Fackförbundet ST HUR MÅR DOKTORANDEN? - en rapport från Fackförbundet ST, SFS och TCO om forskarstuderandes psykosociala arbetsmiljö

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Fackförbundet ST HUR MÅR DOKTORANDEN? - en rapport från Fackförbundet ST, SFS och TCO om forskarstuderandes psykosociala arbetsmiljö"

Transkript

1 Fackförbundet ST HUR MÅR DOKTORANDEN? - en rapport från Fackförbundet ST, SFS och TCO om forskarstuderandes psykosociala arbetsmiljö

2 ST Produktion: Fackförbundet STs Kommunikationsenhet. Fackförbundet ST

3 HUR MÅR DOKTORANDEN? - en rapport från Fackförbundet ST, SFS och TCO om forskarstuderandes psykosociala arbetsmiljö 3

4 Resultatet i korthet: Nästan sex av tio doktorander svarar att de dagligen eller ett par dagar i veckan måste hoppa över lunchen eller arbeta över. Nästan sju av tio kvinnliga doktorander och sex av tio manliga är så trötta efter arbetet att det går ut över deras privatliv. En femtedel anger att de ett par dagar i veckan har svårigheter att sova på grund av jobbet och lika många blir kontaktade på sin fritid av arbetet på ett sätt som känns stressande. Omkring en av tio bland kvinnorna har upplevt hotfulla situationer på jobbet och tre procent har varit utsatta för sexuella trakasserier. En femtedel av alla svarar att de på annat sätt känt sig kränkta på arbetsplatsen och lika många säger sig ha varit inblandade i någon konflikt de senaste 12 månaderna. Fyra av tio menar att de för det mesta inte har något inflytande över sin arbetsplats. Nästan sex av tio får stöd och uppmuntran av handledaren då de har behov av det. Nästan sju av tio svarar att det finns en bra balans mellan utfört arbete och det erkännande man får från sin handledare. Drygt åtta av tio anger att de kan själva bestämma sin arbetstakt och när olika arbetsuppgifter ska utföras. 4

5 Inledning varför en rapport om doktorander? Att vara med och påverka forskningens organisation är en del av Fackförbundet ST s och TCO s samhällsansvar. Men forskarvärlden är en facklig angelägenhet av fler skäl. På universiteten utbildas inte bara morgondagens forskare. Många av de personer som idag genomgår forskarutbildning kommer att bli framtidens ledare på företag och i organisationer, inom statsförvaltning och kommuner. Att högskolan erbjuder goda arbetsförhållanden och en demokratisk arbetsmiljö är därför av största betydelse även utanför den akademiska världen. För SFS (Sveriges förenade studentkårer) som organiserar nationell forskarutbildningsbevakning och driver frågor för doktorander är arbetet med att skapa goda arbetsförhållanden och trygga villkor en självklarhet. Anledningen till SFS s engagemang är att forskarutbildningen är den högsta utbildningsnivån vid de svenska lärosätena. För att ha möjlighet att tillägna sig utbildningen på bästa sätt behöver de forskarstuderande en god studie- och arbetsmiljö och rätt stöd från lärosätet. SFS s medlemskårer och doktorandkommitté kan vittna om brister i dagens forskarutbildning och de arbetsförhållanden som doktorander arbetar under. Därför är frågor om doktorandernas psykosociala arbetsmiljö högst angeläget att uppmärksamma. 5

6 1 ekonomifakta. se/sv/fakta/ Utbildningoch-forskning/ Investeringar-iutbildning-ochforskning/ Forskning-ochutveckling-internationellt-/ 2 HSV, Doktorsexaminerades etablering på arbetsmarknaden, Rapport 2010:21R. 3 Doktorandspegeln 2008, HSV 2008:23R. Ytterligare en anledning till varför vi intresserar oss för doktorandernas arbetsmiljö är att forskarutbildningen spelar en central roll i samhällslivet. Genom forskning produceras ny kunskap och idéer som många gånger sprids långt utanför den akademiska världen. Här initieras och förs också en viktig del av det offentliga samtalet. Forskning ges även allt större resurser. Sverige är bland de tre länder i OECD som investerar mest i forskning och utveckling, FoU, som andel av BNP. Israel och Finland investerar något mer än Sverige. I Sverige har utgifterna för FoU varit relativt stabila och hållit en nivå mellan 3-4 procent av BNP under 2000-talet. 1 Antalet forskarutbildade har ökat med drygt under de senaste tio åren. År 2000 fanns det forskarutbildade i åldersgruppen år i Sveriges befolkning, varav kvinnor och män. År 2009 fanns det forskarutbildade, fördelade på kvinnor och män. 2 I Sverige finns forskarstuderande, även kallade doktorander, på universitet och högskolor och ungefär 2600 examineras årligen. Medianåldern är 33 år 50 procent kvinnor, 50 procent män 73 procent av doktoranderna är gifta eller sammanboende 40 procent har hemmavarande barn under 18 år 80 procent arbetar mer än 40 timmar per vecka 3 År 2010 började cirka doktorander i utbildning på forskarnivå vilket är ungefär lika många som året innan. Männen är något fler än kvinnorna, 1 840, jämfört med Andelen kvinnor motsvarar 47 procent, vilket är två procentenheter mindre än Under de senaste tio åren har ungefär hälften av doktorandnybörjarna varit kvinnor. 6

7 År 2010 tog kvinnor och lika många män doktorsexamen. Tio år tidigare togs cirka 40 procent av doktorsexamina av kvinnor och tjugo år tidigare cirka 30 procent. 4 Under en längre tid har det kommit larmsignaler om doktorandernas arbetsmiljö. Det har också varit uppenbart i det lokala fackliga och i det studentfackliga arbetet att många doktorander mår dåligt och upplever stor oro och stress. Bland annat därför har Fackförbundet ST, SFS och TCO skrivit denna rapport. Den är författad av utredarna Inger Ehn Knobblock (Fackförbundet ST) och German Bender (TCO). 4 Sveriges officiella statistik, statistiska meddelanden. Universitet och högskolor. Doktorander och examina på forskarnivå. (2010). 7

8 Bakgrund och tidigare undersökningar 5 Kungliga vetenskapsakademin/lillemor Kim (2000), Svensk forskarutbildning i internationell belysning, s Ibid. 7 HSV, Doktorandspegeln Forskarutbildningen är steget innan rollen som skapande och självständig forskare tar vid. Kungliga Vetenskaps-akademien slår fast att forskarutbildningen har en nyckelfunktion i utvecklingen av högre utbildning och forskning genom sin reproducerande uppgift [ ] 5. Sveriges framtida forskning och tillväxt är beroende av välutbildade doktorer och att forskarutbildningen håller hög standard. De senaste tio åren har forskarutbildningen blivit en central del i kunskaps- och innovationspolitiken i de flesta länder. 6 Doktoranderna är vår framtida spetskompetens och att ha en forskarutbildning av god kvalitet är därför avgörande för Sveriges framtid. TCO och Fackförbundet ST genomförde 2003 en undersökning om Livet som doktorand i syfte att ta reda på vad doktoranderna ansåg om forskarutbildningen och handledningen inom den. Högskoleverket har också undersökt doktorandernas upplevelser av forskarutbildningen i rapporterna Doktorandspegeln 2003 och Kvaliteten på forskarutbildningen beror i stor utsträckning på att handledningen som doktoranderna får håller hög klass. Handledarna inom forskarutbildningen har med andra ord ett stort ansvar. Enligt Högskoleverket har var fjärde doktorand upplevt så allvarliga brister i handledningen att de varit till hinder i forskningsarbetet. Drygt 17 procent av doktoranderna uppger också att det beroendeförhållande som man har till handledaren känts besvärande 7. Högskoleverkets undersökningar tydliggör dessutom kopplingen mellan relationen till handledaren och den negativa press/stress som doktorander upplever under utbildningen. 8

9 Ännu en undersökning i regi av Högskoleverket och Delegationen för jämställdhet i högskolan gjordes Syftet var att ta reda på varför doktorander avslutar sina studier i förtid. Två tredjedelar av alla doktorander uppgav att de avbrutit studierna antingen av sociala skäl (35 procent) eller på grund av forskarutbildningen i sig (31 procent). Det var betydligt vanligare att kvinnor (43 procent) uppgav sociala skäl än männen (28 procent) 8. Från ST s, SFS s och TCO s sida har vi konstaterat att de undersökningar som hittills var gjorda framförallt har fokuserat på doktoranderna och vad de anser om forskarutbildningen och handledningen. Därför genomförde vi tillsammans med SFS s doktorandkommitté ytterligare en undersökning 2008 där vi bytte sida och vände oss till handledarna. Undersökningen resulterade i två rapporter: Livet som handledare och Hur förbättras forskarutbildningen? Nu är vi tillbaka igen hos doktoranderna. I den här rapporten ska vi belysa hur doktorandernas psykosociala arbetsmiljö ser ut. Vi söker svaret på frågan: Hur mår doktoranden? 8 Orsaker till att doktorander lämnar forskarutbildningen utan examen. En uppföljning av nybörjarna på forskarnivå läsåren 1999/2000 och 2000/01. Rapport 2012:1 R. Högskoleverket. 9

10 Enkäten Fackförbundet ST, SFS doktorandkommitté och TCO har med hjälp av SCB genomfört en omfattande undersökning av nästan 600 forskarstuderande (av 1000 utskickade enkäter, vilket ger en svarsfrekvens på 57 procent) som har besvarat frågor om allt från arbete och fritid till sömnproblem och huruvida man törs föra fram kritik på sin arbetsplats. Doktorandernas psykosociala arbetsmiljö har stått i centrum. Enkäten bestod av 33 numrerade frågor, en av dem hade delfrågor vilket genererade totalt 37 frågor. Två av dem var bakgrundsfrågor. Förutom de variabler som samlades in via frågeblanketten hämtades följande variabler från universitets- och högskoleregistrets delregister över doktorander och examina i högskoleutbildning på forskarnivå: Verksamhetsområde Kön Ålder Universitet/högskola 10

11 Population och urval Populationen utgjordes av doktorander. För att kunna göra ett urval skapades en ram som avgränsade individerna i populationen. Endast de som var doktorandnybörjare före hösten 2009 ingick i urvalet. De doktorander som hade tagit ut doktorsexamen hösten 2010 eller våren 2011 togs bort liksom de som var klassificerade som utländska doktorander. Urvalsramen stratifierades på vetenskapsområde och kön. Totalt bildades fyra strata: Vetenskapsområdet Humanistisk-samhällsvetenskaplig, kvinnor Vetenskapsområdet Humanistisk-samhällsvetenskaplig, män Vetenskapsområdet Teknisk, kvinnor Vetenskapsområdet Teknisk, män Från urvalsramen drogs ett stratifierat obundet slumpmässigt urval om 250 doktorander från varje stratum. Det innebär att alla objekt inom ett stratum har samma sannolikhet att komma med i urvalet. Urvalsstorleken bestämdes i samråd mellan SCB och Fackförbunden ST och TCO samt SFS doktorandkommitté. 11

12 Statistikens tillförlitlighet Urvalet stratifierades efter viktiga redovisningsgrupper kön, vetenskapsområde och lärosäte. Materialet har viktats och kalibrerats med hänsyn till bortfallet, så att det kan anses gälla för hela populationen det vill säga forskarstuderande vid svenska universitet och högskolor. Med denna rapport vill ST, SFS och TCO förmedla den bild forskarstuderande ger av sin arbetsmiljö. Vi undviker att späcka redogörelsen med tabeller och diagram. I stället kommer några särskilt angelägna teman att lyftas fram och diskuteras. De ger förstås inte en helhetsbild av doktoranders arbetsförhållanden, men det är de områden som vår undersökning pekat ut som mest betydelsefulla. Vad är en forskarstuderande? Forskarutbildningen är fyra år lång (men tar ofta längre tid att slutföra) och består av egna studier, forskning med hjälp av handledare samt författandet av en doktorsavhandling. Dessutom tillkommer institutionstjänstgöring som i regel består av undervisning. Utbildningen leder till en doktorsexamen. Efter de två första åren kan man få licentiatexamen. När man är klar med sin avhandling är det meningen att man ska stå på egna ben och kan, inom högskolesektorn, söka jobb som lektor eller söka anslag för olika forskningsprojekt. I praktiken är det dock inte så enkelt. Under 1990-talet drogs flera så kallade mellantjänster (även kallade meriteringstjänster) in och konkurrensen om forskningsmedel hårdnade. 12

