Plats: Blå salen, Universitetssjukhuset i Linköping, ingång 13, plan 13 - matsalsbyggnaden.

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Plats: Blå salen, Universitetssjukhuset i Linköping, ingång 13, plan 13 - matsalsbyggnaden."

Transkript

1 Landstingsstyrelsen Föredragningslista för landstingsstyrelsen torsdagen den 9 oktober Plats: Blå salen, Universitetssjukhuset i Linköping, ingång 13, plan 13 - matsalsbyggnaden. Fika vid ankomst Blå Salen. Information om ärendet FUS etapp 3, FM-centrum och NSC Studiebesök Framtidens UniversitetsSjukhus Övrig information och beslutsärenden återsamling Blå Salen Gemensam lunch restaurang Blåklinten US. 2. INFORMATION INFÖR BESLUT VID DAGENS SAMMANTRÄDE Ärenden som bereds inför landstingsfullmäktige 1:1 Delårsrapport 08 inklusive helårsbedömning år LiÖ :2 Kapitaltillskott och inlösen av lån till Landstingens Ömsesidiga Försäkringsbolag Ärenden från ledningsstaben 3:1 Framtidens US etapp 3, psykiatrisk vårdbyggnad utökad investeringsvolym. LiÖ :2 Bröstprocessen Ombyggnation vid Centrum för kirurgi, ortopedi och cancervård och Diagnostikcentrum. LiÖ :3 Ombyggnation för två MR-kameror - Lasarettet i Motala. LiÖ :4 Förnyat avtal med staten rörande landstingets medverkan i läkarutbildning och klinisk forskning. LiÖ :5 Remissvar - Läkemedel för särskilda behov LiÖ Delegationsbeslut (B-ärenden) och skrivelser för kännedom (C-ärenden). 3. KORTINFORMATIONER FRÅN ORDFÖRANDEN OCH LD 4. UPPROP Val för protokollsjustering.

2 Landstingsstyrelsen 5. BESLUTSÄRENDEN Ärende 1:1 4:1 enligt ovan. 2

3

4

5 Delårsrapport LS 2014 (inkl helårsbedömning) januari - augusti

6

7 Innehållsförteckning Sammanfattning I korthet 1 Medborgarperspektivet 3 Regional utveckling som bidrar till en hållbar välfärd 4 Kollektivtrafiken ett naturligt val vid resor 4 Bra och jämlik hälsa 5 Stort förtroende för hälso- och sjukvården 7 Nöjda och delaktiga patienter 7 Trygg och likvärdig vård 7 Hög tillgänglighet till hälso- och sjukvården 9 Processperspektivet 15 Kunskapsbaserad och säker vård med hög kvalitet 16 Effektiv hälso- och sjukvård 16 Innovativt och systematiskt förbättringsarbete 19 Resurseffektiv och kretsloppsanpassad verksamhet med minsta möjliga klimatpåverkan 19 Framgångsrik forskning och utveckling med god konkurrenskraft 19 Forskning och utveckling ska omsättas i verksamhetsutveckling 19 Medarbetarperspektivet 21 Ett aktivt medarbetarskap 21 Strategisk kompetensförsörjning som stödjer verksamhetens uppdrag 22 Gott ledarskap som skapar förutsättningar för goda verksamhetsresultat 24 Ekonomiperspektivet 25 Ekonomi som ger handlingsfrihet 26 Ekonomi som inte belastar kommande generationer 31 Kostnadseffektiv verksamhet 31 Investeringar 32 Balanskravsutredning mm 32 Sammanställd redovisning 32

8 Bilagor 1. Utfall nyckelindikatorer medborgarperspektivet 2. Utfall nyckelindikatorer processperspektivet 3. Utfall nyckelindikatorer medarbetarperspektivet 4. Utfall nyckelindikatorer ekonomiperspektivet 5. Delårsrapport 08 HSN inkl helårsbedömning 6. Delårsrapport 08 TN inkl helårsbedömning 7. Omfördelningar mm 8. Tillgänglighet faktiska väntetider 9. Tillgänglighet i jämförelse med avtalade mål 10. Tillgänglighet i jämförelse med avtalade mål 11. Tillgänglighet per centrum 12. Tillgänglighet per specialitet 13. Basfakta processperspektivet 14. Basfakta medarbetarperspektivet 15. Ekonomiperspektivet Resultat per nämnd/enhet 16. Lönekostnadsutveckling 17. Kostnadsutveckling läkemedel 18. Intäkts-/kostnadsutveckling 19. Resultaträkning, kassaflödesanalys och balansräkning

9 Medborgare DELÅRSRAPPORT sammanfattning januari - augusti Sammanfattning Tillgänglighet specialiserad vård Målvärdet för tillgängligheten till besök och behandling inom den specialiserade vården är att 80 procent av patienterna ska ha fått komma på besök eller behandling inom 60 dagar. I augusti kom 66 procent på besök inom 60 dagar. 830 patienter hade väntat längre. I augusti fick 63 procent behandling inom 60 dagar. 204 patienter hade väntat längre. För att kvalificera för ersättning från kömiljarden krävs att 70 % av patienterna tas omhand inom 60 dagar. Tillgänglighet primärvård Målvärdet för tillgänglighet till besök inom 7 dagar i primärvården är 95 %. Mätningar sker kvartalsvis. Under andra kvartalet 2014 klarade i snitt 47 % av alla vårdcentraler tillgänglighetsmålen, vilket är en fortsatt sjunkande trend. 20 av 43 vårdcentraler klarade att upprätthålla en tillgänglighet på 95 % eller mer under andra kvartalet I bilden visas även den vårdcentral som hade lägst tillgänglighet respektive kvartal. I andra kvartalet var det lägsta värdet 87 %, vilket är en klar förbättring i 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% besök behandling 30% mål liö 20% "kömiljard" 10% 0% Q1 100,0% 95,0% 90,0% 85,0% 80,0% 75,0% 70,0% tillgänglighet PV mål lägst tillgänglighet Process Medarbetare Ekonomi jämförelse med de två senaste kvartalen. 65,0% Produktion Sjukvårdsproduktionen uttryckt i antal slutenvårdtillfällen och läkarbesök ökar något medan övriga öppenvårdsbesök minskar relativt kraftigt i jämförelse med samma period föregående år. Även läkarbesök vid akutmottagningarna minskar i jämförelse med föregående år, vilket avviker från trenden de senaste fyra åren. DRG-vikten, vårdtiden och medelvårdtiden har ökat i jämförelse med föregående år till skillnad från en nedåtgående eller utplanande trend det senaste året. Antal anställda i heltidsmått I augusti var antalet anställda omräknat i heltidsmått Det innebär att antalet anställda har minskat med 80 heltidstjänster sedan årsskiftet. Köp från bemanningsföretag har ökat med 23 % jämfört med samma period föregående år. LiÖ:s samlade resultat Landstingets samlade resultat januari till och med augusti är 939 mkr. Helårsbedömningen är ett resultat på 639 mkr. Verksamhetens resultat (inkl styrelse och nämnder) bedöms bli minus 66 mkr medan de landstingsgemensamma posterna bedöms bli plus 705 mkr. Den största avvikelsen mot budget är att reserverade medel för pensioner inte behöver utnyttjas. Det påverkar resultatet positivt med 145 mkr Trend baserad på årsresultat Helårsbedömning Ack 2014 augusti Ack 2013 augusti Procentuell förändring 2014/2013 Slutenvårdstillfällen ,7% DRG-vikt ,9% Vårdtid (dagar) ,6% Medelvårdtid 4,6 4,4 5,8% Läkarbesök ,1% Övriga öppenvårdsbesök ,4% Utveckling sedan Förändring förra månaden Ackumulerat månadsresultat för sjukvårdande verksamhet De sjukvårdande enheterna redovisar ett underskott på minus 78 mkr efter augusti. Resultatet är en försämring med 96 mkr i jämförelse med föregående år. Helårsbedömningen är totalt minus 196 mkr vilket är 16 mkr bättre än trenden och 174 mkr sämre än budget Jan Feb Mars Apr Maj Jun Jul Aug Sept Okt Nov Dec Trend baserad på årsresultat Helårsbedömning 08 Jan Feb Mars Apr Maj Jun Jul Aug Sept Okt Nov Dec

10 Tusental Miljontal Ekonomi DELÅRSRAPPORT sammanfattning januari - augusti Sammanfattning HSN:s resultat HSN:s resultat till och med augusti är 107 mkr medan helårsbedömningen är ett nollresultat. Anledningen till överskottet är framför allt att målrelaterade ersättningar som ännu inte är mätta och inte utbetalade, de viten som produktionsenheterna betalat in till nämnden på grund av att målvärden för vård i rimlig tid ej uppnåtts samt att kostnader för privata vårdgivare är lägre än de förväntade för perioden 120,0 100,0 80,0 60,0 40,0 20,0 0, Produktivitet - kostnad per DRG-poäng (rullande 12- månadersvärde) Grafen till höger visar hur produktiviteten inom landstinget har utvecklats sedan början av I slutet av 2011 syns ett trendbrott då produktiviteten från att ha förbättrats under 2011 successivt börjar försämras. Trenden fortsätter under 2013 och 2014, men med avtagande effekt Läkemedelskostnadsutveckling Även om läkemedelskostnaderna fluktuerar mellan månaderna visar den linjära trendkurva att kostnaderna totalt sett har legat på en relativt konstant nivå. Utfallet till och med augusti visar en kostnadsökning på 3,6 procent jämfört med motsvarande period föregående år. Helårsbedömningen är att kostnaderna kommer att öka med 3,2 %. Den främsta anledningen till att kostnadsutvecklingen bedöms dämpas är överenskommelsen mellan regeringen och Läkemedelsindustriföreningen (LiF) om en prissänkning av äldre receptläkemedel Lönekostnadsutveckling Lönekostnadsutvecklingen är 6,5 procent jämfört med motsvarande period föregående år (efter att hänsyn har tagits till överföring av hemsjukvården till kommunerna). Helårsbedömningen är dock en lönekostnadsutveckling på 5,7 procent medan produktionsenheterna bedömer en utveckling på 4,1 procent. Ur ett ekonomiskt perspektiv är personalkostnadsökningen för hög i förhållande till landstingets ekonomiska förutsättningar. Ökade kostnader för köp från bemanningsföretag försvårar situationen ytterligare % 9% 8% 7% 6% 5% 4% 3% 2% 1% 0% Total Index 2012: 2,5% uppräkning Index 2013: 2,7% uppräkning Index 2014: 2,75% uppräkning

11 DELÅRSRAPPORT - januari - augusti 1 I korthet Enligt kommunallagen ska kommuner och landsting ha god ekonomisk hushållning i sin verksamhet. En god ekonomisk hushållning innebär för Landstinget i Östergötland att de finansiella målen är uppfyllda och att landstinget når goda resultat vad avser de verksamhetsmässiga målen. Resultat av de verksamhetsmässiga målen (strategiska mål) görs primärt genom värdering av måluppfyllese avseende framgångsfaktorer och nyckelindikatorer. I de fall där mätning av nyckelindikatorers måluppfyllelse saknas inför denna delårsrapport, har bedömning av måluppfyllse av strategiska mål i tillämpliga fall skett genom värdering av aktiviteter som pågår inom områden kopplade till respektive mål. De bedömningsgrundande aktiviteter presenteras i sådana fall i texten. Medborgarperspektivet För många områden inom kollektivtrafiken syns en positiv utveckling såsom fler påstigande och fler registrerade kunder i Östgötatrafikens kunddatabas. Punktligheten har förbättrats något från en redan hög nivå. Andelen planerade turer som genomförs (regularitet) är fortsatt hög och ligger nära 100 % För att åstadkomma ett hälsofrämjande förhållningssätt fördjupar verksamheterna sina kunskaper kring tillämpningen och på flera håll inom landstinget pågår arbeten för att stärka patientens ställning. Arbete med att utveckla insatser inom området Barn som anhöriga fortsätter med bland annat utbildningsinsatser och dokumentationsmallar i Cosmic. Flera aktiva sjukdomsförebyggande insatser pågår, däribland Hälsolyftet och Må bra med kultur som är ett komplement till vård och behandling. Även hälsokommunikatörer, hälsoundersökningar och tobakslutatstöd bidrar till att förebygga sjukdomar. Förtroendeskapande insatser genomförs via de fem brukardialogerna för att öka kunskaperna om patienter och medborgarnas behov och erfarenheter av hälso- och sjukvården. Nöjda patienter stor delaktighet skapas genom att öka valfriheten för patienten vilket bland annat har skett genom att införa vårdval för primär hörselrehabilitering och öka patienternas möjligheter att fritt välja vårdcentral. För att åstadkomma trygg och likvärdig vård finns kontaktsjuksköterskor på nästan alla länets kliniker och säker hemgång har införts för att skapa en bättre överlämningsprocess vid utskrivning av patienter med hög risk för återinläggning. Landstingets mål när det gäller tillgängligheten till 1117 är att 70 % av samtalen skall besvaras inom 3 minuter. Målet uppnås inte då endast 35 % av inkommande samtal besvarades inom 3 minuter,, dock besvarades 2/3 inom 9 minuter. Telefon- och läkartillgängligheten i primärvården är god, men tendenser till försämring finns. Telefontillgängligheten på vårdcentralerna uppvisar en negativ trend totalt sett under senaste tolvmånadersperiod. Tillgängligheten till besök och behandling inom den specialiserade vården har utvecklats positivt under de senaste åren, vilket medfört att Östergötland numera tillhör de bättre landstingen/regionerna totalt sett. Tillgängligheten försämrades dock i augusti 2014 på samma sätt som förra året. Det beror på att klinikerna tar emot färre patienter under semestertid, då svårt sjuka prioriteras framför mindre svårt sjuka. För att nu i efterhand minska konsekvenserna avsätter Hälso- och sjukvårdsnämnden extra medel i augusti och september så att berörda patienter kan få besök och/eller operation hos externa leverantörer. Uppföljningen under år 2014 visar att varannan patient fick träffa läkare inom en timme och sju av tio patienter lämnade akutmottagningarna inom högst fyra timmar. Tendensen är att tillgängligheten förbättras något på akutmottagningarna. Hälso- och sjukvårdsnämndens mål är att patienter med cancersjukdom ska opereras inom högst 21 dagar räknat från beslut om operation. Enligt den senaste mätningen opererades två av tre patienter inom målgränsen. Processperspektivet Uppföljning efter augusti visar på ett fortsatt högt tryck inom sjukvårdens samtliga delar. Beläggningen på sjukhusen är fortsatt oförändrat hög, på US kvarstår problemet med alltför många utlokaliserade patienter. Andelen patienter som återinläggs inom trettio dagar verkar trots detta att minska något. Det pågår en lång rad olika projekt och åtgärder för att minska behovet av undvikbar slutenvård men detta återspeglas inte i beläggningssiffrorna. De vårdrelaterade infektionerna (VRI), som utgör en stor del av vårdskadorna, ligger kvar på samma nivå sedan föregående år (kring c:a 10 %) och därmed kvarstår tydligt behovet av fortsatt satsning för att reducera VRI. Nya arbetsätt kommer att prövas. Medarbetarperspektivet Årets medarbetaruppföljning hade en svarsfrekvens på 86 procent, vilket tyder på ett högt engagemang och ansvarstagande hos medarbetarna i att vilja vara med och utveckla verksamheten och arbetsmiljön. Frågor kring delaktighet och bemötande visar som tidigare år på fortsatt höga värden och för femte året i rad ökar medarbetarnas upplevelse av Landstinget i Östergötland som en attraktiv arbetsgivare. Landstinget står inför stora utmaningar när det gäller kompetensförsörjning med bland annat en generationsväxling

12 DELÅRSRAPPORT - januari - augusti 2 där i genomsnitt 325 medarbetare per år kommer att gå i pension de närmsta 10 åren. Denna generationsväxling gör unga till en viktig målgrupp när nya medarbetare ska anställas. Landstingets användning av bemanningsföretag fortsätter att öka. Den största andelen av kostnaderna rör läkarbemanning där knappt hälften står för läkarbemanning inom primärvården. Vad gäller kompetensförsörjning av specialistutbildade sjuksköterskor inom operation noteras att antalet landstingsmedarbetare som studerar till specialistsjuksköterska har fördubblats denna höst. Detta bedöms vara ett resultat av aktiva stimulans- och rekryteringsåtgärderna på verksamhetsnivå och ett gott samarbete med Karlstad universitet. Trots ett mycket bra totalresultat i medarbetaruppföljningen för chefer, som också är oförändrat jämfört med tidigare så finns det indikationer att förutsättningarna för hållbara chefer kan ha försämrats. Arbetsmiljön för chefer behöver studeras närmare för att åtgärder ska kunna sättas in inom rätt områden. Förbättringar av resultat för chefer finns inom områden som att de upplever att landstinget är en attraktiv arbetsgivare, närmaste chef stimulerar till kompetensutveckling och tar tillvara kompetens samt att cheferna får mer stöd och hjälp från kollegor. Ekonomiperspektivet Helårsbedömningen visar på ett resultat på 639 mkr vid årets slut, vilket är 339 mkr bättre än budgeterat resultat. Verksamhetens (inkl nämnder och styrelse) samlade resultat bedöms bli minus 66 mkr vilket är 84 mkr sämre än godkänd budget (18 mkr i budget) medan de landstingsgemensamma posterna förbättras med 423 mkr (+282 mkr i budget). Underskotten finns inom de sjukvårdande enheterna som sammantaget prognostiserar ett negativt resultat på minus 196 mkr att jämföra med godkänd budget på minus 22 mkr. Resultatet från januari till augusti är minus 78 mkr, vilket indikerar en svag ekonomi, då resultaten enligt en normal årskurva bör vara positivt efter sommaren för att nå balans vid årets slut. Det är fem produktionsenheter som bedömer ett negativt resultat vid årets slut: Centrum för kirurgi, ortopedi och cancervård -79 mkr Sinnescentrum.50 mkr Närsjukvården i östra Östergötland -35 mkr Närsjukvården i västra Östergötland -12 mkr Diagnostikcentrum -21 mkr Landstingsdirektören har kontinuerlig uppföljning och dialog med samtliga produktionsenheter där delårsboksluten indikerar en avvikelse. Trafiknämndens resultat är positivt med 105 mkr. Resultatet består av förutom det beslutade resultatkravet på 45 mkr av en positiv avvikelse i Östgötatrafikens helårsbedömning på 60 mkr. Detta beror främst på ökade biljettintäkter och lägre kostnader. Folktandvården bidrar positivt till resultatet med ett överskott på 19 mkr. Övriga produktionsenheter, förutom Katastrofmedicinskt centrum och Centrum för hälso- och vårdutveckling, redovisar ett prognostiserat årsresultat i nivå eller något bättre än godkänd budget. De nämnda två har dock eget kapital som täcker årets resultat. Den enskilt största förbättringen inom de landstingsgemensamma posterna jämfört med budget är att reserverade medel för ökade pensionskostnader inte behöver utnyttjas under 2014, vilket innebär en minskad kostnad på 145 mkr jämfört med budget. Skatteintäkter och generella statsbidrag bedöms enligt SKL:s prognos i augusti, bli 89 mkr högre än budgeterat. Landstingets långsiktiga finansiella mål är att årets resultat ska uppgå till 2 procent av skatter och generella statsbidrag för att god ekonomisk hushållning ska anses vara uppnådd. Landstingets helårsbedömning är 639 mkr, vilket motsvarar 5,7 procent av skatter och generella statsbidrag. Därmed är det långsiktiga finansiella målet uppfyllt.

13 DELÅRSRAPPORT - januari - augusti 3 Medborgarperspektivet Strategiska mål Regional utveckling ska bidra till en hållbar välfärd Kollektivtrafiken - ett naturligt val vid resor Bra och jämlik hälsa Resultat Utvecklingsområden framgångsfaktorer Effektiva innovationsstrukturer En kollektivtrafik som är konkurrenskraftig och ett riktigt alternativ till bilen Det ska vara lätt och attraktivt att åka kollektivt Kollektivtrafiken ska vara tillgänglig för alla Tillförlitlighet i kollektivtrafiken Aktiva sjukdomsförebyggande insatser Resultat Stort förtroende för hälso- och sjukvården Förtroendeskapande insatser Delaktiga och nöjda patienter Trygg och likvärdig vård Hög tillgänglighet till hälso- och sjukvård God samverkan med nationella och regionala samhällsaktörer Lätt tillgänglig information och personliga tjänster Ett hälsofrämjande förhållningssätt Patientfokuserad hälso- och sjukvård Stor valfrihet för patienten Insatser och utbud utifrån konstaterade behov Hälso- och sjukvård i rimlig tid och så nära som möjligt

14 DELÅRSRAPPORT - januari - augusti 4 Bedömning av måluppfyllelse av en del strategiska mål och framgångsfaktorer som saknar mätta nyckelindikator resultat görs utifrån de genomförda insatser och aktiviteter inom områden. Regional utveckling som bidrar till en hållbar välfärd Detta strategiska mål bedöms inte i denna delårsrapport. Kollektivtrafiken ett naturligt val vid resor En kollektivtrafik som är konkurrenskraftig och ett riktigt alternativ till bilen Den positiva trenden gällande resandet i kollektivtrafiken och antalet påstigande har fortsatt under perioden januari augusti. Antalet påstigande har ökat 0,83% jämfört med samma period Biljettintäkterna inklusive tillköp från universitetet för allmän kollektivtrafik överstiger budget till följd av ökat resande och ökad försäljning av periodbiljetter. Framför allt fortsätter resandet att öka på Östgötapendeln, där trafiken Motala- Mjölby är en bidragande faktor liksom trafiken inom Norrköpingstätort. För att kunna göra en heltäckande bedömning av om kollektivtrafiken är konkurrenskraftig och ett riktigt alternativ till bilen behöver utvecklingen sättas i relation till bilresandet. Marknadsandelen gentemot bilen mäts genom den resvaneundersökning som kommer att redovisas under hösten vilket gör att den samlade bedömningen för måluppfyllelsen blir inte helt tillfredsställande. Det ska vara lätt och attraktivt att åka kollektivt Denna framgångsfaktor omfattar bland annat betalsystemets tillgänglighet. Arbete pågår med att byta ut såväl biljettmaskiner som kreditkortsterminaler. Biljettmaskiner ska bytas i syfte att kunna erbjuda snabbare leverans av biljetter som köps via e-handel. Kreditkortsterminaler byts ut för att kunna erbjuda betalningar med kreditkort utan PIN-kod. För de större tätorterna finns nu möjligheten att köpa biljett direkt i reseplanerar-appen. Flera aktiviteter pågår för att göra det lättare och mer attraktivt att resa kollektivt. Bedömningen av den samlade resultatutvecklingen görs på helårsbasis. Lätt tillgänglig information och personliga tjänster Östgötatrafiken arbetar aktivt för att erbjuda situationsanpassad information och tjänster som möter kundernas krav på ett modernt och personligt sätt. Antalet registrerade kunder i Östgötatrafikens kunddatabas fortsätter att öka. Under årets första åtta månader registrerade sig nya kunder på mina sidor. Totalt innebär det att antalet registrerade kunder uppgår till stycken per Därmed är målet för 2014 överträffat vilket gör att bedömning av framgångsfaktorn blir tillfredsställande. Kollektivtrafiken ska vara tillgänglig för alla I och med införandet av så kallad responsiv webb under slutet av 2013 har tillgängligheten ökat med avseende på möjlighet att förstora eller få anpassad textstorlek oavsett om kunden använder mobil, platta eller dator. Vidare har införandet påbörjats av automatiska hållplatsutrop (med bild och ljud) ombord på bussar där detta saknas idag. Införandet beräknas vara klart sommaren Att kollektivtrafiken ska vara tillgänglig för alla är en viktig framgångsfaktor för trafiknämnden. De nyckelindikatorer som avser spegla denna framgångsfaktor mäts samtliga på helårsbasis. Tillförlitlighet i kollektivtrafiken Punktlighet i kollektivtrafiken har förbättrats något i jämförelse med samma period före-

15 DELÅRSRAPPORT - januari - augusti 5 gående år och ligger fortsatt högt (90-97%). Andelen planerade turer som genomförs (regularitet) är fortsatt hög och ligger nära 100 %. Medelpunktligheten på Östgötapendeln var under perioden 90 %. Utfallet påverkas negativt av problem i infrastrukturen såsom omfattande banarbeten, signalfel och kontaktledningsfel. Under juli månad pågick banarbeten på sträckan Mjölby-Linköping. I Linköpings tätort var medelpunktligheten för perioden januari-augusti 97 %. I Norrköping var medelpunktligheten 94 %. Den relativt låga punktligheten i Norrköping under våren beror främst på dåliga körtider som uppkommit i samband med hastighetsomläggningar. Inför hösten har tidtabellen justerats för att öka punktligheten men har ännu inte uppnått full effekt. Detta gör sammantaget att resultatet bedöms vara inte helt tillfredsställande. Inom perspektivet medborgare ska Trafiknämnden under 2014 särskilt uppmärksamma dialog med medborgarna/resvaneundersökning, respektive attitydpåverkan för ökat resande. En resvaneundersökning är genomförd och resultaten redovisas under hösten När det gäller attitydpåverkan driver Östgötatrafiken ett arbete tillsammans med flera regionala aktörer under rubriken Hållbar arbetspendling i Östergötland (HAPÖ). Vidare medverkar Östgötatrafiken också i kommunala initiativ i syfte att påverka attityden hos bilister till förmån för kollektivtrafiken. Mottagandet har varit mycket positivt. Genom projektet genomförs bland annat utbildningsinsatser. Östgötatrafiken delar vidare ut prova på-kort till bilkörare. Målet med projektet är att träffa mellan personer och att resultera i 180 nya kollektivtrafikresenärer. Bra och jämlik hälsa Ett hälsofrämjande förhållningssätt De flesta verksamheterna har börjat fördjupa sig i hur man tillämpar ett hälsofrämjande förhållningssätt med hjälp av ett självinstruerande utbildningsmaterial kring hälsofrämjande möten, som består av filmer och diskussionsunderlag på webben. Verksamheterna använder också litteratur som vägledning till det hälsofrämjande förhållningssättet. På flera håll inom landstinget pågår arbeten med att stärka patientens ställning. Förutom vidareutveckling av hälsofrämjande förhållningssätt pågår olika verksamhetsutvecklingsprojekt och utbildningar av HR. Patientrapporterade utfallsmått (PROM/PREM) används och är en viktig del i det fortsatta arbetet med att stärka patientens ställning, då resultaten kan användas både i enskilda patientmöten och för verksamhetsutveckling. Barn som anhöriga Särskilda informations- och utbildningssatsningar och det så kallade Barnpottsprojektet inom området Barn som anhöriga har fortsatt till och med juni, då det nationella projektet formellt avslutades. Den nationella satsningen utvärderas nu och LiÖ bidrar med rapportering till NKA* och Socialstyrelsen. Erfarenheter ska också spridas bland annat genom en nationell konferens i oktober. Den stora utmaningen är att fortsätta utveckla insatserna inom landstinget. Mall för dokumentation i patientjournalen som togs fram inom ramen för projektet kommer att öka möjligheten till systematisk uppföljning. Ett antal verksamheter fortsätter i höst att utbilda medarbetare och skapa rutiner för att möta barnens behov. Lagstiftningen har lyfts både i HSN:s överenskommelser och i verksamhetsplan. Enheten för hälsoanalys har bildat ett särskilt barnteam som ska fortsätta med kunskapspåfyllning, inspiration och information inom området, samt att ge verksamheterna möjlighet att söka utvecklingsmedel för barn som anhöriga genom Hälsopotten. Utbildning i metoden Föra barnen på tal fortsätter även i höst. * Nationellt kompetenscentrum anhöriga

16 DELÅRSRAPPORT - januari - augusti 6 Aktiva sjukdomsförebyggande insatser Hälsolyftet En lägesrapport om Hälsolyftet är framtaget och visar att östgötar har fått en hälsoundersökning följd av ett hälsosamtal. Rapporten beskriver deltagarnas socioekonomi, hälsoläge, risk- och skyddsfaktorer för hjärt- och kärlsjukdom samt deras utvärdering av besöket. Rapporten innehåller även en utvärdering av medarbetarnas upplevelser av att arbeta med Hälsolyftet, hälsoekonomisk utvärdering och evidensläget kring arbetet med hälsoundersökningar och hälsosamtal. Uppföljning av arbetet med levnadsvanorna Sedan i våras kan statistik på enhetsnivå tas fram ur Hälsobladet i journalsystemet för att följa hur väl arbetet med levnadsvanorna följer Socialstyrelsens nationella riktlinjer. Statistiken innan sommaren visade att verksamheterna i både primärvård och specialist- /slutenvård erbjuder i 46 procent av fallen en åtgärd, som dock oftast är på en lägre nivå än den som rekommenderas av Socialstyrelsen. I 10 procent av fallen erbjuds åtgärder enligt de nivåer som de nationella riktlinjerna rekommenderar för respektive levnadsvana. Må bra med kultur Må bra med kultur är ett kompletterande verktyg till vård och behandling. Under 2014 har verktyget utökats med fler aktiviteter men också på ytterligare två mindre orter, för en mer jämlik vård. Då både primär- och specialistvård möter patienter med lättare psykisk ohälsa har möjligheten att anmäla patienter till olika aktiviteter utökats. Detta medför ett ökat behov av att informera vårdens medarbetare om verktyget, vilket är en insats som pågår. På de två större orterna finns från hösten 2014 möjlighet till aktivitet även senare tid på dagen, för att möta ett eventuellt behov hos arbetsföra patienter. Den kontinuerliga uppföljningen av patienter, medarbetare och kulturaktörer tyder på att Må bra med kultur utgör något positivt annorlunda än vad både vården och samhället annars kan erbjuda för denna grupp av patienter. Tobakslutarstöd Alla vårdcentraler erbjuder tobakslutarstöd till patienter som behöver det. Under det första halvåret 2014 har 295 personer lyckats bli helt tobaksfria efter ordinerad tobaksavvänjning. Definitionen för helt tobaksfri är att patienten vid uppföljning 12 månader efter den påbörjade tobaksavvänjningen har varit helt tobaksfri i minst 6 månader. ANDT* -strategi ANDT-rådet i Östergötland leds av länsstyrelsen och landstinget representeras av ordförande för beredningen för samverkan. Till rådet är en arbetsgrupp kopplat med tjänstemän från respektive huvudman. I början av året lanserades en ANDT-strategi med tillhörande handlingsplaner som sedan spridits och implementerats på politisk nivå, samt inom olika delar av berörda verksamheter. Strategin syftar till att förverkliga målen som finns i den nationella ANDT-strategin genom de olika aktörernas och organisationernas ökade kännedom om varandras uppdrag och arbete, samt utvecklad samverkan. Utöver strategin har landstinget tillsammans med kommunerna arbetat för att kartlägga det kända narkotikamissbruket i länet genom en ungdomsenkät, samt för informationsspridning som exempelvis Tänk Om-kampanjen som syftar till att färre föräldrar ska köpa ut alkohol till sina minderåriga barn. Hälsokommunikatörer Hälsokommunikatörerna träffar utrikes födda personer för att informera och utbilda i frågor om hälsa. Informationen sker på deltagaranas modersmål bland annat inom områdena tobaksavvänjning, kost, motion och kulturmöten i vården. Vidare fungerar hälsokommunikatörerna som rådgivare åt övriga verksamheter inom landstinget. Hälsokom- * Alkohol, narkotika, dopning och tobak

17 DELÅRSRAPPORT - januari - augusti 7 munikatörerna arbetar behovsanpassat inom vård och omsorg samt är en del i nyanländas samhällsintroduktion. Hälsoundersökningar Hälsoundersökningar erbjuds asylsökande individer och andra grupper av nyanlända individer. Genom hälsoundersökningarna kan sjukdomar och smittor upptäckas samt information ges om hälsofrämjande förhållningssätt och om hälso- och sjukvårdssystemet. Ett kontinuerligt samverkansarbete med Migrationsverket sker avseende utbyte av information och distribution av inbjudan. Stort förtroende för hälso- och sjukvården Förtroendeskapande insatser Resultaten av årets patientenkät är ännu inte publicerade och kommer att värderas i årsredovisningen. Medborgardialog Under året har en av landstingets fem brukardialogberedningar haft i uppdrag att föra dialog med medborgare kring ehälsa och nya kommunikationsvägar. Vid fokusintervjuerna har deltagarna fått diskutera olika möjligheter och risker med ehälsa, exempelvis min journal på nätet och på vilket sätt man vill kommunicera med hälso- och sjukvården. Resultatet kommer att presenteras vid kunskapssammanträde i slutet av oktober. Nöjda och delaktiga patienter Stor valfrihet för patienten Primär hörselrehabilitering Sedan 1 oktober 2013 finns vårdval inom primär hörselrehabilitering, vilket har lett till en något större tillgång på audionomer i länet och att det nu finns möjlighet att välja vårdgivare på vissa orter. Tillgängligheten till hörselvård har ökat i första hand i Norrköping, Finspång, Åtvidaberg och Kinda, vilket har också lett till minskade väntetider i de delarna av länet. Primärvård Under året har patienternas möjligheter att fritt välja vårdcentral utökats markant. Genom de överenskommelser som har tecknats har patienterna sedan februari rätt att välja vårdcentral inom sjukvårdsregionen, d v s Östergötland, Jönköpings län och Kalmar län och sedan juli inom Örebro län och Sörmland. Nya Patientlagen kommer att ge alla patienter rätt att fritt välja öppenvård i hela landet från den 1 januari nästa år. Öppen psykiatri Inom den öppna psykiatrin finns flera privata vårdgivare. Varje vårdgivare har ett geografiskt område där man ansvarar för den psykiatriska vården, men patienterna har fritt val att välja vårdgivare. Inom vuxenpsykiatrin har Capio det geografiska ansvaret för delar av Norrköping och Linköping. De svårast sjuka inom vuxenpsykiatrin tenderar dock att välja den landstingsdrivna vården i högre utsträckning. Inom barn- och ungdomspsykiatrin finns privata aktörer i Åtvidaberg-Kisa, men patienter som bor i dessa områden väljer ändå i viss mån landstingsvården i Linköping, sannolikt för att man har jobb och skola där. I västra länsdelen finns endast en privat aktör och patientrörligheten mellan vårdgivare är låg. Trygg och likvärdig vård Insatser och utbud utifrån konstaterade behov Jämlik vård En ojämlik vård uppstår när det finns väsentliga skillnader i hälso- och sjukvård som är

18 DELÅRSRAPPORT - januari - augusti 8 omotiverade. Som beskrevs i delårsrapport 03, startades under våren en dialog om jämlik vård och en kollegial granskning över centrumgränser inom primärvården. En kollegial granskningsprocess har nu genomförts av två vårdcentraler som bedrivs i landstingets egen regi, Kärna vårdcentral och Cityhälsan Söder. Specialistvården arbetar ständigt med jämförelser av vården som erbjuds, utifrån bland annat att vården ska erbjudas på lika indikationer. Jämförelser och dialoger sker inom och mellan klinikerna avseende länsoch regionuppdrag. För en mer jämlik vård krävs även riktade och specifika insatser, som exempelvis hbt *- diplomering där ett utbildningsprogram i grundläggande hbt-kompetens erbjuds medarbetarna för att förbättra bemötandet av och arbetsmiljön för hbt-personer. Inom ramen för Hälsopotten finns många exempel på specifika insatser för socialt utsatta grupper. Östgötakommissionens arbete är i sin slutfas och kommer under hösten att ge rekommendationer för att minska sociala skillnader i hälsa, genom insatser för att öka individernas tilltro till sin egen förmåga, tillit till andra (däribland hälso- och sjukvården), samt att ge ökad framtidstro. Östgötakommissionen kommer bland annat att ge specifika rekommendationer för hälso- och sjukvården, vilka i stor utsträckning handlar om att åstadkomma en mer jämlik vård. Kontaktsjuksköterskor För patienter med cancer väntar många möten i ett komplext vårdsystem. Patienterna har behov av en tydlig kontaktväg in i och genom vården, ett stöd för kommunikation om cancersjukdomen och hjälp med koordinering av kontakterna med andra involverade personer, mottagningar och avdelningar. Denna funktion har en kontaktsjuksköterska. Målet är att varje patient med cancer ska få ett multiprofessionellt omhändertagande, ett psykosocialt stöd och erbjudas en namngiven kontaktsjuksköterska. Det finns nu cirka 98 kontaktsjuksköterskor i landstinget. Det är endast två kliniker som inte har någon kontaktsjuksköterska, som borde ha det. En pilotstudie inför införandet av vårdplaner för patienter med cancer har just avslutats med positiva resultat. Det är taget ett regionalt beslut om att varje patient med cancer skall erbjudas vårdplanen, Min vårdplan. Säker hemgång Syftet med Säker hemgång är att öka patientnyttan genom att skapa en bättre överlämningsprocess vid utskrivning för patienter med hög risk för att bli återinlagda. Säker hemgång syftar också till att stärka samarbetet i länet mellan primärvård och vårdgivare inom slutenvården för att skapa bättre förutsättningar att ta hand om vårdkrävande patienter. Målet är att införandet av Säker hemgång ska skapa faktiska resultat genom att antalet oplanerade återinläggningar inom 30 dagar reduceras. Ersättning är kopplad till processen och dess resultat, för att tydligt markera att frågan kring sammanhållen vård är högt prioriterad inom landstinget. De patienter som är i behov av denna förstärkta utskrivningsprocess definieras enligt en checklista och benämns som fokuspatienter. Arbetssättet är infört i hela landstinget från och med I de utvärderingar som hittills gjorts ser man att primärvården i hög utsträckning kontaktar fokuspatienterna inom stipulerade två dagar för att säkerställa att patienten får det fortsatta omhändertagandet som behövs för att undvika en onödig återinskrivning på sjukhus. En svårighet är dock att alltför få fokuspatienter identifieras vid utskrivningen. En hjälp kan vara att ge en signal i journalsystemet för att göra utskrivande enhet uppmärksam på att patienten uppfyller kriterierna. Uppföljning av Säker hemgång utvecklas i syfte att göra den mer tydlig och tillgänglig som stöd för verksamheter. Ett nytt projekt har startats i Säker hemgång där begreppet fokuspatient utvecklas att omfatta mångbesökare på akutmottagningar och på vårdcentraler. Inom projektet ska ett vårdprocessprogram tas fram för multisjuka som identifieras på detta sätt. * Homosexuell, bisexuell och transperson

19 DELÅRSRAPPORT - januari - augusti 9 Hög tillgänglighet till hälso- och sjukvården Hälso- och sjukvård i så nära tid som möjligt Tillgänglighet 1177 Första kontakt med sjukvården, vid akuta tillstånd, skall normalt vara vårdcentralen eller Det är viktigt med god tillgänglighet för att kunna erbjuda egenvårdsråd, när det bedöms vara det bästa, eller att patienterna lotsas till lämplig vårdnivå. Landstingets mål när det gäller tillgängligheten till 1117 är att 70 % av samtalen skall besvaras inom 3 minuter, men endast 35 % av inkommande samtal har besvarats inom 3 minuter till och med augusti, dock besvarades 2/3 inom 9 minuter. Det finns flera faktorer som påverkar svarstiderna. En faktor är att antalet samtal ökat kraftigt sedan starten, en fördubbling har skett sedan 2004 och antal samtal till 1177 ligger nu närmare i månaden. Trycket på 1177 beror också på hur väl vårdcentralerna kan klara sin telefon- och läkartillgänglighet, när denna minskar så ökar trycket på Det pågår också ett generationsskifte på 1177, där många erfarna sjuksköterskor slutar (bland annat av åldersskäl) och det tar tid att utbilda nya sjuksköterskor i dessa uppgifter. Detta är sannolikt en viktig förklaring till att antalet samtal som varje sjuksköterska kan hantera per timme har minskat något samtidigt som antalet samtal har ökat. Att göra en medicinsk bedömning i telefon, ge adekvata råd om egenvård eller att hänvisa till optimal vårdnivå är ett mycket kvalificerat arbete och det tar tid att skaffa sig tillräcklig erfarenhet. Det är viktigare att det blir rätt, även om väntetiderna i nuläget ökar något, än att det går fort med risk för fel. Det ökade trycket på 1177 behöver analyseras ytterligare. Det finns många patienter som av olika skäl ringer till 1177 i mycket stor omfattning och många patienter ringer till flera instanser inom sjukvården. Nya strategier kan behöva prövas för att förbättra kvalitén för dessa patientgrupper, vilket också skulle kunna ha en positiv effekt på tillgängligheten till Tillgänglighet i primärvård Telefon- och läkartillgängligheten i primärvården är god, men tendenser till försämring finns. Telefontillgängligheten på vårdcentralerna uppvisar en negativ trend totalt sett under senaste tolvmånadersperiod. Andelen vårdcentraler som besvarar minst 95 procent av inkommande samtal minskar och andelen som besvarar mindre än 90 procent ökar. Även läkartillgängligheten uppvisar en negativ trend. Andelen vårdcentraler som tar emot minst 95 procent av patienterna inom sju dagar minskar och andelen som tar emot mindre än 90 procent ökar. Vårdcentraler med telefontillgänglighet i olika tidsintervall Vårdcentraler med läkartillgänglighet i olika tidsintervall Tillgänglighet till specialiserad vård Tillgängligheten till besök och behandling inom den specialiserade vården har utvecklats

20 DELÅRSRAPPORT - januari - augusti 10 positivt under de senaste åren, vilket medfört att Östergötland numera tillhör de bättre landstingen/regionerna totalt sett. Figuren nedan visar hur stor andel av patienterna som togs emot inom högst 60 dagar enligt villkoren i den så kallade kömiljarden*. Figuren visar att tillgängligheten försämrades i augusti 2014 på samma sätt som förra året. Det beror på att klinikerna tar emot färre patienter under semestertid, då svårt sjuka prioriteras framför mindre svårt sjuka. Den senare gruppen får därför vänta längre tid än under övriga året. Enda möjligheten att undvika sommareffekten är att redan inför sommaren ta emot ett större antal patienter som annars kommer att gå över tidsgränsen 60 dagar. För att nu i efterhand minska konsekvenserna avsätter Hälso- och sjukvårdsnämnden extra medel i augusti och september så att berörda patienter kan få besök och/eller operation hos externa leverantörer. Berörda centrum är i första hand Hjärt- och medicincentrum, Sinnescentrum och Centrum för kirurgi, ortopedi och cancervård. Dessa centrum kommer att redovisa skälen till varför sommareffekten 2014 inte kunde minimeras som planerat. Andel genomförda besök och behandlingar inom högst 60 dagar utifrån kömiljardens villkor Hälso- och sjukvårdsnämnden och berörda centrum har i överenskommelser månatliga mål för tillgängligheten till besök och behandlingar. De centrum som inte klarar överenskomna mål drabbas av viten. Under året har viten minskat, det vill säga verksamheterna klarar målen i allt större utsträckning. Inom tre specialiteter med flest antal patienter som väntat mer än 60 dagar för både besök och operation/åtgärd uppvisas dock en oroande stor ökningstakt. Figuren nedan visar utvecklingen av antalet väntande patienter som väntat mer än 60 dagar på besök inom hudsjukvård, ortopedi och ögonsjukvård (januari 2014 = index 100). Figuren till höger nedan visar på motsvarande sätt antalet patienter som väntat över tidsgränsen på operation/ åtgärd inom kirurgi, ögonsjukvård och öron-näsahalssjukvård. Antal väntande patienter som väntat mer än 60 på besök inom tre specialiteter Antal väntande patienter som väntat mer än 60 dagar på operation/åtgärd inom tre specialiteter *Landsting som klarar att ta emot minst 70 % av patienterna får dela på cirka 57 mkr per månad (basersättning). De som klarar att ta emot minst 80 % får dela på ytterligare 24 mkr (bonusersättning). Ersättningen baseras i nästa steg på antalet invånare i respektive landsting.

