Vägar till vetande begrepp, metoder, attityder

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Vägar till vetande begrepp, metoder, attityder"

Transkript

1 BAS A01 Baskurs för universitetsstudier! Jeanette Emt, Filosofiska institutionen! Vägar till vetande begrepp, metoder, attityder Ny kunskap har sin början i förundran Frågetyper LEDANDE FRÅGOR (med förväntan om ett visst svar eller utifrån en förutfattad mening) Smakar allting bra? Har du slutat slå din fru? BERÄTTARFRÅGOR (mer neutrala och öppna) Varför? Hur? När? Vad? Vem? Vilka? REFLEXIVA FRÅGOR (undersöker tankeprocesser) Vad tänkte du? Vad kan han ha menat? Hur resonerar hon? 1

2 Vetenskapernas praktiska funktion Kunskapsintressen Naturvetenskap Kontrollera omvärlden Humaniora Förstå människans villkor Teknisktinstrumentellt Hermeneutiskttolkande Emancipatorisktfrigörande Samhällsvetenskap Avslöjande för att möjliggöra förbättring Fritt efter Jürgen Habermas, Kommunikativt handlande (1990) Finner vi den bästa kunskapen i våra erfarenheter av omvärlden eller gör vi det genom tanken, det mänskliga förnuftet (Hultén, Kritiskt tänkande, s 110) Empirism Rationalism Två sorters slutledning Alla människor är dödliga Sokrates är en människa Alltså: Sokrates är dödlig Logiskt giltig härledning ur generell princip Alla X som hittills har observerats har haft egenskapen Y Alltså: Nästa X som observeras har sannolikt egenskapen Y Sannolik slutsats på basis av observationer 2

3 Solen har gått upp varje morgon hittills. Alltså kommer den (med mycket hög grad av sannolikhet) att gå upp i morgon också. Risken att satsa fel Varje gång som denna tärning har kastats har sexan kommit upp. Alltså kommer sexan (med mycket hög grad av sannolikhet) att komma upp i nästa kast också. 2 sorters bevisprövning Formell giltighet Följer slutsatsen av premisserna? Exempel på en formellt giltig slutledning 1. Om det regnar, så heter jag Farmor Anka. 2. Det regnar. 3. Slutsats: Alltså heter jag Farmor Anka. Hållbarhet Är premisserna sanna/rimliga? Ger premisserna tillräckligt stöd för slutsatsen? Komplexa bedömningar. OBS! Ett resonemang kan vara formellt giltigt, trots att det är knäppt! 3

4 Fallet Semmelweis! Klinisk forskning Läkaren Ignaz Semmelweis gjorde en viktig vetenskaplig upptäckt 1847 när han var chef för förlossningskliniken på ett sjukhus i Wien. Dödlighet i barnsängsfeber Barnsängsfeber är en livmoderinfektion med blodförgiftning, som kan drabba nyförlösta kvinnor. På Semmelweis sjukhus fanns två förlossningsavdelningar. På Avd 1, där läkare utbildades, var dödligheten i barnsängsfeber mycket högre än på Avd 2, där barnmorskor utbildades. Semmelweis undrade varför. 4

5 Dödlighetstalen Hypotesbildning Semmelweis uppställde ett antal hypoteser i sin undersökning av orsakerna till skillnaderna i dödlighet. Hypoteserna testades sedan en efter en. Atmosfärisk påverkan Överbeläggning Dålig diet Dålig vård Hårdhänta undersökningar Psykiska faktorer Felaktig förlossningsställning Överföring av likämnen från döda Som första steg försökte Semmelweis falsifiera så många av hypoteserna som möjligt (= visa att de var falska). Leta inte efter det som är rätt! Eliminera det som är fel! i. En hypotes kunde falsifieras om förhållandena på den punkten var lika eller likvärdiga på de två avdelningarna. ii. Ett annat sätt var genom att göra ett test och ta bort en eventuell skillnad mellan avdelningarna. 5

