TCO granskar Arbetslivsbarometer #10/14

Transkript

1 TCO granskar Arbetslivsbarometer #10/14 Stressen och pressen ökar bland välutbildade grupper. Kvinnor har svårast att koppla bort jobbtankar och minst möjlighet att lämna över uppgifter till kollegor, men tar fort farande större ansvar för det dagliga hemarbetet än män. Foto: istock

2 Författare: Jana Fromm Ulrika Hagström 2 arbetslivsbarometer tco granskar nr

3 Innehållsförteckning Sammanfattning 5 Inledning 6 Sammanfattning av de viktigaste resultaten 8 Metodbeskrivning 10 Modellens uppbyggnad 11 Resultat 13 Diskussion och slutsatser 31 Litteraturförteckning 34 Noter 34 arbetslivsbarometer tco granskar nr

4 4 arbetslivsbarometer tco granskar nr

5 Sammanfattning För TCO och våra förbund är frågan om arbetsvillkoren och dess inverkan på livet för välutbildade professionella yrkesutövare central. Som ett led i det arbetet presenterar vi för tredje året i rad en undersökning om arbetsvillkoren för dessa grupper. Ett jämställt arbetsliv, med lika möjligheter till karriär och egen försörjning för kvinnor och män, är en fråga som skär rakt igenom fackliga kärnfrågor som lön, arbetstid och arbetsmiljö. Vår undersökning om arbetsvillkoren för våra välutbildade grupper har i år ett särskilt fokus på ett jämställt arbetsliv och frågor kopplade till gränslandet mellan arbetsliv och privatliv. Det är glädjande att se att nästan nio av tio arbetstagare i vår undersökning tycker det är lustfyllt att gå till jobbet. Arbetsglädjen och engagemanget är stort bland medlemmarna i TCO-förbunden. Parallellt ser vi tydliga signaler på en oroande utveckling när det gäller stressen och pressen i arbetslivet. Arbetslivsbarometern visar att stressen i arbetslivet ökar över tid. Vårt stressindex har ökat från 30 till 33 över tre års tid. Stressen måste tas på allvar och åtgärdas om vi ska klara av ambitionen att vara högpresterande ett helt yrkesliv som förväntas blir allt längre. De stora skillnaderna mellan hur kvinnor och män upplever sitt arbetsliv är oroväckande. Kvinnor är mer stressade än män. Det tar sig framför allt uttryck i sämre möjligheter till återhämtning och mindre kontroll över den egna arbetssituationen. Flera av skillnaderna hänger samman med att man arbetar inom olika sektorer med olika förutsättningar. Kvinnodominerade yrken kännetecknas ofta av chefer som arbetsleder fler, hög andel deltid och osäkra anställningar. Skillnaderna mellan kvinnor och män hänger även samman med att ansvaret för det obetalda hemarbetet är ojämnt fördelat. De främsta utmaningarna handlar om att skapa rätt psykosociala och organisatoriska förutsättningar för ett långsiktigt hållbart arbetsliv. För att vi ska fungera bra på jobbet måste det privata livet fungera. Den ojämna fördelningen av det obetalda hemarbetet grundläggs ofta i samband med familjebildning. TCO driver därför bland annat krav på en tredje öronmärkt månad i föräldraförsäkringen och en stärkt jämställdhetsbonus. arbetslivsbarometer tco granskar nr

6 Inledning TCO-förbunden organiserar medlemmar över i stort sett hela arbetsmarknaden inom många samhällsbärande funktioner. Medlemmarna utför varje dag arbeten som barnmorskor, medicinska sekreterare, poliser och ingenjörer för att nämna några yrkesgrupper inom förbunden. Många av dem har en chefsposition. De har gemensamt att arbetet de utför är grunden för tillväxt och välfärd. För att vi på bästa sätt ska ta tillvara deras kapacitet och använda våra resurser på ett så effektivt sätt som möjligt, är det viktigt att vi har ett arbetsliv där vi mår bra och utvecklas på jobbet. Ett jämställt arbetsliv har länge varit en central fråga för TCO. Kvinnors och mäns lika möjligheter till arbete och egen inkomst är en grundläggande förutsättning. Utan egen inkomst är individen beroende av någon annan för sin försörjning och detta minskar möjligheten att styra över sitt eget liv. En viktig pusselbit är frågan om villkoren på arbetet och arbetsmiljön. Som ett led i arbetet med att synliggöra arbetsvillkoren och dess inverkan på livet för TCO-förbundens medlemmar och de utmaningar det innebär för ett jämställt arbetsliv, presenterar TCO för tredje året en undersökning av arbetsvillkoren för välutbildade och professionella yrkes utövare. Vi vet sedan tidigare undersökningar att det finns stora skillnader i villkoren på jobbet mellan olika branscher, och eftersom arbetsmarknaden är könsuppdelad, även stora skillnader mellan kvinnor och män. I årets upplaga av undersökningen presenterar vi också frågor kopplade till gränslandet mellan arbetsliv och privatliv, exempelvis hur det obetalda arbetet i hemmet fördelar sig och vad kvinnor och män anser sig behöva stöd med för att ta ett mer krävande jobb. Frågan om jämställdhet skär rakt igenom fackliga kärnfrågor som lön, arbetstid, arbetsmiljö och andra arbetsvillkor. Inom samtliga dessa områden finns det skillnader mellan könen. De största problemen med dålig arbetsmiljö finns idag i yrken där kvinnor är i majoritet. Högt tempo i kombination med lågt inflytande, bristande karriärmöjligheter och en lön som inte motsvarar arbetsinsatsen gör att många trots ett starkt engagemang och intresse i yrket ändå upplever stress och olust på jobbet. För att vi ska kunna nå ett jämställt arbetsliv måste vi få till förbättringar inom dessa kärnområden. Löneskillnaderna mellan könen måste minska och utbildning måste löna sig bättre ekonomiskt även för de verksamma i kvinnodominerade yrken och sektorer. Vi måste också komma till rätta med de stora skillnaderna i kvinnors och mäns arbetsmiljö. Det finns mycket forskning och kunskap om vad som kännetecknar en god arbets miljö och ett utvecklande arbete. Det handlar om att undanröja psykosociala och organisatoriska risker för att skapa rätt förutsättningar och ge individen möjlighet till utveckling. Ett gott arbete ger stimulans, social samvaro och en känsla av sammanhang. Individen ges möjlighet till egen kontroll och inflytande över det egna arbetet. Ett gott arbete karaktäriseras även av möjligheten att kombinera det med ett rikt och hållbart liv utanför arbetet. 6 arbetslivsbarometer tco granskar nr

