Qualis Granskningsrapport

Transkript

1 Qualis Granskningsrapport Emyhills förskola Kävlinge Granskning genomförd i april 2014 av Carina Yjord och Birgitta Orlowski Q-Steps Kvalitetssäkring AB

2 Sammanfattning Emyhills förskola är en kommunal förskola i Kävlinge kommun med 115 barn fördelade på sex avdelningar samt 19 anställda pedagoger. Förskolan leds av en förskolechef med ansvar för ytterligare en förskola och en öppen förskola. Förskolan har inte granskats tidigare. Emyhills förskola får vid denna granskning totalt 69 poäng och blir därmed certifierad enligt Qualis kvalitetssystem. Emyhills förskola präglas av medvetna och engagerade pedagoger. Barnen vi möter är nyfikna, utstrålar trygghet och trivsel. Förskolans värdegrund sammanfattas i tre ord Öppenhet Engagemang Utveckling och dessa värdegrundsord synliggörs i det dagliga arbetet. Arbetet med trygghet och trivsel har bidragit till glada och trygga barn som utgör en av förskolans styrkor. Förskolan har lagt fokus på att dokumentera och synliggöra barnens läroprocesser. Barnen delas oftast in i grupper på varje avdelning och genom pedagogernas engagemang och närvaro kan barnens behov tillgodoses. Barnen får vara med om många olika aktiviteter och pröva olika kreativa och skapande uttrycksformer. Kommunikationen internt och externt fungerar väl, föräldrarna får god information genom veckobrev och annan dokumentation. Organisationen är tydlig och pedagogerna har olika ansvarsområden. En lagledare från varje arbetslag fungerar som en länk mellan förskolechefen och arbetslagen åt båda hållen. Förskolan har en tydlig mötesstruktur som ger pedagogerna goda resurser i form av tid för både planering och reflektion. Förskolechefen utövar ett strategiskt och framåtsyftande ledarskap. Barnens delaktighet är föremål för ett utvecklingsarbete men är redan idag av god kvalitet. Genom att utveckla den pedagogiska dokumentationen med hjälp av lärplattor kommer barnen framöver att ges goda förutsättningar för en ökad delaktighet i sitt lärande. Förskolan behöver finna former för en mer utvecklad föräldrasamverkan vilket är en utmaning för förskolan och dess chef. Förskolan har en högre kvalitet än den image som återges bland föräldrar och i närsamhället. Emyhills förskola en kort presentation Emyhills förskola ligger i den nordvästra delen av Kävlinge kommun. I kommunen bor cirka invånare och Emyhills förskola ligger i ett område med en blandning av villor och bostadsrättslägenheter. Förskolans lokaler är rymliga, funktionella och de erbjuder varierande lärmiljöer. Verksamheten bedrivs på sex avdelningar, organiserade i tre avdelningar med barn i åldersgruppen 1-3 år; Humlan, Myran och Nyckelpiggan, samt tre avdelningar med barn i åldersgruppen 3-5 år; Larven, Skalbaggen och Spindeln. Avdelningen Myran öppnades i januari månad och när rapporten skrivs har förskolan 115 inskrivna barn. På avdelningarna arbetar 19 pedagoger varav fem av dem har pedagogisk högskoleutbildning och tretton är barnskötare och en resurspersonal. Barnantalet skiftar mycket från termin till termin vilket enligt förskolechefen 1

3 Christina Olsson påverkar kontinuiteten i verksamheten. Upptagningsområdet är till största delen närliggande områden men i mån av plats erbjuds även barn från hela Kävlinge. Förskolan håller öppet mellan kl till och på förskolan finns ett mottagningskök. På Emyhills förskola finns två samtalsledare och varje arbetslag har en lagledare. Vid behov har förskolan tillgång till ett förskoleteam som består av speciallärare, talpedagog, psykolog och/eller Socialtjänsten. Förskolechefen Christina Olsson ansvarar för ytterligare en förskola, Arvidsborga förskola, samt en öppen förskola. Förskolans vision är att Varje barn utvecklas i en miljö som stimulerar till lärande, inspirerar till lek och speglas av trygghet och trivsel. Förskolans egen tomt är uppdelad på två gårdar med en låsbar grind som delar av gården. Det finns traditionell lekutrustning, gräsytor med små kullar, asfaltgångar och sandlådor. Pedagogerna och barnen besöker gärna närliggande lekplatser och grönområden. Genomförande av arbetet med självvärdering och granskning Vid Emyhills förskola har alla arbetslag och förskolechefen före vårt besök genomfört en självvärdering av Qualis kvalitetskriterier inom elva olika områden. Ledningen har lämnat en skriftlig redovisning av hur arbetet bedrivs inom de elva områdena samt vilka utvärderings- och redovisningsmetoder förskolan använder sig av. Ledningen har kompletterat med planer och rapporter för att belysa förskolans kvalitet. Därtill har förskolan redovisat vissa kvantitativa tal avseende organisation, kompetens och resursutnyttjande. Bland de utvärderingsmetoder som förskolan har använt är Qualis enkäter till barn över tre år, föräldrar och personal. Av förskolans 73 barn över tre år har 56 barn svarat vilket motsvarar en svarsfrekvens på 77 procent. Alla (115) barnens föräldrar (en förälder/barn) har erbjudits att svara på föräldraenkäten. Enkäten har besvarats av 53 föräldrar vilket innebär en svarsfrekvens på 46 procent. Av förskolans 19 personal har 12 svarat vilket motsvarar en svarsfrekvens på 63 procent. Vi har tagit del av allt material i god tid innan besöket. Granskningen på plats har skett i form av att vi externa granskare har tillbringat två dagar i förskolan. Vi har deltagit i verksamheten på alla avdelningar och intervjuat grupper av personal och föräldrar samt ledningen. Nedan redovisas resultatet av arbetslagens och ledningens självvärdering. Längst till höger i tabellen redovisas den bedömning som vi granskare har gjort. 2