13 En forskarstuderande är i dag en blandning av student och institutionspersonal. Å ena sidan är doktoranden fortfarande i utbildning, å andra sidan anställd som vilken lärare eller forskare som helst. Det innebär att ansvaret för arbetssituationen är oklart för många doktorander. Ibland behandlas den forskarstuderande som student utan att arbetsgivaren tar riktig hänsyn till de arbetsrättsliga regler som styr doktorandens anställning. I andra sammanhang betraktas doktoranden som en fullvärdig anställd som förväntas vara lojal med institutionen och beredd att där utföra kvalificerade arbetsuppgifter. Denna kluvenhet ser vi också i de resultat som presenteras i denna rapport. Vi konstaterar också att doktorandernas förutsättningar ibland skiljer sig åt beroende på vilket anställningsförhållande som råder. Stress och den psykosociala arbetsmiljön 9 I arbetslivet möter individen arbetsmiljön som en helhet med såväl fysiska som psykosociala faktorer som påverkar hur han eller hon mår och utvecklas på och i jobbet. Det finns en hel del forskning och kunskap om vad som är utmärkande för en god arbetsmiljö och en utvecklande sysselsättning. Det handlar om att både avlägsna fysiska risker och att uppfinna rätt premisser för individens möjligheter till motivation och utveckling. Ett gott arbete ger stimulans, social samvaro och en känsla av sammanhang. Dessutom får människan tillfälle till egen kontroll och inflytande över det egna jobbet. Ett gott arbete kännetecknas även av möjligheten att förena det med ett rikt och hållbart privatliv. 9 Hela avsnittet om stress och den psykosociala arbetsmiljön är hämtad från TCO Granskar, Stressbarometer 2012: Dags för åtgärder. 1/12., s

14 10 Karasek,R & Theorell,T, Healthy Work. Stress, Productivity and the Reconstruction of Working Life (1990). En av de ledande teorierna om sambanden mellan hälsa och arbetsliv är krav- och kontrollmodellen. 10 Den visar att det inte bara är höga eller låga krav som är viktiga för stressen i arbetslivet. Vilken inverkan kraven har på stressen beror på hur stort handlings- eller beslutsutrymme individen har över jobbets utförande och den egna kontrollen av detsamma. Kontrollen kan medföra en möjlighet att utöva inflytande på verksamheten och prioritera uppgifter. Sakkunskapen och möjligheten att utöva kontroll innebär exempelvis att den anställde är beredd att hantera överraskande situationer som uppkommer. Samverkan och balansen mellan krav och kontroll påverkar individens hälsa. En bra balans gör att individen kan hitta tillvägagångssätt för att hantera stress. Under rätt förhållanden, där individen har hög kontroll, kan höga krav vara välgörande. Man kan peka ut fyra typiska situationer: Spänd arbetssituation höga krav och låg kontroll. Aktiva arbeten höga krav och hög kontroll. Passiva arbeten låga krav och låg kontroll. Avspänd arbetssituation låga krav och hög kontroll. Jobb med en hög anspänning medför en ansenlig risk för negativ stress och andra besvär medan aktiva leder till en situation som i högre grad kännetecknas av lärande, utveckling och hög produktivitet. Passiva arbeten kan å andra sidan leda till en negativ inlärning där man steg för steg förlorar tidigare inlärda färdigheter. Krav- och kontrollmodellen har utökats med en tredje variabel, socialt stöd, som lyfter innebörden av individens samspel med andra personer. Ett bra socialt stöd har en positiv inverkan på hälsan och motverkar en eventuell obalans mellan höga krav och låg kontroll. 14

15 Det sociala stödet kan komma från såväl kollegor som chefer. Det kan då röra sig om hjälp att prioritera uppgifter, möjligheter att lämna över uppgifter till kollegor eller kollegialt stöd. Hög kontroll antas bättra på individens hälsa, medan en låg kontroll har motsatt verkan. Kombinationen av låg kontroll, höga krav och svagt socialt stöd har mest negativ inverkan på hälsan. 15

16 11 Siegrist, J, Adverse Health Effects of High-Effort/ Low-Reward Conditions. Journal of Occupational Health Psychology, s (1996). 12 Allvin, M, Aronsson, G, Hagström,T, Johansson, G & Lundberg, U, Gränslöst arbete socialpsykologiskt perspektiv på det nya arbetslivet (2006). En annan central teoribildning när man diskuterar psykosocial arbetsmiljö är effort-rewardmodellen. 11 I korthet säger teorin att den möda som individen lägger ner på jobbet måste vara i balans med den erkänsla eller belöning som han eller hon får av chefen. Finns där en obalans så ökar risken för ohälsa. I studien Gränslöst arbete skildras det nya arbetslivet som en orsak till stress. 12 En del av förklaringen är att den nya flexibiliteten gör att det är individen själv som får bestämma när, var, hur och med vilka han eller hon ska jobba. Den växande otydligheten i kraven som ställs när är det färdigt eller tillräckligt bra? leder till att individen arbetar mycket mer än han eller hon skulle ha gjort med tydligare krav. En hel del yrkesgruppers arbetsuppgifter karakteriseras av att de kan göras bättre än bra. Det finns ingen given punkt när resultatet är uppnått. Resultatet av utförda uppgifter speglar också personen som utfört den ett gott arbete ger goda omdömen. Intensifieringen av jobbet gör att individen själv skapar sätt för att hantera de ökade kraven. Författarna identifierar tre viktiga tillvägagångssätt: Man arbetar mer. Inom ramen för den ordinarie tiden fullgör individen mer och gör diverse extrainsatser. Det kan handla om att öka takten eller dra in på luncher och raster. Man arbetar mer genom att överskrida ramar. Räcker det inte att öka takten inom den ordinarie tiden tar man med sig jobbet hem eller sitter kvar längre. Man arbetar mer genom att överskrida förutsättningarna för hälsa. Det kan handla om att individen går till jobbet även om hon eller han är sjuk. 16

17 Skälet kan vara problem att lämna över uppgifter till kollegor som gör att uppgifterna samlas på hög vid eventuell frånvaro. Ett alternativ är att ta ut semester i stället för att sjukskriva sig. Sjuknärvaro ökar risken för ytterligare ohälsa eftersom det hindrar möjligheten till återhämtning. Sammanfattningsvis ger forskningen en bild av ett antal element som inverkar på den psykosociala arbetsmiljön. Vissa faktorer har en positiv effekt på stress, hälsa och välbefinnande samtidigt som andra har en negativ effekt. För flera av faktorerna gäller dock inte så förenklade samband. Individens egenkontroll över situationen är en faktor som påverkar individens hälsa positivt. Men det räcker inte med det utan det behövs också stöd från kollegor och chefer samt klarhet i de krav som ställs. Den redovisning som nu följer kommer att visa både positiva och negativa tecken gällande doktorandernas psykosociala arbetsmiljö. Doktoranderna ger å ena sidan uttryck för att de har stort inflytande över sitt arbete, å andra sidan att de ofta tvingas arbeta övertid. Resultatet är inte enkelt att tyda utan svaren på frågorna är många gånger motsägelsefulla, särskilt om man önskar förstå dem i relation till tidigare nämnda teorier om vad som krävs av en sund arbetsmiljö. 17

18 Resultat från SCB-enkäten I det följande redovisas och analyseras doktorandernas svar på frågorna i enkätundersökningen som ligger till grund för denna rapport. Vilken finansiering har du? Majoriteten av respondenterna har en doktorandanställning (66 procent män och 75 procent kvinnor). Det är ett resultat som avviker från den totala populationen av forskarstuderande. I den stora gruppen har färre doktorandanställningar. Enligt Högskoleverket hade något fler än hälften (56 procent) av samtliga forskarstuderande doktorandanställning hösten Men vårt resultat kan också tyda på att situationen har förändrats sedan dess. Ser man på åldersfördelningen bland respondenterna visar det sig att ju yngre desto troligare att forskarstudenten har en doktorandanställning. Hela 90 procent av dem som är under 30 år är anställda. Motsvarande siffra för åldersgruppen 45 år eller äldre är 42 procent. 13 Annan form av finansiering kan vara antingen via högskolan eller externt. Den näst vanligaste försörjningsformen i vår undersökning är annan finansiering och särskilt bland doktorander som är 45 år och äldre. 13 På tredje plats kommer industridoktorand och då rör det sig särskilt om manliga doktorander inom det tekniska vetenskapsområdet. Fjärdeplatsen intas av dem som svarar att de finansierar sin utbildning med hjälp av stipendier. I undersökningen återfinns inte doktorander med utbildningsbidrag. Anledningen till det är att de doktorander som vi vänt oss till ska ha varit antagna på forskarutbildningen minst ett år och därmed befinna sig i ett skede i doktorandutbildningen som mer eller mindre utesluter utbildningsbidraget. 18

19 Hur långt har du kommit i din forskarutbildning? Av de tillfrågade har 16 procent redan tagit examen. Något fler än 40 procent är klar med 80 procent eller mer av utbildningen. Dryga tredjedelen uppger att de är klar med procent av utbildningen och sex procent är klar med procent. Fördelat på kön eller vetenskapsområden föreligger nästan inga skillnader. 19

20 Stressfaktorer Följande kapitel ska redogöra för frågor som på olika vis behandlar upplevelsen av stress, tidsbrist och vila. Avsnittet kommer att ge en oroande bild av hur doktorander upplever sitt arbetsliv. Vi har valt att redovisa varje fråga för sig för att visa att det finns varierande sätt att närma sig frågor om stressfaktorer. Hur ofta finns det tid för social samvaro med kollegorna på jobbet? Ungefär 60 procent av de svarande uppger att de har tid för social samvaro med kollegorna på jobbet. Bryter man ned resultatet på hur de finansierar sin utbildning blir resultatet något annorlunda. Av dem som uppger att de har en doktorandanställning svarar 66 procent att de dagligen har tid. Finansieras utbildningen med alternativen annan eller stipendier kryper andelen ned till ungefär 50 procent. Lite mer än en femtedel säger sig ha möjlighet till social samvaro någon gång per vecka. Ungefär en tiondel uppger att de har tid till det någon gång per månad. Tidigare undersökningar visar att den sociala samvaron är betydelsefull för såväl trivsel som kreativitet, varför resultatet nog får betraktas som nedslående. Hur ofta har du så mycket att göra att du blir tvungen att dra in på luncher, arbeta över eller ta med jobbet hem? Av de svarande uppger 17 procent att de varje dag antingen måste dra in på lunch, arbeta över eller ta med jobb hem. Fördelat på kön uppger drygt en femtedel av kvinnorna att så är fallet. Motsvarande siffra för männen är lite mer än 10 procent. 20

21 Delar man upp svaren på vetenskapsområde kan man se att det är betydligt vanligare med dagligt extraarbete inom humaniora och samhällsvetenskap (21 procent) än inom det tekniska vetenskapsområdet (12 procent). Hela 40 procent svarar att de ett par dagar per vecka måste arbeta utöver ordinarie arbetstid. Där sticker särskilt åldergruppen år och manliga doktorander inom humaniora och samhällsvetenskap ut. Resultatet är oroväckande. Nästan 60 procent uppger att de dagligen eller ett par dagar i veckan måste hoppa över lunchen eller arbeta över. Många gånger i hemmet. Det betyder att den vila vi så väl behöver för att återhämta oss är minimal. Inte konstigt då att många vill arbeta någon annanstans i framtiden, som vi kan se i vårt material. Men situationen är allvarligare än så. Merparten av anställda på svensk arbetsmarknad måste då och då arbeta över eller sitta någon stund med jobbet på kvällarna. Det klarar de flesta men en långvarig hög belastning kan leda till problem för individen. Det kan då handla om sömnsvårigheter eller om såväl fysisk som psykisk ohälsa. Det påverkar inte minst privatlivet då man kan hålla för troligt att familj och vänner får mindre tid och uppmärksamhet än vad som kanske skulle vara önskvärt. Händer det ofta att du efter arbetet är så trött att det går ut över ditt privatliv? Nästan 70 procent av kvinnorna svarar att de ofta är så trötta efter arbetet att det går ut över deras privatliv. Motsvarande siffra för manliga doktorander är 61 procent. I TCO s undersökning ser vi att tjänstemännen är något mindre utslitna när de kommer hem efter arbetet. Där svarar inte fullt tre femtedelar att de är för trötta för att umgås med familj och vänner Stressbarometern 2012,s