7 Forskningen lyfter bland annat upp betydelsen av en balans mellan kraven som ställs och den kontroll individen har över arbetets utförande men även det sociala stöd som samspelet med andra personer i arbetet kan ge. 1 En bra balans gör att individen lättare kan utveckla strategier för att hantera stressen. Andra aspekter är balansen mellan den ansträngning som individen lägger ner på arbetet och den belöning han eller hon upplever sig få av arbetsgivaren. 2 Svensk forskning visar att osäkra jobb kan ha negativa effekter på individens hälsa 3 och det nya gränslösa arbetslivet, med en ökad otydlighet i de krav som ställs, kan också vara en källa till stress. 4 I barometern presenteras ett stressindex, ett skapat mått på den övergripande stressen. Modellen, som beskrivs mer i detalj i rapporten, är uppbyggd av åtta faktorer som vardera är baserade på tre underliggande frågor. Med hjälp av stressindexet är tanken att över tiden kunna spåra förändringarna och skönja tendenser tjänstemännens arbetsliv. Vi mäter en rad olika variabler som forskningen har visat påverkar den psykosociala hälsan och välbefinnandet i arbetslivet. Ett jämställt arbetsliv handlar om att möjligheten att utföra ett gott arbete utan risk att drabbas av ohälsa ska vara lika god i kvinnodominerade verksamheter som i mansdominerade. Möjligheten att utföra ett gott arbete hänger samman med såväl materiella resurser som arbetsinnehåll och organisation av arbetet. Arbetsmiljöverket har i sitt arbete för att undersöka om det förekommer skillnader i detta mellan kvinnor och män funnit att skillnaderna var påtagliga inom alla dessa områden. Svårigheter att få livets alla bitar att gå ihop kan också innebära en utmaning för yrkesarbetande. Det gör även att kvinnor i högre grad än män anpassar sin arbetstid efter kraven i privatlivet för att lösa livspusslandet. Före första barnet är det ingen större skillnad i kvinnors och mäns arbetstid. När barnen kommer händer dock något med jämställdheten i förhållandet. Under förskoleåren går närmare hälften av kvinnorna som är medlemmar i något TCO-förbund ned i arbetstid. Bland männen har det ökat något de senaste åren, men det handlar fortfarande om ensiffriga procenttal. Att kvinnor går ner i arbetstid under barnaåren får inte bara direkta konsekvenser, utan påverkar även på lång sikt såväl löneutveckling som karriärmöjligheter och pension. När vi lyckas åstadkomma jämställdhet vad gäller lön, arbetsvillkor och livspusslet har vi kommit ett stort kliv närmare ett jämställt samhälle med lika möjligheter för alla oavsett kön. arbetslivsbarometer tco granskar nr

8 De viktigaste resultaten Lustfyllt att gå till jobbet men stressen ökar något Arbetsglädjen och engagemanget är stort bland medlemmarna i TCO-förbunden. 87 procent av de som deltog i vår undersökning tycker det är lustfyllt att gå till jobbet. Många har i sina arbeten inflytande över såväl arbetstidens förläggning som när olika arbetsuppgifter ska utföras. Samtidigt som så många trivs på sina jobb ser vi tydliga signaler på en tickande hälsobomb som behöver åtgärdas när det gäller stressen och pressen i arbetslivet. Drygt hälften av arbetstagarna i vår undersökning har inte möjlighet att lämna över arbetsuppgifter till kollegor om de har för mycket att göra. Det gäller i större utsträckning för kvinnor (57 procent) än för män (48 procent) Nästan hälften, bland såväl kvinnor som män, upplever att det finns en obalans mellan deras arbetsinsats och den belöning de får, och har så hög arbetsbelastning att de minst en dag i veckan måste dra in på luncher eller arbeta över Två tredjedelar av såväl kvinnorna som männen har svårt att koppla bort tankarna på jobbet vid ledighet. Totalt är sex av tio minst en dag i veckan för trötta eller saknar vid arbetsdagens slut tid för att umgås med vänner och familj. Det gäller framför allt för kvinnorna, där drygt två tredjedelar (68 procent) anger att de är för trötta jämfört med 58 procent bland männen. Var femte tjänsteman har det senast året inte haft möjlighet att ta fyra veckors sammanhängande semester, siffran är något högre för kvinnor (21 procent) är för män (16 procent). Undersökningen visar att det finns flera utmaningar att ta tag i vad gäller arbetsvillkoren för välutbildade och professionella yrkesutövare. Utvecklingen går mot att allt fler upplever sitt arbetsliv som stressat och pressat, även om en majoritet trivs med sina jobb. Vårt stressindex har gått från 30 till 33 över de senaste tre åren. Det handlar om en rad obalanser i arbetslivet som vi måste komma till rätta med för att skapa förutsättningar att långsiktigt göra ett bra jobb och kunna upprätthålla kvalitet och utveckling i verksamheten. Det handlar om avsaknad av balans mellan de krav som ställs och den kontroll individen har, mellan de förväntningar som ställs och de resurser de anställda har till sitt förfogande. Vi ser även att det finns stora utmaningar när det gäller bristen på återhämtning; för många tjänstmän är jobbet ständigt närvarande vilket på sikt kan vara skadligt för hälsan. Kan vi komma till rätta med obalanserna skapar vi bättre förutsättningar för ett hållbart arbetsliv där vi bättre utnyttjar potentialen hos engagerade medarbetare. 8 arbetslivsbarometer tco granskar nr

9 Stora skillnader i hur män och kvinnor upplever sitt arbetsliv Vi kan även konstatera att det finns en obalans mellan könen vad gäller fördelningen av det obetalda arbetet i hemmet. Överlag finns betydande skillnader mellan hur kvinnor och män upplever sitt arbetsliv. Kvinnor upplever i betydligt högre utsträckning att de efter arbetsdagens slut är för trötta, eller saknar tid, för att umgås med familj och vänner. Vi ser också att kvinnor i sina arbeten har mindre handlings- och beslutsutrymme (det vi kallar kontroll över sitt arbete), vilket betyder sämre möjligheter att lämna över uppgifter till kollegor eller bestämma när arbetsuppgifter ska utföras. Männen blir å andra sidan i större utsträckning kontaktade av jobbet på kvällar och helger och upplever att de har ett sämre socialt stöd från sina kollegor jämfört med kvinnorna. Arbetsmarknaden är starkt könsuppdelad och så få som fjorton procent av de anställda kvinnorna och tretton procent av de anställda männen arbetar i ett yrke med minst 40 procent av båda könen. 5 Det är därför mycket möjligt att de könsskillnader vi ser i arbetsrelaterad stress och socialt stöd, snarare är en skillnad mellan olika yrkesgrupper. Men även om det är så, utgör det ett hinder för jämställdhet när villkoren i arbetet är olika mellan grupper som sysselsätter flest kvinnor och grupper där de flesta är män. Undersökningen bekräftar bilden att kvinnor fortfarande tar ett större ansvar än männen för vård av barnen när de är sjuka samt för hämtning och lämning på skola och förskola. Män och kvinnor har här en samsyn över hur ansvaret fördelar sig. Nära två tredjedelar av kvinnorna upplever att de har det huvudsakliga ansvaret för att planera och komma ihåg familjens aktiviteter, den så kallade projektledarrollen. En dryg tredjedel av männen uppger att det framför allt är deras partner som tar ansvaret för att planera och komma ihåg aktiviteter medan drygt hälften upplever att ansvaret delas lika. arbetslivsbarometer tco granskar nr