21 DELÅRSRAPPORT - januari - augusti 11 Tillgänglighet på akutmottagningar Landstingets mål är att patienter som söker vård på akutmottagningarna ska träffa läkare inom en timme respektive vara klara för hemgång eller överföras till vårdavdelning inom fyra timmar ( ett fyra ). Uppföljningen under år 2014 visar att varannan patient fick träffa läkare inom en timme och sju av tio patienter lämnade akutmottagningarna inom högst fyra timmar. Tendensen är att tillgängligheten förbättras något på akutmottagningarna. Tillgängligheten på akutmottagningarna omfattas av en modell för målrelaterad ersättning. Hittills i år har endast lasarettet i Motala klarat ersättningskravet för att lämna akutmottagningen inom fyra timmar. Inget sjukhus i Östergötland har hittills klarat ersättningskravet för läkarmöte inom en timme. För att påtagligt närma sig målgränsen för ett fyra behövs mer kraftfulla åtgärder. Tillgänglighet till canceroperation Hälso- och sjukvårdsnämndens mål är att patienter med cancersjukdom ska opereras inom högst 21 dagar räknat från beslut om operation. Enligt den senaste mätningen opererades två av tre patienter inom målgränsen. Analyser visar samtidigt att tillgängligheten är god för flera patientgrupper och sämre för andra. Åtgärder behöver genomföras för att korta ledtider till operation av cancersjukdom inom inte minst de områden där tillgängligheten är låg. Nedanstående tabell ger exempel på cancerlokalisationer efter deras tillgänglighet i flertalet mätningar. Samtliga centrum som opererar patienter för cancersjukdom har en målrelaterad ersättning för det sammanslagna resultatet under de första tre kvartalen, med en första etappmål på 85 procent. CKOC har därutöver en målrelaterad ersättning för operation av bröstcancer, cancer i övre matsmältningsorganen och cancer i urinvägarna. Kvartal 2 når CKOC endast sitt mål för cancer i urinvägarna. Hög tillgänglighet Låg tillgänglighet Stor förbättring Andningsorgan Prostata Urinblåsa Läpp/munhåla/svalg Matsmältningsorgan * Tjocktarm/ändtarm Malignt melanom Njure/njurbäcken Bröstkörtel * Exklusive tjocktarm/ändtarm

22 DELÅRSRAPPORT - januari - augusti 12 Tillgänglighet till öppen specialistpsykiatri Tillgängligheten till den öppna specialistpsykiatrin har förbättrats de senaste åren. I år har man dock sett en viss sviktning i tillgängligheten främst inom barn och ungdomspsykiatrin i Norrköping som har köer till nybesök. En dörr ska räcka Målbilden för Projektet Akuta flöden 2014 är att det ska vara enkelt för patienterna i alla lägen patienten kommer alltid rätt. Det ska finnas en virtuell dörr in till akutsjukvården under jourtid så att de som söker ska veta var de kan få vård. Inriktningen ska vara att möta patienten dagtid och öka tillgängligheten för akutbesök på vårdcentralerna. Det akuta uppdraget ska tydliggöras, liksom gränssnittet mellan 1177 Vårdguiden på telefon (SVR), primärvården och akutmottagningarna. Under 2014 drivs fyra delprojekt för att uppnå målbilden. Ett gemensamt samverkansdokument tas fram för att tydliggöra 1177, primärvårdens och akutmottagningarnas roller och ansvar, och testas i alla länsdelar i november. Gemensamma bokningsrutiner och flöden mellan 1177, primärvården och akutmottagningarna tas fram och tester påbörjas under hösten. Samverkan mellan jourcentralerna och akutmottagningar under jourtid förstärks och en Närakut ska öppnas i oktober i östra länsdelen. Flera tider för direkta möten under dagtid ska skapas i primärvården, vilket delvis ska uppnås med hjälp av olika teammottagningar som kommer att testas. Även webbtidbokning kommer att testas och en app för egenvårdsråd diskuteras via SVR. Tillgänglighet till insatserna inom rehabiliteringsgarantin Under de två första kvartalen 2014 kan man se en tydlig minskning (58 procent) i antalet avslutade KBT-behandlingsserier (d v s minst fem behandlingstillfällen), som ersätts av den statliga rehabiliteringsgarantin, jämfört med samma tidsperiod 2013 (illusteras i figur nedan). Samtidigt har det totala antalet KBT-behandlingar ökat från under första halvåret 2013 till motsvarade period 2014, vilket tyder på att behandlingsserierna har blivit kortare. En analys kommer att göras efter årsslutet, för att se om tendensen kvarstår. Det totala antalet multimodala rehabiliteringar som ersätts av den statliga rehabiliteringsgarantin minskar, samtidigt som en tydlig trend kan urskiljas att de mer avancerade multimodala rehabiliteringar (MMR2) inom Smärt- och rehabiliteringscentrum ökar och de enklare insatser som genomförs i närsjukvårdens rehabilitering (MMR1) minskar, vilket kan ses i nedanstående högra figuren. Illustrerarutveckningen av avslutade KBT-behandlingar. Illustrerar utveckningen av MMR-behandlingar.

23 DELÅRSRAPPORT - januari - augusti 13 Tillgänglighet till tandvård Folktandvården har allmäntandvårdskliniker i samtliga kommuner och i de flesta större tätorter. Specialisttandvårdsklinikerna är placerade i de större tät-orterna Lin-köping, Norrköping och Motala. I Östergötland bedrivs cirka 60 procent av allmäntandvården för vuxna i privat regi. För den i privat regi bedrivna allmäntandvården för vuxna har inte landstinget någon direkt styrningsmöjlighet. Tillgänglighet inom tandvården innebär att patienter, såväl barn och ungdomar som vuxna, som söker allmäntandvård skall, i varje kommun, bedömas, utredas och prioriteras av kvalificerad personal inom tre månader från kontakt med tandvården och att remisser till specialisttandvård, för såväl barn och ungdomar som vuxna, skall bedömas, utredas och prioriteras inom 2 veckor.. En specialitet, endodonti (rotfyllningar), har remisstopp för icke akuta insatser. Folktandvården uppfyller i övrigt uppdraget kring specialisttandvården inom samtliga kommuner i länet. Vidare ska patienter, såväl barn och ungdomar som vuxna, som vid undersökning bedöms ha behandlingsbehov normalt erbjudas tid för behandling inom 4 veckor. Folktandvården följer kallelseintervallen för barn och ungdomar. På ett par kliniker finns efter sommaren ett antal barn och ungdomar som har kallelser äldre än 3 månader. Dessa barn och ungdomar kommer att kallas under de närmsta månaderna. 1 januari 2014 infördes vårdval inom allmäntandvård för barn och ungdomar. Det är hittills 125 stycken tandkliniker, 40 stycken folktandvårdskliniker och 85 stycken privattandläkarkliniker, som är auktoriserade. Folktandvårdsklinikerna ansvarar för 86 procent och privattandvården ansvarar för 14 procent av allmäntandvården för barn och ungdomar. Tillgängligheten till tandvård bedöms som fortsatt god. Webb-bokning Målet för andel vårdcentraler/kliniker som erbjuder möjlighet till webb-bokning har uppnåtts, men ännu fler vårdcentraler/kliniker måste erbjuda denna möjlighet för att landstinget ska kunna nå målet att 40 % av besöken till vården bokas via Mina e-hälsotjänster 2015 enligt handlingsplan för nationell e-hälsa Landsting, regioners och kommuners samarbete inom e-hälsoområdet.

24

25 DELÅRSRAPPORT - januari - augusti 15 Processperspektivet Strategiska mål Kunskapsbaserad och säker vård med hög kvalitet Effektiv hälso- och sjukvård Innovativt och systematiskt förbättringsarbete Resurseffektiv och kretsloppsanpassad verksamhet med minsta möjliga klimatpåverkan En aktiv och strategisk forsknings- och utvecklingsverksamhet Forskning och utveckling som sprids och omsätts i verksamhetsutveckling Resultat Utvecklingsområden framgångsfaktorer Medicinsk kvalitet som står sig väl i nationell och internationell jämförelse Processorienterat arbetssätt Resurser som omsätts till mesta möjliga patientnytta God samverkan mellan egna verksamheter och med andra välfärdsaktörer Aktiv verksamhetsutveckling Systematisk avvikelse- och riskhantering Effektivt och systematiskt miljöarbete i varje verksamhet Aktiv och konkurrenskraftig klinisk forskning Universitetssjukhuset i Linköping ska vara ett centrum för forskning och utveckling för hela sjukvårdsregionen Strategier för att omsätta FOU-resultat i praktisk sjukvård Användning och omsättning av forsknings- och utvecklingsarbete i den kliniska vardagen Resultat

26 DELÅRSRAPPORT - januari - augusti 16 Kunskapsbaserad och säker vård med hög kvalitet Medicinsk kvalitet som står sig väl i nationell och internationell jämförelse Medicinska resultat bedöms i landstingets årsredovisning. Säker vård Landstinget har en nollvision när det gäller undvikbara vårdskador. Färre allvarliga avvikelser och vårdskador leder till bättre kvalitet, resursutnyttjande och arbetsmiljö. Ett viktigt område är målet att reducera vårdrelaterade infektioner (VRI) samt att minska onödig antibiotikaanvändning. Senaste nationella mätningen av VRI (våren 2014) visade på en fortsatt prevalens på 10 % för LiÖ. VRI prevalensen har legat på denna nivå, med viss variation, sedan lång tid tillbaka. Det innebär att alla hittills genomförda åtgärder har varit otillräckliga och nya arbetssätt måste prövas. Oaktat VRI prevalensen, en fortsatt viktig åtgärd är att ha en hög följsamhet till de basala hygienriktlinjerna. Under jan-augusti ligger de månatliga resultaten konstant på cirka 95 procent avseende följsamhet till klädriktlinjerna, vilket är acceptabelt. Följsamheten till övriga hygienriktlinjer förbättras långsamt över tid även om inte målet på 95 % ännu uppnåtts. Det är dock viktigt att komma ihåg att följsamhet till basala kläd- och hygienregler bara är en del i det förebyggande arbetet och är i sig inte tillräckligt. Det s.k. Infektionsverktyget, vilket ger alla verksamheter ett instrument för att kunna följa VRI och identifiera olika åtgärder är nu infört på, i princip, samtliga enheter. Detta ger nya och effektivare möjligheter att arbeta med förebyggande åtgärder för VRI. Ett nationellt mål är att minska förskrivningen av antibiotika i öppenvård. Syftet är att minska onödig antibiotikaanvändning för att på så sätt bland annat minska resistensutveckling. Landstinget har fortsatt att minska sin öppenvårdsförskrivning och minskningen var -5 % fram till augusti 2014 jämfört med motsvarande föregående period. Effektiv hälso- och sjukvård Processorienterat arbetssätt Processorienterat arbetsätt för att skapa effektiv samverkan mellan landstingets enheter och med andra vårdgivare är nödvändigt för att utnyttja tillgängliga resurser optimalt. Området följs mera utförligt upp i årsredovisningen, men en indikator som följs i denna delårsrapport är andel strukna operationer inom ANOP-verksamheten. Andelen var 5,4 % under årets första åtta månader. Både utfallet efter augusti och mars 2014 är högre än föregående år. Det faktum att nästan hälften av strykningarna hänförs till omprövad operationsindikation eller att patienten inte bedömdes vara i optimalt skick behöver analyseras djupare eftersom de indikerar att resursutnyttjandet kan förbättras. Kläder Hygien Närsjukvården i Finspång 97% 84% Närsjukvård i centrala Östergötland 95% 97% Närsjukvård i östra Östergötland 97% 84% Närsjukvård i västra Östergötland 98% 82% Hjärt- och medicincentrum 97% 89% Barn- o kvinnocentrum i Östergötland 99% 96% Centrum för kirurgi ortopedi och cancervård 99% 74% Sinnescentrum 98% 74% Diagnostikcentrum 97% 95% Totalt 97% 88% Strykningsorsak LiÖ Antal strukna samma dag Operatör omprövat op-indikat. 211 Icke optimal patient 125 Akut operation prioriteras 115 Operationsprogrammet fullt 76 Patient ångrat sig 42 Akut sjukdom tillkommit 40 Patient uteblev 38 Ej plats på vårdavd. 30 Övrigt 51 Summa 728 Andel strukna samma dag 5,40%

27 DELÅRSRAPPORT - januari - augusti 17 Resurser som omsätts till mesta möjliga patientnytta Beläggningsgraden på slutenvårdsavdelningarna och antal patienter som vårdas på annan avdelning än vad som är tänkt (utlokaliserade patienter) är viktiga indikatorer för att bedöma resurseffektiviteten. Även SMS-påminnelser bidrar till att minska andelen patienter som uteblir vid besök och få en effektivare användning av vårdens resurser. Bilderna nedan visar den totala beläggningsgraden och beläggningsgraden inom akutvården samt utlokaliserade patienter. Som framgår klarar landstinget fortfarande inte att nå målen (90 respektive 95 %). Figurerna visar genomsnittliga månadsvärden men det föreligger även en betydande dag till dag variation så periodvis är beläggningstrycket på slutenvården mycket högt. Detta återspeglas också i uppföljningen av utlokaliserade patienter. Den genomsnittliga beläggningsgraden är för hög nivå då erfarenheter visat att en genomsnittlig beläggningsgrad kring 90 % behövs för att undvika att patienter måste vårdas på andra avdelningar (utlokaliserade patienter) och det ger också en bättre arbetsmiljö och erfarenhetsmässigt en mera patientsäker vård. Det pågår sedan tidigare ett omfattande arbete inom landstinget för att minska behovet av vårdplatser. Detta är ett långsiktigt arbete som inkluderar ökad samverkan med kommunerna och förändrade arbetssätt internt. Som framgår av bilden nedan är det, som tidigare, nästan enbart på US som det förekommer utlokaliserade patienter. Det kan förklaras av det mer komplexa verksamhetsinnehållet/organisationen. 110% Beläggningsgrad 105% 100% 95% 90% 85% 80% US - akut VIN -akut LIM - akut riktvärde - akut riktvärde - totalt alla sjukhus total beläggningsgrad Vårddygn utlokaliserade patienter 350 alla sjukhus US Mål

28 DELÅRSRAPPORT - januari - augusti 18 God samverkan mellan egna verksamheter och andra välfärdsaktörer En indikator för att följa samverkan mellan och inom egna verksamheten och andra välfärdsaktörer är andelen patienter som återinläggs kort tid (30 dagar) efter utskrivning. Indikatorn är ett indirekt mått till hur väl fortsatt samordnad vård fungerar men kan också spegla om patienter, ex som följd av högt slutenvårdstryck, skrivs ut för tidigt. Som framgår av bilden nedan ses en långsam minskaning av återinläggningarna även om uppsatt mål (15 %) inte uppfylls i nuläget. 20,0% Återinläggningar 65 år och äldre 19,0% 18,0% 17,0% 16,0% 15,0% 14,0% Totalt Mål Linjär (Totalt) 13,0% 12,0% 11,0% 10,0% För att både öka samverkan med kommunerna och ytterligare förbättra det fortsatt omhändertagandet efter utskrivning pågår sedan tidigare ett flertal projekt såsom Säker hemgång, Aktiv hälsostyrning, satsning på akutvårdsflödet och en större satsning på att utveckla primärvården. Säker hemgång syftar bland annat till att stärka samarbetet mellan primärvård och slutenvården för att skapa bättre förutsättningar att ta hand om patienter med komplexa och mera omfattande vårdbehov. Målet är att införandet av Säker hemgång ska skapa faktiska resultat genom att reducera antalet oplanerade återinläggningar inom 30 dagar i länet. Arbetssättet är infört i hela landstinget från och med I de utvärderingar som hittills gjorts ser man att primärvården i hög utsträckning kontaktar fokuspatienterna inom stipulerade två dagar för att säkerställa att patienten får det fortsatta omhändertagandet som behövs för att undvika en onödig återinskrivning på sjukhus. Däremot så visar uppföljningen så här långt att sannolikt alltför få patienter identifieras som fokuspatienter vid utskrivning från sjukhusen vilket landstinget arbetar vidare med. Ohälsotalet Ohälsotalet definieras som utbetalda dagar med sjukpenning, arbetskadesjukpenning, rehabiliteringspeng och sjuk- och arbetsersättning (exklusive dagar med sjukersättning från arbetsgivare). Utfallet vid senaste mätning var 26,8 dagar vilket är samma som rikssnittet. Utfallet för Östergötland är ungefär oförändrat jämfört med föregående år. Ohälsotalet är ett komplex mått som inte bara påverkas av sjukvården utan i hög grad av andra processer/ beslut i samhället. Spridningen exempelvis i juli 2014 var 21,8-33,1 dagar där län med högre tillväxt och yngre befolkning tenderar att ha lägre ohälsotal.2004 var ohälsotalet i Östergötland 44,5, sedan dess har det minskat successivt men senare år långsammare än åren mellan Detta följer utvecklingen i riket som uppvisat samma förändring varför det är svårt att bedöma hälso- och sjukvårdens effekt i denna förändring.

29 DELÅRSRAPPORT - januari - augusti 19 Processperspektivet innefattar betydligt fler områden än de som berörs av de redovisade indikatorerna i DÅ 08. Det finnsexempelvis ett starkt samband mellan tillgänglighet, vilket redovisas i Medborgarperspektivet, och Processperspektivet då god tillgänglighet bl a är ett resultat av effektiva processer. SKL har under året publicerat preliminära medicinska resultat inom en del av de områden som tidigare redovisats vid ett tillfälle i Öppna Jämförelser (i slutet av verksamhetsåret). De områden som till del redovisats är diabetes, palliativ vård och hjärtsjukdomar. Redovisningen visar på fortsatt goda resultat för Östergötland även om det, liksom tidigare, finns delar som behöver analyseras och förbättras ytterligare. Processperspektivet innefattar betydligt fler områden än de som berörs av de redovisade indikatorerna i DÅ 08 men övriga nyckelindikatorer redovisas i landstingets årsredovisning. Innovativt och systematiskt förbättringsarbete Detta strategiska mål bedöms i landstingets årsredovisning. Resurseffektiv och kretsloppsanpassad verksamhet med minsta möjliga klimatpåverkan Samtliga produktionsenheter har kontaktperson för miljö och handlingsplaner för miljö. 59 procent av produktionsenheterna är aktiva. Vissa produktionsenheter har genomfört informationsinsatser men miljöförbättrande åtgärder har ännu inte genomförts. Framgångsrik forskning och utveckling med god konkurrenskraft Detta strategiska mål bedöms i landstingets årsredovisning. Forskning och utveckling ska omsättas i verksamhetsutveckling Detta strategiska mål bedöms i landstingets årsredovisning.

30

31 DELÅRSRAPPORT - januari - augusti 21 Medarbetarperspektivet Strategiska mål Ett aktivt medarbetarskap Strategisk kompetensförsörjning som stödjer verksamhetens uppdrag Gott ledarskap som skapar förutsättningar för goda verksamhetsresultat Ett aktivt medarbetarskap Ökad delaktighet För femte året i rad genomfördes landstingets medarbetaruppföljning under våren. För tredje året i rad under perioden 2-22 april. Svarsfrekvensen blev i år 86 procent jämfört med 84 procent förra året. Svarsfrekvensen visar på ett högt engagemang och ansvarstagande hos medarbetarna i att vilja vara med och utveckla verksamheten och arbetsmiljön. Varje arbetsplats har sedan tillsammans arbetat med resultatet genom att identifiera styrkor och utvecklingsområden. Dessa har utmynnat i aktivitetsplaner. Det totala resultatet, totalindex, för hela landstinget i år var samma som förra året, 76 på en skala Medarbetarnas upplevelse av delaktighet i den egna enhetens/avdelningens utveckling ligger kvar på samma nivå som föregående år vilket är samma nivå som andra landsting som mäter på samma sätt. Värdet är en enhet från målnivån för 2014 vilket innebär att målet inte nås. Upplevelsen av ett öppet klimat på den egna arbetsplatsen har ökat sedan föregående mätning vilket innebär att målnivån för 2014 uppnås. Detta värde ligger något högre än motsvarande för andra landsting. Sammantaget bedöms att målet för framgångsfaktorn ökad delaktighet kommer att uppnås även detta år. Bästa möjliga möten Resultat Utvecklingsområden framgångsfaktorer Ökad delaktighet Bästa möjliga möten En attraktiv arbetsgivare för vilken många vill arbeta Goda lärmiljöer Strukturerat och långsiktigt arbete med kompetensförsörjning En chefsroll med tydligt uppdrag Hållbara chefer I medarbetaruppföljningen ställs ett flertal frågor kring bemötande och årets resultat visar som tidigare år på fortsatt höga värden och de uppsatta målen nås. Vid en jämförelse med Resultat

32 DELÅRSRAPPORT - januari - augusti 22 andra landsting som mäter samma frågor ligger dock Landstinget i Östergötland några enheter lägre varför ambitionsnivån kan behöva höjas inför kommande år. Sammantaget bedöms att målet för framgångsfaktorn bästa möjliga möten kommer att uppnås detta år. Strategisk kompetensförsörjning som stödjer verksamhetens uppdrag Vid utgång av augusti månad var antalet anställda omräknat till heltidsmått Sedan årsskiftet har antalet anställda minskat med 26 heltidstjänster. Anledningen till minskningen är verksamhetsövergång i samband med hemsjukvårdsreformen som genomfördes under januari då 111 tjänster övergick till kommunen. Om hänsyn tas till övergången har det skett en reell ökning sedan årsskiftet. Förändringar i olika yrkesgrupper redovisas i tabell nedan: En attraktiv arbetsgivare för vilka många vill arbeta Landstinget står inför stora utmaningar när det gäller kompetensförsörjning med bland annat en generationsväxling där i genomsnitt 325 medarbetare per år kommer att gå i pension de närmsta 10 åren. Denna generationsväxling gör unga till en viktig målgrupp när nya medarbetare ska anställas. Sveriges Kommuner och Landsting har genom Ungdomsbarometern gjort en attitydundersökning bland åringar om deras uppfattning av arbete inom välfärdssektorn. Svaret är tydligt att unga anser att här finns meningsfulla jobb och möjligheten att göra skillnad, här finns jobb med goda framtidsutsikter och möjlighet att träffa många människor. Samtidigt saknar man tydliga karriärmöjligheter, god arbetsmiljö och bra lön. I landstingets strategi för att vara en attraktiv arbetsgivare för denna åldersgrupp ingår bland annat att aktivt arbeta för att ta emot PRAO-elever och sommarjobbande gymnasieungdomar på ett strukturerat sätt. Landstingets viktigaste ambassadörer är de egna medarbetarna. Hur man uppfattar sitt arbete och berättar om det för andra påverkar omgivningens bild av landstinget som arbetsgivare. Den årliga medarbetaruppföljningen visar att landstingets medarbetare får en alltmer positiv bild av landstinget som arbetsgivare. På frågan om landstinget är en attraktiv arbetsgivare har resultatet utvecklats från 47 till 59 under åren 2010 till Resultatet visar också att framförallt yngre medarbetare är mest positivt inställda till landstinget. Årets resultat ligger återigen över målnivån och visar på en positiv trend. Under hösten 2014 kommer de landstingsövergripande aktiviteterna i syfte att marknadsföra landstinget som arbetsgivare att fortsätta. Bland annat deltar landstinget i sep-

33 DELÅRSRAPPORT - januari - augusti 23 tember med en monter vid Framtidens specialistläkare i Malmö och under november planeras två öppet-hus-kvällar för sjuksköterskestudenter vid Hälsouniversitetet där landstingets verksamheter presenterar sig. Under hösten planeras att landstingets lediga jobb även kan publiceras på landstingets Facebook-sida. Sammantaget bedöms att målet för framgångsfaktorn attraktiv arbetsgivare kommer att uppnås detta år. Strukturerat och långsiktigt arbete med kompetensförsörjning Antalet medarbetare i landstinget fortsätter att öka (med hänsyn taget till hemsjukvårdsreformen). De yrkesgrupper som har ökat mest sedan årsskiftet är läkare och administrativ personal. Inom gruppen administrativ personal är det framförallt kompetens inom IT och projektledning som har ökat. Alltjämt har en del verksamheter svårt att tillsätta sjukskötersketjänster i den omfattning som verksamheten bedömer nödvändigt. Landstingets kostnader för bemanningsföretag fortsätter att öka och bedömningen är att målnivån även i år kommer att överskridas. Den största andelen av kostnaderna rör läkarbemanning där knappt hälften står för läkarbemanning inom primärvården. När det gäller kostnaderna för sjuksköterskebemanning ligger huvuddelen inom slutenvården. Landstingets beslutade satsning för att förbättra tillgången på läkare i primärvården förväntas resultera i att kostnaderna för bemanningsföretag på sikt minskar. Satsningen innebär 25 miljoner kronor per år från och med 2015 som ska användas till att rekrytera 25 nya STläkare i allmänmedicin samt till att utöka konceptet med utbildningsmottagningar till alla länsdelar. Vad gäller kompetensförsörjning av specialistutbildade sjuksköterskor inom operation noteras att antalet landstingsmedarbetare som studerar till specialistsjuksköterska har fördubblats denna höst. Detta bedöms vara ett resultat av aktiva stimulans- och rekryteringsåtgärderna på verksamhetsnivå och ett gott samarbete med Karlstad universitet. Sammantaget bedöms att målet för framgångsfaktorn strukturerat och långsiktigt arbete med kompetensförsörjning kommer att uppnås detta år. Goda lärmiljöer För att understödja arbetet med goda lärmiljöer på arbetsgruppsnivå har ett index för goda lärmiljöer använts för första gången i årets medarbetaruppföljning. Indexet samlar ett stort antal variabler som sammantaget ger både chef och medarbetare möjlighet att identifiera styrkor och utvecklingsområden för lärande på arbetsplatsen. En sammanställning av landstingets årliga resultat bakåt sedan 2010 visar att indexet goda lärmiljöer utvecklas positivt. På landstingsnivå kan konstateras att starka områden är att medarbetare lär nya saker och att grupper är kunnig inom sina uppgifter och också lär av varandra. Utvecklingsområden är att använda forskningsresultat för att utveckla verksamheten och att ta tillvara på kunskap och föra vidare i organisationen, det vill säga det som även benämns organisatoriskt lärande. Tänkbara anledningar till de starka delarna i goda lärmiljöer bedöms vara att hälso- och sjukvårdens inneboende karaktär där de dagliga kontakterna med patienter och individens skiftande behov innebär ett ständigt lärande och omprövning av nuvarande arbetssätt. Också medarbetares kontinuerliga handledning av nya studerande ger förutsättningar till förbättringar av såväl verksamhet som att utmana tidigare förgivet-tagen kunskap. Även vid landstingets stödjande verksamheter förväntas medarbetare ligga i framkant med specialkompetens för att bidra till kärnverksamheternas utveckling. Utfallet indikerar att huvuddelen av lärmiljön är arbetsplatsförlagd lokalt lärande. Här kan landstingsgemensamma insatser såsom föreläsningsserien Forskning i framkant spela en roll för ett utvidgat organisatoriskt lärande där forskningsresultat sprids till flera medarbetare. Avgörande är att chefer stimulerar till organisatoriskt lärande genom att uppmuntra till reflektion och överföring av ny kunskap både inom och utanför den egna arbetsplatsen. Bedömning görs att tidsplanerna för breddinförandet av det nya IT-stödet Kompetenspor-

34 DELÅRSRAPPORT - januari - augusti 24 talen vid de olika produktionsenheterna i stort sett hålls, vilket innebär att Kompetensportalen har goda möjligheter att kunna användas i sin fulla potential vid utgången av nästa år. I årets medarbetaruppföljning anger medarbetare att man både upplever att närmaste chef stimulerar till kompetensutveckling och att man lär sig nya saker i sitt arbete. Bedömningen görs att de satta målvärdena inom framgångsfaktorn goda lärmiljöer uppnås eller överträffas på landstingsnivå. Gott ledarskap som skapar förutsättningar för goda verksamhetsresultat En chefsroll med tydligt uppdrag Andelen chefer som har haft utvecklingssamtal med sin chef de senaste 12 månaderna har sjunkit något i år jämfört med förra året. Resultatet ligger på en fortsatt hög nivå men når inte upp till målnivån för året. Även andelen chefer som har en individuell utvecklingsplan har ett något lägre resultat än förra året. Resultatet i årets medarbetaruppföljning visar också att landstingets chefer i något lägre grad än föregående år anser att deras chef kommunicerar tydliga mål, återkopplar enhetens resultat i förhållande till uppsatta mål och ger återkoppling om hur chefen har presterat i förhållande till verksamhetens mål. Under våren har en befattningsutvecklingsmodell för chefer tagits fram i landstinget. Befattningsutvecklingen tydliggör chefs- och ledaruppdraget samt vilken kompetens som krävs. Modellen ska implementeras under hösten och sedan användas vid rekrytering och utveckling av chefer. Sammantaget bedöms att målet för framgångsfaktorn en chefsroll med tydligt uppdrag inte uppnås detta år. Hållbara chefer Medarbetaruppföljningens resultat visar att andelen chefer som upplever att närmaste chef är bra på att ge stöd och vägledning i arbetet när det behövs har blivit något lägre och målnivån för i år nås inte. Stressindex för chefer har också försämrats något. Oroande är att försämringen i resultatet ligger i att cheferna i lägre utsträckning kan koppla av från arbetet när de är lediga, vilket är viktigt för återhämtning Förbättringar av resultat för chefer finns inom områden som att de upplever att landstinget är en attraktiv arbetsgivare, närmaste chef stimulerar till kompetensutveckling och tar tillvara kompetens samt att cheferna får mer stöd och hjälp från kollegor. Trots ett mycket bra totalresultat för chefer, totalindex 81 (skala 0-100) som också är oförändrat jämfört med tidigare så finns det ändå indikationer enligt resultaten ovan att förutsättningarna för hållbara chefer kan ha försämrats. Arbetsmiljön för chefer behöver studeras närmare för att åtgärder ska kunna sättas in inom rätt områden. Sammantaget bedöms att målet för framgångsfaktorn hållbara chefer inte uppnås detta år.

35 DELÅRSRAPPORT - januari - augusti 25 Ekonomiperspektivet Strategiska mål Resultat Utvecklingsområden framgångsfaktorer Resultat Balans mellan intäkter och kostnader för produktionsenheterna sammantaget Ekonomi som ger handlingsfrihet Balans mellan hälso- och sjukvårdsnämndens intäkter och kostnader Trafiknämndens ekonomiska resultat Verksamhet anpassad till intäktsutvecklingen Ekonomi som inte belastar kommande generationer Avsättningar för framtiden Kostnadseffektivitet över tid och som står sig väl i nationell jämförelse Kostnadseffektiv verksamhet Ersättningssystem som stödjer effektivitetsutveckling Ett kostnadseffektivt kollektivtrafiksystem Helårsbedömningen visar ett resultat vid årets slut på 639 mkr, vilket är 339 mkr bättre än budgeterat resultat. Janaug 2014 Janaug 2013 HB Godkänd budget 2014 Bokslut 2013 Nämnd/styrelse varav: Hälso och sjukvårdsnämnden Landstingsstyrelsen Trafiknämnden Produktionsenheter varav: PE sjukvård PE övriga Summa verksamheten Landstingsgemensamma intäkter/kostnader (finansförv/pensionsförv) Totalt Resultat Verksamhetens resultat (inklusive landstingsstyrelsen, hälso- och sjukvårdsnämnden och trafiknämnden) bedöms bli minus 66 mkr vilket är en försämring med 84 mkr jämfört med budget.