4 Tabell 1: Självvärdering och extern Avdelning/arbetslag Kvalitetsområde Nyckel- Larven Humlan Myran pigan Skalbaggen Spindeln Förskolechef Extern värdering granskare A. Utveckling och lärande B. Trygghet och trivsel C. Barns delaktighet i lärprocessen D. Arbetssätt och pedagogroll E Föräldrainflytande F. Organisation G. Styrning och ledarskap H. Kommunikation I. Kompetens J. Resursutnyttjande K. Image Verksamhetens kvalitet inom elva områden Utveckling och lärande När vi kommer in på förskolan möts vi av glada barn och mycket välkomnande personal. Den inledande rundvandringen ger ett första intryck av att förskolan har väl anpassade lokaler och att avdelningarna ligger i nära anslutning till en stor och öppen lekhall. Barnen är igång med olika aktiviteter innan det är dags för samling i mindre grupper. Lärandemiljön är öppen, innehållsrik och inbjudande (steg 1). Här finns såväl material som leksaker, spel, pussel samt material att använda för utforskande och undersökande. Utifrån barnens behov och intressen är materialet synligt och tillgängligt. Varje avdelning har väl anpassade rum som används som målar-, dock-, samlings-, bygg- och bilrum. Under vårt besök ser vi hur pedagogerna delar in barnen i mindre grupper. Nyfikenhet och lust att lära utgör grunden för den pedagogiska verksamheten (steg 1). Handlingsplaner skrivs vid behov av förskolechefen och tillsammans med förskoleteamet som består av speciallärare, talpedagog, och psykolog och/eller socialtjänsten som används för arbetet med barn i behov av särskilt stöd (steg 1). Förskolan använder sig av ett Lotusdiagram, ett verktyg för måluppfyllelse i förskolan. I detta verktyg planerar, utvärderar och analyseras såväl verksamheten som barnens utveckling. En annan metod är att använda digitalkamera. Med den fångas olika processer i barnens utveckling. Dokumentationen är samlad i barnens individuella pärm eller sitter uppsatt på väggen på avdelningarna. En gång per termin upprättas en individuell dokumentation för varje barn, som vid 3

5 utvecklingssamtal diskuteras med föräldrarna. Gemensamt sätts nya mål upp i verksamheten för att tillgodose och utmana barnets utveckling och lärande. Förskolan har metoder för att följa upp och dokumentera varje barns allsidiga utveckling och lärande (steg 2). 88 procent av barnen instämmer helt och 11 procent instämmer i att Jag får ofta visa vad jag lärt mig. Under vårt besök ser vi hur pedagogerna delar in barnen i mindre grupper. Vi upplever att indelningen i mindre grupper underlättar det sociala samspelet och stimulerar barnens sociala utveckling. Alla barn vet vilken grupp de tillhör och bilder på barnen finns uppsatta på väggarna eller i pärmar som finns i hallarna för att visa grupptillhörigheterna. Förskollärarna tar ett särskilt ansvar för det pedagogiska arbetet i förskolan (steg 2). Förskolan har tillgång till specialpedagogisk kompetens och kan vid behov få stöd och handledning av förskoleteamet som består av speciallärare, talpedagog och en psykolog. En gång per läsår genomförs en barnkonferens då man går igenom alla barn med behov av särskilt stöd. (steg 2). Vi ser närvarande pedagoger som stödjer och uppmuntrar barnen att turas om i den fria leken i vilken barnen har iordningställt en glassaffär. Barnen handlar och turas om att sälja glass, kaffe och pajer. Vidare samtalar pedagogerna med barnen om känslor och hur en bra kompis är. Pedagogerna vägleder så att barnen finner egna lösningar. Barnen stimuleras och utmanas i sin sociala utveckling (steg 3). På förskolan arbetas det med temat "Cirkus". På en av avdelningarna, 1-3 år, arbetar de med färger. Clownen Harry kom och hade med sig en skattkista fylld med en massa röda saker. Barnen får berätta om vad som finns i kistan, bland annat ett stort rött äpple och en teckning av röda äppeltryck. Barnen fick därefter göra egna äppeltryck med röd färg. På en annan avdelning läser pedagog en saga och barnen lyssnar och ställer frågor ur bokens innehåll. I personalenkäten kan vi se att 75 procent instämmer helt eller till stor del, 25 procent till viss del i att förskolan har fokus på språk- och kommunikation och att 66 procent av pedagogerna instämmer helt eller till stor del medan 33 procent instämmer till viss del att förskolan har fokus på, matematik, naturvetenskap och (steg 3). Drygt hälften av föräldrarna, se tabell nedan, instämmer helt eller till stor del i att pedagogerna har fokus på språk och kommunikation. Det är endast cirka en tredjedel av föräldrarna som instämmer helt eller till stor del i att förskolan har fokus på matematik och naturvetenskap. Förskolan behöver kommunicera sitt arbete inom dessa områden till föräldrarna. Föräldrarnas svar i Qualisenkäten Instämmer helt Instämmer till stor del Instämmer till viss del Instämmer inte alls Vet ej 8. Förskolan erbjuder en utvecklande verksamhet för mitt barn 9. I arbetet med barnens lärande har förskolan fokus på språk och kommunikation 10. I arbetet med barnens lärande har förskolan fokus på matematik och naturvetenskap 27 % 27 % 25 % 10 % 10 % 18 % 37 % 18 % 4 % 24 % 8 % 25 % 18 % 12 % 37 % Pedagogerna dokumenterar verksamheten och de lärprocesser som sker bl.a. genom bild, text och observationsprotokoll. Dokumentationerna bearbetas tillsammans med barnen och samtalas kring 4

