Hermeneutik. - Inte sås. annorlunda som det låter!

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Hermeneutik. - Inte sås. annorlunda som det låter!"

Transkript

1 Hermeneutik - Inte sås annorlunda som det låter!

2 Vad betyder ordet hermeneutik? Hermes gr. gudarnas budbärare, förmedlar f tolkningar mellan gudar och människa. m (Kontroversiellt.) Hermeneuein gr. att uttrycka, at utlägga, att översätta

3 Naturvetenskapen som ideal Naturvetenskapens framsteg: fysiken: Newton. Fysiken idealet för f r vetenskap - Descartes Vad vetenskap är r definierades med hjälp av fysiken. Vad kännetecknar k naturvetenskap? Att man använder nder den hypotetiskt deduktiva metoden. När r man sedan tyckte att andra vetenskaper inte liknar fysiken antog man att skillnaden bestod i att det bara är r naturvetenskapen som använder nder den h-d-metoden.

4 hermeneutik Studiet av vad förstf rståelse är r och hur förståelse kan uppnås

5 Exempel 1 Litteraturvetenskap: tolka ett litterärt rt verk, t ex Bibeln Tolkat texter har man gjort sedan antiken: Homeros lagtexter och religiösa texter: under medeltiden och framåt: svårt eftersom texterna var gamla talet termen Hermeneutik infördes

6 Exempel 2 Omvårdnadsforskning: nån förståelse för f r vad det innebär r att leva med AIDS genom att tolka berättelser från n patienter.

7 Exempel 3 Pedagogik/lärande: nån förståelse för f r en viss praktik i skolan, t ex mobbing, genom att tolka elevernas berättelser.

8 Herm. är en kvalitativ metod Syftar till att nån förståelse för livsvärlden hos en individ eller grupp individer. Ej statistisk/kvantitativ bearbetning av insamlade data.

9 Grundläggande begrepp i Herm. Text = data, det vi baserar vår v r undersökning påp Tolkning = processen för f r att nån förståelse Förståelse = det mål m l vi försf rsöker nån med undersökningen ( Livsvärld = Det som representeras av data.)

10 Vad är r det som ska tolkas? Svar: text (= väv) v v) MEN: Radikal innebörd av text = 1. personer, 2. handlingar, 3. samtal, 4. händelser, 5. drömmar, 6. symboler

11 Två typer av hermeneutik Hermeneutik som filosofi (ontologiska och epistemologiska anspråk) Hermeneutik som forskningsmetod (kokboksrecept gör r sås här )

12 Hermeneutik som filosofi Friedrich Schleiermacher ( ) 1834) Pionjären, bara tolkning av texter. Wilhelm Dilthey ( ) 1911) Gjorde begreppet etablerat, utvidgning till annat än n texter. Hans-Georg Gadamer ( ) Teoretiskt inriktad: Vad är förståelse? Jürgen Habermas (1929-) kritisk hermeneutik Donald Davidson ( ) Ingen riktig hermeneutiker.

13 Exempel påp H. som forskningsmetod

14 Bakgrund Natten till den 3 juli 2004 stals Martins blå Jaguar Daimler XJ40, årsmodell 1988, när n r den stod parkerad och låst l hemma i hans garage i Töre Martin hade precis kommit hem från en FUR XI (konferens i beslutsteori) i Paris, och var mycket trött. tt.

15 Polisen hittar Martins bil den 4 juli 2004

16 Vad hände h sedan? Polisen griper fyra ungdomar år r i misstänkta för f r dieselstölder lder och stuginbrott. Med sig har de kylarmärket rket från n en Jaguar. Alla fyra erkänner bilstölden. lden. Tingsrätten i Haparanda dömer d dem påp sammanlagt 26 åtalspunkter till 120 timmars sammhällstj llstjänst och sammanlagt 150tkr i skadestånd.

17 Forskningsfråga ga Varför r gjorde A,B,C, och D inbrott i Martins garage den 2 juli 2004? PROBLEM: Vad är r det vi vill förstf rstå här? 1. De språkliga yttranden som återfinns i förhörsprotokollet? rsprotokollet? 2. En enstaka handling? 3. Fyra stycken olika personer? 4. En viss typ av beteende?

18 Vad är r det som ska tolkas och hur? Text = yttranden i förhf rhör Data = FörhF rhörsprotokollrsprotokoll Vår r bil hade gått g sönder, s vi behövde en bil för f r att ta oss till Morjärv rv

19 Vad innebär r det att tolka Sats + kontext = påstp stående (tankeinnehåll) Kontexten kan vara olika för f r olika personer, dvs en och samma sats kan uttrycka olika påstp ståenden för r olika personer vid samma tillfälle. lle.

20 Jaguar Daimler XJ40 Vi har hittat ett par juveler + Polisen säger s detta till Martin i garaget den 3 juli = Vi har gripit tjuvarna Vi har hittat ett par juveler + Polisen säger s detta till Martins sambo i garaget den 3 juli = Tjuvarna har även stulit ädelstenar Hur skall vi tolka: Vår r bil hade gått g sönder, s vi behövde en bil för f r att ta oss till Morjärv rv?

21 Kriterier påp en optimal tolkning 1. Tolkningen motsägs inte av data XJ40: Förövarens F far bor 100m från n Martin, han har ca 10 bilar påp tomten. 2. Tolkningen förklarar f alla data XJ40: Varför r elda upp bilen om syftet var transport? -> > Nya data Vi ville undanröja alla bevismaterial -> > Konflikt med 1: Varför r skruva bort kylarfiguren? 3. Tolkningen är r den enklaste T., som uppfyller 1 och 2

22 Hermeneutik och hypotesprövning Står r hermeneutiken verkligen i konflikt med det vetenskapliga hypotesprövande idealet? Nej!

23 Nat.vet.. exempel hyp-ded Ignaz Semmelweis läkare Wien Dödlighet i barnsängsfeber: ngsfeber: vad beror skillnaden på? Avd 1 Avd ,2% 2,3% ,8% 2,0% ,4% 2,7%

24 Hypoteser: 1. Atmosfärisk påverkanp 2. Överbeläggning påp avdelning 1 3. Olämplig kosthållning 4. Felaktig vård v av de födande f kvinnorna (avd 1) 5. Hårdhänta undersökningar av de födande f kvinnorna (avd 1) 6. Psykologiska förklaringarf 7. Felaktig förlossningsstf rlossningsställningllning 8. Likämne från n en avliden

25 Grundidé för hyptesprövning Om Hypotes, sås Empirisk konsekvens icke: Empirisk konsekvens icke: Hypotes

26 3. Olämplig kosthållning llning Om Hyp 3., sås minskning i dödlighet d dlighet vid byte till samma som Avd. 2 Ingen minskning vid byte Hyp 3. förkastas f rkastas

27 7. Felaktig förlossningsstf rlossningsställning Om Hyp 7., sås minskning vid byte Ingen minskning vid byte Hyp 7. förkastasf rkastas

28 8. Likämne från n en avliden Om Hyp 8., sås minskning om ämnet avlägsnas genom tvättning ttning innan förlossning Nu sjönk dödligheten d dligheten till 1,27% (1848) Vilken slutsats följer f av detta?

