Arbetsmiljön vid svenska universitet och högskolor våren 2002
|
|
- Carl-Johan Lind
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Arbetsmiljön vid svenska universitet och högskolor våren 2002
2 2 (104) Innehåll sidan Inledning 3 Syfte, omfattning och genomförande 3 Redovisning 3 En kort bakgrund 4 Resultat 5 En översikt 6 1. Allmänt 17 Under detta tema inräknas frågorna 1, 2, 3, 4, 5 2. Arbetet 27 Under detta tema inräknas frågorna 6, 7, 8, 9, 10, 11, 12, 13, 14, Arbetsklimat 46 Under detta tema inräknas frågorna 16, 17, 18, 19, Ledning 60 Under detta tema inräknas frågorna 21, 22, 23, 24, 25, 26, 27, Besvär 72 Under detta tema inräknas frågorna 29, 30, Balans 76 Under detta tema inräknas frågorna 32, 33, 34, Framtid 85 Under detta tema inräknas frågorna 36, Sjuknärvaro 89 Under detta tema inräknas frågorna 38, Arbetsmiljöarbete 92 Under detta tema inräknas frågorna 40, 41 Bilagor Bilaga 1- Teknisk beskrivning 95 Bilaga 2 - Universitet/högskolor som ingår i studien 100 Bilaga 3 - Indelning i undervisande respektive ej undervisande personal samt i befattningsgrupper 101 Bilaga 4 - Indelning av de ingående universiteten/högskolorna efter storlek 102 Bilaga 5 Jämförelsegruppen utbildning (SNI 92) 103 Bilaga 6 - Tabellförteckning för tabeller i särskilda bilagor 104
3 3 (104) INLEDNING Syfte, omfattning och genomförande UH-gruppen 1 beställde våren 2002 en undersökning av SCB gällande arbetsmiljön vid svenska universitet och högskolor. Undersökningens syfte är att ge en aktuell bild av arbetsmiljön för de vid universitet och högskolor i Sverige. Undersökningen belyser arbetsmiljön inom olika verksamhetsområden, liksom för både undervisande och ej undervisande personal. Undersökningen har genomförts som en enkätundersökning under våren 2002 till ett urval av de inom universitets- och högskoleområdet i Sverige. Urvalet bestod av drygt Se vidare den tekniska beskrivningen i bilaga 1. Enkäten innehåller frågor som är speciella för arbetsmiljön inom universitets- och högskolevärlden, men också områden som är gemensamma för hela arbetsmarknaden. Det gäller t.ex. möjligheter att påverka sin arbetssituation, möjligheter till stöd. Det gäller också frågor på områden som kan sägas vara en konsekvens av arbetsförhållandena, t.ex. om svårigheter att sova, konflikter och olust inför att gå till arbetet. Eftersom några av frågorna i enkäten är gemensamma med dem som ställs i den Arbetsmiljöundersökning, som SCB genomför vartannat år på uppdrag av Arbetsmiljöverket (AV), finns här möjligheter att göra vissa jämförelser med samtliga sysselsatta. I de ordinarie arbetsmiljöundersökningarna ingår också sysselsatta inom högskolor och universitet, men antalet i det urvalet är för litet för att gruppen där skall kunna analyseras på ett mer djupgående sätt. Redovisning I det följande redovisas resultatet av enkätundersökningen. Svaren på samtliga frågor redovisas i separata tabeller utifrån indelningen 1) kön, 2) ålder, 3) undervisande/ej undervisande personal, 4) befattning, 5) lärosäte, 6) lärosätets storlek (indelning efter antal ) och 7) undervisande/ej undervisande personal på respektive lärosäte. För indelning i befattningar och i undervisande/ej undervisande personal har Sveriges universitetslärarförbund (SULF) ansvarat. Någon redovisning i texten av de enskilda universiteten/högskolorna görs inte i denna rapport. Inte heller redovisas undervisande/ej undervisande personal på respektive lärosäte. I denna rapport redovisas ett urval av den information som tabellerna ger. Rapporten är menad att kunna användas mer eller mindre som en uppslagsbok för jämförelser mellan könen, mellan olika åldersgrupper, mellan undervisande och ej undervisande personal, mellan olika befattningsgrupper och till sist mellan olika stora lärosäten. Indelningen i befattningar, undervisande och ej undervisande personal samt lärosätenas storleksindelning redovisas i bilagorna 3 och 4. 1 I april 2001 slöts ett ramavtal mellan Arbetsgivarverket, OFR-S, P och O, SACO-S och SEKO där parterna kom överens om att bilda en arbetsgrupp för frågor inom universitet och högskolor (Universitets- och högskolegruppen). Gruppen består av tio ledamöter.
4 4 (104) För varje delområde i texten redovisas vilka frågor som ingår i respektive område. Detta innebär att den intresserade kan gå till tabellerna för ytterligare information om frågor som kanske bara delvis behandlas i texten. Varje fråga redovisas i stor utsträckning på likartat sätt varför vår förhoppning är att läsaren lätt ska kunna hitta den information hon/han söker inom de olika områdena. I de fall jämförelser gjorts med data från Arbetsmiljöundersökningen 2001 har jämförelsen - beroende på tillgängliga data - ibland enbart gjorts med kvinnor och män totalt. Ibland har jämförelse gjorts med näringsgrenen utbildning (SNI 92). Denna senare jämförelsegrupp innefattar dock flera olika utbildningsnivåer (Grundskoleutbildning, Gymnasial utbildning, Högskoleutbildning, Vuxenutbildning och övrig utbildning). Se vidare bilaga 5. Jämförelser har ibland också gjorts med yrkesgruppen lärare (SSYK 23), vilken omfattar lärare av olika kategorier (universitets-, gymnasie- och grundskollärare). Då data från Arbetsmiljöundersökningen 2001 redovisas som jämförelse i diagram innebär beteckningen Arbetsmiljön 2001 att jämförelse görs med den sysselsatta befolkningen totalt (från den undersökning om arbetsmiljön som genomfördes hösten 2001). Utbildning 2001 innebär jämförelse med data från dem i arbetsmiljöundersökningen som hör till näringsgrenen utbildning, som beskrivs ovan och i bilaga 5. UH 2002 är resultaten från denna undersökning om arbetsmiljön vid universitet och högskolor som genomfördes våren Ansvariga för undersökningen är Gunilla Ljunggren, Åsa Greijer, Kerstin Fredriksson och Madeleine Bastin. Samtliga arbetar vid Statistiska centralbyrån i Stockholm. En kort bakgrund En pilotundersökning om arbetsmiljön på svenska universitet och högskolor genomfördes vid Umeå universitet hösten Denna rapport utgör bakgrund till den nu genomförda studien. Resultaten av pilotstudien redovisades i en rapport Arbetsmiljön på svenska universitet och högskolor en pilotundersökning vid Umeå universitet, som också finns publicerad som en webbrapport (
5 5 (104) RESULTAT Svarsfrekvens Svarsfrekvensen bland kvinnor är högre (79 procent) än bland män (69 procent) och äldre har svarat i högre utsträckning än yngre. Oavsett åldersgrupp är svarsfrekvensen bland kvinnor högre än bland män. Den totala svarsfrekvensen är 74 % vilket bedöms vara tillfredsställande. Svarsfrekvens efter kön Kön Svarsfrekvens Man 69 % Kvinna 79% Totalt 74% Svarsfrekvens efter åldersgrupp och kön Kön Åldersgrupp Svarsfrekvens Man - 29 år 56% Kvinna - 29 år 73% Man år 66% Kvinna år 77% Man 50- år 76% Kvinna 50- år 83% Totalt 74% Svarsfrekvens efter befattning och kön Kön Befattning Svarsfrekvens Man Adjunkt 71% Kvinna Adjunkt 80% Man Administratör 76% Kvinna Administratör 83% Man Bibliotekarie 61% Kvinna Bibliotekarie 80% Man Doktorand 61% Kvinna Doktorand 75% Man Foass/forskare 76% Kvinna Foass/forskare 75% Man Lektor 74% Kvinna Lektor 82% Man Professor 69% Kvinna Professor 86% Man Tekniker 64% Kvinna Tekniker 75% Man Övriga 43% Kvinna Övriga 80% Totalt 74% Svarsfrekvensen skiljer sig åt mellan de olika befattningsgrupperna och är högst bland administratörerna (81 %), och lägst bland teknikerna (69 %). Oavsett åldersgrupp och befattning (med undantag för forskare/forskarassistenter) är svarsfrekvensen bland kvinnorna högre än bland männen.
6 6 (104) EN ÖVERSIKT Anställda vid universitet och högskolor har överlag en stor arbetsbörda. Mer än tre fjärdedelar (77 %) arbetar 40 timmar eller mer och nästan två av fem arbetar 45 timmar eller mer per vecka. Genomsnittligt antal faktiskt arbetade timmar per vecka Antal timmar 1-19 timmar timmar Kvinnor Män timmar timmar timmar timmar timmar 55- timmar Det är framför allt männen som har långa arbetsveckor på universitetet/högskolan. Nära hälften av männen arbetar 45 timmar eller mer, och nästan var fjärde man arbetar 50 timmar eller mer. Skillnaden mellan könen är minst i den yngsta åldersgruppen upp till 29 år. I denna åldersgrupp arbetar ungefär lika stor andel av både kvinnorna och männen mer än ordinarie heltid. I jämförelse mellan den undervisande och den ej undervisande personalen visar det sig att det framför allt är den undervisande personalen som har långa arbetsveckor. Detta gäller såväl tjänstgöringens omfattning som den faktiskt arbetade tiden. Bland professorerna är det snarare regel än undantag att arbeta mycket. Åtta av tio arbetar 45 timmar eller mer och hälften arbetar 50 timmar eller mer per vecka. Nästan var tredje lektor arbetar också 50 timmar eller mer per vecka. Möjlighet att bestämma när olika arbetsuppgifter ska göras Personalen inom universitet och högskolor har en unik ställning inom svenskt arbetsmarknad då det gäller möjligheten att själv bestämma när olika arbetsuppgifter ska göras. En större andel kvinnor än män kan dock för det mesta inte bestämma när olika arbetsuppgifter ska göras. Det visar sig att ju yngre man är, desto större möjlighet har man att alltid bestämma när olika arbetsuppgifter ska göras.