10 Metodbeskrivning Syftet med TCOs arbetslivsbarometer är att utifrån ett jämställdhetsperspektiv ge en bild av arbetsvillkoren för våra välutbildade yrkesgrupper med fokus på de psykosociala faktorer som forskningen har visat påverkar stressen i arbetslivet. De undersökta faktorerna rör kontroll, krav och personligt stöd samt uppskattning och belöning. Undersökningen inkluderar även frågor som berör individens förutsättningar att göra ett bra jobb, den upplevda tryggheten i jobbet och den egna kompetensen, arbetsbelastningen samt upplevelsen av psykisk stress. Frågorna i årets undersökning är till vissa delar en upprepning av förra årets undersökning och ställs för tredje året i rad i TCO:s stressindex. Urval, metod och beräkningar har tillämpats på samma sätt som förra året för att behålla jämförbarheten med tidigare år. Förutom de frågor som bildar själva stressindexet finns det, liksom föregående år, med en fråga om hur stor del tiden individen upplever att arbetet är stressigt. Respondenterna fick ange sina svar på en sju-gradig skala. Utöver dessa frågor innehåller årets undersökning frågor relaterade till livspusslet, med bland annat frågor om fördelningen av ansvaret för det obetalda arbetet hemma, vård av barn och anknytning till arbetsmarknaden. Rapporten baserar sig på data som samlades in med hjälp av Novus Opinion. Undersökningen genomfördes i mitten på november till mitten på december En enkät skickades ut till ett riksrepresentativt urval bland förvärvsarbetande i åldersgruppen 18 till 65 år. Urvalet är representativt vad gäller kön, ålder och geografi och drogs från Novus slumpmässigt telefonrekryterade panel. Vi har i vår undersökning riktat in oss på grupper av välutbildade, professionella yrkesutövare på arbetsplatserna. Efter en påminnelse svarade 54 procent av de inbjudna respondenterna. Analyserna är gjorda på de webbintervjuer som totalt genomfördes. 10 arbetslivsbarometer tco granskar nr

11 Modellens uppbyggnad I rapporten presenterar vi ett stressindex som är ett skapat mått för att mäta totalstressen. Analysmodellen bygger dels på detta mått för totalstressen, dels på de åtta faktorer som speglar olika aspekter av den undersökta stressen. För att modellen ska vara så enkel som möjligt och för att faktorerna ska vara jämförbara med varandra mäts varje faktor med tre frågor som alla behandlar aspekter av det område som avses. Modellen bygger på totalt 24 frågor som i forskningen har visat sig påverka stressen positivt och negativt. Då modellen är avsedd av vara en enkel mätare på trycket på arbetstagarnas psykosociala välbefinnande har vi dock förenklat frågorna genom att respondenterna svarar huvudsakligen ja eller huvudsakligen nej på de enskilda frågorna. Vilka indikatorer eller delfrågor som ingår i respektive faktor framgår av respektive tabell. Beroende på hur påståendet är formulerat får varje fråga ett värde mellan 0 och 100 som motsvarar andelen som svarat ja eller nej. Ju högre värde desto mer negativ inverkan på stressen. Faktorns värde är sedan ett medelvärde av de tre påståendena som bygger upp faktorn. Faktorn Kontroll, för att ta ett exempel, byggs upp av tre underliggande frågor enligt tabellen nedan. Det framräknade medelvärdet är 37 för faktorn som genomsnitt. För kvinnor är medelvärdet för faktorn som helhet 41, och för de underliggande frågorna är andelen 27, 39 respektive 57 som i det här fallen motsvarar andelen som har svarat huvudsakligen nej på frågorna. Svaren för männen framgår också i tabellen; medelvärdet för faktorn som helhet är 33, och för de underliggande frågorna är andelen 21, 30 respektive 48. Tabell 1: Kontroll, exempel Totalt Kvinnor Män Kontroll, medelvärde Bestämma när arbetsuppgifter utförs? (NEJ), procent Bestämma arbetstidens förläggning? (NEJ), procent Kan du lämna över arbetsuppgifter till kollegor? (NEJ), procent De åtta faktorerna bygger i sin tur upp det sammanvägda stressindexet som är ett medelvärde av de åtta faktorerna (personligt stöd, konflikter, trygghet, förutsättningar, arbetsbelastning, kontroll, uppskattning samt psykisk stress). Resultatet av stressindexet kan ha ett värde mellan 0 och 100. Liksom för de enskilda faktorerna gäller att ju högre värde desto mer negativ inverkan på stressen. I den visuella beskrivningen av stressindexet har vi dragit gränserna vid 25 (grönt), 50 (gult), 75 (rött) och 100 (svart). Det vill säga att om stressindexet vi- arbetslivsbarometer tco granskar nr

12 sar ett värde på 25 innebär det att en fjärdedel av respondenterna har svarat på de olika frågorna på ett sätt som visar att den gruppen har en betydande stress i sitt arbetsliv. Blir medelvärdet 50 menar vi att det är verkligt alarmerande och där landar det på ett gult läge, medan ett värde på 75 motsvarar ett rött krisartat läge. Botten blir om medelvärdet skulle närma sig 100 (svart). Givetvis är gränserna för de olika värdena och motsvarande läge på indexet en subjektiv bedömning och inga givna sanningar. Vidare kan ett lägre värde än grönt i en enskild variabel vara riktigt problematiskt, medan det för en annan variabel är mindre problematiskt med ett betydligt högre värde. I stressindexet är det dock sammanvägningen som är det viktiga och indexet och dess gränsvärden ska framför allt ses som ett enkelt sätt illustrera och göra jämförelser över växlingar i trycket över en längre period i det svenska arbetslivsklimatet. 12 arbetslivsbarometer tco granskar nr