29 Hypotesprövning i hermeneutik Hyp 1: Tjuvarna (som stal Martins XJ40) behövde primärt rt transportera sig till Morjärv. rv. Emp.. kons.: Man borde valt den enklaste metoden, dvs låna bil av fadern, ta en bil som ej stod i garage. MEN: Det gjorde man inte, man tog en låst l konstig bil i ett låst l garage Alltså: Hyp 1 är r falsk.

30 Hypotesprövning forts Hyp 2. Tjuvarna ville hämnas h en gammal oförr rrätt. Emp.. Kons.: Omfattande skadegörelse. MEN: Ingen annan skadegörelse Alltså: Hyp 2 är r falsk.

31 Hypotesprövning forts Hyp 3. Tjuvarna visste att det stod en fin Jaguar i garaget, de var fulla, ville ha lite kul och busköra. Emp.. Kons.: Man tar en besvärlig bil för f r att den har stor motor, kör k r den trots att den är uppseendeväckande osv. OCH: Detta gjorde man Alltså: : Vilken slutsats följer f ur detta?

32 Förståelsehorisont = mängden m av de medvetna och omedvetna uppfattningar och hållningar h som vi vid en given tidpunkt hyser, och som vi inte riktar vår v uppmärksamhet. - Två tankar om förstf rståelsehorisont: - Husserl + Heidegger: vår v r egen förstf rståelsehorisont kan blåttl ttläggas - Gadamer: : horisontsammansmältning: vi kan inte frigöra ra oss från n vår v r egen förstf rståelsehorisont

33 Den hermeneutiska cirkeln Inte en cirkel utan flera! (Minst fyra) Följer här h Föllesdal et al.

34 Helhet-del del-cirkeln Vi förstf rstår r en del av en text ( )( ) utifrån n den helhet den är r en del av. Vi förstf rstår r helheten påp grundval av delarna. Detta skiljer H. från n andra vetenskapliga teorier, t ex axiomatiska teorier (geometri).

35 Subjekt-objekt objekt-cirkeln Den helhet utifrån n vilken vi förstf rstår r något n omfattar inte bara det objekt vi förstf rstår texten, personen, handlingarna utan också oss själva och vår v r förstf rståelsehorisont. Vi förstf rstår r verket utifrån n alla de uppfattningar och hållningar h vi har när n r vi närmar oss verket; och ofta förändrar f det vår r förstf rståelsehorisont (förf rförståelse). Jmfr naturvetenskaplig teori (fysik: atomer)

36 HDM-cirkeln HDM=Hyptetisk-deuktiv deuktiv-metod-cirkeln: Vi går g r från n verket till hypoteser Går r sedan från n hypoteserna tillbaka till verket för f r att testa dessa. Finns även i naturvetenskap!!!

37 Fråga ga-svar-cirkeln: När r vi försf rsöker förstf rstå närmar vi oss verket md frågor som besvaras av verket. Detta leder till nya frågor, osv. I princip samma som HDM. Finns även i Naturvetenskap.

38 Hermeneutik kontra. naturvetenskap: Naturen är r inte en meningsbärande struktur, vilket dock handlingar och text är. Därför r kan vi inte tillämpa hermeneutik påp naturvetenskap. Olika uppgifter: förklara f rklara / förstf rstå. MEN: Inte väsensskilda! v HDM förenar! f

39 Uppgift Läs s snabbt igenom studien Studera sedan resultaten under Images of women. Får r de tolkningar som framförs rs stöd d av data? Visa hur hypotetisk-deduktiv metod kan användas ndas för f r att pröva hypoteser om tolkning på detta datamaterial Fundera påp om ni har exempel från n er egen forskning som ni skulle formulera sås att ni kan använda nda hypotetisk-deduktiv metod.

FTEA12:4 Vetenskapsteori. Tolkande vetenskaper - Hermeneutik -

FTEA12:4 Vetenskapsteori. Tolkande vetenskaper - Hermeneutik - FTEA12:4 Vetenskapsteori Tolkande vetenskaper - Hermeneutik - Hermeneutik Hermeneutik: studiet av vad förståelse är, och hur vi bör gå tillväga för att uppnå förståelse. Hermeneutiken har sin historiska

Läs mer

Bild 1. Bild 2. Bild 3. Induktionsproblemet och hypotetisk- deduktiv metod. Induktion

Bild 1. Bild 2. Bild 3. Induktionsproblemet och hypotetisk- deduktiv metod. Induktion Bild 1 Induktionsproblemet och hypotetisk- deduktiv metod Bild 2 Vetenskapen syftar ofta till att formulera generella samband. Hur går man tillväga? Bild 3 Induktion Denna svan är vit (observation 1) Denna

Läs mer

Tolkning. Anna Petronella Foultier

Tolkning. Anna Petronella Foultier Vetenskaplighet och forskningsetik Tolkning Anna Petronella Foultier Mening och tolkning: Finns det en f0rm v tolkning som motsvarar varje typ av mening? Naturlig mening Mening i varseblivningen Lingvistisk

Läs mer

Vad är sanning? Vad är vetenskap? Vad är praxis? Hur kan dessa två områden samverka? Vad är en praktiker? INTRODUKTION TILL VETENSKAP I

Vad är sanning? Vad är vetenskap? Vad är praxis? Hur kan dessa två områden samverka? Vad är en praktiker? INTRODUKTION TILL VETENSKAP I INTRODUKTION TILL VETENSKAP I VÅRD, OMSORG OCH SOCIALT ARBETE HELENA LINDSTEDT, UNIVERSITETSLEKTOR Del 1. 1 Litteratur ThurénT, Vetenskapsteori för nybörjare, 2007. Thomassen M, Vetenskap, kunskap och

Läs mer

Vetenskapsfilosofi Del 1: Kunskapsteorier

Vetenskapsfilosofi Del 1: Kunskapsteorier Vetenskapsfilosofi Del 1: Kunskapsteorier Professor Mohamed Chaib Högskolan i Jönköping 2013 AGENDA Vetenskapsfilosofins roll Kunskapsteorier Deduktiva och induktiva kunskapsteorier Kvantitativa och kvalitativa

Läs mer

Epistemologi - Vad kan vi veta? 4IK024 Vetenskapsmetod och teori

Epistemologi - Vad kan vi veta? 4IK024 Vetenskapsmetod och teori Epistemologi - Vad kan vi veta? 4IK024 Vetenskapsmetod och teori Vetenskapsteori/filosofi Filosofi Ontologi/ Metafysik Vad finns? Epistemologi Vad kan vi veta? Hur kan vi inhämta kunskap? Etik Vad är rätt

Läs mer

F8 del 2. Några fler metodfrågor. Vetenskapliga metoder inom samhällsvetenskap och humaniora.