6 under arbetslagsplaneringar. Pedagogerna uppmärksammar varje barns utveckling och lärande samt intresse genom att stimulera varje barn på hans/hennes nivå och utmanar honom/henne på ett sätt så de når sin fulla potential. Pedagogerna deltar i pedagogiska samtal och/eller förskollärarträffar där ämnet behandlas, enligt den skriftliga redovisningen. Vi granskare får ta del av ett Lotusdiagram. I diagrammet kan vi läsa en pedagogisk planering om temat Cirkus (steg 3). En gång per termin upprättas en individuell dokumentation för varje barn, som vid utvecklingssamtal diskuteras med föräldrarna och gemensamt sätts nya mål i verksamheten upp för att tillgodose och utmana barnets utveckling och lärande (steg 4). Vi tar del av några Lotusdiagram i vilka pedagogerna planerar och följer upp såväl verksamheten som barnens utveckling. Pedagogerna dokumenterar verksamheten med fotografier, vilka ingår i barnens individuella pärmar. Pärmarna används vid utvecklingssamtal. Dokumentation finns synligt på väggarna och i barns grupptillhörighetspärm som står i hallen på avdelningarna. I hallen finns en digital fotoram där vi ser bild från olika aktiviteter. Förskolan använder också enkäter. Olika former av dokumentation och utvärdering används regelbundet för att följa upp barnens utveckling och lärande (steg 4). Vid intervjun med pedagogerna framkommer det att en pedagog går utbildning till sagopedagog. Enligt den skriftliga redovisningen uppmanar och uppmuntrar pedagogerna till samtal och dialog i olika situationer och konstellationer. Personalen är medveten om vikten att använda sig av nya begrepp och ord samt att tala i länge meningar. Några av pedagogerna har fortbildat sig kring metoden Bornholmsmodellen. Förskolan har fokus på språk och kommunikation vilket vi hör under vårt besök (steg 4). Fyra arbetslag placerar förskolan på steg 4, ett på steg 5 och ett på steg 6. Förskolechefen placerar förskolan på steg 6 och vår bedömning är att förskolan i dagsläget ligger på steg 4. Vi kan se hur pedagogerna dokumenterar verksamheten med barnens språk, matematik, naturvetenskap och teknik. Vidare ser vi att förskolan lägger vikt vid miljö- och naturvårdsfrågor, eftersom förskolan innehar Grön Flagg-certifiering. För att nå fullt ut på steg 5 behöver förskolan skapa ett klimat som stimulerar barnen att lära av varandra. Förskolan behöver även fler förskollärare som tar ett särskilt ansvar för att resultat av dokumentation, uppföljningar och utvärderingar används för att utveckla förskolans kvalitet. Trygghet och trivsel Förskolan Emyhill är en trivsam förskola med närvarande vuxna. Den fysiska miljön upplevs som trygg och säker (steg 1). Runt förskolan finns låsta grindar. Vid tillbud och olycksfall fyller personalen i tillbudsrapporter vilka sammanställs och analyseras två gånger per år. Det finns en känd rutin för felanmälan, på intranätet. Pedagogerna genomför och följer upp allergi-skydds- och brandrond med upprepning varje år. Utemiljön besiktigas och följs upp varje år enligt lagd plan enligt den skriftliga redovisningen (steg 1). Förskolan har förankrade inskolningsmetoder (steg 1). Inför inskolningen får föräldrarna häftet Välkommen till Emyhills förskola". I häftet beskrivs verksamheten och inskolningen. Vid inskolning erbjuder förskolan hembesök och en kort tid efter inskolningen erbjuds föräldrarna ett samtal i vilket barnets trygghet och trivsel följs upp. Föräldrarna berättar under intervjuar att de är mycket nöjda med inskolningen. Varje avdelning har 5

7 en pärm där policydokument beskriver bl.a. hur personalen ska agera vid brand eller om ett barn försvinner (steg 1). Varje barn möts av en vuxen i hallen vid lämning. Under resten av dagen närvarar minst en pedagog där barnet vistas. Vid hämtning berättar pedagogerna för föräldrarna hur dagen har varit. Avdelningarnas veckoschema med aktiveter finns för föräldrarna att läsa i hallen på varje avdelning. Förskolan arbetar aktivt för att skapa ett klimat som präglas av trygghet och trivsel (steg 2). I inledningen beskriver vi hur väl vi blev mottagna på förskolan och vi känner att pedagogerna har ett gemensamt förhållningssätt som genomsyrar verksamheten. I personalenkäten instämmer alla pedagogerna helt eller till stor del i påståendena jag trivs på förskolan och barnen trivs på förskolan. Barnens enkätsvar, se nedan, visar att de tycker om att vara på förskolan, har roligt och har någon att leka med. Barnenkät svar i Qualisenkäten Stämmer helt Stämmer Stämmer inte alls 1.Jag tycker om att vara på förskola 98 % - 2 % 2. Jag är en bra kompis 96 4 % - 3.Jag har någon att leka med på förskolan 4. Jag har roligt när jag leker med de andra barnen på förskolan 5. Jag tycker maten smakar gott på förskolan 89 % 11 % - 98 % 2 % - 79 % 18 % 4 % 81 procent av föräldrarna instämmer helt eller till stor del i Mitt barn trivs bra i förskolan. Emyhills förskola har ett förebyggande och dokumenterat arbete för att förhindra diskriminering och kränkande behandling, framförallt genom att pedagogerna låter barnen vara i små grupper kring olika verksamheter såsom samtal, sagor, sånger, drama och gruppövningar för att stärka kamratskapet (steg 2). Vi ser att pedagogerna sprider ut sig på gården och när det är dags för lunch fördelar sig pedagogerna i olika rum med olika grupper av barn. Vi ser närvarande pedagoger som har ett gemensamt förhållningssätt och bemötande som genomsyrar hela verksamheten (steg 2). Pedagogerna visar sin glädje tillsammans med barnen och med varandra. Vid intervjun framkommer det att personalen hjälps åt och stöttar varandra såväl inom som mellan arbetslag. Pedagogerna har även fått fortbildning utifrån föreläsningen Hissad och dissad. Engagemang präglar förskolan genom engagerade pedagoger som finner många möjligheter i verksamheten (steg 3). Vi lägger flera gånger märke till den lugna och vänliga ton som råder både mellan barn och pedagoger och mellan barnen. Nyfikna, glada barn deltar i lek och samlingar och de pratar förtroligt med pedagogerna. All personal instämmer helt eller till stor del i påståendet att förhållandet mellan personal och barn präglas av förtroende och ömsesidig respekt (steg 3). 6