36 DELÅRSRAPPORT - januari - augusti 26 Det negativa resultatet för verksamheten i helårsbedömningen vägs upp av ett överskott på landstingsgemensamma intäkter och kostnader. I tabellen nedan beskrivs avvikelse per område mot budget för landstingsgemensamma intäkter och kostnader. Resultat indelat per område jämfört med budget. Områden Avvikelse mot budget (finansplan) Nämnder och styrelse 85 Produktionsenheter -169 Skatteintäkter/generella statsbidrag 89 Pensionskostnader 18 Reservering pension (delvis upplöst) 145 Finansiellt netto 65 Statsbidrag 75 Landstingsgemensamma kostnader 28 Återföring FoUU mm 11 Fastighetskostnader -46 Övrigt (återföring tidigare nedskrivning LÖF mm) 38 Summa 339 Ekonomi som ger handlingsfrihet Balans mellan och intäkter och kostnader för produktionsenheterna sammantaget Produktionsenheternas (exklusive nämnder och styrelse) godkända budgeterade resultat är minus 6 mkr. Efter mars fastställde landsstingsstyrelsen helårsbedömning 03 som för produktionsenheterna uppgick till minus 84 mkr. I samband med delårsrapporteringarna därefter har Sinnescentrum, Centrum för kirurgi, ortopedi och cancervård aviserat att ekonomin har försämrats. Enligt denna helårsbedömning är det bedömda totalresultatet för samtliga produktionsenheter minus 175 mkr. Underskotten finns inom de sjukvårdande enheterna som sammantaget prognostiserar ett negativt resultat på minus 196 mkr att jämföra med godkänd budget på minus 22 mkr. Det är en försämring jämfört med föregående helårsbedömning med 94 mkr. Det är fem produktionsenheter som redovisar underskott: Centrum för kirurgi, ortopedi och cancervård Närsjukvården i östra Östergötland Närsjukvården i västra Östergötland Diagnostikcentrum Sinnescentrum Helårsbedömningen för Centrum för kirurgi, ortopedi och cancervård (CKOC) är minus 79 mkr, vilket är 57 mkr sämre än godkänd budget. Huvudskälen till försämringen jämfört med budget (och föregående prognos) är en fortsatt hög produktion med volymökningar avseende såväl akut- som cancerkirurgi liksom inom den medicinska cancervården. Av klinikerna är det Lungmedicin, Hematologen, Onkologen, Kirurgklinikerna och Ortopedkliniken ViN som visar de största avvikelserna mot helårsbedömning. Dessutom tillkommer de viten (beräknas till 12 mkr) som CKOC betalar till HSN på grund av icke tillfredsställande tillgänglighet. Kortsiktigt, under 2014, bedö-

37 DELÅRSRAPPORT - januari - augusti 27 mer CKOC att det svårt att identifiera nya åtgärder som kommer att ha effekt på årsresultatet. Långsiktigt kvarstår planerna på att arbeta med förbättrad tillgänglighet, avveckling av hyrläkare och satellitvård, poliklinisering, överföring av arbete från läkare till andra yrkesgrupper samt ordning och reda i form av produktionsplanering och operationsplanering. Sinnescentrums helårsbedömning är minus 50 mkr, att jämföra med tidigare godkända helårsbedömning i mars med ett nollresultat. Resultattrenden har under året varit negativ och Sinnescentrum lämnade redan i april in en rapport om att centrumet inte skulle klara nollresultat. Det har funnits flera osäkerhetsfaktorer i tidigare bedömningar och utvecklingen visar att den varit för optimistisk. Det negativa resultatet förklaras främst av att intäkterna inte kommer att ligga i den nivå som beräknats, men även att de kostnadsreducerande åtgärderna inte varit tillräckliga. Kostnader av engångskaraktär på ca 10 mkr påverkar resultatet. Sinnescentrum har haft problem med att ställa om sin verksamhet när avtalet med Kronoberg om Neurokirurgi uteblev men även på grund av HSN:s förändrade uppdrag kring hörselvård. Sinnescentrum ser inte att ytterligare åtgärder kan vidtas för att åtgärda obalansen till och med augusti. Arbetet med att nå balans i den löpande ekonomin kommer enligt Sinnescentrum att innebära betydande utamningar. Helårsbedömningen för Närsjukvården i östra Östergötland är minus 35 mkr, vilket är en försämring med 10 mkr i jämförelse med tidigare helårsbedömning. Försämringen beror på inhyrd personal samt sämre utfall för rörligaersättningar och viten. Underskottet förklaras av fortsatt hög patienttillströmning till medicin- och akutkliniken, obalans inom primärvården på grund av hyrläkare och läkarbrist samt att planerade rationaliseringsåtgärder inte har gett avsedd effekt. Närsjukvården i östra Östergötland arbetar fortlöpande med handlingsplaner och åtgärdsförslag för att nå balans i ekonomin. Helsårsbedömningen för Diagnostikcentrum är minus 21 mkr vilket är en försämring sedan förra prognosen med 6 mkr. Diagnostikcentrum förklarar underskottet på obalans inom Klinisk Patologi, beroende på merkostnader för att möta tillgänglighetskrav samt snabbare och säkrare diagnostik men även av tillfälliga kostnader inom Mikrobiologen i och med övergång till automatiserad analysverksamhet. Den största försämringen finns dock inom Klinisk Kemi där underskottet förklaras av sämre volymutveckling än förväntat för att kunna möta den prissänkning som gjordes inför Närsjukvården i västra Östergötland prognostiserar ett resultat på minus 12,5 mkr (nollresultat i godkänd budget). Den underliggande ekonomiska problematiken ligger främst hos Medicinska specialistkliniken. De tydligaste avvikelserna är utebliven kompensation för neurologiska läkemedel (värderat till 6 mkr) och att Medicinska specialistkliniken handlingsplaner inte gett planerad effekt. Patientsäkerheten och förstudie LiM har prioriterats, men Närsjukvården i västra Östergötland beskriver att situationen är skör på grund av svårigheter att rekrytera och risk för försämrad attraktionskraft. Katastrofmedicinskt centrum och Centrum för hälso- och vårdutveckling redovisar resultat som är sämre än godkänd budget. Båda har dock eget kapital som täcker underskottet. Övriga produktionsenheter redovisar ett prognostiserat årsresultat i nivå eller något bättre än godkänd budget. För en komplett förteckning över samtliga produktionsenheters resultat och eget kapital se bilaga 15. På nästa sida illustreras resultat och helårsbedömning per månad för samtliga produktionsenheter. Sammanfattningsvis kan konstateras att kostnadsreducerande åtgärder som varit planerade inte fått tillräcklig effekt och att kostnadsutvecklingen ligger på en för hög nivå, 5,6 % (efter justering av jämförelsestörande poster). Flera produktionsenheter gör bedömningen att ytterligare åtgärder för att nå beräknad nivå från helårsbedömning 03 inte är möjliga att genomföra utan konsekvenser för prioriterade grupper och/eller pati-

38 DELÅRSRAPPORT - januari - augusti 28 entsäkerheten. HSN redovisar tom augusti ett överskott och satsningar kan komma att göras inom enskilda produktionsenheter. Landstingsdirektören har en kontinuerlig uppföljning och dialog med de produktionsenheter som har en negativ helårsbedömning. Närsjukvården i Finspång Närsjukvården i centrala Östergötland Närsjukvården i östra Östergötland Närsjukvården i västra Östergötland Hjärt- och medicincentrum Barn- o kvinnocentrum i Österg Centrum för kirurgi, ortopedi och cancervård Sinnescentrum Diagnostikcentrum Folktandvården Lunnevads folkhögskola Naturbruksgymnasiet Centrum för hälso- och vårdutveckling IT-centrum Katastrofmedicinskt centrum i Östergötland FM-centrum i Östergötland Upphandlingscentrum i Östergötland Resurscentrum i Östergötland Resultat och helårsbedömning per centrum Helårsbedömning -42,3-43,8-14,5-6,5 3,5 3,0 3,8 8,4 10,8 1,6 0,9 2,5 2,0 2,7 0,4 5,7 15,0 21,1 Balans mellan hälso- och sjukvårdsnämndens intäkter och kostnader Hälso och sjukvårdsnämnden bedömer ett nollresultat vid årets slut. Resultatet till och med augusti är ett överskott på 107 miljoner kr. Anledningen till överskottet är framför allt ej utbetalade målrelaterade ersättningar på grund av att de inte är mätta, viten som produktionsenheterna betalat in till nämnden på grund av att målvärden för vård i rimlig tid ej uppnåtts samt att kostnader för privata vårdgivare är lägre än förväntade för perioden. Balans mellan trafiknämndens intäkter och kostnader Trafiknämnden har ett positivt resultat till och med augusti motsvarande 84 miljoner kronor och en helårsbedömning på 105 miljoner kronor. Trafiknämnden har ett resultatkrav på 45 miljoner kronor och bedömningen är således att detta mål uppnås. Resultatkravet är anpassat till den trafik- och verksamhetsbeställning som är överenskommen med Östgötatrafiken. Orsaken till en bättre helårsbedömning är att Östgötatrafiken haft såväl lägre kostnader som en starkare intäktsutveckling. Resandet har ökat och genererat högre biljettintäkter, kostnadsindexutveckling är lägre än förväntat liksom drifts- och kapitalkostnader på tågtrafik och personalkostnader. Länsfärdtjänsten visar dock något högre kostnader än beräknat. Verksamheten är anpassad till intäktsutvecklingen För att bedöma hur väl verksamheten är anpassad till intäktsutvecklingen följs nettokostnadsutvecklingen. Även landstingets totala lönekostnadsutveckling och läkemedelskostnadsutveckling följs jämfört med föregående år. Nettokostnadsökningen i helårsbedömningen är 5,6 procent efter justering av jämförelsestörande poster (hemsjukvårdsreformen och AFA-medlen). Det kan jämföras med landstingsindex, dvs en beräknad kostnadsökning på 2,7 procent.

39 DELÅRSRAPPORT - januari - augusti 29 Lönekostnadsutvecklingen har centralt beräknats till 5,7 procent utifrån trend och efter att hänsyn tagits till hemsjukvårdsreformen. I produktionsenheternas inrapporterade helårsbedömning är dock lönekostnadsökningen endast 4,3 procent. Diskrepensen kan bero på planerade åtgärder eller förändringar i verksamheten. Den skulle även kunna bero på en alltför optimistisk prognos av produktionsenheterna. Kostnaderna för hyra av personal från bemanningsföretag är 21 procent högre till och med augusti jämfört med motsvarande period föregående år. Den totala kostnaden för januari till augusti är 53 mkr vilket är 9 mkr högre än motsvarande period föregående år. Läkemedelsenhetens samlade bedömning är att kostnadsutvecklingen 2014 jämfört med 2013 ökar med 3,2 procent. Produktionsenheternas bedömning är en ökning med 2,8 procent. Kostnaden för rekvisitionsläkemedel bedöms öka med 15,3 procent 2014 jämfört Det är cancerläkemedel, främst monoklonala antikroppar, som är den läkemedelsgrupp som bedöms stå för en stor del av kostnadsökningen. Kostnaden för receptläkemedel bedöms dock minska med 2,4 procent. Främsta anledningen till att kostnaderna minskar är överenskommelsen mellan regeringen och Läkemedelsindustriföreningen (LiF) om en prissänkning av äldre receptläkemedel. Läkemedelskostnadsutvecklingen januari till och med augusti jämfört med motsvarande period föregående år är en ökning med 3,6 procent. Volymen har dock minskat med 0,2 procent medan den i riket har minskat med 0,4 procent. Avtalet avseende läkemedelsstatsbidraget för innevarande år är fortfarande inte klart och bedömningen bygger på preliminära bidrag. Bedömningen av statsbidraget har reviderats ner något jämfört med föregående helårsbedömning baserad på mars medan kostnaderna har reviderats upp från 1,9 procent till 3,2 procent jämfört med föregående helårsbedömning. Helårsbedömning 08 Jämförelse Utfall Jämförelse Utfall Jämförelse Utfall Jämförelse Kostnadsutveckling jan-aug 2014 med jan-aug 2013 med 2014 med 2013 med jan-aug 2013 jan-aug Läkemedelsutveckling recept -1,8% 2,6% -2,4% 1,0% Läkemedelsutveckling enl rekvisition 15,3% -2,6% 15.3% -1,0% Läkemedelskostnad - totalt 3,6% 0,9% 3,2% 0,4% Läkemedelsstatsbidraget 0,4% -1,5% Helårsbedömningen för de landstingsgemensamma posterna är ett resultat på 705 mkr. Det är en avvikelse mot budget på 423 mkr. Utfallet till och med augusti är ett överskott på 769 mkr. Kostnaderna varierar mellan månaderna och nedan beskrivs främst helårsbedömningen i förhållande till budget. Det finansiella nettot bedöms bli 65 mkr högre än i finansplanen. Den största förändringen beror på en ny bedömning av värdeökningen på placerade medel. Det är dock en mycket försiktig bedömning. Utfallet till och med augusti är 377 mkr men förändringar kan ske snabbt på den finansiella marknaden. I det finansiella nettot ingår även 9 mkr som avser en återföring av tidigare nedskrivning av garantikapital till Landstingens Ömsesidiga Försäkringsbolag (LÖF) gjord 2007 och Denna återföring görs av samtliga landsting enligt rekommendation från SKL.

40 DELÅRSRAPPORT - januari - augusti 30 Pensionskostnaderna ligger 18 mkr under den budgeterade nivån. Bedömningen grundas på en bedömning gjord av KPA under augusti. Se specifikationen av raden övrigt i tabellen nedan. HB Finansplan 2014 Differens HB08 och Finansplan Utfall jan aug 2014 (DÅ08) Finansiellt netto Pensionskostnader inkl löneskatt Skatt och generella statsbidrag Övrigt (utbetalat LT-bidrag, koncernbidrag mm) Totalt resultat/avvikelse Skatter och generella statsbidrag ökar med 4,8 procent januari till augusti jämfört med motsvarande period föregående år om hänsyn tas till skatteväxlingen på 25 öre för hemsjukvårdsreformen. För helåret 2014 bedöms skatteintäkter och generella statsbidrag öka med 5,1 procent. Sjukfrånvarostatsbidraget har omdefinierats från generellt till specialdestinerat statsbidrag och omräkning har skett av föregående år. Hänsyn har även i helårsbedömningen tagits till hemsjukvårdsreformen. På raden övrigt i tabellen ovan ingår ett antal poster som sammantaget påverkar resultatet positivt och specificeras nedan. Därefter kommenteras vissa av posterna. Specifikation av "övrigt" inom landstingsgemensamt Differens mellan helårsbedömning 08 och finansplan, mkr Reserverade medel avseende pensioner 145 Statsbidrag rehabilitering, patientsäkerhet mm 75 Rehabilitering (inkl medel från 2013) -1 Psykisk ohälsa 10 Patientsäkerhet 8 Äldre och tillgänglighet psykisk sjuka 2 Tillgänglighet "kömiljarden" 27 Vårdval 5 Sjukfrånvaro (omdef. till specialdestinerat inkl medel fr 2013) 22 Övriga statsbidrag 2 Landstingsgemensamt - inbetalt och utnyttjat 28 Läkemedelskostnader 11 Återföring netto från LS FoUU mm 16 Fastighetskostnader inkl reserveringar -46 Övrigt (återföring nedskrivning LÖF, reavinst mm) 22 Summa 251 Den största posten är reserveringen för pensionskostnader som bidrar positivt till resultatet med 145 mkr. Enligt underlag från KPA under hösten 2013 skulle pensionskostnaderna bli låga under 2014 för att sedan åter öka. Anledningen var låg basbeloppsuppräkning och att bromsen påverkade skulden positivt. Av försiktighetsskäl reserverades 145 mkr inom finansförvaltningen. Den senaste pensionsskuldberäkningen gjordes av KPA i augusti och bekräftar att skulden minskar. Det medför att samtliga reserver löses upp i denna helårsbedömning, dvs 145 mkr. Riktade statsbidrag bedöms avvika med 75 mkr jämfört med budget. Avvikelsen beror på mer fakta kring utfall än i finansplanen. Jämfört med föregående helårsbedöm-

41 DELÅRSRAPPORT - januari - augusti 31 ning och även budget har statsbidraget för ökad tillgänglighet förbättrats med 25 mkr och det totala beloppet som bedöms betalas ut för 2014 är 70 mkr. Fastighetskostnader som finansieras av landstingsgemensamma medel bedöms avvika negativt i förhållande till budget med 46 mkr, vilken är en försämring med 6 mkr jämfört med föregående helårsbedömning. Exempel på kostnader är nedskrivning av anläggningstillgångar, rivningskostnader samt anspråkstagande av medel för underhåll som inte förbrukades under Ekonomi som inte belastar kommande generationer Avsättningar för framtiden Det långsiktiga målvärdet för det finansiella nyckeltalet resultat i förhållande till skatt och generella statsbidrag är 2 procent. Helårsbedömningen är 5,7 procent, vilket överstiger årets målsättning på 2,7 procent. Därmed har både årets och det långsiktiga målvärdet uppnåtts. Om förväntad värdeökning av landstingets placeringar exkluderas blir det finansiella nyckeltalet 4,3 procent. Årets målsättning var 2,2 procent och både det och landstingets långsiktiga mål på 0,5 procent har därmed uppfyllts. Det egna kapitalet per bedöms bli minus 257 mkr. Om de budgeterade resultat som anges i treårsbudgeten för åren uppnås innebär det att det negativa egna kapitalet i princip kommer att vara återställt per (minus 17 mkr). Det egna kapitalet bör värderas utifrån den sammanställda redovisningen, när koncernföretagen är inkluderade, och då uppnås denna målsättning under 2015 och eget kapital per beräknas då vara 176 mkr. Kostnadseffektiv verksamhet Kostnadseffektivitet över tid och som står sig väl i nationell jämförelse Produktiviteten (mätt som kostnad per DRG-poäng) har successivt minskat sedan slutet av 2011, men med avtagande effekt. Uppföljningen visar att DRG vikten har ökat 1,5 % i jämförelse med samma period 2013 och att slutenvårdstillfällena under samma period har minskat marginellt. Produktiviteten inom Landstinget i Östergötland står sig dock väl i nationell jämförelse. Produktiviteten minskar när kostnaderna per DRG-poäng ökar. Jämfört med mars 2013 har produktiviteten minskat med 1,4 procent. Kostnaden per DRG-poäng ökar för samtliga enheter, förutom för Närsjukvården i Finspång. Sett över 36 månader har kostnaderna ökat med 2,1 procent, dvs en minskad produktivitet. I sammanfattningen visas hur landstingets totala produktivit en har utvecklats över tid. Kostnad per DRG-poäng (Rullande medelvärden) Augusti 2014 Augusti 2013 Procentuell förändring 2014/2013 Utveckling sedan 2010 Förändring jmfrt förra månaden Närsjukvården i Finspång ,7% Närsjukvården i centrala Östergötland ,1% Närsjukvården i östra Östergötland ,1% Närsjukvården i västra Östergötland ,7% Hjärt- och medicincentrum ,0% Barn- o kvinnocentrum i Österg ,1% Centrum för kirurgi, ortopedi och cancervård ,9% Sinnescentrum ,1% Totalt ,5%

42 DELÅRSRAPPORT - januari - augusti 32 Investeringar Investeringarna beräknas bli 290 mkr lägre än godkänd budget. Den lägre nivån beror främst på att investeringar i fastigheter förskjutits. Investeringar i fastigheter beräknas bli 250 miljoner lägre än budgeterad nivå. När i tid projekten får påverkan på investeringsnivån har förskjutits, men projekten beräknas vara färdigställda enligt tidplan. Projekt Framtidens US pågår till Etapp 1, som innehåller de olika nybyggnationerna som ska anslutas till huvudblocket, färdigställs under För etapp 2, ombyggnationer i huvudblocket, pågår programarbete och projektering ihop med många olika verksamheter. Planering/förstudie för etapp 3, pågår. Balanskravsutredning mm Balanskravet enligt kommunallagen innebär att intäkterna varje år ska balansera kostnaderna, dvs vara lika stora eller större. Negativt resultat ska återställas inom tre år. Från och med 2014 skärptes kraven och balanskravsutredning ska presenteras även i helårsbedömningarna. Nedan presenteras både fullfondsmodellen (hela pensionsskulden) och lagens krav på blandmodell (när endast pensioner intjänade från och med 1998 ingår i pensionsskulden. Det lagstadgade balanskravet uppfylls både enligt fullfonderings- och blandmodell. Sammanställd redovisning I samband med delårsrapport 08 lämnar de bolag som lanstinget har ett betydande ägarinflytande i, ett delårsbokslut och en helårsbedömning inklusive en förvaltningsberättelse. För första gången har dessa resultat konsoliderats i utfall till och med augusti. I helårsbedömningen har dock konsolidering gjorts utifrån bedömt resultat och preliminära justeringar av interna poster har gjorts i resultaträkningen och i balansräkningen. Omsättning och nivå på balansräkningen utgår från förgående års resultat- och balansräkning med viss hänsyn till utfall till och med augusti. Koncernföretagens delårsrapporter finns samlade i en särskild mapp där övriga produktionsenheters delårsrapporter finns och nedan kommenteras resultaten kortfattat. Resultaten är före bokslutsdispositioner och skatt när det gäller utfall till och med augusti. I helårsbedömning och budget är resultaten även inklusive skatt. Östgötatrafiken AB redovisar endast så mycket intäkter från landstinget att resultatet blir noll. I samband med både delårsbokslut och helårsbedömning informerar Östgötatrafiken om aktuellt belopp att boka upp/ta hänsyn till och därmed redovisas det korrekta resultatet inom landstinget. I år har Östgötatrafiken skrivit ned tågleasingen och Balanskravsutredning 2014 (enl helårsbedömning 08), mkr Fullfondering Blandmodell Årets resultat enligt Avgår reavinst vid försäljning av anläggningstillgångar -8-8 Årets resultat efter balanskravsjusteringar Resultat att återställa 0 0 Årets balanskravsresultat de medel som reserverats på balansräkningen i landstinget har betalats ut och används till att täcka kostnaden. Helårsresultatet bedömdes av Östgötatrafiken bli 60 mkr, vilket har påverkat landstingets resultat men förändrar inte resultatet i den sammanställda redovisningen, eftersom detta överskott redovisas under Trafiknämnden. Överskottet beror främst på att resandet har ökat och genererat högre biljettintäkter, lägre kostnadsindexutveckling, lägre drifts- och kapitalkostnader på tågtrafik, lägre perso-

43 DELÅRSRAPPORT - januari - augusti 33 nalkostnader och dock något högre kostnader än beräknat inom länsfärdtjänsten. Det ekonomiska resultatet för Hjälpmedelscentrum i Östergötland AB är 6 mkr till och med augusti och helårsbedömningen är 7 mkr. Verksamheten utvecklas positivt och överträffar uppsatta budgetmål. Hemsjukvårdsreformens införande fungerade väl för Hjälpmedelscentrums del och de konstaterar att intäkter och antal order ligger på i stort sett oförändrad nivå. TvNo Textilservice AB redovisar ett resultat som är 5 mkr och helårsbedömningen visar ett resultat vid årets slut på 5 mkr. Reducering av kundunika personalkläder har fortsatt under detta år samtidigt som nya cirkulationsprodukter införts. Försäljningen ligger över budgeterad nivå. Resultatet för Regionförbundet Östsam är ett underskott till och med augusti på 9 mkr och helårsbedömningen är minus 3 mkr, vilket är 3 mkr bättre än det budgeterade resultatet. Det planerade underskottet täcks av eget kapital. Resultatet till och med aug, tkr = resultat före bokslutsdispositioner och exkl skatt Resultatet helårsbedömning, tkr = resultat före bokslutsdispositioner men inkl skatt Resultat Resultat Helårsbedömning Budget Ägarandel Eliminering utdelningar Påverkan på koncernresultatet Påverkan på koncernresultatet jan-aug jan-aug , not 2 jan - aug AB Östgötatrafiken, not % 0 0 Hjälpmedelscentrum AB % TvNo Textilservice AB % Regionförbundet Östsam % Not 1) 2013 redovisade både Östgötatrafiken och landstinget ett nollresultat i utfall till och med augusti. Eftersom landstinget inte bokade upp detta 2013 justerades Östgötatrafikens resultat för att få med det i koncernen. Från och med 2014 redovisas resultatet i landstinget både i ufall och i helårsbedömning och ingår därmed i koncernen. Not 2) Budgeten är jämförbar med helårsbeddömningen för samtliga utom Hjälpmedelscentrum där skattekostnad inte ingår. (prognostiserad skattekostnad för året är tk och ingår i helårsbedömnignen)

44 DELÅRSRAPPORT - januari - augusti 34 Resultaträkning (mkr) Helårsbedömning ering Budget Utfall Bokslut dömning Budget Utfall Utfall dömning Bokslut konsolid Helårsbe- Helårsbe- (budget avser inkl koncernföretag) 08/ Jan-aug / Jan-aug 2014 Jan-aug / koncern koncern koncern koncern LiÖ LiÖ LiÖ LiÖ LiÖ LiÖ Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Avskrivningar Verksamhetens nettokostnad Skatteintäkter Generella statsbidrag Finansiella intäkter Finansiella kostnader1) Årets/periodens resultat enligt fullfondering Årets/periodens resultat enligt blandmodell Investeringar (LiÖ) Helårsbedömning konsolid Helårsbe- Helårsbe- ering Budget Utfall dömning Budget dömning Balansräkning (mkr) 08/ / / koncern koncern koncern koncern LiÖ LiÖ LiÖ LiÖ LiÖ LiÖ Tillgångar Anläggningstillgångar Omsättningstillgångar Summa tillgångar Eget kapital, avsättningar och skulder Balanserat eget kapital Justering ingående eget kapital Årets förändring av eget kapital Summa eget kapital Pensionsskuld inkl löneskatt Avsättningar Ersättningsreserv för patienskador Övriga långfristiga lån (inkl investeringsbidrag) kortfristiga skulder (LiÖ) Summa eget kapital, avsättningar och skulder Soliditet -0,4% -4,9% 1,7% -4,9% -1,8% -6,4% 0,3% -6,7% -3,0% -6,4% Kommentar till redovisningen: Utgångspunkten är att samma regler för redovisning och värderingsprinciper ska gälla i delårsbokslut som i årsbokslut. Hänvisning görs därför till värderingsprinciperna i föregående års årsredovisning. Krav på månadsbokslut medför att fakturering och kreditering sker månadsvis, personalskulder såsom semesterlöneskuld periodiseras, projekt periodiseras och avskrivningar med mera sker löpande. Månadsbokslut, men också automatiserade lösningar för periodisering, bidrar till att få rättvisande delårsresultat. Det finns dock avvikelser från de krav landstinget ställer på årsbokslut och årsredovisning: - att redovisningsperioden inte är öppen lika länge efter månadsskiftet som den är efter december, vilket leder till något sämre kvalitet. - att inga specifikationer till konton görs. - att inte alla korrigeringar av felaktigheter hinner att rättas på innevarande månad efter att avstämning skett. - att inte kravet på förvaltningsberättelse är lika hög som i årsredovisningen. Landstinget redovisar fondplaceringar till marknadsvärde, vilket är en avvikelse mot gällande redovisningsrekommendationer. Alternativet skulle vara att sälja fonderna innan månadsskiftet och därefter köpa tillbaka dessa. Det är inte motiverbart att göra dessa transaktioner. Om lägstavärdesprincipen skulle gälla fr o m 2014 skulle det egna kapitalet (ändrad redovisningsprincip) påverkats negativt med 719 mkr. (877 mkr 158 mkr). Resultatet i år skulle ha påverkats negativt med 158 mkr. Sjukskrivningsmiljarden har definierats om och redovisas från och med 2014 som ett specialdestinerat statsbidrag och inte ett generellt. Omräkning har gjorts bakåt. Konsolidering i den sammanställda redovisnigen (koncern) per den sista augusti har skett utifrån inlämnade resultat och balansräkningar. Precis som vid årsbokslut har elimineringar utgått från landstingets redovisning men till skillnad från vid bokslut har inget avstämning gjorts. De bolag som konsolideras har inte inkluderat sina dotterbolag. När det gäller helårsbedömning av den sammanställda redovisningen har den utgått från inlämnade bolags resultat och en bedömning har gjorts inom landstinget av hur fördelningen av intäkter och kostnader påverkas vid konsolidering. Vid årets slut. Inför att Regionsförbundet Östsam ska införlivas i landstingets redovisning från och med 2015 kommer ställning att tas till hur den sammanställda redovisningen ska se ut framöver. Mer detaljerad redovisning finns i bilaga 19 inklusive noter.

45 DELÅRSRAPPORT - januari - augusti Bilaga 1 Medborgarperspektivet Strategiskt mål - Delaktiga och nöjda kunder Framgångsfaktor Nyckelindikator Ingång Målvärde Utfall 08 Stor valfrihet för patienten Antalet ärenden i "Mina vårdkontakter" Strategiskt mål - Hög tillgänglighet till hälso- och sjukvården per månad per månad per månad snitt per månad Framgångsfaktor Nyckelindikator Ingång Målvärde Utfall 08 Hälso- och sjukvård i rimlig tid och så nära som möjligt Telefontillgängligheten till sjukvårdsrådgivningen (1177) Telefontillgängligheten till vårdcentralen Tillgängligheten till läkare vid vårdcentral (för patienter med nya medicinska problem eller kraftigt försämrad känd sjukdom) Tillgängligheten till nybesök inom specialiserad vård (faktisk väntetid) Tillgängligheten till behandling inom specialiserad vård (faktisk väntetid) Tillgängligheten på akutmottagningen (Träffat läkare inom 1 timma) Tillgängligheten på akutmottagningen (Lämnat mottagningen inom 4 timmar) Väntetid till primär canceroperation Andel patienter som inom 14 dagar från remissankomst/ beslut om åtgärd har erbjudits tidpunkt för besök/undersökning/ operation/ åtgärd Tillgänglighet till specialisttandvård för barn ungdomar och vuxna Tillgänglighet till allmäntandvård för barn och ungdomar Andel lediga tider för tandvårdsbehandling inom en månad Andel verksamhetsenheter (vårdcentraler/kliniker) som erbjuder möjlighet till webb-bokning Inom 3 minuter 2013 uppgift saknas % % % % % % % % Dec % Jan % Dec % Jan % 2013 Q4 LiM 76% US 67% ViN 72% 2012 Q4 LiM 70% US 61% ViN 67% % % 70% svar inom 3 minuter 95% besvarade samtal 95% till besök inom 7 dagar Minst 80% av patienterna ska ha fått komma på besök inom 60 dagar Minst 80% av patienterna ska ha fått operation/åtgärd inom 60 dagar Minst 80% ska ha träffat läkare inom 1 timme Minst 80% ska ha lämnat mottagningen inom högst 4 timmar Minst 85% ska bli opererade inom högst 21 dagar från det att kliniken beslutat om operation Uppgift saknas 70% % % % 2012 I stort sett alla patienter % % Har inte följts upp tidigare Måluppfyllelse Måluppfyllelse 35% 90% 94% 66% 63% 56% 71% 67% Uppgift saknas 100% av remitterade patienter till 100% specialisttandvård (En specialitet ska bedömas, utredas och har remisstopp) prioriteras inom 2 veckor 100% av icke akuta patienter ska bedömas, utredas och prioriteras inom 3 månader 100% från kontakt med tandvården 60% 48% 10% 62,5 % av klinikerna har möjlighet till webb-bokning i hela eller i delar av verksamheten

46 DELÅRSRAPPORT - januari augusti Bilaga 2 Processperspektivet Strategiskt mål - Kunskapsbaserad och säker vård med hög kvalitet Framgångsfaktor Nyckelindikator Ingång Målvärde Utfall 08 Medicinsk kvalité som står sig väl i nationell och internationell jämförelse. Antibiotikaförskrivning Förekomst av vårdrelaterade infektioner (VRI) Andel trombolysbehandlade patienter vid akut stroke Hygien % % Klädregler % % 2013: 322 recept per 1000 inv 2012: 340 recept per 1000 inv ,7% ,0% ,3% ,3% 2013 Länet 7,5% 2012 Länet 6,6% Riket 10,3% Minska jämfört med år 2013 <10% 8,3% 285 rec/1000 inv (-5%) 10% (VT 2014) uppgifter saknas Måluppfyllelse 95% 88% 95% 97% Måluppfyllelse <4,5% 5,4% Riktvärde= 90% 94% 95% 96% Framgångsfaktor Nyckelindikator Ingång Målvärde Utfall 08 Processorienterat arbetssätt Andel observationer som visar att hygienriktlinjerna följs avseende - Hygienregler - Klädregler Strategiskt mål - Effektiv hälso- och sjukvård Resurser som omsätts till mesta möjliga patientnytta. Andel strukna operationer inom ANOPverksamheter Beläggningsgrad totalt Beläggningsgrad - akutvårdsflödet Utlokaliserade patienter, antal vårddygn/månad Andel uteblivna mottagningsbesök Primärvårdsandel Antal läkarbesök+sjukvårdande behandlingar inom primärvård i förhållande till motsvarande kontakter totalt ,5% ,2% ,8% % % Dec % Jan % Juli % 2013: 215 dygn/mån 2012: 300 dygn/mån Har tidigare inte följts upp systematiskt ,1% ,2% ,5% ,2% <100 dygn/månad 228 < 5% 1% 57% 59% God samverkan mellan egna verksamheter och andra välfärdsaktörer Poliklinisering Antal öppenvårdsbesök + sjukvårdande behandlingar på sjukhus i förhållande till antalet slutenvårdsdagar Andel kliniker som använder SMSpåminnelser Andel återinläggningar inom 30 dagar för patienter >=65 år Antalet dagar som utskrivningsklara patienter väntat på utskrivning- (innefattar patienter utan och med kommunalt betalningsansvar kumulativt) Ohälsotalet , , , ,1 Har tidigare inte följts upp systematiskt 2013: 17,0% 2012: 16,9% 2011: 16,9% 2013: : : : , , , ,6 3,6 3 >25 % 28,4% 15% 16,3% Ska minska Lägre än riket (Riket 26,8 i 2012) 26,8% Strategiskt mål - Resurseffektiv och kretsloppsanpassad verksamhet med minsta möjliga klimatpåverkan Effektivt och systematiskt miljöarbete i varje verksamhet Andel produktionsenheter som utför och följer upp miljöförbättrande åtgärder enligt fastställd plan Har inte tidigare följts upp systematiskt 75% 59%

47 DELÅRSRAPPORT - januari - augusti Bilaga 3 Medarbetarperspektivet Strategiskt mål - Ett attraktivt medarbetarskap Måluppfyllelse 74* 74 78* 77 81* 81 90* 90 Framgångsfaktor Nyckelindikator Ingång Målvärde Utfall 08 Ökad delaktighet Bästa möjliga möten Strukturerat och långsiktigt arbete med kompetensförsörjning En chefsroll med tydligt uppdrag Medarbetare som upplever att man på * den egna enheten/avdelningen har ett * öppet klimat högt i tak * Medarbetare som upplever sig delaktiga i enhetens/avdelningens utveckling. Medarbetare som upplever att man på den egna enheten/avdelningen bemöter varandra väl. Medarbetare som upplever att man på den egna enheten/avdelningen bemöter patienter/kunder väl. Medarbetare som upplever att landstinget är en attraktiv arbetsgivare Medarbetare som känner stolthet över att vara en del av verksamheten där man jobbar Medarbetare som upplever att närmaste chef stimulerar till kompetensutveckling Medarbetare som upplever att de lär sig nya saker i sitt arbete Kostnaden för köpta tjänster från bemanningsföretag inom hälso- och sjukvård Andel chefer som har en individuell utvecklingsplan * * * * * * * * * Strategiskt mål - Strategisk kompetensförsörjning som stödjer verksamhetens uppdrag En attraktiv arbetsgivare för vilken många vill arbeta Goda lärmiljöer Chefer som upplever att närmaste chef är bra på att ge stöd och vägledning i arbetet när det behövs Chefer som upplever att Landstinget i Östergötland har ett öppet klimat - "högt i tak" *) Index baserat på svarsfördelning - maxvärde= * * * * * * * * * * * * 2013: 77 mkr 2012: 57 mkr 2011: 41 mkr 2010: 41 mkr % % % * * * * * * 58* 59 82* 82 74* 75 86* mkr 51 mkr Strategiskt mål - Gott ledarskap som skapar förutsättningar för goda verksamhetsresultat "Hållbara " chefer 81% 79% 80* 78 70* 71 Färgsättning för måluppfyllse sker enligt: Tillfredställande resultat, uppfyllt mål Inte helt tillfredställande resultat, förbättrat resultat, men ännu inte uppfyllt mål Otillfredställande resultat, ingen måluppfyllelse och ingen förbättring Uppgift saknas/ej möjligt att mäta

48 DELÅRSRAPPORT - januari augusti Bilaga 4 Ekonomiperspektivet Ekonomiperspektivet Strategiskt mål - Ekonomi som ger handlingsfrihet Framgångsfaktor Nyckelindikator Ingång Målvärde Utfall 08 Balans mellan intäkter och kostnader för produktionsenheterna sammantaget Balans mellan hälso- och sjukvårdsnämndens kostnader och intäkter Balans mellan trafiknämndens kostnader och intäkter 2013: -27 mkr 2012: -116 mkr Produktionsenheternas sammanlagda resultat 2011: -161 mkr (exkl. styrelse, nämnder samt finans o pension) 2010: -170 mkr Hälso- och sjukvårdsnämndens resultat Trafiknämndens ekonomiska resultat 2013: 7 mkr 2012: 6 mkr 2011: 49 mkr 2010: 11 mkr 2013: 19 mkr 2012: 4 mkr >= >= mkr Landstingets totala lönekostnadsutveckling (löne- och personalförändringar) Alla produktionsenheter förutsätts inte ha angivet målvärde utan ska ta ställning till ett målvärde anpassat till de egna ekonomiska förutsättningarna. 2013: 6,4% 2012: 4,7% 2011: 4,1% 2010: 2,9% <=2,5% 6,2% 5,7% Verksamhet anpassad till intäktsutvecklingen Läkemedelskostnadsutvecklingen Alla produktionsenheter förutsätts inte ha angivet målvärde utan ska ta ställning till vilket målvärde som krävs för att på ett rimligt sätt bidra till den landstingsövergripande måluppfyllelsen. (ändrat i förhållande till LD:s verksamhetsplan 2014 då det felaktigt stod allmänläkemedel och övrigt som områden). 2013: 1,0% 2012: -1,8% 2013: -1,0% 2012: 2,8% 2013: 0,4% 2012: -0,4% Receptläkemedel <=0% Rekvisition <=8,5% Totalt <=5,5% -1,8% -2,4% 15,3% 15,3% 3,6% 3,2% Strategiskt mål - Ekonomi som inte belastar kommande generationer Framgångsfaktor Nyckelindikator Ingång Målvärde Utfall 08 Landstingets samlade resultat i förhållande till nettokostnad * 2013: 6,8% 2012: 2,7% 2011: 2,7% 2010: 4,9% 2,7% 12,5% 5,7% Avsättningar för framtiden Landstingets egna kapital mkr 2012: -585 mkr 2011: mkr 2010: -368 mkr -896 mkr i finansplanen - omräknat utifrån bokslut mkr Antal produktionsenheter som har ett positivt eget kapital. (Informationscentrum har upphört, därav 18 PE) 2013: 13 av : 15 av : 15 av 19 *) Nettokostnad är den kostnad som landstinget ska finansiera med skatter, generella statsbidrag och finansnetto Strategiskt mål - Kostnadseffektiv verksamhet 19 av av av 18 Framgångsfaktor Nyckelindikator Ingång Målvärde Utfall 08 Kostnadseffektivitet över tid och som står sig väl i nationell jämförelse Kostnad per DRG-poäng Andel köp från avtalsbundna leverantörer - antalet köp från leverantörer som har avtal med LiÖ i förhållande till det totala antalet köp kr kr kr kr Helårsbedömning Måluppfyllelse Helårsbedömning Måluppfyllelse Helårsbedömning Måluppfyllelse Ska inte öka : 92% 95% 94% - Färgsättning för måluppfyllse sker enligt: Tillfredställande resultat Inte helt tillfredställande resultat Otillfredställande resultat Uppgift saknas/ej möjligt att mäta

49 Delårsrapport HSN 2014 (inkl helårsbedömning) januari - augusti

50

51 Innehållsförteckning Sammanfattning I korthet 1 Medborgarperspektivet 3 Bra och jämlik hälsa 3 Stort förtroende för hälso- och sjukvården 5 Nöjda och delaktiga patienter 5 Trygg och likvärdig vård 6 Hög tillgänglighet till hälso- och sjukvården 7 Processperspektivet 13 Kunskapsbaserad och säker vård med hög kvalitet 13 Effektiv hälso- och sjukvård 14 Ekonomiperspektivet 17 Ekonomi som ger handlingsfrihet 17 Bilagor 1. Utfall nyckelindikatorer medborgarperspektivet 2. Utfall nyckelindikatorer processperspektivet 3. Utfall nyckelindikatorer ekonomiperspektivet 4. Tillgänglighet faktiska väntetider 5. Tillgänglighet i jämförelse med avtalade mål 6. Tillgänglighet i jämförelse med avtalade mål 7. Tillgänglighet per centrum 8. Tillgänglighet per specialitet 9. Basfakta processperspektivet 10. Kostnadsutveckling läkemedel 11. Uppföljning av kostnader per sjukdomsgrupp 12. Resultaträkning, kassaflödesanalys, investeringar och balansräkning

52

53 Medborgare Ekonomi Tusental Miljontal DELÅRSRAPPORT sammanfattning januari - augusti Sammanfattning Tillgänglighet specialiserad vård Målvärdet för tillgängligheten till besök och behandling inom den specialiserade vården är att 80 procent av patienterna ska ha fått komma på besök eller behandling inom 60 dagar. I augusti kom 66 procent på besök inom 60 dagar. 830 patienter hade väntat längre. I augusti fick 63 procent behandling inom 60 dagar. 204 patienter hade väntat längre. För att kvalificera för ersättning från kömiljarden krävs att 70 % av patienterna tas omhand inom 60 dagar. Tillgänglighet primärvård Målvärdet för tillgänglighet till besök inom 7 dagar i primärvården är 95 %. Mätningar sker kvartalsvis. Under andra kvartalet 2014 klarade i snitt 47 % av alla vårdcentraler tillgänglighetsmålen, vilket är en fortsatt sjunkande trend. 20 av 43 vårdcentraler klarade att upprätthålla en tillgänglighet på 95 % eller mer under andra kvartalet I bilden visas även den vårdcentral som hade lägst tillgänglighet respektive kvartal. I andra kvartalet var det lägsta värdet 87 %, vilket är en klar förbättring i 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% besök behandling 30% mål liö 20% "kömiljard" 10% 0% Q1 100,0% 95,0% 90,0% 85,0% 80,0% 75,0% 70,0% tillgänglighet PV mål lägst tillgänglighet jämförelse med de två senaste kvartalen. 65,0% HSN:s resultat HSN:s resultat till och med augusti är 107 mkr medan helårsbedömningen är ett nollresultat. Anledningen till överskottet är framför allt att målrelaterade ersättningar som ännu inte är mätta och inte utbetalade, de viten som produktionsenheterna betalat in till nämnden på grund av att målvärden för vård i rimlig tid ej uppnåtts samt att kostnader för privata vårdgivare är lägre än de förväntade för perioden 120,0 100,0 80,0 60,0 40,0 20,0 0, Ackumulerat månadsresultat för sjukvårdande verksamhet De sjukvårdande enheterna redovisar ett underskott på minus 78 mkr efter augusti. Resultatet är en försämring med 96 mkr i jämförelse med föregående år. Helårsbedömningen är totalt minus 196 mkr vilket är 16 mkr bättre än trenden och 174 mkr sämre än budget Trend baserad på årsresultat Helårsbedömning 08 Jan Feb Mars Apr Maj Jun Jul Aug Sept Okt Nov Dec Läkemedelskostnadsutveckling Även om läkemedelskostnaderna fluktuerar mellan månaderna visar den linjära trendkurva att kostnaderna totalt sett har legat på en relativt konstant nivå. Utfallet till och med augusti visar en kostnadsökning på 3,6 procent jämfört med motsvarande period föregående år. Helårsbedömningen är att kostnaderna kommer att öka med 3,2 %. Den främsta anledningen till att kostnadsutvecklingen bedöms dämpas är överenskommelsen mellan regeringen och Läkemedelsindustriföreningen (LiF) om en prissänkning av äldre receptläkemedel

54 DELÅRSRAPPORT sammanfattning januari - augusti

55 DELÅRSRAPPORT - januari - augusti 1 I korthet Medborgarperspektivet För flertalet av nyckelindikatorer kopplade till de olika strategiska målen sker inga mätningar innan årets slut, men i texten beskrivs de aktiviteter som pågår inom respektive område och bedömning av måluppfyllelse baseras på dem. För många områden inom kollektivtrafiken syns en positiv utveckling såsom fler påstigande och fler registrerade kunder i Östgötatrafikens kunddatabas. Punktligheten har förbättrats något från en redan hög nivå. Andelen planerade turer som genomförs (regularitet) är fortsatt hög och ligger nära 100 % För att åstadkomma ett hälsofrämjande förhållningssätt fördjupar verksamheterna sina kunskaper kring tillämpningen och på flera håll inom landstinget pågår arbeten för att stärka patientens ställning. Arbete med att utveckla insatser inom området Barn som anhöriga fortsätter med bland annat utbildningsinsatser och dokumentationsmallar i Cosmic. Flera aktiva sjukdomsförebyggande insatser pågår, däribland Hälsolyftet och Må bra med kultur som är ett komplement till vård och behandling. Även hälsokommunikatörer, hälsoundersökningar och tobakslutatstöd bidrar till att förebygga sjukdomar. Förtroendeskapande insatser genomförs via de fem brukardialogerna för att öka kunskaperna om patienter och medborgarnas behov och erfarenheter av hälso- och sjukvården. Nöjda patienter stor delaktighet skapas genom att öka valfriheten för patienten vilket bland annat har skett genom att införa vårdval för primär hörselrehabilitering och öka patienternas möjligheter att fritt välja vårdcentral. För att åstadkomma trygg och likvärdig vård finns kontaktsjuksköterskor på nästan alla länets kliniker och säker hemgång har införts för att skapa en bättre överlämningsprocess vid utskrivning av patienter med hög risk för återinläggning. Landstingets mål när det gäller tillgängligheten till 1117 är att 70 % av samtalen skall besvaras inom 3 minuter. Målet uppnås inte då endast 35 % av inkommande samtal besvarades inom 3 minuter, dock besvarades 2/3 inom 9 minuter. Telefon- och läkartillgängligheten i primärvården är god, men tendenser till försämring finns. Telefontillgängligheten på vårdcentralerna uppvisar en negativ trend totalt sett under senaste tolvmånadersperiod. Tillgängligheten till besök och behandling inom den specialiserade vården har utvecklats positivt under de senaste åren, vilket medfört att Östergötland numera tillhör de bättre landstingen/regionerna totalt sett. Tillgängligheten försämrades dock i augusti 2014 på samma sätt som förra året. Det beror på att klinikerna tar emot färre patienter under semestertid, då svårt sjuka prioriteras framför mindre svårt sjuka. För att nu i efterhand minska konsekvenserna avsätter Hälso- och sjukvårdsnämnden extra medel i augusti och september så att berörda patienter kan få besök och/eller operation hos externa leverantörer. Uppföljningen under år 2014 visar att varannan patient fick träffa läkare inom en timme och sju av tio patienter lämnade akutmottagningarna inom högst fyra timmar. Tendensen är att tillgängligheten förbättras något på akutmottagningarna. Hälso- och sjukvårdsnämndens mål är att patienter med cancersjukdom ska opereras inom högst 21 dagar räknat från beslut om operation. Enligt den senaste mätningen opererades två av tre patienter inom målgränsen. Processperspektivet Uppföljning efter augusti visar på ett fortsatt högt tryck inom sjukvårdens samtliga delar. Beläggningen på sjukhusen är fortsatt oförändrat hög, på US kvarstår problemet med alltför många utlokaliserade patienter. Andelen patienter som återinläggs inom trettio dagar verkar trots detta att minska något. Det pågår en lång rad olika projekt och åtgärder för att minska behovet av undvikbar slutenvård men detta återspeglas inte i beläggningssiffrorna. De vårdrelaterade infektionerna (VRI), som utgör en stor del av vårdskadorna, ligger kvar på samma nivå sedan föregående år (kring c:a 10 %) och därmed kvarstår tydligt behovet av fortsatt satsning för att reducera VRI. Nya arbetsätt kommer att prövas.