F8 del 2. Några fler metodfrågor. Vetenskapliga metoder inom samhällsvetenskap och humaniora. F8 del 2 Några fler metodfrågor. Vetenskapliga metoder inom samhällsvetenskap och humaniora. Orientering om vetenskapliga metoder i humaniora De två världarna Naturvetenskap Humanism Varför finns uppdelningen?

Läs mer

Seminariefrågor om vetenskapsteori för pedagogstudenter Senast uppdaterat:

Seminariefrågor om vetenskapsteori för pedagogstudenter Senast uppdaterat: Seminariefrågor om vetenskapsteori för pedagogstudenter Senast uppdaterat: 2017-02-23 Förord Dessa seminariefrågor är framtagna för att användas vid seminarier i vetenskapsteori för pedagogstudenter, men

Läs mer

INTRODUKTION TILL VETENSKAP I 2. KVALITATIV KUNSKAP KVALITATIV KUNSKAP VÅRD, OMSORG OCH SOCIALT ARBETE HELENA LINDSTEDT, UNIVERSITETSLEKTOR

INTRODUKTION TILL VETENSKAP I 2. KVALITATIV KUNSKAP KVALITATIV KUNSKAP VÅRD, OMSORG OCH SOCIALT ARBETE HELENA LINDSTEDT, UNIVERSITETSLEKTOR INTRODUKTION TILL VETENSKAP I VÅRD, OMSORG OCH SOCIALT ARBETE HELENA LINDSTEDT, UNIVERSITETSLEKTOR Del 2. 1 Litteratur ThurénT, Vetenskapsteori för nybörjare, 2007. Thomassen M, Vetenskap, kunskap och

Läs mer

-11. Kommunikation i samband med förflyttningssituationer

-11. Kommunikation i samband med förflyttningssituationer Rehab våren v -11 Kommunikation i samband med förflyttningssituationer Vad är r förflyttning? f I Bonniers synonym-ordbok ordbok står r att förflytta sig det är; att färdas, f transporteras, flytta påp

Läs mer

NATURVETENSKAPLIGA UPPGIFTER

NATURVETENSKAPLIGA UPPGIFTER NATURVETENSKAPLIGA UPPGIFTER SEMMELWEIS DAGBOK TEXT 1 Juli 1846. Nästa vecka får jag en befattning som Herr Doktor vid förlossningsklinikens första avdelning på Wiens allmänna sjukhus. Jag förfärades då

Läs mer

Delkurs 3: Vägar till kunskap (7,5 hp)

Delkurs 3: Vägar till kunskap (7,5 hp) Samhällsanalytiker med inriktning organisering SOGA50 Delkurs 3. Vägar till kunskap 7,5 hp Höstterminen 2016 Delkurs 3: Vägar till kunskap (7,5 hp) Kursen ger grundläggande orientering i vetenskapsteori,

Läs mer

PM för kurs i Vetenskapsteori

PM för kurs i Vetenskapsteori PM för kurs i Vetenskapsteori Doktorandkurs, 5 poäng, HT-07 Allmän information Varje läsår ges en kurs i vetenskapsteori för LTU:s doktorander. Kursen är tänkt att motsvara 5 poäng i forskarutbildningen.

Läs mer

Grundläggande begrepp inom lexikal semantik. Hanna Seppälä Uppsala universitet 1

Grundläggande begrepp inom lexikal semantik. Hanna Seppälä Uppsala universitet 1 Grundläggande begrepp inom lexikal semantik Föreläsning 2 Uppsala universitet 1 Teman idag Semiotik Lexikal semantik kompositionell semantik Teorier om hur man kan beskriva betydelse Språklig relativism

Läs mer

information - kunskap - vetenskap - etik

information - kunskap - vetenskap - etik information - kunskap - vetenskap - etik övning a priori: hur välja en teknik? Ni har fått ett uppdrag från ett flygbolag att skapa en tjänst som ökar upplevelsen av säkerhet hos passagerarna genom att

Läs mer

Delkurs 3: Att undersöka människors samspel(7,5 hp) Lärandemål för delkursen

Delkurs 3: Att undersöka människors samspel(7,5 hp) Lärandemål för delkursen SOGA30 Delkurs 3. Att undersöka människors samspel, 7,5 hp Höstterminen 2016 Delkurs 3: Att undersöka människors samspel(7,5 hp) I delkursen ges en grundläggande orientering i vetenskapsteori, om forskningsprocessens

Läs mer

I SKUGGAN AV VÄLFV. om att vara sjuk och beroende av socialbidrag. En rapport skriven av Christian Brunsson Birgitta Lindkvist Mats Petersson

I SKUGGAN AV VÄLFV. om att vara sjuk och beroende av socialbidrag. En rapport skriven av Christian Brunsson Birgitta Lindkvist Mats Petersson I SKUGGAN AV VÄLFV LFÄRDEN -15 röster r om att vara sjuk och beroende av socialbidrag En rapport skriven av Christian Brunsson Birgitta Lindkvist Mats Petersson Tillkommen med stöd av LÄNSSTYRELSEN VÄSTRA

Läs mer

Vetenskaplighet och forskningse2k HT 2015. Föreläsning 7: Ramar och rela+vism (och social konstruk+on)

Vetenskaplighet och forskningse2k HT 2015. Föreläsning 7: Ramar och rela+vism (och social konstruk+on) Vetenskaplighet och forskningse2k HT 2015 Föreläsning 7: Ramar och rela+vism (och social konstruk+on) Ontologi, rela2vism, konstruk2vism Ontologi: läran om vad som finns, och hur det är beskaffat X- rela2vism:

Läs mer

Individuellt PM3 Metod del I

Individuellt PM3 Metod del I Individuellt PM3 Metod del I Företagsekonomiska Institutionen Stefan Loå A. Utifrån kurslitteraturen diskutera de två grundläggande ontologiska synsätten och deras kopplingar till epistemologi och metod.