8 Vi granskare ser och hör hur personalen möter varje barn och varje förälder i hallen vid lämning och hämtning. Föräldrarna bekräftar detta under intervjun. Under dagen närvarar minst en pedagog där barnen vistas för att behålla trygghet och trivsel. Vid intervjun med pedagogerna framkommer det att pedagogerna för samtal, såväl inom som mellan arbetslag, gällande förhållningssätt och bemötande. Förskollärarträffar och pedagogiska samtal genomförs fortlöpande under året och många av dem berör detta område. Förskolan bjuder in föräldrarna till samtal kring barnets utveckling och lärande samt trygghet och trivsel vid minst två tillfällen under året, föräldramöte vid minst två tillfällen och föräldraråd fyra gånger per år, detta framkommer under intervjun med ledningen. Förskolan mäter och följer kontinuerligt upp barnens trygghet, trivsel och säkerhet (steg 3). Under besök på en av avdelningen visar barnen att de har gjort en stor kompisspindel som de har satt upp på en vägg. På spindelkroppen finns det fotografier av alla barnen på avdelningen vidare berättar barnen att spindeln gör så att alla vet hur man är en bra kompis och vilka regler som gäller på avdelningen. Pedagogerna berättar att de tillsammans med barnen, men även barnen själva, ofta pratar om en bra kompis. På en annan avdelning kan vi se värdegrundsarbetet i form av kompissol som finns uppsatt på avdelnings vägg. Här finns bilder och texter om hur man är en bra kompis som t.ex. lyssna på varandra, kramas, klappa och vara snäll mot varandra, hjälpa varandra. Förskolan arbetar aktivt och medvetet för att påverka och stimulera barnen att omfatta vårt samhälles grundläggande demokratiska värderingar (steg 4). Enligt den skriftliga redovisningen kan vi läsa att pedagogerna har ett gemensamt förhållningssätt och en gemensam värdegrund som barnet har, i relation till ålder, varit med att arbeta fram. Värdegrunden synliggörs och arbetas med via litteratur, sång och musik, skapande, drama och filmer m.m. Barnets nyfikenhet stimuleras och bemöts med respekt och öppenhet. Två pedagoger utbildar sig till Värdegrundsledare vilka ska, tillsammans med förskolechef, planera och följa upp arbetet med förskolans gemensamma värdegrund. Vi granskare ser kompisspindel och kompissolar på avdelningarna och barnen berättar gärna om de olika värdegrundsorden som står skrivit på solstrålarna. Alla pedagoger instämmer helt eller till stor del i att förskolan har enats om gemensamma normer. Förskolan har en dokumenterad gemensam värdegrund som synliggörs i det dagliga arbetet (steg 4). Vi har tagit del av förskolans plan för diskriminering och plan mot kränkande behandling. I dessa kan vi läsa att pedagogerna aktivt bedriver ett arbete som visar att alla är lika viktiga och att alla har rätt att uttrycka sina åsikter. Personalen förstärker barnens goda beteende genom beröm, uppmuntran och bekräftelse för att på så vis utveckla barnens sociala förmåga. Personalen låter barnen lösa sina konflikter på egen hand i största möjliga mån. Vi tar del av ett samtal där en pedagog uppmärksammar barnen på att alla människor ser olika ut. Förskolan arbetar utifrån förankrade metoder för att varje barn ska utveckla förståelse för allas lika värde (steg 5). Planerna mot diskriminering och mot kränkande behandling utvärderas och revideras av förskolechef och lagledare och behandlas på höstens första föräldraråd och ger på så vis föräldrar möjlighet till inflytande och delaktighet. Planerna publiceras sedan på hemsidan enligt den skriftliga redovisningen. Alla pedagoger instämmer helt eller till stor del i Vi vuxna reagerar mot diskriminering bland och gentemot barnen. Förskolans metoder för att hantera konflikter och förhindra diskriminering och kränkande behandling utvärderas kontinuerligt (steg 5). 7

9 Tabellen nedan visar föräldrarnas syn på trygghet och trivsel. Föräldrarnas svar i Qualisenkäten Instämmer helt Instämmer till stor del Instämmer till viss del Instämmer inte alls Vet ej 2. Förskolan erbjuder bra mat 33 % 29 % 8 % 12 % 19 % 3. Förskolan arbetar aktivt mot diskriminering 19 % 29 % 10 % 2 % 40 % och kränkande behandling 4. Personalen engagerar sig i mitt barn 27 % 40 % 29 % 2 % 2 % 5. Förskolan är välstädad 12 % 54 % 27 % 4 % 4 % 6. Förskolan har en stimulerande utemiljö 35 % 31 % 25 % 4 % 4 % Att det är förhållandevis många föräldrar som svarar att de inte vet om förskolan arbetar aktivt mot diskriminering och kränkande behandling kan bero på att det är många nyinskolade barn. Majoriteten av föräldrarna tycker att deras barn trivs på förskolan och att de är nöjda med förskolan vad gäller personalens engagemang med barnen. Ett arbetslag har placerat förskolan på steg 5, fem arbetslag på steg 6 och förskolechefen lägger förskolan på steg 6. Vi placerar förskolan på steg 5 för att förskolan har förankrade metoder för att varje barn ska utveckla förståelse för allas lika värde och för att förskolornas metoder för att förhindra diskriminering och kränkande behandling utvärderas kontinuerligt. För att nå steg 6 behöver förskolan upprätta metoder så att varje barn ges tillfälle att reflektera över etiska dilemman och livsfrågor i vardagen och förskolan bör tydligöra arbetet för föräldrarna. Barns delaktighet i lärprocessen Barnens intresse, förmågor och behov präglar den pedagogiska verksamhetens utformning (steg 1). I ett tematiskt arbetssätt bemöter pedagogerna barnens nyfikenhet och stimulerar dem till fortsatt lärande. Pedagogerna berättar att de är närvarande i barnens lek för att följa vad barnen gör, se hur de leker och vad de är intresserade av för att på så vis kunna utforma och planera verksamheten vidare. Barnen uppmuntras att göra egna val i sitt lärande. Under vårt besök kan vi se att barnen har möjlighet att välja vad de vill göra. Lärandemiljön skapar goda förutsättningar för barnens delaktighet genom pedagogernas lyhörda och tillåtande förhållningssätt och att allt material, både ute och inne, finns lättillgängligt på barnens nivå (steg 1). I samband med besöket ser vi lekande barn i olika rum. Några barn har iordningställt en glasskiosk och både flickor och pojkar köper och säljer glassar, kakor och godis till varandra. Det finns en stor lekhall som samtliga avdelningar kan använda med tjocka madrasser, rutschkana, en stor väggspegel och en scen. Pedagogerna följer upp arbetet med barnens delaktighet bl.a. vid samtalen med föräldrarna och med hjälp av Lotusdiagram där vi granskare kan läsa om barnens egna val i olika aktiviteter. Arbetet följs upp genom samtal på förskollärarträffarna, enigt den skriftliga redovisningen (steg 2). På avdelningen Larven får barnen välja i vilket rum de vill vara och leka i efter samlingen. Barnen 8