6 En första bortsortering På ett tidigt stadium falsifierades hypoteserna (1)-(5) Det var samma luftkvalitet på avdelningarna, samma kost, vård, beläggning och undersökningsformer En skillnad Kvinnorna fick föda i olika ställningar på avd 1 (ryggläge) och avd 2 (sidoläge). Semmelweis gjorde då ett experiment och lät alla kvinnor föda i sidoläge. Dödlighetssiffrorna påverkades inte. Skillnaden var fortfarande stor mellan avd 1 och 2. Semmelweis kunde alltså även falsifiera hypotes nr 7. Fick kvinnor barnsängsfeber för att de blev skrämda? Hypotes 6: Psykiska faktorer Präster som kom för att ge döende kvinnor den sista smörjelsen På avd 1 gick prästerna igenom sjuksalarna och sågs av alla kvinnor, som därmed blev påminda om sin egen dödlighet. På avd 2 kunde prästerna gå direkt in på den döende kvinnans sjukrum, utan att bli sedda av andra. 6

7 Semmelweis gjorde experimentet att låta prästerna komma till avd 1 genom en bakdörr, så att patienterna inte skulle se dem. Test Dödligheten minskade inte, och så var också hypotes 6 falsifierad. Hypotetisk-deduktiv slutledning och metod Premiss 1/Hypotes: Om skillnaden i dödlighet beror på att prästen skrämmer kvinnorna, så kommer skillnaden att försvinna om prästen inte längre visar sig på avdelningen. Premiss 2/Observation: Prästen visar sig inte längre på avdelningen, men dödligheten är lika stor. SLUTSATS: Alltså beror skillnaden i dödlighet inte på att prästen skrämmer kvinnorna. En kollega till Semmelweis dog efter att ha skurit sig under en obduktion. Hans symptom påminde om dem som de barnsängssjuka kvinnorna hade. Semmelweis kom då att tänka på att läkarstudenterna deltog i obduktioner på morgonen innan de kom till avd 1. Han lade märke till att det luktade illa om deras händer. 7

8 Vikten av handhygien upptäcks Han testade hypotes nr 8 ( likämnen ) genom att låta läkarstudenterna tvätta händerna i klorvatten när de kom från obduktionerna. Dödligheten på avd 1 sjönk till samma nivå som på avd 2. Bevisläget Semmelweis likämneshypotes nr 8 var inte verifierad slutgiltigt bevisad med 100- procentig säkerhet. Fortfarande logiskt möjligt att dödligheten minskade av en annan orsak som sammanföll med handtvättningen. Men hypotesen bestod provet. Den levererade resultat (förutsägelsen slog in) Och ju fler exempel man fick på sambandet mellan god handhygien och minskad dödlighet i barnsängsfeber, desto sannolikare blev det att hypotesen skulle hålla. Rast! 15 minuter 8

9 Teori & teori I vardagsspråket betecknar ordet teori ofta en tillspetsad, generaliserande och spekulativ gissning. T.ex. konspirationsteorier. Teorier uppfattas inte vara (särskilt) välgrundade snarare tvärtom! I vetenskapliga sammanhang innebär teori någonting helt annat. Vetenskapliga teorier Exempel på en definition av teori En teori är en systematiskt integrerad samling av generella principer, undersökningsmetoder och begrepp, vars funktion är att förklara en vid uppsättning av fenomen. Hughes & Lavery (2004), Critical Thinking, s. 244 Beslutsteori Relativitetsteorin Strängteorin Big Bangteorin Evolutionsteorin Naturvetenskapliga teorier en definition En vetenskaplig teori är en väl underbyggd förklaring av någon aspekt av den naturliga världen, baserad på en uppsättning fakta som upprepade gånger har bekräftats genom observation och experiment. American Association for the Advancement of Science 9

10 Teoriers dubbelarbete Teorier genererar hypoteser om specifika fenomen Teorier utgör tolkningsfilter för observationer när hypoteser testas Observation Teori Test Bekräftelse Forskningsmetoder Metod Syfte Kriterier Material Redovisning Analys Kartlägga Förklara Upptäcka Validitet Reliabilitet Förstå Förklara Upptäcka Problematisera Trovärdighet Tillförlitlighet Giltighet Kvantifierbara data och observationer Beskrivningar av händelser, processer, drivkrafter och hinder, arterfakter Tabeller Grafer Diagram Mönster Beskrivning Berättelse Systematisk bearbetning för att söka efter orsaker och lagbundenheter Tolkningar av berättelser och artefakter, Beskrivningar av processer Kvantitativt eller kvalitativt? Forska om patienters livskvalitet efter en viss typ av operation Blev livskvaliteten bättre eller sämre? 10