Läs mer

Kursplan för Naturorienterande ämnen

Kursplan för Naturorienterande ämnen Kursplan för Naturorienterande ämnen Inrättad 2000-07 SKOLFS: 2000:135 ÄMNEN: Biologi Fysik Kemi BIOLOGI, FYSIK, KEMI Den gemensamma kursplanetexten, utformad i ett naturorienterande perspektiv, utgör

Läs mer

8/28/12. Disposition 28 & 30 augusti 2012

8/28/12. Disposition 28 & 30 augusti 2012 Disposition 28 & 30 augusti 2012 Vetenskapsteori, forskningsprocess, forskningsdesign och forskningsetik (Föreläsningen utgår från Birgitta Bisholts föreläsning 20120124) Omvårdnadsforskningens teori och

Läs mer

VETENSKAPLIG METOD. Aktuell utveckling inom elektronik och datorteknik Ulf Holmgren

VETENSKAPLIG METOD. Aktuell utveckling inom elektronik och datorteknik Ulf Holmgren VETENSKAPLIG METOD Aktuell utveckling inom elektronik och datorteknik 2017-01-20 Ulf Holmgren U Materialism Demokritos Marx Fenomenalism Black Box Russel Skinner ONTOLOGI - METAFYSIK Datainsamling Kunskap

Läs mer

för att komma fram till resultat och slutsatser

för att komma fram till resultat och slutsatser för att komma fram till resultat och slutsatser Bearbetning & kvalitetssäkring 6:1 E. Bearbetning av materialet Analys och tolkning inleds med sortering och kodning av materialet 1) Kvalitativ hermeneutisk

Läs mer

11. Feminism och omsorgsetik

11. Feminism och omsorgsetik 11. Feminism och omsorgsetik Nästan alla som har utövat inflytande på den västerländska moralfilosofin har varit män. Man kan därför fråga sig om detta faktum på något sätt återspeglar sig i de moralteorier

Läs mer

Kognitiv semantik. Hanna Seppälä Uppsala universitet 1

Kognitiv semantik. Hanna Seppälä Uppsala universitet 1 Kognitiv semantik Föreläsning 3 Uppsala universitet 1 Kognitiv semantik det finns ingen skillnad mellan språklig kunskap och allmän n tänkandet alla språkliga nivåer är r sammankopplade Uppsala universitet

Läs mer

Projektplan. Naturvetenskaps- och tekniksatsningen

Projektplan. Naturvetenskaps- och tekniksatsningen Projektplan Elever: Klass: Version på planen: Senast uppdaterad: Idé Vilket fenomen eller skeende i er omgivning vill ni undersöka? Exempel: Fåglars olika läten och beteenden vid olika situationer. Ämne

Läs mer

Exempel på gymnasiearbete inom naturvetenskapsprogrammet naturvetenskap

Exempel på gymnasiearbete inom naturvetenskapsprogrammet naturvetenskap Exempel på gymnasiearbete september 2012 Exempel på gymnasiearbete inom naturvetenskapsprogrammet naturvetenskap Mpemba-effekten Elevens idé Rana ska utföra sitt gymnasiearbete i grupp tillsammans med

Läs mer

Instuderingsfrågor till Johanssons bok Introduktion till vetenskapsteorin Kursen i Vetenskapsteori, Psykologprogrammet, T5

Instuderingsfrågor till Johanssons bok Introduktion till vetenskapsteorin Kursen i Vetenskapsteori, Psykologprogrammet, T5 1 Instuderingsfrågor till Johanssons bok Introduktion till vetenskapsteorin Kursen i Vetenskapsteori, Psykologprogrammet, T5 Observera: Det är inte obligatoriskt att besvara eller ens att läsa dessa instuderingsfrågor.

Läs mer

PM för kurs i Vetenskapsteori

PM för kurs i Vetenskapsteori PM för kurs i Vetenskapsteori Forskarutbildningskurs, 7,5 hp, HT-08 Allmän information Varje läsår ges en kurs i vetenskapsteori för LTU:s doktorander. Kursen är tänkt att motsvara 7,5 hp i forskarutbildningen.

Läs mer

Naturalism. Föreläsning Naturalismen (tolkad som en rent värdesemantisk teori) är en form av kognitivism

Naturalism. Föreläsning Naturalismen (tolkad som en rent värdesemantisk teori) är en form av kognitivism Naturalism Föreläsning 5 Naturalismen (tolkad som en rent värdesemantisk teori) är en form av kognitivism Som säger att värdesatser är påståenden om empiriska fakta Värdeomdömen kan (i princip) testas

Läs mer

Mening. Anna Petronella Foultier

Mening. Anna Petronella Foultier Vetenskaplighet och forskningsetik Mening Anna Petronella Foultier Vad är skillnaden mellan naturvetenskaper och kulturvetenskaper (finns det en)? Vad är mening? Vad är mening inom din disciplin? Klassisk

Läs mer

Moralfilosofi. Föreläsning 5

Moralfilosofi. Föreläsning 5 Moralfilosofi Föreläsning 5 Naturalism Naturalism Form av kognitivism Naturalismen säger att värdesatser är påståenden om empiriska fakta Värdeomdömen kan (i princip) testas empiriskt och vara sanna eller

Läs mer

Metodologier Forskningsdesign

Metodologier Forskningsdesign Metodologier Forskningsdesign 1 Vetenskapsideal Paradigm Ansats Forskningsperspek6v Metodologi Metodik, även metod används Creswell Worldviews Postposi'vist Construc'vist Transforma've Pragma'c Research

Läs mer

Vägar till vetande begrepp, metoder, attityder

Vägar till vetande begrepp, metoder, attityder BAS A01 Baskurs för universitetsstudier! Jeanette Emt, Filosofiska institutionen! Vägar till vetande begrepp, metoder, attityder Ny kunskap har sin början i förundran Frågetyper LEDANDE FRÅGOR (med förväntan

Läs mer

Kvalitativa metoder II

Kvalitativa metoder II Kvalitativa metoder II Forskningsansatser Gunilla Eklund Rum F 625, e-mail: geklund@abo.fi/tel. 3247354 http://www.vasa.abo.fi/users/geklund Disposition för ett vetenskapligt arbete Abstrakt Inledning

Läs mer

Information nyckelfråga vid fosterdiagnostik

Information nyckelfråga vid fosterdiagnostik Information nyckelfråga vid fosterdiagnostik Ulla Björklund Mödrahälsovårdsöverläkare Södersjukhuset, Stockholm Etiska aspekter Människovärdet Göra gott Minimera skada Rättvisa Kvinnans autonomi Människovärdet

Läs mer

Vi erövr ar verkligheten bit för bit genom att vi får ett språk för våra erfarenheter. Ett barns språkutveckling är ett fascinerande skådespel, en