10 sätter fast sitt fotografi med magnet på en tavla. Om rummet som barnet vill vara i är fullt så får barnet vänta tills det är ledigt, berättar ett av barnen för oss granskare. Enligt Qualisenkäten svarar 88 procent av barnen att de ofta får välja vad de vill göra. Barnen uppmuntras att göra egna val i sitt lärande (steg 2). Varje barns lärprocesser dokumenteras kontinuerligt och synliggörs för barnet och föräldrarna (steg 3). Enligt den skriftliga redovisningen följer pedagogerna upp arbetet med barnens delaktighet genom dagliga samtal och observationer. På bildskärmen i hallen eller genom collage på väggar presenteras det barnen skapar och producerar på varierande sätt. Pedagogerna samtalar med barnen om bilder och skapelser. Dokumentationer samlas i barnens individuella pärmar samt att barnens utveckling och lärande dokumenteras skriftligt i de individuella utvecklingsplanerna. Barnen på de olika avdelningarna visar med glädje sina pärmar för oss granskare men vi kan se att arbetet med den individuella pärmen för varje barn innehåller olika mycket dokumentation. Vi hör under intervjun med föräldrar att de muntligt får redovisat vad barnen gör av pedagogerna. 92 procent av pedagogerna instämmer helt eller till stor del medan 8 procent instämmer till viss del i påståendet att barnen är delaktiga i lärprocessen. 68 procent av personalen svarar att de instämmer helt eller till stor del medan 33 procent instämmer till viss del att det finns en tydlig koppling mellan utvecklingssamtalet och förskolans arbete med barnets utveckling och lärande (steg 3). Enligt den skriftliga redovisningen erbjuds föräldrar samtal om varje barns utveckling och lärande vid ett tillfälle per termin. Till dessa samtal tar pedagogen med sig dokumentationer i form av bilder, barnets skapelser och Lotusdiagram som förtydligar det som ska förmedlas. Vid utvecklingssamtalets slut upprättar pedagog och föräldrar tillsammans en individuell utvecklingsplan i vilken det beskrivs hur verksamheten ska formas för att stödja barnet i dess utveckling. De individuella utvecklingsplanerna kommuniceras sedan med de övriga pedagogerna i arbetslaget. När det gäller föräldrarna instämmer 37 procent helt, 27 procent till stor del och 8 procent till viss del i att utvecklingssamtalen bygger på dokumentation av deras barns utveckling och lärande. 4 procent instämmer inte alls och 24 procent av föräldrar svarar att de inte vet, vilket kan förklaras av många nyinskolade barn. Vi ser att pedagogerna gör barnen medvetna om deras lärande genom samtal med barnen om deras utveckling och lärande med utgångspunkt i fotografier och skapelser. Dokumentationen finns samlad i barnens individuella pärm samt synliggörs på väggarna i hallen. Barnen ges möjlighet att medverka i kvalitetsarbetet (steg 3). Vi ser i barnens individuella pärm att det är mer en beskrivning av vad som gjorts än frågor som Vad lärde du dig? Hur lärde du dig? Vi ser väldigt lite dokumentation som tydligt beskriver lärprocessen, vilket är ett av kriterierna på steg 4. Barnen som visar sina pärmar för oss gör ingen koppling till sitt eget lärande när vi ställer frågor om vad som visas på teckningar och på bilder av dem själva. Två arbetslag placerar förskolan på steg 3, två på steg 4, två på steg 5 och förskolechefen lägger förskolan på steg 4. Vi placerar förskolan på steg 3 för att det finns en koppling mellan utvecklingssamtalet och förskolornas arbete med barnets utveckling och lärande och för att lärprocesser dokumenteras och synliggörs för barn och föräldrar. Ett förbättringsområde är att 9

11 utveckla metoder så att varje barn stimuleras att reflektera över sitt lärande, vilket innebär att pedagogerna tydligare måste identifiera lärandet och benämna lärandet på alla avdelningarna. Arbetssätt och pedagogroll Vid vårt besök på avdelningarna ser vi att materialet finns tillgängligt för barnen (steg 1). Avdelningarna är utformade och utrustade så att leken ligger till grund för lärandet (steg 1). Leken ges stort utrymme och pedagogerna är hela tiden nära barnen för att vid behov samtala med, stötta och hjälpa barnen vidare i leken. Pedagogernas arbetssätt präglas av variation och flexibilitet (steg 1). Förskolans gemensamma tema är Cirkus och på någon avdelning kan vi se att barnen har haft trolleri, experiment, målat clowner och planterat frön. Kreativitet och skapande präglar arbetssätt och lärande (steg 2). Under vårt besök ser vi barn som leker tillsammans i olika grupper under den fria leken. Barnen spelar spel, bygger med klossar, har rörelselekar till musik och leker med bilar på bilmattan. Vi ser och hör att förskolan har ett öppet klimat och barnen tillåts att misslyckas. Pedagogerna uppmuntrar och utmanar barnens egna initiativ och mod att prova på egen hand och/eller med hjälp av kamraterna. 92 procent av personalen instämmer helt eller till stor del, 8 procent instämmer till viss del i Våra arbetssätt och arbetsformer stimulerar och utmanar varje barns utveckling och lärande. Vi bedömer att pedagogerna stimulerar och utmanar barnen i att utveckla självständighet och tillit till sin egen förmåga (steg 2). Pedagogerna dokumenterar och omprövar regelbundet arbetssätt och arbetsformer (steg 2). Under intervjun med personalen framkommer det att de använder Lotusdiagram, fotografier och för anteckningar som sedan diskuteras på arbetslagsplaneringar. Arbetssätten är olika och har sin utgångspunkt i barngruppens behov och intressen. På avdelningen Skalbaggen håller fem pojkar och en pedagog på med ett experiment som visar hur olika vätskor reagerar med varandra. Vattnet, oljan, diskmedlet och sirapen fylls försiktigt i stora glas. Barnen får först gissa hur vätskorna kommer att fördela sig. Alla barn får göra flera experiment där de fyller på vätskorna i glasen i olika ordning. Pedagogen visar och ställer ledande frågor till barnen Vad händer?, Varför blev det så?. Verksamheten är rolig, stimulerande och lärorik för alla barn (steg 3). Barnen uppmuntras till många uttrycksformer som lek, bild, rörelse, sång och musik samt dans och drama (steg 3). Under vårt besök får vi granskare se när spindelbarnen har gymnastik med musikstopp i rörelserummet. Alla barn får varsitt hopprep som de ska forma till en ring. När musik spelas får barnen springa runt i salen. När musiken tystnar ska barnen snabbt ställa sig i en av ringarna. En ring tas sedan bort och alla barnen får till sist stå i en gemensam ring. Efter varje musikstopp får något barn räkna hur många barn som får plats i en och samma ring. 75 procent av personalen instämmer helt eller till stor del, 25 procent instämmer till viss del i att arbetssätt och arbetsformer dokumenteras och utvärderas regelbundet i arbetslagen (steg 3). Vi ser 10