13 Resultat Stressen ökar i arbetslivet I den aktuella mätningen hamnar stressindexet på 33 och börjar därmed närma sig ett gult läge. Resultatet innebär att i genomsnitt svarar knappt var tredje arbetstagare med ett negativ värde på frågorna. I årets undersökning hamnar män och kvinnor på den översiktliga delen på ungefär samma nivå; kvinnornas stressindex ligger på 33 och männens landar på 32. Liksom tidigare år finns det dock stora variationer mellan faktorerna och de underliggande frågorna. På totalnivån har stressindexet gått från 31 till 33 på ett års sikt, en liten höjning. Den första mätningen gjordes 2011 och då låg stressindex på 30. De åtta faktorerna hamnar med några undantag på ungefär samma nivå och rangordning sinsemellan som vid föregående års mätningar. Figur 1: Sammanvägt stressindex 2013 Stressindex: 33 Undersökta faktorer: Konflikter: 22 Trygghet: 22 Personligt stöd: 22 Förutsättningar: 31 Arbetsbelastning: 32 Uppskattning: 38 Kontroll: 41 Psykisk stress: 59 Arbetstagarna upplever en trygghet i sina arbetsliv Resultatet av undersökningen visar på en stor spridning både mellan och inom de olika faktorerna. Modellen består av sammanlagt 24 frågor. De frågor där lägst andel av respondenternas svarar med ett negativt utfall är följande. arbetslivsbarometer tco granskar nr

14 Tryggheten i det nuvarande jobbet sju procent upplever att de inte är trygga (lika för kvinnor och män) Konflikter bland kollegor på grund av sjukdom, vård av sjuka barn eller hämtningar av barn på förskola 13 procent har upplevt konflikter (14 procent bland kvinnorna och 12 procent bland männen) Det sociala stödet från kollegor när arbetet känns motigt 16 procent har inte det stödet (13 procent av kvinnorna och 19 procent av männen upplever inte att de har stöd av kollegor) Möjligheten att ta ut minst fyra veckors sammanhängande semester 19 procent har inte kunnat göra det (21 procent bland kvinnorna och 16 procent bland männen) Sociala samvaron med kollegor på jobbet 19 procent anger att tiden inte finns (21 procent av kvinnorna och 16 procent av männen) Resultatet visar att arbetstagarnas i stor utsträckning känner sig trygga i den nuvarande anställningen. Mycket tyder också på att det på det stora hela är en god kollegial stämning även om en knapp femtedel inte upplever att tid finns för social samvaro och 16 procent att de inte får stöd från kollegor när arbetet känns tungt. Något färre, 13 procent, upplever att det skapas konflikter mellan kollegor vid exempelvis egen sjukdom eller vård av sjukt barn. Möjligheten att ta ut semester hamnar på topp-fem listan över vad som fungerar huvudsakligen bra, men att nästan en femtedel inte har möjlighet att ta ut sin lagstadgade rätt till fyra veckors sammanhängande semester är problematiskt då återhämtning är centralt för hälsa och välmående. Utmaningar med det gränslösa arbetslivet Den grundtrygghet som arbetstagarna verkar uppleva i sin anställning och med sina kollegor är positiv. Det finns dock utmaningar i dagens arbetsliv som i mångt och mycket handlar om gränslösheten i arbetslivet. Det visar sig genom att de frågor där högst andel av arbetstagarna svarar med ett negativt utfall är följande: 1. Svårt att koppla bort tankarna på jobbet vid ledighet (minst en dag i veckan) 66 procent anger att de har svårt att koppla bort jobbtankar (67 procent bland kvinnorna och 66 procent av männen) 2. För trött eller saknar tid för familj och vänner vid arbetsdagens slut (minst en dag i veckan) 62 procent anger att de är för trötta eller saknar tid (68 procent av kvinnorna och 56 procent av männen) 3. Möjligheter att lämna över uppgifter till kollegor 53 procent av arbetstagarna saknar den möjligheten (57 procent av kvinnorna och 48 procent av männen) 4. Så hög arbetsbelastning att måste dra in på luncher eller arbeta över (minst en dag i veckan) 52 procent upplever att det är så (51 procent av kvinnorna och 53 procent av männen) 5. Obalans mellan arbetsinsats och belöning 47 procent upplever att det är en obalans mellan belöning och arbetsinsats (49 procent av kvinnorna och 48 procent av männen) 14 arbetslivsbarometer tco granskar nr

15 Frågorna har i stort utsträckning att göra med ledarskap, arbetsorganisation och arbets belastning och speglar det gränslösa arbetslivet som många välutbildade yrkesutövare verkar i. Det är viktigt att ha med sig att gränslösheten också har en positiv sida och vår undersökning visar att 87 procent upplever att det är lustfyllt att arbeta. Utmaningen ligger i att kunna dra nytta av fördelarna med det gränslösa arbetslivet, men begränsa de faktorer som på sikt kan vara skadliga för hälsan. Stora skillnader mellan kvinnors och mäns upplevelse av sitt arbetsliv Bryter man ner faktorerna och jämför skillnaderna i de enskilda frågorna visar det sig att kvinnorna i en majoritet av frågorna ligger något eller mycket högre än männen. De frågor där skillnaderna är störst, till kvinnors nackdel är följande: minst en dag i veckan för trött efter arbetsdagens slut för att orka med familj och vänner (12 punkter högre) möjligheten att lämna över arbetsuppgifter till kollegor (9 punkter högre) inflytande över arbetstidens förläggning (9 punkter högre) bestämma när arbetsuppgifter ska utföras (6 punkter högre) sömnsvårigheter, minst en dag i veckan (6 punkter högre) svårt att klara sig ekonomiskt vid eventuell arbetslöshet (5 punkter högre) tid för social samvaro med kollegor (5 punkter högre) möjlighet till fyra veckors sammanhängande ledighet (5 punkter högre) De frågor där skillnaderna är störst, till männens nackdel är följande: kontaktad av jobbet på helger och semestrar (10 punkter) stöd och uppmuntran av arbetskamrater (6 punkter) Figur 2: Sammanvägt stressindex för kvinnor 2013 Stressindex kvinnor: 33 Undersökta faktorer: Konflikter: 22 Trygghet: 22 Personligt stöd: 22 Förutsättningar: 31 Arbetsbelastning: 32 Uppskattning: 38 Kontroll: 41 Psykisk stress: 59 arbetslivsbarometer tco granskar nr