Vi erövr ar verkligheten bit för bit genom att vi får ett språk för våra erfarenheter. Ett barns språkutveckling är ett fascinerande skådespel, en o m e r f a r e n h e t o c h s p r å k Vi erövr ar verkligheten bit för bit genom att vi får ett språk för våra erfarenheter. Ett barns språkutveckling är ett fascinerande skådespel, en skapelseakt där

Läs mer

Religionsvetenskap II Delkurs 2: Teori och metod. Ferdinando Sardella, Fil. dr., VT10

Religionsvetenskap II Delkurs 2: Teori och metod. Ferdinando Sardella, Fil. dr., VT10 Religionsvetenskap II Delkurs 2: Teori och metod Ferdinando Sardella, Fil. dr., VT10 ferdinando.sardella@lir.gu.se Introduktion av kursen Deltagare Kurslitteratur Schema Tentamen Gruppövningar Översikt

Läs mer

Att intervjua och observera

Att intervjua och observera Att intervjua och observera (Även känt som Fältstudier ) Thomas Lind Institutionen för informationsteknologi Visuell information och interaktion 2014-01-27 Påminnelser från högre ort Gruppindelning! Välj/Hitta

Läs mer

Kontakt med andra sidan?

Kontakt med andra sidan? Kontakt med andra sidan? Banbrytande vetenskapliga experiment om fortsatt existens efter dödend den av Gary Schwartz, PhD LÄSTA BÖCKERB Susy Smith (2000) The Afterlife Codes George D Dalzell (2002) Messages

Läs mer

Kursschema, Vetenskapsteori, , må Introduktion Vetenskap som hypotesprövning.

Kursschema, Vetenskapsteori, , må Introduktion Vetenskap som hypotesprövning. Kursschema, Vetenskapsteori, 31.10. -12.12. 2011, må 10-12. 31.10 Introduktion. 7.11 Vetenskap som hypotesprövning. 14.11 Vetenskapliga förklaringar I. 21.11 Vetenskapliga förklaringar II. 28.11 Tolkning

Läs mer

Kvalitativ intervju en introduktion

Kvalitativ intervju en introduktion Kvalitativ intervju en introduktion Olika typer av intervju Övning 4 att intervjua och transkribera Individuell intervju Djupintervju, semistrukturerad intervju Gruppintervju Fokusgruppintervju Narrativer

Läs mer

ACT i Skolan. Innehåll

ACT i Skolan. Innehåll ACT i Skolan - Att hantera stress av Fredrik Livheim Innehåll Översikt för f r kursen Hur har det fungerat för f r dig? Tro inte påp ett ord jag säger! s Vad säger s din erfarenhet? Den är r din vägledare.

Läs mer

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå En rapport i psykologi är det enklaste formatet för att rapportera en vetenskaplig undersökning inom psykologins forskningsfält. Något som kännetecknar

Läs mer

Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Buddhism, Tro & identitet

Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Buddhism, Tro & identitet L Ä R A R H A N D L E D N I N G Lärarhandledning: Buddhism, Tro & identitet Tänket bakom filmen Fördomar bekämpas genom kunskap! Syftet bakom filmerna är att vi vill öka kunskapen om våra världsreligioner

Läs mer

FRÅGOR OCH SVAR OM ASTROLOGI. Det finns många frågor att ställa om astrologin!

FRÅGOR OCH SVAR OM ASTROLOGI. Det finns många frågor att ställa om astrologin! 1 2 3 Ivan Wilhelm FRÅGOR OCH SVAR OM ASTROLOGI Det finns många frågor att ställa om astrologin! Vissa av frågorna ställs av så kallade skeptiker i syfte att misskreditera eller rent av förlöjliga astrologin

Läs mer

Vetenskapliga metoder inom samhällsvetenskap och humaniora. Realism och anti-realism

Vetenskapliga metoder inom samhällsvetenskap och humaniora. Realism och anti-realism F8 Vetenskapliga metoder inom samhällsvetenskap och humaniora. Realism och anti-realism Några typiska problem Varför utbröt Andra världskriget? Varför mördade Anckarström Gustaf III? Varför har Mona Lisa

Läs mer

Schema VetU T2 vetenskapsteorisk inriktning

Schema VetU T2 vetenskapsteorisk inriktning Schema VetU T2 vetenskapsteorisk inriktning Målet med kursen är att du ska utveckla ditt vetenskapliga förhållningssätt till medicinsk forskning och klinisk verksamhet. Kursen ska ge utrymme för egna reflektioner

Läs mer

Lag och rätt. Varför begår man brott? Kostnader - ett exempel. Vägen från brott till straff.

Lag och rätt. Varför begår man brott? Kostnader - ett exempel. Vägen från brott till straff. Lag och rätt. Varför begår man brott? Kostnader - ett exempel. Vägen från brott till straff. Förövaren. Det finns flera teorier om varför någon blir kriminell. Två vanliga teorier är arv och miljö. Arv

Läs mer

Tentamen: Vetenskapliga perspektiv på studie- och yrkesvägledning, 7,5hp distans (D1) & campus (T1), ht12

Tentamen: Vetenskapliga perspektiv på studie- och yrkesvägledning, 7,5hp distans (D1) & campus (T1), ht12 Tentamen: Vetenskapliga perspektiv på studie- och yrkesvägledning, 7,5hp distans (D1) & campus (T1), ht12 Datum: 2013-01-18 Tid: 09.00-12.00 (En student med förlängd skrivtid skriver 09.00-13.00) Plats:

Läs mer

Allmänt om kraft. * Man kan inte se, känna eller ta på en kraft, men däremot kan man se verkningarna av en kraft.

Allmänt om kraft. * Man kan inte se, känna eller ta på en kraft, men däremot kan man se verkningarna av en kraft. Kraft Allmänt om kraft * Man kan inte se, känna eller ta på en kraft, men däremot kan man se verkningarna av en kraft. * Det finns olika krafter t ex; tyngdkraft, friktionskraft, motkraft. * Krafter kan

Läs mer

Är kunskap = vetenskap?