11 2 begrepp Reliabilitet, tillförlitlighet, innebär att mätningarna är korrekt gjorda. T.ex. korrekta beräkningar, representativt urval. Validitet innebär att man verkligen mäter det man vill mäta. Intelligenstesten mäter intelligens och ingenting annat. Thurén, Vetenskapsteori för nybörjare, s. 26 och 34. Kunskap i förklaringsform Varför hände det? Orsak Orsaksförklaring Verkan Verkan Verkan Förklara ett förlopp på ett mekanistiskt, deterministiskt sätt. Orsaken (händelse 1) är ett nödvändigt och tillräckligt villkor för verkan (händelse 2). 11

12 Orsaksförklaring Bakomliggande orsaker Bakomliggande orsaker Utlösande orsak Verkan Ökade rasmotsättningar Ökade ekonomiska klyftor Stigande arbetslöshet Polisens misshandel av Rodney King Kravaller och upplopp i Los Angeles

13 Negativ kausalitet? Varför fick inte Mr X den rehabiliteringshjälp han behövde och hade rätt till? Orsak: Bristande kommunikation med myndigheter. Kan något som inte händer vara orsak till något som inte händer? Varför handlade han/hon/de så? Ändamålsförklaringar motiv plan MÅL vilja Vilken funktion har detta i systemet? Funktionsförklaringar? Skickar signaler SYSTEMETS JÄMVIKT Upplöser spänningar Skyddar mot angrepp Konserverar energi 13

14 Ekosystem Datasystem Sociala grupper Organisationer Människokroppen System Hjärtats (och blodomloppets funktioner) bland annat: förse kroppens celler med viktig näring föra bort avfall som bildas vid ämnesomsättningen transportera syre från lungorna till vävnaderna Fakta Normer Värden 14

15 2 skäl att hålla isär sakpåståenden och värderingar Expertis är möjlig på det ena området, men inte det andra Man kan vara expert på ett sakområde (fysik, historia) och därmed en auktoritet. Man kan inte vara expert på vad som är gott och ont, rätt och fel. Sakliga argument biter inte på värderingar Alla människor är lika mycket värda Den som uppriktigt omhuldar människovärdesprincipen kommer inte att överge denna om någon påpekar: Vissa bidrar mer till samhällsnyttan än andra. Vissa är snällare än andra. 15

16 Det är ändå möjligt med rationell argumentation i värdefrågor EXEMPEL Vi bör alltid handla på ett sådant sätt att nyttan på lång sikt blir så stor som möjligt. I den aktuella situationen skulle handling H ge störst nytta. Det är alltså rätt att göra H. Värdeprincip Beskrivning av situationen Slutsats Det är ändå möjligt med rationell argumentation i värdefrågor EXEMPEL Vi bör alltid handla på ett sådant sätt att nyttan på lång sikt blir så stor som möjligt. I den aktuella situationen skulle handling H ge störst nytta. Det är alltså rätt att göra H. Värdeprincip Beskrivning av situationen Slutsats Faktapremissen kan granskas Värderingsförändringar Värderingar förändras långsamt. Det är svårt att påverka människors värderingar. Enligt moralpsykologisk och sociologisk forskning, plus gammal mänsklig visdom: Vi gör ofta fel när vi vill förändra andras värderingar (och beteende): vi pratar. Människors värderingar bestäms till stor del av vad de ser att normgivande förebilder gör. 16

17 Saklighet är ett kunskapsideal, för sanningens skull. En värdering som tar ställning mot värderingar! Kunskapsproducerande och kunskapsförmedlande discipliner som t.ex. vetenskap och journalistik ska vara värderingsfria. Resultat och information får inte färgas av värderingar. Hur värderingar ändå kommer in i processen Inomvetenskapliga värderingar: Vad är god vetenskap? Normer och ideal för att få så god vetenskaplig kvalitet som möjligt: forskningsresultaten ska vara tillförlitliga. Inomjournalistiska värderingar: Vad är god journalistik? Normer och ideal för att få så god journalistisk kvalitet som möjligt: journalistiken ska vara trovärdig. I vår tids mediabrus Ett starkt fokus på berättelser. Berättelserna ska vara intressanta, spännande och engagerande (värden). Den journalistiska skildringen blir till viss del en dramatisering av verkligheten. Verkligheten framställs inte i sitt råa och oförfalskade skick. Den friseras för att roa, chockera, skrämma oss etc 17

