten för regionsjukvård (högspecialiserad vård) är 613 miljoner kr för Avtalen för högspecialiserad sjukvård betalas till största delen ut som en fast ersättning. Den enda del som är rörlig är vissa sällan förekommande åtgärder som är särskilt dyra och som ersätts särskilt. Totalt är 16 miljoner kr budgeterat för sådana kostnader och det är en ökning jämfört med förra året beroende på nya uppdrag som tillkommit inför 2015, som exempelvis endovaskulär jourlinje och Skandionkliniken. Kostnaden för högspecialiserad vård ligger 1 miljon kronor under den budgeterade nivån för perioden och bedömningen är att i bokslut 2015 kommer kostnaderna att understiga den budgeterade nivån med 1 miljon kronor. Närsjukvård Helårsbedömning Jan-apr 2015 Jan-apr 2014 Bokslut 2014 Område Regionsjukvård 1,4 1,2-1,1-2,3 Närsjukvård 0,0 2,0 9,0 25,8 Länssjukvård 21,0 17,8 19,2 20,0 Utomlänsvård 0,0 12,5 7,8-2,9 Privata vårdgivare 10,0 10,4 9,6 11,9 Tandvård 5,0 7,8 4,7 14,3 Ambulanssjukvård och sjukresor 13,0 8,7 1,9 16,0 Smittskyddsverksamhet -2,0-0,7 1,6-18,7 Solidariskt finansierade läkemedel 0,0 5,9 6,6-0,5 Övrigt -48,4 14,1-1,4-43,8 Totalt Resultat 0,0 79,7 57,9 19,8 Den totala budgeten för närsjukvård är miljoner kr för 2015 och här ingår även kostnader för de privata vårdcentralerna. Ersättningen till närsjukvården betalas till största delen ut som en fast ersättning, endast 169 miljoner kr är rörliga. Dessa ersättningar betalas ut efter uppnådda mål som mäts under året. Vissa av de rörliga ersättningarna är ännu inte utbetalade och därför understiger kostnaden för närsjukvård budget med cirka 2 miljoner kronor. Överenskommelserna med vårdgivarna innehåller vitesbelopp (både inom närsjukvård och inom länssjukvård). Om vårdgivaren inte uppfyller sina utlovade mål för vård i rimlig tid dras 31

56 Delårsrapport januari april vitesbelopp från den fasta ersättningen. Beloppets storlek beror på hur många patienter som har väntat för länge. Det maximala vitesbeloppet som kan belasta närsjukvården under 2015 är 25 miljoner kr. De avdragna vitesbeloppen för vårdgivarna ger överskott i hälso- och sjukvårdsnämndens budgetuppföljning. För perioden januari till och med april har närsjukvårdsenheterna betalat 0,4 miljoner kronor i vite. Bedömningen är att i bokslut 2015 kommer kostnaderna för närsjukvård ligga på de budgeterade. Länssjukvård Avtalen för länsövergripande sjukvård betalas till största delen ut som en fast ersättning under 2015, endast 114 miljoner kr av totalt miljoner kr är rörliga. Dessa ersättningar betalas ut efter uppnådda mål som mäts under året. Vissa av de rörliga ersättningarna är ännu inte utbetalade och därför understiger kostnaden för länsövergripande sjukvård budget med cirka 18 miljoner kr. Det maximala vitesbeloppet som kan belasta länssjukvården under 2015 är 71 miljoner kr. För perioden januari till och med april har länssjukvårdsenheterna betalat 3,6 miljoner kronor i vite. För 2015 är bedömningen att vitesbeloppen eller de ej utbetalda målrelaterade ersättningarna ger överskott i hälso- och sjukvårdsnämndens bokslut med cirka 21 miljoner kronor. Utomlänsvård Den totala budgeten för utomlänsvård är 228 miljoner kr för Kostnaderna avseende utomlänsvård ligger cirka 12 miljoner kr under de budgeterade för perioden och förväntade kostnader för perioden januari till och med april har bokats upp. Detta ska ge en mer rättvisande bild av de förväntade faktiska kostnaderna, men innehåller ändå en viss osäkerhet då erfarenheten är att dessa kostnader är svåra att bedöma och ökar kraftigt i december. Jämfört med samma period 2014 är kostnaderna för utomlänsvård 2015 cirka 1 miljoner kr högre. Budgeten för utomlänsvård är utökad med 10 miljoner kronor inför Det finns en förväntan på att kostnaderna ska komma att öka på grund av den nya patientlagen som trädde i kraft den 1 januari. Lagen ger möjligheter för patienter att välja utförare av offentligt finansierad primärvård och öppen specialiserad vård i hela landet. I tabellen nedan visas kostnader för köpt utomlänsvård för hela Region Östergötland. Endast kostnader för oplanerad utomlänsvård, primärvård, läkemedel förskrivna utomläns samt viss remitterad vård och vård enligt vårdgarantin påverkar hälso- och sjukvårdsnämndens ekonomi. 32

57 Delårsrapport januari april Kostnader köpt utomlänsvård, miljoner kronor Kostnader köpt utomlänsvård, mkr Bedömningen är att kostnaderna för utomlänsvård i bokslutet 2015 kommer att ligga på de budgeterade. Det är östgötar som fått oplanerad vård eller primärvård i ett annat landsting/region under perioden januari till och med april 2015 och det är ungefär 800 fler än motsvarande period De landsting/regioner som tagit emot flest patienter är Jönköping, Sörmland, Stockholm och Kalmar. Ungefär 800 östgötar har fått planerad vård i ett annat landsting/region under perioden januari till och med april 2015 och det är ungefär 200 fler än motsvarande period De landsting/regioner som tagit emot flest patienter är Stockholm, Skåne och Västra Götaland. I landstingets uppföljningssystem för köpt utomlänsvård registreras diagnoser på de remisser som skickas till andra landsting. De diagnoser som är mest förekommande under perioden är fetma, smärta eller värk, Ehlers-Danlos syndrom, och kronisk njursvikt. Landstinget har sedan oktober 2013 haft kostnadsansvar för vård som östgötar får i annat EESland. Det är 166 personer som fått vård enligt det så kallade patientrörlighetsdirektivet under perioden januari till och med april 2015 och det är ungefär 150 fler än motsvarande period Kostnaden uppgår till cirka 0,9 miljoner kronor. De flesta vårdkontakterna är ospecificerade men i de fall landstinget blivit tillfrågad om prisuppgifter finns diagnoser registrerade i uppföljningssystemet. Den mest förekommande diagnosen är svettning (hyperhidros). Privata vårdgivare Jan-apr 2015 Jan-apr 2014 Bokslut 2014 Bokslut 2013 Område Oplanerad utomlänsvård och primärvård Läkemedel förskrivna utomläns Remitterad specialistvård utomläns Valfrihetsremiss Vård enligt vårdgarantin EES-vård (patientrörlighetsdirektivet) Summa utomlänsvård Den totala budgeten för privata vårdgivare, exkl. privata vårdcentraler som ingår i närsjukvård, är 444 miljoner kr för Kostnaderna avseende de privata vårdgivarna ligger cirka 10 miljoner kronor under den budgeterade nivån för perioden. Jämfört med samma period 2014 ligger kostnaderna för privata vårdgivare 2015 ungefär 3 miljoner kronor lägre. Bedömningen är att kostnaderna för privata vårdgivare även under 2015 inte kommer att uppgå till de budgeterade och att det därför kommer att genereras ett överskott i hälso- och sjukvårdsnämndens bokslut med cirka 10 miljoner kronor. Anledningen är att producerade volymer inte ökar enligt de bedömningar som gjorts tidigare. 33

58 Delårsrapport januari april Tandvård Den totala budgeten för tandvård är 275 miljoner kr för Utfallet för tandvården för perioden är 84 miljoner kr, vilket är cirka 8 miljoner kronor under den budgeterade nivån. Överskottet förväntas inte bestå i bokslutet. Bedömningen är att kostnaderna för tandvård inte kommer att uppgå till de budgeterade och ge ett överskott på cirka 5 miljoner kronor. Det är huvudavtalet med Folktandvården som bidrar till överskottet. Den rörliga ersättningen för befolkningsansvaret inom barn- och ungdomstandvården utnyttjas ännu inte fullt ut. Tillgängligheten till tandvård i Östergötland är fortsatt god och kostnadseffektiviteten inom klinikerna är hög. Ambulanssjukvård och sjukresor Den totala budgeten för ambulanssjukvård och sjukresor är 250 miljoner kr för Kostnaderna avseende ambulanssjukvård och sjukresor är ungefär 9 miljoner kr lägre än den beräknade nivån för perioden januari till och med april. Jämfört med samma period 2014 ligger kostnaderna för ambulanssjukvård och sjukresor 2015 cirka 4 miljoner kronor lägre. Administrationen av sjukresorna flyttades över till AB Östgötatrafiken från och med 1 september 2014 och det verkar som att kostnaderna ligger på en lägre nivå än tidigare. Bedömningen är att kostnaderna för ambulanssjukvård och sjukresor inte kommer att uppgå till de budgeterade och ge ett överskott på cirka 13 miljoner kronor. Smittskyddsverksamhet och solidariskt finansierade läkemedel Den totala budgeten för smittskyddsverksamhet är 80 miljoner kr för 2015 och det är en utökning med 10 miljoner kronor för ökade kostnader för de nya, dyra läkemedlen mot hepatit C. Budgetmedel motsvarande 36 miljoner kronor har också flyttats över från solidariskt finansierade läkemedel för en ändrad hantering av läkemedel mot HIV. Från och med 2015 redovisas även dessa under smittskyddsläkemedel. Kostnaderna ligger ungefär 1 miljon kronor över den budgeterade nivån för perioden januari till och med april. Inom detta område ökade kostnaderna markant under sista halvåret 2014 och förväntas fortsätta ligga på denna höga nivå. Hälso- och sjukvårdsnämnden har fått utökat landstingsbidrag med 35 miljoner kronor för att möta kostnadsökningarna för behandling av hepatit C. Nuvarande prognos visar att kostnaderna ligger på beräknade nivåer och det innebär att kostnaderna kommer att överstiga de budgeterade med cirka 2 miljoner kronor i bokslutet Det finns dock en risk för ett stort underskott ifall kostnadsökningen blir större senare i år. Regionen kommer att få ersättning motsvarande 70 procent av den beräknade kostnaden. Dessa medel finns i överenskommelsen för år 2015 om statens bidrag till läkemedelsförmånerna m.m. där det utöver ordinarie bidrag även utgår en ersättning för läkemedel vid behandling av hepatit C. Den totala budgeten för solidariskt finansierade läkemedel är 111 miljoner kr för Kostnaderna avseende dessa läkemedel ligger ungefär 6 miljoner kronor under den budgeterade nivån för perioden och det är framför allt kostnaderna för läkemedel mot blödarsjuka som minskar. Jämfört med samma period 2014 ligger kostnaderna 2015 för smittskyddsläkemedel cirka 6 miljoner kr högre och för de solidariskt finansierade läkemedlen cirka 4 miljoner kr högre. Läkemedel står för en stor del av kostnaderna inom regionen, ca 10 procent. Utfallet till och med april visar en kostnadsökning med 5,4 procent jämfört med motsvarande period föregående år. Volymen har under samma period ökat med 0,3 procent. De mest kostnadskrävande områdena 34

59 Delårsrapport januari april under den senaste 12-månadersperioden är inom tumörer och rubbningar i immunsystemet 338 miljoner kronor och inom nervsystemet 266 miljoner kronor. Övrigt Den totala budgeten för övrigt är 159 miljoner kronor och kostnaderna ligger cirka 14 miljoner kronor under budgeterad nivå. Inom gruppen övrigt kan nämnas kostnader för bidrag till organisationer, kostnader för asylsjukvård samt utbetalningar av engångskaraktär m.m. Kostnaderna inom gruppen övrigt bedöms överstiga den budgeterade nivån med cirka 48 miljoner kr och anledningen är framför allt att det är en stor osäkerhet i kostnadsökningar för läkemedel och utomlänsvård, samt att det eventuellt kommer att finnas behov av ytterligare vårdgarantisatsningar. Nyckelindikatorer ekonomiperspektivet Strategiskt mål - Ekonomi som ger handlingsfrihet Framgångsfaktor Nyckelindikator Ingång Målvär de Utfall Måluppfyllelse Balans mellan hälsooch sjukvårdsnämndens intäkter och kostnader Hälso- och sjukvårdsnämndens resultat mkr mkr mkr >0 80 mkr Strategiskt mål - Kostnadseffektiv verksamhet Framgångsfaktor Nyckelindikator Ingång Målvärde Utfall Måluppfyllelse Ersättningssystem som stödjer effektivitetsutveckling Andel utbetalda ersättningar för strokevården i enlighet med processmålen i överenskommelserna Ny indikator % Andel utbetalda tillgänglighetsersättningar i enlighet med målen i överenskommelserna Ny indikator % 85 % avser 3 mån och vitesdelen Kostnadstäckningsgrad (avser allmän kollektivtrafik) 42 % 41 % 35

60 Delårsrapport Bilaga 1 Helårsbedömning 2015 Helårsbedömning 04 Resultaträkning (tkr) Aktuell helårsbedömning Föregående helårsbedömning Ack utfall 04 Budget 2015 Bokslut 2014 Not Intäkter Landstingsbidrag Koncernbidrag Patientavg sjukvård/tandvård Försäljning sjukvård/tandvård Övr intäkt LT:s huvudverksamh Försäljning övriga tjänster Statsbidrag Övriga bidrag Försålt mtrl varor övr intäkt Summa Intäkter ) 2) 3) 4) 5) 6) Personalkostnader Lönekostnader Arbetsgivaravgifter Övriga personalkostnader Summa Personalkostnader ) Övriga kostnader Kostnader för köpt verksamhet Verksamhnära material o varor Lämnade bidrag Övriga verksamhetskostnader Summa Övriga kostnader ) 9) Verksamhetens finansiella kostnader/intäkter Finansiella intäkter Finansiella kostnader Summa Verksamhetens finansiella kostnader/intäkter Årets resultat Noter till resultaträkningen: 1) Koncernbidrag 2014 avser studie i tarmscreening, from 2015 ingår bidraget i landstingsbidraget. 2) Patientavgifter avser specialkost, hörselrehabilitering samt förskottsbetalda öppenvårdsavgifter. 3) Avser intäkter för utomlänspatienter. Förra året fakturerades läkemedelskostnader avseende blödarsjuk kalmarpatient, 10,8 mkr. 4) Avser ersättning från andra landsting för ambulanstransporter för utomlänspatienter. 5) Avser ersättning från Migrationsverket för asylsökande. 6) Minskning pga projekt som avslutats. 7) Kostnader för personal i diverse projekt. 8) Avser kostnader för smittskyddsläkemedel samt hörselhjälpmedel. 9) Avser kostnader för sjukresor. 2

61 Delårsrapport Bilaga 1 Kassaflödesanalys Aktuell helårsbedömning DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN Årets resultat 0 Justering för av- och nedskrivningar Justering för gjorda avsättningar pensioner Justering för övriga avsättningar Justering för ianspråktagna avsättningar Justering för övriga ej likviditetspåverkande poster Medel från verksamheten före förändring av rörelsekapital 0 Ökning/minskning kortfristiga fordringar 0 Ökning/minskning förråd och varulager 0 Ökning/minskning kortfristiga skulder 0 Kassaflöde från den löpande verksamheten 0 INVESTERINGSVERKSAMHETEN Investering i immateriella anläggningstillgångar Försäljning av immateriella anläggningstillgångar Investering i materiella anläggningstillgångar Försäljning av materiella anläggningstillgångar Bidrag materiell anläggningstillgång (långfristig skuld) Investering i finansiella anläggningstillgångar Försäljning av finansiella anläggningstillgångar Kassaflöde från investeringsverksamheten 0 FINANSIERINGSVERKSAMHETEN Nyupptagna lån Amortering av skuld Ökning långfristiga fordringar Minskning av långfristiga fordringar Kassaflöde från finansieringsverksamheten 0 Justering av ingående eget kapital Årets kassaflöde 0 Likvida medel vid årets början Likvida medel vid årets slut

62 Delårsrapport Bilaga 1 Investeringsredovisning Investeringar Aktuell helårsbedömning Föregående helårsbedömning Budget 2015 Bokslut 2014 Immateriella tillgångar Byggnader Mark Inventarier Datorutrustning Medicinteknisk apparatur Byggnadsinventarier Bilar och andra transportmedel Jord-, skogs- och trädgårdsmaskiner Konst Aktier, andelar, bostadsrätter Summa Balansräkning (tkr) UB Aktuell helårsbed 2015 IB Bokslut 2014 Not TILLGÅNGAR Förutbet kostn upplupna intäkt Kassa och bank Summa Omsättningstillgångar SUMMA TILLGÅNGAR EGET KAPITAL, AVSÄTTN o SKULDER Balanserad eget kapital 0 0 Årets resultat Justering eget kapital ) Summa Verksamhetens eget kapital 0 0 Upplupna kostn förutbet intäkt Summa Skulder SUMMA EGET KAPITAL, AVSÄTTN o SKULDER Noter till balansräkningen: 1) Justering/nollställning av eget kapital gjort i bokslut 2014 med 19,8 miljoner kr. 4

63 Delårsrapport Bilaga 2 Uppföljning av kostnader per sjukdomsgrupp För hälso- och sjukvårdsnämnden är det viktigt att följa sjukdomsgrupper och det blir mer intressant då alla landsting redovisar kostnader på sjukdomsgrupper så jämförelser kan göras. Nedan följer en tabell på landstingets kostnader under januari till och med mars 2015 (KPP är ännu inte uppdaterat för april) samt andel av kostnader fördelat på sjukdomsgrupper/diagnoskapitel, jämfört med utfallet 2013 och Med hjälp av KPP-data för varje produktionsenhet har ersättningen som HSN betalat ut fördelats på de olika diagnoskapitlen. Privata vårdgivare har fördelats enligt specialitet och utomlänsvård samt ambulans/sjukresor enligt de diagnoskapitel som redovisas på akutmottagningarna. Tabellen nedan visar hälso- och sjukvårdsnämndens kostnader aktuell period fördelat på sjukdomsgrupper: Sjukdomsgrupper/diagnoskapitel jan-mar jan-mar jan-dec jan-dec , % 2014, % 2013, % 1 Infektioner 43 1,7% 1,7% 1,9% 2 Tumörer 164 6,6% 6,6% 7,0% 3 Blodsjukdomar/Immunsystemrubbningar 17 0,7% 0,8% 0,7% 4 Endokrina sjukdomar 75 3,0% 3,2% 2,9% 5 Psykiska sjukdomar ,6% 10,2% 10,3% 6 Nervsystemssjukdomar 90 3,6% 3,3% 3,2% 7 Sjukdomar i ögat 40 1,6% 1,6% 1,6% 8 Sjukdomar i örat 27 1,1% 1,2% 1,0% 9 Cirkulationsorganens sjukdomar ,0% 10,6% 10,6% 10 Andningsorgansjukdomar 160 6,4% 5,1% 5,1% 11 Sjukdomar i matsmältningsorganen 181 7,3% 7,5% 7,3% 12 Hudsjukdomar 50 2,0% 2,1% 2,1% 13 Muskeloskeletala sjukdomar 187 7,5% 7,9% 8,4% 14 Sjukdomar i urin- och könsorganen 82 3,3% 3,3% 3,5% 15 Graviditet och förlossningar 35 1,4% 1,6% 2,0% 16 Perinatala tillstånd 22 0,9% 0,9% 1,0% 17 Medfödda missbildningar 15 0,6% 0,6% 0,6% 18 Symtom och sjukdomstillstånd 182 7,3% 7,4% 7,6% 19 Skador och förgiftningar 183 7,4% 7,3% 7,4% 21 Faktorer av hälsobetydelse 238 9,6% 10,0% 8,7% Ej registrerat 181 7,3% 7,0% 7,0% Summa, mkr ,0% 100% 100% Efter mars befinner sig gruppen Ej registrerad diagnos på åttonde plats vilket är något samma som i bokslut Psykiska sjukdomar är den andra största sjukdomsgruppen och därefter kommer Cirkulationsorganens sjukdomar. De enskilda största diagnoserna inom dessa sjukdomsgrupper är schizofreni, depression, neuropsykiatriska diagnoser samt högt blodtryck och förmaksflimmer. Gruppen Faktorer av hälsobetydelse återfinns på tredje plats. Inom den gruppen finns bland annat dialysbehandlingar och cellgifts- och strålningsbehandlingar av tumörer. Rörelseorganens sjukdomar återfinns inom två grupper (på fjärde och femte plats) och de är Muskeloskeletala sjukdomar samt Skador och förgiftningar. På sjätte plats finns Symtom och sjukdomstillstånd och där ingår ospecificerade bröst- och buksmärtor. 1

64 Delårsrapport Bilaga 3 Sammanställning av resultatmått Medborgarperspektivet Strategiskt mål - Bra och jämlik hälsa Framgångsfaktor Resultatmått Ingång Målvärde Utfall Målupp -fyllelse Aktivt arbete för att öka vårdens hälsofrämjande förhållningssätt 75 % 91 % Aktivt sjukdomsförebyggande arbete Andel verksamhetssenheter (vårdcentraler/kliniker) som använder sig av patientrapporterade mått både vad gäller upplevelser av den egna hälsan, livskvalitet och sjukdom och hälso- och sjukvårdens bemötande, vård och behandling för att vidta åtgärder som syftar till att förbättra vården och/eller förbättra patienternas hälsa Andel verksamhetssenheter (vårdcentraler/kliniker) som har en plan för kontinuerlig utbildning av nya och gamla medarbetare i hälsofrämjande förhållningssättet Andel unika besökande till vården (18 år-), för vilka det har registrerats åtgärd i Hälsobladet Andel utbetalda mål & måttersättningar för primärvårdens tobaksinterventioner Har tidigare inte följts upp systema tiskt Har tidigare inte följts upp systema tiskt 2013: >10% Helår 2013: 65 % 75 % 61 % Bortfall: 24 % >15 % 4,91 % = individer > 90 % April: 35 % Strategiskt mål - Hög tillgänglighet till hälso- och sjukvården - tilläggsindikatorer Framgångsfaktor Resultatmått Ingång Målvärde Utfall Målupp -fyllelse God tillgänglighet till första linjens vård Tillgängligheten till läkare vid vårdcentral Q1: 93 % Tillgänglighet till besök ungdomshälsa/ ungdomsmottagning: - andel patienter som har fått nybesök inom 30 dagar % % % : 93 % >95% till besök inom 7 dagar >95% 03: 98 % 1

65 Delårsrapport Bilaga 3 God tillgänglighet till somatiskt specialiserad vård Hög tillgänglighet till psykiatrisk specialistvård Tillgänglighet till allmäntandvård för barn och ungdomar: - Andel av icke akuta patienter som har bedömts, utretts och prioriterats inom 3 månader från kontakt med tandvården Andel lediga tider för tandvårdsbehandling inom en månad Tillgänglighet till specialisttandvård för barn ungdomar och vuxna: - andel av patienter remitterade till specialisttandvården som har bedömts, utretts och prioriterats inom 2 veckor Andel centrum som når målen i överenskommelsen för väntande till besök över 60 dagar Andel centrum som når målen i överenskommelsen för väntande till behandling över 60 dagar Andel patienter som har genomfört nybesök inom 30 dagar inom: - barn- och ungdomspsykiatrin, inkl. ätstörningsvården - neuropsykiatrin barn och unga - habiliteringen - neuropsykiatrin vuxna 2012 I stort sett alla patienter % % ,5 % Faktiska väntetider 65,5% ,6 % Faktiska väntetider 100 % Apr 2014: 90,4 % 100 % 96,7% 100% 100 % 100 % >60% 52 % 100% 100 % 80 % 83,3% Faktiska väntetider 87,5 % 80 % 100 % Faktiska väntetider 62,5 % >90 % 03: 89 % Strategiskt mål - Trygg och likvärdig vård Framgångsfaktor Resultatmått Ingång Målvärde Utfall Målupp -fyllelse Aktivt arbete för att säkerställa en jämlik vård 80 % 90 % Andel verksamhetssenheter (vårdcentraler/kliniker) som på ett systematiskt sätt arbetar för att säkerställa att patienterna får jämlik vård med jämförelse av sin vård utifrån indikationer och resultat med motsvarande enheter i länet, regionen och landet i syfte att garantera jämlik vård Andel verksamhetssenheter (vårdcentraler/kliniker) som arbetar för jämlik behandling av Har tidigare inte följts upp systema tiskt Har tidigare inte >50 % 93 % 2

66 Delårsrapport Bilaga 3 patienter genom värdegrundsarbetet och handlingsplan följts upp systema tiskt Processperspektivet Strategiskt mål - Kunskapsbaserad hälso- och sjukvård med hög kvalitet Framgångsfaktor Resultatmått Ingång Målvärde Utfall Måluppfyllelse Medicinsk kvalitet som står sig väl i nationell och internationell jämförelse Förbättrad strokevård: - Andel trombolysbehandlade patienter vid akut stroke - Förbättrad måluppfyllelse av strokevården i enlighet med processmålen i överenskommelserna Andel berörda verksamhetsenheter som har handlingsplan för att motverka trycksår Registering i Luftvägsregistret: - Andel vårdcentraler som registrerar - Andel registrerade patienter och åtgärder på specialistklinikerna Andel verksamhetsenheter (vårdcentraler/kliniker) som använder befintligt bedömningsinstrument vid misstanke av beroende Andel berörda verksamhetsenheter/kliniker som systematiskt uppmärksammar barn som anhöriga ,5% ,6% ,1% Alla NSenheter ska förbättr a sina resultat inom målomr åden Uppgift saknas Har tidigare inte följts upp systema tiskt Har tidigare inte följts upp systema tiskt Införs i Cosmic ,3 % 04: 6,6 % >80 % Ska öka Mäts efter juni redovisas i DÅ08 70 % 46 % (Stort bortfall vid redovisning) 70 % 3