7 7 (104) Den undervisande personalen kan, i större utsträckning än den ej undervisande, själv bestämma när olika arbetsuppgifter ska göras. Ju större högskola, desto större möjlighet att alltid själv bestämma när olika arbetsuppgifter ska göras. Inflytande Över 85 procent av dem som arbetar på universitet och högskolor anser i hög grad eller till viss del att de har inflytande över beslut som rör förhållanden där de arbetar. Männen i högre grad än kvinnorna och de under 29 år i mindre grad än övriga. Inflytande på beslut som rör förhållanden där jag arbetar Män Kvinnor Samtliga -29 år år 50- år Ja, i hög grad *39 *24 32 *20 29 *37 Ja, delvis *50 * *49 Nej, inte alls *11 *18 14 * *) signifikant skillnad mellan kvinnor och män totalt samt mellan respektive åldersgrupp och genomsnittet Arbetsbelastning och stress Dra in på luncher, arbeta över eller ta med jobb hem. Två tredjedelar av de (64 %) uppger att de en eller flera dagar varje vecka har så mycket att göra att de är tvungna att dra in på luncher, arbeta över eller ta med jobb hem och det är vanligare bland män (70 %) än bland kvinnor (57 %) att man är tvungen att dra in på luncher, arbeta över eller ta med jobb hem. Detsamma gäller för tre fjärdedelar av den undervisande personalen (77 %) som varje vecka har så mycket att göra att de blir tvungna att dra in på luncher, arbeta över eller ta med jobb hem. (Jämfört med 42 % för den ej undervisande personalen). Har du ibland så stressigt att du inte hinner prata eller ens tänka på annat än arbetet? Den undervisande personalen upplever oftare stress än den ej undervisande. Har du ibland så stressigt att du inte hinner prata eller ens tänka på annat än arbetet? Undervisande personal Ej undervisande personal Halva tiden eller mer *47 *36 Lite (mindre än halva tiden) *42 *48 Nej, inte alls *11 *16 *) signifikant skillnad mellan grupperna Hälften av dem som arbetar vid de mindre och medelstora lärosätena säger att de halva tiden eller mer har det så stressigt på jobbet att de inte hinner prata eller ens tänka på något annat än arbetet. Detta är fler än vid de största lärosätena. Meningsfullhet En majoritet av de vid universitet och högskolor upplever sitt arbete som meningsfullt och det är inte någon märkbar skillnad mellan kvinnor och män.
8 8 (104) 100 Jag upplever mitt arbete som meningsfullt Instämmer helt eller delvis Män Kvinnor Samtliga Det är en större andel av den undervisande personalen (57 %), i jämförelse med den ej undervisande personalen (48 %), som instämmer helt i att de upplever sitt arbete som meningsfullt. Konflikter och bråk Den undervisande personalen har i större utsträckning än den ej undervisande varit indragen i konflikter med chefer/överordnade och andra personer (t.ex. studenter). Anställda vid lärosäten med färre än 500 har i större utsträckning än vid större lärosäten varit indragna i någon form av konflikt med arbetskamrater eller andra personer de senaste 12 månaderna. Anställda vid små och medelstora lärosäten har oftare än vid de största lärosätena varit indragna i konflikt/bråk med andra personer (t.ex. studenter) de senaste tre månaderna.
9 9 (104) Indragen i någon form av konflikter eller bråk på arbetsplatsen Mindre än Mer än 2000 Samtliga -minst någon gång de senaste 12 månaderna med chefer/överordnade med arbetskamrater * med andra personer (t.ex. studenter) *35 * minst någon gång de senaste 3 månaderna med chefer/överordnade med arbetskamrater med andra personer (t.ex. studenter) *12 * minst någon gång per vecka med chefer/överordnade med arbetskamrater med andra personer (t.ex. studenter) Om du är indragen i någon form av konflikt i ditt arbete, hur påverkar det dig? Kvinnor uppger i större utsträckning än män att konflikter på jobbet påverkar dem negativt. Hur påverkar det dig att vara indragen i någon form av konflikter? Män Kvinnor Samtliga -29 år år 50- år Påverkar mig alltid negativt *29 * Påverkar mig ibland negativt Påverkar mig för det mesta inte alls *13 *6 10 * Påverkar mig aldrig Ingen åsikt *12 * *) signifikant skillnad mellan könen respektive mellan den yngsta åldersgruppen och samtliga Beskrivning av arbetsplats och arbetsklimat Åtta av tio känner arbetsglädje i stor eller ganska stor utsträckning. Två av tio gör det inte. Tre fjärdedelar säger att de har roligt på jobbet och ungefär lika många uppger att det i stor eller ganska stor utsträckning är god kommunikation mellan kolleger. Hälften säger att det förekommer revirtänkande i stor eller ganska stor utsträckning och en tredjedel upplever ensamhet. Yngre har roligare på jobbet än äldre och de tycker också i större utsträckning att det finns tolerans för olika åsikter.
10 10 (104) Känner du arbetsglädje? Har du roligt på jobbet? Är det god kommunikation mellan kollegor? Upplever du lojalitet? Visar man respekt för ditt arbete? Finns det tolerans för olika åsikter? Förekommer samarbete? Får du uppskattning för ditt arbete? Förekommer revirtänkande? Upplever du ensamhet Hur vill Du beskriva Din arbetsplats? I stor/ganska stor utsträckning Män Kvinnor En större andel av den undervisande personalen uppger att det förekommer revirtänkande och att de upplever ensamhet jämfört med den ej undervisande personalen. Det visar sig också att den ej undervisande personalen i större utsträckning än undervisande personal säger att det förekommer samarbete, att man får uppskattning för sitt arbete och att det är god kommunikation mellan kolleger. Oavsett befattning känner en majoritet (72-86 %) arbetsglädje i stor eller ganska stor utsträckning och forskare/forskarassistenter och professorer ligger i topp. Samtidigt innebär ju siffrorna att många inte känner arbetsglädje. Löne- och utvecklingssamtal Den undervisande personalen (30 %) har haft lönesamtal i betydligt mindre utsträckning än den ej undervisande (46 %) personalen. I genomsnitt är det ungefär tre av fem som överhuvudtaget inte haft något lönesamtal under det senaste året. De som arbetar vid små universitet/högskolor (färre än 500 ) har det senaste året haft lönesamtal i större utsträckning än vid större lärosäten. Mindre än Mer än 2000 Samtliga Har haft lönesamtal under det senaste året * *) Signifikant skilt från samtliga, samt från medelstora universitet/högskolor med fler Liksom när det gäller lönesamtal är det den ej undervisande personalen som haft utvecklingssamtal i störst utsträckning. 49 procent av den ej undervisande personalen har haft utvecklingssamtal med sin chef under det senaste året, jämfört med 38 procent av den undervisande personalen.
11 11 (104) Vi de minsta universiteten/högskolorna är det en större andel än på de stora och medelstora lärosätena som haft utvecklingssamtal under det senaste året. De som haft utvecklingssamtal upplevde det som stimulerande i ungefär lika stor utsträckning oavsett storlek på universitet/högskola. Mindre än Mer än 2000 Samtliga Har haft utvecklingssamtal under det senaste året * *) signifikant skilt från stora och medelstora universitet/högskolor Möjlighet att få stöd och hjälp En större andel kvinnor (60 %) än män (54 %) får stöd och uppmuntran från chefer/överordnade när arbetet känns besvärligt. Har möjlighet att få stöd och uppmuntran från chefer/överordnade när arbete känns besvärligt Män Kvinnor Samtliga -29 år år 50- år Alltid/för det mesta *54 *60 57 *67 58 *53 För det mesta inte/aldrig * Ej aktuellt/har ej chef/överordnad *6 *3 5 *2 4 6 *) signifikant skillnad mellan kvinnor och män samt mellan respektive åldersgrupp och samtliga De yngre får mer stöd och uppmuntran från chefer/överordnade än de äldre när arbetet känns besvärligt. Skillnaden är signifikant mellan samtliga åldersgrupper. I den äldsta åldersgruppen, de över 50 år, får kvinnorna stöd och uppmuntran i större utsträckning än männen. 100 Har alltid/för det mesta möjlighet att få stöd och uppmuntran från chefer/överordnade när arbetet känns besvärligt år * år 50- år * Samtliga Den ej undervisande personalen förefaller ha större möjlighet än den undervisande personalen att få stöd och hjälp när arbetet känns besvärligt.
12 12 (104) Har möjlighet att få stöd och uppmuntran från chefer/överordnade när arbete känns besvärligt Undervisande Ej undervisande Samtliga personal personal Alltid/för det mesta *53 *63 57 För det mesta inte/aldrig *41 *34 38 Ej aktuellt/har ej chef/överordnad *6 *3 5 *) signifikant skillnad mellan undervisande respektive ej undervisande personal Svårt att sova p.g.a. tankar på arbetet Speciellt lektorer och professorer uppger att de under de senaste månaderna haft svårigheter att sova varje vecka därför att tankar på jobbet hållit dem vakna. Bibliotekarier och tekniker är de som minst besväras av att inte kunna sova pga. tankar på jobbet. Ändå är det närmare hälften som uppger att de minst ett par dagar per månad har sådana besvär. Svårt att sova p.g.a. tankar på arbetet under de 3 senaste månaderna Adjunkt Adm. Bibl. Doktor. Forsk. Lektor Prof. Tekn. Samtliga En eller flera dagar varje vecka *41 *40 *22 32 Ett par dagar varje månad Nej, inte alls/sällan *32 42 * *29 *32 *52 39 Olust Så många som var femte individ känner varje vecka olust när de går till sitt arbete. Det finns ingen säkerställd skillnad mellan könen och inte heller mellan olika åldersgrupper i denna undersökning. Känner olust när jag går till jobbet Män Kvinnor Samtliga -29 år år 50- år Minst någon gång per vecka Ett par dagar per månad (1 dag av 10) Inte alls/sällan de senaste 3 månaderna Undervisande personal känner i mindre grad än ej undervisande personal inte alls/sällan olust när de skall gå till jobbet. Känner olust när jag går till jobbet Undervisande Ej undervisande Samtliga personal personal Minst någon gång per vecka Ett par dagar per månad (1 dag av 10) Inte alls/sällan de senaste 3 månaderna *52 *58 55 *) signifikant skillnad mellan undervisande och ej undervisande personal Upplevelse av arbetet Två tredjedelar uppger att de har alldeles för mycket att göra och ungefär hälften upplever att de har ett psykiskt påfrestande arbete.