18 Vilka saker forskas det om? Forskarens personliga värderingar om vad som är intressant, kul, givande och viktigt styr till viss del ämnesvalet. I forskarsamhället uppfattas vissa områden och problem som mer prestigefulla än andra. Andra intressenter Privata företag, stiftelser och myndigheter ger anslag till forskning som rör frågor som uppfattas som viktiga och angelägna av dessa organ. Sådana intresseförbindelser innebär inte att forskningsresultaten blir otillförlitliga. Det leder dock till en makt över kunskapsproduktionen. Vem bestämmer vad som är värt att veta? Det nakna ögat? Det finns en verklighet oberoende av oss. Men är det möjligt för oss att uppfatta den och beskriva den helt oberoende av våra värderingar och andra attityder? 18

Olika motfrågor Värde och verklighet. BAS A01 Baskurs för universitetsstudier! VARFÖR TROR DU DET?

Olika motfrågor Värde och verklighet. BAS A01 Baskurs för universitetsstudier! VARFÖR TROR DU DET? BAS A01 Baskurs för universitetsstudier! Jeanette Emt, Filosofiska institutionen! Värde och verklighet Olika motfrågor Om någon fäller ett påstående att något är fallet, så är den naturliga motfrågan:

Läs mer

BAS A01 Baskurs för universitetsstudier! Jeanette Emt, Filosofiska institutionen! Värde och verklighet

BAS A01 Baskurs för universitetsstudier! Jeanette Emt, Filosofiska institutionen! Värde och verklighet BAS A01 Baskurs för universitetsstudier! Jeanette Emt, Filosofiska institutionen! Värde och verklighet Olika motfrågor Om någon fäller ett påstående att något är fallet, så är den naturliga motfrågan:

Läs mer

Kunskap och vetenskap

Kunskap och vetenskap BAS A01 Baskurs för universitetsstudier! Jeanette Emt, Filosofiska institutionen! Kunskap och vetenskap Definition av kunskap Typer och former av kunskap Vetenskaplig forskning Förklaringar 1 Det klassiska

Läs mer

ENHET FLERFALD ALLHET

ENHET FLERFALD ALLHET BAS A01 Baskurs för universitetsstudier! Jeanette Emt, Filosofiska institutionen! Finner vi den bästa kunskapen i våra erfarenheter av omvärlden eller gör vi det genom tanken, det mänskliga förnuftet (Hultén,

Läs mer

BAS A01 Baskurs för universitetsstudier! Jeanette Emt, Filosofiska institutionen!

BAS A01 Baskurs för universitetsstudier! Jeanette Emt, Filosofiska institutionen! BAS A01 Baskurs för universitetsstudier! Jeanette Emt, Filosofiska institutionen! Finner vi den bästa kunskapen i våra erfarenheter av omvärlden eller gör vi det genom tanken, det mänskliga förnuftet (Hultén,

Läs mer

BAS A01 Baskurs för universitetsstudier! Jeanette Emt, Filosofiska institutionen!

BAS A01 Baskurs för universitetsstudier! Jeanette Emt, Filosofiska institutionen! BAS A01 Baskurs för universitetsstudier! Jeanette Emt, Filosofiska institutionen! KUNSKAP Metod KOMMUNI- KATION Presentation Analys Kurslitteratur www.fil.lu.se Klicka på Kurser Under rubriken Kurser i

Läs mer

BAS A01 Baskurs för universitetsstudier! Jeanette Emt, Filosofiska institutionen!