22 Utan att överdriva kan man påstå att doktorandtillvaron är allt annat än en drönartillvaro. Uppenbart är att doktoranders situation visar bilden av en arbetsmiljö där gränsen mellan arbete och fritid inte framstår som särskilt tydlig. Hur ofta under de senaste tre månaderna har du haft svårigheter att sova därför att tankar på jobbet hållit dig vaken? En femtedel anger att de ett par dagar i veckan har svårigheter att sova. Fördelat på kön svarar 28 procent av kvinnorna och 16 procent av männen det. Glädjande nog är det mindre än fem procent som uppger att de dagligen får sin sömn störd av jobbrelaterade tankar. Hur som helst är resultatet illavarslande. En alldeles för stor del av doktoranderna har sömnproblem som har sitt ursprung i jobbet. Har du det senaste året haft möjlighet att ta ut minst fyra veckors sammanhängande semester? Nästan 70 procent av samtliga svarande uppger att de haft möjlighet att ta ut semester. Dock hävdar nästan en fjärdedel att de inte kunnat det på grund av hög arbetsbelastning. Det är allra vanligast bland kvinnor och då särskilt inom det humanistiska och samhällsvetenskapliga området. 15 TCO granskar, Stressbarometern 2012: dags för åtgärder. 1(2012), s.20. Det är ett oroväckande resultat eftersom det innebär att arbetsgivaren bryter mot lagstiftningen. Semesterlagen ger alla anställda rätt till fyra veckors sammanhängande ledighet. Jämför man dessutom resultatet med TCO s Stressbarometer ser det ännu sämre ut. Där visar det sig att det är endast en femtedel av tjänstemännen som inte haft möjlighet att nyttja sin lagstadgade rätt att ta ut minst fyra veckors sammanhängande semester

23 Blir du kontaktad av ditt jobb på kvällstid, helger och semestrar med jobbrelaterade frågor på ett sätt som du upplever stressande? En femtedel av de svarande blir kontaktade av jobbet på ett sätt som känns stressande. Det är särskilt kvinnorna (26 procent) som upplever det negativt och doktorander i humaniora och samhällsvetenskap. Här ser vi ännu ett exempel på hur arbete och fritid flyter in i varandra. Forskarutbildningen eller kanske snarare forskarkarriären har traditionellt betraktats som ett slags kall. En hängiven forskare är, enligt det synsättet, aldrig ledig och ska vara beredd att lojalt ställa upp för sitt ämne och sin institution. Händer det att du känner dig så stressad att du inte kan tänka på annat än arbetet? Mer än 40 procent (47 procent av kvinnorna och 37 procent av männen) svarar att de ganska ofta känner sig så stressade att de inte kan tänka på annat än arbetet. Det är särskilt doktorander i ålderspannet år (51 procent) som känner sig jagade. Även här verkar humanistiska och samhällsvetenskapliga doktorander mera stressade än de inom det tekniska området. Resultatet säger något om de skillnader som finns mellan olika vetenskapsområden. Några exempel på dessa är utbildningens utformning, avhandlingens struktur (monografier eller sammanläggningsavhandlingar) och huruvida man ingår i en forskargrupp med nära kollegor eller skriver sin avhandling i stort sett på egen hand. 23

24 24

25 Stöd och uppmuntran Här följer ett avsnitt som handlar om det stöd och den uppmuntran doktoranderna upplever att de får från olika tjänstekategorier på sin institution. Frågan vi ställde löd så här: När du har behov av det, får du stöd och uppmuntran av: Andra doktorander? Hela 67 procent svarade att de alltid eller stor del av tiden får stöd från andra doktorander. Mest positiva var kvinnliga doktorander. Minst stöd från sina doktorandkollegor upplevde industridoktoranderna (36 procent). Lärare/forskare? Lite mer än 40 procent svarade att de alltid eller en stor del av tiden fick stöd och uppmuntran. Även här sticker industridoktoranderna ut negativt. Endast 17 procent menade att så var fallet. Administrativ personal? En fjärdedel av samtliga tillfrågade tillkännagav att de alltid eller till stor del av tiden fick stöd och uppmuntran av administrativ personal. Motsvarande siffra för industridoktorander är 14 procent. Handledaren? Nästan 60 procent responderade att de alltid eller till stor del av tiden fick stöd och uppmuntran av sin handledare. Motsvarande siffra för industridoktorander är 43 procent. Prefekt/motsvarande? Lite mer än tio procent meddelade att de alltid eller stor del av tiden fick stöd och uppmuntran av prefekten. Något mindre än hälften svarade att de för det mesta inte eller aldrig fick något stöd. 25

26 Det förefaller anmärkningsvärt att prefekten är så dålig på att uppmuntra en så utsatt och för institutionens framtid viktig grupp när de har behov av det. Handledarens roll för stöd och uppmuntran är ett av de viktigaste inslagen för doktoranden under forskarutbildningen. Det är en relativt stor andel (41 procent) som inte anser att de får tillräckligt med stöd och uppmuntran från sin handledare. Tittar man på specifika grupper är siffran också i vissa fall högre. De som är industridoktorander eller forskarstuderande som tar emot stipendier hamnar i en utsatt position och uppenbarligen går miste om stöd och uppmuntran från kollegor. Vi menar att detta är ett argument för att erbjuda doktoranderna anställning från dag ett. Finns det en bra balans mellan din arbetsinsats och det erkännande du får från din handledare? Knappa tre fjärdedelar av männen menar att det finns en god balans. Motsvarande siffra för kvinnorna är 64 procent. Men en tredjedel menar att de får mindre beröm än vad som motiveras av deras arbetsinsats. Det blir än tydligare när materialet delas upp i ålder. Då uppger hela 40 procent av doktoranderna under 30 år att de får för lite erkännande. Tittar man på vetenskapsområde sticker de kvinnliga doktoranderna inom det tekniska området ut negativt. Ungefär hälften av dem saknar ett tillräckligt erkännande från sin handledare. På det hela taget är resultatet ändå positivt. Det är också svar som vi känner igen från tidigare undersökningar. Likväl är det alldeles för många som saknar ett erkännande för sitt jobb. Även här kan man fundera över varför kvinnliga doktorander inom det tekniska vetenskapsområdet uppmärksammas och erkänns i så ringa grad. Det är ett viktigt resultat att ta vara på då man funderar över varför kvinnor lämnar universitetsvärlden. 26

27 Inflytande Forskare brukar ofta betona den positiva betydelsen av att ha inflytande och kontroll över sitt arbetsliv. 16 Här kommer vi att upptäcka att doktorander både har och inte har inflytande och kontroll över sitt doktorerande. Har du möjlighet att själv bestämma din arbetstakt? Mer än 80 procent svarar att de alltid eller en stor del av tiden kan bestämma sin arbetstakt. Något mindre än en femtedel uppger att de endast liten del av tiden eller för det mesta inte kan göra det. Det är framför allt doktorander under 30 år och kvinnor inom humanistiskt eller samhällsvetenskapligt område som ger uttryck för att de har lågt inflytande över arbetstakten. 16 Se t.ex. Allvin, M, Aronsson, G, Hagström,T, Johansson, G & Lundberg, U., Gränslöst arbete socialpsykologiskt perspektiv på det nya arbetslivet. (2006). Har du möjlighet att själv bestämma när olika arbetsuppgifter ska göras? Drygt 80 procent anger att de alltid eller en stor del av tiden själva kan bestämma när olika arbetsuppgifter ska göras. Det finns dock en mindre grupp som svarar att de endast har möjlighet att göra det en liten del av tiden (14 procent). Vi fann inga skillnader beroende på kön. Har du tillräckligt med inflytande på din arbetsplats? Mer än hälften av doktoranderna anser att de alltid eller en stor del av tiden har tillräckligt inflytande på arbetsplatsen. Fördelat på kön blir resultatet 61 procent för män och 47 procent bland kvinnorna. Dock uppger 40 procent att de antingen en liten del av tiden eller för det mesta inte har inflytande på jobbet. Här sticker doktorander inom humaniora och samhällsvetenskap ut. 45 procent har inte tillräckligt att säga till om. Kvinnliga doktorander inom det tekniska området kommer upp till nästan lika hög andel. Den ålderskategori som oftast upplever att de inte har rimliga påverkansmöjligheter är år. 27

28 Har du tillräckligt med inflytande över ditt arbete? Mer än 80 procent svarar att de alltid eller en stor del av tiden har tillräckligt inflytande över sitt arbete. Ungefär en femtedel av kvinnorna inom det tekniska området svarar att de har det en liten del av tiden eller för det mesta inte. Sammantaget ger dessa frågor om inflytande en bild av hur varierande en forskarutbildning kan upplevas. Vem tror du fattar beslut angående dina anställningsvillkor på din arbetsplats? Mer än hälften av doktoranderna tror att det är prefekt/ motsvarande som fattar beslut om deras anställningsvillkor, en femtedel svarar någon annan och 15 procent tror att det är handledaren som har det ansvaret. 17 En jämställd forskarutbildning? (2012), s. 14. Prefekten eller institutionschefen har arbetsgivaransvar för doktoranderna. Det medför bland annat ett ansvar för arbetsmiljön, att genomföra lönesamtal och medarbetarsamtal med doktoranden, reglera uttag av semester med mera. 17 Att så många doktorander inte känner till detta är förvånande och ett tecken på bristande information från arbetsgivaren. Får du återkoppling på dina arbetsinsatser avseende undervisning? Något fler än en fjärdedel uppger att de alltid eller en stor del av tiden får återkoppling på sina arbetsinsatser avseende undervisning. Mer än 60 procent (65 procent av kvinnorna) uppger att det sker endast en liten del av tiden eller för det mesta inte. Är respondenterna under 30 år svarar nästan 70 procent att de inte får någon större återkoppling på sitt undervisningsarbete. De som är mest kritiska är de doktorander som har doktorandanställning. 28

29 Resultatet är oroväckande. Att så stor del av doktoranderna inte får återkoppling på sina arbetsinsatser avseende undervisning visar på att frågan inte är prioriterad. Vi behöver både framstående forskare och skickliga pedagoger inom akademin. Om undervisningen ges liten uppmärksamhet redan under doktorandutbildningen signaleras tidigt att den inte är så viktig, och det är ju olyckligt. Får du återkoppling på dina arbetsinsatser avseende kurser? Nästan en tredjedel svarar att de alltid eller en stor del av tiden får återkoppling på sina arbetsinsatser avseende kurser. Mer än hälften uppger att de under liten del av tiden eller för det mesta inte får någon återkoppling, en uppfattning som är särskilt vanlig bland yngre doktorander. Fördelat på kön visar undersökningen att kvinnorna är något mera negativa. Resultatet tyder på att varken undervisning eller fullföljande av forskarkurser premieras i någon större utsträckning. 29

30 Krav Ett annat område som förefaller ha stor betydelse för individens upplevelse av arbetet är om hon eller han tycker att det finns en tydlighet i de krav som ställs på jobbet. Ett flertal undersökningar pekar på att allt fler anställda upplever att de många gånger arbetar under oklara förhållanden. De doktorander som vi möter här ger en tämligen motsägelsefull bild av doktorandutbildningen. I vilken grad är kraven som ställs på ditt arbete tydliga? Bara sex procent tycker att kraven som ställs på deras arbete är tydliga, men nästan 30 procent anser dem vara det i ganska hög grad. Merparten (37 procent) har dock valt svarsalternativet både och. De som säger att kraven i ganska låg eller mycket låg grad är tydliga uppgår till 28 procent av respondenterna. Mest kritiska är doktorander i åldern 30 år och under. Fördelas materialet utifrån finansieringsform framstår industridoktoranderna och de som har doktorandanställning som minst nöjda. Detta speglar möjligen den kluvna roll som beskrevs tidigare i denna rapport, nämligen att doktorander i vissa avseenden betraktas och betraktar sig som studenter och i andra som vanliga anställda. 18 TCO granskar, Stressbarometern 2012: dags för åtgärder. 1(2012) s. 18. Jämför man resultatet med TCO s undersökning Stressbarometern 2012 kan vi konstatera att tjänstemän i allmänhet inte skiljer sig särskilt från doktoranderna då det gäller upplevelsen av tydlighet. 18 Är de krav som du upplever på ditt arbete möjliga att nå upp till? Mer än hälften upplever att de krav som ställs är möjliga att uppnå i mycket eller ganska hög grad. Fördelar man resultatet utifrån kön kan vi konstatera att männen (60 procent) är mera positiva till möjligheten att nå målen än kvinnorna (41 procent). Bara tio procent svarar att de i ganska låg eller 30