16 Figur 3: Sammanvägt stressindex för män 2013 ÅTGÄRDER NÖDVÄNDIGA HANTERBARA PROBLEM Stressindex STORA KOSTNADER KOLLAPS Stressindex män: 32 Undersökta faktorer: Konflikter: 20 Trygghet: 19 Personligt stöd: v23v Förutsättningar: 33 Arbetsbelastning: 34 Uppskattning: 38 Kontroll: 33 Psykisk stress: 52 Stressindexet speglar ett genomsnitt av de åtta faktorerna vardera faktor i sin tur uppbyggt av tre frågor. I det följande avsnittet presenterar vi de åtta faktorerna och de underliggande frågorna. Faktorerna presenteras i stigande ordning med de faktorer som har fått ett lägst medelvärde, där lägst andel arbetstagare upplever utmaningar i sitt arbetsliv, först. Trygghet i den nuvarande anställningen Nya anställningsformer, med otrygga jobb, har lyfts fram som ett av de främsta hoten mot den psykosociala hälsan. 6 Ständiga förändringar i arbetslivet, så som omorganisationer och annan otrygghet i arbetslivet ökar den skadliga arbetsrelaterade stressen. TCO:s undersökning visar att lite drygt en av fem upplever en otrygghet i sin arbetssituation. Tabell 2: Trygghet Trygghet, medelvärde Riskerar att bli arbetslös inom 12 månader (JA), procent Lätt att hitta nytt jobb om skulle bli arbetslös (NEJ), procent Skulle du klara dig ekonomiskt en period om arbetslös (NEJ), procent Den variabel som får mest positivt utfall är den upplevda risken att bli arbetslös endast sju procent tror att de riskerar att bli arbetslösa inom de närmaste tolv månaderna. Jämfört med den första mätningen upplever en högre andel att det 16 arbetslivsbarometer tco granskar nr

17 skulle vara lätt att hitta ett nytt jobb vid eventuell arbetslöshet (åtta punkter högre). Arbetstagarna ser i år något mer positivt på möjligheterna att klara sig ekonomiskt vid en eventuell arbetslöshet (tre punkter lägre). Kvinnor upplever en något högre otrygghet i arbetet, framför allt gäller det svårigheter att hitta nytt jobb samt möjligheten att klara sig ekonomiskt vid eventuellt arbetslöshet. Tabell 3: Trygghet 2013 Totalt Kvinnor Män Trygghet, medelvärde Riskerar att bli arbetslös inom 12 månader (JA), procent Lätt att hitta nytt jobb om skulle bli arbetslös (NEJ), procent Skulle du klara dig ekonomiskt en period om arbetslös (NEJ), procent En dryg fjärdedel upplever att det skulle vara svårt för dem att hitta ett nytt jobb om de blev arbetslösa. Snarare än att uppleva en trygghet i sin anställningsbarhet och i nästa jobb, verkar välutbildade yrkesutövare finna tryggheten i sin nuvarande anställning vilket pekar på ett stort behov av kontinuerlig kompetensutveckling i arbetslivet. Majoriteten upplever att de skulle klara sig ekonomiskt en kortare period även om de blev av med jobbet. De inkomstförsäkringar som många har tillgång till genom sin fackliga anslutning spelar sannolikt en roll för detta. En femtedel tror dock inte att de skulle göra klara sig ekonomiskt under en period av arbetslöshet. De som är 25 år eller yngre tror att de löper högre risk att bli av med jobbet än de som är äldre, däremot upplever de att de har betydligt större chanser att hitta ett nytt jobb om de skulle bli arbetslösa. Arbetstagare i åldersgruppen 36 till 45 år är de som är mest positiva till chanserna att hitta ett nytt jobb vid eventuell arbetslöshet (59 procent), medan endast en dryg tredjedel bland de som är 56 år eller äldre tror att de lätt skulle hitta ett nytt jobb. Personer som har en gymnasieutbildning eller motsvarande som högsta utbildning tror dels att de skulle ha svårt att klara sig ekonomiskt (25 procent) dels att de skulle ha svårt att hitta nytt jobb (32 procent) i större utsträckning än personer med en högskoleutbildning (17 respektive 24 procent). Få konflikter orsakade av livspusslet Att det finns tid på arbetsplatsen för social samvaro kollegor emellan samt att chefen har tid att se sina medarbetare i den dagliga verksamheten är viktigt inte bara som ett stöd i utförandet av de dagliga uppgifterna. Det personliga stödet och den sociala samvaron kollegor emellan fungerar även som en motvikt till konflikter. Vi är varandras arbetsmiljö och om vi skapar tid för varandra på arbetsplatserna finns det mindre grogrund för personkonflikter och missämja. Tiden räcker då till för att ta tag i konflikter i ett tidigt skede, innan de växer sig stora. arbetslivsbarometer tco granskar nr

18 Tabell 4: Konflikter Konflikter, medelvärde Konflikter på jobbet pga sjukdom eller VAB (JA), procent Har du varit indragen i en konflikt på jobbet (JA), procent % Öppenhet för diskussion och kritik på jobbet (NEJ), procent Tabell 5: Konflikter 2013 Totalt Kvinnor Män Konflikter, medelvärde Konflikter på jobbet pga sjukdom eller VAB (JA), procent Har du varit indragen i en konflikt på jobbet (JA), procent Öppenhet för diskussion och kritik på jobbet (NEJ), procent Medelvärdet för faktorn är 21, något högre för kvinnor än för män, men även här är det en ganska stor spridning mellan frågorna. Frågan om konflikter orsakade av frånvaro på grund av sjukdom eller vård av sjuka barn drar ner medelvärdet. Relativt få konflikter på jobben verkar skapas av denna typ av frånvaro, 13 procent svarar att de varit inblandade i konflikter på sina jobb med detta som grund. En fjärdedel har varit indragen i någon form av konflikt på jobbet under de senaste tolv månaderna och ungefär lika många upplever att det inte finns en öppenhet för diskussion och kritik på jobbet. Saknas en öppenhet för diskussion finns risken att medarbetarna blir konflikträdda och det skapas ett klimat där engagemanget och arbetsglädjen försvinner och tystnaden lägger sig. Möjligheterna att utveckla och förbättra verksamheten och arbetsplatsen blir därmed begränsade. De som är 25 år eller yngre har överlag varit mindre inblandade i konflikter de senaste tolv månaderna, bara tre procent anger att de varit inblandad i konflikt de senaste tolv månaderna jämfört med genomsnittet på 25 procent. De anser även i högre utsträckning att det finns en öppenhet för diskussion och kritik på arbetsplatsen, åtta av tio anser att arbetsplatsen präglas av öppenhet. Kollegor bättre stöd än chefen Forskningen har visat att om man har ett arbete där man arbetar under en hög anspänning, med höga krav och liten kontroll, kan ett bra socialt stöd från kollegor och arbetsledning ha en positiv inverkan på hälsan. 7 Stödet kan i viss mån motverka obalansen mellan höga krav och låg kontroll, och är självklart positivt även då kraven och inflytandet över arbetet är i balans. Det kan handla om socialt stöd och möjlighet till umgänge med kollegor eller rent handfast stöd från chefer i att prioritera arbetsuppgifter när tiden inte räcker till. 18 arbetslivsbarometer tco granskar nr