BAS A01 Baskurs för universitetsstudier! Jeanette Emt, Filosofiska institutionen! BAS A01 Baskurs för universitetsstudier! Jeanette Emt, Filosofiska institutionen! Finner vi den bästa kunskapen i våra erfarenheter av omvärlden eller gör vi det genom tanken, det mänskliga förnuftet (Hultén,

Läs mer

Delkurs 3: Att undersöka människors samspel(7,5 hp) Lärandemål för delkursen

Delkurs 3: Att undersöka människors samspel(7,5 hp) Lärandemål för delkursen SOGA30 Delkurs 3. Att undersöka människors samspel, 7,5 hp Höstterminen 2016 Delkurs 3: Att undersöka människors samspel(7,5 hp) I delkursen ges en grundläggande orientering i vetenskapsteori, om forskningsprocessens

Läs mer

Epistemologi - Vad kan vi veta? 4IK024 Vetenskapsmetod och teori

Epistemologi - Vad kan vi veta? 4IK024 Vetenskapsmetod och teori Epistemologi - Vad kan vi veta? 4IK024 Vetenskapsmetod och teori Vetenskapsteori/filosofi Filosofi Ontologi/ Metafysik Vad finns? Epistemologi Vad kan vi veta? Hur kan vi inhämta kunskap? Etik Vad är rätt

Läs mer

Delkurs 3: Vägar till kunskap (7,5 hp)

Delkurs 3: Vägar till kunskap (7,5 hp) Samhällsanalytiker med inriktning organisering SOGA50 Delkurs 3. Vägar till kunskap 7,5 hp Höstterminen 2016 Delkurs 3: Vägar till kunskap (7,5 hp) Kursen ger grundläggande orientering i vetenskapsteori,

Läs mer

Vad är sanning? Vad är vetenskap? Vad är praxis? Hur kan dessa två områden samverka? Vad är en praktiker? INTRODUKTION TILL VETENSKAP I

Vad är sanning? Vad är vetenskap? Vad är praxis? Hur kan dessa två områden samverka? Vad är en praktiker? INTRODUKTION TILL VETENSKAP I INTRODUKTION TILL VETENSKAP I VÅRD, OMSORG OCH SOCIALT ARBETE HELENA LINDSTEDT, UNIVERSITETSLEKTOR Del 1. 1 Litteratur ThurénT, Vetenskapsteori för nybörjare, 2007. Thomassen M, Vetenskap, kunskap och

Läs mer

NATURVETENSKAPLIGA UPPGIFTER

NATURVETENSKAPLIGA UPPGIFTER NATURVETENSKAPLIGA UPPGIFTER SEMMELWEIS DAGBOK TEXT 1 Juli 1846. Nästa vecka får jag en befattning som Herr Doktor vid förlossningsklinikens första avdelning på Wiens allmänna sjukhus. Jag förfärades då

Läs mer

information - kunskap - vetenskap - etik

information - kunskap - vetenskap - etik information - kunskap - vetenskap - etik övning a priori: hur välja en teknik? Ni har fått ett uppdrag från ett flygbolag att skapa en tjänst som ökar upplevelsen av säkerhet hos passagerarna genom att

Läs mer

Kunskap = sann, berättigad tro (Platon) Om en person P s har en bit kunskap K så måste alltså: Lite kunskaps- och vetenskapsteori

Kunskap = sann, berättigad tro (Platon) Om en person P s har en bit kunskap K så måste alltså: Lite kunskaps- och vetenskapsteori Lite kunskaps- och vetenskapsteori Empiriska metoder: kvalitativa och kvantitativa Experiment och fältstudier Människor och etik 1 Kunskap = sann, berättigad tro (Platon) Om en person P s har en bit kunskap

Läs mer

för att komma fram till resultat och slutsatser

för att komma fram till resultat och slutsatser för att komma fram till resultat och slutsatser Bearbetning & kvalitetssäkring 6:1 E. Bearbetning av materialet Analys och tolkning inleds med sortering och kodning av materialet 1) Kvalitativ hermeneutisk

Läs mer

Metod i vetenskapligt arbete. Magnus Nilsson Karlstad univeristet

Metod i vetenskapligt arbete. Magnus Nilsson Karlstad univeristet Metod i vetenskapligt arbete Magnus Nilsson Karlstad univeristet Disposition Vetenskapsteori Metod Intervjuövning Vetenskapsteori Vad kan vi veta? Den paradoxala vetenskapen: - vetenskapen söker sanningen

Läs mer

Förklaringar och orsaker

Förklaringar och orsaker Förklaringar och orsaker Varför vetenskap? Det verkar som om vetenskap kan ha två funktioner: Vetenskap kan göra förutsägelser. Vetenskap kan ge förklaringar. Den första funktionen är viktigast i praktisk