31 mycket låg grad är möjliga att åstadkomma. Lägger man dessutom till hur långt man hunnit i utbildningen ser vi att det är framför allt doktorander som är klara med mindre än hälften av utbildningen som tvivlar. Resultatet förvånar knappast eftersom det mer eller mindre ligger i sakens natur att en forskarutbildning aldrig riktigt kan definieras. Doktoranden ska ju både lära sig det vetenskapliga hantverket samtidigt som hon eller han parallellt ska bryta mot reglerna. Vi ser dock vissa mönster. Dels att det är svårare att hantera otydliga krav ju kortare tid man varit antagen på utbildningen. Ett annat som tyder på att ju yngre doktoranden är desto besvärligare är det att navigera bland svårtolkade krav. Men även om man kan förvänta sig ett visst mått av förvirring eller otydlighet i en forskarutbildning ger ändå resultatet anledning till oro. Det är inte rimligt att så många upplever att de inte vet vad som förväntas av dem. I vilken grad känner du dig kvalificerad för dina arbetsuppgifter avseende institutionstjänstgöring? En tredjedel svarar att de i mycket hög grad känner sig kvalificerade för sina arbetsuppgifter avseende institutionstjänstgöring (som ofta utgörs av undervisning). Mer än 40 procent uppger att de i ganska hög grad känner så. Endast fem procent svarar att de i ganska låg eller mycket låg grad känner sig kvalificerade. Allra mest kvalificerade känner sig doktorander i åldern 45 år och äldre. Här hittar vi inga könsskillnader. Mest osäkra på sin kompetens är industridoktoranderna och de som är klara med mindre än hälften av utbildningen. 31

32 Detta resultat är positivt. Här möter vi forskarstuderande som känner sig trygga med sin egen kapacitet. Det faktum att industridoktoranderna svarar något mera ifrågasättande kan härledas till deras speciella situation. De har ju oftast en grundanställning på en annan arbetsplats och har där troligen helt andra arbetsuppgifter än de som är vanliga på en akademisk institution. 32

33 I vilken grad känner du dig kvalificerad för dina arbetsuppgifter avseende forskning? Hela 30 procent av de svarande (35 procent av männen och 25 procent av kvinnorna) uppger att de känner sig kvalificerade i mycket hög grad och nästan hälften känner sig kvalificerade i ganska hög grad (45 procent av männen och hälften av kvinnor). Endast tre procent tvivlar på sin förmåga. Det är intressant att notera att tvivlet inte förefaller vara vanligare för att man hunnit en relativt kort bit av sin utbildning. Tvärtom är andelen som tvivlar högre bland dem som är klara med mer än hälften. 33

34 Hot om våld, sexuella trakasserier och kränkningar Följande avsnitt handlar om de riktigt svåra arbetsmiljöfrågorna, nämligen om hot, våld, trakasserier och kränkningar av skilda slag. Vi kan konstatera att förekomsten inte är särskilt vanlig bland de tillfrågade respondenterna när det gäller våld eller hot om våld och sexuella trakasserier. Men när vi frågar om andra typer av hot, kränkningar och konflikter blir resultatet mera oroväckande. Dock vill vi understryka att oavsett om det är ytterst få som varit utsatta för hot eller sexuella trakasserier är det oacceptabelt och arbetet mot denna typ av diskriminering får aldrig ges låg prioritet. Har du upplevt att du utsatts för våld eller hot om våld på din arbetsplats någon gång de senaste 12 månaderna? Glädjande nog uppger endast en procent att de utsatts för våld eller hot om våld på sin arbetsplats. Har du upplevt att du utsatts för andra typer av hot på din arbetsplats någon gång de senaste 12 månaderna? Här uppger elva procent av de kvinnliga respondenterna och fyra procent av de manliga att de varit utsatta. Särskilt utsatt är åldergruppen år och i synnerhet kvinnliga doktorander inom humaniora och samhällsvetenskap. Analyseras materialet utifrån försörjningsform framstår doktorander med stipendier eller med annan finansiering som särskilt utsatta. 34

35 Har du upplevt att du utsatts för sexuella trakasserier på din arbetsplats någon gång de senaste 12 månaderna? Tre procent av kvinnorna svarar att de varit utsatta för sexuella trakasserier. Ingen av männen uppger att de varit med om det. Vanligast är det bland kvinnor som är verksamma inom det tekniska vetenskapsområdet. Har du på något annat sätt känt dig kränkt på din arbetsplats någon gång de senaste 12 månaderna? Omkring en femtedel svarar att de på annat sätt känt sig kränkta på sin arbetsplats. Fördelat på kön sticker kvinnorna ut med 29 procent. Motsvarande siffra för männen är 14 procent. Minst vanligt att ha varit utsatt är det bland män som är verksamma inom tekniskt vetenskapsområde (10 procent). Ett lärosäte har vissa skyldigheter enligt Diskrimineringslagen både som arbetsgivare och som utbildningsanordnare. Det förekommer att svenska högskolor har särskilda jämställdhetsplaner för anställda som endast berör diskrimineringsgrunden kön och samtidigt har likabehandlingsplaner för studenter som inkluderar samtliga diskrimineringsgrunder. En anställd doktorand omfattas av bägge eftersom hon eller han är både anställd och student. Emellertid hamnar doktoranden, som bekant, ofta mellan stolarna. En likabehandlingsplan för studenter bör ta hänsyn till doktorandernas speciella studiemiljö liksom en liknande plan för anställda bör beakta omständigheten att doktoranden tillhör en utsatt grupp som lätt kan hamna i beroendeställning framför allt till sin handledare En jämställd forskarutbildning? 2012, s

36 Har du under de senaste 12 månaderna varit indragen i någon konflikt på arbetsplatsen? Mer än en femtedel anger att de har varit inblandade i en konflikt. Vanligast är det i åldergruppen år (29 procent) och bland kvinnor inom det tekniska vetenskapsområdet (28 procent). Delas materialet upp utifrån försörjningsform är det framför allt forskarstuderande med doktorandanställning och stipendier som varit inblandade i någon konflikt. 20 TCO granskar. Stressbarometer 2012: Dags för åtgärder. 1/12. s Jämför man resultatet med TCO s senaste Stressbarometer verkar det som om doktorander är inblandade i ungefär lika många konflikter som tjänstemän i allmänhet. Stressbarometern 2012 uppger att 27 procent varit inblandade i konflikter på arbetsplatsen. 20 Drar du dig för att framföra kritiska synpunkter på dina arbetsförhållanden? Något mer än en tredjedel svarar att de alltid eller ganska ofta drar sig för att föra fram kritiska synpunkter på sina arbetsförhållanden. Nästan två femtedelar av kvinnorna svarade så. Motsvarande siffra för männen är 30 procent. Minst bekymrade över att ifrågasätta är doktorander i ålderspannet 45 år eller äldre samt industridoktorander där något mer än en fjärdedel svarar att de sällan eller aldrig drar sig för det. Jämför man återigen svaren med TCO s Stressbarometer visar det sig att doktorander är mera oroade över att framföra kritik på jobbet än tjänstemän i allmänhet. I Stressbarometern konstateras följande apropå rädslan att vara kritisk: 36

37 Arbetsplatser som undviker öppen diskussion ger mer konflikträdda medarbetare, vilket kan leda till en ond spiral där tystnaden lägger sig och engagemanget försvinner TCO s Stressbarometer. En sådan utveckling vore ju givetvis ett allvarligt misslyckande för en universitetsinstitution som noga taget är beroende av öppenhet, kreativitet och en intellektuellt stimulerande miljö. 37

38 Om sjukfrånvaro Frågor rörande sjukfrånvaro och sjuknärvaro har inte precis varit ovanliga i debatten de senaste åren. Tvärtom har beslutsfattare och forskare av skilda slag ägnat stor uppmärksamhet åt fenomenet. Därför vill vi ta reda på hur doktoranderna upplever institutionens attityd till sjukfrånvaro men vi vill också få kunskap om det hänt att de valt att gå till jobbet sjukdom till trots. Känns det okej på din arbetsplats att vara t.ex. sjuk, hemma med sjukt barn eller behöva gå tidigare för att hämta på förskola? Mer än 90 procent uppger att det alltid eller ganska ofta känns okej att vara hemma på grund av sjukdom, sjukt barn eller behöva gå hem tidigare p.g.a. hämtning. Minst positiva är ålderskategorin år där 15 procent svarar ganska sällan eller aldrig. Industridoktoranderna förefaller tillhöra den kategori som upplever det som mest okej. 38

39 Har du under de senaste 12 månaderna gått till jobbet trots att du har varit sjuk? En tredjedel uppger att de gått till jobbet tre eller fler gånger när de varit sjuka. Särskilt vanligt är det bland dem som är under 30 år och är verksamma inom humanistiskt och samhällsvetenskapligt område. Mer än 40 procent har gjort det en till tre gånger de senaste 12 månaderna. Vanligast är det i ålderskategorin år samt bland kvinnor. Jämför vi svaren med frågan om det känns okej att vara hemma på grund av sjukdom och vård av barn blir det svårt att tolka resultatet. Å ena sidan menar nästan alla att det är okej att vara hemma på grund av sjukdom, å andra sidan säger en tredjedel att de gått till jobbet trots att de varit sjuka. En möjlig tolkning är att doktoranderna upplevt en stark press att bli klar med någon del av sin avhandling eller inte haft någon möjlighet att lämna över det akuta arbetet till någon kollega. En annan är att de gånger man valt att gå till jobbet trots sjukdom har man kanske inte varit särskilt dålig. Har du under de senaste 12 månaderna självmant valt att inte gå till jobbet p.g.a. oro, ångest eller obehag kopplade till din arbetsplats? Något mer än tio procent har svarat ja på frågan. Mest vanligt är det bland kvinnliga doktorander. Nästan 15 procent svarar att de gjort det valet en till tre gånger det senaste året. Särskilt vanligt är det i åldersgruppen

40 Framtid Detta avsnitt handlar om doktorandernas framtid både vad de tror att de kommer att göra och vad de önskar att de gör i framtiden. Särskilt intressant är det att se vad de önskar att de kommer att jobba med längre fram i livet. Tidigare generationers forskarstuderande hade nog ofta siktet inställt på en fortsatt forskarkarriär. Här ser vi delvis ett annat mönster. Kanske är den traditionella synen på forskningen som ett kall på väg att ersättas av något annat? Om det är så finns det all anledning för universiteten att börja fundera över hur de ska lyckas attrahera och behålla de främsta begåvningarna. Vi kan stå inför ett skifte där allt fler söker in på en forskarutbildning i akt och mening att få en stark konkurrensfördel på både den inhemska och den internationella arbetsmarknaden. Nya doktorer som gör karriär utanför akademin kan räkna med såväl kvalificerade arbetsuppgifter som bättre anställningsvillkor än vad högskolesektorn förmår erbjuda idag, där arbetsgivaren på sin höjd kan locka med tidsbegränsade anställningar och relativt lågt löneläge. Vad tror du att du gör i huvudsak om 10 år? En tiondel tror att de undervisar på den institution de är verksamma vid nu. Det gäller framför allt i åldersspannet 45 år och äldre och bland kvinnliga doktorander inom humaniora och samhällsvetenskap. Något fler tror att de kommer att forska på sin nuvarande institution, särskilt bland respondenterna i gruppen år och bland manliga doktorander inom humaniora och samhällsvetenskap. Knappt en tiondel tror att de undervisar på en annan institution, framför allt i gruppen 45 år och äldre (17 procent). En grupp som avviker här är doktorander inom det tekniska området, där bara två procent tror att de undervisar på annan institution. 40