12 att förskolan använder sig av Lotusdiagram, kameror och observationsblock. Dokumentationerna blir underlag för samtal såväl mellan pedagoger som mellan pedagog och barn. Sedan anpassas verksamheten utifrån det som framkommit i samtalen. Förskolan följer en årstidsklocka för det systematiska kvalitetsarbetet. När vi granskare är med ute på gården får vi ta del av en situation där två barn hjälps åt att lösa ett problem med att flytta några av gårdens uteleksaker. Pedagogerna uppmuntrar barnen att hjälpas åt i leken som bidrar till att stärka barnens självförtroende i deras lärande. Detta arbete sker både under den fria leken och under temaarbetet med närvarande pedagoger, som ställer frågor och utmanar barnens tankar och föreställningar. I temaarbetet cirkus på avdelningen Larven gavs tillfälle till samlärande mellan barnen när de tillsammans blandade olika färger till en fin grå färg. Barnen uppmuntras att pröva olika lösningar av egna och andras problem (steg 4). Pedagogerna använder gemensamma former för dokumentation av den pedagogiska verksamheten (steg 4). Under intervjun med personalen framkommer det att alla pedagoger använder sig av Lotusdiagram, dokumentation av fotografier, digitala fotoramar och barnens alster och skapelser. Lotusdiagram som innehåller en pedagogisk planering samt analys och utvärdering lämnas till förskolechefen som ger feedback på pedagogernas arbete och utvärdering. Analysen och utvärderingen blir underlag för planering av det fortsatta arbetet i verksamheten. Förskolechefen berättar att detta arbete är något som de nyligen har påbörjat och att hon har sett goda resultat med att pedagogerna får återkoppling av sitt pedagogiska arbete. Utvärderingar bidrar till undervisningens och den pedagogiska verksamhetens utveckling (steg 4). Två arbetslag har placerat förskolan på steg 4, två arbetslag på steg 5 och två arbetslag på steg 6. Ledningen har placerat förskolan på steg 5. Vi placerar förskolan på steg 4 för den gemensamma dokumentationen av arbetssätt och arbetsformer samt för att utvärderingarna bidrar till verksamhetens utveckling. Ett förbättringsområde är att än mera utveckla en samsyn kring kunskapsbegrepp och kunskapsutveckling som kan prägla pedagogernas arbete med barnens lärande. För att nå steg 5 behöver hela förskolan göra analyser som kan ligga till grund för bedömning av vilket/vilka arbetssätt som har bäst effekt för barn och barngrupp. Föräldrainflytande Under intervjun med föräldrarna framkommer det att personalen bryr sig om barnen och visar ett stort engagemang för sin förskola men att det ofta är många olika vikarier vid ordinarie personals frånvaro. Föräldrar och barn trivs bra och en förälder lyfter särskilt fram att hon är mycket nöjd med inskolningen och rutinerna kring denna. Föräldrarna erbjuds hembesök i början av inskolningen. Fyra till sex veckor efter inskolningen har pedagogerna uppföljningssamtal med föräldrarna. Föräldrarna känner till förskolans uppdrag och hur verksamheten bedrivs (steg 1). Förskolan ger information till föräldrarna via föräldramöten, månadsbrev och de dagliga samtalen. En förälder uttrycker särskilt att personalen alltid har tid att prata en stund med föräldrarna. Genom bildspel på den digitala fotoramen i hallen kan barn och föräldrar tillsammans titta på vad barnen har gjort under dagen på förskolan. 11

13 Pedagogerna berättar att de bjuder in till aktiviteter såsom föräldramöte, drop-in, workshops och föräldraråd. Förskolan utför årligen en utvärdering med hjälp av Qualienkäter vars resultat kommuniceras med föräldrarna via föräldrarådet. Dokumentation på väggarna och i de digitala fotoramarna engagerar föräldrarna och väcker deras intresse, vilket framkommer under intervjun med föräldrarna. Pedagogerna tar ansvar för att skapa en tillitsfull relation med föräldrarna (steg 1). Föräldrarna berättar att de genom föräldramöten, föräldraråd, drop-in, dagliga möten vid lämning och hämtning ges möjlighet att engagera sig i verksamheten. Pedagogerna berättar om sitt miljödrop-in där föräldrar och barn får komma och fika samt köpa växter som barnen har sått och planterat. Av deras svar drar vi slutsatsen att pedagogerna uppmuntrar föräldrarna att engagera sig i verksamheten. Enligt den skriftliga redovisning kan vi läsa att föräldrarnas vilja till engagemang varierar stort, vilket också föräldrarna bekräftar under intervjun. Drygt 90 procent av pedagogerna instämmer helt eller till stor del i att de uppmuntrar föräldrarna att engagera sig i verksamheten (steg 2). Förskolan genomför förutom dagliga samtal med föräldrarna också olika utvärderingar bl.a. efter inskolning, på föräldraråd och genom Qualisenkäterna. I föräldraenkäten instämmer 55 procent av föräldrarna helt eller till stor del samt 27 procent till viss del, 18 procent instämmer inte alls eller vet ej i påståendet att de ges möjlighet att vara delaktiga i förskolans utvärdering och förbättring av verksamheten. 20 procent svarar att de inte vet. Under intervjun med föräldrarna framkommer det att några av föräldrarna precis har skolat in barn på avdelningen Myran. Vår bedömning är att sammantaget finns det arbetssätt som ger föräldrar möjlighet att delta i kvalitetsarbeten (steg 2). I den skriftliga redovisningen kan vi läsa att förskolan bjuder in föräldrar till inskolnings-, uppföljnings- och utvecklingssamtal. Pedagogerna för dagligen samtal med föräldrarna vid lämning och hämtningar. Pedagogerna berättar bl.a. om sådant som barnen har varit med om under dagen och de får höra om sådant som barnet har varit med om hemma. Förskolan arbetar aktivt för ett gott samarbete bl.a. genom ett gott bemötande och en öppen och tillåtande dialog. 39 procent instämmer helt eller till stor del, 37 procent instämmer till viss del, 24 procent instämmer inte alls eller vet ej att förskolan samverkar med föräldrarna kring barnets utveckling och lärande (steg 3). Förskolan följer upp föräldrars inflytande vid inskolnings-, uppföljnings- och utvecklingssamtal samt vid den dagliga kontakten. Qualisutvärderingen och föräldrarådet är andra forum som används enligt den skriftliga redovisningen. Förskolan följer upp föräldrarnas inflytande (steg 3). Enkätsvaren visar att 91 procent av personalen instämmer helt eller till stor del att de uppmuntrar föräldrarna att engagera sig i förskolans verksamhet. Förskolan har forum för samråd med föräldrarna (steg 3). Under intervjun med föräldrarna berättar de att varje avdelning skriver månadsbrev som finns att läsa i hallen med information om vad som händer på förskolan. Förskolan bjuder in till möten så som föräldramöte, föräldraråd, drop-in och workshop. Förskolan erbjuder olika slags samtal som exempelvis utvecklingssamtal, vid lämning och hämtning, via mejl och/eller telefon. Via hemsidan kan föräldrar hitta nödvändig information, enligt den skriftliga redovisningen. 12