67 Delårsrapport Bilaga 3 Strategiskt mål - Effektiv hälso- och sjukvård Framgångsfaktor Resultatmått Ingång Målvärde Utfall Målupp -fyllelse Effektivisering av vårdprocesser Ska öka 33 % Antal kliniker som har infört produktionsplanering enligt LiÖmodell Utnyttjande av kapaciteten på centraloperationerna: - Andel strukna operationer Har tidigare inte följts upp systema tiskt ,5% ,2% ,8% <2,5 % 5,0 % Korta ledtider - Kundklinikernas utnyttjande av beställd operationsutrymme Effektiv administrativ hantering av vårdkontakter: - Antal journalanteckningar i signeringskön som är äldre än 10 dagar Svarstider inom diagnostiken: - PAD inom 14 dagar - Cytologi inom 14 dagar Andel patienter som får sin strålbehandling inom 21 dagar från beslut om behandling. US: 2013: +157 tim. 2012: +117 tim. ViN: 2013: -213 tim. 2012: -555 tim. Har tidigare inte följts upp systema tiskt Har tidigare inte följts upp systema tiskt Har tidigare inte följts upp systema tiskt Enligt budget Ska minska Förbättras: >70 % >90 % US: Jan-april -27 tim. ViN: Jan-april +38 tim. 76,73% 18 % >90% 93 % 95 % 4

68 Delårsrapport Bilaga 3 Framgångsfaktor Resultatmått Ingång Målvärde Utfall Målupp -fyllelse Screeningintervall till mammografi 30 mån 24 mån 03: 26 mån Effektiv och korrekt sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocess Antal verksamhetsenheter (vårdcentraler och kliniker) som har kartlagt sjukskrivningsmönstret hos sina patienter utdelat på: Kön Ålder Diagnosgrupper Sjukskrivningslängd Nytt krav % 3 av139 =2 % 5

69 Delårsrapport Bilaga 4 Väntande vid månadsskiftet per centrum i jämförelse med avtalade mål 1

70 Delårsrapport Bilaga 4 2

71 Delårsrapport Bilaga 4 3

72 Delårsrapport Bilaga 5 Tillgänglighet Faktiska väntetider per centrum Röd markering anger att centrumets målvärde inte är uppnått Grön markering innebär att centrumets målvärde är uppnått 1

73 Delårsrapport Bilaga 6 Tillgänglighet per specialitet Patienter som tagits emot inom 60 dagar på besök och behandling (faktiska väntetider) 1

74 Delårsrapport Bilaga 7 Basfakta processperspektivet 1

75

76

77

78

79

80

81

82 Ramavtal för ungdomshälsor i Östergötland Parter Region Östergötland, Valdemarsviks kommun Datum Diarienummer HSN

83 1. Avtalsparter Samtliga kommuner i Östergötland (kommuner) och Region Östergötland (regionen). 2. Bakgrund Ungdomshälsorna (ibland benämnd ungdomsmottagning, mottagning för unga vuxna) bedrivs i ett flertal kommuner i länet. Ungdomshälsorna är en del av det offentliga nätverket kring unga och unga vuxna, vars uppdrag är att ge stöd under den utvecklingsperiod då ungdomarna väljer livsstil inför vuxenlivet. Målsättningen för verksamheten är att utifrån en helhetssyn erbjuda tidiga, multidisciplinära 1 insatser satta i ett hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande perspektiv. Verksamhetens innehåll ska präglas av lyhördhet för målgruppens behov och vara lättillgänglig. De unga ska i mötet med personalen känna sig sedda, trygga och tagna på allvar. Ansvaret för ungdomshälsorna såväl innehållsmässigt som finansiellt delas av kommunerna och regionen. Ansvarsförhållandena förtydligas i de lokala avtalen. 3. Avtalets syfte Detta ramavtal är övergripande för Östergötlands län och ska reglera kommunernas och regionens uppdrag och ansvar för verksamheten på ungdomshälsorna i Östergötland. Avtalet reglerar en miniminivå, som parterna är eniga om. 4. Lokala överenskommelser Detta avtal ska kompletteras med lokala överenskommelser. Dessa överenskommelser ska minst reglera verksamhetens: - Gemensamma åtagande avseende målgruppens ålder - Medverkande parters åtagande - Bemanning och ledning - Samverkan Ansvar för lokaler och drift Ekonomi Dokumentation 1 Insatser med flera olika kompetensområden

84 5. Omfattning Åtagande Verksamheten ska tillhandahålla hälso- och sjukdomsförebyggande insatser, erbjuda stöd och behandling vid lätta till måttliga psykiska besvär, preventivmedelsrådgivning, rådgivning i sex och samlevnad samt STI- (sexuellt överförbara infektioner) förebyggande arbete inkl. provtagning. Genom god kunskap om ungdomar och deras behov samt vilket stöd samhälle, sjukvård och olika myndigheter kan tillhandahålla är rådgivning och hänvisning en viktig del av verksamhetens åtagande. Insatserna ska kunna erbjudas individuellt och i grupp. Verksamheten ska säkerställa att unga och unga vuxna bemöts på lika villkor och att insatserna är individuellt anpassade oavsett sexuell identitet, funktionsnedsättning, kön, etnisk, religiös, kulturell eller livsfilosofisk tillhörighet. Unga och unga vuxna som visar tecken till ogynnsam utveckling ska särskilt uppmärksammas. Insatserna som erbjuds ska vara kostnadsfria för samtliga. Ungdomshälsorna kan utöver detta tillhandahålla annan integrerad verksamhet utifrån lokala behov och förutsättningar, t. ex kring missbruk och beroende. Parterna ansvarar gemensamt för att verksamheten bedrivs på ett ändamålsenligt sätt gällande exempelvis studiebesök, kvalitetssäkring och uppföljning. Ungdomshälsan skall i samverkan med regionen, kommunerna och andra aktörer för unga och unga vuxna följa och medverka till kunskapsutvecklingen inom verksamhetsområdet samt anpassa verksamheten därefter. 6. Tillgänglighet Ungdomshälsan ska vända sig till alla unga och unga vuxna, med flexibel nedre åldersgräns och flexibel övre åldersgräns mellan år. Ungdomshälsan bör ta hänsyn till målgruppens speciella behov av integritet och avskildhet vid beslut om förläggning av lokaler. En strävan bör vara att ungdomshälsan ska läggas i fristående lokaler, dvs. utanför vårdcentraler eller sjukhus. Om detta inte kan uppnås ska särskild avdelad mottagningstid erbjudas varje vecka för denna grupp. Öppettiderna ska anpassas efter ungdomars behov. Besök för bedömning och för åtgärder ska erbjudas inom en vecka. I varje länsdel ska det finnas minst en mottagning (Linköping, Norrköping, och Motala) som har öppet varje helgfri vardag samt erbjuda kvällstid minst en gång i veckan. Mottagningar med något lägre krav på tillgänglighet ska finnas i

85 följande kommuner: Mjölby, Kinda, Åtvidaberg, Valdemarsvik, Söderköping och Finspång. Alla unga och unga vuxna i länet ska kunna besöka vilken mottagning de önskar i hela länet, oavsett var de bor eller var de går i skola. Det ska även under sommarmånaderna finnas tillgänglighet till mottagningsverksamhet. För detta krävs en samordning mellan samtliga mottagningar sommartid. Information om hänvisning till annan mottagning ska finnas på hemsida. Ungdomshälsorna i Linköping, Norrköping, och Motala ska under sommarmånaderna bedrivas som ordinarie verksamhet, med undantag för kvällsöppet. Varje ungdomshälsa ska aktivt påverka informationsspridningen så att unga och unga vuxna ska känna till var närmsta mottagning finns samt få vetskap om vad de kan få hjälp med där. Som komplement till skolans sex- och samlevnadsundervisning ska ungdomshälsan ombesörja att alla ungdomar vid minst ett tillfälle under högstadietiden erbjuda klassvisa studiebesök vid den geografiskt närmste ungdomshälsan. Där ska muntlig information ges vad ungdomshälsan kan erbjuda ungdomarna. 7. Samverkan Samverkan ska ske med alla för unga och unga vuxna relevanta parter. För att tillgodose unga och unga vuxnas hela behov av vård och omsorg skall det på varje ungdomshälsa, oavsett storlek, finnas ett nära och regelbundet samarbete mellan regionens och kommunens medarbetare samt övriga medverkande aktörer. Alla kommuner har möjlighet att sinsemellan reglera kostnader för de kommunala insatserna som ges till unga och unga vuxna från annan kommun än ungdomarnas hemkommun. 8. Kvalitet, utveckling och uppföljning Ungdomshälsan ska medverka i de för regionen och kommunerna gällande kvalitetssäkringssystem och uppföljningen av kvaliteten ska ske utifrån de krav som ställs av regionen och respektive kommun. Regionen och kommunerna ska utvärdera tillgängligheten och verksamheten i olika avseenden. Varje år ska verksamheterna inlämna uppgifter enligt uppföljningsdokument. En sammanställning av denna uppföljning presenteras på sammanträde i samrådsorganet för vård och omsorg samt på ungdomshälsornas gemensamma nätverksträff.

86 9. Personal och kompetensutveckling Kommuner och regionen ska gemensamt eftersträva att det finns personal av båda könen på varje ungdomshälsa Kommuner och region ansvarar gemensamt för att personalen på ungdomshälsan har rätt kompetens och att all personal har de egenskaper som krävs för att kunna bemöta unga och unga vuxna på ett ändamålsenligt sätt. Kommuner och region ansvarar gemensamt för att personalen får en ändamålsenlig kompetensutveckling. 10. Uppföljning Ramavtalet ska följas upp av parterna gemensamt. Detta ansvar åvilar den Region Östergötlands ledningsstab. Återrapportering ska ske till Sakområdessamråd vård och omsorg. 11. Avtalstid Detta avtal gäller under perioden Part som vill säga upp avtalet eller göra förändringar i avtalet skall påkalla förhandling senast 12 månader före avtalstidens utgång. Sker inte detta förlängs avtalet med två år i taget. Avtalet är upprättat i två ex varav vardera part erhåller ett vardera.

87 12. Underskrift Region Östergötland Valdemarsviks kommun Ort och datum / / Ort och datum Underskrift Underskrift Christoffer Bernsköld Namnförtydligande Namnförtydligande Hälso- och sjukvårdsnämndens ordf. Titel Titel Region Östergötland Valdemarsviks kommun Ort och datum / / Ort och datum Underskrift Underskrift Lena Lundgren Namnförtydligande Namnförtydligande Hälso- och sjukvårdsdirektör Titel Titel

88

89 Arbetsplan 2015 Hälso- och sjukvårdsnämndens beredning för behovsstyrning Handläggare: Christoffer Martinelle, Monica Ulriksson Verksamhet: Beredningen för behovsstyrning Datum: Diarienummer: HSN

90

91 Innehållsförteckning 1 Arbetsplan inklusive tid- och aktivitetsplan 2015 avseende hälso- och sjukvårdsnämndens beredning för behovsstyrning Beredningen för behovsstyrnings uppdrag under Politisk samordning av behovsanalyser Politisk samordning av beredningarna för brukardialog Uppföljningar Resursfördelning Kunskapsutveckling och omvärldsbevakning Tids- och aktivitetsplan ( )... 5

92 1 Arbetsplan inklusive tid- och aktivitetsplan 2015 avseende hälso- och sjukvårdsnämndens beredning för behovsstyrning 1.1 Beredningen för behovsstyrnings uppdrag under 2015 Enligt landstingets reglemente och hälso- och sjukvårdsnämndens (HSN) verksamhetsplan har beredningen för behovsstyrning (beredningen) i uppdrag att kontinuerligt utveckla verktyg för att hälso- och sjukvården bättre ska kunna svara upp mot befolkningens behov. Behovsanalyserna behöver kompletteras för att HSN ska kunna se och agera utifrån en mer heltäckande behovsbild. att delta i arbetet med att utveckla resursfördelningen till hälso- och sjukvården så att den också inbegriper omfördelningar, ransonering och prioritering. Beredningen får i uppdrag att i samverkan med Prioriteringscentrum ta ansvaret för den inledande fasen som innebär att ta fram en plan och en metodik för ändamålet. att bereda de delar i den befintliga behovsstyrningen som leder fram till att en överenskommelse eller ett avtal sluts med en vårdverksamhet, det vill säga behovsanalyser, uppdrag och resursfördelning. Beredningen är även styrgrupp för hälso- och sjukvårdsnämndens beredningar för brukardialog. 1.2 Politisk samordning av behovsanalyser Beredningen för behovsstyrning kommer under 2015 att samordna arbetet med tre behovsanalyser: Spelberoende Somatisk hälsa hos psykiskt sjuka Plastikkirurgi Beredningen kommer under 2015 att fortsätta utveckla det systematiska arbetet med att utse prioriterade områden/sjukdomsgrupper för kommande behovsanalyser. 1.3 Politisk samordning av beredningarna för brukardialog Beredningen för behovsstyrning har ansvaret att politiskt samordna arbetet med beredningarna för brukardialog genom kontinuerlig dialog med dessa, såväl vad avser de specifika uppdragen, som på ett mer övergripande plan. 4 (8)

93 De fem brukardialogberedningarna kommer att arbeta med följande områden; Spelberoende Somatisk hälsa hos psykiskt sjuka Plastikkirurgi Jämlik vård - Medborgardialog med invånare i socioekonomiskt utsatta områden Första linjens sjukvård - Medborgardialog om vårdcentralens uppdrag och roll 1.4 Uppföljningar Beredningen har rollen att bevaka och följa upp tidigare uppdrag från HSN till verksamheterna. Beredningens uppföljningsarbete är dels att värdera i vilken mån givna uppdrag är uppfyllda utifrån ett medborgar/brukarperspektiv och dels att skapa ny kunskap och underlag för vidare ställning till förbättringar och åtgärder. Uppföljningar fokuserar på tidigare gjorda behovsanalyser och brukar/medborgardialoger. 1.5 Resursfördelning Beredningen har ansvaret att delta i och utveckla arbetet med resursfördelning till hälso- och sjukvården. I detta ingår omfördelningar, ransonering och prioriteringar. Beredningen avser att utveckla en plan för resursfördelnings- och prioriteringsfrågor. Dialog och erfarenhetsutbyte med bland annat Prioriteringscentrum vid Linköpings universitet samt kunskapsinhämtning planeras för detta område under Kunskapsutveckling och omvärldsbevakning I beredningens roll ligger att utveckla metoder och bredda kunskaperna kring behovsstyrning. Beredningen ska under 2015 verka för att sprida kunskap och erbjuda kunskapsstöd inom organisationen. Beredningen kommer genomföra kunskapsinhämtande och omvärldsbevakande insatser och förmedla de erfarenheter som gjorts på området. 1.7 Tids- och aktivitetsplan ( ) Beredningen arbetar utifrån den tids- och aktivitetsplan som är framtagen för Dagordning och mötesinnehåll fastställs löpande under året. Datum Tid Plats Innehåll 21 jan tisdag 3 feb tisdag Presidium Gemensam uppstart för brukardialogberedningarna och beredningen för behovsstyrning. TEMA: intervjumetodik och intervjuanalys 5 (8)

94 18 febr onsdag Västra, Landstingshuset Beredningsmöte Årsplanering Tids- och aktivitetsplan. Beredningens uppdrag Presentation av 2015 års behovsanalyser och medborgardialog - Spelberoende, Plastikkirurgi, Jämlik vård medborgardialog Reflektion Gemensam uppstart Utveckling av resursfördelningsprocessen 25 febr Presidium 11 mars onsdag 18 mars onsdag Västra, Landstingshuset Östra, Landstingshuset Beredningsmöte Presentation av 2015 års behovsanalyser och medborgardialog - Somatisk hälsa hos psykiskt sjuka och Första linjens sjukvård/medborgardialog Behovsanalyser 2016 Bruttolista Verksamhetsplan Utkast Resursfördelningsprocessen Beredningens presidium träffar brukardialogberedningarnas presidier Reflektion Budget 1 april onsdag Presidium 2 april torsdag Heldag Sessionssalen Landstingshuset Kunskapssammanträde LS HSN Tema: Årsredovisning 15 april onsdag Västra, Landstingshuset Beredningsmöte Behovsanalyser 2016 bruttolista Förslag till kriterier för kommande behovsanalyser Resursfördelningsprocessen förslag till strategi Verksamhetsplan - beslut 5 maj tisdag Presidium 6 (8)

95 19 maj tisdag Västra, Landstingshuset Beredningsmöte Lägesrapport Behovsanalyser/medborgardialog Behovsanalyser Bruttolista Resursfördelningsprocessen Begrepp och östgötakommissionen (Margareta Kristensson) 27 maj onsdag Presidium 10 juni onsdag Västra, Landstingshuset Beredningsmöte Behovsanalyser 2016 Bruttolista Resursfördelningsprocessen Uppföljning 19 aug onsdag Presidium 2 sept onsdag Västra, Landstingshuset Beredningsmöte Behovsanalyser 2016 slutligt förslag Resursfördelningsprocessen Uppföljning 4 sept fredag Heldag Sessionssalen Landstingshuset Kunskapssammanträde LS HSN Tema: Ej fastställt Östra, Landstingshuset Beredningens presidium träffar brukardialogberedningarnas presidier Ej fastställt Presidium 20 okt tisdag Västra, Landstinghuset Beredningsmöte Resursfördelningsprocessen Uppföljningar Ej fastställt Presidium 11 nov onsdag Västra, Landstingshuset Beredningsmöte 7 (8)

96 17 nov tisdag Heldag Kunskapssammanträde RS HSN Tema: Presentation behovsanalyser/medb dialog 25 nov onsdag Presidium 9 dec onsdag Västra, Landstingshuset Beredningsmöte Reflektioner efter kunskapssammanträdet 17/11 Uppdrag Presentation av förslag Verksamhetsberättelse (8)

97

98 Arbetsplan 2015 Hälso- och sjukvårdsnämndens utskott för uppföljning Handläggare: Björn Hansson, Claudia Hach Verksamhet: Utskottet för uppföljning Datum: 13 maj 2015 Diarienummer: HSN

99 1 Inledning Vi följer upp mycket inom hälso- och sjukvården. Men vad är det vi vill följa egentligen? Om vi har formulerat mål för vad vi vill uppnå ska naturligtvis dessa följas upp, men räcker det? Eller är det så att vi följer upp alldeles för mycket och det blir svårt att skilja stort från smått? Hur kan vi koncentrera oss mer på resultat av våra insatser både ur ett hälso-/befolkningsperspektiv men också ur ett patient- och anhörigperspektiv. Vilka är de långsiktiga effekterna vi vill följa? De kortsiktiga? Hur hanterar de förtroendevalda den uppföljningsinformation som tjänstemännen tillhandahåller i sin utvärdering? Hur används informationen om resultat/effekter i det fortsatta förbättringsarbetet? Görs omprioriteringar, formuleras nya mål, etc.? Hur kan tjänstemännen utveckla ett bra uppföljningsunderlag som stöd för de förtroendevalda, med en ökad tydlighet mot målsättningar och fokus på resultat? Är det rätt information som ges? Är den begriplig och hanterlig? 2 Uppdrag Regionfullmäktige har utsett följande ledamöter att ingå i det nybildade utskottet för uppföljning. Carola Andersson (C) Torbjörn Holmqvist (S) Hildegard Jarskog (MP) Torolf Nilzén (M) Britt Olauson (S) Madelaine Pavlidis (FP) Elin Petersson (SD) Stefan Redéen (KD) John Weinerhall (M) ordförande vice ordförande Utskottets arbete stöds av Claudia Hach och Björn Hansson, Ledningsstaben. I Hälso- och sjukvårdsnämnden verksamhetsplan 2015 anges att utskottets uppdrag är att att att i första hand arbeta med uppföljning av de avtal och överenskommelser som hälso- och sjukvårdsnämnden ingår med interna och externa vårdgivare bidra till att det analytiska inslaget utvecklas vid uppföljningen av överenskommelser och avtal i syfte att bättre kunna värdera och utveckla överenskommelsernas/avtalens genomslag och få ett relevant underlag för ställningstaganden till korrigeringsbehov utveckla analysen av jämlikhetsaspekten ur ett beställarperspektiv, patientenkäterna och patientnämndens observationer. 3 Konkretisering av uppdraget Utskottet konstaterar att begreppen uppföljning och utvärdering har olika innebörd. Följande definitioner används i den fortsatta diskussionen. 2 (4)

100 Begrepp Innebörd 1 Uppföljning Fortlöpande insamling av information/data för att kontrollera hur en verksamhet genomförs Utvärdering Insamlad information relateras till värdekriterier eller försöker förklara/fastställa orsaker och förstå sammanhang (resultat värderas och ett omdöme uttalas) Förenklat kan skillnaden beskrivas med att uppföljning beskriver vad som hänt medan utvärdering även förklarar varför. Regionens årsredovisning och delårsrapport 03 och 08 är kanske de bästa exemplen på dokument med stort inslag av utvärdering/analys, där olika resultat stäms av mot regionens fastställda mål och betygssätts. Flertalet delårsrapporter med undantag för DÅ 03 och DÅ 08 - domineras däremot av löpande uppföljning med redovisning av rena fakta. Utskottet drar slutsatsen att dess arbete ska bidra till att Hälso- och sjukvårdsnämndens uppföljning ges ett större inslag av utvärdering. Den första punkten i uppdraget att arbeta med uppföljning innebär inte att utskottet bokstavligen genomför själva uppföljningen. Utskottet föreslår i stället att arbetet inriktas på att följa upp uppföljningen, det vill säga att granska och utvärdera den uppföljning som genomförs idag och vid behov föreslå förbättringar i uppdragets anda. Förutom genomgång av uppföljningens nuvarande innehåll och omfattning planerar utskottet diskutera själva utformningen, det vill säga på vilket sätt resultat och värderingar presenteras för Hälso- och sjukvårdsnämnden. 4 Aktiviteter 2015 Utskottet kommer att ägna tid under året åt att skaffa kunskap om den uppföljning som förmedlas till nämnden idag och i nästa steg diskutera innehåll och presentationsformer. Ansvariga för olika uppföljningar på olika nivåer kommer att kontaktas för diskussion om förbättringsmöjligheter. Följande uppföljningsområden planeras bli föremål för diskussion och värdering (prelimärt). - Uppföljning av överenskommelser inom specialiserad vård, primärvård och psykiatri - Uppföljning av överenskommelser inom tandvård och läkemedel - Privata vårdgivare med vårdavtal - Delårsrapporter och årsredovisning - Patientnämndens uppföljningar - Chefläkarnas uppföljningar - Analyser av jämlikheten (bl.a. enheten för hälsoanalys) - Angelägna fördjupningsområden Vidare planeras kunskapsinhämtning från till exempel - Myndigheten för vårdanalys 1 Källa: Margareta Ivarsson, konsult och författare 3 (4)

101 - Andra regioner/landsting - Lämpliga nationella konferenser Utskottet kommer att träffa Beredningen för behovsstyrning och eventuellt andra beredningar för att säkra att dubbelarbete inte förekommer eller planeras. 5 Arbetsformer Utskottet planerar månatliga heldagsmöten under år Vidare kommer Hälso- och sjukvårdsnämnden att ges återkommande lägesbeskrivningar. 6 Avslutning Hälso- och sjukvårdsnämnden föreslås godkänna den redovisade inriktningen för uppföljningsutskottets arbete år (4)

102

103 Arbetsplan 2015 Regionstyrelsens och hälso- och sjukvårdsnämndens beredning för primärvård och annan nära vård Handläggare: Charlotte Sand, Anna Karin Woodhouse Löfsved Verksamhet: Beredningen för primärvård och annan nära vård Datum: Diarienummer: HSN och RS

104 1 Uppdrag till beredningen för primärvård och annan nära vård 2015 Utifrån regionstyrelsens (RS) och hälso- och sjukvårdsnämndens (HSN) verksamhetsplaner har beredningen för primärvård och annan nära vård (beredningen) uppdraget att arbeta med frågor om primärvården (PV)/den nära vårdens utveckling och kvalitetssäkring. - Ur HSN:s perspektiv handlar det i första hand om att i primärvården identifiera systemhinder och utvecklingsbehov ur ett brukarperspektiv. - Ur RS:s perspektiv handlar det om att identifiera systemhinder och utvecklingsbehov ur ett ägarperspektiv (kompetensutveckling, kompetensförsörjning, organisering etc). Utgångspunkten för beredningens arbete är att vården ska utformas på ett sådant sätt att det underlättar för patienter och medborgare att planera sin vardag. Öppettider och administrativa lösningar inom den nära vården ska anpassas efter de listade patienternas behov och önskemål. Utvecklingen och implementeringen av e-tjänster ska skapa nytta och mervärde för patienten och vara en del av ett effektiviseringsarbete. Tillgängligheten och organiseringen av vårdcentralernas 1- läkarmottagningar i landsbygd är ett annat område som behöver uppmärksammas. Ett särskilt bevakningsområde är att följa och bevaka pågående utvecklingsarbete avseende primärvården och beakta områden som ledning och styrning, bemanning och rekrytering, tillgänglighet, bemötande och forskningsklimat. Beredningen har uppdraget att göra en arbetsplanering för sitt arbete, vilken skall godkännas av RS och HSN. Beredningen skall under året rapportera resultatet av sitt arbete till RS och HSN. 1.1 Arbetsplan Beredningen för primärvård och annan nära vård Beredningen ser sitt arbete som långsiktigt och avser att under 2015 fokusera sitt arbete på att inhämta information och kunskap om primärvård och annan nära vård samt hitta arbetsformer. Ett gemensamt kunskapsuppbyggande skapar förutsättningar för att på sikt ge välgrundade rekommendationer och förslag för utvecklingen av primärvården och annan nära vård. En grundläggande del i det inledande kunskapsinhämtandet är att beredningens ledamöter dels får information om primärvård utifrån historiska, lokala, nationella och internationella perspektiv, men också om styrning och ledning på en övergripande nivå inom Region Östergötland. Studiebesök ute i primärvårdsverksamhet kommer också att genomföras. En viktig uppgift för beredningen under 2015 är att vara politisk referensgrupp för utvecklingsprojektet Framtidens bästa primärvård. Beredningen kommer i dialog med projektdeltagarna och utifrån resultatet från brukardialogberedning 5 medborgardialoger påbörja arbetet med att ta fram en vision för primärvård i Region Östergötland. Under 2015 kommer beredningen därutöver att fördjupa sig inom området ehälsa och e-tjänster och påbörja arbetet med att se över hur tillgängligheten och organiseringen av vårdcentralernas 1- läkarmottagning i landsbygd skulle kunna se ut. Beredningen har även för avsikt att påbörja ett arbete med att se över hur primärvården i Region Östergötland skall vara organiserad i framtiden. I den bilagda tids- och aktivitetsplanen för beredningen framgår mer konkret upplägget för beredningens arbete under Tid- och aktivitetsplanen kommer att fyllas på under året i samråd med beredningens ledamöter. 2 (4)