19 Tabell 6: Personligt stöd Personligt stöd, medelvärde Finns det tid för social samvaro (NEJ), procent Stöd och uppmuntran av chefen (NEJ), procent Stöd och uppmuntran av arbetskamrater (NEJ), procent Tabell 7: Personligt stöd 2013 Totalt Kvinnor Män Personligt stöd, medelvärde Finns det tid för social samvaro (NEJ), procent Stöd och uppmuntran av chefen (NEJ), procent Stöd och uppmuntran av arbetskamrater (NEJ), procent Överlag anser lite mer än var femte arbetstagare att de inte får personligt stöd i sitt arbete, faktorn har ett genomsnitt på 23. Tre av tio arbetstagare känner inte att de får stöd och uppmuntran av chefen när arbetet känns besvärligt. En större andel upplever att de får stöd från sina arbetskamrater. 84 procent av arbetstagarna anser att de får stöd och uppmuntran från kollegor när arbetet är besvärligt. Ungefär en femtedel anser att det inte finns tid för social samvaro med kollegorna på arbetsplatsen. Kvinnor upplever att det finns mindre tid för social samvaro än män. Männen upplever dock i mindre utsträckning att de får stöd och uppmuntran av sina arbetskamrater när arbetet känns besvärligt. Yngre personer upplever i högre utsträckning än andra att det finns tid för social samvaro med kollegorna på jobbet samt att de få stöd från såväl chefer som sina kollegor när arbetet känns motigt. De som är 25 år eller yngre är den grupp som i högst utsträckning upplever att de får stöd från chefen (75 procent) och kollegorna (97 procent). Otillräckliga resurser och brist på kompetensutveckling För att kunna göra ett bra jobb och känna sig nöjd med sin insats krävs det också att man som yrkesverksam ges rätt förutsättningar att utföra sina arbetsuppgifter. För att undersöka det har vi i vår undersökning inkluderat ett index med tre frågor som mäter hur individen upplever förutsättningarna att göra ett gott arbete. arbetslivsbarometer tco granskar nr

20 Tabell 8: Förutsättningar Förutsättningar, medelvärde Tillräckliga resurser för att utföra arbetsuppgifter (NEJ), procent Har du tydliga krav i ditt arbete (NEJ), procent Får du kontinuerlig vidareutbildning (NEJ), procent Tabell 9: Förutsättningar 2013 Totalt Kvinnor Män Förutsättningar, medelvärde Tillräckliga resurser för att utföra arbetsuppgifter (NEJ), procent Har du tydliga krav i ditt arbete (NEJ), procent Får du kontinuerlig vidareutbildning (NEJ), procent En knapp tredjedel upplever inte att de har de förutsättningar som krävs för att utföra ett bra jobb även om det finns stora skillnader mellan de inkluderade frågorna. Män upplever i något större mån än kvinnor att de inte har förutsättningar att göra ett bra jobb. Undersökningen visar att det finns stora behov av vidareutbildning och kompetensutveckling på arbetet. Mer än fyra av tio anger att de inte får kontinuerlig vidareutbildning på sin arbetsplats, vilket kan vara en del i förklaringen till att tryggheten i den nuvarande anställningen upplevs som högre än chanserna att hitta ett nytt jobb. Vidare anser en fjärdedel att de inte har tillräckligt med resurser till sitt förfogande för att utföra sina arbetsuppgifter eller att de har otydliga krav i sitt arbete. Tydligheten i kraven hänger samman med arbetstagarens ålder; andelen som anser att kraven i arbetet är tydliga ökar med åldern. Bland de som är äldre än 56 år anser 77 procent att kraven är tydliga, jämfört med 68 procent bland de yngre än 25 år. Det finns även en koppling till utbildningsnivån. Personer med gymnasieutbildning som högsta avslutade utbildning anser i högre utsträckning (80 procent) att kraven är tydliga, jämfört med de med en högre utbildningsnivå (67 procent). Ett arbete utan gränser Att man i sitt arbete har mycket att göra under vissa begränsade tillfällen behöver inte vara negativt för hälsan. Om man däremot arbetar under en konstant tidspress under en längre tid kan det leda till ohälsa, även om man är engagerad i sitt arbete och tycker det är roligt. Dagens teknik och i många fall gränslösa arbetsuppgifter gör att vi alltid kan vara uppkopplade och tillgängliga för jobbet. Gränslösheten i tid och rum är huvudsakligen positivt då det ökar individens 20 arbetslivsbarometer tco granskar nr

21 flexibilitet och underlättar livspusslandet. Men om den enskilde inte får möjlighet till återhämtning och ostörd fritid har vi på lång sikt ett problem. Forskningen visar att den ökade otydligheten i kraven i kombination med att många arbetsuppgifter kännetecknas av att de kan utföras bättre än bra gör att det inte finns någon självklar punkt när resultatet är uppnått och individen arbetar betydligt mer än vad som skulle varit fallet med tydligare krav. Tabell 10: Arbetsbelastning Arbetsbelastning, medelvärde Har du så mycket att göra, minst en dag i veckan, att du blir tvungen att dra in på lunchen, arbeta över eller ta med arbete hem? (JA), procent 53* Kontaktad av ditt jobb på helger och semestrar? (JA), procent Senaste året haft möjlighet att ta fyra veckors sammanhängande semester (NEJ), procent * Anger de frågor som första året inte hade en tidsbestämning. Tillägget minst en dag i veckan lades till i frågorna i föregående års mätning. En parallellstudie av bägge frågeformuleringarna genomfördes som visade att varken faktorerna eller indexmåttet påverkas signifikant av textjusteringen. Tabell 11: Arbetsbelastning 2013 Totalt Kvinnor Män Arbetsbelastning, medelvärde Har du så mycket att göra, minst en dag i veckan, att du blir tvungen att dra in på lunchen, arbeta över eller ta med arbete hem? (JA), procent Kontaktad av ditt jobb på helger och semestrar? (JA), procent Senaste året haft möjlighet att ta fyra veckors sammanhängande semester (NEJ), procent Medelvärdet på faktorn arbetsbelastning ligger på 33, män ligger något högre än kvinnor. Drygt hälften svarar att de, minst en dag i veckan, har en så hög arbetsbelastning att de måste dra in på lunchen, jobba över eller ta med jobb hem. Arbetets gränslöshet visar sig också i att en dryg fjärdedel blir kontaktade av sitt jobb på helger och semestrar. Det gäller framför allt männen, där nästan en tredjedel uppger att de blir kontaktade på helger och semestrar. 19 procent av respondenterna har inte haft möjlighet att ta ut minst fyra veckors sammanhängande semester. Kvinnor har i större utsträckning än männen sämre möjligheter att ta ut fyra veckors sammanhängande ledighet. Bristen på ostörd fritid och återhämtning kan på sikt ha allvarliga konsekvenser på individens hälsa. Personer med en högskoleutbildning har i högre utsträckning en arbetsbelastning som gör det nödvändigt att arbeta över (57 procent), jämfört med de som har gymnasium som högsta avslutade utbildning (41 procent). Bland arbetslivsbarometer tco granskar nr