56 DELÅRSRAPPORT - januari - augusti 2 Ekonomiperspektivet Hälso- och sjukvårdsnämnden bedömer ett nollresultat vid årets slut och det är oförändrat jämfört med föregående helårsbedömning. Resultatet till och med augusti är ett överskott på 107 miljoner kr. Anledningen till överskottet är framför allt målrelaterade ersättningar som ännu ej är mätta och ej utbetalade, de viten som produktionsenheterna betalat in till nämnden på grund av att målvärden för vård i rimlig tid ej uppnåtts samt att kostnader för privata vårdgivare är lägre än de förväntade för perioden. Område Hälso- och sjukvårdsnämndens helårsbedömning för 2014, baserad på delårsbokslutet till och med augusti, visar på en ekonomi i balans, det vill säga ett nollresultat, se tabell nedan. Helårsbedömning jan - aug 2014 jan - aug 2013 Bokslut 2013 Regionsjukvård 0,0 0,5-5,0-7,3 Närsjukvård 10,0 25,3 8,7 10,3 Länssjukvård 25,0 29,0 50,5 46,4 Utomlänsvård -20,0 3,2 25,4 5,5 Privata vårdgivare 15,0 23,9 23,5 25,2 Tandvård 4,0 12,4 3,5 0,4 Ambulanssjukvård och sjukresor 0,0 8,7 12,5 1,0 Smittskyddsverksamhet -2,0-1,9 7,4 11,5 Solidariskt finansierade läkemedel -5,0-1,0-3,2-13,7 Tillgänglighet CKOC -30,1 Övrigt -27,0 7,0-27,2-41,9 Totalt 0,0 107,1 96,1 7,3 Resultat avvikelse mot budget, miljoner kr I hälso och sjukvårdsnämndens delårsbokslut efter augusti 2014 redovisas ett positivt resultat på 107 miljoner kr. Anledningen till överskottet är framför allt målrelaterade ersättningar som ännu ej är mätta och ej utbetalade, de viten som produktionsenheterna betalat in till nämnden på grund av att målvärden för vård i rimlig tid ej uppnåtts samt att kostnader för privata vårdgivare är lägre än de förväntade för perioden.

57 DELÅRSRAPPORT - januari - augusti 3 Medborgarperspektivet Strategiska mål Bra och jämlik hälsa Bedömning av måluppfyllelse av en del strategiska mål och framgångsfaktorer som saknar mätta nyckelindikator resultat görs utifrån de genomförda insatser och aktiviteter inom områden. Bra och jämlik hälsa Ett hälsofrämjande förhållningssätt De flesta verksamheterna har börjat fördjupa sig i hur man tillämpar ett hälsofrämjande förhållningssätt med hjälp av ett självinstruerande utbildningsmaterial kring hälsofrämjande möten, som består av filmer och diskussionsunderlag på webben. Verksamheterna använder också litteratur som vägledning till det hälsofrämjande förhållningssättet. På flera håll inom landstinget pågår arbeten med att stärka patientens ställning. Förutom vidareutveckling av hälsofrämjande förhållningssätt pågår olika verksamhetsutvecklingsprojekt och utbildningar av HR. Patientrapporterade utfallsmått (PROM/PREM) används och är en viktig del i det fortsatta arbetet med att stärka patientens ställning, då resultaten kan användas både i enskilda patientmöten och för verksamhetsutveckling. Barn som anhöriga Särskilda informations- och utbildningssatsningar och det så kallade Barnpottsprojektet inom området Barn som anhöriga har fortsatt till och med juni, då det nationella projektet formellt avslutades. Den nationella satsningen utvärderas nu och LiÖ bidrar med rapportering till NKA* och Socialstyrelsen. Erfarenheter ska också spridas bland annat genom en nationell konferens i oktober. Den stora utmaningen är att fortsätta utveckla insatserna inom landstinget. Mall för dokumentation i * Nationellt kompetenscentrum anhöriga Resultat Utvecklingsområden framgångsfaktorer Aktiva sjukdomsförebyggande insatser Resultat Stort förtroende för hälso- och sjukvården Förtroendeskapande insatser Delaktiga och nöjda patienter Trygg och likvärdig vård Hög tillgänglighet till hälso- och sjukvård Ett hälsofrämjande förhållningssätt Patientfokuserad hälso- och sjukvård Stor valfrihet för patienten Insatser och utbud utifrån konstaterade behov Hälso- och sjukvård i rimlig tid och så nära som möjligt

58 DELÅRSRAPPORT - januari - augusti 4 patientjournalen som togs fram inom ramen för projektet kommer att öka möjligheten till systematisk uppföljning. Ett antal verksamheter fortsätter i höst att utbilda medarbetare och skapa rutiner för att möta barnens behov. Lagstiftningen har lyfts både i HSN:s överenskommelser och i verksamhetsplan. Enheten för hälsoanalys har bildat ett särskilt barnteam som ska fortsätta med kunskapspåfyllning, inspiration och information inom området, samt att ge verksamheterna möjlighet att söka utvecklingsmedel för barn som anhöriga genom Hälsopotten. Utbildning i metoden Föra barnen på tal fortsätter även i höst. Aktiva sjukdomsförebyggande insatser Hälsolyftet En lägesrapport om Hälsolyftet är framtaget och visar att östgötar har fått en hälsoundersökning följd av ett hälsosamtal. Rapporten beskriver deltagarnas socioekonomi, hälsoläge, risk- och skyddsfaktorer för hjärt- och kärlsjukdom samt deras utvärdering av besöket. Rapporten innehåller även en utvärdering av medarbetarnas upplevelser av att arbeta med Hälsolyftet, hälsoekonomisk utvärdering och evidensläget kring arbetet med hälsoundersökningar och hälsosamtal. Uppföljning av arbetet med levnadsvanorna Sedan i våras kan statistik på enhetsnivå tas fram ur Hälsobladet i journalsystemet för att följa hur väl arbetet med levnadsvanorna följer Socialstyrelsens nationella riktlinjer. Statistiken innan sommaren visade att verksamheterna i både primärvård och specialist- /slutenvård erbjuder i 46 procent av fallen en åtgärd, som dock oftast är på en lägre nivå än den som rekommenderas av Socialstyrelsen. I 10 procent av fallen erbjuds åtgärder enligt de nivåer som de nationella riktlinjerna rekommenderar för respektive levnadsvana. Må bra med kultur Må bra med kultur är ett kompletterande verktyg till vård och behandling. Under 2014 har verktyget utökats med fler aktiviteter men också på ytterligare två mindre orter, för en mer jämlik vård. Då både primär- och specialistvård möter patienter med lättare psykisk ohälsa har möjligheten att anmäla patienter till olika aktiviteter utökats. Detta medför ett ökat behov av att informera vårdens medarbetare om verktyget, vilket är en insats som pågår. På de två större orterna finns från hösten 2014 möjlighet till aktivitet även senare tid på dagen, för att möta ett eventuellt behov hos arbetsföra patienter. Den kontinuerliga uppföljningen av patienter, medarbetare och kulturaktörer tyder på att Må bra med kultur utgör något positivt annorlunda än vad både vården och samhället annars kan erbjuda för denna grupp av patienter. Tobakslutarstöd Alla vårdcentraler erbjuder tobakslutarstöd till patienter som behöver det. Under det första halvåret 2014 har 295 personer lyckats bli helt tobaksfria efter ordinerad tobaksavvänjning. Definitionen för helt tobaksfri är att patienten vid uppföljning 12 månader efter den påbörjade tobaksavvänjningen har varit helt tobaksfri i minst 6 månader. ANDT *-strategi ANDT-rådet i Östergötland leds av länsstyrelsen och landstinget representeras av ordförande för beredningen för samverkan. Till rådet är en arbetsgrupp kopplat med tjänstemän från respektive huvudman. I början av året lanserades en ANDT-strategi med tillhörande handlingsplaner som sedan spridits och implementerats på politisk nivå, samt inom olika delar av berörda verksamheter. Strategin syftar till att förverkliga målen som finns i den nationella ANDT-strategin genom de olika aktörernas och organisationernas ökade kännedom om varandras uppdrag och arbete, samt utvecklad samverkan. Utöver strategin har landstinget tillsammans med kommunerna arbetat för att kartlägga det kända narkotikamissbruket i länet genom en ungdomsenkät, samt för informationsspridning som exempelvis Tänk Om-kampanjen som syftar till att färre föräldrar ska köpa ut alkohol till sina minderåriga barn. * Alkohol, narkotika, dopning och tobak

59 DELÅRSRAPPORT - januari - augusti 5 Hälsokommunikatörer Hälsokommunikatörerna träffar utrikes födda personer för att informera och utbilda i frågor om hälsa. Informationen sker på deltagaranas modersmål bland annat inom områdena tobaksavvänjning, kost, motion och kulturmöten i vården. Vidare fungerar hälsokommunikatörerna som rådgivare åt övriga verksamheter inom landstinget. Hälsokommunikatörerna arbetar behovsanpassat inom vård och omsorg samt är en del i nyanländas samhällsintroduktion. Hälsoundersökningar Hälsoundersökningar erbjuds asylsökande individer och andra grupper av nyanlända individer. Genom hälsoundersökningarna kan sjukdomar och smittor upptäckas samt information ges om hälsofrämjande förhållningssätt och om hälso- och sjukvårdssystemet. Ett kontinuerligt samverkansarbete med Migrationsverket sker avseende utbyte av information och distribution av inbjudan. Stort förtroende för hälso- och sjukvården Förtroendeskapande insatser Resultaten av årets patientenkät är ännu inte publicerade och kommer att värderas i årsredovisningen. Medborgardialog Under året har en av landstingets fem brukardialogberedningar haft i uppdrag att föra dialog med medborgare kring ehälsa och nya kommunikationsvägar. Vid fokusintervjuerna har deltagarna fått diskutera olika möjligheter och risker med ehälsa, exempelvis min journal på nätet och på vilket sätt man vill kommunicera med hälso- och sjukvården. Resultatet kommer att presenteras vid kunskapssammanträde i slutet av oktober. Nöjda och delaktiga patienter Stor valfrihet för patienten Primär hörselrehabilitering Sedan 1 oktober 2013 finns vårdval inom primär hörselrehabilitering, vilket har lett till en något större tillgång på audionomer i länet och att det nu finns möjlighet att välja vårdgivare på vissa orter. Tillgängligheten till hörselvård har ökat i första hand i Norrköping, Finspång, Åtvidaberg och Kinda, vilket har också lett till minskade väntetider i de delarna av länet. Primärvård Under året har patienternas möjligheter att fritt välja vårdcentral utökats markant. Genom de överenskommelser som har tecknats har patienterna sedan februari rätt att välja vårdcentral inom sjukvårdsregionen, d v s Östergötland, Jönköpings län och Kalmar län och sedan juli inom Örebro län och Sörmland. Nya Patientlagen kommer att ge alla patienter rätt att fritt välja öppenvård i hela landet från den 1 januari nästa år. Öppen psykiatri Inom den öppna psykiatrin finns flera privata vårdgivare. Varje vårdgivare har ett geografiskt område där man ansvarar för den psykiatriska vården, men patienterna har fritt val att välja vårdgivare. Inom vuxenpsykiatrin har Capio det geografiska ansvaret för delar av Norrköping och Linköping. De svårast sjuka inom vuxenpsykiatrin tenderar dock att välja den landstingsdrivna vården i högre utsträckning. Inom barn- och ungdomspsykiatrin finns privata aktörer i Åtvidaberg-Kisa, men patienter som bor i dessa områden väljer ändå i viss mån landstingsvården i Linköping, sannolikt för att man har jobb och skola där. I västra länsdelen finns endast en privat aktör och patientrörligheten mellan vårdgivare är låg.

60 DELÅRSRAPPORT - januari - augusti 6 Trygg och likvärdig vård Insatser och utbud utifrån konstaterade behov Jämlik vård En ojämlik vård uppstår när det finns väsentliga skillnader i hälso- och sjukvård som är omotiverade. Som beskrevs i delårsrapport 03, startades under våren en dialog om jämlik vård och en kollegial granskning över centrumgränser inom primärvården. En kollegial granskningsprocess har nu genomförts av två vårdcentraler som bedrivs i landstingets egen regi, Kärna vårdcentral och Cityhälsan Söder. Specialistvården arbetar ständigt med jämförelser av vården som erbjuds, utifrån bland annat att vården ska erbjudas på lika indikationer. Jämförelser och dialoger sker inom och mellan klinikerna avseende länsoch regionuppdrag. För en mer jämlik vård krävs även riktade och specifika insatser, som exempelvis hbt *- diplomering där ett utbildningsprogram i grundläggande hbt-kompetens erbjuds medarbetarna för att förbättra bemötandet av och arbetsmiljön för hbt-personer. Inom ramen för Hälsopotten finns många exempel på specifika insatser för socialt utsatta grupper. Östgötakommissionens arbete är i sin slutfas och kommer under hösten att ge rekommendationer för att minska sociala skillnader i hälsa, genom insatser för att öka individernas tilltro till sin egen förmåga, tillit till andra (däribland hälso- och sjukvården), samt att ge ökad framtidstro. Östgötakommissionen kommer bland annat att ge specifika rekommendationer för hälso- och sjukvården, vilka i stor utsträckning handlar om att åstadkomma en mer jämlik vård. Kontaktsjuksköterskor För patienter med cancer väntar många möten i ett komplext vårdsystem. Patienterna har behov av en tydlig kontaktväg in i och genom vården, ett stöd för kommunikation om cancersjukdomen och hjälp med koordinering av kontakterna med andra involverade personer, mottagningar och avdelningar. Denna funktion har en kontaktsjuksköterska. Målet är att varje patient med cancer ska få ett multiprofessionellt omhändertagande, ett psykosocialt stöd och erbjudas en namngiven kontaktsjuksköterska. Det finns nu cirka 98 kontaktsjuksköterskor i landstinget. Det är endast två kliniker som inte har någon kontaktsjuksköterska, som borde ha det. En pilotstudie inför införandet av vårdplaner för patienter med cancer har just avslutats med positiva resultat. Det är taget ett regionalt beslut om att varje patient med cancer skall erbjudas vårdplanen, Min vårdplan. Säker hemgång Syftet med Säker hemgång är att öka patientnyttan genom att skapa en bättre överlämningsprocess vid utskrivning för patienter med hög risk för att bli återinlagda. Säker hemgång syftar också till att stärka samarbetet i länet mellan primärvård och vårdgivare inom slutenvården för att skapa bättre förutsättningar att ta hand om vårdkrävande patienter. Målet är att införandet av Säker hemgång ska skapa faktiska resultat genom att antalet oplanerade återinläggningar inom 30 dagar reduceras. Ersättning är kopplad till processen och dess resultat, för att tydligt markera att frågan kring sammanhållen vård är högt prioriterad inom landstinget. De patienter som är i behov av denna förstärkta utskrivningsprocess definieras enligt en checklista och benämns som fokuspatienter. Arbetssättet är infört i hela landstinget från och med I de utvärderingar som hittills gjorts ser man att primärvården i hög utsträckning kontaktar fokuspatienterna inom stipulerade två dagar för att säkerställa att patienten får det fortsatta omhändertagandet som behövs för att undvika en onödig återinskrivning på sjukhus. En svårighet är dock att alltför få fokuspatienter identifieras vid utskrivningen. En hjälp kan vara att ge en signal i journalsystemet för att göra utskri- * Homosexuell, bisexuell och transperson

61 DELÅRSRAPPORT - januari - augusti 7 vande enhet uppmärksam på att patienten uppfyller kriterierna. Uppföljning av Säker hemgång utvecklas i syfte att göra den mer tydlig och tillgänglig som stöd för verksamheter. Ett nytt projekt har startats i Säker hemgång där begreppet fokuspatient utvecklas att omfatta mångbesökare på akutmottagningar och på vårdcentraler. Inom projektet ska ett vårdprocessprogram tas fram för multisjuka som identifieras på detta sätt. Hög tillgänglighet till hälso- och sjukvården Hälso- och sjukvård i så nära tid som möjligt Tillgänglighet 1177 Första kontakt med sjukvården, vid akuta tillstånd, skall normalt vara vårdcentralen eller Det är viktigt med god tillgänglighet för att kunna erbjuda egenvårdsråd, när det bedöms vara det bästa, eller att patienterna lotsas till lämplig vårdnivå. Landstingets mål när det gäller tillgängligheten till 1117 är att 70 % av samtalen skall besvaras inom 3 minuter, men endast 35 % av inkommande samtal har besvarats inom 3 minuter till och med augusti, dock besvarades 2/3 inom 9 minuter. Det finns flera faktorer som påverkar svarstiderna. En faktor är att antalet samtal ökat kraftigt sedan starten, en fördubbling har skett sedan 2004 och antal samtal till 1177 ligger nu närmare i månaden. Trycket på 1177 beror också på hur väl vårdcentralerna kan klara sin telefon- och läkartillgänglighet, när denna minskar så ökar trycket på Det pågår också ett generationsskifte på 1177, där många erfarna sjuksköterskor slutar (bland annat av åldersskäl) och det tar tid att utbilda nya sjuksköterskor i dessa uppgifter. Detta är sannolikt en viktig förklaring till att antalet samtal som varje sjuksköterska kan hantera per timme har minskat något samtidigt som antalet samtal har ökat. Att göra en medicinsk bedömning i telefon, ge adekvata råd om egenvård eller att hänvisa till optimal vårdnivå är ett mycket kvalificerat arbete och det tar tid att skaffa sig tillräcklig erfarenhet. Det är viktigare att det blir rätt, även om väntetiderna i nuläget ökar något, än att det går fort med risk för fel. Det ökade trycket på 1177 behöver analyseras ytterligare. Det finns många patienter som av olika skäl ringer till 1177 i mycket stor omfattning och många patienter ringer till flera instanser inom sjukvården. Nya strategier kan behöva prövas för att förbättra kvalitén för dessa patientgrupper, vilket också skulle kunna ha en positiv effekt på tillgängligheten till Tillgänglighet i primärvård Telefon- och läkartillgängligheten i primärvården är god, men tendenser till försämring finns. Telefontillgängligheten på vårdcentralerna uppvisar en negativ trend totalt sett under senaste tolvmånadersperiod. Andelen vårdcentraler som besvarar minst 95 procent av inkommande samtal minskar och andelen som besvarar mindre än 90 procent ökar. Även läkartillgängligheten uppvisar en negativ trend. Andelen vårdcentraler som tar emot minst 95 procent av patienterna inom sju dagar minskar och andelen som tar emot mindre än 90 procent ökar. Vårdcentraler med telefontillgänglighet i olika tidsintervall Vårdcentraler med läkartillgänglighet i olika tidsintervall

62 DELÅRSRAPPORT - januari - augusti 8 Tillgänglighet till specialiserad vård Tillgängligheten till besök och behandling inom den specialiserade vården har utvecklats positivt under de senaste åren, vilket medfört att Östergötland numera tillhör de bättre landstingen/regionerna totalt sett. Figuren nedan visar hur stor andel av patienterna som togs emot inom högst 60 dagar enligt villkoren i den så kallade kömiljarden*. Figuren visar att tillgängligheten försämrades i augusti 2014 på samma sätt som förra året. Det beror på att klinikerna tar emot färre patienter under semestertid, då svårt sjuka prioriteras framför mindre svårt sjuka. Den senare gruppen får därför vänta längre tid än under övriga året. Enda möjligheten att undvika sommareffekten är att redan inför sommaren ta emot ett större antal patienter som annars kommer att gå över tidsgränsen 60 dagar. För att nu i efterhand minska konsekvenserna avsätter Hälso- och sjukvårdsnämnden extra medel i augusti och september så att berörda patienter kan få besök och/eller operation hos externa leverantörer. Berörda centrum är i första hand Hjärt- och medicincentrum, Sinnescentrum och Centrum för kirurgi, ortopedi och cancervård. Dessa centrum kommer att redovisa skälen till varför sommareffekten 2014 inte kunde minimeras som planerat. Andel genomförda besök och behandlingar inom högst 60 dagar utifrån kömiljardens villkor Hälso- och sjukvårdsnämnden och berörda centrum har i överenskommelser månatliga mål för tillgängligheten till besök och behandlingar. De centrum som inte klarar överenskomna mål drabbas av viten. Under året har viten minskat, det vill säga verksamheterna klarar målen i allt större utsträckning. Inom tre specialiteter med flest antal patienter som väntat mer än 60 dagar för både besök och operation/åtgärd uppvisas dock en oroande stor ökningstakt. Figuren nedan visar utvecklingen av antalet väntande patienter Antal väntande patienter som väntat mer än 60 på besök inom tre specialiteter Antal väntande patienter som väntat mer än 60 dagar på operation/åtgärd inom tre specialiteter *Landsting som klarar att ta emot minst 70 % av patienterna får dela på cirka 57 mkr per månad (basersättning). De som klarar att ta emot minst 80 % får dela på ytterligare 24 mkr (bonusersättning). Ersättningen baseras i nästa steg på antalet invånare i respektive landsting.

63 DELÅRSRAPPORT - januari - augusti 9 som väntat mer än 60 dagar på besök inom hudsjukvård, ortopedi och ögonsjukvård (januari 2014 = index 100). Figuren till höger nedan visar på motsvarande sätt antalet patienter som väntat över tidsgränsen på operation/ åtgärd inom kirurgi, ögonsjukvård och öron-näsa-halssjukvård. Tillgänglighet på akutmottagningar Landstingets mål är att patienter som söker vård på akutmottagningarna ska träffa läkare inom en timme respektive vara klara för hemgång eller överföras till vårdavdelning inom fyra timmar ( ett fyra ). Uppföljningen under år 2014 visar att varannan patient fick träffa läkare inom en timme och sju av tio patienter lämnade akutmottagningarna inom högst fyra timmar. Tendensen är att tillgängligheten förbättras något på akutmottagningarna. Tillgängligheten på akutmottagningarna omfattas av en modell för målrelaterad ersättning. Hittills i år har endast lasarettet i Motala klarat ersättningskravet för hur länge patienterna vistas på akutmottagningen. Inget sjukhus i Östergötland har hittills klarat ersättningskravet för läkarmöte inom en timme. För att påtagligt närma sig målgränsen för ett fyra behövs mer kraftfulla åtgärder. Tillgänglighet till canceroperation Hälso- och sjukvårdsnämndens mål är att patienter med cancersjukdom ska opereras inom högst 21 dagar räknat från beslut om operation. Enligt den senaste mätningen opererades två av tre patienter inom målgränsen. Analyser visar samtidigt att tillgängligheten är god för flera patientgrupper och sämre för andra. Åtgärder behöver genomföras för att korta ledtider till operation av cancersjukdom inom inte minst de områden där tillgängligheten är låg. Nedanstående tabell ger exempel på cancerlokalisationer efter deras tillgänglighet i flertalet mätningar. Samtliga centrum som opererar patienter för cancersjukdom har en målrelaterad ersättning för det sammanslagna resultatet under de första tre kvartalen, med en första etappmål på 85 procent. CKOC har därutöver en målrelaterad ersättning för operation av bröstcancer, cancer i övre matsmältningsorganen och cancer i urinvägarna. Kvartal 2 når CKOC endast sitt mål för cancer i urinvägarna. Hög tillgänglighet Låg tillgänglighet Stor förbättring Andningsorgan Prostata Urinblåsa Läpp/munhåla/svalg Matsmältningsorgan * Tjocktarm/ändtarm Malignt melanom Njure/njurbäcken Bröstkörtel * Exklusive tjocktarm/ändtarm

64 DELÅRSRAPPORT - januari - augusti 10 Tillgänglighet till öppen specialistpsykiatri Tillgängligheten till den öppna specialistpsykiatrin har förbättrats de senaste åren. I år har man dock sett en viss sviktning i tillgängligheten främst inom barn och ungdomspsykiatrin i Norrköping som har köer till nybesök. En dörr ska räcka Målbilden för Projektet Akuta flöden 2014 är att det ska vara enkelt för patienterna i alla lägen patienten kommer alltid rätt. Det ska finnas en virtuell dörr in till akutsjukvården under jourtid så att de som söker ska veta var de kan få vård. Inriktningen ska vara att möta patienten dagtid och öka tillgängligheten för akutbesök på vårdcentralerna. Det akuta uppdraget ska tydliggöras, liksom gränssnittet mellan 1177 Vårdguiden på telefon (SVR), primärvården och akutmottagningarna. Under 2014 drivs fyra delprojekt för att uppnå målbilden. Ett gemensamt samverkansdokument tas fram för att tydliggöra 1177, primärvårdens och akutmottagningarnas roller och ansvar, och testas i alla länsdelar i november. Gemensamma bokningsrutiner och flöden mellan 1177, primärvården och akutmottagningarna tas fram och tester påbörjas under hösten. Samverkan mellan jourcentralerna och akutmottagningar under jourtid förstärks och en Närakut ska öppnas i oktober i östra länsdelen. Flera tider för direkta möten under dagtid ska skapas i primärvården, vilket delvis ska uppnås med hjälp av olika teammottagningar som kommer att testas. Även webbtidbokning kommer att testas och en app för egenvårdsråd diskuteras via SVR. Tillgänglighet till insatserna inom rehabiliteringsgarantin Under de två första kvartalen 2014 kan man se en tydlig minskning (58 procent) i antalet avslutade KBT-behandlingsserier (d v s minst fem behandlingstillfällen), som ersätts av den statliga rehabiliteringsgarantin, jämfört med samma tidsperiod 2013 (illusteras i figur nedan). Samtidigt har det totala antalet KBT-behandlingar ökat från under första halvåret 2013 till motsvarade period 2014, vilket tyder på att behandlingsserierna har blivit kortare. En analys kommer att göras efter årsslutet, för att se om tendensen kvarstår. Det totala antalet multimodala rehabiliteringar som ersätts av den statliga rehabiliteringsgarantin minskar, samtidigt som en tydlig trend kan urskiljas att de mer avancerade multimodala rehabiliteringar (MMR2) inom Smärt- och rehabiliteringscentrum ökar och de enklare insatser som genomförs i närsjukvårdens rehabilitering (MMR1) minskar, vilket kan ses i nedanstående högra figuren. Illustrerarutveckningen av avslutade KBT-behandlingar. Illustrerar utveckningen av MMR-behandlingar. Tillgänglighet till tandvård Folktandvården har allmäntandvårdskliniker i samtliga kommuner och i de flesta större tätorter. Specialisttandvårdsklinikerna är placerade i de större tät-orterna Lin-köping,

65 DELÅRSRAPPORT - januari - augusti 11 Norrköping och Motala. I Östergötland bedrivs cirka 60 procent av allmäntandvården för vuxna i privat regi. För den i privat regi bedrivna allmäntandvården för vuxna har inte landstinget någon direkt styrningsmöjlighet. Tillgänglighet inom tandvården innebär att patienter, såväl barn och ungdomar som vuxna, som söker allmäntandvård skall, i varje kommun, bedömas, utredas och prioriteras av kvalificerad personal inom tre månader från kontakt med tandvården och att remisser till specialisttandvård, för såväl barn och ungdomar som vuxna, skall bedömas, utredas och prioriteras inom 2 veckor.. En specialitet, endodonti (rotfyllningar), har remisstopp för icke akuta insatser. Folktandvården uppfyller i övrigt uppdraget kring specialisttandvården inom samtliga kommuner i länet. Vidare ska patienter, såväl barn och ungdomar som vuxna, som vid undersökning bedöms ha behandlingsbehov normalt erbjudas tid för behandling inom 4 veckor. Folktandvården följer kallelseintervallen för barn och ungdomar. På ett par kliniker finns efter sommaren ett antal barn och ungdomar som har kallelser äldre än 3 månader. Dessa barn och ungdomar kommer att kallas under de närmsta månaderna. 1 januari 2014 infördes vårdval inom allmäntandvård för barn och ungdomar. Det är hittills 125 stycken tandkliniker, 40 stycken folktandvårdskliniker och 85 stycken privattandläkarkliniker, som är auktoriserade. Folktandvårdsklinikerna ansvarar för 86 procent och privattandvården ansvarar för 14 procent av allmäntandvården för barn och ungdomar. Tillgängligheten till tandvård bedöms som fortsatt god. Webb-bokning Målet för andel vårdcentraler/kliniker som erbjuder möjlighet till webb-bokning har uppnåtts, men ännu fler vårdcentraler/kliniker måste erbjuda denna möjlighet för att landstinget ska kunna nå målet att 40 % av besöken till vården bokas via Mina e-hälsotjänster 2015 enligt handlingsplan för nationell e-hälsa Landsting, regioners och kommuners samarbete inom e-hälsoområdet.

66 DELÅRSRAPPORT - januari - augusti 12

67 DELÅRSRAPPORT - januari - augusti 13 Processperspektivet Strategiska mål Kunskapsbaserad och säker vård med hög kvalitet Effektiv hälso- och sjukvård Kunskapsbaserad och säker vård med hög kvalitet Medicinsk kvalitet som står sig väl i nationell och internationell jämförelse Medicinska resultat bedöms i landstingets årsredovisning. Säker vård Resultat Utvecklingsområden framgångsfaktorer Medicinsk kvalitet som står sig väl i nationell och internationell jämförelse Resurser som omsätts till mesta möjliga patientnytta God samverkan mellan egna verksamheter och med andra välfärdsaktörer Landstinget har en nollvision när det gäller undvikbara vårdskador. Färre allvarliga avvikelser och vårdskador leder till bättre kvalitet, resursutnyttjande och arbetsmiljö. Resultat Ett viktigt område är målet att reducera vårdrelaterade infektioner (VRI) samt att minska onödig antibiotikaanvändning. Senaste nationella mätningen av VRI (våren 2014) visade på en fortsatt prevalens på 10 % för LiÖ. VRI prevalensen har legat på denna nivå, med viss variation, sedan lång tid tillbaka. Det innebär att alla hittills genomförda åtgärder har varit otillräckliga och nya arbetssätt måste prövas. Oaktat VRI prevalensen, en fortsatt viktig åtgärd är att ha en hög följsamhet till de basala hygienriktlinjerna. Under janaugusti ligger de månatliga resultaten konstant på cirka 95 procent avseende följsamhet till klädriktlinjerna, vilket är acceptabelt. Följsamheten till övriga hygienriktlinjer förbättras långsamt över tid även om inte målet på 95 % ännu uppnåtts. Det är dock viktigt att komma ihåg att följsamhet till basala kläd- och hygienregler bara är en del i det förebyggande arbetet och är i sig inte tillräckligt. Det s.k. Infektionsverktyget, vilket ger alla verksamheter ett instrument för att kunna följa VRI och identifiera olika åtgärder är nu infört på, i princip, samtliga enheter. Detta ger nya och effektivare möjligheter att arbeta med förebyggande åtgärder för VRI. Kläder Hygien Närsjukvården i Finspång 97% 84% Närsjukvård i centrala Östergötland 95% 97% Närsjukvård i östra Östergötland 97% 84% Närsjukvård i västra Östergötland 98% 82% Hjärt- och medicincentrum 97% 89% Barn- o kvinnocentrum i Östergötland 99% 96% Centrum för kirurgi ortopedi och cancervård 99% 74% Sinnescentrum 98% 74% Diagnostikcentrum 97% 95% Totalt 97% 88% Ett nationellt mål är att minska förskrivningen av antibiotika i öppenvård. Syftet är att minska onödig antibiotikaanvändning för att bl a minska resistensutveckling. Landstinget har fortsatt att minska sin öppenvårdsförskrivning och minskningen var -5 % fram till augusti 2014 jämfört med motsvarande föregående period.

68 DELÅRSRAPPORT - januari - augusti 14 Effektiv hälso- och sjukvård Resurser som omsätts till mesta möjliga patientnytta Beläggningsgraden på slutenvårdsavdelningarna och antal patienter som vårdas på annan avdelning än vad som är tänkt (utlokaliserade patienter) är viktiga indikatorer för att bedöma resurseffektiviteten. Även SMS-påminnelser bidrar till att minska andelen patienter som uteblir vid besök och få en effektivare användning av vårdens resurser. Bilderna nedan visar den totala beläggningsgraden och beläggningsgraden inom akutvården samt utlokaliserade patienter. Som framgår klarar landstinget fortfarande inte att nå målen (90 respektive 95 %). Figurerna visar genomsnittliga månadsvärden men det föreligger även en betydande dag till dag variation så periodvis är beläggningstrycket på slutenvården mycket högt. Detta återspeglas också i uppföljningen av utlokaliserade patienter. Den genomsnittliga beläggningsgraden är för hög nivå då erfarenheter visat att en genomsnittlig beläggningsgrad kring 90 % behövs för att undvika att patienter måste vårdas på andra avdelningar (utlokaliserade patienter) och det ger också en bättre arbetsmiljö och erfarenhetsmässigt en mera patientsäker vård. Det pågår sedan tidigare ett omfattande arbete inom landstinget för att minska behovet av vårdplatser. Detta är ett långsiktigt arbete som inkluderar ökad samverkan med kommunerna och förändrade arbetssätt internt. Som framgår av bilden nedan är det, som tidigare, nästan enbart på US som det förekommer utlokaliserade patienter. Det kan förklaras av det mer komplexa verksamhetsinnehållet/organisationen. 110% Beläggningsgrad 105% 100% 95% 90% 85% 80% US - akut VIN -akut LIM - akut riktvärde - akut riktvärde - totalt alla sjukhus total beläggningsgrad Vårddygn utlokaliserade patienter 350 alla sjukhus US Mål

69 DELÅRSRAPPORT - januari - augusti 15 God samverkan mellan egna verksamheter och andra välfärdsaktörer En indikator för att följa samverkan mellan och inom egna verksamheten och andra välfärdsaktörer är andelen patienter som återinläggs kort tid (30 dagar) efter utskrivning. Indikatorn är ett indirekt mått till hur väl fortsatt samordnad vård fungerar men kan också spegla om patienter, ex som följd av högt slutenvårdstryck, skrivs ut för tidigt. Som framgår av bilden nedan ses en långsam minskaning av återinläggningarna även om uppsatt mål (15 %) inte uppfylls i nuläget. 20,0% Återinläggningar 65 år och äldre 19,0% 18,0% 17,0% 16,0% 15,0% 14,0% Totalt Mål Linjär (Totalt) 13,0% 12,0% 11,0% 10,0% För att både öka samverkan med kommunerna och ytterligare förbättra det fortsatt omhändertagandet efter utskrivning pågår sedan tidigare ett flertal projekt såsom Säker hemgång, Aktiv hälsostyrning, satsning på akutvårdsflödet och en större satsning på att utveckla primärvården. Säker hemgång syftar bland annat till att stärka samarbetet mellan primärvård och slutenvården för att skapa bättre förutsättningar att ta hand om patienter med komplexa och mera omfattande vårdbehov. Målet är att införandet av Säker hemgång ska skapa faktiska resultat genom att reducera antalet oplanerade återinläggningar inom 30 dagar i länet. Arbetssättet är infört i hela landstinget från och med I de utvärderingar som hittills gjorts ser man att primärvården i hög utsträckning kontaktar fokuspatienterna inom stipulerade två dagar för att säkerställa att patienten får det fortsatta omhändertagandet som behövs för att undvika en onödig återinskrivning på sjukhus. Däremot så visar uppföljningen så här långt att sannolikt alltför få patienter identifieras som fokuspatienter vid utskrivning från sjukhusen vilket landstinget arbetar vidare med. Ohälsotalet Ohälsotalet definieras som utbetalda dagar med sjukpenning, arbetskadesjukpenning, rehabiliteringspeng och sjuk- och arbetsersättning (exklusive dagar med sjukersättning från arbetsgivare). Utfallet vid senaste mätning var 26,8 dagar vilket är samma som rikssnittet. Utfallet för Östergötland är ungefär oförändrat jämfört med föregående år. Ohälsotalet är ett komplex mått som inte bara påverkas av sjukvården utan i hög grad av andra processer/beslut i samhället. Spridningen exempelvis i juli 2014 var 21,8-33,1 dagar där län med högre tillväxt och yngre befolkning tenderar att ha lägre ohälsotal.2004 var ohälsotalet i Östergötland 44,5, sedan dess har det minskat successivt men senare år långsammare än åren mellan Detta följer utvecklingen i riket som uppvisat samma förändring varför det är svårt att bedöma hälso- och sjukvårdens effekt i denna förändring.