41 En femtedel av de svarande tror att de forskar på en annan institution inom tio år, en särskilt vanlig uppfattning bland kvinnliga doktorander inom humaniora och samhällsvetenskap. Dryga 40 procent av respondenterna tror att de har ett annat arbete som är kopplat till utbildningen. Bland doktorander som är verksamma inom det tekniska vetenskapsområdet räknar 62 procent med det (intressant nog gäller det hela 67 procent av kvinnorna inom samma vetenskapsområde). Här framträder vissa mönster. Humanister och samhällsvetare är mer benägna att tro att de kommer att bli kvar inom samma område, även om det kan betyda att de är verksamma på en annan institution. Forskarstuderande inom det tekniska vetenskapsområdet har dock siktet inställt på en annan arbetsmarknad än den traditionellt akademiska. Det gäller speciellt kvinnor och industridoktorander. Vad önskar du att gör i huvudsak om 10 år? Mindre än tio procent önskar att de undervisar på den institution de är verksamma på nu. Vanligast är den förhoppningen i gruppen 45 år och äldre (14 procent). En femtedel vill stanna kvar och forska. Det eftersträvar man mest om man är mellan år och jobbar inom humaniora eller samhällsvetenskap. Bara fem procent hoppas på att undervisa vid en annan institution. Vanligast är den önskan bland manliga humanister och samhällsvetare (11 procent) och bland dem som är 45 år och äldre (10 procent). En fjärdedel har förhoppningen om att få forska vid annan institution. Det är vanligare bland kvinnor (30 procent) än bland män (21 procent) och i åldern år. Det är dessutom betydligt vanligare bland humanister och samhällsvetare än bland doktorander inom teknik. 41

42 Det vanligaste önskemålet är intressant nog att ha ett annat arbete som är kopplat till den egna utbildningen. Särskilt angeläget är det bland doktorander inom det tekniska området, där ungefär 60 procent vill det. Det är egentligen inga större skillnader mellan vad man tror att man ska göra eller vad man önskar sig att få göra i framtiden. Ett återkommande resultat är att endast ett fåtal vill undervisa vid sin egen eller vid någon annan institution. Undervisningen är uppenbarligen inte särskilt lockande för dagens doktorander. Det som lockar är istället att få använda sig av sin utbildning och att vara verksam utanför universitetsvärlden. 42

43 Avslutande reflektioner Under en längre period har forskarutbildningen varit en viktig del i kunskaps- och innovationspolitiken i de flesta länder. 22 Doktoranderna är vår framtida spetskompetens och att ha en forskarutbildning av god kvalitet är därför avgörande för Sveriges framtid. Men utbildningen ska inte bara hålla hög akademisk kvalitet utan också erbjuda goda arbetsförhållanden. 22 TCO s Stressbarometer. Med denna undersökning kan vi tyvärr konstatera att det finns avsevärda brister i det avseendet. Dagens doktorander arbetar under tuffa, men samtidigt stimulerande förhållanden. Stress, press och rädsla är inte ovanligt men inte heller att känna sig kapabel, ha kontroll och få stöd och uppmuntran av kollegor. Bilden är alltså motsägelsefull och väcker såväl oro som förhoppningar om framtiden. Vi tror att det är hög tid att ta forskarutbildningen in i samtiden och rusta den för framtiden. De studenter som i dag vill försöka sig på en forskarkarriär önskar något annat än vad tidigare generationer av hugade doktorander gjorde eller tilläts ge uttryck för. Forskarstuderande vill ha inflytande på sin arbetsplats, få uppmuntran då det behövs, våga ge uttryck för kritiska synpunkter och allt emellanåt få vila från jobbet. I främsta rummet kommer önskan om att få ett jobb där de får användning av sin examen. Vi vill avslutningsvis presentera förslag på åtgärder som vi tror kan bidra till att modernisera den svenska forskarutbildningen och göra svenska universitet till attraktiva arbetsplatser. 43

44 Förslag på åtgärder Inrätta doktorandanställningar från dag ett! Utbilda chefer om deras arbetsgivaransvar. Prefekten måste ägna doktoranderna uppmärksamhet. Följ arbetstids- och semesterlagen. Prefekten måste ta sitt arbetsgivaransvar och etablerade forskare bör föregå med gott exempel. Uppmuntra till social samvaro och lyft taket för kritiska debatter. Intensifiera det systematiska arbetsmiljöarbetet. Sätt fokus på doktorandernas arbetsmiljö. Som fackliga och studentfackliga organisationer måste vi vara beredda att i alla sammanhang då vi möter arbetsgivaren påtala behoven av det. Arbeta inkluderande: se doktoranden som anställd oavsett finansieringsform och skapa arenor för reellt inflytande. Arbeta förebyggande mot hot, våld, trakasserier och kränkningar samt diskriminering. Arbeta aktivt för att minska de könsmässiga skillnaderna gällande ohälsa. Universiteten måste skapa arbetsmiljöer som attraherar doktorander. Ge dem bättre anställningsvillkor och tillåt doktoranderna att löneförhandla. Förbättra återkopplingen till doktoranderna kring deras arbetsinsatser, inte minst med avseende på undervisningen. 44

45 Referenser Allvin, Aronsson, Hagström, Johansson & Lundberg, Gränslöst arbete socialpsykologiska perspektiv på det nya arbetslivet. Upplaga 1:7. Liber (2012). Att sova med jobbet. Tjänstemännens arbetsvillkor. En rapport från TCO (2011). En jämställd forskarutbildning?. En rapport från Delegationen för jämställdhet i Högskolan (2012). God arbetsmiljö en framgångsfaktor? En skrift från Arbetsmiljöpolitiska kunskapsrådet. SOU 2009:47. Hasselberg, Kontraktet och gåvan. Vad pengar faktiskt gör med forskarutbildningen. I Gläntan 1-2 (2005). Högskoleverket, Högre utbildning och forskning en översikt, Rapport 2006:3R. Högskoleverket, Doktorandspegeln (2008). Högskoleverket, Doktorsexaminerades etablering på arbetsmarknaden, Rapport 2010:21R. Högskoleverket, Orsaker till att doktorander lämnar forskarutbildningen utan examen en uppföljning av nybörjarna på forskarnivå 1999/2000 och 2000/2001, Rapport 2012:1 R. Kungliga vetenskapsakademin, Kim, Svensk forskarutbildning i internationell belysning (2000). ST/TCO, Livet som doktorand (2003). 45

46 SFS/TCO/ST, Livet som handledare. En rapport från Fackförbundet ST, Sveriges förenade studentkårer och TCO (2008). SFS/TCO/ST, Hur förbättras forskarutbildningen? Professorer ger förslag (2009). Sveriges officiella statistik, statistiska meddelanden. Universitet och högskolor. Doktorander och examina på forskarnivå (2010). TCO granskar. Stressbarometern 2012: dags för åtgärder (2012). Vetenskapsrådet, Reformer inom forskning och forskarutbildning (2006). 46

47 47

48 Fackförbundet ST Box 5308, Stockholm Besök: Sturegatan 15 Telefon: Fax: ST Direkt: E-post: Webbplats: Artikelnr 3301

Stressbarometern 2013

Stressbarometern 2013 Stressbarometern 2013 1,2 miljoner löntagare och 15 förbund i samverkan Stressbarometern 2013 Konflikter: 21 Trygghet: 21 Personligt stöd: 22 Förutsättningar: 31 Arbetsbelastning: 33 Uppskattning: 35 Kontroll:

Läs mer

Är gränsen nådd? En temperaturmätning av tjänstemännens gränslösa arbetssituation.

Är gränsen nådd? En temperaturmätning av tjänstemännens gränslösa arbetssituation. Är gränsen nådd? En temperaturmätning av tjänstemännens gränslösa arbetssituation. 1 Inledning Unionen har i tidigare studier sett att arbetslivet har förändrats för tjänstemännen. Tjänstemannaarbetet

Läs mer

Livet som doktorand. en rapport om forskarstuderandes livssituation

Livet som doktorand. en rapport om forskarstuderandes livssituation Livet som doktorand en rapport om forskarstuderandes livssituation Författare: Ulf Andréasson, TCO Inger Ehn Knobblock, ST Produktion: TCO Foto: INA Agency/Gruner & Jahr Verlag ISBN-nummer: 91 7168 806

Läs mer

Är gränsen nådd? En temperaturmätning av tjänstemännens gränslösa arbetssituation

Är gränsen nådd? En temperaturmätning av tjänstemännens gränslösa arbetssituation Är gränsen nådd? En temperaturmätning av tjänstemännens gränslösa arbetssituation Är gränsen nådd? En temperaturmätning av tjänstemännens gränslösa arbetssituation Innehållsförteckning Är gränsen nådd?.........................................................................................

Läs mer

Om chefers förutsättningar att skapa en god arbetsmiljö och hur de upplever sin egen. En rapport från SKTF

Om chefers förutsättningar att skapa en god arbetsmiljö och hur de upplever sin egen. En rapport från SKTF Om chefers förutsättningar att skapa en god arbetsmiljö och hur de upplever sin egen En rapport från SKTF Maj 3 Inledning SKTF har genomfört en medlemsundersökning med telefonintervjuer bland ett slumpmässigt

Läs mer

Att ha kontoret i mobiltelefonen En undersökning om gränslöshet och mobiltelefonanvändning i arbetslivet

Att ha kontoret i mobiltelefonen En undersökning om gränslöshet och mobiltelefonanvändning i arbetslivet Att ha kontoret i mobiltelefonen En undersökning om gränslöshet och mobiltelefonanvändning i arbetslivet 1 Inledning Unionen har i tidigare studier sett att arbetslivet har förändrats för tjänstemännen.

Läs mer

Jobbet gör dig inte sjuk - men kan hålla dig frisk?

Jobbet gör dig inte sjuk - men kan hålla dig frisk? Jobbet gör dig inte sjuk - men kan hålla dig frisk? Myter kring stigande sjukfrånvaro Att skapa friska organisationer 1 Jobbet är en friskfaktor Psykisk ohälsa och stigande sjukfrånvaro är växande samhällsproblem

Läs mer

Finns det tid att vara sjuk? - En undersökning av arbete vid sjukdom

Finns det tid att vara sjuk? - En undersökning av arbete vid sjukdom Finns det tid att vara sjuk? - En undersökning av arbete vid sjukdom 1 Innehållsförteckning Förord sid 3 Sammanfattning och slutsatser sid 4 Resultat av Unionens undersökning av arbete vid sjukdom sid

Läs mer

Arbetsmiljöenkät 2011

Arbetsmiljöenkät 2011 Arbetsmiljöenkät 2011 SU total Kvalitetsområden Index Kvalitetsområden Diagrammet visar medarbetarnas omdöme på respektive kvalitets område. Bakom varje kvalitetsområde finns ett antal frågor som medarbetarna

Läs mer

2013:1. Jobbhälsobarometern. Delrapport 2013:1 Sveriges Företagshälsor 2013-11-03

2013:1. Jobbhälsobarometern. Delrapport 2013:1 Sveriges Företagshälsor 2013-11-03 2013:1 Jobbhälsobarometern Delrapport 2013:1 Sveriges Företagshälsor 2013-11-03 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Om Jobbhälsobarometern... 4 Om Sveriges Företagshälsor... 4 Bara 2 av 10 kvinnor

Läs mer

Att ha kontoret i mobilen

Att ha kontoret i mobilen Att ha kontoret i mobilen En undersökning om gränslöshet och mobiltelefonanvändning i arbetslivet Att ha kontoret i mobiltelefonen en undersökning om gränslöshet och mobiltelefonanvändning i arbetslivet

Läs mer

stressbarometer 2012:

stressbarometer 2012: ÅTGÄRDER NÖDVÄNDIGA 50 STORA KOSTNADER 25 75 PROBLEM tco granskar HANTERBARA Stressindex 0 100 stressbarometer 2012: KOLLAPS 30 dags för åtgärder #1/12 2012-02-17 Författare Roger Mörtvik och Jana Fromm

Läs mer

Lidköpings kommun Medarbetarundersökning 2010

Lidköpings kommun Medarbetarundersökning 2010 Lidköpings kommun Medarbetarundersökning 2010 Huvudresultat Mars 2010 Genomförd av CMA Research AB Lidköpings kommun 2010, sid 1 Fakta om undersökningen Syfte Syftet med undersökningen är att ta reda på