22 de med gymnasieutbildning som högsta avslutade utbildning är det så många som var fjärde (24 procent) som inte har kunnat ta fyra veckors sammanhängande semester det senaste året (16 procent bland de med universitetsutbildning). Avsaknad av balans mellan belöning och arbetsinsats När man diskuterar arbetsplatsers arbetsmiljö talar man om såväl riskfaktorer, som ökar den negativa stressen och påverkan hälsan negativt, som friskfaktorer som kan främja individens utveckling och hälsa. En sådan friskfaktor är att de anställda får uppskattning för sin arbetsinsats och blir sedd av chefer och kollegor i det dagliga arbetet. En stimulerande arbetsmiljö handlar om att det finns en balans mellan den ansträngning som de anställda lägger ner på arbetet och den belöning som han eller hon får. Belöningen kan exempelvis vara pengar, uppskattning eller karriärmöjligheter. Tabell 12: Uppskattning Uppskattning, medelvärde Får du återkoppling på din arbetsinsats? (NEJ), procent Finns det en bra balans mellan belöning och arbetsinsats? (NEJ), procent Känner du uppskattning för ditt utförda arbete? (NEJ), procent Tabell 13: Uppskattning 2013 Totalt Kvinnor Män Uppskattning, medelvärde Får du återkoppling på din arbetsinsats? (NEJ), procent Finns det en bra balans mellan belöning och arbetsinsats? (NEJ), procent Känner du uppskattning för ditt utförda arbete? (NEJ), procent Sammantaget är det knappt fyra av tio arbetstagare som på en övergripande nivå anser att de får bristande uppmärksamhet. 28 procent känner inte att de får uppskattning för sitt utförda arbete och en tredjedel uppger att de inte får någon återkoppling på sin arbetsinsats. Den variabel som höjer medelvärdet för faktorn uppskattning är balansen mellan belöning och arbetsinsats. Nära hälften av respondenterna anser att det inte finns en bra balans mellan belöning och arbetsinsats. De som är yngre än 25 år är den åldersgrupp som i störst utsträckning, 85 procent, upplever att de får återkoppling på sin arbetsinsats. De är också den grupp som i högst utsträckning upplever att de får uppskattning för sin arbetsinsats. Personer i åldersspannet 26 till 35 år upplever i något högre utsträckning (51 22 arbetslivsbarometer tco granskar nr

23 procent) än andra (omkring 45 procent) att de har en bra balans mellan sin arbets insats och den belöning de får. Begränsade möjligheter att lämna över arbetsguppgifter till kollegor För att en individ ska kunna hantera stress i arbetslivet krävs en balans mellan krav och kontroll i arbetet. Vidare är det nödvändigt att individen får det stöd han eller hon behöver från arbetsledningen. Med goda möjligheter att själv påverka sin situation (kontroll) kan höga krav, inom rimliga gränser, vara stimulerande. Kontrollen kan innebära en möjlighet att påverka verksamheten, möjlighet att själv lägga upp sitt arbete och prioritera om eller prioritera bort arbetsuppgifter. Inflytandet måste dock balanseras med ett bra stöd från arbetsledningen. Tabell 14: Kontroll Kontroll, medelvärde Bestämma när arbetsuppgifter utförs? (NEJ), procent Bestämma arbetstidens förläggning? (NEJ), procent Kan du lämna över arbetsuppgifter till kollegor? (NEJ), procent Den upplevda kontrollen är i årets mätning något lägre än föregående år och tre punkter lägre jämfört med mätningen Den största skillnaden inom den faktorn ligger i försämrade möjligheter att lämna över arbetsuppgifter till kollegor (fyra punkters ökning över åren). Tabell 15: Kontroll 2013 Totalt Kvinnor Män Kontroll, medelvärde Bestämma när arbetsuppgifter utförs? (NEJ), procent Bestämma arbetstidens förläggning? (NEJ), procent Kan du lämna över arbetsuppgifter till kollegor? (NEJ), procent På den övergripande nivån upplever en dryg tredjedel att det finns brister i den kontroll de har över sin arbetssituation (kontrollindex landar på 37). Vi pratar mycket om det gränslösa arbetslivet, men det gäller långt ifrån alla arbetstagare. För en stor andel är gränserna, åtminstone när det gäller tid och plats, fortfarande tydliga; en dryg tredjedel av respondenterna upplever att de inte kan påverka arbetstidens förläggning. Det gör det svårare att pussla ihop livets alla delar med arbete, fritidsaktiviteter, familj och vänner. arbetslivsbarometer tco granskar nr

24 Kontroll är den faktor där skillnaderna på en övergripande nivå är som allra störst mellan kvinnor och män. Kvinnor upplever i högre grad att de har en bristande kontroll över sitt arbete. Det handlar framför allt om möjligheten att bestämma arbetstidens förläggning och möjligheten att lämna över uppgifter till kollegor. Även när det gäller möjligheten att påverka arbetstidens förläggning upplever kvinnor i högre utsträckning än männen att möjligheten saknas. Arbetstagarna upplever att kontrollen är som störst när det gäller möjligheten att påverka när arbetsuppgifter ska utföras. En knapp fjärdedel upplever att de inte kan påverka när uppgifter ska genomföras. Vår undersökning visar att knappt hälften upplever att de inte kan lämna över arbetsuppgifter till kollegor vid en hög arbetsbelastning. Bland de som äldre än 56 år anger drygt fyra av tio att de inte har möjlighet att påverka arbetstidens förläggning. Möjligheten att lämna över arbetsuppgifter till kollegor är större bland de som är yngre än 25 år, där två tredjedelar kan lämna över arbetsuppgifter. Tydlig ökning av svårighet att koppla av tankar på jobbet En arbetssituation där arbetsbelastningen och kraven är höga, samtidigt som egenkontrollen är låg kan leda till negativa konsekvenser för hälsan. Känner individen inte att han eller hon får en belöning som är i balans med den arbetsinsats som läggs ner kan det också leda till negativ stress och ohälsa. Tabell 16: Psykisk stress Psykisk stress, medelvärde Händer det, minst en dag i veckan, att du inte kan koppla av tankarna på jobbet? (JA), procent Händer det, minst en dag i veckan, att du efter arbetet är för trött/saknar tid för familj/vänner? (JA), procent Har du, minst en dag i veckan, haft svårighet att sova därför att tankar på jobbet har hållit dig vaken? (JA), procent 56* * * * Anger de frågor som första året inte hade en tidsbestämning. Tillägget minst en dag i veckan lades till i frågorna i föregående års mätning. En parallellstudie av bägge frågeformuleringarna genomfördes som visade att varken faktorerna eller indexmåttet påverkas signifikant av textjusteringen. Den största skillnaden totalt jämfört med föregående år är en ökning i faktorn psykisk stress som har ökat med fem punkter sedan föregående års mätning, och totalt sex punkter över båda åren. Detta är oroväckande. Det är framför allt frågan om man minst en dag i veckan inte kan koppla bort tankarna på jobbet som har dragit iväg, skillnaden mot föregående år är nio procentenheter och totalt tio procentenheter skillnad över de två senaste åren. Även frågan om svårigheter att sova har ökat jämfört med föregående år (åtta procentenheter). Jämfört med två år tillbaka i tiden är skillnaden bara två punkter, beroende på en minskning i föregående års mätning jämfört med arbetslivsbarometer tco granskar nr