13 13 (104) Hur upplever Du Ditt arbete? Instämmer helt eller delvis Alldeles för mycket att göra Psykiskt påfrestande arbete För lite stöd/hjälp från chefer* För lite inflytande* För lite stöd/hjälp från kamrater* *) signifikant skillnad mellan kvinnor och män Män Kvinnor Kvinnor upplever i större utsträckning än män att de har för lite inflytande, liksom att de får för lite stöd och hjälp från både chefer och kamrater. Att arbeta vid små och medelstora universitet/högskolor visar sig ur vissa aspekter vara mer påfrestande än att arbeta vid ett större universitet/högskola. De som arbetar på små och medelstora universitet/högskolor upplever i högre utsträckning än vid de största lärosätena att de har alldeles för mycket att göra och också att de har ett psykiskt påfrestande arbete. Att hinna med privatliv/hobbies Män uppger i större omfattning än kvinnor att de har svårt att hinna med sitt privatliv/ sina hobbies pga. att arbetet kräver alltför mycket tid. De i åldersgruppen år har signifikant svårare, än dem i den äldsta åldersgruppen, att varje vecka hinna med sitt privatliv och/eller sina hobbies därför att arbetet kräver för mycket tid. Fler bland den undervisande personalen (22 %), jämfört med den ej undervisande personalen (8 %), uppger att de varje dag har svårt att hinna med privatliv/hobbies därför att arbetet kräver alltför mycket tid. Svårigheter att hinna med privatliv/hobbies därför att arbetet kräver alltför mycket tid Undervisande Ej undervisande Samtliga personal personal En eller flera dagar varje vecka *66 *36 54 Mer sällan än varje vecka *29 *40 33 Inte alls de senaste 12 månaderna *5 *25 13 *) signifikant skillnad mellan undervisande respektive ej undervisande personal
14 14 (104) Balans mellan arbete och familj respektive egen tid Det framgår tydligt att det framför allt är den ej undervisande personalen som bedömer att balansen mellan arbete och familj är bra. Det är ingen skillnad mellan män och kvinnor i detta avseende. Balansen mellan arbete och familj Undervisande Ej undervisande Samtliga personal personal Balansen är bra/ganska bra *51 *68 57 Balansen är ganska dålig/dålig *41 *24 35 Kan ej bedöma *) signifikant skillnad mellan undervisande respektive ej undervisande personal, samt mellan respektive grupp och samtliga På samma sätt som då det gäller balansen mellan arbete och familj är det den icke undervisande personalen som bedömer att balansen är bra eller ganska bra mellan arbete och egen tid. Bland såväl den undervisande som den ej undervisande personalen bedöms dock balansen mellan arbete och familj vara bättre än mellan arbete och egen tid. Balansen mellan arbete och egen tid Undervisande Ej undervisande Samtliga personal personal Balansen är bra/ganska bra *40 *59 47 Balansen är ganska dålig/dålig *58 *38 50 Kan ej bedöma *) signifikant skillnad mellan undervisande respektive ej undervisande personal, samt mellan respektive grupp och samtliga Vad jag vill göra om fem år och vad jag tror att jag gör På frågan om vad de skulle vilja göra om 5 år svarar mer än en fjärdedel (28 %) att de vill vara verksamma utanför universitet/högskolan. En fjärdedel (25 %) tror också att de kommer att vara det. Diagrammet nedan åskådliggör tydligt skillnaden mellan vad man inom de olika befattningsgrupperna vill göra om fem år och vad man tror att man gör.
15 15 (104) Vad vill du göra om fem år och vad tror du att du gör? Kvar i samma befattning Bibl. Prof. Tekn. Adm. Lektor Samtliga Adjunkt Forsk. Doktor Tror att jag är kvar Vill vara kvar Sjuknärvaro Att gå till arbetet fastän man är sjuk Hälften uppger att de mer än en gång under de senaste 12 månaderna gått till jobbet fastän de borde ha sjukanmält sig. Det finns ingen säkerställd skillnad mellan könen, men det är vanligare med sjuknärvaro bland personer mellan 30 och 49 år än bland övriga och minst vanligt är detta bland dem över 50. Har under de senaste 12 månaderna gått till jobbet trots att jag borde sjukanmält mig Män Kvinnor Samtliga -29 år år 50- år Aldrig En gång Mer än en gång *56 *46 Ej aktuellt, ej varit sjuk senaste året *8 *14 *) signifikant skillnad mellan grupperna Semester/kompledighet i stället för sjukanmälan Omkring 40 procent uppger att de någon gång under de senaste 12 månaderna använt sin semester i stället för att sjukskriva sig. Här ser vi en klar skillnad mellan könen. 45 procent av kvinnorna och 33 procent av männen har någon gång de senaste 12 månaderna använt sin ledighet istället för att sjukanmäla sig. Att göra så är vanligast i gruppen år och minst vanligt i gruppen över 50.
16 16 (104) Jag har under de senaste 12 månaderna tagit ut semester/kompledigt etc. istället för att sjukanmäla mig när jag varit sjuk Män Kvinnor Samtliga -29 år år 50- år Aldrig *57 * En gång Mer än en gång *19 * *26 *18 Ej aktuellt, ej varit sjuk senaste året *8 *14 *) signifikant skillnad mellan grupperna Det är främst den ej undervisande personalen som använder semester och kompledighet vid sjukdom. Jag har under de senaste 12 månaderna tagit ut semester/kompledigt etc. istället för att sjukanmäla mig när jag varit sjuk Undervisande Ej undervisande Samtliga personal personal Aldrig *57 *39 50 En gång *12 *23 16 Mer än en gång 20 *26 22 Ej aktuellt, ej varit sjuk senaste året *) signifikant skillnad från samtliga och mellan grupperna
17 17 (104) 1. ALLMÄNT Under detta tema inräknas frågorna 1, 2, 3, 4, 5 TJÄNSTGÖRINGENS OMFATTNING Åtta av tio vid universitet och högskolor har en heltidstjänst. De som är i åldersgruppen upp till 29 år arbetar i större utsträckning än övriga heltid 100 %. Tjänstgöringens omfattning Män Kvinnor Samtliga -29 år år 50- år 100 % * % * % * % Mindre än 25 % Män (87 %) har en heltidstjänst i större utsträckning än kvinnor (75 %). Drygt var femte kvinna (22 %) arbetar deltid 50 procent eller mer, jämfört med knappt var tionde man (9 %). 100 Andel heltids kvinnor och män Män Kvinnor Samtliga Professorer, doktorander och forskarassistenter/forskare är de som i störst utsträckning har en heltidstjänst. Adjunkter har, i jämförelse med samtliga, i större omfattning korta deltider. Tjänstgöringens omfattning Adjunkt Adm. Bibl. Doktor. Forsk. Lektor Prof. Tekn. Samtliga 100 % *74 *76 73 *90 *86 83 * % 9 *14 *19 *4 7 *6 *1 * % * *4 4 8 * % *5 2 4 * Mindre än 25 % *
18 18 (104) Andel heltids efter befattning Prof.* Doktor.* Forsk.* Lektor Samtliga Tekn. Adm.* Adjunkt * Bibl Den undervisande personalen arbetar heltid i större utsträckning än den ej undervisande personalen. Liksom för män och kvinnor totalt gäller för både den undervisande och inte undervisande personalen att män arbetar heltid i större utsträckning än kvinnor. Tjänstgöringens omfattning Undervisande personal Ej undervisande personal Män Kvinnor Totalt Män Kvinnor Totalt 100 % *87 *80 *84 *87 *70 * % *4 *8 *5 *6 *18 * % *4 * % Mindre än 25 % *) signifikant skillnad mellan kvinnor och män, resp. mellan undervisande och ej undervisande personal Det finns ingen signifikant skillnad i tjänstgöringsgrad mellan olika stora universitet och högskolor. Inom varje gruppering är det dock vanligare för män än för kvinnor att arbeta heltid. Tjänstgöringens omfattning Mindre än 500 Mer än Samtliga 100 % % % % Mindre än 25 % Man kan konstatera att vid universitet och högskolor överlag har en stor arbetsbörda. Mer än tre fjärdedelar (77 %) arbetar 40 timmar eller mer och nästan två av fem arbetar 45 timmar eller mer per vecka.
19 19 (104) Genomsnittligt antal faktiskt arbetade timmar per vecka Antal timmar 1-19 timmar timmar Kvinnor Män timmar timmar timmar timmar timmar 55- timmar Det är framför allt männen som har långa arbetsveckor på universitetet/högskolan. Nära hälften av männen arbetar 45 timmar eller mer, och nästan var fjärde man arbetar 50 timmar eller mer. Skillnaden mellan könen är minst i den yngsta åldersgruppen upp till 29 år. I denna åldersgrupp arbetar ungefär lika stor andel av både kvinnorna och männen mer än ordinarie heltid. Hur lång är den faktiska arbetstiden per vecka i genomsnitt under innevarande termin/halvår? Män Kvinnor Samtliga -29 år år 50- år 1-19 timmar timmar *4 7 5 * timmar *3 *9 6 * timmar timmar *34 * timmar *26 * timmar *12 * timmar *11 * I jämförelse mellan den undervisande och den ej undervisande personalen visar det sig att det framför allt är den undervisande personalen som har långa arbetsveckor. Detta gäller såväl tjänstgöringens omfattning som den faktiskt arbetade tiden. Bland professorerna är det snarare regel än undantag att arbeta mycket. Åtta av tio arbetar 45 timmar eller mer och hälften arbetar 50 timmar eller mer per vecka. Nästan var tredje lektor arbetar också 50 timmar eller mer per vecka.
20 20 (104) Faktisk genomsnittlig arbetstid 50 timmar eller mer per vecka Prof. Lektor Forsk. Doktor. Samtliga Adjunkt Adm. Tekn. Bibl På de mellanstora universiteten/högskolorna ( ) är det färre än genomsnittligt som arbetar 55 timmar eller mer. Vid de mellanstora högskolorna är det signifikant fler som arbetar timmar per vecka än vid de minsta högskolorna. Hur lång är den faktiska arbetstiden per vecka i genomsnitt under innevarande termin/halvår? Mindre än Mer än 2000 Samtliga 1-19 timmar timmar timmar timmar timmar timmar timmar timmar 9 *5 8 7 *) Signifikant skilt från samtliga Att en något större andel har heltidstjänst än som anger att deras faktiska arbetstid är 40 timmar eller mer per vecka kan förefalla märkligt. Begreppet heltidstjänst är dock inte specificerat, det kan till exempel lika väl vara 37,5 timmar som 40 timmar. Det som i första påseende därför kan förefalla som att de arbetar mindre än sin tjänstgöringstid visar sig i realiteten vara vilseledande. I själva verket arbetar nästan hälften (46 %) av de mer än sin överenskomna tid. Det gäller för båda könen, men i större utsträckning för män än för kvinnor. Diagrammet nedan visar hur stor andel av de som arbetar mer än överenskommen tid och hur dessa fördelar sig bland personer med olika tjänstgöringsgrad. T.ex. är det 46 procent av samtliga som arbetar mer än överenskommen tid, och de fördelar sig på heltids (37%), personer med anställning % är 4 %, 50-74% är 2 % och de som arbetar mindre än 50 % är en procent av dessa personer.