Läs mer

Stockholms stads personalpolicy

Stockholms stads personalpolicy Stadsledningskontoret Personalstrategiska avdelningen Stockholms stads personalpolicy Vårt gemensamma uppdrag Ett Stockholm för alla Vi som arbetar i Stockholms stad bidrar till att forma ett hållbart

Läs mer

stressbarometer 2013 #05/13

stressbarometer 2013 #05/13 ÅTGÄRDER NÖDVÄNDIGA 50 STORA KOSTNADER 25 75 PROBLEM HANTERBARA Stressindex 0 100 KOLLAPS tco granskar: 31 stressbarometer 2013 #05/13 2013-04-24 Författare Jana Fromm Avdelningen för samhällspolitik och

Läs mer

Statistik. Synen på karriären. Akademikerförbundet. jurister, ekonomer, systemvetare, personalvetare och samhällsvetare

Statistik. Synen på karriären. Akademikerförbundet. jurister, ekonomer, systemvetare, personalvetare och samhällsvetare Statistik Synen på karriären Akademikerförbundet för jurister, ekonomer, systemvetare, personalvetare och samhällsvetare 2 Att kompetensutveckla sin personal är både en väg för arbetsgivaren att nå bättre

Läs mer

TCO granskar Arbetslivsbarometer #10/14

TCO granskar Arbetslivsbarometer #10/14 TCO granskar Arbetslivsbarometer #10/14 Stressen och pressen ökar bland välutbildade grupper. Kvinnor har svårast att koppla bort jobbtankar och minst möjlighet att lämna över uppgifter till kollegor,

Läs mer

Effektivare vägar mellan studier och arbetsliv

Effektivare vägar mellan studier och arbetsliv Statistik Effektivare vägar mellan studier och arbetsliv Undersökning bland nyexaminerade jurister, ekonomer, systemvetare, personalvetare och samhällsvetare Effektivare vägar mellan studier och arbetsliv

Läs mer

Resultat från opinionundersökning om psykisk ohälsa i arbetslivet januari -13

Resultat från opinionundersökning om psykisk ohälsa i arbetslivet januari -13 Resultat från opinionundersökning om psykisk ohälsa i arbetslivet januari -13 En studie om psykisk ohälsa på jobbet Arbetsgivare likaväl som anställda har mycket att vinna på att arbeta förebyggande och

Läs mer

Jobbhälsobarometern Skola

Jobbhälsobarometern Skola 8 september 2014 Sveriges Företagshälsor och Svensk Kvalitetsindex: Jobbhälsobarometern Skola De anställdas syn på jobbet inom utbildningssektorn Innehållsförteckning Förord... 2 Om undersökningen... 3

Läs mer

Rapport. Forskarexaminerades utbildning och inträde på arbetsmarknaden. Enheten för statistik om utbildning och arbete

Rapport. Forskarexaminerades utbildning och inträde på arbetsmarknaden. Enheten för statistik om utbildning och arbete Enheten för statistik om utbildning och arbete Rapport Forskarexaminerades utbildning och inträde på arbetsmarknaden Postadress Besöksadress Telefon Fax Box 24 300, 104 51 STOCKHOLM Karlavägen 100 08-506

Läs mer

Sven Lindblom 1

Sven Lindblom 1 2016-05-02 Sven Lindblom 1 Organisatorisk och social arbetsmiljö (kallas här OSA) AFS 2015:4 Syfte Kränkande särbehandling Tillämpningsområde Till vem föreskrifterna riktar sig Definitioner Systematiskt

Läs mer

Fackförbundet ST. ST om forskningspolitik

Fackförbundet ST. ST om forskningspolitik Fackförbundet ST ST om forskningspolitik ST 2011. Produktion: Fackförbundet STs Kommunikationsenhet. Fackförbundet ST Fackförbundet ST om forskningspolitik I denna skrift behandlas, utifrån ett fackligt

Läs mer

Sambanden mellan arbetsförhållanden och psykisk ohälsa

Sambanden mellan arbetsförhållanden och psykisk ohälsa Sambanden mellan arbetsförhållanden och psykisk ohälsa Sveriges Företagshälsor Företagshälsovårdens branschorganisation Sveriges Företagshälsors medlemmar utgör huvuddelen av branschen som består av mer

Läs mer

Båstads kommuns. meda rbeta rund ersök ning 2010. en sammanfattning

Båstads kommuns. meda rbeta rund ersök ning 2010. en sammanfattning Båstads kommuns meda rbeta rund ersök ning 2010 en sammanfattning Varför en medarbetarundersökning? För andra året har Båstads kommun genomfört en medarbetarundersökning i syfte att kartlägga vad kommunens

Läs mer

En bransch att må bra i

En bransch att må bra i En sammanfattning av slutsatser och åtgärder 2012 2013 Lotta Linderson 2013-10-18 1 Bakgrund och syfte I december 2011 gjordes en medlemsundersökning med fokus på stress. Nära hälften av medlemmarna, 6019

Läs mer

Ett hållbart arbetsliv Till dig som medarbetare/chef i Falkenbergs kommun

Ett hållbart arbetsliv Till dig som medarbetare/chef i Falkenbergs kommun l 2014-04-01 Policy om Ett hållbart arbetsliv Till dig som medarbetare/chef i Falkenbergs kommun Inledning: Du som medarbetare/chef är kommunens viktigaste resurs, tillsammans växer vi för en hållbar framtid!

Läs mer

Den gränslösa arbetsplatsen

Den gränslösa arbetsplatsen Manpower Work life Rapport 2011 Den gränslösa arbetsplatsen Tidigare Work Life studier visar att gränsen mellan privat och professionellt liv suddas ut på arbetsmarknaden, mycket tack vare sociala mediers

Läs mer

COPSOQ SVERIGE Den mellanlånga versionen av COPSOQ II. Frågor om den organisatoriska och sociala arbetsmiljön

COPSOQ SVERIGE Den mellanlånga versionen av COPSOQ II. Frågor om den organisatoriska och sociala arbetsmiljön COPSOQ SVERIGE Den mellanlånga versionen av COPSOQ II Frågor om den organisatoriska och sociala arbetsmiljön Frågor om den organisatoriska och sociala arbetsmiljön Organisationens egen inledande text Instruktion

Läs mer

Tjänstemän om stress och press i arbetslivet. Kontakt: Åsa Märs Kontakt Novus: Mats Elzén & Freja Blomdahl Datum: 150930

Tjänstemän om stress och press i arbetslivet. Kontakt: Åsa Märs Kontakt Novus: Mats Elzén & Freja Blomdahl Datum: 150930 Tjänstemän om stress och press i arbetslivet Kontakt: Åsa Märs Kontakt Novus: Mats Elzén & Freja Blomdahl Datum: 150930 1 Bakgrund & Genomförande BAKGRUND Undersökningen har genomförts av Novus på uppdrag

Läs mer

januari 2015 Vision om en god introduktion

januari 2015 Vision om en god introduktion januari 2015 Vision om en god introduktion Vision om en god introduktion januari 2015 Vision om en god introduktion Inledning Under hösten 2014 genomförde Vision en enkät till drygt 10 000 av våra medlemar

Läs mer

Kartläggning socialsekreterare Kontakt: Margareta Bosved Kontakt Novus: Gun Pettersson & Viktor Wemminger Datum:

Kartläggning socialsekreterare Kontakt: Margareta Bosved Kontakt Novus: Gun Pettersson & Viktor Wemminger Datum: Kartläggning socialsekreterare 2016 Kontakt: Margareta Bosved Kontakt Novus: Gun Pettersson & Viktor Wemminger Datum: 2016-03- 31 1 Bakgrund & Genomförande BAKGRUND Novus har för Akademikerförbundet SSR:s

Läs mer

Bra chefer gör företag attraktiva

Bra chefer gör företag attraktiva Bra chefer gör företag attraktiva Chefens roll är på många sätt avgörande för ett företags attraktionskraft och förmåga att behålla sin personal. Det visar den senaste Manpower Work Life-undersökningen

Läs mer

Kontoret på fickan. En studie om gränslöshet och mobilanvändning i arbetslivet

Kontoret på fickan. En studie om gränslöshet och mobilanvändning i arbetslivet Kontoret på fickan En studie om gränslöshet och mobilanvändning i arbetslivet Kontoret på fickan en studie om gränslöshet och mobilanvändning i arbetslivet 3 Innehåll Det moderna arbetslivet............................................

Läs mer

Arbetsmiljön vid svenska universitet och högskolor våren 2002

Arbetsmiljön vid svenska universitet och högskolor våren 2002 Arbetsmiljön vid svenska universitet och högskolor våren 2002 2 (104) Innehåll sidan Inledning 3 Syfte, omfattning och genomförande 3 Redovisning 3 En kort bakgrund 4 Resultat 5 En översikt 6 1. Allmänt

Läs mer

Hälsa och balans i arbetslivet

Hälsa och balans i arbetslivet Hälsa och balans i arbetslivet 34 % tror Lorem sig inte kunna ipsumarbeta som de gör idag utan att hälsan på sikt påverkas negativt. En undersökning bland Civilekonomernas medlemmar Hälsa och balans i

Läs mer

Universitet och högskolor. Doktorander och examina på forskarnivå 2014

Universitet och högskolor. Doktorander och examina på forskarnivå 2014 UF 21 SM 1501 Universitet och högskolor. Doktorander och examina på forskarnivå 2014 Third-cycle students and third-cycle qualifications 2014 I korta drag Antalet doktorandnybörjare i stort sett oförändrat

Läs mer

Rapport. Psykosocial enkät. Medicinska Föreningen Lund-Malmö BMC H10, Sölvegatan 19, Lund

Rapport. Psykosocial enkät. Medicinska Föreningen Lund-Malmö BMC H10, Sölvegatan 19, Lund Medicinska Föreningen Lund-Malmö BMC H10, Sölvegatan 19, 221 84 Lund mf@mfskane.se 2015-09-01 Rapport Psykosocial enkät Under mars månad 2015 genomförde Medicinska Föreningen en enkätundersökning bland

Läs mer

TIDIGA TECKEN PÅ OJÄMSTÄLLDHET I ARBETSLIVET UNGA KVINNOR MER STRESSADE ÄN MÄN

TIDIGA TECKEN PÅ OJÄMSTÄLLDHET I ARBETSLIVET UNGA KVINNOR MER STRESSADE ÄN MÄN I skuggan av lön och ohälsa TIDIGA TECKEN PÅ OJÄMSTÄLLDHET I ARBETSLIVET UNGA KVINNOR MER STRESSADE ÄN MÄN 1 2 Inledning Att det finns stora skillnader mellan mäns och kvinnors villkor på arbetsmarknaden

Läs mer

Arbetsmiljöbarometern, syfte

Arbetsmiljöbarometern, syfte Arbetsmiljöbarometern, syfte Öka kunskaperna om arbetsmiljön vid GU Utgångspunkt för att identifiera förbättringsområden, centralt och lokalt Tidsserier möjliggör effektstudier Survey-feedback (Lawler,

Läs mer

Utan kvalificerat administrativt stöd utarmas verksamheterna

Utan kvalificerat administrativt stöd utarmas verksamheterna Utan kvalificerat administrativt stöd utarmas verksamheterna En undersökning om vilka konsekvenser det får om stadshusledningens förslag att ta bort 5-7 administrativa tjänster verkställs. 7 februari 27

Läs mer

MEDARBETARUNDESÖKNING 2012 MAGELUNGEN

MEDARBETARUNDESÖKNING 2012 MAGELUNGEN MEDARBETARUNDESÖKNING 2012 MAGELUNGEN Innehållsförteckning Nöjd Medarbetar Index (NMI) Frågeområden Helhet Arbetssituation Arbetsmiljö Hälsa Kompetens och utveckling Information Mål och visioner Medarbetarsamtal

Läs mer

Organisatorisk och Social Arbetsmiljö 2015:4

Organisatorisk och Social Arbetsmiljö 2015:4 November 2016 Organisatorisk och Social Arbetsmiljö 2015:4 Hur kan man arbeta med den nya föreskriften och få strategi och kultur att samverka? Frida Norrman & Johanna Rådeström Organisationspsykologer,