105 1.2 Tids- och aktivitetsplan för beredningen för primärvård och annan nära vård 2015 Datum Tid Plats Innehåll 13 jan Blåklinten, Presidium Regionhuset 22 jan Västra, Regionhuset Beredningsmöte Vad är primärvård idag Beredningens uppdrag Historisk exposé om primärvård Projektet Framtidens bästa primärvård 13 feb Dialogen Presidium 25 feb Konsert och kongress Linköping Workshop tillsammans med projektet Framtidens bästa primärvård 10 mars Dialogen Presidium 26 mars Västra, Regionhuset Beredningsmöte Reflektion efter Worskhop 25/2 Styrning och ledning inom region Östergötland - Mats Uddin Styrning av primärvård/regelbok för primärvård Anna Karin Woodhouse Löfsved Beredningens arbetsplan för 2015 Information från Brukardialogberedning 5 Information från konf. Primärvårdens dag 30 mars Dialogen Presidium 16 april Västra, Regionhuset Beredningsmöte Information från Brukardialogberedning 5 Östgötakommissionen Margareta Kristensson Vad innebär nya patientlagen för VC Maria Funk Beslut om beredningens arbetsplan för 2015 Information/dialog med delprojekt 2 inom Framtidens bästa primärvård Olof Tegsjö mfl 30 april Dialogen Presidium 19 maj Västra, Regionhuset Beredningsmöte Information från Brukardialogberedning 5 Rapport om auktorisationsuppföljning av VC 2014 Nationell patientenkät Björn Hansson Information/dialog med delprojekt 1 inom Framtidens bästa primärvård Mara Kosovic mfl 22 maj Dialogen Presidium 4 juni Västra, Regionhuset Beredningsmöte Information från Brukardialogberedning 5 Distriktssjuksköterskornas historik Eva Törnvall Öppna jämförelser Henning Elvtegen Internt arbete 20 aug Västra, Regionhuset Presidium Beredningsmöte Information från Brukardialogberedning 5 ehälsa och e-tjänster Information/dialog med delprojekt 3 inom Framtidens bästa primärvård Sara Mellergård mfl Presidium 15 sep Västra, Beredningsmöte 3 (4)

106 Regionhuset 1 okt Västra, Regionhuset 20 okt Västra, Regionhuset 1 dec Västra, Regionhuset Studiebesök Valdemarsviks VC Information från Brukardialogberedning 5 Presidium Beredningsmöte Information från Brukardialogberedning 5 Internt arbete vision, systemhinder och utvecklingsbehov Presidium Beredningsmöte Redovisning av Brukardialogberedning 5 arbete Internt arbete vision, systemhinder och utvecklingsbehov Arbetsplan 2016 Presidium Beredningsmöte Verksamhetsberättelse (4)

107

108 HSN (3) Delegation av beslutanderätt till förtroendevalda inom hälso- och sjukvårdsnämnden (HSN) och dess beredningar samt till tjänstemän vid ledningsstaben. I 15 i landstingets reglemente, fastställt av landstingsfullmäktige enligt 119/2012, anges att nämnd får uppdra åt ett utskott, åt ledamot eller ersättare eller åt tjänsteman att på nämndens vägnar besluta i ett visst ärende eller viss grupp av ärenden, dock inte i fall som avses i kommunallagen 6 kap 34. HSN:s presidium och HSN:s beredningar utgör sådana utskott som avses i 6 kap 33 kommunallagen. För alla avtal som sluts för HSN:s räkning gäller att de ska stämma överens med uppdrag som HSN har beslutat om. Om HSN har fastställt en kravspecifikation ska avtalet även stämma överens med den. Beslutsområde Teckna avtal med landstingets interna vårdgivare och privata vårdgivare upp till kr per avtal och år under maximalt tre år exklusive landstingets möjlighet till förlängning av avtalet. Eventuella förlängningar beslutas separat av hälso- och sjukvårdsnämndens presidium. Besluta om att finansiera projekt med högst kr per år och där överenskommelsen inte omfattar längre tid än tre år. Besluta om representation för förtroendevalda i HSN. Medge förtroendevaldas deltagande i nätverksträffar, kurser och konferenser inom riket inom hälso- och sjukvårdsnämndens intresseområde. Medge ordförandens deltagande i nätverksträffar, kurser och konferenser inom riket inom hälso- och sjukvårdsnämndens intresseområde. Medge förtroendevaldas deltagande i nätverksträffar, kurser och konferenser utanför riket inom hälso- och sjukvårdsnämndens intresseområde där den förtroendevalde genom beslut valts till uppdrag. Medge ordförandes deltagande i nätverksträffar, kurser och konferenser utanför riket inom hälso- och sjukvårdsnämndens Delegeras till Presidiet HSN Presidiet HSN Presidiet HSN Ordförande HSN 1:e vice ordförande HSN Ordförande HSN 1:e vice ordförande HSN Postadress Gatuadress Telefon Telefax E-post LINKÖPING S:t Larsgatan 49 B

109 HSN (3) intresseområde där ordförande genom beslut valts till uppdrag. Besluta om övrigt deltagande i nätverksträffar, kurser och konferenser utanför riket för ledamöter och ersättare i hälsooch sjukvårdsnämnden. Besluta om anslag till/överenskommelser med länsövergripande organisationer, upp till kr per år. Godkänna hälso- och sjukvårdsnämndens delårsrapporter. Besluta i nämndärenden som fordrar skyndsam handläggning (regleras i 6 kap 36 kommunallagen). Besluta om enskilda individers rätt till specialistvård i annat land. Teckna avtal med landstingets interna vårdgivare och privata vårdgivare upp till kr per avtal och år under maximalt tre år, exklusive landstingets möjlighet till förlängning av avtalet. Eventuella förlängningar beslutas separat av hälso- och sjukvårdsdirektören. Fastställa riktlinjer och tillämpningsföreskrifter utifrån av HSN beslutade uppdrag och prioriteringar. Besluta om att finansiera projekt inom hälso- och sjukvårdsnämndens ram med högst kr per år och där överenskommelsen inte omfattar längre tid än tre år. Besluta om enskilda personers rätt till uppsökande verksamhet och nödvändig tandvård till äldre och funktionshindrade. Besluta om rätt till intensivträning för enskilda personer med cerebral pares. Besluta om enskilda personers rätt till tandvård för personer med stora behov på grund av en långvarig sjukdom eller funktionsnedsättning. Besluta om regler och rutiner för landstingets tandvårdsstöd (uppsökande verksamhet och nödvändig tandvård till äldre och funktionshindrade, tandvård som ett led i en sjukdomsbehandling under en begränsad tid och tandvård för personer med stora behov på grund av en långvarig sjukdom Presidiet HSN Presidiet HSN Presidiet HSN Ordf. eller förste vice ordföranden i HSN Ordf. i HSN eller vid dennes frånvaro förste, andre eller tredje vice ordföranden i denna ordning Hälso- och sjukvårdsdirektör Hälso- och sjukvårdsdirektör Hälso- och sjukvårdsdirektör Enhetschef tandvårdsgruppen Enhetschef tandvårdsgruppen Enhetschef tandvårdsgruppen Enhetschef tandvårdsgruppen Postadress Gatuadress Telefon Telefax E-post LINKÖPING S:t Larsgatan 49 B

110 HSN (3) eller funktionsnedsättning) Beslut som fattas på delegation ska anmälas till hälso- och sjukvårdsnämndens nästkommande möte och föras in i protokollet. Denna delegationshandling ersätter tidigare delegationsordning, dnr LiÖ , och gäller fr.o.m Postadress Gatuadress Telefon Telefax E-post LINKÖPING S:t Larsgatan 49 B

111

112

113

114

115

116

117 Vårdval Östergötland Regelbok för vårdval inom allmäntandvård för barn och ungdomar Giltig från och med HSN

118 Innehåll INNEHÅLL...2 VÅRDVAL ÖSTERGÖTLAND UPPDRAG ALLMÄNTANDVÅRD FÖR BARN OCH UNGDOMAR PARTER MÅLGRUPP OCH OMFATTNING Tandvård för barn och ungdomar folkbokförda i Östergötland som får vård i annat landsting/region Tandvård för barn och ungdomar med skyddad identitet och/eller adress Tandvård för asylsökande och gömda barn och ungdomar Tandvård för barn och ungdomar från annat landsting/region Tandvård för barn och ungdomar från andra länder Uppdraget omfattar inte TILLGÄNGLIGHET BESKRIVNING AV TANDVÅRDSTJÄNSTEN Allmäntandvård Diagnostik, terapiplan och journalföring Epidemiologiska variabler (EPI-variabler) Riskbedömning Revisionsintervall Bedömning av tandhälsa i samband med att barn placeras i familjehem eller hem för vård eller boende (HVB) Avgränsning mellan avgiftsfri barn- och ungdomstandvård och vuxentandvård enligt tandvårdstaxa Tandvård som inte är odontologiskt motiverad Behov av specialisttandvård Trauma Tobaksavvänjning för tandvårdens patienter Barn och ungdomar som riskerar att fara illa Uteblivande Rutiner när barn eller ungdomar inte kommer till tandvården Rutiner när barn eller ungdomar inte kan nås Valet Garanti SPECIFIK SAMVERKAN SPECIFIKA KRAV PÅ KVALITETSARBETE SPECIFIKA KRAV PÅ PERSONAL OCH KOMPETENS TANDVÅRDENS GENERELLA VILLKOR GENERELLT UPPDRAG TILL SAMTLIGA LEVERANTÖRER Patientfokuserad tandvård Tillgänglig och likvärdig tandvård Hälsofrämjande förhållningssätt och sjukdomsförebyggande insatser LAGAR, ANDRA FÖRFATTNINGAR SAMT REGION ÖSTERGÖTLANDS RIKTLINJER OCH POLICYS SAMVERKAN SPRÅK OCH TOLK PATIENTNÄMNDEN LOKALER OCH UTRUSTNING SJUKRESOR UPPFÖLJNING REVISION INFORMATIONSMÖTEN OCH SAMRÅD LÄKEMEDEL Vårdval Östergötland Regelbok för vårdval inom allmäntandvård för barn och ungdomar 2

119 2.12 HJÄLPMEDEL OCH VISST FÖRBRUKNINGSMATERIAL PERSONAL OCH LEDNING KOLLEKTIVAVTAL MEDDELARFRIHET OCH ALLMÄNHETENS INSYN MILJÖ UPPFÖLJNING LÖPANDE UPPFÖLJNING HÄNDELSEORSAKAD UPPFÖLJNING ERSÄTTNING ERSÄTTNING FÖR TANDVÅRDSTJÄNSTEN FAKTURERING IT GENERELLA KRAV OBLIGATORISKA KRAV GÄLLANDE ANVÄNDANDE AV TJÄNSTER OCH SYSTEM PLANERAD UTVECKLING REGLER FÖR ANVÄNDNING AV REGIONENS OLIKA IT-STÖD KOSTNADER FÖR LEVERANTÖREN ALLMÄNNA VILLKOR TILLSTÅND DRIFT AV ANNAN VERKSAMHET UNDERLEVERANTÖRER ANSVAR FÖR SKADA OCH FÖRSÄKRINGAR INFORMATION LEVERANTÖRENS RÄTT ATT FÖRETRÄDA REGIONEN SEKRETESS PERSONUPPGIFTSANSVAR ENLIGT PUL (PERSONUPPGIFTSLAGEN) UTVECKLING OCH BEHOV AV FÖRÄNDRINGAR I UPPDRAGET OMFÖRHANDLING OGILTIG BESTÄMMELSE I AVTALET ÖVERLÅTELSE AV AVTAL FÖRTIDA UPPHÖRANDE FORCE MAJEURE TVIST AVTALETS UPPHÖRANDE LISTNINGSREGLER ALLMÄNT OM LISTNING AKTIV LISTNING PASSIV LISTNING AVSTÅ LISTNING ÅRINGAR VID INFLYTTNING TILL ÖSTERGÖTLAND VID UTFLYTTNING FRÅN ÖSTERGÖTLAND TILLFÄLLIGT LISTNINGSTAK RUTIN VID ÖVERTAGANDE AV KLINIK RUTIN NÄR KLINIK UPPHÖR OFÖRMÅGA ATT FULLGÖRA UPPDRAGET ADMINISTRATIVT ANSVAR OCH RUTIN FÖR LISTNING AUKTORISATION AUKTORISATIONSPROCESSEN FÖRE DRIFTSSTART AVTAL FÖR ATT BEDRIVA VERKSAMHET EKONOMISK STABILITET Vårdval Östergötland Regelbok för vårdval inom allmäntandvård för barn och ungdomar 3

120 8.5 ANSÖKAN OM AUKTORISATION ÅTERKALLELSE AV AUKTORISATION AVTAL AVTALSPARTER BAKGRUND OCH FÖRUTSÄTTNINGAR HANDLINGAR KONTAKTPERSON/KORRESPONDENS ERSÄTTNING JOURNALHANDLINGAR VID AVTALETS UPPHÖRANDE AVTALSTID UNDERSKRIFT BILAGA 1 TANDVÅRD FÖR BARN OCH UNGDOMAR FRÅN ANDRA LÄNDER OCH FÖR BARN OCH UNGDOMAR SOM TILLFÄLLIGT VISTAS I SVERIGE BILAGA 2 UTLÅTANDE TILL SOCIALNÄMND BEDÖMNING AV TANDHÄLSA INFÖR PLACERING I FAMILJEHEM ELLER HEM FÖR VÅRD ELLER BOENDE (HVB) BILAGA 3 ANMÄLAN OM ORO FÖR BARN ENLIGT 14 KAP 1 SOCIALTJÄNSTLAGEN (SOL) BILAGA 4 TOLKSERVICETJÄNSTER Vårdval Östergötland Regelbok för vårdval inom allmäntandvård för barn och ungdomar 4

121 Vårdval Östergötland I Tandvårdslagen sägs att målet för tandvården är en god tandhälsa och en tandvård på lika villkor för hela befolkningen. Region Östergötland ansvarar för att alla barn och ungdomar som är folkbokförda i länet regelbundet erbjuds avgiftsfri fullständig allmäntandvård och erforderlig specialisttandvård till och med det år de fyller 19 år. Med fullständig tandvård avses åtgärder för att förebygga, utreda och behandla sjukdomar och skador i munhålan, som ur odontologisk synvinkel ger ett väl fungerande och estetiskt godtagbart resultat. Tandvården skall bedrivas i enlighet med lagar, förordningar och andra föreskrifter. Tandvården ska finnas tillgänglig när den behövs. Inom tandvården innebär det bland annat en geografisk tillgänglighet med tandvårdsverksamhet i alla länets kommuner samt större tätorter. Region Östergötland är såväl utförare som beställare av hälso-, sjuk- och tandvård. Regionstyrelsen ansvarar för utförarperspektivet och hälso- och sjukvårdsnämnden för beställarperspektivet. Hälsooch sjukvårdsnämnden beställer vård utifrån befolkningens behov. Det övergripande målet för tandvården i länet är att förbättra munhälsan samt identifiera och utjämna olikheter i befolkningens munhälsa genom effektiva hälsofrämjande, förebyggande och behandlande insatser av god kvalitet. Alla barn och ungdomar i Östergötland skall ges möjligheter att behålla eller uppnå ett friskt och välfungerande bett. Vårdval Östergötland syftar till att stärka barnens och ungdomarnas ställning som patienter genom fritt val av tandläkare och en individuell barntandvårdspeng som följer individen. Barnens och ungdomarnas val ska säkras genom saklig och lättillgänglig information för alla. Målet med Vårdval Östergötland är ökad kvalitet och tillgänglighet inom tandvården genom valfrihet där vårdgivaren har frihet att inom ramen för uppdraget utveckla och på bästa sätt möta barnens och ungdomarnas behov. Vårdval Östergötland innebär att samtliga barn och ungdomar, 3-19 år, har möjlighet att välja auktoriserade tandläkare inom såväl folktandvård som privattandvård för sin allmäntandvård. Åldersintervallet 3-19 år omfattar samtliga barn och ungdomar från den 1:e januari det år man fyller 3 år till den 31:e december det år man fyller 19 år. Asylsökande samt gömda barn och ungdomar under 18 år, som vistas inom regionens område, har rätt till samma regelbundna och fullständiga tandvård som de barn och ungdomar som är folkbokförda i länet. För att tandläkaren/kliniken ska få bedriva vård inom Vårdval Östergötland krävs att regionen har auktoriserat tandläkaren/kliniken. Auktorisationen ger förutsättningar för grundläggande kvalitetssäkring och likvärdiga konkurrensvillkor. Auktorisationen förutsätter att tandläkaren/kliniken åtar sig det uppdrag som är formulerat i Regelbok för vårdval inom allmäntandvård för barn och ungdomar. Särskilt prioriterade områden i vårdval inom allmäntandvård för barn och ungdomar är det hälsofrämjande förhållningssättet, de sjukdomsförebyggande insatserna samt att särskild hänsyn tas till resurssvaga barn och ungdomars behov. Vårdval Östergötland Regelbok för vårdval inom allmäntandvård för barn och ungdomar 5

122 1. Uppdrag allmäntandvård för barn och ungdomar 1.1 Parter Med Regionen avses Region Östergötland. Med Beställaren avses Region Östergötland. Med Leverantör avses den som genomför hela eller delar av detta uppdrag. 1.2 Målgrupp och omfattning Leverantören ansvarar för sina listade barn och ungdomars, 3 19 år, behov av fullständig allmäntandvård och skall för dem regelbundet erbjuda avgiftsfri allmäntandvård enligt detta uppdrag. Med fullständig allmäntandvård avses vård, som ur odontologisk synvinkel ger ett väl fungerande och estetiskt godtagbart resultat. I Tandvårdslagen sägs att om någon som vistas i landstingskommunen utan att vara bosatt där behöver omedelbar tandvård skall landstingskommunen erbjuda sådan tandvård. Med omedelbar tandvård menas akut tandvård. Barnkonventionen, som gäller alla barn under 18 års ålder, ska följas inom alla verksamheter som vänder sig till barn och ungdomar. Läs mer om FN:s barnkonvention på Tandvård för barn och ungdomar folkbokförda i Östergötland som får vård i annat landsting/region Privattandläkare eller folktandvårdskliniker i annat landsting/region som ska behandla barn och ungdomar folkbokförda i Östergötland skall vara auktoriserade i Vårdval Östergötland. För barn och ungdomar som tillfälligt vistas utanför Östergötland och behöver akut eller planerad vård, får den aktuella tandläkaren överenskomma med den som har individen listad om vårdens omfattning och om ersättningen Tandvård för barn och ungdomar med skyddad identitet och/eller adress Barn och ungdomar med skyddad identitet och/eller adress skall ha fullständig och regelbunden tandvård. Dessa barn och ungdomar meddelas Tandvårdsenheten för en separat hantering av tandvårdsbehandlingar och utbetalning. Vårdval Östergötland Regelbok för vårdval inom allmäntandvård för barn och ungdomar 6

123 1.2.3 Tandvård för asylsökande och gömda barn och ungdomar Asylsökande barn och ungdomar (0-18 år) har i enlighet med Barnkonventionen samma rätt till tandvård som de barn och ungdomar som är bosatta i Sverige. Dessa barn och ungdomar skall erbjudas den tandvård de behöver för att över tid behålla eller nå upp till en god tandhälsa i nivå med de barn och ungdomar som är folkbokförda i länet. Folktandvården har uppdraget att tillhandahålla tandvård för de asylsökande som befinner sig inom länet. Listor över barn och ungdomar (0-18 år) skickas till Folktandvården en gång per månad. Behandlingsersättningen utbetalas efter fakturering till Regionen. För asylsökande personer som fyllt 18 år gäller att de har rätt till akut tandvård samt tandvård som inte kan anstå. Gömda barn och ungdomar skall även de ha fullständig och regelbunden barn- och ungdomstandvård (0-18 år). Behandlingsersättningen utbetalas efter fakturering till Regionen. För gömda personer som fyllt 18 år gäller att de har rätt till akut tandvård samt tandvård som inte kan anstå Tandvård för barn och ungdomar från annat landsting/region Kostnaden för regelmässig vård av barn och ungdomar från andra landsting/regioner ersätts av hemlandstinget/hemregionen. Information om kontaktpersoner i andra landsting/regioner kan erhållas av Tandvårdsenheten Tandvård för barn och ungdomar från andra länder Barn/ungdomar från andra länder är berättigade till akuttandvård och i vissa fall planerad tandvård. Faktura tillsammans med EU-kort, pass eller intyg skickas till Tandvårdsenheten, Region Östergötland, Linköping. (Se vidare bilaga 1) Uppdraget omfattar inte Kollektiva insatser (befolkningsansvar) riktade till befolkningen Sistahandsansvar Behandling av barn 0-2 år Tandreglering (apparaturbehandling) inom allmäntandvården Specialisttandvård Vårdval Östergötland Regelbok för vårdval inom allmäntandvård för barn och ungdomar 7

124 1.3 Tillgänglighet Barn och ungdomar skall erbjudas tillgänglighet till fullständig och regelbunden tandvård. Leverantören skall ansvara för att barn och ungdomar har tillgång till akut tandvård även utanför leverantörens ordinarie öppettider. Detta innebär att leverantören skall vara ansluten till en jourkedja. Uppdraget skall genomföras på en stationär klinik/praktik. Filial kan tillåtas efter godkännande av Regionen när avsikten är att förbättra servicen till de listade barnen och ungdomarna. 1.4 Beskrivning av tandvårdstjänsten Leverantören skall utifrån ett hälsofrämjande förhållningssätt erbjuda rådgivning, bedömning, utredning, behandling och uppföljning inom allmäntandvård för barn och ungdomar. Leverantören skall aktivt arbeta med levnadsvanor som en integrerad del i utredning och behandling, samt som preventiv åtgärd. Leverantören skall erbjuda råd och stöd till förändring. Leverantören skall särskilt uppmärksamma individer och grupper med ökad risk för att utveckla ohälsa. Följande struktur skall prägla tandvården: - hälsofrämjande åtgärder som syftar till att stödja individens delaktighet och autonomi och därigenom skapa förutsättningar för hälsosamma val och ansvar för sin egen munhälsa - sjukdomsförebyggande åtgärder som syftar till att förhindra att tandsjukdom uppstår - sjukdomsbehandling som syftar till att behandla befintlig sjukdom - rehabiliterande åtgärder som syftar till att återställa förlorad funktion eller estetik - sekundärpreventiva åtgärder som syftar till att förhindra återinsjuknande i tandsjukdomar Allmäntandvård Varje barn och ungdom skall av ansvarig behandlare erbjudas fullständig allmäntandvård och ges individuellt anpassad upplysning om kostens, fluorens och munhygienvanornas betydelse för munhälsan. Med fullständig tandvård menas att vårdinsatserna skall möta alla behandlingsbara vårdbehov och att avgiftsfriheten avser såväl behandling utförd inom allmän- som specialisttandvården. Behandling genomförs efter individuellt anpassad introduktion. Vårdval Östergötland Regelbok för vårdval inom allmäntandvård för barn och ungdomar 8

125 Målen för den individriktade barn- och ungdomstandvården är: Att förmedla sådan kunskap att individen genom egna överväganden och åtgärder skall kunna behålla eller uppnå en frisk och väl fungerande mun. Att genom omsorgsfull undersökning och journalföring skapa underlag för korrekt diagnostik, riskbedömning och uppföljning. Att ge erforderlig information och behandling vid orala sjukdomstillstånd så att sjukdomsutvecklingen avstannar. Att vid behandling av de uppkomna skadorna använda material och metoder i överensstämmelse med vetenskap och beprövad erfarenhet. Att följa och vid behov korrigera den växande individens bettutveckling till ett väl fungerande och estetiskt tillfredsställande bett. Att skapa trygghet och väl fungerande kontakter mellan individ och tandvårdspersonal, så att individen även i vuxen ålder problemfritt skall kunna efterfråga och ta del av tandvård. Att motivera individen till fortsatt regelbunden tandvård även efter att den avgiftsfria tandvården för barn och ungdomar upphört. Grundat på den individuella vården ligger även inom detta uppdrag: Att med fortlöpande kvalitetsuppföljning tillförsäkra varje individ en optimal vård och med hjälp av epidemiologiska data följa barns och ungdomars munhälsa. Att medverka för att minska bruket av tobak bland barn och ungdomar Diagnostik, terapiplan och journalföring Korrekt diagnostik, terapival, riskbedömning och kvalitetsutveckling skall baseras på omsorgsfull undersökning och journalföring. För åldersgruppen 12-åringar noteras dessutom i journalen den maximala gapförmågan för att ha som framtida jämförelse om käkledssjukdom uppstår. Maximala gapförmågan förändras enligt bettfysiologiska undersökningar inte från 12 års ålder annat än beroende på sådana sjukdomar. Vid byte av tandläkare kontaktar den nya tandläkaren den tidigare. Journalkopia och lån av röntgenbilder sänds över efter individens medgivande. Samtliga 19-åringar skall erbjudas att besvara enkäten "Självupplevd tandhälsa hos 19-åringar". Enkäten tillhandahålls av Tandvårdsenheten och skall senast den 31 december innevarande år Vårdval Östergötland Regelbok för vårdval inom allmäntandvård för barn och ungdomar 9