21 21 (104) Andel som arbetar mer än överenskommen tid efter tjänstgöringsgrad Kvinnor och män Tjänstgöringsgrad 0-25% 25-49% 50-74% 75-99% 100% 0 Män Kvinnor Samtliga Bland den undervisande personalen arbetar ungefär tre av fem mer än tjänstgöringens officiella omfattning. Bland den inte undervisande personalen gäller detta för ungefär en av fyra. Man kan alltså konstatera att det bland samtliga, såväl kvinnor som män och både undervisande och ej undervisande personal är vanligt att man vid universitet och högskolor arbetar mer än den officiella arbetstiden. 100 Andel som arbetar mer än överenskommen tid efter tjänstgöringsgrad Undervisande och ej undervisande personal Tjänstgöringsgrad 0-25% 25-49% 50-74% 75-99% 100% 0 Undervisande Ej undervisande Samtliga
22 22 (104) UPPMANAD/REKOMMENDERAD ATT SÖKA Fyra av tio har blivit uppmanade eller rekommenderade att söka sin nuvarande anställning. Det är härvidlag ingen skillnad mellan könen eller mellan de olika åldersgrupperna. Sökt anställningen på eget initiativ eller blivit uppmanad/rekommenderad att söka den Män Kvinnor Samtliga -29 år år 50- år På eget initiativ Blivit uppmanad/ rekommenderad att söka Bibliotekarier och professorer har i större utsträckning än genomsnittet sökt sina anställningar på eget initiativ. För adjunkter är förhållandet det omvända, över hälften av dem har blivit uppmanade att söka den anställning de har nu. Sökt anställningen på eget initiativ eller blivit uppmanad/rekommenderad att söka den Adjunkt Adm. Bibl. Doktor. Forsk. Lektor Prof. Tekn. Samtliga På eget initiativ *48 63 * * Blivit uppmanad/rek. att söka *52 37 * * Det är en signifikant större andel kvinnor bland den undervisande personalen, än bland den ej undervisande personalen, som blivit uppmanade eller rekommenderade att söka sin nuvarande anställning. Det är också en signifikant större andel bland den ej undervisande personalen som sökt sin nuvarande anställning på eget initiativ, än vad som varit fallet bland den undervisande personalen. Det är också så att det är en större andel kvinnor än män bland den ej undervisande personalen som sökt sina nuvarande anställningar på eget initiativ. Bland den undervisande personalen är förhållandet det motsatta. Sökt anställningen på eget initiativ eller blivit uppmanad/rekommenderad att söka den Undervisande personal Ej undervisande personal Män Kvinnor Totalt Män Kvinnor Totalt På eget initiativ *61 *55 *59 *58 *67 *64 Blivit uppmanad/ rekommenderad att söka *39 *45 *41 *42 *33 *36 *) signifikant skillnad mellan kvinnor och män och mellan undervisande och ej undervisande personal Det finns ingen signifikant skillnad mellan olika lärosäten med avseende på storlek i huruvida man sökt sin nuvarande befattning på eget initiativ eller blivit uppmanad/ rekommenderad att söka. Sökt anställningen på eget initiativ eller blivit uppmanad/rekommenderad att söka den Mindre än Mer än 2000 Samtliga På eget initiativ Blivit uppmanad/ rekommenderad att söka
23 23 (104) TANKAR PÅ ATT BYTA ARBETSPLATS ELLER YRKE Tankar på att byta arbetsplats Många av de vid våra universitet och högskolor visar sig ha tankar på att byta arbetsplats. Hälften har under det senaste året på ett eller annat sätt övervägt att byta arbetsplats, i detta finns ingen skillnad mellan kvinnor och män. Några har bytt under året, var åttonde har vidtagit åtgärder för att byta, medan nästan var fjärde har övervägt att byta men ej vidtagit några åtgärder för detta. Har du under det senaste året allvarligt övervägt att byta arbetsplats? Ja, och jag har bytt under det senaste året Ja, och jag har vidtagit åtgärder Ja, men har ej vidtagit åtgärder Ja, men nu känns det inte aktuellt Nej I åldersgruppen år är det signifikant fler än i de övriga två åldersgrupperna som uppger att de under året allvarligt övervägt att byta arbetsplats och som också vidtagit åtgärder för detta. Det är i denna åldersgrupp också en mindre andel än i övriga åldersgrupper som svarar att de inte övervägt att byta arbetsplats. Har du under det senaste året allvarligt övervägt att byta arbetsplats? Män Kvinnor Samtliga -29 år år 50- år Ja, och jag har bytt under det senaste året Ja, och jag har vidtagit åtgärder *15 9 Ja, men har ej vidtagit åtgärder Ja, men nu känns det inte aktuellt Nej *43 58 *) signifikant skillnad mellan åldersgruppen år och övriga åldersgrupper
24 24 (104) Det finns ingen större skillnad i denna fråga mellan undervisande och ej undervisande personal då det gäller om de övervägt att byta arbetsplats. Dock säger en något större andel av den undervisande personalen att de inte övervägt att byta arbetsplats. Har du under det senaste året allvarligt övervägt att byta arbetsplats Undervisande personal Ej undervisande personal Ja, och jag har bytt under det senaste året 4 5 Ja, och jag har vidtagit åtgärder Ja, men har ej vidtagit åtgärder Ja, men nu känns det inte aktuellt Nej *52 *47 *) signifikant skillnad undervisande och ej undervisande personal Professorer (62 %) och doktorander (56 %) är de som i minst utsträckning under det senaste året allvarligt har övervägt att byta arbetsplats. Forskare/forskningsassistenter (43 %) svarar nej i mindre utsträckning än genomsnittet. Trots att fler än sex av tio professorer således uppger att de inte övervägt att byta arbetsplats så återstår det alltså i denna grupp nästan fyra av tio individer som under det senaste året på ett eller annat sätt övervägt att byta arbetsplats. Prof.* Doktor.* Bibl. Lektor Samtliga Tekn. Adjunkt Adm. Forsk.* Andel som inte övervägt att byta arbetsplats Vid de minsta högskolorna är det en färre som inte övervägt att byta arbetsplats än bland samtliga universitets. Bland vid de minsta högskolorna är det också en större andel som övervägt men ej vidtagit åtgärder för att byta arbetsplats än bland samtliga universitets.
25 25 (104) Har du under det senaste året allvarligt övervägt att byta arbetsplats Mindre än Mer än 2000 Samtliga Ja, och jag har bytt under det senaste året Ja, och jag har vidtagit åtgärder Ja, men har ej vidtagit åtgärder * Ja, men nu känns det inte aktuellt Nej * Tankar på att byta yrke Det är också en tämligen stor andel som har övervägt att byta yrke. Några har också bytt yrke det senaste året och något fler än var sjätte har allvarligt övervägt att byta yrke men inte vidtagit några åtgärder. Har Du under det senaste året allvarligt övervägt att byta yrke? Ja, och jag har bytt under det senaste året Ja, och jag har vidtagit åtgärder Ja, men har ej vidtagit åtgärder Ja, men nu känns det inte aktuellt Nej Det är en större andel kvinnor (21 %) än män (16 %) som svarat att de under det senaste året allvarligt övervägt att byta yrke men inte har vidtagit några åtgärder. Det är samtidigt en större andel män (71 %) än kvinnor (64 %) som svarar att de inte övervägt att byta yrke. Har du under det senaste året allvarligt övervägt att byta yrke? Män Kvinnor Samtliga -29 år år 50- år Ja, och jag har bytt under det senaste året Ja, och jag har vidtagit åtgärder *3 Ja, men har ej vidtagit åtgärder *22 *13 Ja, men nu känns det inte aktuellt Nej *71 * *62 *77 *) signifikant skillnad mellan kvinnor och män totalt, samt mellan respektive åldersgrupp och samtliga
26 26 (104) Det finns ingen större skillnad i denna fråga mellan undervisande och ej undervisande personal då det gäller om de övervägt att byta yrke. Har du under det senaste året allvarligt övervägt att byta yrke? Undervisande personal Ej undervisande personal Ja, och jag har bytt under det senaste året 1 2 Ja, och jag har vidtagit åtgärder 5 4 Ja, men har ej vidtagit åtgärder Ja, men nu känns det inte aktuellt 8 8 Nej Fler än sex av tio adjunkter svarar nej på frågan om de allvarligt övervägt att byta yrke. Kvar finns således mer än var tredje som på ett eller annat sätt under det senaste året allvarligt övervägt att byta yrke. Majoriteten av professorerna (85 %) har inte under det senaste året allvarligt övervägt att byta yrke. Det innebär samtidigt att mer än var sjunde professor övervägt att byta yrke. Prof.* Bibl. Lektor Tekn. Samtliga Adm. Forsk. Doktor. Adjunkt* Andel som inte övervägt att byta yrke Vid de minsta universiteten/högskolorna är det något fler än genomsnittet som under det senaste året vidtagit åtgärder för att byta yrke. För övrigt finns det inga skillnader mellan lärosätena med avseende på antal. Har du under det senaste året allvarligt övervägt att byta yrke? Mindre än Mer än 2000 Samtliga Ja, och jag har bytt under det senaste året Ja, och jag har vidtagit åtgärder * Ja, men har ej vidtagit åtgärder Ja, men nu känns det inte aktuellt Nej
27 27 (104) 2. ARBETET Under detta tema inräknas frågorna 6, 7, 8, 9, 10, 11, 12, 13, 14, 15 ANSVAR, BEFOGENHETER En majoritet uppger att de har tillräckliga eller i stort sett tillräckliga befogenheter för att kunna ta det ansvar som förväntas av dem. Tolv procent uppger sig dock inte ha tillräckliga befogenheter och tre procent vet inte vad som förväntas av dem. Det innebär att mer än var sjunde individ på universiteten/högskolorna inte har tillräckliga befogenheter för att kunna ta det ansvar som förväntas av dem eller helt enkelt inte vet vad som förväntas av dem. 100 Har du tillräckliga befogenheter för att kunna ta det ansvar som förväntas av dig? Ja, helt tillräckliga Ja, i stort sett tillräckliga Nej, inte tillräckliga Vet inte vad som förväntas av mig Män och kvinnor anser i samma utsträckning att de har tillräckliga befogenheter för att kunna ta det ansvar som förväntas av dem. Det är inte heller någon skillnad mellan undervisande respektive icke undervisande personal eller mellan olika åldersgrupper. Däremot finns det en skillnad mellan olika befattningar vad gäller om de anser sig ha tillräckliga befogenheter. Har du tillräckliga befogenheter för att kunna ta det ansvar som förväntas av dig? Adjunkt Adm. Bibl. Doktor. Forsk. Lektor Prof. Tekn. Samtliga Ja, helt tillräckliga *29 37 * * Ja, i stort sett tillräckliga *51 47 * * Nej, inte tillräckliga * * * Vet inte vad som förväntas av mig
28 28 (104) Doktoranderna är de som i störst utsträckning säger att de har tillräckliga eller i stort sett tillräckliga befogenheter för att ta det ansvar som förväntas av dem. Skillnaden mellan olika befattningar är inte så stor. Professorer och adjunkter anser mer än övriga att de inte har tillräckliga befogenheter Har tillräckliga eller i stort sett tillräckliga befogenheter för att ta det ansvar som förväntas Doktorander * Forskarass/forskare Samtliga Tekniker Administratörer Bibliotekarier Lektorer Adjunkter * Professorer Anställda vid lärosäten med minst 2000 har i större utsträckning än personalen vid små och medelstora högskolor/universitet helt tillräckliga befogenheter för att kunna ta det ansvar som förväntas. Vid de minsta lärosätena är det signifikant fler som svarat att de ej har tillräckliga befogenheter än bland samtliga universitets Har du tillräckliga befogenheter för att kunna ta det ansvar som förväntas av dig? Mindre än Mer än Samtliga Ja, helt tillräckliga *34 * Ja, i stort sett tillräckliga Nej, inte tillräckliga * Vet inte vad som förväntas av mig KONTROLL OCH PÅVERKAN Möjligheten till kontroll och påverkan på sin arbetssituation gör att man trots en stressfylld arbetssituation är bättre rustad att hantera denna stress.