70 DELÅRSRAPPORT - januari - augusti 16 Processperspektivet innefattar betydligt fler områden än de som berörs av de redovisade indikatorerna i DÅ 08. Det finnsexempelvis ett starkt samband mellan tillgänglighet, vilket redovisas i Medborgarperspektivet, och Processperspektivet då god tillgänglighet bl a är ett resultat av effektiva processer. SKL har under året publicerat preliminära medicinska resultat inom en del av de områden som tidigare redovisats vid ett tillfälle i Öppna Jämförelser (i slutet av verksamhetsåret). De områden som till del redovisats är diabetes, palliativ vård och hjärtsjukdomar. Redovisningen visar på fortsatt goda resultat för Östergötland även om det, liksom tidigare, finns delar som behöver analyseras och förbättras ytterligare. Processperspektivet innefattar betydligt fler områden än de som berörs av de redovisade indikatorerna i DÅ 08 men övriga nyckelindikatorer redovisas i landstingets årsredovisning.

71 DELÅRSRAPPORT - januari - augusti 17 Ekonomiperspektivet Strategiska mål Ekonomi som ger handlingsfrihet Ekonomi som ger handlingsfrihet Resultat Utvecklingsområden framgångsfaktorer Balans mellan hälso- och sjukvårdsnämndens intäkter och kostnader Balans mellan hälso- och sjukvårdsnämndens intäkter och kostnader Resultat Hälso- och sjukvårdsnämndens helårsbedömning för 2014, baserad på delårsbokslutet till och med augusti, visar på en ekonomi i balans, det vill säga ett nollresultat, vilket är oförändrat jämfört med tidigare helårsbedömning efter mars, se tabell nedan. I hälso och sjukvårdsnämndens delårsbokslut efter augusti 2014 redovisas ett positivt resultat på 107 miljoner kr. Anledningen till överskottet är framför allt målrelaterade ersättningar som ännu ej är mätta och ej utbetalade, de viten som produktionsenheterna betalat in till nämnden på grund av att målvärden för vård i rimlig tid ej uppnåtts samt att kostnader för privata vårdgivare är lägre än de förväntade för perioden. Regionsjukvård (till östgötar) Den totala budgeten för regionsjukvård är 582 miljoner kr för Avtalen för högspecialiserad sjukvård betalas till största delen ut som en fast ersättning. Den enda del som är rörlig är vissa sällan förekommande åtgärder som är särskilt dyra och som ersätts särskilt. Totalt är 8 miljoner kr budgeterat för sådana kostnader och det är en minskning jämfört med förra året eftersom provtagning för klinisk genetik har flyttats till länssjukvårdsavtalen. Kostnaden för högspecialiserad vård ligger ungefär på den budgeterade nivån för perioden och bedömningen är att i bokslut 2014 kommer kostnaderna att ligga på den budgeterade nivån. Det är en ökning med 3 miljoner kr, jämfört med tidigare prognos. Närsjukvård Den totala budgeten för närsjukvård är miljoner kr för 2014 och här ingår även kostnader för de privata vårdcentralerna. Ersättningen till närsjukvården betalas till största delen ut som en fast ersättning, endast ca 131 miljoner kr är rörliga. Dessa ersättningar betalas ut efter uppnådda mål som mäts under året. Många av de rörliga ersättningarna är ännu ej utbetalade och därför understiger kostnaden för närsjukvård budget med ca 25 miljoner kr.

72 DELÅRSRAPPORT - januari - augusti 18 Överenskommelserna med vårdgivarna innehåller vitesbelopp (både inom närsjukvård och inom länssjukvård). Om vårdgivaren inte uppfyller sitt utlovade mål för vård i rimlig tid dras ett vitesbelopp från den fasta ersättningen. Beloppets storlek beror på hur många patienter som har väntat för länge. Det maximala vitesbeloppet som kan belasta närsjukvården under 2014 är 25 miljoner kr. De avdragna vitesbeloppen för vårdgivarna ger överskott i hälso- och sjukvårdsnämndens budgetuppföljning. För perioden januari till och med augusti har närsjukvårdsenheterna betalat 0,3 miljoner kr i vite. Bedömningen är att i bokslut 2014 kommer kostnaderna för närsjukvård understiga de budgeterade med cirka 10 miljoner kr och det är en ökning jämfört med tidigare prognos. Länssjukvård Avtalen för länsövergripande sjukvård betalas till största delen ut som en fast ersättning under 2014, endast 99 miljoner kr av totalt miljoner kr är rörliga. Dessa ersättningar betalas ut efter uppnådda mål som mäts under året. Vissa av de rörliga ersättningarna är ännu ej utbetalade och därför understiger kostnaden för länsövergripande sjukvård budget med ca 29 miljoner kr. Det maximala vitesbeloppet som kan belasta länssjukvården under 2013 är 71 miljoner kr. För perioden januari till och med augusti har länssjukvårdsenheterna betalat ca 8 miljoner kr i vite. För 2014 är bedömningen att vitesbeloppen eller de ej utbetalda målrelaterade ersättningarna ger överskott i hälso- och sjukvårdsnämndens bokslut med ca 25 miljoner kr och det är en ökning jämfört med tidigare prognos. Utomlänsvård Den totala budgeten för utomlänsvård är 213 miljoner kr för Kostnaderna avseende utomlänsvård ligger ca 3 miljoner kr under de budgeterade för perioden och förväntade kostnader för perioden januari till och med augusti har bokats upp. Detta ska ge en mer rättvisande bild av de förväntade faktiska kostnaderna, men innehåller ändå en viss osäkerhet då erfarenheten är att dessa kostnader är svåra att bedöma och ökar kraftigt i december. Jämfört med samma period 2013 är kostnaderna för utomlänsvård 2014 ca 27 miljoner kr högre. I tabellen nedan visas kostnader för köpt utomlänsvård för hela landstinget, endast kostnader för oplanerad utomlänsvård, primärvård, läkemedel förskrivna utomläns samt viss vård enligt vårdgarantin påverkar hälso- och sjukvårdsnämndens ekonomi. Kostnader köpt utomlänsvård, miljoner kr Bedömningen är att kostnaderna för utomlänsvård kommer att överstiga de budgeterade med ca 20 miljoner kr. Det är en försämring jämfört med tidigare prognos och det är ersättning till vissa produktionsenheter avseende främst barnsjukvård och transplantationer som har ökat. Det är östgötar som fått vård i ett annat landsting under perioden januari till och med augusti 2014 och det är ungefär fler än motsvarande period under De landsting som tagit emot flest patienter är Jönköping, Stockholm, Kalmar och Sörm-

73 DELÅRSRAPPORT - januari - augusti 19 land. I landstingets uppföljningssystem för köpt utomlänsvård registreras diagnoser på de remisser som skickas till andra landsting. De diagnoser som är mest förekommande under perioden är kronisk njursvikt, fetma, spinal stenos och cystisk fibros. Landstinget har sedan oktober 2013 haft kostnadsansvar för vård som östgötar får i annat EES-land. Det är 100 personer som fått vård enligt det så kallade patientrörlighetsdirektivet under perioden januari till och med augusti Kostnaden uppgår till ca 1 miljon kr. De flesta vårdkontakterna är ospecificerade men i de fall landstinget blivit tillfrågad om prisuppgifter finns diagnoser registrerade i uppföljningssystemet. De mest förekommande diagnoserna är svettning (hyperhidros), akut övre luftvägsinfektion och ländryggsmärta (lumbago). Privata vårdgivare Den totala budgeten för privata vårdgivare, exkl privata vårdcentraler som ingår i närsjukvård, är 448 miljoner kr för Kostnaderna avseende de privata vårdgivarna ligger ca 24 miljoner kr under den budgeterade nivån för perioden, vilket är 8/12-delar av budget. Jämfört med samma period 2013 är kostnaderna för privata vårdgivare 2014 desamma. Bedömningen är att kostnaderna för privata vårdgivare även under 2014 inte kommer att uppgå till de budgeterade och att det därför kommer att genereras ett överskott i hälsooch sjukvårdsnämndens bokslut med ca 15 miljoner kr och det är oförändrat jämfört med tidigare prognos. Anledningen är att producerade volymer inte ökar enligt de bedömningar som gjorts tidigare. Tandvård Den totala budgeten för tandvård är 267 miljoner kr för Utfallet för tandvården för perioden är 166 miljoner kr, vilket är ca 12 miljoner kr under den budgeterade nivån. Bedömningen är att kostnaderna för tandvård inte kommer att uppgå till de budgeterade och ge ett överskott på cirka 4 miljoner kr och det är en ökning jämfört med tidigare prognos. Anledningen är det varit ett uppehåll på fyra månader inom den uppsökande verksamheten med tillhörande nödvändig tandvård på grund av att en av leverantörerna gick i konkurs och en ny upphandling behövde genomföras. Ambulanssjukvård och sjukresor Den totala budgeten för ambulanssjukvård och sjukresor är 243 miljoner kr för Kostnaderna avseende ambulanssjukvård och sjukresor är ca 9 miljoner kr lägre än den beräknade nivån för perioden januari till och med augusti. Jämfört med samma period 2013 ligger kostnaderna för ambulanssjukvård och sjukresor 2014 ca 12 miljon kr högre. Överskottet beräknas inte vara bestående i bokslut Smittskyddsverksamhet och solidariskt finansierade läkemedel Den totala budgeten för smittskyddsverksamhet är 31 miljoner kr för Kostnaderna avseende smittskyddsverksamhet ligger ca 2 miljoner kr över den budgeterade nivån för perioden januari till och med augusti. Det är kostnader för nya, dyra (men också effektiva) läkemedel för behandling mot hepatit C som ökar. Den totala budgeten för solidariskt finansierade läkemedel är 138 miljoner kr för Kostnaderna avseende dessa läkemedel ligger ca 1 miljon kr över den budgeterade nivån för perioden. Jämfört med samma period 2013 ligger kostnaderna 2014 för smittskyddsläkemedel ca 6 miljoner kr högre och för de solidariskt finansierade läkemedlen ca 9 miljoner kr högre. Det är framförallt läkemedel mot blödarsjuka och HIV som ökar mer än budgeterat. Bedömningen är att kostnaderna för dessa läkemedelsgrupper kommer att överstiga de budgeterade med 2 respektive 5 miljoner kr i bokslut 2014.

74 DELÅRSRAPPORT - januari - augusti 20 Övrigt Den totala budgeten för övrigt är 106 miljoner kr och överskottet inom detta område är ca 7 miljoner kr för perioden januari till och med augusti. Inom gruppen övrigt kan nämnas kostnader för bidrag till organisationer där utbetalningarna görs i början av året och därför visar ett underskott jämfört med periodiserad budget. I övrigt ingår även kostnader och intäkter för asylsjukvård, samt utbetalningar av engångskaraktär, mm. Kostnaderna inom gruppen övrigt bedöms understiga den budgeterade nivån med ca 27 miljoner kr och anledningen är framför allt att det finns behov av ytterligare vårdgarantisatsningar.

75 DELÅRSRAPPORT - januari - augusti Bilaga 1 Medborgarperspektivet Strategiskt mål - Delaktiga och nöjda kunder Framgångsfaktor Nyckelindikator Ingång Målvärde Utfall 08 Stor valfrihet för patienten Antalet ärenden i "Mina vårdkontakter" Strategiskt mål - Hög tillgänglighet till hälso- och sjukvården per månad per månad per månad snitt per månad Framgångsfaktor Nyckelindikator Ingång Målvärde Utfall 08 Hälso- och sjukvård i rimlig tid och så nära som möjligt Telefontillgängligheten till sjukvårdsrådgivningen (1177) Telefontillgängligheten till vårdcentralen Tillgängligheten till läkare vid vårdcentral (för patienter med nya medicinska problem eller kraftigt försämrad känd sjukdom) Tillgängligheten till nybesök inom specialiserad vård (faktisk väntetid) Tillgängligheten till behandling inom specialiserad vård (faktisk väntetid) Tillgängligheten på akutmottagningen (Träffat läkare inom 1 timma) Tillgängligheten på akutmottagningen (Lämnat mottagningen inom 4 timmar) Väntetid till primär canceroperation Andel patienter som inom 14 dagar från remissankomst/ beslut om åtgärd har erbjudits tidpunkt för besök/undersökning/ operation/ åtgärd Tillgänglighet till specialisttandvård för barn ungdomar och vuxna Tillgänglighet till allmäntandvård för barn och ungdomar Andel lediga tider för tandvårdsbehandling inom en månad Andel verksamhetsenheter (vårdcentraler/kliniker) som erbjuder möjlighet till webb-bokning Inom 3 minuter 2013 uppgift saknas % % % % % % % % Dec % Jan % Dec % Jan % 2013 Q4 LiM 76% US 67% ViN 72% 2012 Q4 LiM 70% US 61% ViN 67% % % 70% svar inom 3 minuter 95% besvarade samtal 95% till besök inom 7 dagar Minst 80% av patienterna ska ha fått komma på besök inom 60 dagar Minst 80% av patienterna ska ha fått operation/åtgärd inom 60 dagar Minst 80% ska ha träffat läkare inom 1 timme Minst 80% ska ha lämnat mottagningen inom högst 4 timmar Minst 85% ska bli opererade inom högst 21 dagar från det att kliniken beslutat om operation Uppgift saknas 70% % % % 2012 I stort sett alla patienter % % Har inte följts upp tidigare Måluppfyllelse Måluppfyllelse 35% 90% 94% 66% 63% 56% 71% 67% Uppgift saknas 100% av remitterade patienter till 100% specialisttandvård (En specialitet ska bedömas, utredas och har remisstopp) prioriteras inom 2 veckor 100% av icke akuta patienter ska bedömas, utredas och prioriteras inom 3 månader 100% från kontakt med tandvården 60% 48% 10% 62,5 % av klinikerna har möjlighet till webb-bokning i hela eller i delar av verksamheten

76 DELÅRSRAPPORT - januari augusti Bilaga 2 Processperspektivet Strategiskt mål - Kunskapsbaserad och säker vård med hög kvalitet Framgångsfaktor Nyckelindikator Ingång Målvärde Utfall 08 Medicinsk kvalité som står sig väl i nationell och internationell jämförelse. Andel observationer som visar att hygienriktlinjerna följs avseende - Hygienregler - Klädregler Antibiotikaförskrivning Förekomst av vårdrelaterade infektioner (VRI) Andel trombolysbehandlade patienter vid akut stroke Strategiskt mål - Effektiv hälso- och sjukvård Hygien % % Klädregler % % 2013: 322 recept per 1000 inv 2012: 340 recept per 1000 inv ,7% ,0% ,3% ,3% 2013 Länet 7,5% 2012 Länet 6,6% Riket 10,3% Minska jämfört med år 2013 <10% 8,3% 285 rec/1000 inv (-5%) 10% (VT 2014) uppgifter saknas Måluppfyllelse 95% 88% 95% 97% Måluppfyllelse Riktvärde= 90% 94% 95% 96% Framgångsfaktor Nyckelindikator Ingång Målvärde Utfall 08 Resurser som omsätts till mesta möjliga patientnytta. Beläggningsgrad totalt Beläggningsgrad - akutvårdsflödet Utlokaliserade patienter, antal vårddygn/månad Andel uteblivna mottagningsbesök Primärvårdsandel Antal läkarbesök+sjukvårdande behandlingar inom primärvård i förhållande till motsvarande kontakter totalt % % Dec % Jan % Juli % 2013: 215 dygn/mån 2012: 300 dygn/mån Har tidigare inte följts upp systematiskt ,1% ,2% ,5% ,2% <100 dygn/månad 228 < 5% 1% 57% 59% God samverkan mellan egna verksamheter och andra välfärdsaktörer Poliklinisering Antal öppenvårdsbesök + sjukvårdande behandlingar på sjukhus i förhållande till antalet slutenvårdsdagar Andel kliniker som använder SMSpåminnelser Andel återinläggningar inom 30 dagar för patienter >=65 år Antalet dagar som utskrivningsklara patienter väntat på utskrivning- (innefattar patienter utan och med kommunalt betalningsansvar kumulativt) Ohälsotalet , , , ,1 Har tidigare inte följts upp systematiskt 2013: 17,0% 2012: 16,9% 2011: 16,9% 2013: : : : , , , ,6 3,6 3 >25 % 28,4% 15% 16,3% Ska minska Lägre än riket (Riket 26,8 i 2012) 26,8%

77 DELÅRSRAPPORT - januari - augusti Bilaga 3 Ekonomiperspektivet Strategiskt mål - Ekonomi som ger handlingsfrihet Framgångsfaktor Nyckelindikator Ingång Målvärde Utfall 08 Balans mellan hälso- och sjukvårdsnämndens kostnader och intäkter Hälso- och sjukvårdsnämndens resultat 2013: 7 mkr 2012: 6 mkr 2011: 49 mkr 2010: 11 mkr Helårsbedömning Måluppfyllelse >= Färgsättning för måluppfyllse sker enligt: Tillfredställande resultat Inte helt tillfredställande resultat Otillfredställande resultat Uppgift saknas/ej möjligt att mäta

78 DELÅRSRAPPORT - januari augusti Bilaga 4 Tillgänglighet faktiska väntetider Figur 1: Väntetider för genomförda läkarbesök inom specialiserad vård i Östergötland % % 67% 74% 86% 84% 88% % % 91% 87% 82% 84% 83% Figur 2: Väntetider för genomförda behandlingar inom specialiserad vård i Östergötland % % 59% 62% 78% 75% 79% 69% 70% 81% 80% 81% 84% 84% Grön del av stapeln anger det antal patienter som har fått vård (läkarbesök eller behandling) inom 60 dagar Grå del av stapeln anger det antal patienter som har fått vänta mer än 60 dagar på vård Procentsiffra under staplarna anger andelen patienter som har fått vård inom 60 dagar

79 DELÅRSRAPPORT - januari - augusti Bilaga 5 Tillgänglighet i jämförelse med avtalade mål 50% 45% 40% 35% 30% 25% 20% 15% 10% 5% Väntande till besök och behandlingar CKOC 0% aug 13 sept 13 okt 13 nov 13 dec 13 jan 14 feb 14 mars 14 apr 14 maj 14 juni 14 juli 14 andel faktiskt väntande behandling mer än 60 dagar andel faktiskt väntande besök mer 25% än 60 dagar mål andel väntande behandling mer än 60 dagar mål andel väntande besök mer än 60 dagar Väntande till besök och behandlingar SC 20% 15% 10% 45% 40% 35% 30% 25% Väntande till besök och behandlingar HMC 5% 0% aug 13 sept 13 okt 13 nov 13 dec 13 jan 14 feb 14 mars 14 apr 14 maj 14 juni 14 juli 14 andel faktiskt väntande behandling mer än 60 dagar andel faktiskt väntande besök mer än 60 dagar mål andel väntande behandling mer än 60 dagar mål andel väntande besök mer än 60 dagar 20% 15% 10% 5% 0% 45% aug 13 sept 13 okt 13 nov 13 dec 13 jan 14 feb 14 mars 14 apr 14 maj 14 juni 14 juli 14 25% andel faktiskt väntande behandling mer än 60 dagar andel faktiskt väntande besök 40% mer än 60 dagar mål andel väntande behandling mer än 60 dagar mål andel väntande besök mer än 60 dagar Väntande till besök och behandlingar HMC Väntande till besök och behandlingar BKC 35% 20% 30% 15% 25% 20% 10% 15% 5% 10% 5% 0% 0% aug 13 sept 13 okt 13 nov 13 dec 13 jan 14 feb 14 mars 14 apr 14 maj 14 juni 14 juli 14 mars 13 apr 13 maj 13 juni 13 juli 13 aug 13 sept 13 okt 13 nov 13 dec 13 jan 14 feb 14 andel faktiskt väntande behandling mer än 60 dagar andel faktiskt väntande besök mer än 60 dagar mål andel väntande behandling mer än 60 dagar mål andel väntande besök mer än 60 dagar

80 DELÅRSRAPPORT - januari augusti Bilaga 6 Tillgänglighet i jämförelse med avtalade mål 16% Väntande till besök NSV 14% 12% 10% 8% 6% 4% 2% 0% 16% aug 13 sept 13 okt 13 nov 13 dec 13 jan 14 feb 14 mars 14 apr 14 maj 14 juni 14 juli 14 Väntande till besök NSV andel faktiskt väntande besök mer än 60 dagar mål andel väntande besök mer än 14% 60 dagar 12% 10% 8% 6% 4% 30% 25% Väntande till besök NSÖ 2% 0% aug 13 sept 13 okt 13 nov 13 dec 13 jan 14 feb 14 mars 14 apr 14 maj 14 juni 14 juli 14 andel faktiskt väntande besök mer än 60 dagar mål andel väntande besök mer än 60 dagar 20% 15% 10% 5% 0% aug 13 sept 13 okt 13 nov 13 dec 13 jan 14 feb 14 mars 14 apr 14 maj 14 juni 14 juli 14 16% andel faktiskt väntande besök mer än 60 dagar mål andel väntande besök mer än 60 dagar 14% Väntande till besök NIF 12% 10% 8% 6% 4% 2% 0% aug 13 sept 13 okt 13 nov 13 dec 13 jan 14 feb 14 mars 14 apr 14 maj 14 juni 14 juli 14 andel faktiskt väntande besök mer än 60 dagar mål andel väntande besök mer än 60 dagar

81 DELÅRSRAPPORT - januari - augusti Bilaga 7 Tillgänglighet per centrum BESÖK Mål för samtliga Andel som varit på besök inom 60 dagar BKC HMC SC CKOC NiF NSÖ NSC NSV aug 13 81% 91,0% 63,2% 62,0% 62,0% 87,0% 73,0% 87,0% 75,0% sept 13 81% 90,7% 64,7% 79,0% 59,0% 91,0% 73,0% 98,0% 94,0% okt 13 81% 95,3% 76,7% 90,0% 71,0% 100,0% 85,0% 97,0% 97,0% nov 13-94,8% 77,1% 80,0% 82,0% 100,0% 84,0% 98,0% 95,0% dec 13-96,0% 84,0% 82,0% 86,0% 100,0% 88,0% 99,0% 99,0% jan 14 81% 94,0% 70,0% 68,0% 81,0% 95,0% 80,0% 97,0% 88,0% feb 14 81% 95,0% 76,0% 81,0% 85,0% 96,0% 90,0% 96,0% 95,0% mars 14 81% 96,0% 86,0% 89,0% 91,0% 100,0% 96,0% 99,0% 94,0% apr 14-94,0% 78,0% 83,0% 90,0% 96,0% 95,0% 97,0% 93,0% maj 14 81% 94,0% 76,0% 72,0% 85,0% 94,0% 92,0% 98,0% 92,0% juni 14 81% 95,0% 75,0% 80,0% 84,0% 100,0% 94,0% 97,0% 96,0% juli 14 81% 97,0% 72,0% 79,0% 84,0% 100,0% 93,0% 88,0% 95,0% BEHANDLING Andel som fått behandling inom 60 dagar Mål för samtliga BKC HMC SC CKOC aug 13 73% 85,6% 70,7% 53,0% 55,8% sept 13 73% 92,8% 66,5% 57,8% 55,7% okt 13 73% 97,6% 76,4% 78,0% 67,0% nov 13-99,5% 80,3% 71,1% 71,4% dec 13-98,0% 87,0% 76,0% 73,0% jan 14 76% 97,0% 83,0% 63,0% 66,0% feb 14 76% 94,0% 80,0% 68,0% 58,0% mars 14 76% 94,0% 88,0% 79,0% 73,0% apr 14-96,0% 86,0% 79,0% 70,0% maj 14 71% 93,0% 84,0% 80,0% 72,0% juni 14 71% 95,0% 88,0% 79,0% 77,0% juli 14 71% 96,0% 85,0% 69,0% 89,0%

82 DELÅRSRAPPORT - januari augusti Bilaga 8 Tillgänglighet per specialitet Verksamhetsområde Besök dec13 jan14 feb14 mar14 apr14 maj14 juni14 juli 14 dec13 jan14 feb14 mar14 apr14 maj14 juni14 juli14 Allergologi 77% 69% 81% 77% 76% 98% 77% 48% Barnmedicin 96% 94% 94% 97% 95% 94% 92% 95% Endokrinologi 90% 77% 81% 85% 92% 88% 99% 90% Gastroenterologi 87% 84% 88% 95% 91% 91% 92% 89% Geriatrik 100% 69% 75% 78% 89% 86% 86% - Hematologi 100% 100% 95% 94% 91% 97% 97% 100% Hudsjukvård 82% 66% 75% 86% 76% 72% 69% 73% Infektionssjukvård 100% 95% 98% 98% 98% 94% 100% 95% Kardiologi 92% 91% 73% 90% 85% 84% 93% 87% Koagulationsmottagning 97% 97% 96% 100% 100% 100% 100% 100% Lungmedicin 92% 85% 83% 85% 79% 84% 92% 93% Medicin 100% 90% 100% 100% 93% 96% 100% 88% Neurologi 78% 63% 84% 92% 85% 88% 90% 83% Njurmedicin 100% 81% 84% 88% 96% 95% 94% 82% Onkologi 97% 89% 94% 97% 99% 96% 100% 100% Rehabiliteringsmedicin 100% 88% 100% 100% 100% 100% 93% 88% Reumatologi 68% 63% 48% 58% 47% 46% 67% 64% Smärtverksamhet 98% 96% 92% 100% 99% 96% 100% 93% S:a medicinska specialiteter 87% 77% 81% 89% 83% 81% 82% 82% Mål 80% 80% 80% 80% 80% 80% 80% Gynekologi 96% 93% 94% 96% 94% 94% 95% 98% 97% 97% 94% 95% 96% 94% 95% 96% Handkirurgi 64% 54% 55% 73% 60% 45% 74% 36% 62% 54% 50% 58% 64% 70% 76% 78% Hjärtsjukvård 86% 80% 75% 87% 82% 82% 85% 81% Kirurgi 91% 79% 86% 90% 90% 87% 84% 91% 84% 76% 74% 91% 87% 85% 86% 93% Kärlkirurgi 96% 79% 92% 94% 95% 95% 92% 62% 77% 81% 82% 80% 88% 83% 90% 94% Neurokirurgi 98% 95% 96% 92% 89% 87% 90% 95% 89% 61% 82% 77% 75% 63% 79% 83% Ortopedi 82% 84% 85% 95% 95% 91% 87% 87% 63% 51% 47% 71% 73% 76% 80% 95% Ryggkirurgi 72% 75% 78% 97% 81% 68% 37% 37% 49% 22% 9% 30% 28% 37% 46% 44% Plastikkirurgi 83% 70% 74% 63% 64% 67% 73% 61% 59% 55% 54% 60% 67% 85% Urologi 83% 64% 75% 90% 87% 90% 91% 88% 83% 84% 73% 84% 82% 82% 91% 90% Ögonsjukvård 83% 73% 84% 94% 82% 71% 78% 80% 87% 55% 68% 85% 84% 89% 83% 48% Öron-näsa-halssjukvård 68% 82% 86% 91% 73% 81% 87% 70% 78% 83% 93% 91% 85% 82% 76% Hörselvård 80% 90% 91% 79% 86% 65% 39% 67% 85% 87% 85% 66% 53% S:a kirurgiska specialiteter 87% 78% 84% 92% 89% 82% 85% 84% 79% 69% 70% 82% 81% 82% 84% 84% Beroendevård 100% 98% 93% 100% 100% 97% 100% 100% Barn- o ungdomspsykiatri 100% 97% 96% 100% 99% 97% 94% 100% Flyktingmedicin 100% 92% 100% 100% 100% 100% 92% - Habilitering 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100% - Neuropsykiatri barn 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100% - Neuropsykiatri vuxna 93% 100% 100% - 100% 100% 100% - Ungdomshälsa/ungd.mottagn 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100% Vuxenpsykiatri 99% 97% 96% 99% 98% 98% 99% 96% TS-verksamhet VUP 0% - 100% 40% Ätstörningsverksamhet 100% - 100% 100% 100% - S:a psyk specialiteter 100% 98% 98% 100% 99% 99% 98% 97% TOTALT 88% 79% 85% 91% 88% 83% 85% 83% 79% 69% 70% 82% 81% 82% 84% 84% Patienter som tagits emot inom 60 dagar på besök och behandling (faktiska väntetider) Behandling

83 DELÅRSRAPPORT - januari - augusti Bilaga 9 Basfakta processperspektivet Augusti 2014 Augusti 2013 Utveckling (helår) Förändring mot mars 2013 Procentuell förändring föregående år Slutenvårdstillfällen ,7% DRG-poäng ,8% Läkarbesök ,2% - varav länscentra ,9% - varav närsjukvård ,2% - varav övriga ,5% Sjukv beh ,3% - varav länscentra ,9% - varav närsjukvård ,2% - varav övriga ,9% (endast östgötar) 2014 augusti 2013 augusti Procentuell förändring 2014/2013 Slutenvårdstillfällen ,5% - varav privata vårdgivare ,1% Läkarbesök ,2% - varav specialiserad vård ,5% - varav primärvård ,6% - varav privata vårdgivare ,2% Övriga öppenvårdsbesök ,6% - varav specialiserad vård ,7% - varav primärvård ,6% - varav privata vårdgivare ,5% Utveckling sedan 2010

84 DELÅRSRAPPORT - januari augusti Bilaga 10 Kostnadsutveckling läkemedel Hälso- och sjukvård Receptläkemedel Ack tom augusti 2014 jämfört samma period föregående år Rekvisitionsläkemedel Ack tom augusti 2014 jämfört samma period föregående år Alla läkemedel Ack tom augusti 2014 jämfört samma period föregående år Närsjukvården i Finspång -4,2% -20,4% -5,2% Närsjukvården i centrala Östergötland -3,2% 16,6% -0,2% Närsjukvården i östra Östergötland -2,0% 8,0% -0,3% Närsjukvården i västra Östergötland -0,1% -5,4% -0,9% Hjärt- och medicincentrum 4,4% 21,1% 11,3% Barn- och kvinnocentrum -0,7% 16,4% 6,3% Centrum för kirurgi, ortopedi och cancervård 9,1% 25,5% 20,1% Sinnescentrum -3,0% 17,0% 11,1%

85 DELÅRSRAPPORT - januari - augusti Bilaga 11 Uppföljning av kostnader per sjukdomsgrupp För hälso- och sjukvårdsnämnden är det viktigt att följa sjukdomsgrupper och det blir mer intressant då alla landsting redovisar kostnader på sjukdomsgrupper så jämförelser kan göras. Nedan följer en tabell på landstingets kostnader under januari till och med juli 2014 (KPP är ännu inte uppdaterat med augustidata) samt andel av kostnader fördelat på sjukdomsgrupper/diagnoskapitel, jämfört med utfallet 2012 och Med hjälp av KPP-data för varje produktionsenhet har ersättningen som HSN betalat ut fördelats på de olika diagnoskapitlen. Privata vårdgivare har fördelats enligt specialitet och utomlänsvård samt ambulans/sjukresor enligt de diagnoskapitel som redovisas på akutmottagningarna.. Tabellen nedan visar Hälso- och sjukvårdsnämndens kostnader aktuell period fördelat på sjukdomsgrupper. Efter juli befinner sig gruppen Ej registrerad diagnos på fjärde plats vilket är något sämre än bokslut 2013, förhoppningen är dock att kvaliteten kommer att förbättras under året. Cirkulationsorganens sjukdomar är den största sjukdomsgruppen och därefter kommer Psykiska sjukdomar. De enskilda största diagnoserna inom dessa sjukdomsgrupper är högt blodtryck, förmaksflimmer samt schizofreni, depression och neuropsykiatriska diagnoser. Gruppen Faktorer av hälsobetydelse återfinns på tredje plats. Inom den gruppen finns bland annat dialysbehandlingar och cellgifts och strålningsbehandlingar av tumörer. Rörelseorganens sjukdomar återfinns inom två grupper (på femte och åttonde plats) och de är Muskeloskeletala sjukdomar samt Skador och förgiftningar. På sjätte plats finns Symtom och sjukdomstillstånd och där ingår ospecificerade bröst- och buksmärtor och på sjunde plats Sjukdomar i matsmältningsorganen, inklusive tandvård.

86 DELÅRSRAPPORT - januari augusti Bilaga 12 Resultaträkning

87 DELÅRSRAPPORT - januari - augusti Bilaga Kassaflödesanalys

88 DELÅRSRAPPORT - januari augusti Bilaga Investeringsredovisning

89 DELÅRSRAPPORT - januari - augusti Bilaga Balansräkning

90

91 Delårsrapport TN 2014 (inkl helårsbedömning) januari augusti Dnr TN

92

93 Innehållsförteckning I korthet 1 Medborgarperspektivet 2 Kollektivtrafiken ett naturligt val vid resor 2 Processperspektivet 4 Innovativt och systematiskt förbättringsarbete 4 Minsta möjliga miljö- och klimatpåverkan 4 Ekonomiperspektivet 5 Ekonomi som ger handlingsfrihet 5 Kostnadseffektiv verksamhet 7 Bilagor 1. Utfall nyckelindikatorer medborgarperspektivet 2. Utfall nyckelindikatorer ekonomiperspektivet 3. Helårsbedömning 08; resultaträkning, kassaflödesanalys och balansräkning

94

95 I korthet Medborgarperspektivet Resandeutvecklingen under årets första åtta månader är fortsatt positiv. Antalet registrerade kunder i Östgötatrafikens kunddatabas fortsätter att öka och är nu ca Andelen utförda turer ligger nära 100 %. Punktligheten i trafiken varierar mellan trafikslagen, där Östgötapendeln sticker ut negativt på grund av banarbeten och andra störningar. För att kunna göra en heltäckande bedömning av om kollektivtrafiken är konkurrenskraftig och ett riktigt alternativ till bilen behöver dock utvecklingen sättas i relation till bilresandet. Marknadsandelen gentemot bilen mäts genom den resvaneundersökning som kommer att redovisas under hösten vilket gör att den samlade bedömningen av måluppfyllelsen blir inte helt tillfredsställande. Processperspektivet Då de nyckelindikatorer som finns under processperspektivet rapporteras på årsbasis görs ingen samlad bedömning av måluppfyllelsen i delårsrapporten. Ekonomiperspektivet Trafiknämnden har ett positivt resultat till och med augusti motsvarande 84 miljoner kronor och en helårsbedömning på 104,7 miljoner kronor. Trafiknämnden har ett resultatkrav på 45 miljoner kronor och bedömningen är således att detta mål uppnås. Resultatkravet är anpassat till den trafik- och verksamhetsbeställning som är överenskommen med Östgötatrafiken. Orsaken till en bättre helårsbedömning än budgeterat resultatkrav beror på att Östgötatrafiken haft lägre kostnader och en starkare intäktsutveckling än budgeterat. Resandet har ökat och genererat högre biljettintäkter, lägre kostnadsindexutveckling, lägre drifts- och kapitalkostnader på tågtrafik, lägre personalkostnader och dock något högre kostnader än beräknat inom länsfärdtjänsten. 1

96

97 Medborgarperspektivet Strategiska mål Kollektivtrafiken - ett naturligt val vid resor Resultat Utvecklingsområden framgångsfaktorer En kollektivtrafik som är konkurrenskraftig och ett riktigt alternativ till bilen Det ska vara lätt och attraktivt att åka kollektivt Lätt tillgänglig information och personliga tjänster Kollektivtrafiken ska vara tillgänglig för alla Tillförlitlighet i kollektivtrafiken Resultat Kollektivtrafiken ett naturligt val vid resor En kollektivtrafik som är konkurrenskraftig och ett riktigt alternativ till bilen Den positiva trenden gällande resandet i kollektivtrafiken och antalet påstigande har fortsatt under perioden januari augusti. Antalet påstigande har ökat 0,83% jämfört med samma period Biljettintäkterna inklusive tillköp från universitetet för allmän kollektivtrafik överstiger budget till följd av ökat resande och ökad försäljning av periodbiljetter. Framför allt fortsätter resandet att öka på Östgötapendeln, där trafiken Motala- Mjölby är en bidragande faktor liksom trafiken inom Norrköpingstätort. För att kunna göra en heltäckande bedömning av om kollektivtrafiken är konkurrenskraftig och ett riktigt alternativ till bilen behöver utvecklingen sättas i relation till bilresandet. Marknadsandelen gentemot bilen mäts genom den resvaneundersökning som kommer att redovisas under hösten vilket gör att den samlade bedömningen för måluppfyllelsen blir inte helt tillfredsställande. Det ska vara lätt och attraktivt att åka kollektivt Denna framgångsfaktor omfattar bland annat betalsystemets tillgänglighet. Arbete pågår med att byta ut såväl biljettmaskiner som kreditkortsterminaler. Biljettmaskiner ska bytas i syfte att kunna erbjuda snabbare leverans av biljetter som köps via e-handel. Kreditkortsterminaler byts ut för att kunna erbjuda betalningar med kreditkort utan PIN-kod. För de större tätorterna finns nu möjligheten att köpa biljett direkt i reseplanerar-appen. Flera aktiviteter pågår för att göra det lättare och mer attraktivt att resa kollektivt. Bedömningen av den samlade resultatutvecklingen görs på helårsbasis.

98 Lätt tillgänglig information och personliga tjänster Östgötatrafiken arbetar aktivt för att erbjuda situationsanpassad information och tjänster som möter kundernas krav på ett modernt och personligt sätt. Antalet registrerade kunder i Östgötatrafikens 1 kunddatabas fortsätter att öka. Under årets första åtta månader registrerade sig nya kunder på mina sidor. Totalt innebär det att antalet registrerade kunder uppgår till stycken per Därmed är målet för 2014 överträffat vilket gör att bedömning av framgångsfaktorn blir tillfredsställande. 2 Kollektivtrafiken ska vara tillgänglig för alla I och med införandet av så kallad responsiv webb under slutet av 2013 har tillgängligheten ökat med avseende på möjlighet att förstora eller få anpassad textstorlek oavsett om kunden använder mobil, platta eller dator. Vidare har införandet påbörjats av automatiska hållplatsutrop (med bild och ljud) ombord på bussar där detta saknas idag. Införandet beräknas vara klart sommaren Att kollektivtrafiken ska vara tillgänglig för alla är en viktig framgångsfaktor för trafiknämnden. De nyckelindikatorer som avser spegla denna framgångsfaktor mäts samtliga på helårsbasis. Tillförlitlighet i kollektivtrafiken Punktlighet i kollektivtrafiken har förbättrats något i jämförelse med samma period föregående år och ligger fortsatt högt (90-97%). Andelen planerade turer som genomförs (regularitet) är fortsatt hög och ligger nära 100 %. Medelpunktligheten på Östgötapendeln var under perioden 90 %. Utfallet påverkas negativt av problem i infrastrukturen såsom omfattande banarbeten, signalfel och kontaktledningsfel. Under juli månad pågick banarbeten på sträckan Mjölby-Linköping. I Linköpings tätort var medelpunktligheten för perioden januari-augusti 97 %. I Norrköping var medelpunktligheten 94 %. Den relativt låga punktligheten i Norrköping under våren beror främst på dåliga körtider som uppkommit i samband med hastighetsomläggningar. Inför hösten har tidtabellen justerats för att öka punktligheten men har ännu inte uppnått full effekt. Detta gör sammantaget att resultatet bedöms vara inte helt tillfredsställande. Inom perspektivet medborgare ska Trafiknämnden under 2014 särskilt uppmärksamma dialog med medborgarna/resvaneundersökning, respektive attitydpåverkan för ökat resande. En resvaneundersökning är genomförd och resultaten redovisas under hösten När det gäller attitydpåverkan driver Östgötatrafiken ett arbete tillsammans med flera regionala aktörer under rubriken Hållbar arbetspendling i Östergötland (HAPÖ). Vidare medverkar Östgötatrafiken också i kommunala initiativ i syfte att påverka attityden hos bilister till förmån för kollektivtrafiken. Mottagandet har varit mycket positivt. Genom projektet genomförs bland annat utbildningsinsatser. Östgötatrafiken delar vidare ut prova på-kort till bilkörare. Målet med projektet är att träffa mellan personer och att resultera i 180 nya kollektivtrafikresenärer.