Läs mer

Bild 1. Bild 2. Bild 3. Induktionsproblemet och hypotetisk- deduktiv metod. Induktion

Bild 1. Bild 2. Bild 3. Induktionsproblemet och hypotetisk- deduktiv metod. Induktion Bild 1 Induktionsproblemet och hypotetisk- deduktiv metod Bild 2 Vetenskapen syftar ofta till att formulera generella samband. Hur går man tillväga? Bild 3 Induktion Denna svan är vit (observation 1) Denna

Läs mer

Kritiskt tänkande HTXF04:3 FTEB05. Induktiv argumentation

Kritiskt tänkande HTXF04:3 FTEB05. Induktiv argumentation Kritiskt tänkande HTXF04:3 FTEB05 Induktiv argumentation En svaghet med deduktiv argumentation Vi har sagt att de bästa argumenten är de sunda argumenten, dvs de logiskt giltiga deduktiva argument med

Läs mer

Värdeepistemologi. Epistemologi: allmänt. Föreläsning 8. Vad är kunskap? Värdeepistemologi. Skepticism & kognitivism

Värdeepistemologi. Epistemologi: allmänt. Föreläsning 8. Vad är kunskap? Värdeepistemologi. Skepticism & kognitivism Värdeepistemologi Föreläsning 8 Epistemologi: allmänt Medan semantik handlar om språket och ontologi handlar om verkligheten så handlar epistemologi om kunskap Vad innebär det att veta ngt?, Hur kan vi

Läs mer

"Biologi - blodet, andningen och maten"

Biologi - blodet, andningen och maten "ologi - blodet, andningen och maten" Grundskola 8 1 1 biologiplanering Skapad 2016-09-30 av Daniel Spångberg i Björkvallsskolan, Uppsala Baserad på "Mall för pedagogisk planering Björkvallsskolan" från

Läs mer

Moralfilosofi. Föreläsning 8

Moralfilosofi. Föreläsning 8 Moralfilosofi Föreläsning 8 Värdeepistemologi Epistemologi: allmänt Medan semantik handlar om språket och ontologi handlar om verkligheten så handlar epistemologi om kunskap om tro, vetande och rättfärdigande

Läs mer

BAS A01 Baskurs för universitetsstudier! Jeanette Emt, Filosofiska institutionen!

BAS A01 Baskurs för universitetsstudier! Jeanette Emt, Filosofiska institutionen! BAS A01 Baskurs för universitetsstudier! Jeanette Emt, Filosofiska institutionen! Några vetenskapsteoretiska riktningar (Positivism) (Kritisk rationalism) (Paradigmteorin) Hermeneutik Socialkonstruktivism

Läs mer

Föreläsning 3. Positivistiska teorier 1

Föreläsning 3. Positivistiska teorier 1 Föreläsning 3 Positivistiska teorier 1 Koppling mellan teorier och observationer Kopplingen går åt två håll. Kan vi utgående från observationer bygga upp en teori? Kan vi verifiera en teori med observationer.

Läs mer

Modell och verklighet och Gy2011

Modell och verklighet och Gy2011 Modell och verklighet och Gy2011 Innehållet i Modell och verklighet stämmer väl överens med ämnesplanen och det centrala innehållet i Gy2011. I ämnesplanen för Kemi, www.skolverket.se, betonas att undervisningen

Läs mer

Planering Människokroppen 8C. Vecka Måndag Tisdag Onsdag 34 Cellen Andningen 35 Hjärta och

Planering Människokroppen 8C. Vecka Måndag Tisdag Onsdag 34 Cellen Andningen 35 Hjärta och Syfte: Planering Människokroppen 8C Använda biologins begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara biologiska samband i människokroppen och samhället. Använda kunskaper i biologi för att

Läs mer

KUNSKAPSKRAV I ÄMNET BIOLOGI

KUNSKAPSKRAV I ÄMNET BIOLOGI KUNSKAPSKRAV I ÄMNET BIOLOGI Kunskapskrav för godtagbara kunskaper i slutet av årskurs 3 Eleven kan beskriva och ge exempel på enkla samband i naturen utifrån upplevelser och utforskande av närmiljön.