126 skickas till Tandvårdsenheten. Resultaten används för att göra jämförelser över tid och mellan landsting/regioner Epidemiologiska variabler (EPI-variabler) Epidemiologiska variabler skall registreras vid revisionsundersökning för att möjliggöra uppföljning av munhälsoutveckling på kommun-, läns- och nationell nivå samt för varje enhets interna uppföljning och vårdplanering. Vid indikatoråldrarna 3, 6, 9, 12, 16 och 19 år skall epidemiologiska variabler registreras och inrapporteras för samtliga barn och ungdomar. Inrapporteringen av epidemiologiska variabler skall göras senast den 31 december innevarande år. I de fall epidemiologiska variabler inte registrerats utreds anledningen till saknad registrering. Om Tandvårdsenheten finner anledning till detta finns möjligheten att återkräva tidigare utbetald ersättning. Definitioner Registrering av epidemiologiska variabler sker vid varje undersökning och ska även innefatta diagnoser som tillkommit efter föregående registrering till exempel vid akutbesök. 3 6 år dmft = decayed, missed, filled teeth i primära bettet = antal primära tänder som är: - karierade, - extraherade till följd av karies eller - restaurerade till följd av karies dt = decayed teeth = antal primära tänder med aktiv manifest karies även sekundärkaries år DFT = Decayed, Filled Teeth i permanenta bettet. = antal permanenta tänder som är: - karierade eller - restaurerade till följd av karies DFSa = Decayed, Filled Surfaces approximal = antal approximalytor på permanenta tänder som har manifest karies eller restaurering på grund av karies. Tunnelering räknas som approximalfyllning. Vårdval Östergötland Regelbok för vårdval inom allmäntandvård för barn och ungdomar 10

127 DT = Decayed Teeth = antal permanenta tänder med aktiv manifest karies, även sekundärkaries. TMD-S I TMD-S rutan noteras 0 = ingen smärta eller smärta mindre än en gång i veckan 1 = smärta en gång i veckan eller oftare på någon av frågorna: 1. Har du ont i tinningen, ansikte, käkled eller käke en gång i veckan eller oftare? 2. Har du ont i käkarna när du gapar eller tuggar en gång i veckan eller oftare? Generellt gäller en registrering av smärta i tuggsystemet för indikatoråldrarna 12, 16 och 19 år. Tobak år 0 = tobaksfri, 1 = röker, 2 = snusar, 3 = röker och snusar (svar 1, 2 och 3 inkluderar även tillfällighetsbruk) Kommentarer till EPI-variablerna DFT dmft Beskriver prevalens, det vill säga sammanlagd karies- och fyllningserfarenhet. Utgör underlag för Socialstyrelsens uppföljning på riksnivå. DFSa Beskriver prevalens på ett mer detaljerat sätt. Utgör underlag för Socialstyrelsens uppföljning på riksnivå. DFSa är det mått som bäst åskådliggör tandhälsoutvecklingen i ungdomsgruppen och som oftast används för jämförelser mellan olika län och olika länder. DT dt Beskriver incidens, det vill säga nytillkommen karies sedan föregående undersökningstillfälle. (Avstannad karies eller gamla kariesangrepp som registrerats tidigare men inte åtgärdats med fyllning ska inte registreras under DT/dt.) Initialkaries har inte tagits med som obligatorisk EPI-variabel trots att det är en mycket viktig del i tidig kariesdiagnostik. Orsaken är de stora svårigheterna att få en samstämmig diagnostik. Initialkaries ska istället vägas in i kariesriskbedömningen. TMD-S Beskriver prevalensen av bettfysiologiska störningar. Tobak Tandvården har som ett led i folkhälsoarbetet att registrera tobaksvanor hos barn och ungdomar från 12 års ålder. Vårdval Östergötland Regelbok för vårdval inom allmäntandvård för barn och ungdomar 11

128 1.4.4 Riskbedömning Behandling och individuell rådgivning ska grundas på bedömning av risk att utveckla sjukdom. Vid riskbedömning görs en sammanvägning av sociala, medicinska och odontologiska riskfaktorer som ska kompletteras med tandläkarens kliniska erfarenhet. Vid varje undersökning skall individerna grupperas med avseende på risk för att utveckla, återfå eller få förvärrad karies och/eller parodontal sjukdom Revisionsintervall Barnen och ungdomarna kallas till undersökning efter individuella behov, med hänsyn tagen till riskbedömning, bettutveckling och indikatoråldrar för epidemiologisk registrering och rapportering Bedömning av tandhälsa i samband med att barn placeras i familjehem eller hem för vård eller boende (HVB) Socialsekreteraren ska så tidigt som möjligt i utredningen hämta in uppgifter om barnets tandhälsa från den Folktandvård eller privattandläkare där barnet får sin tandvård. Undersökning ska göras om: Det har gått mer än ett år sedan föregående undersökning Patienten tidigare inte har varit på undersökning hos den ansvarige vårdgivaren I övriga fall hämtas uppgifter från den senaste undersökningen och eventuella daganteckningar därefter. Med undersökning avses fullständig undersökning av tandläkare eller tandhygienist. Se vidare bilaga 2 Utlåtande till Socialnämnd Avgränsning mellan avgiftsfri barn- och ungdomstandvård och vuxentandvård enligt tandvårdstaxa Regionen är enligt Tandvårdslagen skyldig att tillhandahålla regelbunden, fullständig och avgiftsfri barn- och ungdomstandvård till och med det år under vilket individen fyller 19 år. I normalfallet skall vården planeras så att den är avslutad under det år individen fyller 19 år. Ibland förekommer situationer där vårdbehovet uppstår och definieras under tiden då individen omfattas av den avgiftsfria barn- och ungdomstandvården, men behandlingen - av olika skäl - inte avslutas under det år då individen fyller 19 år. Styrande blir om vårdbehovet uppstår under tiden individen är berättigad till avgiftsfri barn- och ungdomstandvård eller inte. Vårdval Östergötland Regelbok för vårdval inom allmäntandvård för barn och ungdomar 12

129 Det finns fall där huvudregeln om att slutföra tandvården under det år individen fyller 19 år inte kan uppnås. De olika fallen och deras hantering redovisas nedan: 1. Individens tillväxt har inte nått sådan grad att till exempel implantatbehandling kan genomföras med gott resultat. Vid sen tillväxt kan tandvården prövas enligt regionens tandvårdsstöd (till exempel Grupp 1 "medfödda missbildningar" inom "Tandvård som ett led i sjukdomsbehandling ). I andra fall betalar individen enligt vuxentandvårdstaxa. 2. Tandvården fördröjs av resursbrist eller beroende på tandläkarens/klinikens prioriteringar. När tandvården fördröjs på grund av resursbrist eller av tandläkarens/klinikens prioriteringar gäller avgiftsfrihet för ungdomen. Tandläkaren/kliniken får stå för tandvårdskostnaden. 3. Individen är inte tillgänglig för tandvård, till exempel beroende på studier utomlands. När förseningen beror på individens medvetna val (till exempel studier utomlands) kan tandvården debiteras enligt vuxentandvårdstaxa. Detta kräver noggrann dokumentation i journalen, där det måste framgå att ungdomen informerats om detta men ändå gjort ett medvetet val. 4. Individen är inte tillgänglig för tandvård på grund av uteblivanden. Vid uteblivanden som fördröjer tandvården krävs noggrann dokumentation i journalen om vilka åtgärder som vidtagits för att erbjuda tandvård om ungdomen ska kunna debiteras enligt gällande vuxentandvårdstaxa. I andra fall ska behandlingen vara avgiftsfri Tandvård som inte är odontologiskt motiverad Tandvård som inte är odontologiskt motiverad ingår inte i den avgiftsfria barn- och ungdomstandvården. Såväl privattandvård som folktandvård kan i mån av resurstillgång erbjuda tandvård till barn och ungdomar även i de fall tandvården inte är odontologiskt motiverad. Tandvård som inte är odontologiskt motiverad skall betalas av barnet/ungdomen. Innan barnet är myndigt debiteras vårdnadshavare. Tandvården debiteras enligt gällande vuxentandvårdstaxa och omfattar följande moment: Blekning av tänder, hel käke Porslinsinlägg, mindre omfattning Skalfasader Tandsmycken Tandskydd (om detta inte är odontologiskt indicerat som traumaprofylax) Vårdval Östergötland Regelbok för vårdval inom allmäntandvård för barn och ungdomar 13

130 Om individen får specialisttandvård som inte omfattas av den avgiftsfria barn- och ungdomstandvården följer att sådan allmäntandvård, som är en direkt följd av specialisttandvården, inte heller omfattas av den avgiftsfria barn- och ungdomstandvården. Gränsdragningar Följande kan ingå i den avgiftsfria barn- och ungdomstandvården och i dessa fall görs en individuell bedömning: Keramisk krona istället för omfattande kompositrestaurering. Bondade keramiska ersättningar vid omfattande mineralisationsstörningar före 20 års ålder. Omprövningsgrupp inom ortodonti Barn och ungdomar har generellt möjlighet att vända sig till Tandvårdsenheten för en förnyad bedömning i de fall tandvården bedömer att efterfrågad ortodonti inte bör innefattas i den avgiftsfria barn- och ungdomstandvården. Prövning görs i en särskild omprövningsgrupp med företrädare från ortodontin, Tandvårdsenheten samt Folktandvårdens förtroendetandläkare Behov av specialisttandvård Vid tillstånd som kräver specialistbedömning och/eller behandling skall specialist konsulteras tidigt, för att kunna förebygga eller bryta ogynnsam utveckling. När specialisttandvård bedöms krävas skall remiss skickas till specialisttandvårdsklinik inom Region Östergötland. Region Östergötland ersätter idag i princip endast specialisttandvård utförd i regionens regi. Konsultationer och remisser för vård hos specialisttandvården inom Region Östergötland är avgiftsfri för patienter inom allmäntandvården för barn och ungdomar från såväl privattandvården som från Folktandvården. Vid behov av ortodontikonsultation visas privattandvårdens och Folktandvårdens patienter på specialistkliniken alternativt på ordinarie allmäntandvårdsklinik av vårdansvarig tandläkare. Vid ortodontikonsultation avgörs om eventuell ortodontibehandling ska genomföras av specialisttandläkare eller allmäntandläkare. Information om praktisk hantering och ersättning när ortodontibehandling utförs av allmäntandläkare ges av Folktandvårdens ortodontikliniker Trauma barn och ungdomar drabbas årligen av en tandskada i Sverige. Vid behandling av barn och ungdomar som drabbats av trauma mot mun eller tänder finns ett internetbaserat verktyg att tillgå på Vårdval Östergötland Regelbok för vårdval inom allmäntandvård för barn och ungdomar 14

131 Tobaksavvänjning för tandvårdens patienter Efter beslut i Hälso- och sjukvårdsnämnden finns möjlighet att bedriva tobaksavvänjning riktad till barn och ungdomar och få separat ersättning för uppdraget. Tobaksavvänjningen kan utföras av Folktandvården och privattandvården. Tandvården träffar bredare målgrupper än hälso- och sjukvården, väsentligen medicinskt friska patienter och detta gäller speciellt inom barn- och ungdomsgrupperna. Det har uppmärksammats att speciellt barn- och ungdomsgrupperna normalt har liten anknytning till hälso- och sjukvården men att de är regelbundna tandvårdsbesökare. Tandvårdens uppdrag med tobaksavvänjning skall utföras med hjälp av tandhygienister som genomgått speciell utbildning i metoden motiverande samtal eller motsvarande utbildning. De som önskar arbeta med tobaksavvänjning meddelar Tandvårdsenheten detta och uppvisar kopia på kursintyg från relevant utbildning. Uppdraget kan utföras med patienter i grupp eller individuellt. En samtalsomgång omfattar normalt 10 tillfällen och den totala tiden beräknas till 10 timmar. Inom barn- och ungdomstandvården är behandlingen avgiftsfri. Tandvårdsklinikerna får kompensation enligt Folktandvårdens gällande timtaxa för tandhygienist för den tid som åtgår. Presumtiva patienter skall informeras om möjligheten och att Tandvårdsenheten kommer att följa hur utfallet blir. Medicinska problem kan komma att uppstå när man slutar med tobaksbruk och det är angeläget att patienten har möjlighet till en fungerande läkarkontakt. Den behandlande tobaksavvänjaren gör en förhandsbedömning per patient, även vid gruppinformation, där följande framgår: Tobaksavvänjarens och klinikens namn Patientens namn och personnummer Summan av poäng i patientens ifyllda enkät enligt Fagerströms beroendeskala. Enkäten finns att hämta på nätet: Om det är enskild eller gruppmotivering som planeras samt hur lång tid som beräknas Totalkostnaden Regionen följer upp effekterna av tobaksavvänjningen. Uppföljningen sker tre månader, sex månader och ett år efter avslutad behandling. Vårdval Östergötland Regelbok för vårdval inom allmäntandvård för barn och ungdomar 15

132 Barn och ungdomar som riskerar att fara illa Barn kan fara illa såväl genom fysisk som psykisk misshandel. Ett särskilt begrepp är dental försummelse som innebär att barn undanhålls från regelbunden tandvård. Leverantören skall i sitt uppdrag ta sin utgångspunkt i barnets rättigheter i enlighet med Barnkonventionen. Leverantören skall framför annat beakta barnets bästa. I Socialtjänstlagen regleras vårdgivares skyldighet att anmäla till sociala myndigheter om det finns misstanke om att ett barn far illa (14 kap. 1 Socialtjänstlagen (2001:453)). I 3 Tandvårdslagen (2008:149) erinras om Socialtjänstlagens bestämmelse om skyldighet att anmäla till socialnämnden att ett barn kan behöva nämndens skydd. Det bör understrykas att redan misstanke är skäl för anmälan. Blankett för anmälan återfinns i bilaga 3. Leverantören skall säkerställa att det finns dokumenterade arbetssätt och rutiner för att hantera misstanke om att barn far illa Uteblivande Upprepade uteblivanden skall dokumenteras och vidtagna åtgärder (brev till individ och/eller vårdnadshavare) skall tydligt framgå av journalen Rutiner när barn eller ungdomar inte kommer till tandvården Dessa rutiner gäller revisionspatienter. Det är viktigt att de olika stegen följer varandra utan långa tider emellan. OBS! Hantering av 18- och 19-åringar skiljer sig då de är myndiga, kommunikation ska ske med berörd individ. Se Förslag på text till brev C. Patienter som uteblir från undersökning eller planerad behandling 1. Kallelse enligt rutiner. 2. Personlig kontakt vid uteblivande, ny tid bokas helst både via telefon och med bekräftande brev. 3. Om barnet inte kommer nu, ytterligare personlig kontakt. Fråga varför man inte kommit rädsla, sjukdom, funktionshinder? Kom överens om ny tid och skicka den även via post. 4. Om barnet inte kommer efter tredje kallelsen sänd brev A där information ges om anmälningsplikt. Se brev A. 5. Om ingen kontakt nås med barnet efter detta brev inom en månad sänd orosanmälan enligt Bilaga 3 till sociala myndigheter, tidigare brev B. Blanketten finns även på Regionens hemsida. 6. Ny recall antecknas inom rimlig tid. Viktigt att alla steg dokumenteras i journalen. Vårdval Östergötland Regelbok för vårdval inom allmäntandvård för barn och ungdomar 16

133 Förslag på text till brev A: NN har haft tid hos oss på tandvården flera gånger, men inte kommit. Vi har försökt få kontakt med dig som är vårdnadshavare vid flera tillfällen utan att lyckas. Alla barn och ungdomar i Sverige har rätt enligt lag till tandvård som en del i omsorg och utveckling under uppväxten. Vid misstanke om att barn inte får den vård de har rätt till, har vi som tandvårdspersonal skyldighet att ta kontakt med sociala myndigheter. Vi önskar därför att du som vårdnadshavare snarast tar kontakt med oss så vi får prata om tandvården för NN. Förslag på text till brev B: Brev B har utgått och har ersatts med Bilaga 3. Förslag på text till brev C: Du har haft tid hos oss på tandvården flera gånger, men inte kommit. Vi har försökt få kontakt med dig vid flera tillfällen utan att lyckas. Vi vill därför att du tar kontakt med oss så snart som möjligt så att vi kan prata om hur du kan få din tandvård. Du vet väl att tandvården är avgiftsfri till och med det år du fyller nitton. Sedan gäller vanlig tandvårdstaxa Rutiner när barn eller ungdomar inte kan nås I de fall barnet/ungdomen inte kan nås på angiven adress och/eller telefonnummer eller där adress helt saknas tas kontakt med Tandvårdsenheten för vidare utredning och omhändertagande Valet Information om möjligheten att välja folktandvård eller privattandvård ges till vårdnadshavare för blivande 3-åringar samt alla barn och ungdomar som flyttar till Östergötland. Tandvårdsenheten administrerar valet. Vårdnadshavare till 3-åringar får en gång per år (i januari) information om det fria valet. I brevet uppmanas vårdnadshavare att ta kontakt med valfri tandläkare. Nyinflyttade barn och ungdomar får efter att de flyttat in till länet information om möjligheten att välja tandläkare. I brevet som skickas (i januari, maj och september) uppmanas den nyinflyttade eller dennes vårdnadshavare att ta kontakt med valfri tandläkare. Vårdval Östergötland Regelbok för vårdval inom allmäntandvård för barn och ungdomar 17

134 Garanti För protetiska arbeten skall garanti gälla i 2 år. För implantat skall garanti gälla i 5 år. 1.5 Specifik samverkan En särskild samverkansgrupp finns för utveckling och uppföljning av tandvårdsfrågor ur beställarperspektiv. Gruppen leds av Tandvårdsenheten och i gruppen ingår representanter för Folktandvården (för närvarande Anna Carin Dahlgren, Åsa Drange, Mats Svensson) och för privattandvården (för närvarande Peter Franzén/Claes-Göran Allmér och Ali Moazzez). I denna grupp diskuteras såväl odontologiska som administrativa frågor kring bland annat barn- och ungdomstandvård. 1.6 Specifika krav på kvalitetsarbete Rapportering skall ske till för uppdraget relevanta kvalitetsregister. För närvarande Svenskt kvalitetsregister för karies och parodontit (SKaPa) och National Quality Register for Dental Implants (NQRDI), liksom i framtiden till eventuellt tillkommande kvalitetsregister. 1.7 Specifika krav på personal och kompetens Leverantörens personal som utför undersökningar och behandlingar inom allmäntandvård för barn och ungdomar skall inneha legitimation som tandläkare eller tandhygienist. Vårdval Östergötland Regelbok för vårdval inom allmäntandvård för barn och ungdomar 18

135 2. Tandvårdens generella villkor 2.1 Generellt uppdrag till samtliga Leverantörer Hälso- och sjukvårdsnämndens generella uppdrag till samtliga Leverantörer har sin utgångspunkt i medborgarperspektivet och uttrycker de grundläggande principer som ska prägla tandvården i Östergötland. Det generella uppdraget förutsätter att patienten får en tandvård av hög kvalitet i överensstämmelse med gällande lagar och förordningar om en säker och tillgänglig tandvård baserad på vetenskap och beprövad erfarenhet Patientfokuserad tandvård Patientens starka ställning i vården är utgångspunkt för att kunna ge en patientfokuserad tandvård. Patientfokuserad tandvård innebär ett samspel av för patienten flera värdeskapande delar såsom bemötande, delaktighet, information, kontinuitet och samverkan. Tandvården ska: vara av god kvalitet och lägga särskild vikt vid förebyggande åtgärder tillgodose patientens behov av trygghet i vården och behandlingen vara lätt tillgänglig ge barn och ungdomar pedagogisk och åldersanpassad information och ge dem möjlighet att vara delaktiga i vården utifrån sin ålder och mognad bygga på respekt för patientens självbestämmande och integritet främja goda kontakter mellan patienten och tandvårdspersonalen så långt som det är möjligt utformas och genomföras i samråd med patienten upplysa patienten om dennes tandhälsotillstånd och informera om de behandlingsmetoder som står till buds tillgodose de särskilda krav på helhetssyn på patientens och familjens behov och livssituation som vård av barn och ungdomar kräver. Tandvårdens inriktning och innehåll Tandvård ska ges på ett sätt så att det inte skapar rädsla eller obehag inför eller i tandvårdssituationen. Risk för oral sjukdom ska identifieras och förebyggande åtgärder ska sättas in. Förekomst av tandvärk och odontogena infektioner ska elimineras. Sjukdomsbehandling ska sättas in så att progression av redan etablerad oral sjukdom förhindras. God oral funktion och estetik ska eftersträvas för varje patient. Effekten av alla insatta åtgärder och behandlingar ska följas upp och utvärderas. Det generella uppdraget är den grundläggande plattform på vilken övriga uppdrag vilar. Vårdval Östergötland Regelbok för vårdval inom allmäntandvård för barn och ungdomar 19

136 Psykologiskt omhändertagande vid tandvårdsbehandling Hänsyn ska tas till individens mognad och utveckling. Det är också viktigt att en god relation och kontakt skapas med förälder/vårdnadshavare. Barn och ungdomar/vårdnadshavare som av språkskäl inte kan kommunicera med vårdteamet ska vid tandvårdsbesök ha tillgång till tolk. Även barn och ungdomar med kommunikativt funktionshinder ska vid behov ha tillgång till tolk. Det är barnens/ungdomarnas behov i den aktuella situationen som ska beaktas. Barn och ungdomar ska vid behov erhålla en individuellt utformad inskolning/tillvänjning. Vid behandling ska smärtfrihet eftersträvas. Ett gott psykologiskt omhändertagande som minimerar upplevelsen av obehag och/eller smärta ska säkerställas. Vid behov ska sedering kunna erbjudas. Barn- och ungdomstandvård ska utföras enligt bestämmelserna i Tandvårdslagen, Patientdatalagen och övriga lagtexter avseende patientskada, sekretess, strålskydd med flera samt Socialstyrelsens föreskrifter, allmänna råd och meddelandeblad. Dessutom ska vård och omhändertagande av barn och ungdomar leva upp till kraven i Barnkonventionen Tillgänglig och likvärdig tandvård Tillgänglighet är en kvalitetsfråga och en nyckelfaktor för tandvårdens legitimitet. God tillgänglighet innebär att besök och/eller behandling erbjuds och därtill minimerade väntetider där snabba insatser är odontologiskt motiverade. Med likvärdig tandvård avses samma möjlighet för alla barn och ungdomar att få erforderlig tandvård utifrån behovs- och solidaritetsprincipen, oavsett var i länet barnen eller ungdomarna söker och ovidkommande av vem som söker. Den geografiska närheten till tandvård kan variera beroende på var i länet barnet eller ungdomen befinner sig. Leverantören ska: Erbjuda fullständig och regelbunden allmäntandvård för barn och ungdomar med hög tillgänglighet på kliniken/praktiken. Om möjligt kunna ge patienten en tid direkt när behov av vidare undersökning/behandling finns. Vara flexibel inför patientens behov och önskemål om tid och plats för vård. Ge behovsstyrd vård och särskilt beakta resurssvaga patienters rätt till vård. Erbjuda tid för patienter med akuta besvär och akuta traumaskador så snart situationen kräver och det är praktiskt möjligt. Vid omfattande tandolycksfall, som inträffar när kliniken är stängd, vara ansluten till en jourkedja. Vårdval Östergötland Regelbok för vårdval inom allmäntandvård för barn och ungdomar 20

137 2.1.3 Hälsofrämjande förhållningssätt och sjukdomsförebyggande insatser Ett hälsofrämjande förhållningssätt innebär att stödja och stimulera människors förmåga att ta kontroll över sin egen hälsa och förbättra den. En sjukdomsförebyggande vård innebär att hälsosamma levnadsvanor integreras i de riktade insatser som tandvården ger för att förebygga och behandla sjukdom. Leverantören ska: verka för en god och jämlik hälsoutveckling hos befolkningen genom ett hälsofrämjande förhållningssätt integrera hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande insatser i vårdens processer för att förebygga sjukdom och att sjukdomstillstånd försämras utifrån en helhetssyn stärka det friska och utveckla individens egenkraft och förmåga till läkning bemöta patienten utifrån ett hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande förhållningssätt och stimulera till eget ansvar för sin hälsa genom att erbjuda råd och stöd till förändring 2.2 Lagar, andra författningar samt Region Östergötlands riktlinjer och policys Leverantören skall vara informerad om och följa gällande konventioner, lagar, och andra författningar samt riktlinjer och policys, som berör Leverantören vid utförandet av uppdraget. Regionen ansvarar för att kontinuerligt uppdatera och hålla tillgängligt riktlinjer och policys, som berör Leverantörens uppdrag. 2.3 Samverkan Leverantören skall samverka med annan samarbetspartner när patientens behov inte kan tillgodoses enbart av Leverantören. Samverkan kring barn och ungdomar skall ske utifrån ett strukturerat arbetssätt som säkrar barnets/ungdomens delaktighet, vårdövergångar samt arbetsfördelning. Leverantören skall säkerställa att det finns en upparbetad dokumenterad struktur för effektiv samverkan med samarbetspartners till exempel specialisttandvård, hälso- och sjukvård och socialtjänst. 2.4 Språk och tolk Personal med patientkontakt skall förstå och kunna göra sig förstådd på svenska. Leverantören skall tillhandahålla tolk till patient som inte förstår eller kan uttrycka sig på svenska språket eller har behov av teckenspråks-, dövblindtolk eller vuxendövtolk/skrivtolk, vilket innefattar rutiner för att använda texttelefon eller annan för ändamålet lämplig utrustning. Språktolkar skall rekvireras via Regionens upphandlade tolkförmedling när Regionen bär kostnaden. Teckenspråks-, dövblindtolk Vårdval Östergötland Regelbok för vårdval inom allmäntandvård för barn och ungdomar 21