Är kunskap = vetenskap? Är kunskap = vetenskap? Peter Hassmén Institutionen för psykologi, Umeå universitet & Umeå centrum för idrottsvetenskap Metodlära + Vetenskapligt skrivande Epistemologi (fr. grekiskans Episteme = kunskap

Läs mer

Introduktion till Vårdvetenskap med inriktning mot omvårdnad Provmoment: Ladokkod: VVI011/TEN1 Tentamen ges för: GSJUK15v samt tidigare

Introduktion till Vårdvetenskap med inriktning mot omvårdnad Provmoment: Ladokkod: VVI011/TEN1 Tentamen ges för: GSJUK15v samt tidigare Introduktion till Vårdvetenskap med inriktning mot omvårdnad Provmoment: Ladokkod: VVI011/TEN1 Tentamen ges för: GSJUK15v samt tidigare TentamensKod: (Kod och kurs ska också skrivas längst upp på varje

Läs mer

Perspektiv på kunskap

Perspektiv på kunskap Perspektiv på kunskap Alt. 1. Kunskap är något objektivt, som kan fastställas oberoende av den som söker. Alt. 2. Kunskap är relativ och subjektiv. Vad som betraktas som kunskap är beroende av sammanhanget

Läs mer

Försättsblad tentamen Fakulteten för hälsa och samhälle

Försättsblad tentamen Fakulteten för hälsa och samhälle Försättsblad tentamen Fakulteten för hälsa och samhälle Mobiltelefoner ska vara avstängda och förvaras åtskilda från studenten, liksom ytterkläder, väskor och liknande. Bläck eller kulspetspenna ska användas

Läs mer

analysera kristendomen, andra religioner och livsåskådningar samt olika tolkningar och bruk inom dessa,

analysera kristendomen, andra religioner och livsåskådningar samt olika tolkningar och bruk inom dessa, Arbetsområde: Huvudsakligt ämne: Religionskunskap åk 7-9 Läsår: Tidsomfattning: Ämnets syfte Undervisning i ämnet religionskunskap syftar till: Länk Följande syftesförmågor för ämnet ska utvecklas: analysera

Läs mer

Yasin El Guennouni NV3A, Tensta Gymnasium

Yasin El Guennouni NV3A, Tensta Gymnasium 1 Yasin El Guennouni NV3A, Tensta Gymnasium Innehållsförteckning Bakgrund 2 Syfte 2 Material/Metod 2 Resultat 3 Diskussion 14 Slutsats 15 2 Bakgrund Årskurs 6 elever kommer snart att ställas inför ett

Läs mer

Atomer, molekyler, grundämnen. och kemiska föreningar. Att separera ämnen. Ämnen kan förändras. Kemins grunder

Atomer, molekyler, grundämnen. och kemiska föreningar. Att separera ämnen. Ämnen kan förändras. Kemins grunder KEMINS GRUNDER -----{ 2 Keminsgrunder 1 J----- IAAeAåll-Kemi förr och nu sid.4 Atomer, molekyler, grundämnen och kemiska föreningar Ämnens egenskaper sid. 10 sid. 14 Rena ämnen och blandningar Att separera

Läs mer

Vetenskapsteori Denna föreläsning. Hypotetisk deduktiv metod exemplet uralstring. Hypotetisk deduktiv metod

Vetenskapsteori Denna föreläsning. Hypotetisk deduktiv metod exemplet uralstring. Hypotetisk deduktiv metod Vetenskapsteori Introduktion till vetenskapsteori med inriktning på medicinsk forskning Denna lektion: och abduktion del 2 Denna föreläsning Deduktion Induktion Logisk positivism Falsifikationism Men vilken

Läs mer

Fysik Kunskapens användning

Fysik Kunskapens användning Delmål Delmål 2010-06-14 Fysik Kunskapens användning utvecklar sin förmåga att göra kvantitativa, kvalitativa och etiska bedömningar av konsekvenser av mänskliga verksamheter och olika tekniska konstruktioner

Läs mer

Metod i vetenskapligt arbete. Magnus Nilsson Karlstad univeristet

Metod i vetenskapligt arbete. Magnus Nilsson Karlstad univeristet Metod i vetenskapligt arbete Magnus Nilsson Karlstad univeristet Disposition Vetenskapsteori Metod Intervjuövning Vetenskapsteori Vad kan vi veta? Den paradoxala vetenskapen: - vetenskapen söker sanningen

Läs mer

Grupp 3 Vad är ett ämesdidaktiskt examensarbete?

Grupp 3 Vad är ett ämesdidaktiskt examensarbete? Grupp 3 Vad är ett ämesdidaktiskt examensarbete? Slutsatser: Tre problemområden Brist på samsyn Förstärkning av ämnet ev försvagning av andra områden? Hur ska det yrkesdidaktiska kunskapsbehovet kunna

Läs mer

Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Judendom, Heliga skrifter

Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Judendom, Heliga skrifter L Ä R A R H A N D L E D N I N G Lärarhandledning: Judendom, Heliga skrifter Tänket bakom filmen Fördomar bekämpas genom kunskap! Syftet bakom filmerna är att vi vill öka kunskapen om våra världsreligioner

Läs mer

Anna Vikström Luleå tekniska universitet. I variationsteorins kölvatten

Anna Vikström Luleå tekniska universitet. I variationsteorins kölvatten Anna Vikström Luleå tekniska universitet I variationsteorins kölvatten Pendeln och språket Kunskap eller flum? Lärarens professionella uppdrag? Relationen undervisning lärande? Variationsteorin ger oss

Läs mer

Lärarmaterial. svarta damen. Vad handlar boken om? Mål ur Lgr11. Boksamtal. Författare: Torsten Bengtsson

Lärarmaterial. svarta damen. Vad handlar boken om? Mål ur Lgr11. Boksamtal. Författare: Torsten Bengtsson sidan 1 Författare: Torsten Bengtsson Vad handlar boken om? Boken handlar om kompisarna Alex, Elsa och Max. De kallar sig för Vilda gänget. Svarta Damen är Alex granne och Vilda gänget tycker att hon är

Läs mer

Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Hinduism, Heliga skrifter

Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Hinduism, Heliga skrifter L Ä R A R H A N D L E D N I N G Lärarhandledning: Hinduism, Heliga skrifter Tänket bakom filmen Fördomar bekämpas genom kunskap! Syftet bakom filmerna är att vi vill öka kunskapen om våra världsreligioner

Läs mer

SANNING eller fake 1

SANNING eller fake 1 SANNING eller fake 1 LITE DEFINITIONER Korrekt: Det som hänför sig till verkligheten (motsats: Inkorrekt) Avgörs genom empiriska observationer Personliga Sant: Logisk sanning (motsats: falskt) Avgörs genom

Läs mer

Religion Livsfrågor och etik

Religion Livsfrågor och etik Delmål Delmål 2010-06-14 Religion Skolan strävar efter att eleven: utvecklar förståelse av ställningstaganden i religiösa och etiska frågor samt en grundläggande etisk hållning som grund för egna ställningstaganden

Läs mer

1. Skollagen 2. Läroplanen Lpo 94 / Lpf Grundskole- / Gymnasieförordningen

1. Skollagen 2. Läroplanen Lpo 94 / Lpf Grundskole- / Gymnasieförordningen Olika styrdokument har olika dignitet 1. Skollagen 2. Läroplanen Lpo 94 / Lpf 94 3. Grundskole- / Gymnasieförordningen Riksdagen Regeringen Utskott SOU Departement (utbildnings-) Statliga verk (Skolverket)