Läs mer

Lokal pedagogisk planering för arbetsområdet genetik i årskurs 9

Lokal pedagogisk planering för arbetsområdet genetik i årskurs 9 Lokal pedagogisk planering för arbetsområdet genetik i årskurs 9 Syfte: Använda biologins begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara biologiska samband i människokroppen och samhället.

Läs mer

Naturorienterande ämnen

Naturorienterande ämnen OLOGI Naturorienterande ämnen 3.9 OLOGI Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld. Kunskaper i biologi har stor betydelse för samhällsutvecklingen

Läs mer

Lektionsövningar för att levandegöra vetenskapsteorin

Lektionsövningar för att levandegöra vetenskapsteorin Lektionsövningar för att levandegöra vetenskapsteorin (Ordningen på föreläsning/intro vs fråga till eleverna nedan kan självklart kastas om.) 1. Intro från läraren: om orsaker och orsakssamband. Frågan:

Läs mer

NO Biologi Åk 4-6. Syfte och mål

NO Biologi Åk 4-6. Syfte och mål NO Biologi Åk 4-6 Syfte och mål Undervisningen i ämnet biologi ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om biologiska sammanhang och nyfikenhet på och intresse för att veta mer om sig själva och

Läs mer

Schema VetU T2 vetenskapsteorisk inriktning

Schema VetU T2 vetenskapsteorisk inriktning Schema VetU T2 vetenskapsteorisk inriktning Målet med kursen är att du ska utveckla ditt vetenskapliga förhållningssätt till medicinsk forskning och klinisk verksamhet. Kursen ska ge utrymme för egna reflektioner

Läs mer

använda kunskaper i biologi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet,

använda kunskaper i biologi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet, Arbetsområde: Huvudsakligt ämne: Biologi åk 7-9 Läsår: Tidsomfattning: Ämnets syfte Undervisning i ämnet biologi syftar till: länk Följande syftesförmågor för ämnet ska utvecklas: använda kunskaper i biologi

Läs mer

FTEA12:4 Vetenskapsteori. Deduktiv metod - Falsifikationism -

FTEA12:4 Vetenskapsteori. Deduktiv metod - Falsifikationism - FTEA12:4 Vetenskapsteori Deduktiv metod - Falsifikationism - Falsifikationism Karl Popper, 1902-1994 The Logic of Scientific Discovery (1934) Falsifikationisten anammar gladeligen tesen att observation

Läs mer

analysera kristendomen, andra religioner och livsåskådningar samt olika tolkningar och bruk inom dessa,

analysera kristendomen, andra religioner och livsåskådningar samt olika tolkningar och bruk inom dessa, Arbetsområde: Huvudsakligt ämne: Religionskunskap åk 7-9 Läsår: Tidsomfattning: Ämnets syfte Undervisning i ämnet religionskunskap syftar till: Länk Följande syftesförmågor för ämnet ska utvecklas: analysera

Läs mer

Kognitiv psykologi. Vad är psykologi? Psykologi som vetenskap. Vetenskapliga grunder och metoder

Kognitiv psykologi. Vad är psykologi? Psykologi som vetenskap. Vetenskapliga grunder och metoder Kognitiv psykologi Vetenskapliga grunder och metoder Anders Jansson Vad är psykologi? The scientific study of behavior and the mind Observerbara handlingar och reaktioner Icke observerbara handlingar och

Läs mer

Föreläsning Vetenskapsteori II. Henrik Fürst

Föreläsning Vetenskapsteori II. Henrik Fürst Föreläsning Vetenskapsteori II Henrik Fürst Upplägg för föreläsningen Utgångspunkt: Gilje och Grimen (1992/2007), Samhällsvetenskapernas förutsättningar. Föreläsning 1 Vad är vetenskapsfilosofi? Den logiska

Läs mer

Fysik Kunskapens användning

Fysik Kunskapens användning Delmål Delmål 2010-06-14 Fysik Kunskapens användning utvecklar sin förmåga att göra kvantitativa, kvalitativa och etiska bedömningar av konsekvenser av mänskliga verksamheter och olika tekniska konstruktioner

Läs mer

Då det skriftliga provet är godkänt så kallas du till ett muntligt förhör för att komplettera.