138 och vuxendövtolk/skrivtolk skall rekvireras via Regionens tolkcentral. Se vidare bilaga 4 Tolkservicetjänster. 2.5 Patientnämnden Leverantören skall informera patienter om möjligheten att kontakta Patientnämnden. Leverantören skall snarast ge Patientnämnden den information som begärs samt medverka i och ta ansvar för både enskilda patientärenden och mer generellt för att utveckla vårdens patientfokus. 2.6 Lokaler och utrustning Leverantören skall ha för verksamheten säkra, ändamålsenliga och verksamhetsanpassade lokaler och utrustning. Lokaler och utrustning skall vara utformade så att vården av patienterna kan ske med full respekt för individens behov av integritet och ostördhet. Leverantören skall tillse att lokalerna är tillgängliga enligt Handisams nationella riktlinjer för tillgängliga lokaler. I de verksamheter där barn vistas skall miljön vara barnanpassad. 2.7 Sjukresor Leverantören skall ha kännedom om och följa Regionens regler för sjukresor samt informera patienten och vara behjälplig med att ordna sjukresa. Ersättningsreglerna för sjukresor följer sjukresereglementet. Patientkontoret, telefonnummer: , lämnar upplysningar. 2.8 Uppföljning Regionen kommer att genomföra regelbundna uppföljningar av Leverantörens åtagande. Uppföljning kommer att ske enligt uppföljningsplanen. Leverantören skall förse Regionen med uppföljningsunderlag i enlighet med uppföljningsplanen samt ansvara för att inrapporterade uppgifter är korrekta. Vid särskilda tillfällen kan också uppgifter utöver uppföljningsplanen begäras in och dessa uppgifter skall skyndsamt inrapporteras. Leverantören skall delta i alla uppföljningar, undersökningar och utvärderingar som Regionen genomför, även när IT-stöd saknas. För uppföljning av barn- och ungdomstandvården skall Leverantören vid behov, utan särskild ersättning, ställa underlag, inklusive journaler, till Regionens förfogande. I de fall epidemiologiska variabler inte registrerats utreds anledningen till saknad registrering. Om Regionen finner anledning till detta finns möjligheten att återkräva tidigare utbetald ersättning. Vårdval Östergötland Regelbok för vårdval inom allmäntandvård för barn och ungdomar 22

139 2.9 Revision Av Regionens huvudmannaskap följer en skyldighet för Regionen att fortlöpande inspektera Leverantörens verksamhet. Leverantören accepterar att Regionen, på Regionen bekostnad och på ordinarie arbetstid, företar medicinsk revision av Leverantörens verksamhet samt revision av Leverantörens kvalitetssäkringssystem. Regionen äger även rätt att på ovanstående villkor genomföra ekonomisk revision av Leverantören före dag för driftsstart. Leverantören skall utan ersättning biträda Regionen och av Regionen utvald expertis vid revision beträffande framtagande av de uppgifter, information och handlingar med mera som begärs. Regionens revisorer har till uppdrag att granska all verksamhet som bedrivs inom nämndernas verksamhetsområde. Regionens revisorers roll vid avtal med leverantörer är att granska hur aktuell nämnd sköter sitt uppdrag att följa upp och utvärdera avtalsförhållandet. För att göra denna granskning har Regionens revisorer och dess sakkunniga biträden rätt att hos Leverantören ta del av uppgifter, ställa frågor etc. kopplat till verksamheten under avtalet. Leverantören skall, utan ersättning, aktivt medverka vid och underlätta revisionens arbete så att revisionen får tillträde och insyn i sådan utsträckning att de kan genomföra sitt uppdrag Informationsmöten och samråd Leverantören skall vara representerad på informationsmöten som Regionens ledning, eller annan på dess uppdrag, kallar till. Regionen och Leverantören skall ha ett ömsesidigt informations- och samrådsansvar beträffande verksamhetsförändringar som påverkar tillgänglighet och annan service gentemot allmänhet och patienter eller samarbetet mellan Regionen och Leverantören. Detta gäller också förändringar som vidtas i Leverantörens organisation Läkemedel Leverantören skall ha god kunskap om och följa Regionens rekommendationer, bland annat utgivna av Regionens lagstadgade läkemedelskommitté, kring läkemedelshantering respektive receptförskrivning av läkemedel och förbrukningsartiklar inom läkemedelsförmånen. Avvikelser från givna rekommendationer och anvisningar skall vid begäran från Regionen kunna förklaras och motiveras utifrån medicinska skäl. Leverantören skall följa överenskommelser kring rutiner/hantering som Regionen gör med läkemedelsleverantör. Leverantören skall följa överenskommelse om samverkansformer mellan läkemedelsföretag och medarbetare i den offentliga vården. Leverantören skall använda arbetsplatskod, utformad i enlighet med Regionens struktur, samt förskrivarkod vid förskrivning av läkemedel och vid förskrivning av hjälpmedel på recept/hjälpmedelskort. Leverantören skall acceptera att data rörande Leverantörens inköp görs fullt ut tillgängliga i Regionens statistiksystem samt att Regionen på detaljerad nivå kan följa upp volymer och kostnader. Vårdval Östergötland Regelbok för vårdval inom allmäntandvård för barn och ungdomar 23

140 2.12 Hjälpmedel och visst förbrukningsmaterial Leverantör som förskriver hjälpmedel eller visst förbrukningsmaterial skall följa Regionens olika riktlinjer för förskrivning och utgå från Regionens sortiment Personal och ledning Leverantören skall utföra uppdraget i enlighet med god yrkessed och vara ekonomiskt oberoende av leverantörer och andra som kan påverka Leverantörens objektivitet. Leverantören eller dennes personal äger inte rätt att utnyttja genom uppdraget erhållen information och dylikt på ett sådant sätt att skada direkt eller indirekt uppkommer för Regionen eller patienter. Leverantören skall vid genomförandet av uppdrag använda personal med för uppdraget tillräcklig och adekvat kompetens. Detta innebär att särskild vikt fästs vid av Socialstyrelsen fastställda krav avseende legitimationsyrken. Leverantören tillser att personalen ges den kompetensutveckling som erfordras för att upprätthålla och vidareutveckla kompetensen inom yrket. Leverantören skall kräva samma utfästelse av den som Leverantören kan komma att anlita som underleverantör. Leverantören skall skriftligen meddela Regionen om byte av verksamhetschef. Leverantören skall tillse att även övrig personal och underleverantörer har samma tystnadsplikt som tandvårdspersonal. Leverantören har fullt arbetsgivaransvar för sig och sin personal Kollektivavtal Leverantören är skyldig att vidta åtgärder så att inte lag eller gällande svenska kollektivavtal för verksamheten åsidosätts. Om Leverantören inte tecknat svenskt kollektivavtal skall ändå motsvarande villkor gälla för Leverantörens anställda. Detsamma gäller för eventuella underleverantörer som Leverantören anlitat för att fullgöra uppdraget. På begäran från Regionen inlämnas erforderliga uppgifter och handlingar så att skyldigheterna enligt ovan kan kontrolleras Meddelarfrihet och allmänhetens insyn Meddelarfrihet för anställda hos Regionen regleras i svensk lag. Anställda hos Leverantören, inklusive underleverantörer, skall omfattas av en liknande meddelarfrihet. Leverantören förbinder sig därför att, med undantag för vad som nedan anges, inte ingripa mot eller efterforska den som lämnat meddelande till författare, utgivare eller motsvarande för offentliggörande i tryckt skrift eller radioprogram eller andra upptagningar. Förbindelsen gäller inte sådana meddelanden som avser företagshemlighet som skyddas av lagen om skydd för företagshemligheter eller omfattas av tystnadsplikt för Leverantörens anställda utanför det område som uppdraget omfattar och inte heller i Vårdval Östergötland Regelbok för vårdval inom allmäntandvård för barn och ungdomar 24

141 vidare mån än vad som omfattas av meddelarfrihet för offentligt anställda enligt 13 kap. offentlighets- och sekretesslagen. Enligt kommunallagen 3:19a ska Regionen, genom tecknat avtal med Leverantören, tillgodose allmänhetens önskemål och behov av insyn i hur uppdraget utförs. Leverantören skall vid anmodan från Regionen, snarast delge Regionen de uppgifter som efterfrågas Miljö Leverantören skall driva de verksamheter som utförs på uppdrag av Regionen på ett miljömässigt hållbart sätt. Vårdval Östergötland Regelbok för vårdval inom allmäntandvård för barn och ungdomar 25

142 3. Uppföljning Regionen gör uppföljning av Leverantörens verksamhet i syfte att säkerställa att auktorisationskraven efterlevs. Uppföljningen består av löpande uppföljning och händelseorsakad uppföljning. 3.1 Löpande uppföljning Den löpande uppföljningen baseras på inrapporterade epidemiologiska uppgifter. Tandvårdens resultat sammanställs årligen i två tandhälsorapporter, Uppföljning av tandhälsan hos barn och ungdomar i Östergötland respektive Tandhälsan hos barn och ungdomar i Östergötlands kommuner. 3.2 Händelseorsakad uppföljning Händelseorsakad uppföljning initieras utifrån frågeställningar som uppmärksammas i den löpande uppföljningen eller avvikelser som på annat sätt kommer till Beställarens kännedom. Om frågeställningar uppmärksammas görs en fördjupad uppföljning samt en risk- och väsentlighetsanalys. Vad som utgör en brist av avtalat utförande avgörs av Beställaren och kan exempelvis bestå i: Att Leverantören inte utför verksamheten i avtalad omfattning Att Leverantören inte uppfyller kraven på bemanning och kompetens Att Leverantören inte följer tillämpliga lagar och föreskrifter Att Leverantören saknar nödvändiga lokaler och utrustning för avtalets utförande. Utifrån analysens resultat bedöms behov av åtgärder och/eller konsekvenser av den aktuella situationen. Dessa kan vara: 1) Inga åtgärder eller konsekvenser bedöms aktuella. 2) Leverantören anmodas att inkomma med en handlingsplan för rättelse. Beroende på den uppkomna situationens allvarlighetsgrad och leverantörens åtgärder enligt handlingsplan för att uppnå ställda avtalade kvalitetskrav eller avhjälpa brister, beslutar Beställaren om fortsatt hantering. 3) Förtida upphörande av avtal enligt punkt Reglering av situation enligt ovan påverkar inte Beställarens möjligheter att säga upp avtalet till förtida upphörande enligt punkt Vårdval Östergötland Regelbok för vårdval inom allmäntandvård för barn och ungdomar 26

143 4. Ersättning Leverantörens ersättning för uppdraget framgår av nedanstående ersättningsmodell. Ersättningsmodellen ses över varje år. 4.1 Ersättning för tandvårdstjänsten För uppdraget erhåller Leverantören en årlig individuell behandlingsersättning för tillhandahållen allmäntandvård för barn och ungdomar. Den individuella behandlingsersättningen inom allmäntandvården för barn och ungdomar är fastställd till kronor per barn och år. Beloppet är angivet i 2016 års prisnivå. Ersättningen utbetalas månatligen med en tolftedel av årsersättningen och sker månadsvis i efterskott. Ersättningen baseras på antal listade barn och ungdomar vid månadens ingång. Därtill finns särskilda ersättningar för delar av uppdraget. I de fall ingen särskild ersättning anges för del av uppdrag, ska uppdraget utföras inom ramen för den individuella behandlingsersättningen. Patientavgifter Den fullständiga allmäntandvården och den erforderliga specialisttandvården är för alla barn och ungdomar som är folkbokförda i länet avgiftsfri. Leverantören kan debitera barn och ungdomar med 100 kronor för uteblivande. Innan barnet är myndigt ska vårdnadshavare debiteras för uteblivande. Krav får inte skickas vidare till inkasso. Ingen särskild ersättning utgår från Regionen för uteblivna besök. För asylsökande eller gömda personer som fyllt 18 år gäller att de har rätt till akut tandvård samt tandvård som inte kan anstå. Behandlingsansvaret ersätts efter fakturering till Regionen. Då språktolk används vid vård av asylsökande ska denna tjänst primärt betalas av Leverantören som sedan i särskild ordning har rätt att fakturera Regionen med fast belopp för varje tolktillfälle. Tillägg får inte göras för egna administrativa kostnader för tolk. Avgift för uteblivande av asylsökande barn och ungdomar får inte tas ut. Barn/ungdomar från andra länder är berättigade till akuttandvård och i vissa fall planerad tandvård. Faktura tillsammans med EU-kort, pass eller intyg skickas till Tandvårdsenheten, Region Östergötland, Linköping. (Se bilaga 1) Vårdval Östergötland Regelbok för vårdval inom allmäntandvård för barn och ungdomar 27

144 Tolk Regionen ersätter Leverantören för kostnader för teckentolk samt språktolk. Se vidare kapitel 2.4 Språk och tolk samt bilaga 3 Tolkservicetjänster. 4.2 Fakturering Fast ersättning utbetalas med en tolftedel per månad i efterskott i enlighet med avtalet mellan Leverantör och Regionen (kap 9 i denna regelbok). Ersättning som inte ingår i den fasta ersättningen ersätts efter utförd prestation och månadsvis efter fakturering enligt avtalet. Vårdval Östergötland Regelbok för vårdval inom allmäntandvård för barn och ungdomar 28

145 5. IT 5.1 Generella krav Vårdinformation, avseende enskild patient, ska vara kvalitetssäkrad och lättillgänglig när den behövs. Logguppföljning Samtliga vårdgivare ska stickprovsmässigt följa upp loggar för att säkerställa att ingen obehörigen varit inne i journalsystemet. Leverantören skall delta och bidra till att utreda om Leverantörens egen personal utnyttjat patientjournalen utöver vad som överensstämmer med personalens uppdrag samt vidta nödvändiga åtgärder. 5.2 Obligatoriska krav gällande användande av tjänster och system Munter Munter är Regionens portal för tandvården i Östergötland. Leverantören skall rapportera epidemiologiska variabler via Munter. Leverantören får tillgång till Munter på liknande villkor som regionens enheter och har tillgång till felanmälan gällande tillgänglighet till Munter via regionens helpdesk (IT-akuten). Central konfiguration, avtal och produkter/tjänster avseende Munter måste utföras av regionens personal (systemförvaltare). För uppkoppling till Munter krävs en säker inloggning, vilket innebär att Leverantören måste inneha personligt certifikat. Detta på grund av införandet av stark autentisering enligt gällande lagkrav för åtkomst till vårdapplikationer och vårddokumentation. Kostnader för personligt certifikat kommer att belasta Leverantören. Om Leverantören avser att, för del av sin verksamhet, utnyttja annan leverantör för att fullfölja sitt åtagande, ska regionen meddelas om detta för ställningstagande. En överenskommelse skall finnas om hur dokumentationsplikten ska utföras. Receptöverföring Leverantören ska, när så är möjligt, använda elektronisk receptöverföring till apoteket. I övrigt tillhandahåller Regionen receptblanketter, med elektroniskt läsbar information (streckkod) som anger arbetsplatskod, förskrivarkod, till självkostnadspris. Vårdval Östergötland Regelbok för vårdval inom allmäntandvård för barn och ungdomar 29

146 5.3 Planerad utveckling Under den tid avtal till följd av denna regelbok gäller, kommer utveckling av Regionens IT-stöd att ske. Regionen förbinder sig att ge Leverantören insyn i och till viss del möjlighet att påverka pågående och planerad utveckling. Leverantören skall införa och använda de tjänster som utvecklas och tillkommer i Munter under avtalsperioden efter anmodan från Regionen. 5.4 Regler för användning av Regionens olika IT-stöd Regionen har genom avtal med olika IT-leverantörer rätt att upplåta system för externa vårdgivare som har vårdavtal med Regionen. Rätten gäller endast för den verksamhet som bedrivs på Regionens uppdrag. Regionens ansvar Regionens ansvarar för att ge Leverantören tillgång till systemen, med undantag för planerade och oplanerade avbrott, samt den utbildning som krävs på samma villkor som för Regionens egna enheter. Regionen ansvarar för att inneha giltiga licenser för användandet av systemen enligt denna regelbok. Skadeståndsansvar Leverantören ska hålla Regionen skadelöst för det fall anspråk riktas mot Regionen, på grund av felaktigt användande av system, om anspråket har sin grund i Leverantörens nyttjande av systemet i strid mot denna regelbok eller Regionens riktlinjer. Regionen ska hålla Leverantören skadelös för det fall anspråk riktar sig mot Leverantören på grund av felaktigt användande av system, under förutsättning att Leverantören har använt systemet enligt detta avtal samt Regionens riktlinjer. 5.5 Kostnader för Leverantören Kostnader för personligt certifikat samt eventuell hård- och mjukvara kan komma att belasta Leverantören. Vårdval Östergötland Regelbok för vårdval inom allmäntandvård för barn och ungdomar 30

147 6. Allmänna villkor 6.1 Tillstånd Leverantören skall ha de tillstånd och bemyndiganden samt uppfylla sådan anmälningsskyldighet som vid var tid är gällande för utförande av uppdraget. För det fall myndighet skulle återkalla tillstånd, bemyndigande eller F-skattsedel skall Leverantören omedelbart meddela Regionen detta. 6.2 Drift av annan verksamhet Leverantören har rätt att utöva annan verksamhet och vård så länge detta inte påverkar ett avtalsenligt utförande av uppdraget gentemot Regionen. Verksamheten får inte vara av sådan karaktär att den kan minska förtroendet eller anseendet för uppdraget. Eventuell annan verksamhet som Leverantören bedriver skall, om Regionen så begär, hållas åtskild från den verksamhet som regleras i detta avtal. Leverantören ansvarar för att detta är tydligt för patienterna. Det skall dessutom vara tydligt för patienten vem som finansierar vården. Leverantören skall på begäran informera Regionen om sin verksamhet utanför detta avtal. 6.3 Underleverantörer Leverantören skall byta ut underleverantör av tjänst som ingår som en del i den avtalade verksamheten, med vilket avses tjänst som är knuten till vården, vid indikation på kvalitetsbrister i uppdragets utförande avseende aktuell underleverantör. Leverantören skall ansvara gentemot Regionen för eventuell underleverantör och dess personal så som för egen personal. Leverantören ska, på Regionens begäran, lämna information om vilka underleverantörer som anlitas. 6.4 Ansvar för skada och försäkringar Leverantören svarar för den skada som Leverantören genom fel eller försummelse vid uppdragets utförande vållar Regionen. Som skada definieras även avsaknad av F-skattesedel eller skattemyndighets bedömning att sådan inte är giltig. Uppkommer skada för Regionen direkt eller indirekt, på grund av brister i Leverantörens handhavande av sekretesskyddade uppgifter och skadestånd måste utges, äger Regionen rätt att avkräva Leverantören motsvarande ersättning. Bedöms den inträffade skadan som grov ska detta utgöra grund för Regionen att häva avtalet. Motsvarande ersättningsrätt gäller om Regionen på sätt som ovan åsamkar Leverantören skada. Vårdval Östergötland Regelbok för vårdval inom allmäntandvård för barn och ungdomar 31

148 Leverantören skall inneha och vidmakthålla, under hela avtalsperioden och sex månader därefter, en betryggande ansvarsförsäkring som täcker de skador som kan drabba Regionen, patienter eller tredje man på grund av fel eller försummelse hänförlig till Leverantören, dess personal eller av Leverantören anlitad underleverantör. Leverantörens ansvar är inte begränsat till de belopp som omfattas av de försäkringar som Leverantören tecknat. Försäkringsbrev skall vid anmodan kunna uppvisas för Regionen. Leverantör som åtar sig barn- och ungdomstandvård skall teckna och vidmakthålla patientförsäkring, i den omfattning patientskadelagen (1996:799) föreskriver, för patienter vilka erhåller vård eller behandling i enlighet med detta avtal. Leverantören skall svara i förhållande till Regionen för skadestånd som Regionen, på grund av vållande hos Leverantören eller personal som denne svarar för, kan komma att förpliktas utge till tredje man. 6.5 Information Leverantören skall ansvara för att informera om sin verksamhet till invånare, patienter, samverkansparter och andra intressenter. Leverantören skall också ansvara för att de egna uppgifterna som lämnas som underlag för Regionens informationsmaterial och till Regionens webbplatser är korrekta och aktuella. Regionen äger rätt att i sin information kring verksamheten ange att avtal har slutits med Leverantören. 6.6 Leverantörens rätt att företräda Regionen Leverantören skall utföra tjänster enligt detta avtal som en självständig aktör och äger inte rätt att företräda Regionen utöver vad som framgår av avtalet. 6.7 Sekretess Leverantören skall se till att all berörd personal samt eventuella underleverantörer omfattas av sekretesskrav motsvarande de som ställs i Lagen om yrkesverksamhet på hälso- och sjukvårdens område (LYHS) och Offentlighets- och sekretesslagen. Leverantören ansvarar för att all icke sjukvårdspersonal omfattas av sekretess. Detta gäller även underleverantörer och deras personal. 6.8 Personuppgiftsansvar enligt PUL (Personuppgiftslagen) I egenskap av personuppgiftsansvarig har Regionstyrelsen för behandling av personuppgifter utsett Regionens informationssäkerhetschef till sitt personuppgiftsombud. Leverantören är personuppgiftsansvarig för sin behandling av personuppgifter. Leverantören skall utse eget personuppgiftsombud. Vårdval Östergötland Regelbok för vårdval inom allmäntandvård för barn och ungdomar 32

149 6.9 Utveckling och behov av förändringar i uppdraget omförhandling Regionen har rätt att ändra villkoren i denna regelbok samt de riktlinjer, policys och ersättningssystem som ska tillämpas enligt denna regelbok. Så snart Regionen har fattat beslut om ändring av villkoren i denna regelbok ska information om ändringen och de nya villkoren hållas tillgängliga för Leverantören. Om Leverantören inte vill bli bunden av de ändrade villkoren, ska Leverantören inom 60 dagar från den tidpunkt ändringsmeddelandet är avsänt, skriftligen meddela Regionen att de ändrade villkoren inte accepteras. Om sådant meddelande inte mottagits av Regionen inom den angivna tidsfristen blir Leverantören bunden av de ändrade villkoren från och med den dag Regionen angivit i ändringsmeddelandet, dock tidigast 60 dagar efter det att ändringsmeddelandet är avsänt. Ovanstående regler om utskick av ändringsmeddelande gäller ej ändring av ersättningssystem som enbart avser uppräkning av ersättning. Om Leverantören meddelar Regionen att den inte accepterar de ändrade villkoren och Regionen vidhåller ändringen i förhållande till Leverantören, upphör Avtalet att gälla tolv månader efter utgången av 60-dagarsfristen. Under den återstående kontraktstiden gäller Avtalet i sin lydelse före ändringarna. I de fall det under avtalstiden uppkommer statlig styrning i form av statliga uppdrag eller bidrag skall Leverantören delta i dessa enligt de krav som staten ställer. Uppdragen kan komma att anpassas lokalt inom Regionen. Om förutsättningarna för detta avtal väsentligt ändras, exempelvis genom myndighetsbeslut eller liknande händelse som parterna inte kunnat råda över eller förutse vid avtalets ingående, äger endera parten rätt att säga upp avtalet. Vid uppsägning i detta fall gäller en uppsägningstid om sex månader. Landstinget ska vid uppsägning ersätta Leverantören för nedlagt arbete, dock inte för utebliven vinst eller dylikt. Vid uppsägning enligt denna klausul utgår inget skadestånd. Leverantören förbinder sig att föreslå sådana ändringar i uppdraget, som Leverantören bedömer förbättrar uppdragsresultatet för Regionen; kostnadsmässigt eller i annat avseende Ogiltig bestämmelse i avtalet Om någon bestämmelse i avtalet skulle vara ogiltig innebär det inte att avtalet i sin helhet ska anses ogiltigt. Om sådan ogiltighet väsentligt påverkar någon av parternas utbyte av avtalet ska skälig jämkning ske. Vårdval Östergötland Regelbok för vårdval inom allmäntandvård för barn och ungdomar 33