29 29 (104) Möjlighet att bestämma uppläggningen av sitt arbete 100 Är alltid eller för det mesta med och bestämmer uppläggningen av mitt arbete Män * Kvinnor * Samtliga Drygt en tredjedel uppger att de alltid är med och bestämmer uppläggningen av sitt arbete. Män är i större utsträckning än kvinnor med och bestämmer uppläggningen av sitt arbete. Händer det att du är med och bestämmer uppläggningen av ditt arbete? Män Kvinnor Samtliga -29 år år 50- år Alltid *44 * För det mesta *48 * För det mesta inte *7 * Aldrig *) signifikant skillnad mellan män och kvinnor totalt Drygt nio av tio bland den undervisande personalen jämfört med mer än åtta av tio bland den ej undervisande personalen uppger att de alltid eller för det mesta är med och bestämmer uppläggningen av sitt arbete. För båda grupperna är båda könen i ungefär samma utsträckning alltid eller för det mesta med och bestämmer uppläggningen av sitt arbete. Det är dock bland både den undervisande och ej undervisande personalen en större andel män än kvinnor som alltid är det. Händer det att du är med och bestämmer uppläggningen av ditt arbete? Undervisande personal Ej undervisande personal Alltid *44 *30 För det mesta *48 *55 För det mesta inte *6 *12 Aldrig *1 *3 *) signifikant skillnad mellan grupperna
30 30 (104) Inte oväntat är det forskarassistenter och forskare liksom professorer som mer än övriga alltid är med och bestämmer uppläggningen av sitt arbete. Samtliga befattningskategorier kan dock i stor utsträckning påverka sin arbetssituation på detta sätt. Händer det att du är med och bestämmer uppläggningen av ditt arbete? Adjunkt Adm. Bibl. Doktor. Forsk. Lektor Prof. Tekn. Samtliga Alltid *29 *28 *25 *45 *61 42 *59 *33 39 För det mesta *57 *56 *64 49 *35 51 * För det mesta inte *12 11 *9 *5 *3 *5 *3 *13 8 Aldrig 2 * )Värdet alltför osäkert för att redovisas Är alltid eller för det mesta med och bestämmer uppläggningen av mitt arbete Prof.* Forsk.* Lektor * Doktor.* Tekn.* Bibl. Adjunkt Samtliga Adm.* Oavsett storlek på det lärosäte man arbetar vid, är ungefär nio av tio med och bestämmer uppläggningen av sitt arbete. Det visar sig dock att man vid de mellanstora lärosätena i mindre utsträckning än genomsnittet alltid är med och beslutar om arbetets uppläggning. Händer det att du är med och bestämmer uppläggningen av ditt arbete? Mindre än Mer än 2000 Samtliga Alltid 35 * För det mesta *55 * För det mesta inte Aldrig Arbetsmiljöundersökningen 2001 I arbetsmiljöundersökningen framgår att 33 procent av männen och 29 procent av kvinnorna alltid är med och bestämmer om uppläggningen av sitt arbete. Detta är att jämföra med motsvarande siffror i denna undersökning (44 % för män och 33 % för kvinnor).
31 31 (104) En jämförelse med dem som har lärararbete Arbetsmiljöundersökningen visar att 85 procent uppger att de alltid eller för det mesta är med och bestämmer uppläggningen av sitt arbete. Möjlighet att bestämma när olika arbetsuppgifter ska göras Personalen inom universitet och högskolor har en unik ställning inom svenskt arbetsliv när det gäller möjligheten att själva bestämma när olika arbetsuppgifter skall göras. Nästan nio av tio säger att de alltid eller för det mesta själva kan bestämma när olika arbetsuppgifter ska göras. Det finns också en skillnad mellan könen så att en större andel män än kvinnor uppger att de alltid eller för det mesta själva kan bestämma när olika arbetsuppgifter ska göras. 100 Kan alltid eller för det mesta själv bestämma när olika arbetsuppgifter ska göras Män * Kvinnor * Samtliga *) signifikant skillnad mellan kvinnor och män En större andel kvinnor än män kan för det mesta inte bestämma när olika arbetsuppgifter ska göras. Det visar sig också att ju yngre man är, desto större möjlighet har man att alltid bestämma när olika arbetsuppgifter ska göras. Kan du delvis själv bestämma när olika arbetsuppgifter ska göras? Män Kvinnor Samtliga -29 år år 50- år Alltid *38 *26 *24 För det mesta För det mesta inte *10 *14 12 *5 *11 *12 Aldrig *) signifikant skillnad mellan könen respektive mellan olika åldersgrupper Jämfört med övriga grupper på arbetsmarknaden är det i denna undersökning betydligt vanligare att man kan bestämma själv när arbetsuppgifterna skall göras.
32 32 (104) Den undervisande personalen kan, i jämförelse med den ej undervisande, i större utsträckning själv bestämma när olika arbetsuppgifter ska göras. Fler än var fjärde bland den undervisande personalen, jämfört med ungefär var femte bland den ej undervisande kan alltid själv bestämma när olika arbetsuppgifter ska göras. Kan du delvis själv bestämma när olika arbetsuppgifter ska göras? Undervisande personal Ej undervisande personal Alltid *27 *19 För det mesta För det mesta inte *9 *17 Aldrig *1 *4 *) signifikant skillnad mellan grupperna Doktorander, forskare/forskningsassistenter och professorer kan i större utsträckning än genomsnittet alltid eller för det mesta själva bestämma när olika arbetsuppgifter ska göras. Sämst möjligheter att själva bestämma har bibliotekarier där ändå tre av fyra alltid eller för det mesta har denna möjlighet. Kan du delvis själv bestämma när olika arbetsuppgifter ska göras? Adjunkt Adm. Bibl. Doktor. Forsk. Lektor Prof. Tekn. Samtliga Alltid *12 *16 *16 *40 *36 * För det mesta *69 *63 60 *56 58 * För det mesta inte *17 *17 *23 *2 *5 13 * Aldrig * *6 2..)Värdet alltför osäkert för att redovisas Nedanstående diagram åskådliggör tydligt i hur stor utsträckning samtliga inom universitet- och högskolevärlden har möjligheter att själva bestämma när olika arbetsuppgifter ska göras. Doktor. * Forsk. * Kan alltid eller för det mesta själv bestämma när olika arbetsuppgifter ska göras Prof. * Samtliga Lektor Adjunkt * Tekn. * Adm. * Bibl. * Ju större högskola, desto större möjlighet att alltid själv bestämma när olika arbetsuppgifter ska göras. De som arbetar vid mellanstora universitet/högskolor uppger i högre grad än vid övriga lärosäten att de för det mesta inte kan bestämma när olika arbetsuppgifter ska göras.
33 33 (104) Kan du delvis själv bestämma när olika arbetsuppgifter ska göras? Mindre än Mer än Samtliga Alltid *18 * För det mesta * För det mesta inte 14 * Aldrig *) signifikant skillnad mellan grupperna Arbetsmiljöundersökningen 2001 Även bland den sysselsatta befolkningen (Arbetsmiljöundersökningen 2001) finns en skillnad mellan könen. Kvinnorna (5 %) kan betydligt mer sällan än männen (11 %) alltid bestämma när olika arbetsuppgifter ska göras. Undervisande personal inom universitet och högskolor är en av de grupper inom svenskt arbetsliv som har stora möjligheter att själva bestämma när olika arbetsuppgifter ska göras. Övriga personer som sysslar med utbildning, eller lärare, har inte alls samma möjligheter, enligt Arbetsmiljöundersökningen Lärarkollektivet i stort, där även gymnasie- och grundskollärare ingår, redovisar inte samma stora påverkansmöjligheter (7 % kan där alltid själva bestämma när olika arbetsuppgifter ska göras). INFORMATION För att känna sig delaktig i sitt arbete är det viktigt att ha tillgång till information. Framför allt gäller det information som berör en själv och den egna arbetssituationen. Ärenden och beslut som rör mig själv och mitt arbete Ungefär fyra av fem upplever att de alltid eller för det mesta blir tillräckligt informerade om det som rör deras arbete. Kvinnor och män, yngre och äldre upplever att de i stort sett blir lika väl informerade. Blir Du tillräckligt informerad om ärenden och beslut som rör dig och ditt arbete? Män Kvinnor Samtliga -29 år år 50- år Alltid För det mesta För det mesta inte Aldrig )Värdet alltför osäkert för att redovisas Det är ingen skillnad mellan undervisande och ej undervisande personal då det gäller tillräcklig information som rör deras arbete. Däremot finns det en skillnad mellan kvinnor och män inom gruppen undervisande personal. En signifikant större andel män (84 %) än kvinnor (79 %) säger att de alltid eller för det mesta blir tillräckligt informerade om ärenden som rör dem och deras arbete. Ser man det från skalans andra sida ser man att var femte kvinna, bland den undervisande personalen, jämfört med knappt var sjätte man uppger att hon/han för det mesta inte eller aldrig blir tillräckligt informerad.
Arbetsmiljön på svenska universitet och högskolor - en pilotundersökning vid Umeå universitet
Arbetsmiljön på svenska universitet och högskolor - en pilotundersökning vid Umeå universitet 2(2) sid NÅGRA AXPLOCK 61 1. ARBETSKLIMAT OCH ARBETSLEDNING 9 Under detta tema inräknas frågorna 19-21, 27-29,
Läs merArbetsmiljöundersökning
Arbetsmiljöundersökning 1 INNEHÅLL Sammanfattning 3 Uppdraget 4 Bakgrund och syfte 4 Undersöknings omfattning och gomförande 4 Svarsfrekvs och bortfall 4 Resultatet av datainsamling 4 Jämförelser Resultat
Läs merArbetsmiljöenkät 2011
Arbetsmiljöenkät 2011 SU total Kvalitetsområden Index Kvalitetsområden Diagrammet visar medarbetarnas omdöme på respektive kvalitets område. Bakom varje kvalitetsområde finns ett antal frågor som medarbetarna
Läs merSEKTIONEN SVERIGES ARBETSMILJÖINSPEKTÖRER SSAI
SEKTIONEN SVERIGES ARBETSMILJÖINSPEKTÖRER SSAI MEDLEMSENKÄT -2003 Vi har sedan några år tillbaka frågat våra medlemmar hur de upplever sin arbetssituation inom några områden. I sammanställningen har vissa
Läs merHälsa och balans i arbetslivet
Hälsa och balans i arbetslivet 34 % tror Lorem sig inte kunna ipsumarbeta som de gör idag utan att hälsan på sikt påverkas negativt. En undersökning bland Civilekonomernas medlemmar Hälsa och balans i
Läs merArbetsmiljön i staten år 2005
Arbetsmiljön i staten år 2005 2006-12-19 0612-0813-33 2 Innehåll Innehåll 3 Förord 4 Arbetsmiljöundersökningen 4 Statsanställda är mycket nöjda med sitt arbete och sina arbetstider 5 Statsanställda har
Läs merStressbarometern 2013
Stressbarometern 2013 1,2 miljoner löntagare och 15 förbund i samverkan Stressbarometern 2013 Konflikter: 21 Trygghet: 21 Personligt stöd: 22 Förutsättningar: 31 Arbetsbelastning: 33 Uppskattning: 35 Kontroll:
Läs merMedarbetarundersökning 2013. MEDARBETARUNDERSÖKNING 2013 Linköpings Universitet Systemteknik (ISY)
MEDARBETARUNDERSÖKNING 213 LÄSVÄGLEDNING 1 I denna rapport presenteras resultaten från medarbetarundersökningen 213. Överst till vänster står namnet på enheten rapporten gäller för. Antal svar i rapporten
Läs merMedarbetarenkät 2014
Medarbetarenkät 2014 kommun och kommun Bakgrundsinformation (%) (%) Svarsfrekvens 83,5 76,5 Kön Män 16 15,7 Kvinnor 84 84,3 Ålder 15-29 år 8,6 5,7 30-39 år 17,3 18,6 40-49 år 30,6 29,7 50-59 28,9 31,2
Läs merJobbhälsoindex Jobbhälsobarometern 2013
Jobbhälsoindex Jobbhälsobarometern 2013 Delrapport Jobbhälsoindex 2013:3 Jobbhälsobarometern Sveriges Företagshälsor 2014-03-11 Innehåll Innehåll... 2 Sammanfattning... 3 Om Jobbhälsobarometern... 4 Om
Läs merArbetsliv. Rapport: Lyckliga arbetsplatser. Maj 2007, Markör Marknad och Kommunikation AB. Rapport Lyckliga arbetsplatser 2007
Arbetsliv Rapport: Lyckliga arbetsplatser Maj 27, Markör Marknad och Kommunikation AB Rapport Lyckliga arbetsplatser 27 Markör Marknad och Kommunikation AB, Box 396, 71 47 Örebro Telefon: 19-16 16 16.