Läs mer

Nyckelfaktorer Ledarskap Organisationsklimat Engagemang

Nyckelfaktorer Ledarskap Organisationsklimat Engagemang Nyckelfaktorer Denna bild visar faktorer som används som nyckeltal, Key Performance Indicators (KPI) i AHA-metoden. KPI ger en snabb överblick på övergripande nivå av arbetsmiljö och hälsa. KPI består

Läs mer

Föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö

Föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö Föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö Arbetsgivarverket Ulrich Stoetzer Med Dr, Psykolog Sakkunnig Organisatorisk och Social Arbetsmiljö 1 Nya föreskrifter för att.. Minska den arbetsrelaterade

Läs mer

SEKTIONEN SVERIGES ARBETSMILJÖINSPEKTÖRER SSAI

SEKTIONEN SVERIGES ARBETSMILJÖINSPEKTÖRER SSAI SEKTIONEN SVERIGES ARBETSMILJÖINSPEKTÖRER SSAI MEDLEMSENKÄT -2003 Vi har sedan några år tillbaka frågat våra medlemmar hur de upplever sin arbetssituation inom några områden. I sammanställningen har vissa

Läs mer

Det flexibla arbetslivets möjligheter

Det flexibla arbetslivets möjligheter Statistik Det flexibla arbetslivets möjligheter Ett arbetsliv med individen i fokus Ett arbetsliv med individen i fokus Förutsättningarna i arbetslivet har förändrats. Med moderna tekniska lösningar kan

Läs mer

Medarbetarenkät 2014

Medarbetarenkät 2014 Medarbetarenkät 2014 kommun och kommun Bakgrundsinformation (%) (%) Svarsfrekvens 83,5 76,5 Kön Män 16 15,7 Kvinnor 84 84,3 Ålder 15-29 år 8,6 5,7 30-39 år 17,3 18,6 40-49 år 30,6 29,7 50-59 28,9 31,2

Läs mer

Alla som arbetar har rätt till en arbetsmiljö som främjar hälsa och välbefinnande.

Alla som arbetar har rätt till en arbetsmiljö som främjar hälsa och välbefinnande. Alla som arbetar har rätt till en arbetsmiljö som främjar hälsa och välbefinnande. Den fysiska arbetsmiljön, inklusive att arbetsplatsen är säker och inte orsakar fysiska skador eller besvär, är väldigt

Läs mer

Högre utbildning Universitet och högskolor forskarutbildning. Vad världen behöver är fl er ödmjuka genier. Det fi nns så få kvar av oss.

Högre utbildning Universitet och högskolor forskarutbildning. Vad världen behöver är fl er ödmjuka genier. Det fi nns så få kvar av oss. Vad världen behöver är fl er ödmjuka genier. Det fi nns så få kvar av oss. Oscar Levant, 1906 1972 Foto: Ina Agency Press AB / BE&W Högre utbildning Universitet och högskolor forskarutbildning 278 Det

Läs mer

Alltid uppkopplad Aldrig avkopplad

Alltid uppkopplad Aldrig avkopplad Alltid uppkopplad Aldrig avkopplad En undersökning om det gränslösa arbetslivet Alltid uppkopplad Aldrig avkopplad En undersökning om det gränslösa arbetslivet Innehållsförteckning Inledning...5 Det moderna

Läs mer

Forskande och undervisande personal

Forskande och undervisande personal Universitetskanslersämbetet och SCB 9 UF 23 SM 1301 Forskande och undervisande personal I gruppen forskande och undervisande personal ingår anställningskategorierna, professorer, lektorer, adjunkter, meriteringsanställningar

Läs mer

Vem sjutton vill bli chef? Unga i Norden om chef- och ledarskap

Vem sjutton vill bli chef? Unga i Norden om chef- och ledarskap Vem sjutton vill bli chef? Unga i Norden om chef- och ledarskap Ledarnas Chefsbarometer 2012 VEM SJUTTON VILL BLI CHEF? UNGA I NORDEN OM CHEF- OCH LEDARSKAP Vem vill bli chef? 2 Undersökningens resultat

Läs mer

TCO GRANSKAR: vidareutbildning #6/09. Stort behov av vidareutbildning i lågkonjunkturens Sverige. 2009-04-21

TCO GRANSKAR: vidareutbildning #6/09. Stort behov av vidareutbildning i lågkonjunkturens Sverige. 2009-04-21 TCO GRANSKAR: vidareutbildning behövs i kristid #6/09 Stort behov av vidareutbildning i lågkonjunkturens Sverige. 2009-04-21 Författare Jana Fromm Utredare Avdelningen för samhällspolitik och analys, TCO

Läs mer

Innehållsförteckning ! "! #$! ' $( ) * * * % $+,- $,.- % / $ 0 " % 10 " 1 #.. %$$ 3. 3",$ %& 3. $& 3,./ 6, $,%0 6, $.%0 ".!

Innehållsförteckning ! ! #$! ' $( ) * * * % $+,- $,.- % / $ 0  % 10  1 #.. %$$ 3. 3,$ %& 3. $& 3,./ 6, $,%0 6, $.%0 .! Innehållsförteckning! "! #$! %%& ' $( ) * * * % $+,- $,.- % / $ " % 1 " $$% 2% 1 #.. %$$ 3. 3",$ %& 3. $& %( * #"+$.%* %- 41$,,5-3,./ 6, $,% 6, $.% 7, 18,9$: ".! ;,%(,$( 1%%( * 6, $,%* % $$* 1%%* 6, $,%-

Läs mer

Vägen till väggen. - Diskussionsmaterial

Vägen till väggen. - Diskussionsmaterial Ch e fer Vägen till väggen - Diskussionsmaterial 1 Likgiltighet, irritation, ångest, trötthet, huvudvärk, magont, dåligt minne, sömnsvårigheter, minskad sexlust, dra sig undan sociala kontakter, negativa

Läs mer

Kompetens till förfogande. Personalchefsbarometern april 2015

Kompetens till förfogande. Personalchefsbarometern april 2015 Kompetens till förfogande Personalchefsbarometern april 2015 Personalchefsbarometern 2015 Version 150331 Kompetens till förfogande Personalchefsbarometern Inledning Nästan nio av tio personalchefer i Sveriges

Läs mer

Attityder och erfarenheter till chefskap i vården

Attityder och erfarenheter till chefskap i vården Attityder och erfarenheter till chefskap i vården Sammanställning av kartläggningen Chef i vården som genomfördes av Sveriges läkarförbund 2009. Kartläggning av läkares chefsskap Läkarförbundet anser att

Läs mer

Hur ska kommuner, landsting & regioner attrahera framtidens ekonomer? En rapport från SKTF. Samtal pågår. men dialogen kan förbättras!

Hur ska kommuner, landsting & regioner attrahera framtidens ekonomer? En rapport från SKTF. Samtal pågår. men dialogen kan förbättras! Hur ska kommuner, landsting & regioner attrahera framtidens ekonomer? En rapport från SKTF Samtal pågår men dialogen kan förbättras! En undersökning kring hur ekonomer uppfattar sin situation angående

Läs mer

JUSEKS stressbarometer

JUSEKS stressbarometer JUSEKS stressbarometer FAKTORER SOM KAN FÖRKLARA STRESS I ARBETSLIVET STRESS ETT HINDER FÖR UTVECKLING 1 2 Inledning Stress i arbetslivet har varit på agendan i flera decennier. Få framsteg har skett trots

Läs mer

Medarbetarundersökning 2012

Medarbetarundersökning 2012 Lidköpings kommun Medarbetarundersökning 2012 Barn & Skola 926 respondenter Mars 2012 Genomförd av CMA Research AB Lidköpings kommun Medarbetarundersökning 2012, sid 1 Innehållsförteckning Sammanfattning

Läs mer

Jämställdhetsplan

Jämställdhetsplan Jämställdhetsplan 9- Introduktion Följande Jämställdhetsplan gäller läsåret 9-. Planen har tagits fram av institutionens jämställdhetsombud Per Ståhlberg och doktorand Oliver Thalén, i samråd med prefekt

Läs mer

Foto: Mark Seelen/Corbis/Scanpix ATT SOVA MED JOBBET TJÄNSTEMÄNNENS ARBETSVILLKOR

Foto: Mark Seelen/Corbis/Scanpix ATT SOVA MED JOBBET TJÄNSTEMÄNNENS ARBETSVILLKOR Foto: Mark Seelen/Corbis/Scanpix ATT SOVA MED JOBBET TJÄNSTEMÄNNENS ARBETSVILLKOR Författare: Jana Fromm, TCO, och Ulrika Hagström, TCO. Produktion: TCO, avdelningen för kommunikation & opinion Tryck:

Läs mer

Bilden av förorten. så ser medborgare i Hjälbo, Rinkeby och Rosengård på förorten, invandrare och diskriminering

Bilden av förorten. så ser medborgare i Hjälbo, Rinkeby och Rosengård på förorten, invandrare och diskriminering Bilden av förorten så ser medborgare i Hjälbo, Rinkeby och Rosengård på förorten, invandrare och diskriminering Författare: Mats Wingborg Bilden av förorten är skriven på uppdrag av projektet Mediebild

Läs mer

Vägen till väggen. - Diskussionsmaterial

Vägen till väggen. - Diskussionsmaterial Pe rs on al Vägen till väggen - Diskussionsmaterial 1 Likgiltighet, irritation, ångest, trötthet, huvudvärk, magont, dåligt minne, sömnsvårigheter, minskad sexlust, dra sig undan sociala kontakter, negativa

Läs mer

Hållbart chefskap. 8 råd från Saco chefsråd om hur du som chef hanterar gränslöshet och stress. 2014 Red. Karin Karlström och Anna Kopparberg

Hållbart chefskap. 8 råd från Saco chefsråd om hur du som chef hanterar gränslöshet och stress. 2014 Red. Karin Karlström och Anna Kopparberg Hållbart chefskap 8 råd från Saco chefsråd om hur du som chef hanterar gränslöshet och stress 2014 Red. Karin Karlström och Anna Kopparberg Teknik, ekonomi och organisationsformer gör arbetslivet alltmer

Läs mer

Diskussionsunderlag kring arbetsmiljö Exempel och möjliga åtgärder

Diskussionsunderlag kring arbetsmiljö Exempel och möjliga åtgärder Diskussionsunderlag kring arbetsmiljö Exempel och möjliga åtgärder Varför arbeta med studenternas arbetsmiljö? Vi måste se studentgruppen för vad den är. Studenter är vuxna människor, och många studenter

Läs mer

Organisatorisk och social arbetsmiljö. Arbetsmiljöverkets föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö

Organisatorisk och social arbetsmiljö. Arbetsmiljöverkets föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö Organisatorisk och social arbetsmiljö Arbetsmiljöverkets föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö Externremiss september 2014 AFS 2015:X Innehåll Organisatorisk och social arbetsmiljö Innehåll...

Läs mer

Kompensation för förlorad studietid för doktorander vid internationella och nationella förtroendeuppdrag

Kompensation för förlorad studietid för doktorander vid internationella och nationella förtroendeuppdrag Kompensation för förlorad studietid för doktorander vid internationella och nationella förtroendeuppdrag Kompensation för förlorad studietid för doktorander vid internationella och nationella förtroendeuppdrag

Läs mer

Vår arbetsmiljö och det systematiska arbetsmiljöarbetet. Att arbeta i staten 2016

Vår arbetsmiljö och det systematiska arbetsmiljöarbetet. Att arbeta i staten 2016 Vår arbetsmiljö och det systematiska arbetsmiljöarbetet Att arbeta i staten 2016 Systematiskt arbetsmiljöarbete En liten film om SAM https://www.av.se/arbetsmiljoarbete-ochinspektioner/arbeta-med-arbetsmiljon/

Läs mer

Jämställda arbetsplatser har bättre stämning och är mer effektiva!

Jämställda arbetsplatser har bättre stämning och är mer effektiva! Jämställda arbetsplatser har bättre stämning och är mer effektiva! Att som arbetsgivare aktivt försöka skapa jämställda möjligheter för kvinnor och män på arbetsplatsen tycks generera både en extra positiv

Läs mer

Medarbetarundersökning 2013. MEDARBETARUNDERSÖKNING 2013 Linköpings Universitet Systemteknik (ISY)

Medarbetarundersökning 2013. MEDARBETARUNDERSÖKNING 2013 Linköpings Universitet Systemteknik (ISY) MEDARBETARUNDERSÖKNING 213 LÄSVÄGLEDNING 1 I denna rapport presenteras resultaten från medarbetarundersökningen 213. Överst till vänster står namnet på enheten rapporten gäller för. Antal svar i rapporten

Läs mer

Guide till bättre balans i livet.