99 Processperspektivet Strategiska mål Innovativt och systematiskt förbättringsarbete Minsta möjliga miljö- och klimatpåverkan Resultat Utvecklingsområden framgångsfaktorer Skapa bästa möjliga integrering inom regionen/goda resmöjligheter inom regionen Medverka till ett bra utbyte med Stockholm-Mälardalsregionen Skapa goda resmöjligheter till kringliggande regioner Ett miljömässigt hållbart kollektivtrafiksystem Resultat Då de nyckelindikatorer som finns under processperspektivet rapporteras på årsbasis görs ingen samlad bedömning av måluppfyllelsen i denna delårsrapport. Under året planeras fler trafikförändringar som bedöms bidra till det strategiska målet. Bland förändringarna märks särskilt ökad turtäthet i Norrköpings och Linköpings tätorter. Vidare kommer ett förändrat trafikupplägg på Östgötapendeln att genomföras i december om Trafikverket beviljar inlämnad ansökan. När det gäller samverkan utanför länet fortsätter det fördjupade samarbetet inom Mälardalstrafik AB (MÄLAB) med sikte på en gemensam tågplan från

100

101 Ekonomiperspektivet Strategiska mål Ekonomi som ger handlingsfrihet Kostnadseffektiv verksamhet Resultat Utvecklingsområden framgångsfaktorer Balans mellan trafiknämndens kostnader och intäkter Ett kostnadseffektivt kollektivtrafiksystem Resultat Ekonomi som ger handlingsfrihet Balans mellan trafiknämndens kostnader och intäkter Nyckelindikator i det strategiska målet ekonomi som ger handlingsfrihet är trafiknämndens ekonomiska resultat. Helårsbedömningen efter augusti bedöms tillfredsställande och att målvärdet 25 miljoner kronor uppnås. Resultat januari - augusti Trafiknämnden redovisar till och med augusti ett budgeterat resultatkrav på 30,5 miljoner kronor (45 miljoner kronor på helårsbasis). Östgötatrafikens ekonomiska utfall för motsvarade period visar ett överskott på 51,7 miljoner kronor och grundar sig på överenskommen trafik- och verksamhetsbeställning. Utöver dessa två poster finns en obudgeterad intäkt på 1,8 miljoner kronor och avser statlig momskompensation för köpt länsfärdtjänst från Östgötatrafiken. Sammantaget innebär detta att trafiknämnden till och med augusti har ett positivt resultat, 84 miljoner kronor. Väsentliga avvikelser till och med augusti jämfört med budgeterad trafik- och verksamhetsbeställning enligt Östgötatrafiken: Resande och biljettintäkter (+ 4 mkr) Resandet håller en fortsatt relativt hög nivå med en viss ökning i Norrköpings tätortstrafik, fortsatt ökning på Östgötapendeln och viss minskning i landsbygdstrafik. Sammantaget fortsatt högre biljettintäkter än budgeterat. Tågtrafik (+ 26,7 mkr) Lägre kostnader för tågtrafik på grund av lägre drift- och underhållskostnader till följd av lägre produktion och indexutveckling än budgeterat, samt lägre kapitalkostnader till följd av det erhållna statsbidraget i slutet av 2013 och generellt lägre räntenivå. Länsfärdtjänst (-1,1 mkr) Kostnader för länsfärdtjänsten överskrider budget till följd av lägre biljettintäkter och omställningskostnader i samband med ny beställningscentral. Buss, spårvagn och skärgårdstrafik (+ 4 mkr) Lägre trafikkostnader för buss, spårvagns- och skärgårdstrafiken på grund av lägre indexutveckling än budgeterat men högre kostnader till följd av ombyggnadsarbeten i Norrköping, incitamentersättning i Linköping och ökad trafik i skärgården. Verksamhetskostnader (+17,7 mkr) Lägre verksamhetskostnader än budget beroende på att övriga intäkter och erhållna viten är högre än budgeterat, att marknadsföring- och informationsaktiviteterna i huvudsak är förlagda till hösten samt att personal till nya beställningscentralen anställdes senare än budgeterat och att personalvakanser uppstått. Delar av detta kommer att jämna ut sig eller plana ut under året. 5

102 MKr 75 Trafik- och verksamhetsbeställning Östgötatrafiken Mkr Budget Budget Budgeterat resultatkrav Utfall/resultat jan-jul Diff Utfall/resultat jan-jul Trafiknämnden Östgötatrafiken Trafiknämnden Östgötatrafiken Östgötatrafiken Trafiknämnden (reviderad version) (beräknat enligt utbetalningsplan) (budget minus utfall/resultat) Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Budget TN Budget ÖT Utfall ÖT Januari 70,3 66,3 4,0 59,8 6,5 10,5 Februari 63,8 60,2 3,6 52,4 7,7 11,3 Mars 65,6 61,9 3,7 55,2 6,7 10,4 April 64,8 61,1 3,7 54,8 6,3 9,9 Maj 68,9 65,0 3,9 58,7 6,4 10,2 Juni 64,9 61,2 3,7 56,7 4,5 8,1 Juli 71,9 67,9 4,1 59,4 8,5 12,6 Augusti 68,9 65,0 3,9 59,9 5,1 9,0 September 68,1 64,2 3,9 Oktober 67,8 64,0 3,8 November 64,9 61,2 3,7 December 62,9 59,4 3,6 Summa 802,8 757,4 45,4 456,9 51,7 82,2 Ack aug 539,1 508,6 30,5 456,9 51,7 82,2 Graf och tabell speglar den del av Trafiknämndens(TN)budget (802,8 mkr) som ska täcka Östgötatrafikens(ÖT) uppdrag(757,4 Mkr) med ett resultatkrav på +45,4 Mkr. För att nå resultatkravet beräknas ett preliminärt positivt resultat varje månad. Därutöver tillkommer en differens som uppstår vid jämförelse av den utbetalning som ligger enligt plan till Östgötatrafiken och det utfall Östgötatrafiken i realiteten har. Helårsbedömning Den helårsbedömning som görs efter augusti är att trafiknämnden uppnår sitt resultatkrav på 45 miljoner kronor. Därutöver beräknar Östgötatrafiken med ett positivt överskott på 57,2 miljoner kronor. Den statliga momskompensationen beräknas ge en helårseffekt på 2,5 miljoner kronor. Trafiknämnden kommer under innevarande år att betala 0,41 miljoner kronor för AMT-projektet inom MÄLAB som syftar till att förbereda upphandling av tågfordon, en kostnad som inte är budgeterad. Övriga poster som finns budgeterade inom trafiknämnden (samverkansavtal MÄLAB, seminarier, insatser för att arbeta med de frågor som prioriterats med kommunerna samt resvaneundersökning) beräknas enligt budgeterad nivå. Sammantaget innebär ovan nämnda faktorer en ekonomisk helårsbedömning på 104,7 miljoner kronor, ett resultat som är 59,7 miljoner kronor bättre än beslutat resultatkrav. Väsentliga avvikelser i helårsbedömningen jämfört med budgeterad trafik- och verksamhetsbeställning är enligt Östgötatrafiken: Resande och biljettintäkter (+6,3 mkr) Intäktsutvecklingen har varit högre än förväntat med anledning av ökat resande, framför allt i trafik med tätare turtäthet och under högtrafik. Tågtrafik (+31,5 mkr) Drifts- och kapitalkostnader på tågtrafik är lägre då kostnadsutvecklingen varit lägre än förväntat samt att all trafik inte beräknas kunna utföras under året. Underhåll på Kustpilen beräknas dock blir högre än beräknat. Kapitalkostnaderna är lägre med anledning av erhållet statsbidrag i slutet på 2013 samt en lägre räntenivå än beräknat. Upphandling av ny operatör på Östgötapendeln från juni 2015 pågår just nu. Länsfärdtjänst (-0,8 mkr) Kostnader för länsfärdtjänsten överskrider budget till följd av övergång till ny beställningscentral och avveckling av den dåvarande samt omställning till nytt trafikavtal från 1 juli. Buss, spårvagn och skärgårdstrafik (+3,0 mkr) Trafikkostnaderna har varit lägre än väntat till följd av svagare kostnadsutveckling, men beräknas dock öka under årets sista kvartal. Skärgårdstrafiken har på grund av ökad trafik ökat sina kostnader. Verksamhetskostnader (+17,1 mkr) Verksamhetskostnaderna är lägre än budgeterat beroende på lägre kostnader för personal och marknadsföring. Vid beräkning av personalkostnaden har det skett en anpassning av sociala avgifter samt att personal till ny beställningscentral anställdes senare än planerat. Marknadsföringsaktiviteterna har sin tyngdpunkt i höst. Flera större kampanjer sker i samarbete med landsting, kommuner och trafikentreprenörer. I vissa fall sker även medfinansiering från berörda parter vilket inte varit känt inför budgetarbetet. Exempel på kampanjer är "Hållbar arbetspendling i Östergötland", "Områdes- och pendlarparkering", "Gröna påsen och biogas" samt nya upplägget för Östgötapendeln. 6

103 Kostnadseffektiv verksamhet Ett kostnadseffektivt kollektivtrafiksystem Nyckelindikatorer i det strategiska målet kostnadseffektiv verksamhet är samhällsfinansieringsgrad och kostnadstäckningsgrad. Samhällsfinansieringsgraden skildrar den andel av kostnaderna för kollektivtrafik som finansieras genom samhället via landstingsskatten. I kostnadstäckningsgraden mäts den andel som biljettintäkterna täcker bolagets trafikkostnader, kostnader som är förknippade med själva driften av bolaget exkluderas. Nyckelindikatorerna samhällsfinansieringsgrad och kostnadstäckningsgrad mäts årligen och därför görs ingen bedömning av måluppfyllelse i denna delårsrapport. 7

104

105 Medborgarperspektivet Bilaga 1 Medborgarperspektivet Strategiskt mål - Kollektivtrafiken - ett naturligt val vid resor Måluppfyllelse Ska öka Framgångsfaktor Nyckelindikator Ingång Målvärde Utfall 08 En kollektivtrafik som är konkurrenskraftig och ett riktigt alternativ till bilen Lätt tillgänglig information och personliga tjänster Antal påstigande Antalet registrerade kunder i ÖstgötaTrafikens kunddatabas. 2012: : : : Regularitet i kollektivtrafiken (dvs hur stor andel som avgår och inte är inställda) Östgötapendeln 2012: 85,6% 2013: 97,4% Tätorts-trafik 2012: 99,7% 2013: 99,7% 98,5% 98,5% 100% 99,75% Tillförlitlighet i kollektivtrafiken Punktlighet i kollektivtrafiken Övrig buss-trafik 2012: 99,9% 2013: 99,9% Östgötapendeln 2012: 89,4% 2013: 87,6% Tätorts-trafik Linköping= 96,7% Tätorts-trafik Norrköping= 94,2% 100% 99,95% 95% 90,0% 97% 97,0% 95% 94,2%

106 Ekonomiperspektivet Bilaga 2 Ekonomiperspektivet Strategiskt mål - Ekonomi som ger handlingsfrihet Framgångsfaktor Nyckelindikator Ingång Målvärde Utfall 08 Helårsbedömning Måluppfyllelse Balans mellan 2013: 19 mkr trafiknämndens kostnader Trafiknämndens ekonomiska resultat +25 mkr 84 mkr 104,7 mkr 2012: 3,9 mkr och intäkter Färgsättning för måluppfyllse sker enligt: Tillfredställande resultat, uppfyllt mål Inte helt tillfredställande resultat, förbättrat resultat, men ännu inte uppfyllt mål Otillfredställande resultat, ingen måluppfyllelse och ingen förbättring Uppgift saknas/ej möjligt att mäta

107 Bilaga 3

108

109

110

111 DELÅRSRAPPORT - januari - augusti Bilaga 7 Omfördelningar mm Fordringar där bevakning upphör Sinnescentrum begär att få upphöra med bevakning av fordringar på andra landsting där fakturorna inte hade skickats inom 6 månader. Fordringarna är fr o m Rutinerna inom centrumet har setts över för att undvika detta. Landstinget i Kronoberg Norrbottens läns landsting Region Västra Götaland Landstinget i Sörmland Landstinget i Uppsala Region Skåne Region Skåne Region Skåne Region Skåne kr kr kr kr kr kr kr kr kr Sinnescentrum begär också att få upphöra med bevakning av en fordran mot ett försäkringsbolag i Ryssland. Class Assistance S:t Peterburg. Inkassoföretaget har bedömt att fordran inte kan inkrävas. Beloppet är på kr. Barn- och kvinnocentrum begär att få upphöra med bevakning av en fordran på ett annat landsting på kr. Giltig specialistremiss saknades. Juristfunktionen på ledningsstaben har granskat inlämnade underlag och bedömer att landstinget inte har någon möjlighet driva in dessa fordringar och bevakning av ovanstående fordringar föreslås därför upphöra.

112 DELÅRSRAPPORT - januari augusti Bilaga 8 Tillgänglighet faktiska väntetider Figur 1: Väntetider för genomförda läkarbesök inom specialiserad vård i Östergötland % % 67% 74% 86% 84% 88% % % 91% 87% 82% 84% 83% Figur 2: Väntetider för genomförda behandlingar inom specialiserad vård i Östergötland % % 59% 62% 78% 75% 79% 69% 70% 81% 80% 81% 84% 84% Grön del av stapeln anger det antal patienter som har fått vård (läkarbesök eller behandling) inom 60 dagar Grå del av stapeln anger det antal patienter som har fått vänta mer än 60 dagar på vård Procentsiffra under staplarna anger andelen patienter som har fått vård inom 60 dagar

113 DELÅRSRAPPORT - januari - augusti Bilaga 9 Tillgänglighet i jämförelse med avtalade mål 50% 45% 40% 35% 30% 25% 20% 15% 10% 5% Väntande till besök och behandlingar CKOC 0% aug 13 sept 13 okt 13 nov 13 dec 13 jan 14 feb 14 mars 14 apr 14 maj 14 juni 14 juli 14 andel faktiskt väntande behandling mer än 60 dagar andel faktiskt väntande besök mer 25% än 60 dagar mål andel väntande behandling mer än 60 dagar mål andel väntande besök mer än 60 dagar Väntande till besök och behandlingar SC 20% 15% 10% 45% 40% 35% 30% 25% Väntande till besök och behandlingar HMC 5% 0% aug 13 sept 13 okt 13 nov 13 dec 13 jan 14 feb 14 mars 14 apr 14 maj 14 juni 14 juli 14 andel faktiskt väntande behandling mer än 60 dagar andel faktiskt väntande besök mer än 60 dagar mål andel väntande behandling mer än 60 dagar mål andel väntande besök mer än 60 dagar 20% 15% 10% 5% 0% 45% aug 13 sept 13 okt 13 nov 13 dec 13 jan 14 feb 14 mars 14 apr 14 maj 14 juni 14 juli 14 25% andel faktiskt väntande behandling mer än 60 dagar andel faktiskt väntande besök 40% mer än 60 dagar mål andel väntande behandling mer än 60 dagar mål andel väntande besök mer än 60 dagar Väntande till besök och behandlingar HMC Väntande till besök och behandlingar BKC 35% 20% 30% 15% 25% 20% 10% 15% 5% 10% 5% 0% 0% aug 13 sept 13 okt 13 nov 13 dec 13 jan 14 feb 14 mars 14 apr 14 maj 14 juni 14 juli 14 mars 13 apr 13 maj 13 juni 13 juli 13 aug 13 sept 13 okt 13 nov 13 dec 13 jan 14 feb 14 andel faktiskt väntande behandling mer än 60 dagar andel faktiskt väntande besök mer än 60 dagar mål andel väntande behandling mer än 60 dagar mål andel väntande besök mer än 60 dagar

114 DELÅRSRAPPORT - januari augusti Bilaga 10 Tillgänglighet i jämförelse med avtalade mål 16% Väntande till besök NSV 14% 12% 10% 8% 6% 4% 2% 0% 16% aug 13 sept 13 okt 13 nov 13 dec 13 jan 14 feb 14 mars 14 apr 14 maj 14 juni 14 juli 14 Väntande till besök NSV andel faktiskt väntande besök mer än 60 dagar mål andel väntande besök mer än 14% 60 dagar 12% 10% 8% 6% 4% 30% 25% Väntande till besök NSÖ 2% 0% aug 13 sept 13 okt 13 nov 13 dec 13 jan 14 feb 14 mars 14 apr 14 maj 14 juni 14 juli 14 andel faktiskt väntande besök mer än 60 dagar mål andel väntande besök mer än 60 dagar 20% 15% 10% 5% 0% aug 13 sept 13 okt 13 nov 13 dec 13 jan 14 feb 14 mars 14 apr 14 maj 14 juni 14 juli 14 16% andel faktiskt väntande besök mer än 60 dagar mål andel väntande besök mer än 60 dagar 14% Väntande till besök NIF 12% 10% 8% 6% 4% 2% 0% aug 13 sept 13 okt 13 nov 13 dec 13 jan 14 feb 14 mars 14 apr 14 maj 14 juni 14 juli 14 andel faktiskt väntande besök mer än 60 dagar mål andel väntande besök mer än 60 dagar

115 DELÅRSRAPPORT - januari - augusti Bilaga 11 Tillgänglighet per centrum BESÖK Mål för samtliga Andel som varit på besök inom 60 dagar BKC HMC SC CKOC NiF NSÖ NSC NSV aug 13 81% 91,0% 63,2% 62,0% 62,0% 87,0% 73,0% 87,0% 75,0% sept 13 81% 90,7% 64,7% 79,0% 59,0% 91,0% 73,0% 98,0% 94,0% okt 13 81% 95,3% 76,7% 90,0% 71,0% 100,0% 85,0% 97,0% 97,0% nov 13-94,8% 77,1% 80,0% 82,0% 100,0% 84,0% 98,0% 95,0% dec 13-96,0% 84,0% 82,0% 86,0% 100,0% 88,0% 99,0% 99,0% jan 14 81% 94,0% 70,0% 68,0% 81,0% 95,0% 80,0% 97,0% 88,0% feb 14 81% 95,0% 76,0% 81,0% 85,0% 96,0% 90,0% 96,0% 95,0% mars 14 81% 96,0% 86,0% 89,0% 91,0% 100,0% 96,0% 99,0% 94,0% apr 14-94,0% 78,0% 83,0% 90,0% 96,0% 95,0% 97,0% 93,0% maj 14 81% 94,0% 76,0% 72,0% 85,0% 94,0% 92,0% 98,0% 92,0% juni 14 81% 95,0% 75,0% 80,0% 84,0% 100,0% 94,0% 97,0% 96,0% juli 14 81% 97,0% 72,0% 79,0% 84,0% 100,0% 93,0% 88,0% 95,0% BEHANDLING Andel som fått behandling inom 60 dagar Mål för samtliga BKC HMC SC CKOC aug 13 73% 85,6% 70,7% 53,0% 55,8% sept 13 73% 92,8% 66,5% 57,8% 55,7% okt 13 73% 97,6% 76,4% 78,0% 67,0% nov 13-99,5% 80,3% 71,1% 71,4% dec 13-98,0% 87,0% 76,0% 73,0% jan 14 76% 97,0% 83,0% 63,0% 66,0% feb 14 76% 94,0% 80,0% 68,0% 58,0% mars 14 76% 94,0% 88,0% 79,0% 73,0% apr 14-96,0% 86,0% 79,0% 70,0% maj 14 71% 93,0% 84,0% 80,0% 72,0% juni 14 71% 95,0% 88,0% 79,0% 77,0% juli 14 71% 96,0% 85,0% 69,0% 89,0%

116 DELÅRSRAPPORT - januari augusti Bilaga 12 Tillgänglighet per specialitet Verksamhetsområde Besök dec13 jan14 feb14 mar14 apr14 maj14 juni14 juli 14 dec13 jan14 feb14 mar14 apr14 maj14 juni14 juli14 Allergologi 77% 69% 81% 77% 76% 98% 77% 48% Barnmedicin 96% 94% 94% 97% 95% 94% 92% 95% Endokrinologi 90% 77% 81% 85% 92% 88% 99% 90% Gastroenterologi 87% 84% 88% 95% 91% 91% 92% 89% Geriatrik 100% 69% 75% 78% 89% 86% 86% - Hematologi 100% 100% 95% 94% 91% 97% 97% 100% Hudsjukvård 82% 66% 75% 86% 76% 72% 69% 73% Infektionssjukvård 100% 95% 98% 98% 98% 94% 100% 95% Kardiologi 92% 91% 73% 90% 85% 84% 93% 87% Koagulationsmottagning 97% 97% 96% 100% 100% 100% 100% 100% Lungmedicin 92% 85% 83% 85% 79% 84% 92% 93% Medicin 100% 90% 100% 100% 93% 96% 100% 88% Neurologi 78% 63% 84% 92% 85% 88% 90% 83% Njurmedicin 100% 81% 84% 88% 96% 95% 94% 82% Onkologi 97% 89% 94% 97% 99% 96% 100% 100% Rehabiliteringsmedicin 100% 88% 100% 100% 100% 100% 93% 88% Reumatologi 68% 63% 48% 58% 47% 46% 67% 64% Smärtverksamhet 98% 96% 92% 100% 99% 96% 100% 93% S:a medicinska specialiteter 87% 77% 81% 89% 83% 81% 82% 82% Mål 80% 80% 80% 80% 80% 80% 80% Gynekologi 96% 93% 94% 96% 94% 94% 95% 98% 97% 97% 94% 95% 96% 94% 95% 96% Handkirurgi 64% 54% 55% 73% 60% 45% 74% 36% 62% 54% 50% 58% 64% 70% 76% 78% Hjärtsjukvård 86% 80% 75% 87% 82% 82% 85% 81% Kirurgi 91% 79% 86% 90% 90% 87% 84% 91% 84% 76% 74% 91% 87% 85% 86% 93% Kärlkirurgi 96% 79% 92% 94% 95% 95% 92% 62% 77% 81% 82% 80% 88% 83% 90% 94% Neurokirurgi 98% 95% 96% 92% 89% 87% 90% 95% 89% 61% 82% 77% 75% 63% 79% 83% Ortopedi 82% 84% 85% 95% 95% 91% 87% 87% 63% 51% 47% 71% 73% 76% 80% 95% Ryggkirurgi 72% 75% 78% 97% 81% 68% 37% 37% 49% 22% 9% 30% 28% 37% 46% 44% Plastikkirurgi 83% 70% 74% 63% 64% 67% 73% 61% 59% 55% 54% 60% 67% 85% Urologi 83% 64% 75% 90% 87% 90% 91% 88% 83% 84% 73% 84% 82% 82% 91% 90% Ögonsjukvård 83% 73% 84% 94% 82% 71% 78% 80% 87% 55% 68% 85% 84% 89% 83% 48% Öron-näsa-halssjukvård 68% 82% 86% 91% 73% 81% 87% 70% 78% 83% 93% 91% 85% 82% 76% Hörselvård 80% 90% 91% 79% 86% 65% 39% 67% 85% 87% 85% 66% 53% S:a kirurgiska specialiteter 87% 78% 84% 92% 89% 82% 85% 84% 79% 69% 70% 82% 81% 82% 84% 84% Beroendevård 100% 98% 93% 100% 100% 97% 100% 100% Barn- o ungdomspsykiatri 100% 97% 96% 100% 99% 97% 94% 100% Flyktingmedicin 100% 92% 100% 100% 100% 100% 92% - Habilitering 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100% - Neuropsykiatri barn 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100% - Neuropsykiatri vuxna 93% 100% 100% - 100% 100% 100% - Ungdomshälsa/ungd.mottagn 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100% Vuxenpsykiatri 99% 97% 96% 99% 98% 98% 99% 96% TS-verksamhet VUP 0% - 100% 40% Ätstörningsverksamhet 100% - 100% 100% 100% - S:a psyk specialiteter 100% 98% 98% 100% 99% 99% 98% 97% TOTALT 88% 79% 85% 91% 88% 83% 85% 83% 79% 69% 70% 82% 81% 82% 84% 84% Patienter som tagits emot inom 60 dagar på besök och behandling (faktiska väntetider) Behandling

117 DELÅRSRAPPORT - januari - augusti Bilaga 13 Basfakta processperspektivet Augusti 2014 Augusti 2013 Utveckling (helår) Förändring mot mars 2013 Procentuell förändring föregående år Slutenvårdstillfällen ,7% DRG-poäng ,8% Läkarbesök ,2% - varav länscentra ,9% - varav närsjukvård ,2% - varav övriga ,5% Sjukv beh ,3% - varav länscentra ,9% - varav närsjukvård ,2% - varav övriga ,9% (endast östgötar) 2014 augusti 2013 augusti Procentuell förändring 2014/2013 Slutenvårdstillfällen ,5% - varav privata vårdgivare ,1% Läkarbesök ,2% - varav specialiserad vård ,5% - varav primärvård ,6% - varav privata vårdgivare ,2% Övriga öppenvårdsbesök ,6% - varav specialiserad vård ,7% - varav primärvård ,6% - varav privata vårdgivare ,5% Utveckling sedan 2010

118 DELÅRSRAPPORT - januari augusti Bilaga 14 Basfakta medarbetarperspektivet Augusti 2014 Antal anställda (heltid) Bokslut 2013 Förändring 2014/2013 Utveckling sedan 2011 Sjukfrånvaro juli 2014 Nämnd/Styrelse Landstingsstyrelsen ,4% Förändring jmfrt m föreg månad Sjukvård Närsjukvården i Finspång ,4% Närsjukvården i centrala Östergötland ,5% Närsjukvården i östra Östergötland ,9% Närsjukvården i västra Östergötland ,5% Hjärt- och Medicincentrum ,9% Barn- och kvinnocentrum ,9% Centrum för kirurgi, ortopedi och cancervård ,1% Sinnescentrum ,5% Diagnostikcentrum ,1% Tandvård Folktandvården ,4% Utbildning Lunnevads folkhögskola Naturbruksgymnasiet Östergötland ,1% Övrig verksamhet Katastrofmedicinskt centrum i Östergötland Centrum för Hälso- och Vårdutveckling ,3% FM centrum ,1% IT-centrum ,5% Upphandlingscentrum i Östergötland ,8% Resurscentrum i Östergötland ,5% TOTALT ,2%

119 DELÅRSRAPPORT - januari - augusti Bilaga 15 Ekonomiperspektivet Resultat per nämnd/enhet (mkr) Helårsbedömning Helårsbedömning Godkänd budget 2014 Resultat jan-aug 2014 Resultat jan-aug 2013 Resultat bokslut 2013 HB08 Eget Eget kapital kapital Nämnd/Styrelse Hälso- och sjukvårdsnämnden 0,0 0,0 0,0 107,1 96,1 7,3 0,0 0,0 Landstingsstyrelsen 4,0 2,7 0,0 5,4 5,2 5,5 8,8 4,8 Trafiknämnden 104,7 65,5 23,6 84,0 5,5 18,7 104,7 0,0 Sjukvård Närsjukvården i centrala Östergötland 0,0 0,0 0,0 3,0 18,1 9,1 9,1 9,1 Närsjukvården i östra Östergötland -35,0-25,0 0,0-14,5-16,2-28,9-42,6-7,6 Närsjukvården i västra Östergötland -12,5-13,0 0,0 3,8 8,8-7,9-15,1-2,6 Närsjukvården i Finspång 1,5 0,0 0,0 3,5 5,8 5,8 13,7 12,2 Hjärt- och Medicincentrum 0,0 0,0 0,0 8,4 9,2 18,1 18,1 18,1 Barn- och kvinnocentrum 0,0 0,0 0,0 10,8 9,2 1,1 25,4 25,4 Centrum för kirurgi, ortopedi och cancervård -79,0-48,7-22,0-42,3-10,2-22,4-101,4-22,4 Sinnescentrum -50,0 0,0 0,0-43,8-9,0-40,5-93,5-43,5 Diagnostikcentrum -20,9-15,0 0,0-6,5 2,2-5,2-33,0-12,1 Summa sjukvård -195,9-101,7-22,0-77,6 17,9-70,8-219,3-23,4 Tandvård Folktandvården 19,0 19,1 19,0 15,0 30,3 34,8 32,9 13,9 Utbildning Lunnevads folkhögskola 0,4 0,0 0,0 1,6 1,0 0,8 6,6 6,2 Naturbruksgymnasiet 1,5 1,5-2,0 0,9-3,7-6,0 0,0-1,5 Övrig verksamhet Katastrofmedicinskt centrum -4,0-0,6 0,1 2,7 4,3 0,3 2,1 6,1 FM centrum 4,0 1,0 1,0 21,1 3,5 11,0 9,0 5,0 IT-centrum 1,0 0,0 0,0 2,0 4,6 2,0 3,5 2,5 Centrum för hälso- och vårdutveckling -1,8-1,8-1,0 2,5 3,6 0,9 2,0 3,8 Upphandlingscentrum 0,0 0,0 0,0 0,4 0,3-0,7 0,0 0,0 Resurscentrum 0,6-1,0-1,0 5,7 2,5-0,8 4,2 3,6 Pensionsförvaltningen 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Enheter som upphört 1) 0,0 2,1 1,5 0,0 0,0 Summa -66,5-15,3 17,7 170,8 173,2 4,5-45,5 21,0 Finansförvaltningen 705,7 487,0 282,3 768,5 535,8 704,8-211,4-917,1 Summa 639,2 471,7 300,0 939,3 709,0 709,3-256,9-896,1 1) Informationscentrum ingår fr o m 2014 i Landstingsstyrelsen. År 2013 har produktionsenheternas egna kapital justerats med -19 mkr (-belopp nedan - återlämning av eget kapital): HMC 40,7, BKC -0,7, CKOC 46,9, SC 38,5, FTV -100,6 CHV -0,3 mkr Trafiknämnden -18,7, IC -2,0, LS -5,0, HSN -7,3, UC 0,7 och FC -11,0 mkr Finansförvaltningens egna kapital har påverkats med motsvarande belopp.

120 DELÅRSRAPPORT - januari augusti Bilaga 16 Lönekostnadsutveckling Lönekostnadsutveckling Ack tom aug 2014 jämfört samma period föregående år Ack tom jul 2014 jämfört samma period föregående år Nämnder och styrelse Landstingsstyrelsen 19,5% 19,2% Hälso- och sjukvård Närsjukvården i Finspång -0,7% -1,2% Närsjukvården i centrala Östergötland 0,5% 0,6% Närsjukvården i östra Östergötland -2,0% -1,9% Närsjukvården i västra Östergötland 2,0% 2,0% Hjärt- och medicincentrum 4,1% 3,9% Barn- och kvinnocentrum 7,2% 7,5% Centrum för kirurgi, ortopedi och cancervård 9,0% 8,9% Sinnescentrum 4,1% 4,0% Diagnostikcentrum 6,3% 5,9% Tandvård Folktandvården 2,1% 2,3% Utbildning Lunnevads folkhögskola 4,5% 5,4% Naturbruksgymnasiet -4,9% -5,1% Övrig verksamhet Katastrofmedicinskt centrum 35,9% 34,1% FM centrum 11,0% 9,5% IT-centrum 15,1% 16,3% Centrum för hälso- och vårdutveckling 11,8% 11,5% Upphandlingscentrum 5,4% 2,4% Resurscentrum 4,2% 4,5% Lönekostnadstutvecklingen inom Landstingsstyrelsen beror framförallt på övertagande av verksamhet (Informationscentrum).

121 DELÅRSRAPPORT - januari - augusti Bilaga 17 Kostnadsutveckling läkemedel Hälso- och sjukvård Receptläkemedel Ack tom augusti 2014 jämfört samma period föregående år Rekvisitionsläkemedel Ack tom augusti 2014 jämfört samma period föregående år Alla läkemedel Ack tom augusti 2014 jämfört samma period föregående år Närsjukvården i Finspång -4,2% -20,4% -5,2% Närsjukvården i centrala Östergötland -3,2% 16,6% -0,2% Närsjukvården i östra Östergötland -2,0% 8,0% -0,3% Närsjukvården i västra Östergötland -0,1% -5,4% -0,9% Hjärt- och medicincentrum 4,4% 21,1% 11,3% Barn- och kvinnocentrum -0,7% 16,4% 6,3% Centrum för kirurgi, ortopedi och cancervård 9,1% 25,5% 20,1% Sinnescentrum -3,0% 17,0% 11,1% Nettobelopp ej särskild subvention (tkr) Mars 2014 Mars 2013 Förändring 2014/2013 Utveckling sedan 2011 A Matsmältningsorgan och ämnesomsättning ,7% B Blod och blodbildande organ ,7% C Hjärta och kretslopp ,5% D Hudpreparat ,2% G Urin- och könsorgan samt könshormoner ,9% H Systemiska hormonpreparat, exkl. könshormoner och insuliner ,8% J Antiinfektiva medel för systemiskt bruk ,4% L Tumörer och rubbningar i immunsystemet ,8% M Rörelseapparaten ,6% N Nervsystemet ,9% R Andningsorgan ,8% S Ögon och öron ,5% Övriga ,8% ATC-grupper ,4%

122 DELÅRSRAPPORT - januari augusti Bilaga 18 Intäkts-/kostnadsutveckling Utfall Jämförelse Utfall Jämförelse Helårsbedömning 08 Helårsbedömning 03 Utfall Jämförelse Kostnads/intäktsutveckling jan-aug 2014 jan-aug jfr 2014 jfr Bokslut 2013 jan-aug 2013 jan-aug 2012 med 2013 med 2013 Bokslut 2012 Nettokostnadsutveckling 4,3% 5,7% 4,2% 4,8% 5,7% Exkl hemsjukvård som överförts till kommunerna 6,6% - 6,6% 7,1% - Exkl hemsjukvård och AFA - - 5,6% 6,1% - Exkl AFA 2012 och ,3% - - 5,4% Exkl AFA och resurstillskott (resursfördelning, vårdplatser) ,7% - - 3,9% Skatter och generella statsbidrag 1) 2,7% 6,8% 3,0% 2,7% 7,2% Exkl hemsjukvård som överförts till kommunerna 4,8% 5,1% 4,8% Lönekostnadsutveckling 2) 3,7% 6,6% 3,3% 3,3% 6,4% Exkl hemsjukvård som överförts till kommunerna 6,2% 5,7% 5,7% Lönekostnadsutveckling - rullande 12 månader 4,4% 6,0% 3,3% 3,3% 6,4% Exkl hemsjukvård som överförts till kommunerna 6,1% 5,7% 5,7% 1) Ökningen mellan 2013 och 2012 förklaras av skattehöjning med 65 öre. Den låg ökningen mellan 2013 och 2014 förklaras av skatteväxling med kommunerna för hemsjukvården med 25 öre. Sjukskrivningsmiljarden har flyttats från generella till specialdestinerade statsbidrag. Justering har gjorts ) Lönekostnadsökning avser en rullande 12-månaders period jämfört med motsvarande föregående år. Helårsbedömningen avser en central bedömning - PE:s sammantagna bedömning i HB03 baserad på mars är 4,3 %.

123 DELÅRSRAPPORT - januari - augusti Bilaga 19 Resultaträkning, kassaflödesanalys och balansräkning sammanställd redovisning Landstinget i Östergötland Sammanställd redovisning (koncern) Resultaträkning (mkr) Helårsbedömning Helårsbe- Utfall Utfall Budget Bokslut Utfall dömning Budget Bokslut (budget avser inkl koncernföretag) Jan-aug 2014 Jan-aug / Jan-aug / LiÖ LiÖ LiÖ LiÖ LiÖ koncern koncern koncern koncern Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Avskrivningar Verksamhetens nettokostnad Skatteintäkter Generella statsbidrag Finansiella intäkter Finansiella kostnader Årets/periodens resultat enligt fullfondering Årets/periodens resultat enligt blandmodell Investeringar Kassaflödesanalys 7 Årets resultat Just för av- och nedskrivningar Just för gjorda avsättningar pensioner Just för övriga avsättningar 12 Just för ianspråktagna avsättningar Övriga ej rörelsepåverkande poster Just av eget kapital (ändrad diskonteringsränta) Medel från verksamheten före förändring av rörelsekapital Ökning/minskning förråd Ökning/minskning kortfristiga fordringar Ökning/minskning kortfristiga skulder Kassaflöde från den löpande verksamheten INVESTERINGSVERKSAMHETEN Investering i immateriella anläggningstillgångar Försäljning av immateriella anläggningstillgångar Investering i materiella anläggningstillgångar Prel justering - anläggningstillgångar utifrån koncern Försäljning av materiella anläggningstillgångar 1 1 Investering i finansiella anläggningstillgångar -1 Försäljning av finansiella anläggningstillgångar Justering anläggningstillångar. Östgötatrafiken 91 Kassaflöde från investeringsverksamheten FINANSIERINGSVERKSAMHETEN Nyupptagna lån/investeringsbidrag -3 Amortering av skuld -64 Ökning långfristiga fordringar Minskning av långfristiga fordringar 10 Kassaflöde från finansieringsverksamheten Årets kassaflöde Helårsbedömning Budget Utfall Helårsbedömning Budget Balansräkning (mkr) / / LiÖ LiÖ LiÖ LiÖ LiÖ koncern koncern koncern koncern Tillgångar Immateriella anläggningstillgångar materiella anläggningstillgångar Finasiella anläggningstillgångar Summa Anläggningstillgångar Förråd Fordringar Kortfristiga placeringar Kassa bank Summa msättningstillgångar Summa tillgångar Eget kapital, avsättningar och skulder Balanserat eget kapital Justering ingående eget kapital Årets resultat Summa eget kapital Pensionsskuld inkl löneskatt Övriga avsättningar Summa avsättningar Ersättningsreserv för patienskador (LÖF) Övriga långfristiga lån (inkl investeringsbidrag) Summa långfristiga skulder Summa kortfristiga skulder Summa eget kapital, avsättningar och skulder Ansvarsförbindelse P-skuld inkl löneskatt enl blandmodell Övriga ansvarsförbindelser Soliditet 0,3% -6,7% 15,7% -6,4% -6,4% 1,7% -0,4% -4,9% -4,9%

124 DELÅRSRAPPORT - januari augusti Bilaga Noter till resultaträkningen 1. Verksamhetens kostnader har minskat jämfört med föregående år pga skatteväxlingen med 25 öre avseende hemsjukvårdsreformen. Det innebär på helår 226 mkr och därutöver försenades verksamhetsövergången med 20 dagar vilket innebar ökade kostnader med 21 mkr. 2. Totalt ökar skatteintäkter och generella statsbidrag med 89 mkr jämfört med budget varav skatteintäkterna ökar med 132 mkr och generella statsbidrag minskar med 43 mkr. Den stora skillnaden är endast teknisk beroende på att förändringen avseende hemsjukvårdsreformen inte fördelades mellan skatteutjämningssystemet i generella statsbidrag och skatten i budget. I helårsbedömningen påverkar skatteväxlingen med kommunerna med 226 mkr i minskade skatter och generella statsbidrag. 3. Det finansiella nettot är 377 mkr när de poster som avser pensioner räknas bort (73 mkr). Dessa består främst av basbelopps- och ränteförändringar av pensionsskulden. I det finansiella nettot ingår också en återföring av den nedskrivning som gjordes 2007 och 2008 avseende tidigare inbetalat garantikapital till Landstingens ömsesidiga Försäkringsbolag (LÖF). Beloppet är på totalt 9 mkr och dessa har bokförts i augusti. 4. Resultaten för de konsoliderade koncernföretagen presenteras i förvaltningsberättelsen under ekonomiperspektivet. Det är ägd andel som konsolideras. I helårsbedömning är det konsoliderade resultatet korrekt men elimineringar har gjorts utifrån en bedömning på totalnivå. Det är första året som konsolidering sker av utfall till och med augusti och det saknas därför uppgift för jan aug Resultatet varierar under året enligt en normal årskurva och är efter sommaren relativt högt. Semesterkostnad bokförs i samband med intjänandet under året och produktionen och köp av tjänster/investeringar mm går till viss del ned under sommarmånaderna. Skatteintäkterna betalas dock ut i tolftedelar. 5. Avser periodens resultat enligt blandmodellen, dvs när endast pensioner inarbetade efter 1998 ingår. I pensionsförvaltningens resultat- och balansräkning specificeras detta mer ingående. De poster som påverkas vid eliminering till blandmodell är: Utfall till och med augusti: verksamhetens kostnader: -225 mkr finansiella kostnader: 41 mkr Total påverkan på landstingets resultat jämfört med fullfondering: -184 mkr Helårsbedömning 08 verksamhetens kostnader: -338 mkr finansiella kostnader: 61 mkr Total påverkan på landstingets resultat jämfört med fullfondering: -277 mkr 6. Investeringarna är enligt inlämnade delårsrapporter. Koncernbolagen lämnade aldrig in investeringsnivåer och i den sammanställda redovisingen har en baklängesräkning gjorts utifrån balansräkningen. Det är därmed en viss osäkerhet omkring dessa nivåer. Noter till kassaflödesanalysen 7. Kassaflödesanalys är frivillig i samband med delårsrapport enligt gällande rekommendationer. Inom landstinget i Östergötland görs kassaflödesanalys i samband med bokslut och i helårsbedömning på både totalnivå och på produktionsenhetsnivå. 8. I helårsbedömningen ingår nedskrivning med 21 mkr varav nedskrivning av landstingets konst svarar för drygt 0,5 mkr och resterande belopp avser anläggningstillgångar som skrivits ned inom FC, främst på US. Dessa specificeras i FM:s centrums dokument uppföljning strategisk fastighetsplan som ingår som en del i enhetens delårsrapport. 9. Ianspråktagna avsättningar avser dels utbetalningen till Östgötatrafiken AB avseende en reserveringen för nedskrivning av tåg i samband med att leasingkontraktet löpte ut 2014 ( 97 mkr). Resterande 3 mkr avser inbetalat belopp i början av 2014 avseende Citybanan. 10. Beloppet på 9 mkr avser återföring av tidigare nedskrivning av garantikapital inbetalt till LÖF. Detta enligt en rekommendation från SKL. De tidigare nedskrivningarna gjordes 2007 och 2008.