Läs merBåstads kommuns. meda rbeta rund ersök ning 2010. en sammanfattning
Båstads kommuns meda rbeta rund ersök ning 2010 en sammanfattning Varför en medarbetarundersökning? För andra året har Båstads kommun genomfört en medarbetarundersökning i syfte att kartlägga vad kommunens
Läs merEffektivare vägar mellan studier och arbetsliv
Statistik Effektivare vägar mellan studier och arbetsliv Undersökning bland nyexaminerade jurister, ekonomer, systemvetare, personalvetare och samhällsvetare Effektivare vägar mellan studier och arbetsliv
Läs mer2013:1. Jobbhälsobarometern. Delrapport 2013:1 Sveriges Företagshälsor 2013-11-03
2013:1 Jobbhälsobarometern Delrapport 2013:1 Sveriges Företagshälsor 2013-11-03 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Om Jobbhälsobarometern... 4 Om Sveriges Företagshälsor... 4 Bara 2 av 10 kvinnor
Läs merInnehållsförteckning ! "! #$! ' $( ) * * * % $+,- $,.- % / $ 0 " % 10 " 1 #.. %$$ 3. 3",$ %& 3. $& 3,./ 6, $,%0 6, $.%0 ".!
Innehållsförteckning! "! #$! %%& ' $( ) * * * % $+,- $,.- % / $ " % 1 " $$% 2% 1 #.. %$$ 3. 3",$ %& 3. $& %( * #"+$.%* %- 41$,,5-3,./ 6, $,% 6, $.% 7, 18,9$: ".! ;,%(,$( 1%%( * 6, $,%* % $$* 1%%* 6, $,%-
Läs merPERSONALBAROMETER 2004-03-04. Frekvens Tabeller. 1 Kön. Frekvens Procent Kvinna 181 53,7 153 45,4. Man. 334 99,1 Bortfall 3,9 Total 337 100,0.
1 PERSONALBAROMETER 2004-03-04 Frekvens Tabeller 1 Kön Kvinna 181 53,7 Man 153 45,4 Total 334 99,1 Bortfall 3,9 2 Ålder 18-34 83 24,6 35-49 50-65 138 40,9 113 33,5 Total 334 99,1 Bortfall 3,9 3 Föseland
Läs merArbetsmiljöenkät. Psykosocial arbetsmiljö
Arbetsmiljöenkät Psykosocial arbetsmiljö 13 aug 2015 KC Gävle Försäkringskassan Inledning Denna enkät består av 31 frågor som besvarats anonymt via enkät på internet. Enkäten är framarbetad av Prevent;
Läs merOm chefers förutsättningar att skapa en god arbetsmiljö och hur de upplever sin egen. En rapport från SKTF
Om chefers förutsättningar att skapa en god arbetsmiljö och hur de upplever sin egen En rapport från SKTF Maj 3 Inledning SKTF har genomfört en medlemsundersökning med telefonintervjuer bland ett slumpmässigt
Läs merMedarbetarenkät 2010
Medarbetarenkät 2010 Kön Kön 1.Man 11(8%) 2.Kvinna 133(92%) Enhet 1.Vård och Omsorg 144(100%) Enhet Vård och Omsorg 1.Nybog/brandkårsg 5(3%) 2.Pers. assistans 13(9%) 3.Skogsdungen/Solglänta Daglig verk.
Läs merMedarbetarenkät 2008
SIDAN Medarbetarenkät 00 (medelvärden) Om undersökningen USK har på uppdrag av stadsledningskontorets personalstrategiska avdelning genomfört enkäter med stadens medarbetare. Undersökningen är genomförd
Läs merMedarbetarindex 15 67. Förutsättningar i organisationen 25 53. Personlig arbetssituation 17 64. Samverkan och kunskapsdelning 12 72.
Sammanfattande mått Medarbetarindex 15 67 64 Förutsättningar i organisationen 25 53 52 Personlig arbetssituation 17 64 61 Samverkan och kunskapsdelning 12 72 63 Ledarskap 18 61 61 Handlingskraft 6 82 77
Läs merSå sparar svenska folket
Så sparar svenska folket Undersökning om svenska folkets vanor och beteenden när de gäller sparande April 2011 SBAB Bank Box 27308 102 54 Stockholm Tel. 0771 45 30 00 www.sbab.se Inledning SBAB Bank har
Läs merSammanfattande mått. Negativ (1-2) 20 90%
Sammanfattande mått Negativ Positiv 8 6 8 Medarbetarindex 9 77 67 65 Förutsättningar i organisationen 14 65 54 55 Personlig arbetssituation 12 73 65 63 Samverkan och kunskapsdelning 6 83 72 66 Ledarskap
Läs merHur fyller du i enkäten?
Hur fyller du i enkäten? Svara spontant och snabbt på frågorna, du bör lägga ner mer tid än 5-10 minuter. Fyll gärna i frågorna på arbetsplatsen. Enkäten är helt anonym. BAAB sammanställer resultatet av
Läs merArbetsmiljöbarometern, syfte
Arbetsmiljöbarometern, syfte Öka kunskaperna om arbetsmiljön vid GU Utgångspunkt för att identifiera förbättringsområden, centralt och lokalt Tidsserier möjliggör effektstudier Survey-feedback (Lawler,
Läs merLMU, Ledar- och medarbetarbetarundersökning 2014. Karlstads kommun
LMU, Ledar- och medarbetarbetarundersökning 2014 Karlstads kommun Genomförd av CMA Research AB Mars 2014 Fakta om undersökningen Syfte Metod Att utveckla styrning, ledning och ge de förtroendevalda bra
Läs merTabell 1 Betygsindex, medelbetyg och svarsfördelning Sthlm:s polismyndighet
Tabell 1 Betygsindex, medel och sfördelning Sthlm:s polismyndighet Antal ande: 4 323 ande : 73 n och sfördelning för frågorna i Polisens medarbetarundersökning. På en skala 1-10 har medarbetarna för varje
Läs merMedarbetarenkät 2014. / Totalrapport Lycksele kommun (ej bolag) Svarsfrekvens: 74,3
Medarbetarenkät 2014 / Totalrapport Lycksele kommun (ej bolag) Svarsfrekvens: 74,3 1 2 Totalrapport Lycksele kommun (ej bolag) Mål och uppdrag 59,8% 27,2% 10,4% 2,7% 4,6 Kompetens och utveckling 62,5%
Läs merForskande och undervisande personal
Universitetskanslersämbetet och SCB 9 UF 23 SM 1301 Forskande och undervisande personal I gruppen forskande och undervisande personal ingår anställningskategorierna, professorer, lektorer, adjunkter, meriteringsanställningar
Läs merJobbhälsoindex 2018:2
Jobbhälsoindex 2018:2 Chefsglöden har svalnat generellt, särskilt i offentlig sektor. Offentligt anställda chefer är mindre nöjda och känner oftare psykiskt obehag att gå till jobbet jämfört med såväl
Läs merResultat av enkätundersökning
Bilaga 1 Resultat av enkätundersökning : 2118 Bakgrundsfrågor Könsfördelning Kyrkoherde Komminister Diakon Kön: Man 61,6% 43,2% 9,2% Kvinna 38,4% 56,1% 90,4% Inget av ovanstående 0,0% 0,7% 0,4% Åldersfördelning
Läs merJobbhälsobarometern. Delrapport 2011:1, FSF Svensk Företagshälsovård 2011-10-24. Trenden negativ - färre helårsfriska
Jobbhälsobarometern Delrapport 2011:1, FSF Svensk Företagshälsovård 2011-10-24 Trenden negativ - färre helårsfriska Om Jobbhälsobarometern Jobbhälsobarometern är ett samarbete mellan FSF, Föreningen Svensk
Läs merHaparanda stad. Medarbetarundersökning hösten 2012 Totalt (Exklusive timanställda)
Haparanda stad Medarbetarundersökning hösten Totalt (Exklusive timanställda) Presentation Om undersökningen Svarsfrekvens per förvaltning Förklaringar Resultat - Index - Per fråga Prioriteringsdiagram
Läs merFunktionsnedsattas situation på arbetsmarknaden 4:e kvartalet 2008. En tilläggsundersökning till arbetskraftsundersökningen, AKU.
Sammanställning av Funktionsnedsattas situation på arbetsmarknaden 4:e kvartalet 2008. En tilläggsundersökning till arbetskraftsundersökningen, AKU. Publikation 2009:3, utgiven av Arbetsförmedlingen och
Läs merTrivsel på jobbet en åldersfråga? Jobbhälsobarometern, Delrapport 2012:2, Sveriges Företagshälsor 2013-02-27
Trivsel på jobbet en åldersfråga? 2 Om Jobbhälsobarometern Jobbhälsobarometern bygger på telefonintervjuer med ett representativt urval av svenskar i åldern 20 65 år som arbetar minst halvtid. Jobbhälsobarometern
Läs merMedarbetarenkät 2014. / Piteå. Svarsfrekvens: 80,7
Medarbetarenkät 2014 / Piteå Svarsfrekvens: 80,7 1 2 Piteå Mål och uppdrag 66,5% 24,2% 6,8% 2,5% 4,8 Kompetens och utveckling 71% 22,3% 5,4% 1,3% 4,9 Information 80,7% 16,7% 2,3% 0,3% 5,1 Medarbetarskap
Läs merFaktaunderlag till Kommunals kongress i Stockholm 28-31 maj 2013. kongressombud. välfärdssektorn
Faktaunderlag till Kommunals kongress i Stockholm 28-31 maj 2013 2013 2013 Att Delade vara turer i kongressombud välfärdssektorn Delade turer i välfärdssektorn Faktaunderlag Rapport av Kristina Mårtensson
Läs merHur fyller du i enkäten?