25 Tabell 17: Psykisk stress 2013 Totalt Kvinnor Män Psykisk stress, medelvärde Händer det, minst en dag i veckan, att du inte kan koppla av tankarna på jobbet? (JA), procent Händer det, minst en dag i veckan, att du efter arbetet är för trött/saknar tid för familj/vänner? (JA), procent Har du, minst en dag i veckan, haft svårighet att sova därför att tankar på jobbet har hållit dig vaken? (JA), procent Drygt hälften av respondenterna rapporterar symptom på psykisk stress medel värdet för faktorn ligger på 55. Två tredjedelar av tjänstemännen kan, minst en dag i veckan, inte koppla av tankarna på jobbet och nästan lika många är efter arbetet för trötta, eller saknar tid, för familj och vänner. En god sömn är en viktig del av återhämtningen och oerhört viktig för att förebygga stressrelaterade besvär. Sömnsvårigheter och dålig sömn kan ganska snabbt påverka prestationsförmågan och göra att individen hamnar i en negativ spiral; för mycket att göra leder till dålig sömn, vilket försämrar prestationsförmågan och bygger på högen med ofärdiga arbetsuppgifter. Det är därför oroväckande att så många som 37 procent uppger att de minst en dag i veckan har svårt att sova på grund av jobbet. Män och kvinnor uppger i ungefär lika stor utsträckning att det är svårt att koppla av tankarna på jobbet. Kvinnor uppger dock i betydligt högre utsträckning att de efter arbetsdagens slut är för trötta, eller saknar tid, för att umgås med familj och vänner. Kvinnor anger även i högre utsträckning att de har sömnsvårigheter på grund av jobbet. De med universitetsutbildning har i högre utsträckning än de med gymnasieutbildning som högsta avslutade utbildning svårt att koppla bort tankarna på jobbet (70 procent jämfört med 57 procent). De är även i högre utsträckning för trötta eller saknar tid efter jobbet för att umgås med vänner och familj (65 procent jämfört med 55 procent). Samband mellan psykisk stress och uppskattning Undersökningen inkluderar även en fråga där respondenterna får skatta hur stor del av tiden deras jobb var stressigt på en sjugradig skala där 0= aldrig och 6 = alltid. Svaren delades in i tre grupper: de som anger att de hade en hög nivå av stress (4-6), medelnivå stress (3) och låg nivå stress (0-2). Tabellen nedan visar en korskörning mellan dessa tre grupper och frågeställningar som har visat sig ha betydelse för den upplevda nivån av stress i arbetslivet, så som återkoppling, graden av egen kontroll över arbetssituationen och tillgängliga resurser. Grupperna är för små för att göra statistiskt säkra jämförelser mellan kvinnor och män, men sambandsmönstret torde vara snarlikt för kvinnor och män. arbetslivsbarometer tco granskar nr

26 Tabell 18: Hur stor del av tiden upplever du att ditt arbete är stressigt? Procent. Låg andel stress Medel andel stress Hög andel stress Får du återkoppling på din arbetsinsats? (JA) Finns det en bra balans mellan din arbetsinsats och din belöning? (JA) Känner du uppskattning för ditt utförda arbete? (JA) Undersökningen visar att personer med en självskattad hög stressnivå i sina jobb upplever att de får en något sämre återkoppling på sin arbetsinsats och känner mindre uppskattning för det arbete de utför. Av de med en hög andel stress i sitt arbete upplever knappt fya av tio att det finns en bra balans mellan deras insats och den belöning de får, jämfört med omkring sex av tio bland de med en låg stressnivå. Tabell 19: Hur stor del av tiden upplever du att ditt arbete är stressigt? Procent. Låg andel stress Medel andel stress Hög andel stress Kan du själv bestämma när olika arbetsuppgifter skall göras? (JA) Kan du själv påverka arbetstidens förläggning? (JA) Har du möjlighet att lämna över arbetsuppgifter till kollegor om du har för mycket att göra? (JA) Anser du att du har tillräckligt med resurser till ditt förfogande för att utföra dina arbetsuppgifter idag? (JA) Har du tydliga krav i ditt arbete som är möjliga att följa upp? (JA) Får du kontinuerlig utbildning på din arbetsplats? (JA) Personer med en självskattad hög andel stress upplever att de har mindre kontroll över sin arbetssituation, framför allt vad gäller möjligheten att lämna över arbetsuppgifter till kollegor vid en hög arbetsbelastning. Det finns även en koppling till vilka förutsättningar de upplever att de har i sitt arbete. Av de med en låg andel stress i sitt arbete upplever drygt nio av tio att de har tillräckliga resurser till sitt förfogande. Förutsättningar för ett jämställt arbetsliv För att vi ska få ett jämställt arbetsliv krävs att män och kvinnor ges samma möjligheter på arbetsmarknaden, och därmed ges möjligheter till en egen försörjning i yrkeslivet och även vid pension. Tre områden är centrala för att vi ska få en ökad jämställdhet på arbetsmarknaden; lönefrågan, arbetsvillkoren och livspusslet. Inom alla dessa tre områden, som är nära sammankopplade, måste det till förbättringar för att vi ska kunna flytta fram positionerna för jämställdhet i samhället. I årets undersökning har vi därför inkluderat frågor som ligger i den privata sfären, men som påverkar arbetslivet, exempelvis hur det obetalda arbetet i hemmet fördelas. Vi har även frågat i vilken mån arbetstagarna arbetar heltid och deltid, samt vad som skulle krävas för att de skulle kunna arbeta mer. 26 arbetslivsbarometer tco granskar nr