125 DELÅRSRAPPORT - januari - augusti Bilaga En rättning har gjorts av föregående års kassaflödesanalys. År 2013 bokfördes den förändrade diskonteringsräntan som användes vid beräkning av pensionsskulden direkt mot eget kapital. I kassaflödesanalysen låg denna justering på en egen rad men har nu flyttats upp och eliminerar kassaflödet från ökningen av pensionsskulden. 12. Se not 6 i resultaträkningen. Noter till balansräkningen 13. I beloppet för landstinget ingår följande aktier och förändringen jämfört med föregående år avser återföringen av garantikapitalet till LÖF. Fördelningen specificeras nedan, tkr TvNo Textilservice AB AB Östgötatrafiken AB Kinda Kanal (40 tkr, avrundas) Inera AB Transitio AB Mälab AB HjälpmedelsCentrum i Östergötland AB Garantikapital LFÖ Summa landstinget Därutöver finns en fordran på Liljeholmens folkhögskola på 464 tkr. 14. Inom landstinget har skulden beräknats av KPA i augusti. Skulden har kompletterats med semesterlöneskuld, jour och övertidsskulder mm på samma sätt som vid årsbokslut. 15. Beloppet på 38 mkr avser: avsättningar för ostlänken 24 mkr och citybanan 14 mkr. 16. I landstinget består beloppet enbart av tidigare inbetalda investeringsbidrag. I takt med användning återförs dessa till resultaträkningen. 17. Landstingets redovisar endast kompletta balansräkningar enligt fullfonderingsmodellen. Om landstinget skulle redovisa enligt blandmodellen skulle pensionsskulden minska och eget kapital öka med på raden angivna belopp avseende pensionsskulden inarbetad före Borgensåtagande (övre gräns) mkr 2013 TvNo Textilservice AB (Tvätteribolaget) 14 Marieborgs folkhögskola 2 Östgötateatern 1 Transitio AB (tågfinansiering) Totalt övre gräns för borgen Pensionsåtaganden för visstidsanställda/ förtroendevalda 16 Summa landstinget Skuldförbindelse (företagsinteckning) 15 Summa sammanställd redovisning Östgötatrafiken har inte några tåg som finansierats via Transitio sätt varför nettoengagemanget mot Transitio AB är noll. Bedömning är att det är osannolikt att landstinget skulle behöva fullgöra sin betalningsförpliktelse men hela åtagandet redovisas ändå. Redovisas inte avseende helårsbedömning och delårsbokslut. Inget utnyttjande under året.

126 BESLUTSUNDERLAG 1(3) Ledningsstaben Annika Hjertkvist LiÖ Landstingsstyrelsen Kapitaltillskott och inlösen av lån till Landstingens Ömsesidiga Försäkringsbolag Sammanfattning Styrelseordföranden i Landstingen Ömsesidiga Försäkringsbolag, LÖF, har på bolagsstämman informerat ägarna bolagets finansieringsbehov. Behovet av kapitaltillskott uppgår till miljoner kronor att tillföras form av nytt garantikapital varav Landstinget i Östergötlands andel utgör 54,5 miljoner kronor. För att behovet av kapitaltillskottet inte ska bli högre än miljoner kronor krävs samtidigt att reverserna mellan bolaget och landstingen på miljoner kronor löses varav Landstinget i Östergötlands lån till bolaget utgör 274,3 miljoner kronor. Orsaken till det nya kapitaltillskottet är det nya europeiska regelverket för försäkringsbolag, Solvens II, som ställer högre kapitaltäckningskrav än tidigare. Garantikapitalet bokförs som finansiell tillgång varför tillskottet i sig inte belastar resultatet. Nytt regelverk, Solvens II, medför att LÖF behöver kapital Styrelsen informerade ägarna vid bolagsstämman den om behovet av nytt kapitaltillskott till bolaget och inlösen av de lån landstingen har gentemot LÖF. Styrelsen fick i uppdrag att hantera frågan vidare. En arbetsgrupp har på uppdrag av landstingens ekonomidirektörer tillsammans med LÖF arbetat fram underlagen för beslut som ska fattas av samtliga delägare. Orsaken till begäran om kapitaltillskott är ett nytt regelverk från Europeiska kommissionen, Solvens II med införande senast , som kommer att ersätta det nuvarande regelverket, Solvens I. Regelverken ställer krav på försäkringsbolagen att förbättra konsumentskyddet genom att framförallt säkerställa att bolagen har tillgångar som garanterar försäkringstagarnas skydd. Solvens II ställer högre krav än nuvarande regelverk genom att i högre utsträckning täcka in

127 BESLUTSUNDERLAG 2(3) Ledningsstaben Annika Hjertkvist LiÖ framtida risker, vilka för LÖF huvudsakligen utgörs av skadeförsäkringsrisken, att intäktsräntorna på reverserna inte tidsmässigt matchar skuldens utbetalningar (ränterisk) och att bolaget har allt för stor koncentration av sina placeringar gentemot landstingen. Finansinspektionen, som ger tillstånd och utövar tillsyn över försäkringsbolag, har medverkat i processen med tolkningar av regelverkets krav på bolaget, vilket resulterat i att nytt kapital måste tillföras från alla landstingen om totalt miljoner kronor under förutsättning att reverserna om sammanlagt miljoner kronor samtidigt inlöses. Landstinget i Östergötlands andel av kapitaltillskottet utgör 54,5 miljoner kronor efter en fördelning i förhållande till folkmängden Reversens storlek uppgår i Landstinget i Östergötland till 274,3 miljoner kronor. Kapitaltillskottet kommer att ske i form av garantikapital. Genom att tillföra kapitalet som garantikapital kan bolaget återbetala tillskottet till landstingen om förutsättningarna förändras så att tillskottet inte längre behövs. Som en konsekvens av att tillskott sker genom garantikapital måste bolagsordningen ändras på denna punkt, se bilaga 1. De nya reglerna Solvens 2 träder i kraft För att klara tidsgränsen förutsätts att 50 procent av garantikapitalet är registrerat hos Bolagsverket senast maj 2015 vilket i sin tur förutsätter att bolagsordningen i LÖF har ändrats. En extra bolagsstämma kommer att hållas i november 2014 för att ändra bolagsordningen i tid för inbetalningen till bolaget. Resterande 50 procent av garantikapitalet ska vara inbetalat i november 2015 medan reverserna inlöses senast december För att bolagsstämman ska kunna anta ny bolagsordning krävs minst 21 röstberättigade fullmäktige. Varje delägare har enligt bolagsordningen rätt att utse högst två fullmäktige (stämmoombud). I särskilt valärende inom Landstinget i Östergötland tillsätts dessa stämmoombud, för perioden Ekonomiska konsekvenser och finansiering Reverserna LÖF har per ett placerat kapital om 8,2 miljarder kronor varav reverserna mot landstingen utgör 6,0 miljarder kronor. Mellanskillnaden om 2,2 miljarder utgörs i huvudsak av placeringar i Svenska staten, kommuner och bostadsinstitut. Finansinspektionens krav enligt Solvens II innebär att andelen placeringar i andra tillgångar än landstingsreverserna ska utökas, framförallt andelen i säkra placeringar som svenska staten. Landstinget i Östergötland har likvida medel och föreslås använda dessa för att lösa lånet på 274,3 miljoner kronor.

128

129 Bolagsordning för Landstingens Ömsesidiga Försäkringsbolag (organisationsnummer ) 1 Bolagets firma är Landstingens Ömsesidiga Försäkringsbolag. 2 Styrelsen skall ha sitt säte i Stockholm. 3 Bolaget har till föremål för sin verksamhet att meddela följande slag av direkt försäkring: Allmän ansvarighet (klass 13). Bolaget bedriver direkt försäkringsrörelse i hela riket. 4 Bolaget får icke för egen räkning, vad avser ersättning enligt patientskadelagen (1996:799), ikläda sig ansvarighet som bedöms kunna leda till att bolagets skadekostnad överstiger något av följande belopp, nämligen för varje händelse gånger det prisbasbelopp enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring som gäller när ersättningen bestäms samt för varje skadad patient 200 gånger detta basbelopp för varje skadehändelse. För att säkerställa en skälig levnadsstandard, enligt definition fastställd av bolagets styrelse, för patient som fått kroppsskada/personskada som kan medföra att ersättning enligt gällande försäkringsvillkor, lagstiftning eller vad som anges i första stycket får styrelsen medge ex gratia ett överskridande av de begränsningar som anges i första stycket. För skador där vållande enligt skadeståndslagen (1972:207) fastställts får bolaget ikläda sig ansvarighet för fastställt skadeståndsbelopp utan återförsäkring. Det belopp som anges i första stycket innefattar inte ränta eller ersättning för rättegångskostnader. 5 Delägare i bolaget är försäkringstagarna. Delägarna svarar som juridiska personer var för sig för bolagets förbindelser, envar till ett belopp motsvarande 10 gånger den premie han har haft att erlägga under det år förlusten uppkommit. 6 Styrelsen skall bestå av lägst sju och högst nio av bolagsstämman valda ledamöter. Dessa utses årligen på ordinarie bolagsstämma för tiden till slutet av nästa ordinarie bolagsstämma. Utöver ovan angivna ledamöter kan i styrelsen ingå ytterligare ledamöter och suppleanter för dessa enligt gällande lagstiftning om styrelserepresentation för anställda. Styrelsen utser årligen inom sig ordförande och vice ordförande när inte bolagsstämman valt dessa funktionärer.

130 7 Styrelsen är beslutsför då fler än hälften av hela antalet ledamöter är närvarande. Som styrelsens beslut gäller den mening för vilken vid sammanträdet fler än hälften av de närvarande röstar eller vid lika röstetal den mening som ordföranden ansluter sig till. 8 Bolagets firma tecknas, förutom av styrelsen, på det sätt som styrelsen bestämmer av minst två personer i förening. 9 För granskning av styrelsens och verkställande direktörens förvaltning samt bolagets årsredovisning och räkenskaper utses årligen på ordinarie bolagsstämma för tiden till slutet av nästa ordinarie stämma en revisor med högst en suppleant för denne eller ett registrerat revisionsbolag. Bolagets revisorer skall vara auktoriserade revisorer. Härutöver kan stämman utse minst en och högst två lekmannarevisorer med uppgift att utföra sådan allmän granskning som anges i 12 kap försäkringsrörelselagen (2010:2043). 10 Bolagsstämmans befogenheter utövas av lägst 21 fullmäktige som utses enskilt av delägarna. Varje delägare har rätt att utse högst två fullmäktige. Uppdraget som fullmäktig gäller för en tid av fyra år och löper från det att ordinarie bolagsstämma hållits närmast efter det valet ägt rum till dess ordinarie bolagsstämma hållits under fjärde kalenderåret därefter. Om en fullmäktigs uppdrag upphör i förtid äger den delägare som utsett honom utse ersättare för återstående mandatperiod. Delägare skall skriftligen underrätta bolagets styrelse om vilka som utsetts till fullmäktige. 11 Kallelse till bolagsstämma skall ske tidigast fyra och senast två veckor före stämman. Kallelse till bolagsstämma och andra meddelanden till fullmäktige skall ske i brev. 12 På ordinarie bolagsstämma skall följande ärenden förekomma till behandling: 1. Val av ordförande vid stämman 2. Upprättande och godkännande av röstlängden 3. Val av två justeringsmän som tillsammans med ordföranden skall underteckna protokollet 4. Prövning av om stämman blivit behörigen sammankallad 5. Godkännande av dagordning 6. Föredragning av årsredovisningen och revisionsberättelsen 7. Beslut om a) fastställande av resultaträkningen och balansräkningen b) dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust enligt den fastställda balansräkningen och c) ansvarsfrihet för styrelsens ledamöter och verkställande direktören 8. Bestämmande av arvoden och annan ersättning åt styrelsen och revisorerna 9. Val av styrelseledamöter och i förekommande fall val av styrelsens ordförande och vice ordförande 10. Val av revisorer 11. Val av valberedning 12. Anmälan om förrättat val av fullmäktige

131 13. Annat ärende som skall tas upp på bolagsstämman enligt försäkringsrörelselagen eller bolagsordningen. En fullmäktig har rätt att få ett ärende behandlat vid en bolagsstämma om denne skriftligen framställer sin begäran hos styrelsen i så god tid att ärendet kan tas upp i kallelsen till stämman. 13 På bolagsstämma har varje fullmäktig en röst. Bolagsstämman är beslutsför när minst hälften av hela antalet valda fullmäktige är närvarande. Beslut på bolagsstämma avgörs genom enkel röstövervikt utom i de fall då försäkringsrörelselagen föreskriver annat. Omröstning sker öppet, dock skall sluten omröstning ske om yrkande därom framställs. Vid lika röstetal avgörs personval genom lottning. I övriga frågor gäller den mening som biträds av stämmans ordförande. 14 Bolagsstämman skall utse ledamöter till en valberedning som skall bestå av lägst tre och högst fem ledamöter. Ordföranden utses av bolagsstämman. För valberedningen skall gälla en särskild instruktion som fastställs av bolagsstämman. Ledamöterna väljs på ordinarie bolagsstämma. Uppdraget gäller för en tid av två år och löper från den bolagstämma vid vilken valet ägt rum till slutet av den bolagsstämma som hålls under andra kalenderåret därefter. Avgår ledamot under mandatperioden skall valberedningen utse ersättare för denne för tiden till slutet av nästkommande bolagsstämma. 15 Bolagets garantikapital som mottagits under rörelsens gång ska uppgå till MSEK. Tillskottet av garantikapital ska göras av bolagets respektive delägare efter en fördelning i förhållande till folkmängden På garantikapitalet ska inte utgå någon ränta. Av 12 kap. 10 försäkringsrörelselagen följer att ett inbetalt garantikapital ska återbetalas om det inte behövs för att bedriva rörelsen ändamålsenligt och en återbetalning är förenlig med bestämmelserna om kapitalbasens storlek och sammansättning. Eventuell återbetalning ska fördelas proportionerligt mellan garanterna i förhållande till inbetald andel. 16 Bolagets årsvinst står, med beaktande av försäkringsrörelselagens bestämmelser med därtill anslutande författningar, till bolagsstämmans förfogande. 17 Vid likvidation av bolaget skall vid skifte av bolagets tillgångar de som var delägare på dagen för likvidationsbeslutet få del av tillgångarna i förhållande till det sammanlagda beloppet av varje delägares premier, som netto, som i enlighet med delägarnas gällande försäkringsavtal ha inbetalats till bolaget under innevarande år.

132 Utdrag ur Styrelseprotokoll LÖF

133

134

135

136

137

138

139

140

141

142 Patentförsäkringen LÖF står inför ett finansieringsbehov

143 Patentförsäkringen LÖF står inför ett finansieringsbehov - Frågor och svar INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 VAD ÄR ETT FÖRSÄKRINGSBOLAG? Vad är ett ömsesidigt försäkringsbolag? Vilken nytta fyller Patientförsäkringen LÖF? Hur ser balans- och resultaträkning ut för ett försäkringsbolag? VARFÖR BEHÖVS KAPITAL? Vad kan orsaka förändring av kapitalbasen? Hur påverkas kapitalet av risker som realiseras? Vad är skillnaden mellan Solvens I, Trafikljuset och Solvens II? Varför behövde man se över Solvens I? Vad är målet med Solvens II? Vad är skillnaden på behovet av kapital mellan Solvens I, Trafikljuset och Solvens II? HUR SER DET UT IDAG FÖR LÖF? Vad är LÖFs kapitalkrav idag enligt Solvens I, Trafikljuset och Solvens II? Huvudsakliga risker: Riskträdet Hur påverkas LÖFs tillgångar och skulder av räntan? KAPITALSITUATIONEN FÖR PATIENTFÖRSÄKRINGEN LÖF? Vad innebär det att förtidsinlösa reverserna och utöka kapitaltillskottet? Hur mycket pengar behövs? Vad är garantikapital och hur redovisas garantikapitalet? Vilka datum är viktiga att känna till? Vad händer om LÖF ej erhåller kapitaltillskott? Bilaga 1 Kapitaltillskott per Landsting och Region Bilaga 2 Reversstorlek per Landsting och Region Sida 1 av 15

144 1 VAD ÄR ETT FÖRSÄKRINGSBOLAG? Ett försäkringsbolags verksamhet är att mot en förskottsbetalning (premie) ta över risken för en viss händelse som kan leda till framtida utbetalningar. 1.1 Vad är ett ömsesidigt försäkringsbolag? Försäkringsgivare kan bedriva verksamhet i olika bolagsformer, antingen som försäkringsaktiebolag, ömsesidiga försäkringsbolag eller understödsföreningar. I ömsesidiga försäkringsbolag är försäkringstagarna både delägare och kunder och verksamheten ska därmed bedrivas i försäkringstagarnas intresse. Möjligheterna för ett ömsesidigt bolag att skaffa nytt kapital är begränsade och därför har sådana skadeförsäkringsbolag rätt att kräva in ytterligare kapital från sina delägare. En sådan uttaxeringsrätt regleras i bolagsordningen och säkerställer att en försäkringsskada kan ersättas, genom bidrag från alla delägare. Vid den omvända situationen kan det noteras att överskott i bolagen oftast kommer delägarna tillgodo i form av premiereduktion. 1.2 Vilken nytta fyller Patientförsäkringen LÖF? Patientförsäkringen LÖF är ett ömsesidigt försäkringsbolag som är delägt av samtliga landsting och regioner. Bolaget är ett rikstäckande försäkringsbolag som har till huvuduppgift att försäkra de vårdgivare som finansieras av landstingen och regionerna. Patientförsäkringen LÖF har som uppgift att meddela patientskadeförsäkring enligt patientskadelagen och ansvarsförsäkring för patientskador i hälso- och sjukvården. Patientförsäkringen LÖF ska inom ramen för försäkringsverksamheten teckna försäkring med landsting och regioner där landsting och regioner betalar in premier på en regelmässig basis till Patientförsäkringsbolaget LÖF. Bolaget utreder och lämnar ersättning till patienter som drabbas av skada inom vården. Patientförsäkringen LÖF försäkrar vårdgivare som finansieras av landstingen och regionerna men slutkunder är de som drabbats av en patientskada. Sida 2 av 15

145 1.3 Hur ser balans- och resultaträkning ut för ett försäkringsbolag? Ett försäkringsbolags tillgångar består av placeringstillgångar, fordringar avseende direktförsäkring och förutbetalda anskaffningar. Skuldsidan består av det egna kapitalet samt skulder avseende direkt försäkringar och försäkringstekniska avsättningar. Nedan följer en mer detaljerad beskrivning av dessa poster. Beskrivningen är avsedd att konceptuellt förklara resultat- och balansräkning i ett försäkringsbolag. Tillgångar Placeringstillgångar Fordringar avseende direktförsäkring Förutbetalda anskaffningskostnader (DAC) Tillgångar som försäkringsbolaget har placerat i. I denna post finns bland annat LÖFs reverser Inbetalningar (ex premier) från direktförsäkringar som inte har kommit in till försäkringsbolaget ännu. Kostnader som uppstår när ett försäkringsföretag anskaffar eller förnyar försäkringsavtal Skulder Skulder avseende direkt försäkring Utbetalningar för direktförsäkring som inte har betalats ut ännu. Försäkringstekniska avsättningar (FTA) Består av ej intjänade premier, oreglerade skador och livförsäkringsavsättning Intäkter Premieinkomst Förändringar i avsättning för ej intjänade premier Total summa som försäkringstagaren betalar för ett försäkringsavtal- Premier för nästkommande försäkringsår för att täcka alla skadeutbetalningar som förväntas tillhöra försäkringsåret. Omvärdering av värdet för premier som inte har tjänats in ännu Kapitalavkastning, intäkter Premieintäkt Intäkter för investerat kapital Den del av premien som redovisas som intäkt i den aktuella perioden Kostnader Utbetalda försäkringsersättningar (brutto) Utbetalningar under aktuell period Förändring i avsättning för försäkringstekniska skulder Driftskostnader Kapitalavkastning, kostnader Omvärdering av avsättning för försäkringstekniska skulder Direkta som indirekta kostnader för anställd eller inhyrd personal, hyror, planenliga avskrivningar på andra tillgångar än placeringstillgångar samt andra verksamhetsrelaterade kostnader Beräknad avkastning utifrån de försäkringstekniska avsättningarna Sida 3 av 15

146 2 VARFÖR BEHÖVS KAPITAL? Det är skillnad på hur premier och kapital används av ett försäkringsbolag. Premierna ska täcka framtida skador i den löpande verksamheten och tas in på en regelbunden basis. Kapitalet används för att täcka risker, större investeringar och regelmässiga kapitalkrav. 2.1 Vad kan orsaka förändring av kapitalbasen? Det finns två anledningar varför kapitalbasen minskar, att tillgångarna minskar eller att skulderna ökar. Tillgångarna kan bland annat minska genom att marknadsvärdet för tillgångarna sjunker. Att skulderna ökar kan bero på att marknadsvärdet på reserverna för bolagets framtida försäkringsutbetalningar ökar eller att risker realiseras med följd att bolagets skulder tilldelas högre belopp än tidigare. En kapitalbas måste vara tillräckligt stor för att bolaget ska kunna hantera de förutsedda och oförutsedda förluster som påverkar balansräkningen Hur påverkas kapitalet av risker som realiseras? Att en risk realiseras innebär att något som tidigare var osäkert inträffar och därmed blir säkert. Det kan också bli aktuellt för bolaget att omvärdera existerande antaganden till följd av den nya informationen. En risk som kan ha betydande påverkan på försäkringsbolags kapitalbas är ränterisk. Om räntan går ner så påverkas balansräkningen på så vis att skulderna och tillgångarna ökar. Det är däremot inte säkert att tillgångarna ökar lika mycket som skulderna. Ett exempel på detta är skuldebreven (reverserna) som är utställda av LÖF. Om värde skulder ökar mer än värde tillgångar minskar storleken på bolagets kapitalbas. Förändringen i värde tillgångar och värde skulder beror på att både tillgångar och skulder omvärderas med en lägre diskonteringsränta. Sida 4 av 15

147 En annan risk som påverkar balansräkningen är försäkringsrisk. Vid händelse att ett oväntat stort antal skador anmäls måste bolaget göra oväntat höga skadeutbetalningar, vilket påverkar resultatet negativt och därmed reducerar kapitalbasen. Om bolaget, utifrån dessa faktiska skador, gör bedömningen att det framtida antalet skador kommer att vara större än vad som tidigare antogs, bör även värdet på bolagets framtida utbetalningar öka. Om värdet på bolagets framtida utbetalningar ökar bör också värdet på bolagets framtida reserveringar öka. Detta medför i sin tur att bolagets skulder ökar, vilket får konsekvensen att kapitalbasen reduceras. 2.2 Vad är skillnaden mellan Solvens I, Trafikljuset och Solvens II? Solvens I är det regelverk som försäkringsbolagen idag har att efterleva. Till det kräver Finansinspektionen även att försäkringsbolagen ska rapportera trafikljuset. Trafikljuset är något mer sofistikerat än Solvens I då det kräver större inslag av verkligt värde i värdering av tillgångar och skulder Varför behövde man se över Solvens I? Solvens I utgjorde ett tidigt steg till harmonisering av den europeiska försäkringsmarknaden och syftade till att säkerställa att berörda försäkringsbolag höll tillräckligt med kapital för att kunna betraktas som stabila. Med tiden gjordes bedömningen att regelverket behövde stärkas, både för att fortsätta harmoniseringen av europeiska försäkringsbolag och för att säkerställa en stabil försäkringsmarknad, men även för att ta höjd för lärdomar och nya förutsättningar Vad är målet med Solvens II? Solvens II täcker samtliga områden som Solvens I inte säkerställde. Därutöver kommer Solvens II även: Främja harmonisering och därmed konkurrensneutralitet Säkerställa att försäkringsbolagen klarar av stora oförutsedda förluster och därmed skydda försäkringstagarnas och andra intressenters fordringar. Ersätta dagens volymbaserade system med ett system som tar hänsyn till de verkliga risker bolagen möter i sin verksamhet. Säkerställa att bolagen har tillräckligt med kapital för att inte gå i konkurs under den närmsta 200 års perioden. Ersätta dagens Solvens I-regelverkets volymbaserade system med ett system som tar hänsyn till de verkliga risker bolagen möter i sin verksamhet. Detta är ett krav som funnits från den europeiska försäkringsbranschen under lång tid. Sida 5 av 15

148 2.2.3 Vad är skillnaden på behovet av kapital mellan Solvens I, Trafikljuset och Solvens II? Skillnader i tillgångar och skulder En markant skillnad mellan Solvens II kontra Solvens I och Trafikljuset återfinns i Solvens IIregelverkets krav på att både tillgångar och skulder ska marknadsvärderas. Solvens II bygger på IFRS (internationell standard för redovisning) värdering av tillgångar och skulder men kompletterar detta med flera specifika krav avseende vilka värderingsmetoder som är tillämpliga och på vilka sätt balansräkningsposter får värderas (ett exempel är immateriella tillgångar vilka enligt Solvens II ska tas upp till nollvärden). Försäkringstekniska avsättningar (FTA) beräknas på olika sätt under Solvens I och Solvens II. Under nuvarande regelverk, Solvens I, ska FTA motsvara det belopp som bolaget vid varje tidpunkt behöver för att kunna uppfylla alla åtaganden som skäligen kan förväntas uppkomma med anledning av ingångna avtal. Det betyder att alla antaganden ska vara satta så att FTA får innehålla en säkerhetsmarginal och att exempelvis antaganden om dödlighet för att beräkna livförsäkringsavsättning sätts så att risken åtminstone inte underskattas. Uträkning av FTA innehåller ingen typ av effekt på eventuella risker. Under det nya regelverket för Solvens II, ska FTA beräknas som summan av två delar: Dels den bästa skattning som är nuvärdet av alla kommande kassaflöden hänförliga till ingångna avtal med användande av de bästa antaganden man kan göra Dels en beräknad riskmarginal enligt Cost-of-capital metoden Sida 6 av 15

149 Skillnader i kapitalbas Kapitalbasen för Solvens I tar sin utgångspunkt i eget kapital inklusive obeskattade reserver enligt legalt bokslut. Därefter görs avdrag för värdet av immateriella tillgångar och tillägg med övervärden som inte bokförts avseende till exempel aktier i dotterbolag. I Solvens II utgörs kapitalbasen av eget kapital inklusive obeskattade reserver enligt legalt bokslut med tillägg för den effekt som uppstår vid omvärdering, enligt Solvens II-regelverkets markandsvärde principer. Kapitalbasen ska också indelas i kvalitetsnivåer ( tiers ), dessa tiers avgör till vilken grad kapitalbasposterna kan användas för att täcka solvenskapitalkravet (SCR) och minimikapitalkravet (MCR). Skillnader i kapitalkrav Enligt Solvens I ska kapitalkrav ( solvensmarginal ) beräknas som det större av ett justerat premieindex och ett justerat skadeindex. I Finansinspektionens Trafikljus-rapportering sker kapitalkravsberäkning istället utifrån risktyper, vilket är mer likt den ansats för beräkning av kapitalkrav som används inom Solvens II. Solvenskapitalkravet, vilket utgör det huvudsakliga kapitalkravet enligt Solvens II, ska motsvara den förlust som väntas uppstå vid händelse att bolaget drabbas av det för bolaget värsta riskscenario som kan väntas inträffa under en 200-årsperiod och försäkringsbolag ska alltså hålla tillräckligt med kapital för att kunna hantera detta. Om kapitalbasen understiger solvenskapitalkravet ska bolaget vidta åtgärder för att så snabbt som möjligt återgå till att vara solvent. Det kan handla om att omstrukturera verksamheten eller genomföra kapitalinjektioner. Sida 7 av 15

150 Modellen som används för att räkna ut solvenskapitalkravet är en så kallad stresstestbaserad riskmodell som för samtliga riskkategorier antar ett stressat scenario motsvarande vad som kan väntas inträffa i genomsnitt en gång vart 200:e år (baserat på historiska data). För aktierisk kan detta till exempel motsvara en nedgång i aktiepriser på 49 procent. I nästa avsnitt redovisas Patientförsäkringen LÖFs solvenskapitalkrav och senare i dokumentet presenteras en åtgärd som Patientförsäkringen LÖF kan göra för att minska risken, och därmed solvenskapitalkravet. 3 HUR SER DET UT IDAG FÖR LÖF? 3.1 Vad är LÖFs kapitalkrav idag enligt Solvens I, Trafikljuset och Solvens II? Figuren ovan visar att kraven för rapportering enligt Solvens I, Finansinspektionens Trafikljus och Solvens II medför skilda kapitalkravsbelopp. Patientförsäkringen LÖF höll per tillräckligt med kapital för att täcka kapitalkrav beräknat enligt Solvens I och Finansinspektionens Trafikljus. Kapitalbasen var däremot inte tillräckligt stor för att även täcka kapitalkravet beräknat i enlighet med det kommande Solvens II-regelverket. Gemensamt för Trafikljuset och Solvens II är att båda metoderna kräver att kapitalkravet beräknas utifrån bolagets risker. Som resultatet i figuren nedan indikerar märks däremot stora skillnader i vilka risker som beaktas i metoderna samt i hur dessa beräknas (figuren inkluderar endast risktyper som resulterar i kapitalkrav Patientförsäkringen LÖF). Sida 8 av 15

151 3.1 Huvudsakliga risker: Riskträdet Främst bidragande till Patientförsäkringen LÖFs totala risk, mätt i form av solvenskapitalkrav i enlighet med Solvens II-regelverket, är skadeförsäkringsrisk och marknadsrisk. Sida 9 av 15

152 Skadeförsäkringsrisken uppstår som en konsekvens av att Patientförsäkringen LÖFs framtida skadeutbetalningar idag inte med fullständig precision kan fastställas. De framtida utbetalningarna och det framtida behovet av premier går att uppskatta men osäkerheten avseende tidpunkter, antal och belopp för de framtida utbetalningarna kan inte helt elimineras. Patientförsäkringen LÖF kan inte heller med säkerhet fastställa om och när en händelse av katastrofkaraktär kommer inträffa. Marknadsrisk uppstår som följd av Patientförsäkringen LÖFs ränterisk, spreadrisk och koncentrationsrisk. Ränterisken representerar risken för att räntekurvan minskar, vilket skulle få till följd att Patientförsäkringen LÖFs kapitalbas reduceras. Konsekvensen av ränteförändringar förklaras mer ingående i nästa delkapitel. Spreadrisk representerar risken för att värdet på Patientförsäkringen LÖFs investeringar minskar i värde till följd av att de utvecklas på sådant sätt att de med tiden bedöms som mindre säkra. Koncentrationsrisk representerar risken för att kreditvärdigheten hos någon av Patientförsäkringen LÖFs motparter minskar, och växer till följd av att Patientförsäkringen LÖF har relativt stora exponeringar mot ett begränsat antal motparter Hur påverkas LÖFs tillgångar och skulder av räntan? Räntekänsligheten i Patientförsäkringen LÖFs tillgångar och skulder uppstår till följd av Solvens IIregelverkets krav på marknadsvärdering. Marknadsvärdering bygger på konceptet att inflöden som inträffar idag är värda mer än jämnstora inflöden som inträffar imorgon, om ett år eller om flera år. Anledningen till detta är att de inflöden som inträffar idag skulle kunna investeras riskfritt (i räntebärande statspapper) fram till dess att de framtida inflödena inträffar. Investeringarna ger upphov till räntebetalningar över tid och det investerade beloppet växer därmed från det att investering gjorts. I försäkringssammanhang är det ofta mer intressant att bedöma vad in- och utflöden är värda idag än vad de kommer att vara värda vid ett framtida tillfälle. För att identifiera nuvärdet på in- och utflöden används samma resonemang som i föregående stycke, fast istället för att multiplicera det idag investerade beloppet med räntan (i syfte att ta höjd för framtida räntebetalningar), divideras det framtida beloppet med detsamma. Den resulterande siffran motsvarar det belopp som försäkringsbolaget skulle behöva investera idag, till den riskfria räntan (diskonteringsräntan), för att investeringens framtida värde ska motsvara värdet på det framtida inflödet. På detta sätt kan nuvärden på såväl framtida inflöden (normalt tillgångar) som framtida utflöden (normalt skulder) beräknas. Figuren nedan visar en fiktiv nuvärdesberäkning som speglar Patientförsäkringen LÖFs Sida 10 av 15

153 karaktär på så sätt att skadeutbetalningarna till förmånstagarna generellt sett ligger längre fram i tiden än ränteinbetalningarna från Patientförsäkringen LÖFs placeringar: Nuvärdet för framtida kassaflöden som ligger långt fram i tiden är alltså mer räntekänsligt än nuvärdet för kassaflöden som ligger nära i tiden. Patientförsäkringen LÖFs utflöden inträffar generellt längre fram i tiden än bolagets inflöden och nuvärdet av dessa är därför mer räntekänsliga. Detta innebär också att en räntenedgång medför att värdet på Patientförsäkringen LÖFs skulder ökar mer än värdet på bolagets tillgångar, med följd att kapitalbasen minskar. 4 KAPITALSITUATIONEN FÖR PATIENTFÖRSÄKRINGEN LÖF? Patientförsäkringen LÖF har under 2013 beräknat hur bolagets kapitalsituation bedöms vara inför kommande Solvens II regelverk. Bolaget har kommit fram till att ett kapitaltillskott kommer att krävas för att hantera det beräknade underskottet av kapital. Samt att de utställda reverserna bör lösas in för att minska det kommande solvenskravsbehovet. Kapitalet behöver dessutom utökas med en säkerhetsmarginal. Det framräknade totala kapitaltillskottet uppgår till Mkr. 4.1 Vad innebär det att förtidsinlösa reverserna och utöka kapitaltillskottet? Patientförsäkringen LÖFs reverser driver betydande kapitalkrav i form av marknadsrisk på grund av ett stort durationsgap mellan reverserna och skulderna. Om reverserna istället skulle ersättas av räntebärande värdepapper med en längre duration liknande den på skuldsidan och med högsta möjliga kreditbetyg skulle marknadsrisken och då även kapitalkravet minska. En annan anledning till att lösa reverserna är att de också driver kapitalkrav på grund av koncentrationsrisk. Följande grafer visar marknadskänsligheten av LÖFs tillgångar med nuvarande portfölj samt med en hypotetisk portfölj utan reverserna med värdepapper till högsta möjliga betyg. Den horisontella axeln anger storleken på förändringen av diskonteringsräntan för alla olika tidpunker. Det innebär att diskonteringsräntan ändras med visst antal punkter oavsett förfallodag. Den lodräta axeln anger hur dessa påverkar Patientförsäkringen LÖFs tillgångar samt Patientförsäkringen LÖFs skulder inklusive solvenskapitalkrav. Som graferna tydligt visar skulle LÖF med en hypotetisk portfölj kunna placera tillgångarna mer likt skuldsidans duration och räntekänslighet och med det kunna minska ränterisken. Sida 11 av 15

154 4.2 Hur mycket pengar behövs? Kapitaltillskottet om Mkr motsvarar den avrundade summan av det beräknade underskottet av kapital för att täcka solvenskapitalkravet, reducerat med den positiva kapitalkravseffekt som möjliggörs genom förtidsinlösen av reverserna, och säkerhetsmarginalen. Den första komponenten, kapitalunderskottet, uppgår till 451 Mkr och har beräknats som de 873 Mkr som Patientförsäkringen LÖF per 31 december 2013 saknade för att följa solvenskapitalkravet, minus de 422 Mkr i kapitalkrav som bedöms vara möjliga att frigöra om reverserna förtidsinlöses och ersätts av värdepapper med längre duration och högsta möjliga kreditbetyg. Den andra komponenten, säkerhetsmarginalen, uppgår till 773 Mkr och motsvarar den negativa kapitalbasförändring som bedöms kunna uppstå till följd av att räntan minskar med -75 punkter. Sida 12 av 15

155 4.3 Vad är garantikapital och hur redovisas garantikapitalet? Garantikapital som tillskjuts i syfte att kapitalisera bolaget och som redovisas som eget kapital i LÖF uppfyller definitionen på en tillgång i landstinget och ska redovisas som investering (finansiell anläggningstillgång) i landstingets balansräkning. Nedskrivningsprövning ska ske enligt gällande regelverk. Så länge bolagets eget kapital överstiger tillskjutna medel föreligger inget nedskrivningsbehov. Befintliga reverser kommer att lösas senast 31 december 2015 och inte längre finnas kvar i balansräkningen. Redovisningskonsekvenserna är avstämda med expertgruppen inom Rådet för kommunal redovisning i maj Vilka datum är viktiga att känna till?. 4.5 Vad händer om LÖF ej erhåller kapitaltillskott? Skulle LÖF hamna i en situation där kapital saknas i bolaget så är bolaget skyldigt att anmäla det till Finansinspektionen. I ett sådant scenario kommer Finansinspektionen att kräva en plan på hur bolaget planerar göra för att nå upp till SCR nivå. Skulle plan för detta saknas kommer Finansinspektionen påbörja tvångslikvidering av bolaget. Om scenariot är att bolaget inte ens når upp till MCR nivå kommer Finansinspektionen påbörja en tvångslikvidering omedelbart. Det skulle innebära att Sveriges landsting och regioner i ett sådant scenario skulle stå utan patientförsäkring till skadelidande patienter i vården. Sida 13 av 15

Delårsrapport LS 2014. (inkl helårsbedömning) januari - augusti

Delårsrapport LS 2014. (inkl helårsbedömning) januari - augusti Delårsrapport LS 2014 (inkl helårsbedömning) januari - augusti Innehållsförteckning Sammanfattning I korthet 1 Medborgarperspektivet 3 Regional utveckling som bidrar till en hållbar välfärd 4 Kollektivtrafiken

Läs mer

Delårsrapport 2014 TN (inkl helårsbedömning) januari augusti. Dnr TN 2014-08

Delårsrapport 2014 TN (inkl helårsbedömning) januari augusti. Dnr TN 2014-08 Delårsrapport 2014 TN (inkl helårsbedömning) januari augusti Dnr TN 2014-08 Innehållsförteckning I korthet 1 Medborgarperspektivet 2 Kollektivtrafiken ett naturligt val vid resor 2 Processperspektivet

Läs mer

Delårsrapport 2014 TN (inkl helårsbedömning) januari augusti

Delårsrapport 2014 TN (inkl helårsbedömning) januari augusti Delårsrapport 2014 TN (inkl helårsbedömning) januari augusti Dnr TN 2014-08 Innehållsförteckning I korthet 1 Medborgarperspektivet 2 Kollektivtrafiken ett naturligt val vid resor 2 Processperspektivet

Läs mer

Delårsrapport 11 Hälso- och sjukvårdsnämnden 2015

Delårsrapport 11 Hälso- och sjukvårdsnämnden 2015 11 Hälso- och sjukvårdsnämnden 2015 Januari november Datum: 2015-12-28 Diarienummer: HSN2015-10 www.regionostergotland.se Innehållsförteckning Sammanfattning... 1 Medborgarperspektivet... 3 Processperspektivet...