Läs mer

Tänkande. Klassisk syn påp. beslutsfattande. Problemlösning. Beslutsfattande. Beslutsfattande. Betrakta alla möjliga m

Tänkande. Klassisk syn påp. beslutsfattande. Problemlösning. Beslutsfattande. Beslutsfattande. Betrakta alla möjliga m Tänkande Problemlösning Beslutsfattande Beslutsfattande Klassisk syn påp beslutsfattande Betrakta alla möjliga m val Beakta alla tillgänglig information Väga alla för-f och nackdelar Beräkna sannolikheter

Läs mer

Patientforum UMAS & rigföreningrening 23 mars 2006

Patientforum UMAS & rigföreningrening 23 mars 2006 Strax ska Britt Östlund tala om teknik, design och äldre människor? m Patientforum UMAS & Malmö Anhörigf rigföreningrening 23 mars 2006 Britt Östlund Certec Institutionen för f r designvetenskaper Lunds

Läs mer

Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Buddhism, Heliga skrifter

Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Buddhism, Heliga skrifter L Ä R A R H A N D L E D N I N G Lärarhandledning: Buddhism, Heliga skrifter Tänket bakom filmen Fördomar bekämpas genom kunskap! Syftet bakom filmerna är att vi vill öka kunskapen om våra världsreligioner

Läs mer

Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Judendom, Heliga rum

Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Judendom, Heliga rum L Ä R A R H A N D L E D N I N G Lärarhandledning: Judendom, Heliga rum Tänket bakom filmen Fördomar bekämpas genom kunskap! Syftet bakom filmerna är att vi vill öka kunskapen om våra världsreligioner och

Läs mer

Realism och anti-realism och andra problem

Realism och anti-realism och andra problem Realism och anti-realism och andra problem Vetenskap och verkligheten Vetenskapen bör beskriva verkligheten. Men vad är verkligheten? Är det vi tycker oss se av verkligheten verkligen vad verkligheten

Läs mer

Moralfilosofi. Föreläsning 4

Moralfilosofi. Föreläsning 4 Moralfilosofi Föreläsning 4 Subjektivism & emotivism Enligt Rachels så är grundtanken bakom etisk subjektivism att våra moraliska åsikter grundar sig på våra känslor Samt att det inte finns någonting sådant

Läs mer

Autism och Aspergers syndrom 2012. Marie Dalan Leg. psykolog/ leg. psykoterapeut

Autism och Aspergers syndrom 2012. Marie Dalan Leg. psykolog/ leg. psykoterapeut Autism och Aspergers syndrom 2012 Marie Dalan Leg. psykolog/ leg. psykoterapeut Autism, Aspergers syndrom Begränsad (kvalitativt nedsatt) förmåga till ömsesidig kommunikation- verbalt och icke-verbalt

Läs mer

(Kvalitativa) Forskningsprocessen PHD STUDENT TRINE HÖJSGAARD

(Kvalitativa) Forskningsprocessen PHD STUDENT TRINE HÖJSGAARD (Kvalitativa) Forskningsprocessen PHD STUDENT TRINE HÖJSGAARD Kvalitativ vs. Kvantitativ forskning Kvalitativ forskning Vissa frågor kan man bara få svar på genom kvalitativa studier, till. Ex studier

Läs mer

Två innebörder av begreppet statistik. Grundläggande tankegångar i statistik. Vad är ett stickprov? Stickprov och urval

Två innebörder av begreppet statistik. Grundläggande tankegångar i statistik. Vad är ett stickprov? Stickprov och urval Två innebörder av begreppet statistik Grundläggande tankegångar i statistik Matematik och statistik för biologer, 10 hp Informationshantering. Insamling, ordningsskapande, presentation och grundläggande

Läs mer

VETENSKAPSTEORI VETENSKAPSTEORI. Studiet av vetenskapernas villkor, arbetssätt och möjliga utgångspunkter. Vetenskapens uppgift

VETENSKAPSTEORI VETENSKAPSTEORI. Studiet av vetenskapernas villkor, arbetssätt och möjliga utgångspunkter. Vetenskapens uppgift VETENSKAPSTEORI Studiet av vetenskapernas villkor, arbetssätt och möjliga utgångspunkter VETENSKAPSTEORI Tar exempelvis fasta på Hur teorier och forskning utgår från antaganden (premisser) om verklighetens

Läs mer

Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Judendom, Tro & Identitet

Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Judendom, Tro & Identitet L Ä R A R H A N D L E D N I N G Lärarhandledning: Judendom, Tro & Identitet Tänket bakom filmen Fördomar bekämpas genom kunskap! Syftet bakom filmerna är att vi vill öka kunskapen om våra världsreligioner

Läs mer

Visa vägen genom bedömning

Visa vägen genom bedömning Visa vägen genom bedömning För att du alltid ska veta var du befinner dig i din utveckling, har vi tagit fram Sveaskolans mål i olika ämnen och olika skolår. Dessa mål när du och läraren samtalar om vad

Läs mer

Moralisk oenighet bara på ytan?

Moralisk oenighet bara på ytan? Ragnar Francén, doktorand i praktisk filosofi Vissa anser att det är rätt av föräldrar att omskära sina döttrar, kanske till och med att detta är något de har en plikt att göra. Andra skulle säga att detta

Läs mer

Vardagens ålderism och konsekvenser för människors tillvaro

Vardagens ålderism och konsekvenser för människors tillvaro Vardagens ålderism och konsekvenser för människors tillvaro Material från två olika studier: 1) GERDA-enkäten (2005) 2) Fokusgruppintervjustudie (2007-2008) Vad är ålderism? 1 Iversen, Larsen & Solem (

Läs mer

Världsbilder, elever och naturvetenskap Lena Hansson, NRCF & Högskolan H

Världsbilder, elever och naturvetenskap Lena Hansson, NRCF & Högskolan H Världsbilder, elever och naturvetenskap Lena Hansson, NRCF & Högskolan H Kristianstad 12 april 2011, Halmstad Vad kommer det att handla om? Vad är världsbild? Elevers världsbild? Världsbild och naturvetenskap?