150 Parts underlåtenhet att vid ett eller flera tillfällen göra gällande rättighet enligt detta avtal eller påtala visst förhållande hänförligt till detta avtal innebär inte att part avstått från rätten att vid senare tillfälle göra gällande eller påtala rättighet eller förhållande av ifrågavarande slag, såvida inte uttryckligt avstående skett i av part undertecknad handling Överlåtelse av avtal Leverantören äger ej rätt att överlåta någon del av avtalet med Regionen utan dennes skriftliga godkännande. Väsentliga förändringar avseende ägarförhållandena hos Leverantören eller hos Leverantörens eventuella moderbolag, skall utan dröjsmål skriftligen anmälas till Regionen. På begäran av Regionen skall Leverantören lämna ytterligare information om de nya ägarförhållandena och om Leverantörens möjligheter att uppfylla avtalet. Innan överlåtelse av avtal kan ske ska ny ägare ha ansökt om och blivit beviljad auktorisation enligt denna regelbok Förtida upphörande Om någon av parterna bryter mot väsentlig del i avtalet äger andra parten rätt att säga upp ingånget avtal till omedelbart upphörande. Om någon av parterna bryter mot del i avtalet och underlåter att vidta rättelse utan dröjsmål och senast inom 30 kalenderdagar från erhållande av skriftlig anmodan därom (innefattande redogörelse för avtalsbrottet), äger andra parten rätt att säga upp ingånget avtal till omedelbart upphörande. Vid uppsåt eller grov vårdslöshet från Leverantörens sida har Regionen rätt att säga upp avtalet till omedelbart upphörande. Brott mot för verksamheten gällande lagar och förordningar anses alltid som grov vårdslöshet. Vidare har Regionen rätt att frånträda avtalet omedelbart om: Leverantören inom tre månader efter avtalstecknandet inte etablerat en verksamhet för att kunna fullgöra avtalat åtagande. Leverantören blivit försatt i konkurs, inlett ackordsförhandlingar, inställt sina betalningar eller fara för obestånd föreligger eller om företrädare för Leverantören är underkastad näringsförbud. Leverantören eller någon i dess ledning, enligt den tillsynsmyndighet som granskar Leverantören, har gjort sig skyldig till allvarligt fel i yrkesutövningen eller har dömts för brott avseende yrkesutövning. Som allvarligt fel i yrkesutövning räknas i normalfallet inte enstaka varning utfärdade av Socialstyrelsen. Leverantören agerar på sådant sätt att det allvarligt rubbar förtroendet för Leverantören och därigenom Region Östergötland och inte vidtar rättelse senast 30 dagar efter skriftligt påpekande från Regionen. Vårdval Östergötland Regelbok för vårdval inom allmäntandvård för barn och ungdomar 34

151 Leverantören vid upprepade tillfällen inte fullgjort sina åligganden avseende socialförsäkringsavgifter eller skatter och inte vidtagit rättelse inom 30 dagar från skriftligt påpekande. ägarförhållandena hos Leverantören eller hos dess moderbolag väsentligen förändrats och detta inte skriftligen har godkänts av Regionen enligt villkor om överlåtelse av avtal. Skatteverket varaktigt eller vid upprepade tillfällen återkallar Leverantörens F-skattsedel. det framkommer att Leverantören lämnat oriktiga uppgifter i ansökan om auktorisation eller på annat sätt i samband med ansökan och dessa uppgifter har varit av icke oväsentlig betydelse vid bedömningen av tilldelningen av avtalet. Uppsägning ska alltid ske skriftligen och utan oskäligt uppehåll efter det att den omständighet som åberopas som uppsägningsgrund blivit känd för den uppsägande parten. Om avtalet upphör enligt denna punkt utgår endast ersättning för utfört arbete. Leverantören är således inte berättigad till någon ersättning för förlust som åsamkas Leverantören. Säger Regionen upp avtalet har Regionen även rätt till skadestånd för uppkomna merkostnader. Förtida upphörande kan ske om politiska beslut tas, som innebär väsentliga förändringar för den ömsesidiga överenskommelsen mellan Regionen och Leverantören. Diskussion mellan parterna ska inledas snarast och eventuell uppsägning av avtalet ska ske inom tolv månader från det att diskussion påbörjats. Vid upphörande av avtal på Leverantörens begäran skall uppsägning lämnas skriftligt till Regionen senast tolv månader innan verksamheten upphör Force Majeure Om fullgörandet av någon av parternas åtagande enligt avtalet förhindras av omständigheter som ej var förutsebara vid avtalets ingående, och som parterna ej kunnat råda över, ska detta utgöra befrielsegrund, som medför tidsförskjutning och befrielse från vite och andra påföljder. Som befrielsegrund räknas arbetskonflikt, åsknedslag, eldsvåda, krig, mobilisering eller militärinkallelse av större omfattning, rekvisition, beslag, valutarestriktioner, myndighetsbestämmelser, uppror och upplopp, inskränkningar i fråga om drivkraft, varor och energi eller liknande omständighet av samma exceptionella karaktär, samt fel eller förseningar i leveranser från underleverantörer på grund av omständigheter som här angivits. Om uppdragets fullgörande till väsentlig del förhindras för längre tid än 60 dagar på grund av viss ovan angiven omständighet äger vardera parten, utan ersättningsskyldighet, skriftligen säga upp avtalet till omedelbart upphörande. Vårdval Östergötland Regelbok för vårdval inom allmäntandvård för barn och ungdomar 35

152 Part ska vidta skäliga ansträngningar för att mildra omfattningen och effekterna av befrielsegrund och återuppta fullgörandet av de förpliktelser som hindrats så snart det praktiskt kan ske. Det åligger part, som önskar åberopa force majeure att utan uppskov skriftligen underrätta den andra parten om uppkomst eller anteciperad uppkomst därav. Den part som hävdat force majeure ska hålla motparten kontinuerligt underrättad om när omständigheten kan tänkas upphöra. Förbehållet om arbetskonflikt ska inte anses befrielsegrundande om Leverantören själv vidtar sådan konfliktåtgärd eller annars blir föremål för arbetskonflikt, om detta är en följd av Leverantörens brott mot vad som stadgas om kollektivavtal ovan och Leverantören skäligen kunnat undvika detta Tvist Eventuell tvist mellan parterna om uppdragets omfattning, avtalets tillämpning eller annat som är hänförligt till uppdraget ska i första hand lösas genom förhandling. Tvist som parterna inte kan lösa på egen hand ska avgöras i svensk domstol med tillämpning av svensk lag. Linköpings Tingsrätt ska vara första instans och alla förhandlingar skall ske på svenska. Även om tvist föreligger mellan parterna skall Leverantören fullgöra sina avtalsenliga åtaganden till dess Regionen annat angivit eller domstol annat meddelat Avtalets upphörande I god tid innan detta avtal upphör att gälla är det Regionens ansvar att förbereda om och hur verksamheten ska drivas vidare. Inför ett sådant beslut och i förberedelserna i genomförandet av detta beslut skall Leverantören lämna de uppgifter till Regionen som Regionen begär vid de tidpunkter Regionen anger. Om kostnaderna att ta fram de efterfrågade uppgifterna är väsentliga har Leverantören rätt till ersättning från Regionen. Leverantören är inte skyldig att lämna ut uppgifter som kan vara till men för Leverantören. Leverantören skall i händelse av att verksamheten övergår till annan leverantör medverka till att övergången sker med minsta möjliga olägenhet för invånare och patienter, för Regionen och för berörd personal. Leverantören skall samverka med Regionen och den nya leverantören enligt Regionens anvisningar. Vid verksamhetsövergång skall Leverantören till ny utförare eller till Regionen överlämna alla handlingar som berör verksamheten och som omfattas av detta avtal och som inte enligt lag ska förvaras hos någon annan. Regionen och Leverantören skall vid avtalets upphörande samråda kring hantering av patientjournaler, patientlistor, lokaler, utrustning och personal för att övergången till annan vårdgivare skall kunna ske utan avbrott eller brister i verksamheten. Vårdval Östergötland Regelbok för vårdval inom allmäntandvård för barn och ungdomar 36

153 För utförda tjänster enligt detta avtal gäller avtalets bestämmelser i tillämpliga delar även efter att avtalet upphört att gälla. Vad som sägs i denna paragraf gäller oavsett anledningen till avtalets upphörande. Vårdval Östergötland Regelbok för vårdval inom allmäntandvård för barn och ungdomar 37

154 7. Listningsregler 7.1 Allmänt om listning Alla barn och ungdomar mellan 3-19 år som är folkbokförda i Östergötlands län har rätt att lista sig hos valfri tandläkare/klinik. Det finns inget tak för listning. I början av januari erhåller tandläkaren/kliniken en lista över de barn och ungdomar som finns listade hos tandläkaren/kliniken. Listan innehåller uppgift om vilka barn och ungdomar tandläkaren/kliniken har vårdansvar för samt för vilka individer epidemiologiska variabler ska redovisas under året. Tandläkaren/kliniken får månadsvis en tilläggslista, som innehåller förändringar av antalet listade barn och ungdomar, för utbetalning. 7.2 Aktiv listning Barnen och ungdomarna har möjlighet att byta tandläkare/klinik så ofta som de önskar. Den tandläkare/klinik som tar emot ett barn/ungdom meddelar till Regionen, efter undersökning att tandläkaren/kliniken numera är ansvarig tandläkare, via en blankett. Blanketten, som vårdnadshavare eller myndig ungdom undertecknat, insändes till Regionen. Ersättning utbetalas månaden efter att anmälan till Regionen skett (anmälan ska ha inkommit till Regionen före den siste i månaden). Ersättningen för innevarande månad utbetalas till avträdande tandläkare/klinik. Den tidigare tandläkaren/kliniken behåller vårdansvaret till dess att barnet/ungdomen avregistrerats och av Regionen överförts till den nya tandläkaren/kliniken. 7.3 Passiv listning Om inget val görs listas barnet på en folktandvårdsklinik i närområdet. Detta för att säkerställa att barnet erhåller regelbunden och avgiftsfri barn- och ungdomstandvård. Aktuell folktandvårdsklinik informeras av Regionen om att en passiv listning skett. Passiv listning kan endast förekomma för 3-åringar och för nyinflyttade till Östergötland. 7.4 Avstå listning Endast individer med skyddad identitet kan avstå från listning. Vårdval Östergötland Regelbok för vårdval inom allmäntandvård för barn och ungdomar 38

155 7.5 3-åringar Vårdnadshavare till 3-åringar får vårdvalsinformation hemskickad och uppmanas att välja tandläkare/klinik. Den tandläkare/klinik som tar emot ett barn meddelar till Regionen, efter undersökning att tandläkaren/kliniken numera är ansvarig tandläkare, via en blankett. Blanketten, som vårdnadshavare undertecknat, insändes till Regionen. Ersättning utbetalas månaden efter att anmälan till Regionen skett (anmälan ska ha inkommit till Regionen före den siste i månaden). Retroaktiv ersättning utbetalas samtidigt för de månader som gått sedan årets början om inte barnet tidigare varit listad hos någon annan tandläkare/klinik. 7.6 Vid inflyttning till Östergötland Barn och ungdomar som flyttar till Östergötland får fullständig vårdvalsinformation hemskickad och uppmanas att välja tandläkare/klinik. Den tandläkare/klinik som tar emot nyinflyttade barn och ungdomar meddelar till Regionen, efter undersökning att tandläkaren/kliniken numera är ansvarig tandläkare, via en blankett. Blanketten, som vårdnadshavare/myndig ungdom undertecknat, insändes till Regionen. Ersättning utbetalas månaden efter att anmälan till Regionen skett (anmälan ska ha inkommit till Regionen före den siste i månaden). 7.7 Vid utflyttning från Östergötland För barn och ungdomar som flyttar från Östergötland upphör Regionens vårdansvar när barnet/ungdomen folkbokför sig i annat län. Ersättning från Regionen upphör samma månad som avflyttning sker från länet. 7.8 Tillfälligt listningstak Regionen kan efter överenskommelse medge Leverantören ett tillfälligt listningstak av exempelvis medicinska kvalitetsskäl under en begränsad tid. Önskar en Leverantör införa sådan begränsning för listning ska ansökan inges till Regionen. Regionen kommer att ha en restriktiv hållning till tillfälligt listningstak. Om Regionen godkänt ett tillfälligt listningstak för tandläkaren/kliniken måste dock undantag göras för följande kategorier av barn och ungdomar: Familjemedlemmar folkbokförda på samma adress kan listas hos samma tandläkare/klinik som någon av familjemedlemmarna redan är listad hos. Vårdval Östergötland Regelbok för vårdval inom allmäntandvård för barn och ungdomar 39

156 7.9 Rutin vid övertagande av klinik Vid överlåtelse av klinik är barnets/ungdomens valfrihet väsentlig. Vid överlåtelse av klinik meddelas detta skriftligt till Regionen av både avgående och tillträdande tandläkare. Brev till barnet/ungdomen utformas i samarbete med Regionen Rutin när klinik upphör Om kliniken upphör skall Regionen meddelas och berörda barn och ungdomar informeras. Regionen har ett planeringsansvar om tandläkaren/kliniken av något skäl upphör och ingen ny etablerar sig. Om en tandläkare/klinik upphör åligger det Regionen att i varje enskilt fall hantera hur tillhörande barn/ungdomar ska tas om hand Oförmåga att fullgöra uppdraget Vid längre tids oförmåga att fullgöra uppdraget skall Regionen informeras om detta samt vilka åtgärder som vidtagits för att säkerställa åtagandet Administrativt ansvar och rutin för listning Regionen har det administrativa ansvaret för hanteringen av listningen. Aktiv listning sker genom att barnets/ungdomens önskemål om tandläkare registreras av Regionen och meddelas aktuell tandläkare/klinik. Passiv listning sker automatiskt av Regionen och meddelas berörd folktandvårdsklinik. Vårdval Östergötland Regelbok för vårdval inom allmäntandvård för barn och ungdomar 40

157 8. Auktorisation 8. 1 Auktorisationsprocessen Leverantör som önskar bedriva allmäntandvård för barn och ungdomar i Östergötland och som åtar sig att följa de villkor som stadgas i Regelbok för vårdval inom allmäntandvård för barn och ungdomar, kan ansöka om auktorisation hos Regionen. Ansökan om auktorisation lämnas separat för varje tandläkare/klinik. Regionen lämnar besked inom tre månader från ansökans inlämnande huruvida Leverantör som ansökt har blivit godkänd eller inte. Bedömningen av ansökan görs med utgångspunkt i av Leverantören inlämnat material. Vid behov kan Regionen begära kompletterade upplysningar av Leverantören samt genomföra en gemensam genomgång av ansökan med en representant för Leverantören. Regionen kommer att auktorisera Leverantörer som kan visa och göra trovärdigt att de har förmåga att löpande fullfölja åtagandet. Regionen kommer att göra en helhetsbedömning med hjälp av referenstagning, intervjuer och information från offentliga register och kreditupplysningar. 8.2 Före driftsstart Regionen äger ensidigt rätt att besluta om ett senare datum för driftsstarten om Regionen i anslutning till verifikationsmöte inför driftsstart eller på annat sätt bedömer att Leverantören saknar förutsättningar att utföra åtagandet i avtalet. Leverantören äger inte rätt till någon form av ersättning till följd av Regionens beslut att senarelägga driftsstarten. Regionen kommer att före driftsstart eller under drift att med stickprovskontroller genomföra verifikationsmöte med Leverantör för att bedöma efterlevnaden av dessa krav. Vid väsentliga brister äger Regionen rätt att säga upp avtalet till förtida upphörande enligt Allmänna villkor punkt Avtal för att bedriva verksamhet För att en Leverantör ska få bedriva tandvård inom ramen för Regionens verksamhet ska ett avtal tecknas med Regionen. Om Leverantören bedriver verksamhet vid flera kliniker ska separata avtal tecknas för varje klinik. Avtal skall tecknas utan dröjsmål efter det att Leverantören fått avtal för undertecknande från Regionen. Vårdval Östergötland Regelbok för vårdval inom allmäntandvård för barn och ungdomar 41

158 8.4 Ekonomisk stabilitet Leverantören ska ha ekonomisk stabilitet och ekonomiska förutsättningar att fullgöra uppdraget enligt denna regelbok. 8.5 Ansökan om auktorisation Ansökan skickas till Region Östergötland, Tandvårdsenheten, Linköping. Ansökan ska innehålla följande: Ansökningsblankett för Leverantören (tillhandahålls via o Leverantörens kontaktuppgifter, samt uppgifter om tandläkaren/kliniken. o Försäkran att Leverantören i nuläget i tillämpliga delar uppfyller kraven i regelboken och accepterar regelboken i alla dess delar. o Leverantören ska skriftligen i ansökan om auktorisation beskriva hur verksamheten ska bedrivas samt med vilka kompetenser, för att uppfylla de av Regionen fastställda kraven i Regelboken för vårdval inom allmäntandvård för barn och ungdomar. För privata leverantörer gäller även: Kopia på det vid ansökan gällande registreringsbevis utfärdat av behörig officiell myndighet (i Sverige Bolagsverket om registreringsskyldighet föreligger). Begäran om upplysningar vid offentlig upphandling, Skatteverkets blankett SKV Blanketten skall vara ifylld av Skattemyndigheten. Registerutdrag från Inspektionen för vård och omsorg gällande anmälan enligt 2 kap 1-3 patientsäkerhetslagen. Ovannämnda intyg får inte vara äldre än tre månader. För företag under bildande och fysiska personer gäller att företag skall vara bildat vid avtalstecknandet. Företaget skall vid samma tillfälle inneha F-skattsedel och uppvisa registreringsbevis utfärdat av Bolagsverket. Leverantör som är skyldig att upprätta årsredovisning/bokslut skall redovisa senast fastställd sådan. Leverantör som inte är skyldig att upprätta årsredovisning/årsbokslut skall visa att företaget har en stabil ekonomisk bas genom att tillhandahålla resultaträkning och balansräkning eller på begäran lämna referens till bank eller annan finansiär. Leverantör som har ett nystartat företag eller företag under bildande skall visa att företaget har en stabil ekonomisk bas genom att redovisa aktiekapital/annat, eller på begäran tillhandahålla en finansiell säkerhet (till exempel lämna bankgaranti eller koncerngaranti) samt på begäran kunna redovisa referens till bank eller annan finansiär. Utländsk vårdgivare skall insända motsvarande dokumentation som intyg på att denna fullgjort i hemlandet föreskrivna registreringar och betalningar. Vårdval Östergötland Regelbok för vårdval inom allmäntandvård för barn och ungdomar 42

159 Regionen kan neka auktorisation och får utesluta en sökande som: inte accepterar/uppfyller auktorisationskraven i regelboken är i konkurs eller likvidation, är under tvångsförvaltning eller föremål för ackord eller tills vidare har inställt sina betalningar eller är underkastad näringsförbud är föremål för ansökan om konkurs, tvångslikvidation, tvångsförvaltning, ackord eller annat liknande förfarande genom lagakraftvunnen dom är dömd för brott avseende yrkesutövningen eller för annat brott ägnat att allvarligt rubba förtroendet för vårdgivarens förmåga eller personliga lämplighet att fullgöra åtagandet. Detta gäller även verksamhetschef eller annan person i ledande ställning. har gjort sig skyldig till allvarliga fel i yrkesutövningen eller är under utredning om allvarliga fel i yrkesutövningen, detta gäller även verksamhetschef eller annan person i ledande ställning. inte har fullgjort sina åligganden avseende socialförsäkringsavgifter eller skatt i hemlandet eller i en annan stat inom EES-området, eller i något väsentligt hänseende har låtit bli att lämna begärda upplysningar eller lämnat felaktiga upplysningar som begärts med stöd av bestämmelserna i Regelbok för vårdval inom allmäntandvård för barn och ungdomar eller i lag om valfrihetssystem. 8.6 Återkallelse av auktorisation Auktorisationen kan återkallas om Leverantören i väsentliga delar inte uppfyller auktorisationskraven eller om avtal inte undertecknats inom två månader efter auktorisationsbeslutet. Om avtalet upphör att gälla upphör även auktorisationen att gälla. Privat Leverantör, som gör gällande att Regionen brutit mot en bestämmelse i Lag (2008:962) om valfrihetssystem (LOV), får ansöka om rättelse hos allmän förvaltningsdomstol. En sådan ansökan ska ha inkommit inom tre veckor från det att Regionen lämnat underrättelse om beslutet. Ansökan om rättelse ska inges skriftligen till den Förvaltningsrätt, i vars domkrets den upphandlande myndigheten har sin hemvist. Vårdval Östergötland Regelbok för vårdval inom allmäntandvård för barn och ungdomar 43

160 9. Avtal Avtalsparter Beställare Leverantör Region Östergötland, Tandläkare: XXX Hälso- och sjukvårdsnämnden XXX Regionhuset XXX Linköping XXX Org. Nr Org. Nr XXX Kontaktperson: XXX Kontaktperson: XXX E-post: E-post: Tel: XXX Tel: XXX Bakgrund och förutsättningar Inom Region Östergötland drivs regionfinansierad tandvård av auktoriserade leverantörer i offentlig eller privat regi under likvärdiga konkurrensvillkor. Auktorisationen garanterar kvalitet och likvärdiga villkor. Vårdval Östergötland innebär att patienten väljer tandläkare/klinik och därigenom styr ersättningen till vald tandläkare/klinik. Uppdraget ska utföras i enlighet med Regelbok för vårdval inom allmäntandvård för barn och ungdomar. Handlingar Följande handlingar och avsnitt ur regelboken utgör en integrerad del av detta avtal. Om avtalshandlingarna skulle visa sig vara motsägelsefulla i något avseende gäller de, om inte omständigheterna uppenbarligen föranleder till annat, sinsemellan i den ordning de anges nedan: 1. Skriftliga ändringar och tillägg till detta avtal 2. Detta avtal 3. Ersättning 4. Allmänna villkor 5. Uppdrag Allmäntandvård för barn och ungdomar 6. Generella villkor för hälso- och sjukvård 7. Uppföljningsplan Kontaktperson/korrespondens Vid byte av kontaktperson eller kontaktuppgifter skall detta skriftligen meddelas den andra parten. Korrespondens i anslutning till detta avtal ska sändas till Beställaren med referens till diarienummer. Meddelande i anledning av avtalet som skickats via post, e-post eller telefax skall anses ha nått mottagaren tre arbetsdagar efter att meddelandet skickats. Vårdval Östergötland Regelbok för vårdval inom allmäntandvård för barn och ungdomar 44

161 Ersättning Ersättningens storlek regleras i enlighet med kap 4 Ersättning i regelboken. För uppdraget erhåller Leverantören en årlig ersättning för tillhandahållen vård. Denna utbetalas månatligen med en tolftedel av förväntad årsersättning. Ersättning för tillhandahållen vård sker månadsvis i efterskott, grundat på antal listade barn och ungdomar hos tandläkaren. Ersättningen inkluderar även radiologiska undersökningar samt kostnader för läkemedel med mera. För ersättning utöver överenskomna, kontinuerliga utbetalningar skickar Leverantören fakturor till Region Östergötland. Fakturor tillställes: Region Östergötland Tandvårdsenheten Linköping Faktura insändes endast i ett exemplar, utan kopia. Fakturan skall innehålla följande uppgifter: Leverantörens referens samt specifikation av de kostnader som Beställaren ska betala enligt detta avtal. Faktura som saknar uppgift om innehav av F-skattesedel kommer att återsändas för komplettering, och Leverantören är därvid ensam ansvarig för försenad betalning. Expeditions-, fakturerings- eller andra avgifter godkänns inte. Slutfakturering ska ske inom tre månader efter avtalstidens utgång. Dröjsmålsränta Vid dröjsmål med betalning utgår dröjsmålsränta enlig räntelag (1975:635). Innehållande av ersättning Leverantören förbinder sig att i förekommande fall, utan dröjsmål, skriftligen meddela Beställaren om risk för bristande tillgänglighet eller annan bristande uppfyllelse av avtalat uppdrag, samt vilka åtgärder som avses att vidta för att eliminera uppkommen risk och minimera konsekvenserna av detta. Vid bristande uppfyllelse av avtalat uppdrag äger Beställaren rätt att innehålla sådan fast beräknad ersättning som normalt utbetalas med viss periodicitet, intill dess bristen är åtgärdad. Vid brist som Beställaren bedömer som allvarlig kan Beställaren avkräva Leverantören ekonomisk sanktion oavsett om bristen avhjälps vid senare tillfälle. Journalhandlingar vid avtalets upphörande Punkt 6.15 i avsnitt Allmänna villkor gäller för detta avtal. Vårdval Östergötland Regelbok för vårdval inom allmäntandvård för barn och ungdomar 45

162 Avtalstid Detta avtal träder i kraft efter båda parters undertecknande och gäller tillsvidare. Underskrift Avtalet är upprättat i två likalydande exemplar varav de båda parterna tagit ett exemplar. Beställare 20xx Region Östergötland Leverantör 20xx Xxxxxxxxxxxxxx xxxxxxxxxxxxxxx (Behörig företrädare) Ordförande Hälso- och sjukvårdsnämnden... Xxxxxxxxxxxxxxxxx Hälso- och sjukvårdsdirektör Vårdval Östergötland Regelbok för vårdval inom allmäntandvård för barn och ungdomar 46

163 Bilaga 1 Tandvård för barn och ungdomar från andra länder och för barn och ungdomar som tillfälligt vistas i Sverige 1. Utländska medborgare och utlandssvenskar bosatta i EU/EES-länder eller Schweiz a) Tillfällig vistelse i Sverige Med tillfällig vistelse avses semesterresor, kortare tjänsteresor, studier eller liknande. Bosatt i EU/EES-länder eller Schweiz (EEG) 883/2004, (EEG) 1408/71 Avgiftsfri barn- och ungdomstandvård Akut tandvård Krav Giltigt EU-kort eller provisoriskt intyg om innehav av EU-kort. För barn och ungdomar bosatta i annat nordiskt land gäller att de ska visa giltigt EU-kort eller provisoriskt intyg om innehav av EU-kort eller id-handling samt uppge sin hemadress. Intyg S2 eller E112 från myndigheterna i bosättningslandet berättigar till avgiftsfri barn- och ungdomstandvård. Ingen subvention barnet/ungdomen betalar fullt pris Planerad tandvård När giltigt EU-kort eller intyg saknas EU/EES-länder Belgien, Bulgarien, Cypern, Danmark, Estland, Finland, Frankrike, Grekland, Irland, Island, Italien, Kroatien, Lettland, Liechtenstein, Litauen, Luxemburg, Malta, Nederländerna, Norge, Polen, Portugal, Rumänien, Slovakien, Slovenien, Spanien, Storbritannien, Sverige, Tjeckien, Tyskland, Ungern och Österrike. Vidare har Schweiz avtal med EU. Avtalet innebär att försäkrade i Schweiz får subventionerad vård i Sverige som om de vore med i EU/EES. Vårdval Östergötland Regelbok för vårdval inom allmäntandvård för barn och ungdomar 47