Hur fyller du i enkäten? Svara spontant och snabbt på frågorna, du bör inte lägga ner mer tid än 5-10 minuter. Fyll gärna i frågorna på arbetsplatsen. Enkäten är anonym. BAAB sammanställer resultatet av
Läs merResultat från opinionundersökning om psykisk ohälsa i arbetslivet januari -13
Resultat från opinionundersökning om psykisk ohälsa i arbetslivet januari -13 En studie om psykisk ohälsa på jobbet Arbetsgivare likaväl som anställda har mycket att vinna på att arbeta förebyggande och
Läs merDeskriptiv statistik av intervjuer med nyblivna pensionärer med statlig tjänstepension
2019-01-14 1(16) Helén Högberg, 060 18 76 60 Deskriptiv statistik av intervjuer med nyblivna pensionärer med statlig tjänstepension Två studenter från Mittuniversitetet har praktiserat hos SPV under hösten
Läs merRapport. Forskarexaminerades utbildning och inträde på arbetsmarknaden. Enheten för statistik om utbildning och arbete
Enheten för statistik om utbildning och arbete Rapport Forskarexaminerades utbildning och inträde på arbetsmarknaden Postadress Besöksadress Telefon Fax Box 24 300, 104 51 STOCKHOLM Karlavägen 100 08-506
Läs merMedarbetarindex 7 78 76 68. Förutsättningar i organisationen 13 65 63 57. Personlig arbetssituation 13 69 73 63
Sammanfattande mått 08 Medarbetarindex 7 78 76 68 Förutsättningar i organisationen 13 65 63 57 Personlig arbetssituation 13 69 73 63 Samverkan och kunskapsdelning 5 83 79 69 Ledarskap 5 83 77 69 Handlingskraft/medverkande
Läs merMedarbetarundersökning Sept. 2010
Medarbetarundersökning Sept.. BAKGRUNDSFAKTA Besvarad av: Ej besvarad av: Vilken avdelning arbetar du på? Telefonsälj Kalmar (%) Telefonsälj/Fältsälj Stockholm Utvecklingsavdelningen Teknik (%) CR (%)
Läs merKvalitetsmätning inom hemvården i Ale kommun
Kvalitetsmätning inom hemvården i Ale kommun - Redovisning av personalens uppfattning (8) November 8 Nora Wetzel Innehåll 1. Sammanfattning... 3 2. Bakgrund... 4 3. Metod... 4 4 Redovisning av resultat...
Läs merMedarbetarundersökning 2015 TS
Medarbetarundersökning 2015 TS Nedan presenteras en sammanställning av medarbetarundersökningen som genomfördes på TS innan sommaren. Enkäten skickades ut till alla som får nyhetsbrevet på TS, 122 personer.
Läs mer2014:3. Jobbhälsobarometern. Delrapport 2014:3 Sveriges Företagshälsor 2014-12-18
2014:3 Jobbhälsobarometern Delrapport 2014:3 Sveriges Företagshälsor 2014-12-18 Innehåll Innehåll... 2 Sammanfattning... 3 Om Jobbhälsobarometern... 4 Om Sveriges Företagshälsor... 5 Höjd pensionsålder
Läs merRapport till Ängelholms kommun om medarbetarundersökning år 2012
Rapport till Ängelholms kommun SKOP har på uppdrag av Ängelholms kommun genomfört en medarbetarundersökning bland kommunens medarbetare. Huvudresultaten redovisas i denna rapport. Undersökningen har i
Läs merPoängsättning COPSOQ II, Sverige
Poängsättning COPSOQ II, Sverige Hur beräknar man medelvärden och fördelningar? I COPSOQ-enkäten används följande metod för beräkning av medelvärden på skalor och fördelningar: 1. För varje enskild fråga
Läs merÄr gränsen nådd? En temperaturmätning av tjänstemännens gränslösa arbetssituation.
Är gränsen nådd? En temperaturmätning av tjänstemännens gränslösa arbetssituation. 1 Inledning Unionen har i tidigare studier sett att arbetslivet har förändrats för tjänstemännen. Tjänstemannaarbetet
Läs merArvika kommun medarbetarundersökning. Resultatrapport - 2012
1 Arvika kommun medarbetarundersökning rapport - 2012 Antal svar på Kommunen (kommunförvaltning o bolag) 2012: 1739 av 2385 (73%) Skala 1-5: (1=instämmer inte alls... 5=instämmer helt) 4-5 grön stapel
Läs merBilaga B till Uppföljning av försöksverksamheten med gymnasial lärlingsutbildning
14--1 1 (14) Bilaga B till Uppföljning av försöksverksamheten med gymnasial lärlingsutbildning Arbete efter gymnasial yrkesutbildning Denna rapport, som handlar om etablering på arbetsmarknaden för lärlingsutbildade
Läs merTjänstemän om stress och press i arbetslivet. Kontakt: Åsa Märs Kontakt Novus: Mats Elzén & Freja Blomdahl Datum: 150930
Tjänstemän om stress och press i arbetslivet Kontakt: Åsa Märs Kontakt Novus: Mats Elzén & Freja Blomdahl Datum: 150930 1 Bakgrund & Genomförande BAKGRUND Undersökningen har genomförts av Novus på uppdrag
Läs mer2014:1. Jobbhälsobarometern. Delrapport 2014:1 Sveriges Företagshälsor 2014-09-09
2014:1 Jobbhälsobarometern Delrapport 2014:1 Sveriges Företagshälsor 2014-09-09 Innehåll Innehåll... 2 Sammanfattning... 3 Om Jobbhälsobarometern... 4 Om Sveriges Företagshälsor... 5 Arbetslinjen till
Läs merJobbhälsobarometern Skola
8 september 2014 Sveriges Företagshälsor och Svensk Kvalitetsindex: Jobbhälsobarometern Skola De anställdas syn på jobbet inom utbildningssektorn Innehållsförteckning Förord... 2 Om undersökningen... 3
Läs merFinns det tid att vara sjuk? - En undersökning av arbete vid sjukdom
Finns det tid att vara sjuk? - En undersökning av arbete vid sjukdom 1 Innehållsförteckning Förord sid 3 Sammanfattning och slutsatser sid 4 Resultat av Unionens undersökning av arbete vid sjukdom sid
Läs merPersonalenkät 2010 2/2/2011
Personalenkät 2010 1. Jag trivs bra med... helt delvis inte alls min närmaste chef 1386 (52%) 630 (24%) 478 (18%) 125 (5%) 51 (2%) 79,73 mina arbetskamrater 1593 (60%) 703 (26%) 322 (12%) 46 (2%) 6 (0%)
Läs merEnkätresultat, Medarbetare - Övrig personal, gymnasieskolor
Tom 1. TRIVSEL 1.1 Jag upplever att det råder en positiv stämning på min arbetsplats 1.2 Jag upplever att vi kan föra en öppen diskussion på min arbetsplats 1.3 Jag upplever att det är roligt att gå till
Läs merEnkätresultat, Medarbetare - Lärare i gymnasieskolan
1. TRIVSEL 1.1 Jag upplever att det råder en positiv stämning på min arbetsplats 3,94 4,15 3,80 4,17 3,25 4,64 1.2 Jag upplever att vi kan föra en öppen diskussion på min arbetsplats 1.3 Jag upplever att
Läs merOm ledarskapet och andra förutsättningar för en bra arbetsmiljö. En rapport från SKTF
Om ledarskapet och andra förutsättningar för en bra arbetsmiljö En rapport från SKTF Juni 23 Sammanfattning och reflektioner Kännetecknande för olika yrken inom Svenska kyrkan är att de är relativt enkönade.
Läs merBilden av förorten. så ser medborgare i Hjälbo, Rinkeby och Rosengård på förorten, invandrare och diskriminering
Bilden av förorten så ser medborgare i Hjälbo, Rinkeby och Rosengård på förorten, invandrare och diskriminering Författare: Mats Wingborg Bilden av förorten är skriven på uppdrag av projektet Mediebild
Läs merHaparanda Stad. Medarbetarundersökning hösten 2012 Chef/Medarbetare
Haparanda Stad Medarbetarundersökning hösten 22 / Om undersökningen Förklaringar Resultat - Index - Per fråga Presentation Om undersökningen Metoden som använts är en kombination av webb och postala enkäter.
Läs merVäxjö kommun. Medarbetarundersökning 2014. Genomförd av CMA Research AB. November 2014
Växjö kommun Medarbetarundersökning 2014 Genomförd av CMA Research AB November 2014 Läsanvisning och innehållsförteckning I denna rapport redovisas resultatet från medarbetarundersökningen 2014. För varje
Läs merKartläggning socialsekreterare Kontakt: Margareta Bosved Kontakt Novus: Gun Pettersson & Viktor Wemminger Datum:
Kartläggning socialsekreterare 2016 Kontakt: Margareta Bosved Kontakt Novus: Gun Pettersson & Viktor Wemminger Datum: 2016-03- 31 1 Bakgrund & Genomförande BAKGRUND Novus har för Akademikerförbundet SSR:s
Läs merMedarbetarundersökning 2015 Jeane Scheiding Birgi.a Öberg
Medarbetarundersökning 2015 Jeane Scheiding Birgi.a Öberg Linköpings Universitet Medicin och hälsa (IMH) ÖVERSIKT 07 Arbetsplatsindikator Övrigt Förutsättningar i organisationen Medarbetarsamtal och lönesamtal
Läs merMedarbetarenkät 2013 Vårgårda
Medarbetarenkät 2013 Vårgårda Instämmer inte Instämmer helt 1 2 3 4 Medel Svarande Inget svar Jag är insatt i min arbetsplats mål 1,5% 7,2% 37,8% 53,6% 3,4 685 0 Min arbetsplats mål följs upp och utvärderas
Läs merRiksgälden. Presentation. Medarbetarundersökning 2014 TNS
Riksgälden Presentation Medarbetarundersökning 2014 TNS Syfte med medarbetarundersökningen Undersökningen är ett viktigt verktyg för att vi ska kunna utveckla och förbättra vår organisation, vårt sätt
Läs merBra chefer gör företag attraktiva
Bra chefer gör företag attraktiva Chefens roll är på många sätt avgörande för ett företags attraktionskraft och förmåga att behålla sin personal. Det visar den senaste Manpower Work Life-undersökningen
Läs merFoto: Mark Seelen/Corbis/Scanpix ATT SOVA MED JOBBET TJÄNSTEMÄNNENS ARBETSVILLKOR
Foto: Mark Seelen/Corbis/Scanpix ATT SOVA MED JOBBET TJÄNSTEMÄNNENS ARBETSVILLKOR Författare: Jana Fromm, TCO, och Ulrika Hagström, TCO. Produktion: TCO, avdelningen för kommunikation & opinion Tryck:
Läs merJobbhälsobarometern De anställdas syn på jobbet inom vård- och omsorgssektorn
Jobbhälsobarometern 2017 De anställdas syn på jobbet inom vård- och omsorgssektorn Inledning I den årliga Jobbhälsobarometern från Sveriges Företagshälsor svarar mer än 10 000 yrkesarbetande på frågor
Läs merAvancerad sjukvård i hemmet (ASIH)
Avancerad sjukvård i hemmet (ASIH) Resultat från patient- och närståendeenkät 2010 Utvecklingsavdelningen 08-123 132 00 Datum: 2011-08-31 Riitta Sorsa Sammanfattning Patienter inom avancerad sjuvård i
Läs merOP Assistans - Medarbetarundersökning 2017
OP Assistans - Medarbetarundersökning 2017 Total Total Antal svarande: 297 st 297 51 % ÖVERGRIPANDE RESULTAT NMI - Nöjd Medarbetar Index Index NMI 4,3 Arbetssituation 4,0 Arbetsmiljö 4,2 Mål och visioner
Läs merVäxjö kommun. Medarbetarundersökning 2013. Genomförd av CMA Research AB November 2013
Växjö kommun Medarbetarundersökning 2013 Genomförd av CMA Research AB November 2013 Läsanvisning och innehållsförteckning I denna rapport redovisas resultatet från medarbetarundersökningen 2013. För varje
Läs merSkellefteå kommun Medarbetarundersökning
Skellefteå kommun Medarbetarundersökning November 2008 Genomförd av CMA Centrum för Marknadsanalys AB www.cma.nu Medarbetarundersökning Skellefteå kommun, sid 1 Disposition Sammanfattning 2 Fakta om undersökningen
Läs merBilaga 4. Arbetsmiljö och arbetsrelaterad sjukfrånvaro. Madeleine Bastin Kerstin Fredriksson Alf Andersson Statistiska Centralbyrån
Bilaga 4 Arbetsmiljö och arbetsrelaterad sjukfrånvaro Madeleine Bastin Kerstin Fredriksson Alf Andersson Statistiska Centralbyrån Bilaga 4 Innehåll Sammanfattning... 131 1 Inledning, bakgrund och rapportens
Läs mer1a. Har du ett stressigt arbete? 1b. Kan du påverka din arbetssituation? 1f. Har du en rimlig arbetsbelastning?