Läs mer

Statsvetenskap G02 Statsvetenskapliga metoder Metoduppgift

Statsvetenskap G02 Statsvetenskapliga metoder Metoduppgift METOD-PM PROBLEM Snabb förändring, total omdaning av en stat. Detta kan kallas revolution vilket förekommit i den politiska sfären så långt vi kan minnas. En av de stora totala omdaningarna av en stat

Läs mer

Föreläsning Vetenskapsteori III. Henrik Fürst

Föreläsning Vetenskapsteori III. Henrik Fürst Föreläsning Vetenskapsteori III Henrik Fürst Upplägg för föreläsningen Utgångspunkt: Gilje och Grimen (1992/2007), Samhällsvetenskapens förutsättningar. Föreläsning 1 Vad är vetenskapsfilosofi? Den logiska

Läs mer

Introduktion av fältstudieuppgift och metaanalys

Introduktion av fältstudieuppgift och metaanalys Samtalsmetodik i teori och praktik SPP200 Inger Berndtsson 2010-02-09 Introduktion av fältstudieuppgift och metaanalys Samtal och intervju Det finns en stor variation av forskningsintervjuer, en del är

Läs mer

Föreläsningar. Gruppövning, grupp A: Måndag 26/ sal 318 Gruppövning, grupp B: Måndag 26/ sal 318

Föreläsningar. Gruppövning, grupp A: Måndag 26/ sal 318 Gruppövning, grupp B: Måndag 26/ sal 318 Föreläsningar 1. Onsdag 14/11 13-15 sal 203 2. Torsdag 15/11 13-15 sal 203 3. Måndag 19/11 13-15 sal 203 4. Tisdag 20/11 13-15 sal 203 5. Onsdag 21/11 13-15 sal 203 6. Torsdag 22/11 13-15 sal 203 Gruppövning,

Läs mer

Kvalitativ metodik. Varför. Vad är det? Vad är det? Varför och när använda? Hur gör man? För- och nackdelar?

Kvalitativ metodik. Varför. Vad är det? Vad är det? Varför och när använda? Hur gör man? För- och nackdelar? Kvalitativ metodik Vad är det? Varför och när använda? Hur gör man? För- och nackdelar? Mats Foldevi 2009 Varför Komplement ej konkurrent Överbrygga klyftan mellan vetenskaplig upptäckt och realiserande

Läs mer

INTRODUKTION TEORI OCH METOD. DOKTORAND TRINE HÖJSGAARD

INTRODUKTION TEORI OCH METOD. DOKTORAND TRINE HÖJSGAARD INTRODUKTION TEORI OCH METOD. DOKTORAND TRINE HÖJSGAARD Forskning Högskolereformen 1977 fastställde att utbildningen för sjuksköterskor skall vila på en vetenskaplig grund. Omvårdnadsforskning har ofta

Läs mer

Tema: Alla barns lika värde och rätt att bli lyssnad till DET VAR EN GÅNG...

Tema: Alla barns lika värde och rätt att bli lyssnad till DET VAR EN GÅNG... Tema: Alla barns lika värde och rätt att bli lyssnad till DET VAR EN GÅNG... Det var en gång... Alla barn är lika mycket värda. De har rätt att tänka hur de vill och säga vad de tycker. Samhället och vuxenvärlden

Läs mer

Bild 1. Bild 2. Bild 3 Varför är distinktionen mellan vetenskap och pseudovetenskap viktig? God och dålig vetenskap. Definition av vetenskap

Bild 1. Bild 2. Bild 3 Varför är distinktionen mellan vetenskap och pseudovetenskap viktig? God och dålig vetenskap. Definition av vetenskap Bild 1 God och dålig vetenskap Distinktionen mellan vetenskap och pseudovetenskap. Bild 2 Definition av vetenskap Vetenskapens väsen bestäms i termer av nödvändiga och tillräckliga villkor. Villkoren formuleras

Läs mer

Romantiken Kultur- och idéhistoria Karlbergsgymnasiet

Romantiken Kultur- och idéhistoria Karlbergsgymnasiet Bild 1 Romantiken Kultur- och idéhistoria Karlbergsgymnasiet Bild 2 Föreläsningar läs i boken parallellt. Egen instudering på lektionstid. Prov den 14 maj. Bild 3 Historisk kontext Pågick ca 1770-1850

Läs mer

Historiens historia. Historia och historiesyn under 3000 år

Historiens historia. Historia och historiesyn under 3000 år Historiens historia Historia och historiesyn under 3000 år Före 1600 Den antika traditionen Målet var sanningen Exempel Herodotos Perserkrigen Tacitus Germania Cyklisk determinism Konstnärlig stil på det

Läs mer

Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Islam, Heliga skrifter

Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Islam, Heliga skrifter L Ä R A R H A N D L E D N I N G Tänket bakom filmen Fördomar bekämpas genom kunskap! Syftet bakom filmerna är att vi vill öka kunskapen om våra världsreligioner och därmed minska klyftor mellan oss människor,

Läs mer

En sjöhäst är inte alltid en sjöhäst

En sjöhäst är inte alltid en sjöhäst En sjöhäst är inte alltid en sjöhäst Skapa en tydliggörande kommunikativ miljö Anna Glenvik Astrid Emker 1 Delaktighet Vad betyder ordet delaktighet för dig Vilka faktorer påverkar delaktighet? Delaktighet

Läs mer

Vad är forskning? Varför forska?

Vad är forskning? Varför forska? Vad är forskning? Varför forska? Vetenskapens uppgift är att söka den sanna kunskapen om verkligheten Det är vetenskapens uppgift att bestämma graden av felaktighet i ett påstående (Nietzsche (1844-1900).

Läs mer

Bengt Berglund. Vetenskapsteori/-metodik

Bengt Berglund. Vetenskapsteori/-metodik Bengt Berglund Teknik- och vetenskapshistoria bengt.berglund@chalmers.se 772 3889 Vetenskapsteori/-metodik Målsättning med kursen 1. Beskriva den vetenskapliga forskningsprocessen 2. Varför använda teorier/modeller?

Läs mer

Vetenskapsmetodik. Föreläsning inom kandidatarbetet 2015-01-28. Per Svensson persve at chalmers.se

Vetenskapsmetodik. Föreläsning inom kandidatarbetet 2015-01-28. Per Svensson persve at chalmers.se Vetenskapsmetodik Föreläsning inom kandidatarbetet 2015-01-28 Per Svensson persve at chalmers.se Detta material är baserad på material utvecklat av professor Bengt Berglund och univ.lektor Dan Paulin Vetenskapsteori/-metodik

Läs mer

Marcus Angelin, Vetenskapens Hus, Jakob Gyllenpalm och Per-Olof Wickman, Stockholms universitet

Marcus Angelin, Vetenskapens Hus, Jakob Gyllenpalm och Per-Olof Wickman, Stockholms universitet Naturvetenskap Gymnasieskola Modul: Naturvetenskapens karaktär och arbetssätt Del 2: Experimentet som naturvetenskapligt arbetssätt Didaktiska modeller Marcus Angelin, Vetenskapens Hus, Jakob Gyllenpalm

Läs mer