164 Utbytesstudent Utbytesstudenter följer vanliga regler om vilken tandvård de har rätt till och vilken tandvårdsavgift de ska betala. Vård och avgift beror på i vilket land utbytesstudenten är folkbokförd. b) Vistelse i Sverige för arbete mindre än tolv månader Bosatt i EU/EES-länder eller Schweiz (EEG) 883/2004, (EEG) 1408/71 Försäkrad, även familjemedlem till sådan, i Sverige som anställd eller egenföretagare. Avgiftsfri barn- och ungdomstandvård Akut och planerad tandvård Krav Arbetsgivarintyg från svensk arbetsgivare eller av Försäkringskassan utfärdat Intyg om rätt till vårdförmåner i Sverige för personer bosatta i ett annat EU/EES-land eller Schweiz. Ingen subvention barnet/ungdomen betalar fullt pris När giltiga intyg saknas Vissa, från Sverige, studerande och utsända i andra EU/EES-länder Försäkringskassan ersätter inte vårdkostnader vid tillfällig vistelse i Sverige för vissa, från Sverige, studerande och utsända i andra EU-länder. Dessa personer är inskrivna i svenska försäkringskassan men de är inte folkbokförda här vilket är avgörande för att få subventionerad vård. Försäkringskassan finansierar studenternas och de utsändas kostnader för vård i de andra EUländerna. (EU-kort erhålls från Sverige men kan inte användas i Sverige.) Sveriges kommuner och landsting har tillskrivit Socialdepartementet att denna ordning inte är tillfredsställande, då den försvårar möjligheterna för personer från Sverige att flytta inom gemenskapen för att under längre tid än ett år studera och arbeta. Sveriges kommuner och landsting rekommenderar tills vidare att dessa personer skall få akut tandvård. Gränsarbetare En gränsarbetare är en anställd eller egenföretagare som arbetar i en stat och är bosatt i en annan dit arbetaren som regel återvänder dagligen eller åtminstone en gång i veckan. En sådan arbetare har rätt till både akut och planerad tandvård i både bosättnings- och arbetslandet. En gränsarbetare från de nordiska länderna lämnar uppgift om namn och hemadress. Gränsarbetare som är bosatt utanför norden, men inom EU/EES eller Schweiz och arbetar i Sverige ska visa av Försäkringskassan utfärdat Intyg om rätt till vårdförmåner i Sverige för personer bosatta i ett annat EU/EES-land eller Schweiz för att få avgiftsfri barn- och ungdomstandvård. Intyg E106 kan fortfarande finnas men ska fasas ut. Vårdval Östergötland Regelbok för vårdval inom allmäntandvård för barn och ungdomar 48

165 2. Bosatta utanför EU/EES-länderna eller Schweiz a) Tillfällig vistelse i Sverige Med tillfällig vistelse avses semesterresor, kortare tjänsteresor, studier eller liknande. Bosatt i Australien Québec endast studerande eller arbetande i Sverige eller är utsända till Sverige under kortare tid än ett år Brittiska kanalöarna Svensk utsänd medborgare med familj eller missionär, präst eller volontär i utvecklingsland Avgiftsfri barn- och ungdomstandvård Akut tandvård Krav Giltigt australiskt pass eller annat giltigt pass försett med tillstånd för innehavaren att vistas under obegränsad tid i Australien. Akut och planerad tandvård Krav Försäkringsintyg från Québec och intyg om arbetstillstånd eller inskrivningsintyg från läroanstalt i Sverige som omfattas av den svenska lagstiftningen om studiestöd. Akut tandvård Krav Giltigt pass från Storbritannien eller annat försäkringsbevis från någon av öarnas officiella myndigheter Akut tandvård Krav Pass och intyg Ingen subvention barnet/ungdomen betalar fullt pris Planerad tandvård När pass inte kan visas När giltiga intyg inte kan visas Planerad tandvård När giltiga intyg inte kan visas Planerad tandvård Vårdval Östergötland Regelbok för vårdval inom allmäntandvård för barn och ungdomar 49

166 Sjukvårdskonvention saknas Utländska medborgare Utlandssvenskar Definition: Utlandssvenskar är svenska medborgare som har utvandrat från Sverige och som inte längre är folkbokförda i Sverige Akut tandvård Krav Pass Akut och planerad tandvård Planerad tandvård 3. Fakturering Faktura tillsammans med kopia av EU-kort, pass eller intyg skickas till Tandvårdsenheten, Region Östergötland, Linköping. Vårdval Östergötland Regelbok för vårdval inom allmäntandvård för barn och ungdomar 50

167 Bilaga 2 Utlåtande till Socialnämnd Bedömning av tandhälsa inför placering i familjehem eller hem för vård eller boende (HVB) Bedömning av tandhälsa avser Barnets namn BEGÄRAN OM BEDÖMNING AV BARNS TANDHÄLSA I samband med placering i familjehem eller hem för vård eller boende (HVB). Personnummer Beställare av utlåtandet Socialnämnd Utredare Telefon Information till socialtjänsten Utredare ska så tidigt som möjligt i utredningen hämta in uppgifter om barnets tandhälsa från den folktandvård eller privata vårdgivare där barnet har sin tandvård. Om det finns osäkerhet om vilken vårdgivare barnet tillhör kan Tandvårdsenheten, Region Östergötland, kontaktas: Telefonnummer: eller E-postadress: Information till tandvården Vid en utredning av om socialnämnden behöver ingripa till ett barns skydd eller stöd får socialnämnden enligt 11 kap 2 socialtjänstlagen (SoL) konsultera sakkunniga samt i övrigt ta de kontakter som behövs. De som omfattas av anmälningsskyldigheten i 14 kap 1 SoL är skyldiga att lämna ut alla de uppgifter till socialnämnden som kan vara av betydelse för att socialnämnden ska kunna utreda ett barns behov av skydd eller stöd. Personal inom tandvården omfattas av denna skyldighet att på begäran från socialnämnden lämna ut uppgifter. Inför placering av ett barn i familjehem eller hem för vård och boende ska socialnämnden inhämta uppgifter om barnets tandhälsa. För den skriftliga bedömningen till socialtjänsten ska dokumentet Utlåtande till socialnämnd bedömning av barns tandhälsa i samband med placering användas. I dokumentet Gemensam samverkansrutin läkarundersökning och bedömning av tandhälsa i samband med att barn placeras i familjehem eller hem för vård eller boende (HVB) finns ytterligare information. I de fall barnet bedöms i behov av förnyad undersökning ska kopia på kallelsen sändas till undertecknad. Underskrift, utredare Plats för logga Vårdval Östergötland Regelbok för vårdval inom allmäntandvård för barn och ungdomar 51

168 UTLÅTANDE TILL SOCIALNÄMND Bedömning av tandhälsa inför placering i familjehem eller hem för vård eller boende (HVB) Utlåtandet utfärdat den Barnet Namn Personnummer Beställare av intyget Socialnämnd Utredare Patientansvarig tandläkare, arbetsplats Namn Tandvårdsklinik Bedömning av barnets tandhälsa För uppgift om vad som bör ingå i utlåtandet, se sidan 3 i denna bilaga. Undersökning Datum för senaste undersökning Sammanfattande beskrivning Barnets förmåga att medverka och kommunicera Förekomst av tandvårdsrädsla Ja Nej Munstatus Risk för tandsjukdom Låg Måttlig Hög Identifierade riskfaktorer Eftersatta tandvårdsbehov Övrigt Vårdval Östergötland Regelbok för vårdval inom allmäntandvård för barn och ungdomar 52

169 Åtgärder och planering Datum för nästa besök hos tandvården Behandlingsplanering Barnets egna synpunkter Utifrån ålder och mognad ska barnets egna synpunkter gällande undersökningen och dess resultat redogöras för i utlåtandet. Datum Tandvårdsklinik Namnunderskrift Namnförtydligande Vårdval Östergötland Regelbok för vårdval inom allmäntandvård för barn och ungdomar 53

170 Datum för senaste undersökning Barnet kallas omgående för en ny undersökning om: det har gått mer än ett år sedan föregående undersökning patienten tidigare inte har varit på undersökning hos den ansvarige vårdgivaren I övriga fall hämtas uppgifter från den senaste undersökningen och eventuella daganteckningar därefter. Med undersökning avses fullständig undersökning av tandläkare eller tandhygienist. Sammanfattande beskrivning: - barnets förmåga att medverka och kommunicera - förekomst av tandvårdsrädsla - munstatus: till exempel mycket initialkaries, bettförhållande som kan kräva TR-behandling - risk för tandsjukdom: anges som låg, måttlig eller hög risk för tandsjukdom - identifierade riskfaktorer: till exempel hög läskkonsumtion, bristande munhygien etc. - eftersatta tandvårdsbehov - övrigt: till exempel frekventa uteblivanden, orosanmälan gjord Åtgärder och planering - datum för nästa besök hos tandvården - behandlingsplanering: behandling på klinik till exempel fluorlackning x antal gånger per år, fyllningsterapi, egenvård Vårdval Östergötland Regelbok för vårdval inom allmäntandvård för barn och ungdomar 54

171 Bilaga 3 Anmälan om oro för barn enligt 14 kap 1 Socialtjänstlagen (SoL) Vårdval Östergötland Regelbok för vårdval inom allmäntandvård för barn och ungdomar 55

172 Vårdval Östergötland Regelbok för vårdval inom allmäntandvård för barn och ungdomar 56

173 Bilaga 4 Tolkservicetjänster Vårdval Östergötland Regelbok för vårdval inom allmäntandvård för barn och ungdomar 57

174 Vårdval Östergötland Regelbok för vårdval inom allmäntandvård för barn och ungdomar 58

175 Vårdval Östergötland Regelbok för vårdval inom allmäntandvård för barn och ungdomar 59

Delårsrapport 04 år 2015

Delårsrapport 04 år 2015 BESLUTSUNDERLAG 1/1 Ledningsstaben Per Brag 2015-05-25 Dnr: RS 2015-18 Regionstyrelsen Delårsrapport 04 år 2015 Delårsrapport är det sammanfattande namnet på verksamhetsuppföljning, delårsbokslut och helårsbedömning.

Läs mer

Delårsrapport 08 år 2015

Delårsrapport 08 år 2015 BESLUTSUNDERLAG 1/1 Ledningsstaben Per Brag 2015-10-06 Dnr: RS 2015-21 Regionstyrelsen Delårsrapport 08 år 2015 Delårsrapport är det sammanfattande namnet på verksamhetsuppföljning, delårsbokslut och helårsbedömning.

Läs mer

Sörmlänningar tycker om vården Resultat från Liv & hälsa 2004

Sörmlänningar tycker om vården Resultat från Liv & hälsa 2004 Sörmlänningar tycker om vården Resultat från Liv & hälsa 4 2 Innehållsförteckning Inledning... 5 Förtroende... 6 Förtroende för sjukhusvården... 7 Förtroende för primärvården... 7 Förtroende för folktandvården...

Läs mer

Studie över utbudet av tandvård i Östergötland

Studie över utbudet av tandvård i Östergötland Studie över utbudet av tandvård i Östergötland Rapport 2013 - Tandvårdsgruppen, Landstinget i Östergötland www.lio.se 1. SAMMANFATTNING Landstinget har ansvar för planeringen av all tandvård inom landstingsområdet.

Läs mer

BESKRIVNING AV PRINCIPER I PRIMÄRVÅRDENS ERSÄTTNINGSMODELL

BESKRIVNING AV PRINCIPER I PRIMÄRVÅRDENS ERSÄTTNINGSMODELL 2004-12-07 1 (6) 2005 BESKRIVNING AV PRINCIPER I PRIMÄRVÅRDENS ERSÄTTNINGSMODELL Ersättningen till primärvården består av flera delar där kapiteringsersättningen är den största (53%, exkl läkemedelsersättning).

Läs mer

Delårsbokslut 07/2004 Hälso- och sjukvårdsnämnden

Delårsbokslut 07/2004 Hälso- och sjukvårdsnämnden 1 (5) Hälso- och sjukvårdsnämnden Delårsbokslut 07/2004 Hälso- och sjukvårdsnämnden Delårsrapporten utgår från det balanserade styrkortet. I denna rapport redovisas data i ekonomiperspektivet. Övriga nyckeltal

Läs mer

Angående förlängningen av avtalet med Capio Psykiatri

Angående förlängningen av avtalet med Capio Psykiatri PROMEMORIA 2012-12-04 Angående förlängningen av avtalet med Capio Psykiatri Sammanfattning För att förbättra tillgängligheten och patientnöjdheten valde den politiska ledningen (M, VL, FP, C och KD) att

Läs mer

Ersätt med din rubrik... Fel! Bokmärket är inte definierat.

Ersätt med din rubrik... Fel! Bokmärket är inte definierat. Ersätt med din rubrik... Fel! Bokmärket är inte definierat. Innehåll Villkor för landstingsfinansierad tandvård... 3 Bakgrund... 3 Metod... 3 Sammanfattning... 4 Slutsats... 4 Organisationsform... 4 Hur

Läs mer

INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND

INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND Detta dokument baseras på Landstingets strategiska mål, som beslutas av Landstingsfullmäktige i landstingsbudgeten och som är styrande för

Läs mer

Tobaksavvänjning. inom tandvården i Östergötland uppföljning 2013. Tandvårdsgruppen Landstinget i Östergötland. www.lio.se

Tobaksavvänjning. inom tandvården i Östergötland uppföljning 2013. Tandvårdsgruppen Landstinget i Östergötland. www.lio.se Tobaksavvänjning inom tandvården i Östergötland uppföljning 2013 Tandvårdsgruppen Landstinget i Östergötland www.lio.se Sammanfattning Bakgrund Tandvården i Östergötland, såväl folktandvård som privattandvård,

Läs mer

Arbetsplan 2015. Hälso- och sjukvårdsnämndens beredning för behovsstyrning

Arbetsplan 2015. Hälso- och sjukvårdsnämndens beredning för behovsstyrning Arbetsplan 2015 Hälso- och sjukvårdsnämndens beredning för behovsstyrning Handläggare: Christoffer Martinelle, Monica Ulriksson Verksamhet: Beredningen för behovsstyrning Datum: 2015-04-15 Diarienummer:

Läs mer

Verksamhetsplan för Folktandvården 2010

Verksamhetsplan för Folktandvården 2010 Verksamhetsplan för Folktandvården 2010 Folktandvården i Kronobergs län har i uppdrag att arbeta för en god tandhälsa i befolkningen genom en fortsatt satsning på förebyggande munhälsovård. Folktandvårdens

Läs mer

Är primärvården för alla?

Är primärvården för alla? Länsförbundet Rapport 2011 i Stockholms län Är primärvården för alla? Medicinskt Ansvariga Sjuksköterskor (MAS) om primärvården för personer med utvecklingsstörning och autism I n l e d n i n g Våra medlemmar

Läs mer

Resurser till tobaksavvänjning inom Landstinget i Östergötland 2013

Resurser till tobaksavvänjning inom Landstinget i Östergötland 2013 Resurser till tobaksavvänjning inom Landstinget i Östergötland 213 Folkhälsocentrum Linköping augusti 213 Ann-Charlotte Everskog Katarina Åsberg Maria Elgstrand www.lio.se/fhc Resurser till tobaksavva

Läs mer

Förtydligande av regler för privat verksamhet på RMC (Reproduktionsmedicinskt centrum)

Förtydligande av regler för privat verksamhet på RMC (Reproduktionsmedicinskt centrum) 1 (3) Ledningsstaben MISSIV Gunvor Rundqvist 2005-03-14 LiÖ 2005-247 Hälso- och sjukvårdsnämnden Förtydligande av regler för privat verksamhet på RMC (Reproduktionsmedicinskt centrum) Bakgrund RMC startade

Läs mer

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06 Politisk viljeinriktning för Vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella utvärdering 2013 Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Läs mer

Översyn av regelverk för avgifter inom delar av hälsovårdsområdet

Översyn av regelverk för avgifter inom delar av hälsovårdsområdet 1 (5) Tjänsteutlåtande Datum 2015-03-16 Ärende 9 Västra Götalandsregionen Hälso- och sjukvårdsavdelningen Handläggare: Margareta Axelson Tel: 010-441 13 73 E-post: margareta.f.axelson@vgregion.se Handläggare:

Läs mer

1 Anförande 2010-12-17 Erik Jansson. Herr ordförande och presidium, fullmäktigekamrater och åhörare

1 Anförande 2010-12-17 Erik Jansson. Herr ordförande och presidium, fullmäktigekamrater och åhörare Herr ordförande och presidium, 1 fullmäktigekamrater och åhörare Ökad tillgänglighet och starkare ställning för patienten är ledord som styr inriktningen av hälso- och sjukvårdens framtida utveckling.

Läs mer

Beslutsunderlag Hälso- och sjukvårdsdirektörens tjänsteutlåtande, 2014-01-27

Beslutsunderlag Hälso- och sjukvårdsdirektörens tjänsteutlåtande, 2014-01-27 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen TJÄNSTEUTLÅTANDE 2014-01-27 1 (5) HSN 0908-0737 Handläggare: Andreas Falk Hälso- och sjukvårdsnämnden 2014-03-04, P 7 Förlängning av avtal om lokal psykiatrisk öppenvård

Läs mer

Vem har vårdvalet gynnat? Hälsoekonomisk nätverksträff Göteborg, 130924 Nils Janlöv, Vårdanalys

Vem har vårdvalet gynnat? Hälsoekonomisk nätverksträff Göteborg, 130924 Nils Janlöv, Vårdanalys Vem har vårdvalet gynnat? Hälsoekonomisk nätverksträff Göteborg, 130924 Nils Janlöv, Vårdanalys Agenda Frågeställning, data och metod Resultat En rad positiva effekter för både befolkningen i stort och

Läs mer

Handlingsplan för ett införande av standardiserat vårdförlopp i cancervården 2015

Handlingsplan för ett införande av standardiserat vårdförlopp i cancervården 2015 Handlingsplan för ett införande av standardiserat vårdförlopp i cancervården 2015 Bilaga till beslutsunderlag för Region Jönköpings län att införa standardiserat vårdförlopp i cancervården enligt överenskommelse

Läs mer

FOLKTANDVÅRDENS VERKSAMHET - DELÅRSRAPPORT 08 2000 - HELÅRSBEDÖMNING.

FOLKTANDVÅRDENS VERKSAMHET - DELÅRSRAPPORT 08 2000 - HELÅRSBEDÖMNING. Elisabeth Olofsson-Öberg 2000-09-23 Ekonomichef Landstingsstyrelsen FOLKTANDVÅRDENS VERKSAMHET - DELÅRSRAPPORT 08 2000 - HELÅRSBEDÖMNING. Vård och verksamhetsutveckling Folktandvårdens kliniker har en

Läs mer

Dålig psykisk hälsa är vanligare bland förtidspensionärer, arbetslösa och studerande än bland personer som arbetar. Andelen med dålig psykisk hälsa

Dålig psykisk hälsa är vanligare bland förtidspensionärer, arbetslösa och studerande än bland personer som arbetar. Andelen med dålig psykisk hälsa Referat av föredrag från konferens 110412 i Lund arrangerad av Schizofreniföreningen i Skåne i samarbete med Vuxenskolan i Skåne. Anders Åkesson (Mp) Regionråd, vice ordförande i Hälso- och sjukvårdsnämnden

Läs mer

Vikarierande bedömningstandläkare

Vikarierande bedömningstandläkare 2010-12-20 2/2010 Nationella riktlinjer Barn- och ungdomstandvård Vikarierande bedömningstandläkare Tandvårdens hemsida Informationsansvarig: Klas Lindström Tel. 010-103 70 84 e-post klas.lindstrom@lio.se

Läs mer

En god och rättvis vård för alla i Blekinge. Socialdemokraterna BLEKINGE

En god och rättvis vård för alla i Blekinge. Socialdemokraterna BLEKINGE En god och rättvis vård för alla i Blekinge. Socialdemokraterna BLEKINGE EN GOD OCH RÄTTVIS VÅRD FÖR ALLA Alla medborgare och patienter ska känna trygghet i att de alltid får den bästa vården, oavsett

Läs mer

Ersättare Siwe Clasén (FP) Landstinget Marita Granath (C) Landstinget

Ersättare Siwe Clasén (FP) Landstinget Marita Granath (C) Landstinget PROTOKOLL Landstingets pensionärsråd 2012-05-23 8-13 1(5) Maud Jonsson kl 09.00-12.00 Sammanträdesplats Landstingshuset, S:t Larsgatan 49 B i Linköping. Lokal: Sessionssalen Närvarande Ledamöter Olle Beng

Läs mer

Så kan sjukvården förebygga sjukdom. en inspirationsskrift för beslutsfattare i hälso- och sjukvården

Så kan sjukvården förebygga sjukdom. en inspirationsskrift för beslutsfattare i hälso- och sjukvården Så kan sjukvården förebygga sjukdom en inspirationsskrift för beslutsfattare i hälso- och sjukvården INNEHÅLLS- FÖRTECKNING Om broschyren... 3 Levnadsvanor påverkar ofta patienternas hälsa... 5 Patienten

Läs mer

Vem behöver vad? underlag för bedömning av befolkningens behov av sjukvård, hälsofrämjande och förebyggande insatser åren 2010-2015

Vem behöver vad? underlag för bedömning av befolkningens behov av sjukvård, hälsofrämjande och förebyggande insatser åren 2010-2015 Vem behöver vad? underlag för bedömning av befolkningens behov av sjukvård, hälsofrämjande och förebyggande insatser åren 2010-2015 Barbara Rubinstein epidemiolog Karin Althoff vårddataanalytiker Rapportens

Läs mer

ERSÄTTNINGSSYSTEM FÖR RESULTAT. Målrelaterad ersättning inom specialistvården. Nätverkskonferensen 2012

ERSÄTTNINGSSYSTEM FÖR RESULTAT. Målrelaterad ersättning inom specialistvården. Nätverkskonferensen 2012 ERSÄTTNINGSSYSTEM FÖR RESULTAT Målrelaterad ersättning inom specialistvården Nätverkskonferensen 2012 kerstin.petren@lul.se niklas.rommel@lul.se LANDSTINGET I UPPSALA LÄN 2012 Uppsala medelstort landsting:

Läs mer

Genomförandeplan - Det goda livet för sjuka äldre i Västra Götaland 2014-2015

Genomförandeplan - Det goda livet för sjuka äldre i Västra Götaland 2014-2015 Genomförandeplan - Det goda livet för sjuka äldre i Västra Götaland 2014-2015 Vårdsamverkansgruppering Skaraborg Kontaktperson Per-Ola Hedberg, Carina Karlsson, Susanne Liden och Jeanette Andersson Avgränsning:

Läs mer

Hälso- och sjukvårdsnämnden. Yttrande över delbetänkandet Stöd till hälsofrämjande tandvård del 2 (SOU 2006:71), förslaget till grundstöd

Hälso- och sjukvårdsnämnden. Yttrande över delbetänkandet Stöd till hälsofrämjande tandvård del 2 (SOU 2006:71), förslaget till grundstöd Ledningsstaben Klas Lindström 2006-09-25 LiÖ 2006-539 Hälso- och sjukvårdsnämnden Yttrande över delbetänkandet Stöd till hälsofrämjande tandvård del 2 (SOU 2006:71), förslaget till grundstöd Regeringen

Läs mer

Morgondagens nätverkssjukvård i Stockholm

Morgondagens nätverkssjukvård i Stockholm 2014-10-17 1 FHS Programkontor SLL Arbetsmaterial endast för diskussion Morgondagens nätverkssjukvård i Stockholm Henrik Gaunitz Programdirektör vid Programkontoret för Framtidens hälso- och sjukvård,

Läs mer

Sammanställning av nuläge inför GAP analys

Sammanställning av nuläge inför GAP analys JÄMTLANDS LÄNS LANDSTING Sammanställning av nuläge inför GAP analys Folkhälsocentrum 2013-08-28 Innehåll Varför en nulägesbeskrivning?... 3 De tre frågor som ställdes var:... 3 Nulägesresultat:... 3 I

Läs mer

TRYGGHET, TILLGÄNGLIGHET OCH KVALITET

TRYGGHET, TILLGÄNGLIGHET OCH KVALITET VG PRIMÄRVÅRD EN DEL AV DET GODA LIVET V ä s t r a G ö ta l a n d s r e g i o n e n s e g e n v å r d v a l s m o d e l l TRYGGHET, TILLGÄNGLIGHET OCH KVALITET GRUNDTANKARNA BAKOM VÅR NYA VÅRDVALSMODELL

Läs mer

Palliativ vård uppdragsbeskrivning

Palliativ vård uppdragsbeskrivning 01054 1(5) TJÄNSTESKRIVELSE Regionkontoret Hälso- och sjukvård Datum Diarienummer 2014-04-01 HSS130096 Hälso- och sjukvårdsstyrelsen Palliativ vård uppdragsbeskrivning Förslag till beslut Hälso- och sjukvårdsstyrelsen

Läs mer

Dokumentation av levnadsvanor i Cosmic Hälsobladet en del av implementeringen av riktlinjerna

Dokumentation av levnadsvanor i Cosmic Hälsobladet en del av implementeringen av riktlinjerna Dokumentation av levnadsvanor i Cosmic Hälsobladet en del av implementeringen av riktlinjerna Maria Elgstrand Hälsoprocessledare för Hälsofrämjande sjukvård Centrala länsdelen (NSC), Landstinget i Östergötland

Läs mer

för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor

för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor Sammanfattning Mycket av det Alliansen har gjort vad gäller valfrihet

Läs mer

Utvecklingsplan för god och jämlik vård. Revisionspromemoria. LANDSTINGETS REVISORER Revisionskontoret

Utvecklingsplan för god och jämlik vård. Revisionspromemoria. LANDSTINGETS REVISORER Revisionskontoret Utvecklingsplan för god och jämlik vård Revisionspromemoria LANDSTINGETS REVISORER 2014-04-09 14REV9 2(7) Sammanfattning Hälso- och sjukvårdsnämnden beslutade i december 2011 om en utvecklingsplan för

Läs mer

Exempel på prioriteringsarbete inom Stockholms läns landsting

Exempel på prioriteringsarbete inom Stockholms läns landsting Exempel på prioriteringsarbete inom Stockholms läns landsting 7:e Nationella Prioriteringskonferensen Gävle oktober 2013 Ann Fjellner senior medicinsk rådgivare Historik Stockholms läns landsting började

Läs mer

Metoder för att stödja beteendeförändringar Vad säger Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder?