14 En avdelning har placerat förskolan på steg 3, två avdelningar har placerat förskolan på steg 5, tre avdelningar och förskolechefen placerar sig på steg 6. Vi placerar förskolan på steg 3. En stor andel föräldrar har svarat i Qualisenkäten att de instämmer endast till viss del, inte alls eller inte vet vad de kan påverka eller vara delaktiga i. Ett av utvecklingsområdena för förskolan blir att än mer skapa metoder för att göra föräldrarna mer engagerade och delaktiga i barnens utveckling. Ett annat utvecklingsområde är att uppnå en större samsyn så att föräldrarna i ökad utsträckning involveras i förskolans utvecklingsarbete. Organisation Emyhills förskola, Arvidsborgs förskola samt en Öppen förskola ingår i ett förskoleområde med en gemensam förskolechef. Verksamheterna är belägna inom samma geografiska område. Förskolechefen är på Emyhill två dagar i veckan, är i övrigt tillgänglig via telefon och mejl. I varje arbetslag finns det en pedagog, som är en länk mellan ledning och övriga medarbetare. Förskolechefen tillträdde tjänsten sommaren Förskolan är indelad i sex avdelningar/arbetslag. Förskolechefen utgör tillsammans med en arbetslagsledare från varje avdelning förskolans ledningsgrupp. Det finns utbildade samtalsledare som leder pedagogiska samtal på förskolan. Olika ansvarsområden, såväl pedagogiska som praktiska, är fördelade utifrån personalens kompetenser och intressen (steg 1). Förskolans organisation har en tydlig struktur, något som 83 procent av personalen instämmer helt eller till stor del i. I föräldraenkäten instämmer 34 procent av föräldrarna helt eller till stor del i att förskolan har en väl fungerande organisation, 31 procent instämmer till viss del, 18 procent instämmer inte alls och 18 procent svara att de inte vet. Föräldrarna berättar under intervjun att de upplever att det varit mycket personalomsättning och organisationsförändringar under de senaste åren men att det nu känns som om förskolan är på rätt väg. Sjukfrånvaron under 2013 är hög i jämförelse med såväl kommunen som riket. Förskolechefen förklarar att det varit en del långtidssjukskrivningar under året. Detta kan vara en bidragande orsak till att föräldrarna upplevt hög personalomsättning. Tabell 2: Sjukfrånvaro Kvalitetsområde Organisation Emyhills förskola år 2013 Genomsnitt i Kävlinge kommun år 2013 Genomsnitt i riket år 2013 enligt SKL*/Skolverket Total sjukfrånvaro per år 7,64 6,49 5,1 % *Sveriges Kommuner och Landsting Förskolan är organiserad i grupper utifrån barnens behov och intressen (steg 2). De sex avdelningarna är indelade utifrån åldern 1-3 år och 3-5 år. De barn som är fem år ingår även i en grupp som träffas en gång varannan vecka. Ser man till de kvantitativa talen, enligt nedanstående tabell så är andelen barn, 29 procent, 0-3 år, vilket är betydligt lägre än såväl genomsnittet i Kävlinge kommun som i riket. Antalet inskrivna 13

15 barn per årsarbetare är något högre än genomsnittet i Kävlinge kommun och betydligt högre än genomsnittet i riket. Tabell 3: Antal inskrivna barn per årsarbetare, andel barn 0-3 år Kvalitetsområde Emyhills förskola Organisation år 2013 Genomsnitt i Kävlinge kommun år 2013 Genomsnitt i riket år 2013 enligt Skolverket Andel barn 0-3 år 29 % 45 % 55 % Antal inskrivna barn per årsarbetare 6,27 6,09 5,3 Förskolechefen har metoder för att följa upp sin organisation (steg 2). Förskolan har en tydlig struktur och ansvarsfördelning. Förskolechef och arbetslagsledare ingår i förskolans ledningsgrupp i vilken även ansvaret för förskolans fokusområden ligger. Ett av fokusområdena för 2014 är en väl fungerande organisation/bilden av Emyhill vilket innebär att utveckla och förbättra det tematiska arbetssättet, utveckla samarbetet mellan avdelningarna samt skapa en god kommunikationsplan. Förskolechef och förskollärare ansvarar för det pedagogiska arbetet. Detta planeras, dokumenteras, utvärderas och analyseras med hjälp av Lotusdiagram, vilka redovisas för förskolechefen systematiskt och kontinuerligt. Förskolechefen ger konstruktiv feedback, något som uppskattas mycket. Utvärdering, analys och feedback från ledningen är underlag för den fortsatta verksamhetsutvecklingen. Beslutsfrågor initierar förskolechefen i LOSAM (lokal samverkansgrupp med de fackliga ombuden), gruppen träffas sex gånger per år. På APT (arbetsplatsträffar) där samtliga medarbetare närvarar fattas beslut, även dessa träffar genomförs sex gånger per år. Arbetsplatsträffar genomförs tillsammans med övrig förskoleverksamhet i området. Beslut rörande den dagliga verksamheten fattas under morgonmötet där varje avdelning finns representerad. Förskolan har ett välfungerande beslutsystem (steg 3). Utifrån kompetens och intresse är olika uppdrag och ansvarsområden fördelade på pedagogerna, vilket visar att förskolan har utformade och förankrade uppdrag på flera nivåer (steg 3). Ser man till resultatet i personalenkäten instämmer samtliga pedagoger helt eller till stor del att de är väl förtrogna med vem som fattar beslut och har ansvar i alla delar av verksamheten. Förskolan har en tydlig mötesstruktur, dagordningen som kommuniceras ut i god tid före mötet. Vid varje tillfälle utses en ordförande som leder mötet och fördelar ordet så alla har möjlighet att komma till tals. Det skrivs minnesanteckningar som distribueras ut, varje personal har eget ansvar för att ta del av dessa. Personalenkäten visar att 84 procent instämmer helt eller till stor del i att förskolan har en bra mötesstruktur (steg 3). Förskolan har en väl fungerande organisation i arbetslag och ledning som garanterar en god daglig verksamhet. Förskolechefen har en tydlig organisation med en ledningsgrupp och organiserade arbetsgrupper på olika nivåer. Enligt förskolechefens skriftliga redovisning sätts arbetslagen samman utifrån kompetens, erfarenhet och intresse, och består minst av en förskollärare och två barnskötare. 66 procent av personalen instämmer helt eller till stor del i att Mitt arbetslag fungerar väl (steg 4). I den skriftliga dokumentationen och vid intervjuer med arbetslagsledare och personalrepresentanter, framkommer att utvärdering av organisation och mötesstruktur sker 14