Sammanfattning av jämställdhetsenkäten 2009 Här sammanfattas resultaten från enkätundersökningen om jämställdhet som genomfördes på institutionerna för Geologi (GEO) samt Naturgeografi och Ekosystemanalys
Läs merMedarbetarenkät 2014. Lycksele / MSF. Svarsfrekvens: 100
Medarbetarenkät 2014 Lycksele / MSF Svarsfrekvens: 100 1 2 MSF Lycksele Mål och uppdrag 50,6% 36,4% 13% 0% 4,1 4,6 Kompetens och utveckling 80% 14,3% 5,7% 0% 5 4,7 Information 90,5% 9,5% 0% 0% 5,2 4,9
Läs merHUR UPPLEVER DE STATSANSTÄLLDA SIN ARBETSMILJÖ?
Rapportserie 2018 #6 HUR UPPLEVER DE STATSANSTÄLLDA SIN ARBETSMILJÖ? Arbetsmiljörapport 2017 a HUR UPPLEVER DE STATSANSTÄLLDA SIN ARBETSMILJÖ? Arbetsmiljörapport 2017 Diarienummer: 2018/0986 Använd gärna
Läs merAnställda i staten. Planer och önskemål kring pensioneringen
Anställda i staten Planer och önskemål kring pensioneringen INLEDNING Vi har skaffat oss bättre kunskap om vilka planer och önskemål anställda i staten har vad gäller sin pensionering genom att låta SIFO
Läs merBilaga Unga med attityd 2019 Arbete och arbetsmarknad
Bilaga Unga med attityd 2019 Arbete och arbetsmarknad Det här är bilagan till den andra delrapport som Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF) har tagit fram inom ramen för regeringsuppdraget
Läs merKARTLÄGGNING SKOLKURATORER. Kontakt: Stina Andersson Datum: 27 november 2012
KARTLÄGGNING SKOLKURATORER Kontakt: Stina Andersson Datum: 27 november 2012 Gun Pettersson gun.pettersson@novus.se Viktor Wemminger viktor.wemminger@novus.se Bakgrund och syfte Bakgrund Novus har för Akademikerförbundet
Läs merNova Futura - Bosse Angelöw
ARBETSGLÄDJE Nova Futura - Bosse Angelöw Föreläsningar och utbildningar Individ-, grupp- och arbetsplatsutveckling Handledning och rådgivning Böcker, cd och webbaserade program www.novafutura.se www.friskverktyget.se
Läs merÖvergripande jämförelse
Övergripande jämförelse 10 9 8 7 6 5 3 Trivsel Ledarskap Tid för planering Arbetsplats Verksamhetsmål Utveckling Inflytande Uppskattning Engagemang Energi Information Melleruds Kommun höst 2009 Samtliga
Läs merResultatrapport för Kommunen (kommunförvaltning, bolag & deltidsbrandmän)
1 (17) Medarbetarundersökning 2014 Arvika kommun rapport för Kommunen (kommunförvaltning, bolag & deltidsbrandmän) Stapel 1: svar på Kommunen (kommunförvaltning, bolag & deltidsbrandmän) 2014: 1857 av
Läs merFamilj och arbetsliv på 2000-talet - Deskriptiv rapport
Familj och arbetsliv på 2-talet - Deskriptiv rapport Denna rapport redovisar utvalda resultat från undersökningen Familj och arbetsliv på 2- talet som genomfördes under 29. Undersökningen har tidigare
Läs merKartläggning socialsekreterare 2016 Värmlands län. Kontakt: Margareta Bosved Kontakt Novus: Gun Pettersson & Viktor Wemminger Datum:
Kartläggning socialsekreterare 2016 Värmlands län Kontakt: Margareta Bosved Kontakt Novus: Gun Pettersson & Viktor Wemminger Datum: 1 Bakgrund & Genomförande BAKGRUND Novus har för Akademikerförbundet
Läs merFler meriteringsanställda får en tillsvidareanställning
STATISTISK ANALYS 1(23) Avdelning /löpnummer / Nr 1 Analysavdelningen Handläggare Annika Haglund och Per Gillström 08-563 087 28 annika.haglund@uka.se, per.gillstrom@uka.se Universitetskanslersämbetets
Läs merArbetsmiljön i statlig sektor 2011
Arbetsmiljön i statlig sektor 2011 Rapportserie 2012:6 Arbetsgivarverket Arbetsmiljön i statlig sektor år 2011 2012-08-28 1106-0311 Förord Denna rapport syftar till att beskriva nuläget och utvecklingen
Läs merARBETSGLÄDJE OCH EFFEKTIVITET
ARBETSGLÄDJE OCH EFFEKTIVITET Nova Futura - Bosse Angelöw Föreläsningar och utbildningar Individ-, grupp- och arbetsplatsutveckling Handledning och rådgivning Böcker, cd och webbaserade program www.novafutura.se
Läs merMEDARBETARSAMTAL SAMTALSGUIDE
Oktober 2000 MEDARBETARSAMTAL SAMTALSGUIDE Samtalet bör inledas med att chefen redogör för arbetsplatsens Mål. Med utgångspunkt från denna inledning skall samtalet röra sig mellan de olika samtalsområden
Läs merHögt tempo och bristande ledarskap. Psykosocial arbetsmiljöenkät bland Hotell- och restaurangfackets medlemmar
1 Högt tempo och bristande ledarskap Psykosocial arbetsmiljöenkät bland Hotell- och restaurangfackets medlemmar 2 Ducka inte för ansvaret att åtgärda orsakerna till stress Anställda i hotell- och restaurangbranschen
Läs merTrygghet i arbete sysselsättning och inkomst. Preliminära resultat från en enkätundersökning till anställda hösten 2010
Trygghet i arbete sysselsättning och inkomst Preliminära resultat från en enkätundersökning till anställda hösten 2010 Sociologiska institutionen, Göteborgs universitet 1 Inledning Hösten 2009 fick Sociologiska
Läs merArbetsmiljön i statlig sektor. en bearbetning av arbetsmiljöundersökningarna 1991-2001
Arbetsmiljön i statlig sektor en bearbetning av arbetsmiljöundersökningarna 1991-21 Innehållsförteckning Inledning... 3 Arbetsmiljö och ohälsa... 3 Resultaten... 3 Synen på framtiden ljusnar... 4 De statsanställdas
Läs merUng Företagsamhet Vad hände sedan? Sida 1
Ung Företagsamhet Vad hände sedan? Sida 1 Sammanfattning 13% av UF-deltagarna har startat eget efter utbildningen. 19% av respondenterna över 28 år har företagarerfarenhet. Andelen med företagarerfarenhet
Läs merÄngelholms kommun. Medarbetarundersökning 2014. Genomförd av CMA Research AB. Oktober 2014
Ängelholms kommun Medarbetarundersökning 2014 Genomförd av CMA Research AB Oktober 2014 Innehållsförteckning Sammanfattning 2 Fakta om undersökningen 5 Fakta om respondenterna 7 Övergripande resultat 8
Läs merUtan kvalificerat administrativt stöd utarmas verksamheterna
Utan kvalificerat administrativt stöd utarmas verksamheterna En undersökning om vilka konsekvenser det får om stadshusledningens förslag att ta bort 5-7 administrativa tjänster verkställs. 7 februari 27
Läs merMedarbetarenkät 2011
Medarbetarenkät 0 Utbildningsförvaltningen Johannes skola Om undersökningen 0 Utrednings- och Statistikkontoret AB (USK) har på uppdrag av stadsledningskontorets personalpolitiska avdelning genomfört enkäter
Läs merRapport till Halmstads kommun om medarbetarundersökning år 2011
Rapport till Halmstads kommun år 2011 SKOP har på uppdrag av Halmstads kommun genomfört en medarbetarundersökning bland stadens och dess bolags medarbetare. Huvudresultaten redovisas i denna rapport. Undersökningen
Läs merCHEFEN SÄGER SITT. Sveriges Ingenjörers Chefsbarometer en undersökning om ingenjörschefernas arbetsmiljö, karriär och ledarskap.
CHEFEN SÄGER SITT Sveriges Ingenjörers Chefsbarometer en undersökning om ingenjörschefernas arbetsmiljö, karriär och ledarskap Februari 2014 Innehåll Sammanfattning Sveriges Ingenjörers chefsmedlemmar
Läs merVägledande PDF för poängsättning COPSOQ II, Sverige
Vägledande PDF för poängsättning COPSOQ II, Sverige Denna PDF är skapad för att underlätta poängsättningen när man har genomfört en enkätundersökning. Frågorna står i samma ordning som i enkäten, men utan
Läs merDen gränslösa arbetsplatsen
Manpower Work life Rapport 2011 Den gränslösa arbetsplatsen Tidigare Work Life studier visar att gränsen mellan privat och professionellt liv suddas ut på arbetsmarknaden, mycket tack vare sociala mediers
Läs mer