Läs mer

Delårsrapport 02 Hälso- och sjukvårdsnämnden 2015

Delårsrapport 02 Hälso- och sjukvårdsnämnden 2015 02 Hälso- och sjukvårdsnämnden 2015 Januari februari Datum: 18 mars 2015 Diarienummer: HSN2015-2 www.regionostergotland.se Innehållsförteckning Sammanfattning... 1 Medborgarperspektivet... 2 Processperspektivet...

Läs mer

Delårsrapport 2014. (inkl helårsbedömning) januari - mars

Delårsrapport 2014. (inkl helårsbedömning) januari - mars Delårsrapport 2014 (inkl helårsbedömning) januari - mars Innehållsförteckning Sammanfattning I korthet 1 Medborgarperspektivet 3 Regional utveckling som bidrar till en hållbar välfärd 4 Kollektivtrafiken

Läs mer

Delårsrapport 10 Hälso- och sjukvårdsnämnden 2015

Delårsrapport 10 Hälso- och sjukvårdsnämnden 2015 10 Hälso- och sjukvårdsnämnden 2015 Januari oktober Datum: 2015-10-20 Diarienummer: HSN2015-9 www.regionostergotland.se Innehållsförteckning Sammanfattning... 1 Medborgarperspektivet... 3 Processperspektivet...

Läs mer

Hälso- och sjukvårdsnämnden 2017

Hälso- och sjukvårdsnämnden 2017 Delårsrapport 02 Hälso- och sjukvårdsnämnden 2017 Januari februari Datum: 2017-03-21 Diarienummer: HSN-2017-02 Innehållsförteckning I korthet... 2 Samhällsperspektivet... 4 Medborgarperspektivet... 4 Processperspektivet...

Läs mer

Delårsrapport 02 Regionstyrelsen 2015

Delårsrapport 02 Regionstyrelsen 2015 02 Regionstyrelsen 2015 Januari februari Datum: 24 mars 2015 Diarienummer: RS2015-16 www.regionostergotland.se Innehållsförteckning Sammanfattning... 1 Processperspektivet... 4 Medarbetarperspektivet...

Läs mer

Landstingets strategiska plan med treårsbudget

Landstingets strategiska plan med treårsbudget Landstingets strategiska plan med treårsbudget 2011-2013 Förändringar jämfört 2010-2012 Vissa begreppsförändringar Markerad hållbarhetsdimension Perspektivet Förnyelse borttaget Perspektivens innebörd

Läs mer

Delårsrapport. Dnr TN Jan-Feb 2014 Trafiknämnden

Delårsrapport. Dnr TN Jan-Feb 2014 Trafiknämnden Delårsrapport Dnr TN 2014-00002 Jan-Feb 2014 Trafiknämnden Delårsrapport 02 2014 2 I Trafiknämndens verksamhetsplan 2014 finns två strategiska mål inom ekonomiperspektivet, ekonomi som ger handlingsfrihet

Läs mer

Dnr NiF Vårdcentralen Skärblacka Närsjukvården i Finspång Verksamhetsplan 2014

Dnr NiF Vårdcentralen Skärblacka Närsjukvården i Finspång Verksamhetsplan 2014 -11-15 Dnr NiF -66 Vårdcentralen Skärblacka Närsjukvården i Finspång Innehållsförteckning Vision (och verksamhetsidé) 1 Medborgar - kundperspektivet 2 Processperspektivet 3 Medarbetarperspektivet 4 Ekonomiperspektivet

Läs mer

Granskning av Delårsrapport 2 2015

Granskning av Delårsrapport 2 2015 Landstingets revisorer 2015-10-14 Rev/15036 Revisionskontoret Karin Selander Anders Marmon Johan Magnusson Granskning av Delårsrapport 2 2015 Rapport 4-15 1 Granskning av måluppfyllelsen i Delårsrapport

Läs mer

Landstingsfullmäktiges mätplan 2018

Landstingsfullmäktiges mätplan 2018 Landstingsfullmäktiges mätplan Om mätplanen Utgår strikt från landstingsplan Avser uppföljningen till landstingsfullmäktige Innehåller främst resultatmått (visar resultatet av insatser) Innehåller även

Läs mer

Delårsrapport 02 Hälso- och sjukvårdsnämnden 2016

Delårsrapport 02 Hälso- och sjukvårdsnämnden 2016 02 Hälso- och sjukvårdsnämnden 2016 Januari februari Datum: 2016-03-21 Diarienummer: HSN2016-2 www.regionostergotland.se Innehållsförteckning I korthet... 2 Samhällsperspektivet... 3 Medborgarperspektivet...

Läs mer

Hälso och sjukvårdsnämnden Balanserat styrkort 2015

Hälso och sjukvårdsnämnden Balanserat styrkort 2015 1 (6) Hälso och sjukvårdsnämnden Fastställt i Hälso och sjukvårdsnämnden 2014 05 22 Dnr 14HSN372 Hälso och sjukvårdsnämnden 2 (6) Hälso och sjukvårdsnämnden Hälso- och sjukvårdsnämnden (HSN) är ansvarig

Läs mer

Överenskommelser om en förbättrad patientsäkerhet

Överenskommelser om en förbättrad patientsäkerhet BILAGA TILL GRANSKNINGSRAPPORT DNR: 31 2013 0103 Bilaga 4. Överenskommelser om en förbättrad patientsäkerhet Patientsäkerhet har staten gett tillräckliga förutsättningar för en hög patientsäkerhet? (RiR

Läs mer

Region Östergötland. Kortfakta om uppdrag och verksamheter

Region Östergötland. Kortfakta om uppdrag och verksamheter Kortfakta om uppdrag och verksamheter 2016-06-13 Östergötland Östergötland är det fjärde största länet i Sverige, sett till antal invånare. Det finns cirka 442 000 invånare i länet. I Östergötland finns

Läs mer

Delårsrapport 2013. Januari mars (Helårsbedömning) Trafiknämnden

Delårsrapport 2013. Januari mars (Helårsbedömning) Trafiknämnden Delårsrapport 2013 Januari mars (Helårsbedömning) Trafiknämnden Innehållsförteckning Förvaltningsberättelse Inledning 1 Medborgar / kundperspektivet 2 Processperspektivet 3 Ekonomiperspektivet 4 Fördjupad

Läs mer

Bokslutskommuniké 2016

Bokslutskommuniké 2016 Bokslutskommuniké 2016 Uppgifterna i bokslutskommunikén är preliminära och kan komma att ändras i den slutliga årsredovisningen. Landstingsfullmäktige behandlar den slutliga årsredovisningen i april 2017.

Läs mer

Delårsrapport 2013. Januari mars (Helårsbedömning)

Delårsrapport 2013. Januari mars (Helårsbedömning) Delårsrapport Januari mars (Helårsbedömning) Innehållsförteckning Sammanfattning 1 Processperspektivet 3 Kunskapsbaserad och säker vård med hög 3 Kvalitet Effektiv hälso- och sjukvård 4 Innovativt och

Läs mer

Region Östergötland. Kortfakta om uppdrag och verksamheter

Region Östergötland. Kortfakta om uppdrag och verksamheter Region Östergötland Kortfakta om uppdrag och verksamheter 2017-01-31 Östergötland Östergötland är det fjärde största länet i Sverige, sett till antal invånare. Det finns cirka 450 000 invånare i länet.

Läs mer

Delårsrapport 02 år 2016

Delårsrapport 02 år 2016 BESLUTSUNDERLAG 1/1 Ledningsstaben Ellen Nilsson 2016-03-22 Dnr: RS 2016-16 Regionstyrelsen 02 år 2016 är det sammanfattande namnet på delårsbokslut samt uppföljning av regiondirektörens verksamhetsplan.

Läs mer

Delårsrapport Hälso- och sjukvårdsnämnden 2015

Delårsrapport Hälso- och sjukvårdsnämnden 2015 05-06 Hälso- och sjukvårdsnämnden 2015 Januari juni Datum: 2015-08-11 Diarienummer: HSN2015-5 www.regionostergotland.se Innehållsförteckning Sammanfattning... 1 Medborgarperspektivet... 3 Processperspektivet...

Läs mer

Balanserat styrkort 2016 Landstingsstyrelsen

Balanserat styrkort 2016 Landstingsstyrelsen Balanserat styrkort 2016 Landstingsstyrelsen Fastställt i Landstingsstyrelsen 2015-05-13 Dnr 15LS1947 BALANSERAT STYRKORT 2016 LANDSTINGSSTYRELSEN Landstinget använder balanserad styrning/balanserat styrkort

Läs mer

Resursfördelning Region Östergötland

Resursfördelning Region Östergötland Resursfördelning 2016 1 HSN:s behovsstyrningsprocess med uppdrag och resursfördelning Uppdrag beslutas av HSN i februari. Uppdrag Specificering av uppdraget till vårdgivare i Region Östergötland samt privata

Läs mer

LANDSTINGSPLAN KORTVERSION

LANDSTINGSPLAN KORTVERSION 2017 LANDSTINGSPLAN KORTVERSION Landstinget ansvarar för hälsooch sjukvård, tandvård och regional utveckling i Värmland. Vården ska vara förebyggande, effektiv och behovsanpassad samt utföras på lika

Läs mer

Regionstyrelsen 15 april 2019

Regionstyrelsen 15 april 2019 Regionstyrelsen 15 april 2019 Ekonomisk information Månadsrapport mars (prel) Årsredovisning 2018 Årsredovisning 2018 (beslutsärende) 2019-04-15 10 Resultat +65 mnkr jämfört budget +103 mnkr Resultat är

Läs mer

Dnr Vårdcentralen Söderköping Verksamhetsplan 2013 Inklusive årsbudget

Dnr Vårdcentralen Söderköping Verksamhetsplan 2013 Inklusive årsbudget 2012 10 17 Dnr 2012 110 Vårdcentralen Söderköping Verksamhetsplan Inklusive årsbudget Innehållsförteckning Vision (och verksamhetsidé) 1 Medborgar kundperspektivet 2 Processperspektivet 2 Medarbetarperspektivet

Läs mer

Region Östergötland. Kortfakta om uppdrag och verksamheter

Region Östergötland. Kortfakta om uppdrag och verksamheter Region Östergötland Kortfakta om uppdrag och verksamheter 2019-02-19 Östergötland Östergötland är det fjärde största länet i Sverige, sett till antal invånare. Det finns cirka 450 000 invånare i länet.

Läs mer

Delårsrapport 03/2008 Hälso- och sjukvårdsnämnden

Delårsrapport 03/2008 Hälso- och sjukvårdsnämnden BESLUTSUNDERLAG 1(5) Hälso- och sjukvårdsnämnden Delårsrapport 03/2008 Hälso- och sjukvårdsnämnden De månatliga delårsrapporterna utgår från det balanserade styrkortet. I denna rapport redovisas data i

Läs mer

Granskning av Delårsrapport

Granskning av Delårsrapport Landstingets revisorer 2014-10-20 Rev/14040 Revisionskontoret Susanne Kangas Anders Marmon Johan Magnusson Granskning av Delårsrapport 2 2014 Rapport 9-14 1 Granskning av måluppfyllelsen i Delårsrapport

Läs mer

Månadsrapport Maj 2010

Månadsrapport Maj 2010 Månadsrapport Månadsrapport januari maj Ekonomiskt resultat Periodens utfall Resultatet för perioden januari-maj visar ett underskott på 2 mkr före finansiella poster, vilket är 89 mkr bättre än samma

Läs mer

Stockholmsvården i korthet

Stockholmsvården i korthet 1 Stockholmsvården i korthet 2 Ett vanligt dygn i 86 000 personer besöker 1177 Vårdguiden på nätet Cirka 1 500 patienter besöker en akutmottagning 12 300 patienter tas emot på husläkarmottagningar och

Läs mer

Verksamhetsplan HSF 2014

Verksamhetsplan HSF 2014 Verksamhetsplan HSF 2014 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen 08-123 132 00 Datum: 2013-10-21 Diarienummer: Innehållsförteckning HSF Verksamhetsplan 2014... 3 1. Utgångspunkter... 3 1.1 Målbild för framtidens

Läs mer

Bokslutskommuniké 2017

Bokslutskommuniké 2017 Bokslutskommuniké 2017 Uppgifterna i bokslutskommunikén är preliminära och kan komma att ändras i den slutliga årsredovisningen. Landstingsfullmäktige behandlar den slutliga årsredovisningen i april 2018.

Läs mer

Månadsrapport oktober 2017

Månadsrapport oktober 2017 Redovisande dokument Rapport Sida 1 (12 Månadsrapport oktober 2017 Sida 2 (12) Innehållsförteckning Ekonomi... 3 Periodens resultat och prognosbedömning... 3 Periodens intäkter och kostnader... 4 Verksamhetens

Läs mer

Ett gott liv för alla i Östergötland

Ett gott liv för alla i Östergötland Ett gott liv för alla i Östergötland 2014 www.lio.se Hej! Det här är ditt och alla andra länsinvånares landsting. Den skatt du betalar finansierar vården. Vårt uppdrag är att ge dig bästa möjliga hälso-

Läs mer

Delårsrapport 07 år 2015

Delårsrapport 07 år 2015 BESLUTSUNDERLAG 1/1 Ledningsstaben Per Brag 2015-09-10 Dnr: RS 2015-20 Regionstyrelsen Delårsrapport 07 år 2015 Delårsrapport är det sammanfattande namnet på delårsbokslut samt uppföljning av regiondirektörens

Läs mer

Balanserat styrkort Regionstyrelsen. Fastställt i Regionstyrelsen Dnr 18RS2137

Balanserat styrkort Regionstyrelsen. Fastställt i Regionstyrelsen Dnr 18RS2137 Balanserat styrkort Regionstyrelsen Fastställt i Regionstyrelsen 2019-08-29 Dnr 18RS2137 Balanserat styrkort Regionstyrelsen Regionstyrelsen är Region Västernorrlands ledande politiska förvaltningsorgan.

Läs mer

Månadsrapport November 2010

Månadsrapport November 2010 Månadsrapport Månadsrapport januari-november Ekonomiskt resultat Periodens utfall Resultatet för perioden januari-november visar ett överskott på 174 mkr före finansiella poster, vilket är 93 mkr bättre

Läs mer

för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor

för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor Sammanfattning Mycket av det Alliansen har gjort vad gäller valfrihet

Läs mer

Månadsrapport september 2014

Månadsrapport september 2014 Månadsrapport september Ekonomiskt resultat -09-30 215,4 mkr Resultatanalys Det ekonomiska resultatet i månadsbokslutet till och med september uppgår till 215,4 mkr. I resultatet ingår jämförelsestörande

Läs mer

Hälso- och sjukvårdsnämndens uppdrag till landstingsdirektören

Hälso- och sjukvårdsnämndens uppdrag till landstingsdirektören Hälso- och sjukvårdsnämndens uppdrag till landstingsdirektören inför 2008 Hälso- och sjukvårdsnämnden ger följande uppdrag till landstingsdirektören som ytterst ansvarig tjänsteman för hälso- och sjukvården.

Läs mer

Månadsrapport januari februari

Månadsrapport januari februari Månadsrapport januari februari Ekonomiskt resultat Periodens utfall Resultatet före finansiella poster för perioden januari-februari visar ett överskott på 21 mkr, vilket är 25 mkr bättre än budget. Grafen

Läs mer

Ärendets beredning Ärendet har beretts i programberedning för äldre och multisjuka.

Ärendets beredning Ärendet har beretts i programberedning för äldre och multisjuka. Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Handläggare: Gunilla Benner Forsberg TJÄNSTEUTLÅTANDE 2017-04-06 Hälso- och sjukvårdsnämnden 2017-05-16 1 (3) HSN 2017-0027 Yttrande över motion 2016:43 av Tuva Lund (S)

Läs mer

Månadsrapport juli 2014

Månadsrapport juli 2014 Månadsrapport juli Ekonomiskt resultat -07-31 184,5 mkr Resultatanalys Det ekonomiska resultatet i månadsbokslutet till och med juli uppgår till 184,5 mkr. För motsvarande period 2013 var resultatet exklusive

Läs mer

Nämndens delårsrapport 2 2011 Landstingsstyrelsens beställarbudget Landstingsstyrelsens beställarbudget, Nämndens delårsrapport 1(11) Innehåll Inledning... 2 Ekonomi... 3 Resultat för perioden januari

Läs mer

Delårsrapport 04 år 2013

Delårsrapport 04 år 2013 1 (1) Ledningsstaben Controllergruppen 2013-05-20 LiÖ 2013-25 Landstingsstyrelsen Delårsrapport 04 år 2013 Delårsrapport är det sammanfattande namnet på delårsbokslut samt uppföljning av landstingsdirektörens

Läs mer

Delårsrapport 09 år 2012

Delårsrapport 09 år 2012 BESLUTSUNDERLAG 1 (1) Ledningsstaben Ekonomigruppen -10-22 LiÖ -30 Hälso- och sjukvårdsnämnden Delårsrapport 09 år Delårsrapport är det sammanfattande namnet på helårsbedömning, delårsbokslut samt uppföljning

Läs mer

Kvalitet, säkerhet och tillgänglighet. Landstingsstyrelsen

Kvalitet, säkerhet och tillgänglighet. Landstingsstyrelsen Kvalitet, säkerhet och tillgänglighet Landstingsstyrelsen 2018-03-21 Fokusområden Ltkalmar.se Tillgänglighet Framtidens hälso- och sjukvård Landstinget i Kalmar län Ltkalmar.se 1177 Vårdguiden - 1177 på

Läs mer

Folkhälsoenkät Förekomsten av dålig psykisk hälsa är 16 % för män och 20 % för kvinnor.

Folkhälsoenkät Förekomsten av dålig psykisk hälsa är 16 % för män och 20 % för kvinnor. Folkhälsoenkät 2008 Förekomsten av dålig psykisk hälsa är 16 % för män och 20 % för kvinnor. Den högsta andelen ses bland unga kvinnor i åldern 18-34 år.. Dålig psykisk hälsa är vanligare bland förtidspensionärer,

Läs mer

Lag (2017:612) om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård

Lag (2017:612) om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård Lag (2017:612) om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård Utredning Göran Stiernstedt SOU 2015:20 Nuvarande betalningsansvarslag upphävs och ersätts av den nya lagen 1 januari 2018 Gemensam

Läs mer

Månadsrapport november 2013

Månadsrapport november 2013 Månadsrapport november Ekonomiskt resultat -11-30 140,5 mkr Resultatanalys Det ekonomiska resultatet i månadsbokslutet uppgår till 140,5 mkr. I resultatet ingår följande jämförelsestörande poster förändrad

Läs mer

Presidium Nämnd för Folkhälsa och sjukvård 1-17

Presidium Nämnd för Folkhälsa och sjukvård 1-17 PROTOKOLL UTDRAG Presidium Nämnd för Folkhälsa och sjukvård 1-17 Tid: 2016-02-10, kl 08:10-10:20 Plats: Sal A, Regionens hus 6 Systemmätetal/mål 2016 Hälso- och sjukvård Diarienummer RJL 2016/296 Beslut

Läs mer

Framtidens hälso- och sjukvård 2.0

Framtidens hälso- och sjukvård 2.0 Dokumenttitel: Framtidens hälso- och sjukvård 2.0 Ämnesområde: Planera och styra Nivå: Huvuddokument Författare: Landstingsstyrelsens presidium Dokumentansvarig: Administrativa enheten Beslutad av: Landstingsfullmäktige

Läs mer

Delårsbokslut 07/2004 Hälso- och sjukvårdsnämnden

Delårsbokslut 07/2004 Hälso- och sjukvårdsnämnden 1 (5) Hälso- och sjukvårdsnämnden Delårsbokslut 07/2004 Hälso- och sjukvårdsnämnden Delårsrapporten utgår från det balanserade styrkortet. I denna rapport redovisas data i ekonomiperspektivet. Övriga nyckeltal

Läs mer

Ett gott liv för alla invånare

Ett gott liv för alla invånare Ett gott liv för alla invånare Hej! Det här är Region Östergötland, som arbetar för dig och alla andra invånare i länet. Den skatt du betalar finansierar vården och delar av den regionala utvecklingen.

Läs mer

Ledningsrapport december 2017

Ledningsrapport december 2017 Periodens resultat är + 302 mkr, en negativ avvikelse mot budget med 10 mkr. Nettokostnaderna har ökat med 1,5 % jämfört med samma period föregående år vilket är 56 mkr högre än budget. Divisionerna redovisar

Läs mer

Månadsrapport mars 2014

Månadsrapport mars 2014 Månadsrapport mars Ekonomiskt resultat -03-31 38,1 mkr Resultatanalys Det ekonomiska resultatet i månadsbokslutet till och med mars uppgår till 38,1 mkr. För motsvarande period 2013 var resultatet 67,1

Läs mer

Delårsrapport Jan-mar 2014 Trafiknämnden. Dnr TN

Delårsrapport Jan-mar 2014 Trafiknämnden. Dnr TN Delårsrapport Jan-mar 2014 Trafiknämnden Dnr TN 2014-3 I trafiknämndens delårsbokslut och delårsrapporter redovisas ekonomiperspektivet. Medborgar- och processperspektivet återfinns i den landstingsövergripande

Läs mer

FRAMTIDENS HÄLSOOCH SJUKVÅRD 2.0

FRAMTIDENS HÄLSOOCH SJUKVÅRD 2.0 FRAMTIDENS HÄLSOOCH SJUKVÅRD 2.0 Innehåll Förebyggande och hälsofrämjande arbete 4 Personcentrerad vård 6 En utbyggd primärvård och en förstärkt närvård 8 Patienter med komplexa behov - kroniker och multisjuka

Läs mer

Ledningsrapport december 2018

Ledningsrapport december 2018 Resultat före finansnetto är +220 mnkr vilket är 94 mnkr bättre än budget och 59 mnkr sämre än föregående år. Finansnettot är negativt med 70 mnkr vilket helt beror på orealiserad värdereglering av pensionsportföljen

Läs mer

Presentation av rapport inom patientsäkerhetsområdet 2017

Presentation av rapport inom patientsäkerhetsområdet 2017 Presentation av rapport inom patientsäkerhetsområdet 2017 Socialstyrelsens rapporter inom patientsäkerhetsområdet I Socialstyrelsen rapporter om patientsäkerhet beskriver vi utvecklingen av patientsäkerheten

Läs mer

Svar på skrivelse från Socialdemokraterna om växande köer, stängda vårdplatser och försämrad tillgänglighet

Svar på skrivelse från Socialdemokraterna om växande köer, stängda vårdplatser och försämrad tillgänglighet Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Handläggare: Louise von Bahr Utvecklingsavdelningen TJÄNSTEUTLÅTANDE 2016-12-10 Hälso- och sjukvårdsnämnden 2017-01-31 1 (5) HSN 2016-4461 Svar på skrivelse från Socialdemokraterna

Läs mer

Delårsrapport 03 år 2015

Delårsrapport 03 år 2015 BESLUTSUNDERLAG 1/1 Ledningsstaben Per Brag 2015-04-27 Dnr: RS 2015-17 Regionstyrelsen Delårsrapport 03 år 2015 Delårsrapport är det sammanfattande namnet på delårsbokslut samt uppföljning av regiondirektörens

Läs mer

Den östgötska vårdkrisen. Så kapar vi vårdens köer.

Den östgötska vårdkrisen. Så kapar vi vårdens köer. Den östgötska vårdkrisen Så kapar vi vårdens köer. Så kapar vi vårdköerna i Östergötland Bakgrund Vårdköerna har ökat drastiskt i Sverige. Idag är de dubbelt så långa som 2014. Situationen i Östergötland

Läs mer

15 Förstärkta insatser för asylsökande och nyanlända barn och unga med psykisk ohälsa RS150381

15 Förstärkta insatser för asylsökande och nyanlända barn och unga med psykisk ohälsa RS150381 15 Förstärkta insatser för asylsökande och nyanlända barn och unga med psykisk ohälsa RS150381 Ärendet En god psykisk hälsa har stor betydelse för en lyckad integration. I Region Halland krävs en ökad

Läs mer

Bokslut 2014 Landstinget Blekinge

Bokslut 2014 Landstinget Blekinge Bokslut 2014 Landstinget Blekinge 1 2 Resultat 2014 Årets resultat + 49,2 mnkr Nettokostnadsutveckling 4,0 % 3 Engångskostnader 2014 Nedskrivningar fastigheter 48,6 mnkr Komponentredovisning 20,6 mnkr

Läs mer

ERSÄTTNINGSSYSTEM FÖR RESULTAT. Målrelaterad ersättning inom specialistvården. Nätverkskonferensen 2012

ERSÄTTNINGSSYSTEM FÖR RESULTAT. Målrelaterad ersättning inom specialistvården. Nätverkskonferensen 2012 ERSÄTTNINGSSYSTEM FÖR RESULTAT Målrelaterad ersättning inom specialistvården Nätverkskonferensen 2012 kerstin.petren@lul.se niklas.rommel@lul.se LANDSTINGET I UPPSALA LÄN 2012 Uppsala medelstort landsting:

Läs mer

INFORMATION INFÖR BESLUT VID DAGENS SAMMANTRÄDE

INFORMATION INFÖR BESLUT VID DAGENS SAMMANTRÄDE Landstingsstyrelsen peder.bjorn@lio.se Föredragningslista för landstingsstyrelsen onsdagen den 24 september 2014. Plats: Sessionssalen, Landstingshuset i Linköping. Gruppmöten: (M), (VL), (C), (KD), (FP):

Läs mer

Delårsrapport 07 år 2009

Delårsrapport 07 år 2009 1 (1) Ledningsstaben Ekonomi och uppföljningsgruppen -08-21 LiÖ -28 Hälso- och sjukvårdsnämnden Delårsrapport år Delårsrapport är det sammanfattande namnet på helårsbedömning, delårsbokslut samt uppföljning

Läs mer

HSNS Mål och inriktning 2019 södra hälso- och sjukvårdsnämnden beslutad

HSNS Mål och inriktning 2019 södra hälso- och sjukvårdsnämnden beslutad HSNS 2018-00072 Mål och inriktning 2019 södra hälso- och sjukvårdsnämnden beslutad 2018-06-20 1 (6) Bakgrund Hälso- och sjukvårdsnämndens mål och inriktning är utgångspunkten för nämndens beställningsarbete

Läs mer

Parter: Region Östergötland, Östergötlands kommuner Datum: Diarienummer: HSN

Parter: Region Östergötland, Östergötlands kommuner Datum: Diarienummer: HSN Överenskommelse mellan Region Östergötland och kommunerna i Östergötland om samverkan för trygg, säker och effektiv utskrivning från sluten hälso- och sjukvård Parter: Region Östergötland, Östergötlands

Läs mer

Ledningsrapport april 2017

Ledningsrapport april 2017 Periodens resultat är + 90 mkr, en positiv avvikelse mot budget med 69 mkr. Nettokostnaderna är oförändrade jämfört med samma period föregående år vilket är 2,2 % lägre än budget (56 mkr). Regionens prognos

Läs mer

samt tandvård. De har även hand om kultur, kollektivtrafik och regional utveckling. Dessa ansvarsområden omfattar en större

samt tandvård. De har även hand om kultur, kollektivtrafik och regional utveckling. Dessa ansvarsområden omfattar en större Månadsrapport Januari 2015 Månadsrapport Juli 2015 Månadsrapport Februari 2015 Månadsrapport Augusti 2015 Månadsrapport Mars 2015 Månadsrapport September 2015 Månadsrapport April 2015 Månadsrapport Oktober

Läs mer

Ett gott liv för alla invånare

Ett gott liv för alla invånare Ett gott liv för alla invånare Hej! Det här är Region Östergötland, som arbetar för dig och alla andra invånare i länet. Den skatt du betalar finansierar vården och delar av den regionala utvecklingen.

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Anders Larsson Cert. kommunal revisor Matti Leskelä Cert. kommunal revisor Felix Miranda Thyrén Revisionskonsult November 2017 Granskning av delårsrapport 08 2017 Region Östergötland Innehållsförteckning

Läs mer

Rapport från Hälso- och sjukvården. per september 2015

Rapport från Hälso- och sjukvården. per september 2015 Sv Rapport från Hälso- och sjukvården per september 2015 Tillgänglighet och produktion per september 2015 Sett över året så behöver tillgängligheten i Hälso- och sjukvårdsförvaltningen förbättras och verksamheterna

Läs mer

En trygg sjukvård för alla äldre. Sjukvården i Kalmar län har Sveriges kortaste väntetider och nöjdaste patienter. Vi har visat att det gör skillnad

En trygg sjukvård för alla äldre. Sjukvården i Kalmar län har Sveriges kortaste väntetider och nöjdaste patienter. Vi har visat att det gör skillnad En trygg sjukvård för alla äldre. Sjukvården i Kalmar län har Sveriges kortaste väntetider och nöjdaste patienter. Vi har visat att det gör skillnad vem som styr landstinget. Nu vill vi gå vidare och satsa

Läs mer

Organisationen Region Östergötland. Maria Randjelovic Övergripande ST-studierektor

Organisationen Region Östergötland. Maria Randjelovic Övergripande ST-studierektor Organisationen Region Östergötland Maria Randjelovic Övergripande ST-studierektor Hösten Region 2017 Östergötland ST-LIV Östergötland Östergötland är det fjärde största länet i Sverige, sett till antal

Läs mer

Månadsrapport mars 2016 Region Jämtland Härjedalen

Månadsrapport mars 2016 Region Jämtland Härjedalen 1(8) Månadsrapport mars 2016 Region Jämtland Härjedalen Sammanfattning Region Jämtland Härjedalens verksamhet per mars 2016 Månadsrapport mars är den första av de förenklade månadsrapporter som enligt

Läs mer

Ledningsrapport april 2018

Ledningsrapport april 2018 Periodens resultat är + 54 mnkr, en positiv avvikelse mot budget med 56 mnkr men en försämring med 36 mnkr jmf föregående år. Nettokostnaderna har ökat med 3,3 procent jämfört med samma period föregående

Läs mer

Månadsrapport mars 2013

Månadsrapport mars 2013 Månadsrapport mars Ekonomiskt resultat -03-31 67,1 mkr Resultatanalys Det ekonomiska resultatet i månadsbokslutet till och med mars uppgår till 67,1 mkr. För motsvarande period 2012 var resultatet 3,4

Läs mer

Landstinget styrs av kommunallagen. Uppgifterna inom hälso- och sjukvården regleras av hälso- och sjukvårdslagen och

Landstinget styrs av kommunallagen. Uppgifterna inom hälso- och sjukvården regleras av hälso- och sjukvårdslagen och Månadsrapport Januari 2014 Månadsrapport Juli 2014 Månadsrapport Februari 2014 Månadsrapport Augusti 2014 Månadsrapport Mars 2014 Månadsrapport September 2014 Månadsrapport April 2014 Månadsrapport Oktober

Läs mer

Delårsrapport 2013. Delårsbokslut januari - maj

Delårsrapport 2013. Delårsbokslut januari - maj Delårsrapport 2013 Delårsbokslut januari - maj DELÅRSRAPPORT - delårsbokslut januari - maj 1 Processperspektivet Strategiska mål Landstinget har följande strategiska mål i processperspektivet: Kunskapsbaserad

Läs mer

Hälso- och sjukvårdsnämndens årsbudget 2012

Hälso- och sjukvårdsnämndens årsbudget 2012 BESLUTSUNDERLAG 1(1) Ledningsstaben Camilla Paananen 2011-11-16 LiÖ 2011-38 Hälso- och sjukvårdsnämnden Hälso- och sjukvårdsnämndens årsbudget 2012 Hälso- och sjukvårdsnämndens (HSN) årsbudget för 2012

Läs mer

Indikatorer för sammanhållen vård och omsorg Undvikbar slutenvård och återinläggningar inom 1 30 dagar

Indikatorer för sammanhållen vård och omsorg Undvikbar slutenvård och återinläggningar inom 1 30 dagar Indikatorer för sammanhållen vård och omsorg Undvikbar slutenvård och återinläggningar inom 1 30 dagar Lägesrapport 2013, Statistik, Analysenheten Materialet bygger på: Rapporten Undvikbar slutenvård bland

Läs mer

samt tandvård. De har även hand om kultur, kollektivtrafik och regional utveckling. Dessa ansvarsområden omfattar en större

samt tandvård. De har även hand om kultur, kollektivtrafik och regional utveckling. Dessa ansvarsområden omfattar en större Månadsrapport Januari 2015 Månadsrapport Juli 2015 Månadsrapport Februari 2015 Månadsrapport Augusti 2015 Månadsrapport Mars 2015 Månadsrapport September 2015 Månadsrapport April 2015 Månadsrapport Oktober

Läs mer

samt tandvård. De har även hand om kultur, kollektivtrafik och regional utveckling. Dessa ansvarsområden omfattar en större

samt tandvård. De har även hand om kultur, kollektivtrafik och regional utveckling. Dessa ansvarsområden omfattar en större Månadsrapport Januari 2014 Månadsrapport Juli 2014 Månadsrapport Februari 2014 Månadsrapport Augusti 2014 Månadsrapport Mars 2014 Månadsrapport September 2014 Månadsrapport April 2014 Månadsrapport Oktober

Läs mer

Balanserat styrkort 2017 Landstingsstyrelsen Fastställt i Landstingsstyrelsen

Balanserat styrkort 2017 Landstingsstyrelsen Fastställt i Landstingsstyrelsen Balanserat styrkort 2017 Landstingsstyrelsen Fastställt i Landstingsstyrelsen 2016-05-12 Dnr 16LS3265 BALANSERAT STYRKORT 2017 LANDSTINGSSTYRELSEN Landstingsstyrelsen är Landstinget Västernorrlands ledande

Läs mer

Yttrande över motion 2012:24 av Helene Öberg(MP) och Vivianne Gunnarsson (MP) om satsning på äldre och äldre multisjuka

Yttrande över motion 2012:24 av Helene Öberg(MP) och Vivianne Gunnarsson (MP) om satsning på äldre och äldre multisjuka Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Handläggare: Gunilla Benner-Forsberg TJÄNSTEUTLÅTANDE 2013-06-25 Hälso- och sjukvårdsnämnden 2013-09-03, p 9 1 (5) HSN 1212-1540 Yttrande över motion 2012:24 av Helene

Läs mer

Närsjukvården i centrala Östergötland Vårdcentralen Ryd Verksamhetsplan 2014 Inklusive årsbudget

Närsjukvården i centrala Östergötland Vårdcentralen Ryd Verksamhetsplan 2014 Inklusive årsbudget 2013-10-24 Närsjukvården i centrala Östergötland Vårdcentralen Ryd Verksamhetsplan Inklusive årsbudget Innehållsförteckning Vision (och verksamhetsidé) 1 Medborgar - kundperspektivet 2 Processperspektivet

Läs mer

Årsredovisning Region Norrbotten 2017 Dnr

Årsredovisning Region Norrbotten 2017 Dnr ÄRENDE TILL SAMMANTRÄDESDATUM Regionstyrelsen 2018-02-28 Sida 1 (6) Årsredovisning Region Norrbotten 2017 Dnr 00003-2018 Förslag till beslut Regionstyrelsen föreslår Regionfullmäktige att fatta följande

Läs mer

Mätplan 2017 Inledning Förändringar jämfört med 2016 års mätplan

Mätplan 2017 Inledning Förändringar jämfört med 2016 års mätplan Mätplan Inledning Mätplan för utgår strikt från Landstingsplan och avser uppföljningen till Landstingsfullmäktige. Så långt det är möjligt föreslås i första hand resultatmått, d.v.s. mått som visar resultatet

Läs mer

Sammanhållen Vård genom Enhetliga Arbetssätt (SVEA) Introduktion till samverkansmått för husläkarmottagningar

Sammanhållen Vård genom Enhetliga Arbetssätt (SVEA) Introduktion till samverkansmått för husläkarmottagningar Sammanhållen Vård genom Enhetliga Arbetssätt () Introduktion till samverkansmått för husläkarmottagningar Innehåll Kort information om samverkansmåtten Viktigt att känna till om samverkansmåtten Guide

Läs mer

God och nära vård. GR:s socialchefsnätverk

God och nära vård. GR:s socialchefsnätverk God och nära vård GR:s socialchefsnätverk 180831 Hälso- och sjukvården en gemensam resurs Staten har ett övergripande systemansvar lagstiftning, tillsyn, m.m (1,5%) 21 landsting och regioner ansvarar för

Läs mer

Svar på interpellation 2018:14 av Erika Ullberg (S) om växande vårdköer i Sveriges rikaste landsting

Svar på interpellation 2018:14 av Erika Ullberg (S) om växande vårdköer i Sveriges rikaste landsting INTERPELLATIONSSVAR Hälso- och sjukvårdslandstingsråd Anna Starbrink (L) 2018-06-12 LS 2018-0605 Svar på interpellation 2018:14 av Erika Ullberg (S) om växande vårdköer i Sveriges rikaste landsting Erika

Läs mer

2013-xx-xx. Närsjukvården i centrala Östergötland Vårdcentralen Österbymo Verksamhetsplan 2014 Inklusive årsbudget

2013-xx-xx. Närsjukvården i centrala Östergötland Vårdcentralen Österbymo Verksamhetsplan 2014 Inklusive årsbudget 2013-xx-xx Närsjukvården i centrala Östergötland Vårdcentralen Österbymo Verksamhetsplan Inklusive årsbudget Innehållsförteckning Vision (och verksamhetsidé) 1 Medborgar - kundperspektivet 2 Processperspektivet

Läs mer

Granskning av Delårsrapport

Granskning av Delårsrapport Landstingets revisorer 2016-10-18 Rev/16032 Revisionskontoret Karin Selander Anders Marmon Johan Magnusson Granskning av Delårsrapport 2 2016 Rapport 11-16 1 Granskning av måluppfyllelsen i Delårsrapport

Läs mer