16 kontinuerligt vid arbetslagsplaneringar, förskollärarträffar, arbetslagsledarmöten samt vid APT möten (steg 4). Arbetslagen tar fullt ansvar för och följer upp varje barns utveckling och lärande (steg 5). Förskollärarna ansvarar för att arbetslagen arbetar utifrån läroplan. All personal har ansvarsbarn. Barnens lärprocesser dokumenteras och analyseras på arbetslagsplaneringar. Individuella utvecklingsplaner upprättas, kontinuerlig dialog sker med föräldrar för att främja ett gott samarbete. Föräldrar bjuds in till utvecklingssamtal. Vid behov har förskolan kontakt med kommunens förskoleteam. Förskolan har utformade och förankrade uppdrag på flera nivåer (steg 3). På förskolan används benämningen uppdrag, såsom arbetslagsledare, samtalsledare, representant till föräldraråd, samordnare av schema, brandskyddsansvarig, inköpsansvarig, IKT osv. Dessa olika uppdrag bekräftas av personalen i samband med intervjun. Personalenkäten visar att 75 procent instämmer helt eller till stor del i att arbetslaget har förmåga att prioritera och fördela arbetsuppgifter (steg 5). Det sker utifrån pedagogernas olika kompetenser. Två arbetslag har placerat förskolan på steg 4, två arbetslag och förskolechefen på steg 6 samt två arbetslag på steg 7. Även om arbetslagens självvärderingar är spridda anser vi vid vår granskning att förskolan uppfyller stegen 1-5. Vi placerar Emyhills förskola på steg 5 då vi bedömer att arbetslagen prioriterar och fördelar arbetsuppgifter samt att de tar fullt ansvar och följer upp varje barns utveckling och lärande. För att uppnå steg 6 behöver förskolan en organisation som stödjer utveckling och som utvecklas med sitt uppdrag, vilket är ett av de fokusområde förskolan tagit fram för våren Styrning och ledarskap Förskolans egna prioriterade mål bestäms utifrån den analys som görs av förra årets arbete mot de nationella målen, de politiska direktiven i den övergripande Verksamhetsplanen för 2014 samt resultatet från den senaste föräldraenkäten (Qualis). Varje av avdelning och enskild personal gör sina pedagogiska planeringar, dokumentering, utvärderingar och analyser i Lotusdiagram utifrån de prioriterade målen (steg 1). Personalenkäten visar att 92 procent av personalen instämmer helt eller till stor del i att förskolan har gemensamma mål som är tydliga, samma resultat visar påståendet I mitt arbetslag har vi gemensam syn på uppdraget (steg 1). Förskolan har fokusområde för 2014 som omfattar organisation, värdegrund, pedagogisk dokumentation, språk och kommunikation, förtydliga matematikarbetet, naturvetenskap och teknik samt utveckling av föräldrarådet. I den kommungemensamma Verksamhetsplanen beskrivs, följs upp och analyseras förskolans arbete med de nationella och politiska direktiven. Det systematiska arbetet med Lotusdiagrammen ligger till grund för framtagandet av kvalitetsrapporten. Förskollärarträffar och pedagogiska träffar genomförs för att utveckla kvaliteten i verksamheten. Förskolan har påbörjat ett kvalitetsarbete (steg 1). Föräldrarna känner till förskolans prioriterade verksamhetsmål (steg 2). Enligt enkätsvaren instämmer 53 procent av föräldrarna helt eller till stor del i påståendet Jag känner till förskolans 15

17 mål. I den skriftliga dokumentationen beskriver ledningen att förskolans mål kommuniceras på föräldrarådet där föräldrarepresentanterna har möjlighet att lägga till mål. De prioriterade målen når sedan samtliga föräldrar via protokollet, även vid föräldramöte och utvecklingssamtal presenteras de prioriterade målen. Dokumentationen på avdelningarna, ofta med hjälp av bilder, speglar arbetet med de prioriterade målen. I skriften Förskolechefen har ordet informerar förskolechef hur arbetet mot målen går. Förskolan dokumenterar och utvärderar och analyserar sina egna prioriterade verksamhetsmål vid två tillfällen under ett läsår. Utvärderingarna görs dels i arbetslagen, på förskollärarträffar, APT och i barngruppen (steg 2). Detta bekräftas under intervjun med ledningsgrupp och personalgrupp. Resultatet av personalenkäten visar att 92 procent av personalen instämmer helt eller till stor del i att den pedagogiska verksamheten utvärderas kontinuerligt. I den årliga Qualisenkäten som görs årligen på alla förskolor i Kävlinge kommun följs föräldrarnas kännedom om målen upp. I kommentarerna i Qualisenkäten från föräldrarna önskar man sig mer information om vad som händer på förskolan, något som även framkommer under föräldraintervjun. Förskolan har ett öppet och tillgängligt ledarskap på alla nivåer (steg 2). Vid verksamhetsbesöken ser vi att majoriteten av pedagogerna utövar ett tydligt och positivt ledarskap. 92 procent av personalen anser att förskolans ledning helt eller till stor del är öppen och tillgänglig i sitt ledarskap. Samtlig personal som besvarat enkäten instämmer helt eller till stor del i påståendet Jag känner mig sedd och får återkoppling av ledningen. Detta bekräftas i intervjuer med personalen. Genom att ha en ledningsgrupp med representanter från varje arbetslag som träffas regelbundet, att all personal är delaktiga genom sina ansvarsområden, skapas en organisation som har ledarskap på alla nivåer. Förskolan har fokusområde som är väl kända av personalen samt en fortbildningsplan som väl stämmer överens med utvecklingen av fokusområdena. En öppen kommunikation, skapar delaktighet och förståelse på alla nivåer (steg 3). 91 procent av personalen instämmer helt eller till stor del i att de är delaktiga i förskolans utveckling och systematiska kvalitetsarbete. Förskolechefen ser till att förskolan kontinuerligt planerar, följer upp och utvecklar utbildningen genom att se till att olika mötesformer fungerar såsom arbetslagsmöte, morgonmöte, förskollärarträffar, planeringsdagar (steg 3). Förskolechefen har under året introducerat Lotusdiagrammen i arbetslagen, ett material där man utifrån läroplanens mål, planerar, dokumenterar, utvärderar och analyserar arbetet med barnen samt får konstruktiv feedback från förskolechefen. Alla pedagoger instämmer helt eller till stor del att Förskolans ledning driver aktivt förskolans utveckling. Det finns fungerande mål och utvärdering på alla nivåer som ligger till grund för fortsatt utveckling (steg 4). I den skriftliga beskrivningen kan vi läsa att de prioriterade målen formuleras och analyseras tillsammans på förskolan och anger verksamhetens inriktning. Varje arbetslag gör sedan en planering utifrån de prioriterade målen anpassade till barngruppens behov och intressen. Varje pedagog planerar sitt arbete utifrån sina ansvarsbarn. Allt dokumenteras i tidigare nämnda Lotusdiagrammen. Detta sätt att arbeta gör att ledarskapet blir tydligt på alla nivåer (steg 4). 16