Guide till bättre balans i livet. Guide till bättre balans i livet. En praktisk handledning för både arbetsgivare och anställda. Balans i livet kan betyda mycket. Hur ska vi alla kunna kombinera arbete med privatliv utan att det kostar

Läs mer

Återkommande enkät för anställda som ett led i strategiskt personalpolitiskt utvecklingsarbete. Resultat för: Biologi

Återkommande enkät för anställda som ett led i strategiskt personalpolitiskt utvecklingsarbete. Resultat för: Biologi Återkommande enkät för anställda som ett led i strategiskt personalpolitiskt utvecklingsarbete Resultat för: Biologi Tabell 1 Bakgrund Biologi % (n=137) % (n=471) LU totalt % (n=3562) Kön Man 55,2 57,7

Läs mer

Vart försvann tanken om att lära sig något, att fördjupa sitt tänkande och komma

Vart försvann tanken om att lära sig något, att fördjupa sitt tänkande och komma Prat om produktivitet Vart försvann tanken om att lära sig något, att fördjupa sitt tänkande och komma till insikt? Försvann den mellan kunskapsmaskineriets kugghjul? Camilla Kronqvist synar produktivitetspratet.

Läs mer

Ledarnas Chefsbarometer 2012. Chefen och jämställdhet

Ledarnas Chefsbarometer 2012. Chefen och jämställdhet Ledarnas Chefsbarometer 2012 Chefen och jämställdhet Innehåll Inledning... 2 Rapporten i korthet... 3 Jämställda arbetsplatser?... 4 Chefens chef är en man såväl i privat som offentlig sektor... 5 En chef,

Läs mer

AttraktivtArbete. Anställda vill göra ett bra arbete

AttraktivtArbete. Anställda vill göra ett bra arbete AttraktivtArbete En kompetensmiljö för attraktivt arbete 2010 #1 Anställda vill göra ett bra arbete Det är viktigt att känna att man gör ett bra arbete och att det man gör är viktigt. Dessa två saker är

Läs mer

Universitet och högskolor. Doktorander och examina på forskarnivå 2012

Universitet och högskolor. Doktorander och examina på forskarnivå 2012 UF 21 SM 1301 Universitet och högskolor. Doktorander och examina på forskarnivå 2012 Doctoral students and degrees at third cycle studies 2012 I korta drag Ökning av antalet doktorandnybörjare År 2012

Läs mer

Ljusnarsbergs kommuns. Mångfaldsplan. Ersätter Jämställdhetsplan, Internkontroll Antagen av kommunstyrelsen den 27 januari

Ljusnarsbergs kommuns. Mångfaldsplan. Ersätter Jämställdhetsplan, Internkontroll Antagen av kommunstyrelsen den 27 januari Ljusnarsbergs kommuns Mångfaldsplan Ersätter Jämställdhetsplan, Internkontroll 2000-12-11 Antagen av kommunstyrelsen den 27 januari 2016 30 Mångfaldsplan 2016-01-27 Mångfaldsplan Inledning Sverige och

Läs mer

STATISTIK FÖRÄLDRA ARBETS PLATSER. Familjen i det flexibla arbetslivet

STATISTIK FÖRÄLDRA ARBETS PLATSER. Familjen i det flexibla arbetslivet STATISTIK FÖRÄLDRA VÄNLIGA ARBETS PLATSER Familjen i det flexibla arbetslivet Flexibilitet är viktigt för många kvinnors karriär Sverige är långt ifrån jämställt. Trots stora framsteg tjänar kvinnor fort

Läs mer

Jämställdhetsplan för Värmdö kommun

Jämställdhetsplan för Värmdö kommun Jämställdhetsplan för Värmdö kommun 1 Inledning Värmdö kommun ska vara en attraktiv arbetsgivare med jämställda arbetsplatser och gott medarbetarskap där vi möter varandra med respekt och öppenhet. Ett

Läs mer

2014-11-04. Riktlinjer för systematiskt Arbetsmiljö och Hälsoarbete. Antagen av kommunstyrelsen 2015-01-14 45

2014-11-04. Riktlinjer för systematiskt Arbetsmiljö och Hälsoarbete. Antagen av kommunstyrelsen 2015-01-14 45 Riktlinjer för systematiskt Arbetsmiljö och Hälsoarbete Antagen av kommunstyrelsen 2015-01-14 45 Gra storps kommuns riktlinjer fo r ha lsa, arbetsmiljo och rehabilitering Samverkansavtalet FAS 05 betonar

Läs mer

Schysta städvillkor? Hotell- och restaurangfackets undersökning om hotellstädares arbetsmiljö 2016

Schysta städvillkor? Hotell- och restaurangfackets undersökning om hotellstädares arbetsmiljö 2016 Schysta städvillkor? Hotell- och restaurangfackets undersökning om hotellstädares arbetsmiljö 2016 2 Inledning Hotell- och restaurangfacket ställde frågor till flera hundra anställda inom hotellstäd om

Läs mer

Bristande kvalitet i den högre utbildningen

Bristande kvalitet i den högre utbildningen Statistik Bristande kvalitet i den högre utbildningen Akademikerförbundet för jurister, ekonomer, systemvetare, personalvetare och samhällsvetare Inledning Nästan 30 procent av alla nyexaminerade säger

Läs mer

Handledning i arbetet att motverka kränkande särbehandling

Handledning i arbetet att motverka kränkande särbehandling Handledning i arbetet att motverka kränkande särbehandling Definition Återkommande klandervärda eller negativt präglade handlingar som riktas mot enskilda medarbetare eller chefer på ett kränkande sätt

Läs mer

Enkät om IT-stress 600 yrkesarbetande svenskar om psykisk belastning på grund av IT. Genomförd oktober 2011.

Enkät om IT-stress 600 yrkesarbetande svenskar om psykisk belastning på grund av IT. Genomförd oktober 2011. Enkät om IT-stress 600 yrkesarbetande svenskar om psykisk belastning på grund av IT. Genomförd oktober 2011. 600 svenskar tillfrågade om IT-stress I en unik enkät har 600 yrkesarbetande svenskar svarat

Läs mer

LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM

LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM 2 >> Hos oss finns Sveriges viktigaste jobb >> Linköping där idéer blir verklighet Linköpings kommun är en av regionens största arbetsgivare och har en bredd bland

Läs mer

Medarbetarenkäten 2013 besvarades av 722 personer (n= 892), vilket ger en svarsfrekvens på 81 %. För kommunen som helhet är svarsfrekvensen 78 %.

Medarbetarenkäten 2013 besvarades av 722 personer (n= 892), vilket ger en svarsfrekvens på 81 %. För kommunen som helhet är svarsfrekvensen 78 %. Emma Nilsson 0413-622 61 2014-01-13 Medarbetarenkät Vård och Omsorg 2013 Medarbetarenkäten 2013 besvarades av 722 personer (n= 892), vilket ger en svarsfrekvens på 81 %. För kommunen som helhet är svarsfrekvensen

Läs mer

LMU, Ledar- och medarbetarbetarundersökning 2014. Karlstads kommun

LMU, Ledar- och medarbetarbetarundersökning 2014. Karlstads kommun LMU, Ledar- och medarbetarbetarundersökning 2014 Karlstads kommun Genomförd av CMA Research AB Mars 2014 Fakta om undersökningen Syfte Metod Att utveckla styrning, ledning och ge de förtroendevalda bra

Läs mer

Är det OK att sjukskriva sig fast man inte är sjuk?

Är det OK att sjukskriva sig fast man inte är sjuk? Är det OK att sjukskriva sig fast man inte är sjuk? En undersökning om attityder till sjukskrivning bland 2.000 anställda och arbetsgivare inom privat och offentlig sektor Arne Modig Kristina Boberg T22785

Läs mer

Ansvarig: Personalchefen

Ansvarig: Personalchefen Enhet: Personalenheten Utarbetad av: Personalenheten Giltig från: 2013-04-04 Ansvarig: Personalchefen Dokumentnamn: Jämställdhetsplan för Alvesta kommun 2013-2015 Ersätter: Alvesta kommuns jämställdhetsplan

Läs mer

JÄMLIKHETS- OCH MÅNGFALDSPOLICY. HSB Skåne

JÄMLIKHETS- OCH MÅNGFALDSPOLICY. HSB Skåne JÄMLIKHETS- OCH MÅNGFALDSPOLICY HSB Skåne 2 (6) INNEHÅLLSFÖRTECKNING Övergripande mål 3. Definition av begrepp 3 2 Rekrytering 4 3 Löner 4 4 Utbildning och kompetensutveckling 5 5 Arbetsmiljö och arbetsförhållanden

Läs mer

Växjö kommun. Medarbetarundersökning 2013. Genomförd av CMA Research AB November 2013

Växjö kommun. Medarbetarundersökning 2013. Genomförd av CMA Research AB November 2013 Växjö kommun Medarbetarundersökning 2013 Genomförd av CMA Research AB November 2013 Läsanvisning och innehållsförteckning I denna rapport redovisas resultatet från medarbetarundersökningen 2013. För varje

Läs mer

Att utveckla förändringsberedskap genom arbetsmiljöarbete

Att utveckla förändringsberedskap genom arbetsmiljöarbete Att utveckla förändringsberedskap genom arbetsmiljöarbete En liten skrift om hur arbetsmiljöarbete kan bidra till att utveckla en beredskap för förändring. Skriften bygger på rapporten Utvecklingsredskap

Läs mer

Förslag 6 maj Personalpolicy. för Stockholms stad

Förslag 6 maj Personalpolicy. för Stockholms stad Förslag 6 maj 2008 Personalpolicy för Stockholms stad Vårt gemensamma uppdrag ett Stockholm i världsklass Stockholm växer under kommande år. För att staden ska vara fortsatt attraktiv måste de kommunala

Läs mer

Arbetsmiljöundersökning

Arbetsmiljöundersökning Arbetsmiljöundersökning 1 INNEHÅLL Sammanfattning 3 Uppdraget 4 Bakgrund och syfte 4 Undersöknings omfattning och gomförande 4 Svarsfrekvs och bortfall 4 Resultatet av datainsamling 4 Jämförelser Resultat

Läs mer

Medarbetarundersökning Göteborgs Stad 2014

Medarbetarundersökning Göteborgs Stad 2014 Medarbetarundersökning Göteborgs Stad 2014 Precis som i förra årets medarbetarundersökning är det 2014 en gemensam enkät för chefer och medarbetare. Detta innebär att du svarar på frågorna i enkäten utifrån

Läs mer

PERSONALBAROMETER 2004-03-04. Frekvens Tabeller. 1 Kön. Frekvens Procent Kvinna 181 53,7 153 45,4. Man. 334 99,1 Bortfall 3,9 Total 337 100,0.

PERSONALBAROMETER 2004-03-04. Frekvens Tabeller. 1 Kön. Frekvens Procent Kvinna 181 53,7 153 45,4. Man. 334 99,1 Bortfall 3,9 Total 337 100,0. 1 PERSONALBAROMETER 2004-03-04 Frekvens Tabeller 1 Kön Kvinna 181 53,7 Man 153 45,4 Total 334 99,1 Bortfall 3,9 2 Ålder 18-34 83 24,6 35-49 50-65 138 40,9 113 33,5 Total 334 99,1 Bortfall 3,9 3 Föseland

Läs mer

Poängsättning COPSOQ II, Sverige

Poängsättning COPSOQ II, Sverige Poängsättning COPSOQ II, Sverige Hur beräknar man medelvärden och fördelningar? I COPSOQ-enkäten används följande metod för beräkning av medelvärden på skalor och fördelningar: 1. För varje enskild fråga

Läs mer

Vem ska arbeta i framtidens äldreomsorg?

Vem ska arbeta i framtidens äldreomsorg? Vem ska arbeta i framtidens äldreomsorg? Frukostseminarium Äldrecentrum 16 maj 2017 Marta Szebehely, Anneli Stranz & Rebecka Strandell Institutionen för socialt arbete Stockholms universitet Vem ska arbeta

Läs mer