Metoder för att stödja beteendeförändringar Vad säger Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder? Metoder för att stödja beteendeförändringar Vad säger Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder? Rubrik Iréne Nilsson Carlsson 2014-03-13 De nationella riktlinjerna 2014-03-13 2 Inriktning

Läs mer

Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland.

Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland. Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland. Frågor och svar om hälso- och sjukvården! Vad tycker ni socialdemokrater är viktigast med sjukvården i framtiden? Vi socialdemokrater i Östergötland

Läs mer

Tandvårdsenheten informerar

Tandvårdsenheten informerar Tandvårdsenheten informerar Nummer 1 2015 Informationsansvarig: Maria Johansson Telefonnummer: 010-103 73 68 maria.anna.johansson@regionostergotland.se Nytt namn Tandvårdsgruppen Tandvårdsenheten Ny medarbetare

Läs mer

Hälsofrämjande sjukvård (HFS-nätverket)

Hälsofrämjande sjukvård (HFS-nätverket) Hälsofrämjande sjukvård (HFS-nätverket) En idéburen verksamhet där det viktigaste kriteriet för medlemskap är viljan att utveckla sin organisation mot en mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård. Medlemskapet

Läs mer

Förslag till förfrågningsunderlag enligt LOV om primärvårdsrehabilitering

Förslag till förfrågningsunderlag enligt LOV om primärvårdsrehabilitering Hälso- och sjukvårdsförvaltningen HÄLSO- OCH 1 (5) SJUKVÅRDSNÄMNDEN 2011-11-22 P 5 Handläggare: Gunnel Wikström Förslag till förfrågningsunderlag enligt LOV om primärvårdsrehabilitering Ärendebeskrivning

Läs mer

Läkares attityder till det sjukdomsförebyggande arbetet. Projektledare Iréne Nilsson Carlsson

Läkares attityder till det sjukdomsförebyggande arbetet. Projektledare Iréne Nilsson Carlsson Läkares attityder till det sjukdomsförebyggande arbetet Projektledare Iréne Nilsson Carlsson Socialstyrelsens uppföljning av riktlinjerna Följer landstingen och hälso- och sjukvården socialstyrelsens nationella

Läs mer

Patientens rätt till fast vårdkontakt verksamhetschefens ansvar för patientens trygghet, kontinuitet och samordning

Patientens rätt till fast vårdkontakt verksamhetschefens ansvar för patientens trygghet, kontinuitet och samordning Meddelandeblad Mottagare: Kommuner: nämnder med ansvar för verksamheter inom hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS, Landsting: nämnder med ansvar för verksamheter inom hälso- och sjukvård, tandvård

Läs mer

SAMHÄLLSPOLITISKT PROGRAM

SAMHÄLLSPOLITISKT PROGRAM FÖRBUNDSSTYRELSENS FÖRSLAG SAMHÄLLSPOLITISKT PROGRAM REVIDERAT INFÖR KONGRESSEN 2013 SAMHÄLLSPOLITISKT PROGRAM Patientens rätt till vård och rehabilitering Alla hjärt- och lungsjuka patienter ska erbjudas

Läs mer

Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014

Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014 Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014 Handlingsplan Ledningskraft 2014 i Osby kommun Mål ur den enskildes perspektiv Jag kan åldras i trygghet och självbestämmande med tillgång till

Läs mer

Beställarenheten för tandvård

Beställarenheten för tandvård Beställarenheten för tandvård Landstingets organisation Beställartand vården Ltkalmar.se 2015-04-01 2 Planeringsenheten Christina Edward enhetschef Beställarenheten för tandvård: Camilla Ohlsson handläggare

Läs mer

Är primärvården för alla?

Är primärvården för alla? Länsförbundet Rapport 2011 i Stockholms län Är primärvården för alla? Medicinskt Ansvariga Sjuksköterskor (MAS) om primärvården för personer med utvecklingsstörning och autism 2 I n l e d n i n g Våra

Läs mer

Implementering av Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevården i Norrbotten ansökan om statliga utvecklingsmedel.

Implementering av Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevården i Norrbotten ansökan om statliga utvecklingsmedel. Cirkulär 6-07 Till Socialnämnd eller motsvarande Implementering av Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevården i Norrbotten ansökan om statliga utvecklingsmedel. Presidiet i Kommunförbundet

Läs mer

(O)hälsoutmaning: Norrbotten

(O)hälsoutmaning: Norrbotten (O)hälsoutmaning: Norrbotten Vi har mer hjärtinfarkt, stroke och högt blodtryck än i övriga riket. 61% av männen och 47 % kvinnorna är överviktiga/feta i åldern16-84 år. Var fjärde ung kvinna visar symptom

Läs mer

Datum 2015-09-15 Dnr 1502570. Strategi - Begränsa beroendet av bemanningsföretag

Datum 2015-09-15 Dnr 1502570. Strategi - Begränsa beroendet av bemanningsföretag Personalnämnden Ann-Sofi Bennheden HR-direktör Ann-Sofi.Bennheden@skane.se BESLUTSFÖRSLAG Datum 2015-09-15 Dnr 1502570 1 (5) Personalnämnden Strategi - Begränsa beroendet av bemanningsföretag Ordförandens

Läs mer

Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014

Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014 Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014 Handlingsplan Ledningskraft 2014 i Osby kommun Mål ur den enskildes perspektiv Jag kan åldras i trygghet och självbestämmande med tillgång till

Läs mer

2012-06-15 2013-045.26 2012-09-01. Landstinget och kommunerna i Västmanland. Yvonne Winroth. VKL:s styrelse

2012-06-15 2013-045.26 2012-09-01. Landstinget och kommunerna i Västmanland. Yvonne Winroth. VKL:s styrelse Dokumentnamn: Definitioner och ansvarsfördelning (bil till avtal om kommunalisering av hemsjukvård i Västmanlands län) Dokumentnummer: Version: Datum: VKL:s diarienummer: 2012-06-15 2013-045.26 Gäller

Läs mer

Framtidens primärvård

Framtidens primärvård Framtidens primärvård Strukturerad vårddokumentation checklistor för evidens och vårdprogram dela information patienten dela information med andra vårdgivare överföring till kvalitetsregister verksamhetsuppföljning

Läs mer

Handlingsplan psykiatrisk ohälsa

Handlingsplan psykiatrisk ohälsa SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida Socialberedningen Sammanträdesdatum 2014-11-12 64/71 44./. Bilaga. Handlingsplan psykiatrisk ohälsa I Norrbottens län finns sedan hösten 2013 en överenskommelse om samarbete

Läs mer

Delårsrapport LS 2014. (inkl helårsbedömning) januari - augusti

Delårsrapport LS 2014. (inkl helårsbedömning) januari - augusti Delårsrapport LS 2014 (inkl helårsbedömning) januari - augusti Innehållsförteckning Sammanfattning I korthet 1 Medborgarperspektivet 3 Regional utveckling som bidrar till en hållbar välfärd 4 Kollektivtrafiken

Läs mer

Hälsoinriktad hälso- och sjukvård

Hälsoinriktad hälso- och sjukvård Hälsoinriktad hälso- och sjukvård Maria Bjerstam Koncernkontoret Avdelningen för hälso- och sjukvårdsstyrning 6205 5 1 Hälsans bestämningsfaktorer 2 Implementering The story Någon får en idé om en ny metod

Läs mer

Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer

Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Slutförslag 2012-02-02 Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Antagen av Samverkansnämnden

Läs mer

Närståendepolicy Psykiatrin antar utmaningen

Närståendepolicy Psykiatrin antar utmaningen Närståendepolicy Policy för närståendes delaktighet i vuxenpsykiatrisk vård Psykiatrin antar utmaningen Under de senaste tjugofem åren har det pågått ett målmedvetet arbete med att minska den psykiatriska

Läs mer

Regionstyrelsen. Region Östergötland har beretts möjlighet att yttra sig över betänkandet För kvalitet Med gemensamt ansvar (SOU-2015:17).

Regionstyrelsen. Region Östergötland har beretts möjlighet att yttra sig över betänkandet För kvalitet Med gemensamt ansvar (SOU-2015:17). BESLUTSUNDERLAG 1/2 2015-05-15 Dnr: RS 2015-354 Regionstyrelsen Remissvar För kvalitet Med gemensamt ansvar har beretts möjlighet att yttra sig över betänkandet För kvalitet Med gemensamt ansvar (SOU-2015:17).

Läs mer

Riktlinjer för kvalitet och patientsäkerhet i Sjukskrivningsprocessen enligt Stockholms läns landstings ledningssystem

Riktlinjer för kvalitet och patientsäkerhet i Sjukskrivningsprocessen enligt Stockholms läns landstings ledningssystem 1 (6) Avdelningen för närsjukvård Staben HSN 1002-0175 (Rev. 140507) Riktlinjer för kvalitet och patientsäkerhet i Sjukskrivningsprocessen enligt Stockholms läns landstings ledningssystem Hälso- och sjukvårdslagen

Läs mer

Avtal om jourverksamhet. Landstinget i Östergötland, Hälso- och sjukvårdsnämnden. Svensk Privattandvård Aktiebolag 2008-01-01 2008-12-31. mellan.

Avtal om jourverksamhet. Landstinget i Östergötland, Hälso- och sjukvårdsnämnden. Svensk Privattandvård Aktiebolag 2008-01-01 2008-12-31. mellan. 1(6) Avtal om jourverksamhet mellan Landstinget i Östergötland, Hälso- och sjukvårdsnämnden och Svensk Privattandvård Aktiebolag 2008-01-01 2008-12-31 2(6) 1. Avtalsparter Uppdragsgivare Landstinget i

Läs mer

Stockholms lins landsting

Stockholms lins landsting Stockholms lins landsting Landstingsradsberedningen i(d SKRIVELSE 2015-08-19 LS 2015-0298 Landstingsstyrelsen Motion 2015:7 av Pia Ortiz Venegas m.fl. (V) om att införa mobila geriatriska team Föredragande

Läs mer

Stockholm 2010-12-13. Socialstyrelsen 106 30 STOCKHOLM. Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Stockholm 2010-12-13. Socialstyrelsen 106 30 STOCKHOLM. Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Stockholm 2010-12-13 Socialstyrelsen 106 30 STOCKHOLM Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Remissvar från Svensk förening för allmänmedicin (SFAM) Samtal om levnadsvanor är idag en central

Läs mer

Produktionsplanering

Produktionsplanering www.pwc.se Revisionsrapport Produktionsplanering Anders Larsson Certifierad kommunal revisor Matti Leskelä Region Östergötland 25 februari 2015 Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 1 2. Inledning...

Läs mer

Regionuppdrag för implementering av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Regionuppdrag för implementering av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Regionuppdrag för implementering av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Regional Levnadsvanedag för fysioterapeuter och dietister, Skövde 14 11 06 WHO konferens i Ottawa

Läs mer

Vård- och omsorgsnämndens. Uppdragsplan 2015. Dnr VON 2015/0058 VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET

Vård- och omsorgsnämndens. Uppdragsplan 2015. Dnr VON 2015/0058 VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Vård- och omsorgsnämndens Uppdragsplan 2015 Dnr VON 2015/0058 VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Uppdragsplan för vård- och omsorgsnämnden 2015 Inledning Vård- och omsorgsnämnden vill med uppdragsplanen för 2015

Läs mer

Landstingspolitikernas svar på frågor från Stockholms länsförening av Riksförbundet för Mag- och tarmsjuka

Landstingspolitikernas svar på frågor från Stockholms länsförening av Riksförbundet för Mag- och tarmsjuka Landstingspolitikernas svar på frågor från Stockholms länsförening av Riksförbundet för Mag- och tarmsjuka Svar från Moderaterna Svar från Kristdemokraterna Svar från Centerpartiet Svar från Folkpartiet

Läs mer

Undrar vad som händer sen? Hur ska jag komma dit? Vårdkedjan. Resvägar. Meddelar du distriktssköterskan? Cytostatika låter farligt!?

Undrar vad som händer sen? Hur ska jag komma dit? Vårdkedjan. Resvägar. Meddelar du distriktssköterskan? Cytostatika låter farligt!? Undrar vad som händer sen? Vårdkedjan Hur ska jag komma dit? Resvägar Cytostatika låter farligt!? Information Meddelar du distriktssköterskan? Kommunikation Mer patientfokuserad och sammanhållen cancervård

Läs mer

Socialdemokraterna i Region Skåne

Socialdemokraterna i Region Skåne i Köfri vård - s förslag till en skånsk vårdgaranti Köfri vård - s förslag till en skånsk vårdgaranti Förord En fungerande hälso- och sjukvård är en viktig del av människors trygghet i vardagen. Det är

Läs mer

Folktandvården. Landstinget i Kalmar län

Folktandvården. Landstinget i Kalmar län Folktandvården Landstinget i Kalmar län Tandvårdslagen 2 Målet för tandvården är en god tandhälsa och en tandvård på lika villkor för hela befolkningen 5 (Landstingets ansvar) Varje landsting skall erbjuda

Läs mer

Hälso- och sjukvårdsberedningen

Hälso- och sjukvårdsberedningen 1 (5) Landstingets kansli Planeringsavdelningen, Justerat 2011-06-21 Hälso- och sjukvårdsberedningen Tid Torsdagen den 9 juni 2011 kl. 09.00 Plats Närvarande ledamöter Övriga närvarande Sekreterare Kronobergsrummet,

Läs mer

Delårsbokslut 04, 2004 Rättspsykiatriskt centrum i Östergötland

Delårsbokslut 04, 2004 Rättspsykiatriskt centrum i Östergötland Rättspsykiatriska regionkliniken i Vadstena 2004-05-24./. 1 (5) Landstingsstyrelsen 581 91 LINKÖPING Delårsbokslut 04, 2004 Rättspsykiatriskt centrum i Östergötland Medborgare/kund Rättspsykiatriskt centrum

Läs mer

Kultur på recept svar på motion

Kultur på recept svar på motion LANDSTINGET I UPPSALA LÄN FÖREDRAGNINGSPROMEMORIA Sammanträdesdatum Sida Landstingsstyrelsen 2012-04-27 19 (24) Dnr CK 2010-0431 86 Kultur på recept svar på motion Förslag till beslut Landstingsstyrelsen

Läs mer

PROTOKOLL. Landstingets kansli 2014-04-01 FU 2/2014 Planeringsavdelningen, Lillemor Ahlgren Justerat 2014-04-08

PROTOKOLL. Landstingets kansli 2014-04-01 FU 2/2014 Planeringsavdelningen, Lillemor Ahlgren Justerat 2014-04-08 1 (6) Landstingets kansli Planeringsavdelningen, Lillemor Ahlgren Justerat 2014-04-08 Folkhälsoutskottet Tid Plats Närvarande ledamöter Övriga närvarande Sekreterare Tisdagen den 1 april 2014 kl.13.15

Läs mer

Tandhälsorapport. Uppföljning av tandhälsan. hos barn och ungdomar i Östergötland 1994-2013. www.lio.se. Enheten för hälsoanalys Linköping april 2014

Tandhälsorapport. Uppföljning av tandhälsan. hos barn och ungdomar i Östergötland 1994-2013. www.lio.se. Enheten för hälsoanalys Linköping april 2014 Tandhälsorapport Uppföljning av tandhälsan hos barn och ungdomar i Östergötland 1994-2013 Enheten för hälsoanalys Linköping april 2014 Kerstin Aronsson Elin Mako www.lio.se Innehållsförteckning Inledning...

Läs mer

PROTOKOLL Landstingets pensionärsråd Ledningsstaben 2012-11-21 24-32 1(5) Maud Jonsson kl 09.00-12.00

PROTOKOLL Landstingets pensionärsråd Ledningsstaben 2012-11-21 24-32 1(5) Maud Jonsson kl 09.00-12.00 PROTOKOLL Landstingets pensionärsråd 2012-11-21 24-32 1(5) Maud Jonsson kl 09.00-12.00 Sammanträdesplats Landstingshuset, S:t Larsgatan 49 B i Linköping. Lokal: Sessionssalen Närvarande Ledamöter Viktoria

Läs mer

Beredningen för integritetsfrågor

Beredningen för integritetsfrågor Beredningen för integritetsfrågor Lie Lindström Handläggare 040-675 38 32 Lie.Lindstrom@skane.se BESLUTSFÖRSLAG Datum 2013-08-28 Dnr 1201732 1 (5) Beredningen för integritetsfrågor Patientens direktåtkomst

Läs mer

För 2015 kommer Mål och mått att utgöras av följande områden och målvärden:

För 2015 kommer Mål och mått att utgöras av följande områden och målvärden: Mål- och mått 2015 Regelboken: avsnitt Ersättning Mål och mått, dvs kvalitetsbonusen för vårdcentralerna, syftar till att stimulera till utveckling inom några givna områden. Områdena som väljs ut är vanligen

Läs mer

Förslag till Handlingsprogram övervikt och fetma 2009-2013 i Stockholms läns landsting

Förslag till Handlingsprogram övervikt och fetma 2009-2013 i Stockholms läns landsting Förslag till Handlingsprogram övervikt och fetma 2009-2013 i Stockholms läns landsting Lena Svantesson savdelningen Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning Stockholms läns landsting lena.svantesson@sll.se

Läs mer

Tjänsteutlåtande 2010-08-17. DANDERYDS KOMMUN Socialkontoret Handläggare: Millie Lindroth. Svar på motion angående värdighetsgaranti i äldreomsorgen

Tjänsteutlåtande 2010-08-17. DANDERYDS KOMMUN Socialkontoret Handläggare: Millie Lindroth. Svar på motion angående värdighetsgaranti i äldreomsorgen DANDERYDS KOMMUN Socialkontoret Handläggare: Millie Lindroth Tjänsteutlåtande 2010-08-17 1(5) Socialnämnden 2010-08-23 SN 2010/0068 Svar på motion angående värdighetsgaranti i äldreomsorgen Förslag till

Läs mer

Bra Mottagning Barn och ungdomsmottagning Sunderby sjukhus

Bra Mottagning Barn och ungdomsmottagning Sunderby sjukhus Bra Mottagning Barn och ungdomsmottagning Sunderby sjukhus Att göra veckans arbete under veckan Deltagare: Ing-Marie Wallgren Catarina Boqvist Ingegerd Blomqvist Göran Stjärnholm Valborg Palmgren 1 Verksamhetsområde

Läs mer

Plats: Blå salen, Universitetssjukhuset i Linköping, ingång 13, plan 13 - matsalsbyggnaden.

Plats: Blå salen, Universitetssjukhuset i Linköping, ingång 13, plan 13 - matsalsbyggnaden. Landstingsstyrelsen peder.bjorn@lio.se Föredragningslista för landstingsstyrelsen torsdagen den 9 oktober 2014. Plats: Blå salen, Universitetssjukhuset i Linköping, ingång 13, plan 13 - matsalsbyggnaden.

Läs mer

Delårsrapport 02 Regionstyrelsen 2015

Delårsrapport 02 Regionstyrelsen 2015 02 Regionstyrelsen 2015 Januari februari Datum: 24 mars 2015 Diarienummer: RS2015-16 www.regionostergotland.se Innehållsförteckning Sammanfattning... 1 Processperspektivet... 4 Medarbetarperspektivet...

Läs mer

Rehabiliteringsgarantin RESULTAT FRÅN DE TRE FÖRSTA KVARTALEN 2011

Rehabiliteringsgarantin RESULTAT FRÅN DE TRE FÖRSTA KVARTALEN 2011 Rehabiliteringsgarantin RESULTAT FRÅN DE TRE FÖRSTA KVARTALEN 2011 1 Stockholm i december 2011 Sveriges Kommuner och Landsting Avdelningen för vård och omsorg. Annie Hansen Falkdal 2 Innehåll Sammanfattning...

Läs mer

Tandvård. 168 Tandvård Årsstatistik 2010 för Stockholms län och landsting

Tandvård. 168 Tandvård Årsstatistik 2010 för Stockholms län och landsting 7 Tandvård Tandvård Tandvårdslagen syftar till god tandhälsa och en tandvård på lika villkor för hela befolkningen. Landstingen skall enligt lagen planera all tandvård inom landstingsområdet, även den

Läs mer

Stöd till införandet av nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Stöd till införandet av nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Stöd till införandet av nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Rubrik Irene Nilsson Carlsson 2013-11-22 Huvuddragen i riktlinjerna De nationella riktlinjerna 2013-11-22 3 Varför riktlinjer

Läs mer

Motion 2013:31 av Håkan Jörnehed (V) om en strategi för äldre patienter med hiv när de utvecklar åldrandets sjukdomar

Motion 2013:31 av Håkan Jörnehed (V) om en strategi för äldre patienter med hiv när de utvecklar åldrandets sjukdomar Stockholms läns landsting 1 (2) Landstingsradsberedningen SKRIVELSE 2015-08-19 LS 1312-1544 Landstingsstyrelsen Motion 2013:31 av Håkan Jörnehed (V) om en strategi för äldre patienter med hiv när de utvecklar

Läs mer

Våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld. Nationell tillsyn 2012-2013. Hur ser det ut?

Våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld. Nationell tillsyn 2012-2013. Hur ser det ut? Våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld Nationell tillsyn 2012-2013 - kommunernas, hälso- och sjukvårdens och kvinnojourernas arbete - Hur ser det ut? Ingrid Andersson Inspektionen för vård och

Läs mer

Regeringssatsning på alkoholprevention i primärvård, sjukhusvård, universitet/högskola och företagshälsovård 2006-2010

Regeringssatsning på alkoholprevention i primärvård, sjukhusvård, universitet/högskola och företagshälsovård 2006-2010 Regeringssatsning på alkoholprevention i primärvård, sjukhusvård, universitet/högskola och företagshälsovård 2006-2010 Omfattar flera delprojekt i primärvården som - Barnhälsovård - Mödrahälsovård - Distriktssköterskor/mottagningssköterskor

Läs mer

Beredningen för psykiatri, primärvård och tandvård

Beredningen för psykiatri, primärvård och tandvård Beredningen för psykiatri, primärvård och tandvård Bim Soerich Hälso- och sjukvårdsstrateg 040-675 31 27 bim.soerich@skane.se BESLUTSFÖRSLAG Datum 2015-03-02 Dnr 1500111 1 (8) Beredningen för psykiatri,

Läs mer

Hälsosamverkansberedningen samt Landstingets representanter i Samordningsförbunden

Hälsosamverkansberedningen samt Landstingets representanter i Samordningsförbunden 1 (7) Hälsosamverkansberedningen samt Landstingets representanter i Samordningsförbunden Tid 2009-04-29 Plats Östra sammanträdesrummet, Landstingshuset, Linköping Närvarande Hälsosamverkansberedningen

Läs mer

Grönt ljus för ÖJ? Vårdanalysutvärdering av Öppna jämförelser inom hälso- och sjukvården. 14 mars 2014

Grönt ljus för ÖJ? Vårdanalysutvärdering av Öppna jämförelser inom hälso- och sjukvården. 14 mars 2014 Grönt ljus för ÖJ? Vårdanalysutvärdering av Öppna jämförelser inom hälso- och sjukvården 14 mars 2014 Öppna jämförelser tas fram av Socialstyrelsen och Sveriges kommuner och landsting tillsammans Finns

Läs mer

Kvalitetsbokslut 2012

Kvalitetsbokslut 2012 Diarienummer: Kvalitetsbokslut 2012 Akutkliniken NLN Ett öppet och hållbart landsting för jämlik hälsa, mångfald och valfrihet Innehållsförteckning Inledning... 3 Faktaruta... 3 Organisation / Kompetens...

Läs mer

2012-03-18. Inledning

2012-03-18. Inledning Inledning Dokumentet bygger på de nationella riktlinjerna (Socialstyrelsen, 2007) och förtydligar hur socialtjänsten och hälso- och sjukvården i Piteå älvdal kan samarbeta och avgränsa sitt arbete kring

Läs mer

Översynen av vårdval Halland process, resultat och reflektioner

Översynen av vårdval Halland process, resultat och reflektioner 1 Översynen av vårdval Halland process, resultat och reflektioner Presentation för nätverket Uppdrag Hälsa 2015-05-20 Ulf-Johan Olson Utvecklingspartner i Stockholm 1:a mer omfattande och systematiska

Läs mer

Förslag kvalitetsindikatorer Pv-gruppen

Förslag kvalitetsindikatorer Pv-gruppen Förslag kvalitetsindikatorer Pv-gruppen Cecilia Björkelund, dl, professor Birgitta Wickberg, psykolog, doc Anniqa Foldemo, ssk, med dr Kjell Lindström, dl, universitetslektor Socialstyrelsen Riktlinjearbete

Läs mer