Då det skriftliga provet är godkänt så kallas du till ett muntligt förhör för att komplettera. PRÖVNINGSANVISNING Prövning i Grundläggande BIOLOGI Kurskod Biologi åk 7-9 Poäng 150 Läromedel Prövning Skriftlig del Muntlig del Vi använder för närvarande Puls Biologi för grundskolans år 7-9, Natur

Läs mer

Kunskap och intresse. Peter Gustavsson, Ph D. Företagsekonomi Ekonomiska institutionen Linköpings Universitet

Kunskap och intresse. Peter Gustavsson, Ph D. Företagsekonomi Ekonomiska institutionen Linköpings Universitet Kunskap och intresse Peter Gustavsson, Ph D Företagsekonomi Ekonomiska institutionen Linköpings Universitet Kunskap Fakta Insikt om samband Förståelse Fakta kommer fram som ett resultat av observationer

Läs mer

Hermeneutik. - Inte sås. annorlunda som det låter!

Hermeneutik. - Inte sås. annorlunda som det låter! Hermeneutik - Inte sås annorlunda som det låter! Vad betyder ordet hermeneutik? Hermes gr. gudarnas budbärare, förmedlar f tolkningar mellan gudar och människa. m (Kontroversiellt.) Hermeneuein gr. att

Läs mer

Vetenskap sökande av kunskap

Vetenskap sökande av kunskap Vetenskap sökande av kunskap Hör samman med vetenskaplig tradition & bruk av vissa metoder: En vetenskaplig kultur, enligt Sohlberg & Sohlberg (2009) Vetenskapsteori Studiet av vetenskap med rötter i en

Läs mer

Beteendevetenskaplig metod. Vetenskapliga grundbegrepp. Vetenskaplighet. Saklighet. Objektivitet. Balans

Beteendevetenskaplig metod. Vetenskapliga grundbegrepp. Vetenskaplighet. Saklighet. Objektivitet. Balans Human-Computer Interaction Group School of Computer Science and Communication Beteendevetenskaplig metod Vetenskapliga grundbegrepp Eva-Lotta Sallnäs Ph.D. CSC, Kungliga Tekniska Högskolan evalotta@csc.kth.se

Läs mer

Lokal pedagogisk planering för årskurs 8

Lokal pedagogisk planering för årskurs 8 Lokal pedagogisk planering för årskurs 8 arbetsområdena rörande matspjälkningen, lungorna, hjärtat och blodet Syfte: Använda biologins begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara biologiska

Läs mer

HD-metoden och hypotesprövning. Vetenskapliga data

HD-metoden och hypotesprövning. Vetenskapliga data HD-metoden och hypotesprövning. Vetenskapliga data En central vetenskaplig metod? Vetenskap har (minst) fyra olika komponenter: Att ställa upp hypoteser. Att verifiera hypoteser med logik. Att värdera

Läs mer

TEORINS ROLL I DEN VETENSKAPLIGA KUNSKAPSPRODUKTIONEN

TEORINS ROLL I DEN VETENSKAPLIGA KUNSKAPSPRODUKTIONEN Disposition Motivering TEORINS ROLL I DEN VETENSKAPLIGA KUNSKAPSPRODUKTIONEN Kriterier för vad som bör kallas teori Exempel på definition Utveckling runt några begrepp Kriterier för god teori Lästips KJ

Läs mer

använda kunskaper i biologi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet,

använda kunskaper i biologi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet, Arbetsområde: Huvudsakligt ämne: Biologi åk 7-9 Läsår: Tidsomfattning: Ämnets syfte Undervisning i ämnet biologi syftar till: länk Följande syftesförmågor för ämnet ska utvecklas: använda kunskaper i biologi

Läs mer

Biologi. Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det fjärde skolåret

Biologi. Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det fjärde skolåret Balderskolan, Uppsala musikklasser 2009 Biologi Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det fjärde skolåret känna igen och kunna namnge några vanliga svenska växter känna igen och kunna namnge några

Läs mer

NATURVETENSKAPLIG SPETS INOM FÖRSÖKSVERKSAMHET MED RIKSREKRYTERANDE GYMNASIAL SPETSUTBILDNING

NATURVETENSKAPLIG SPETS INOM FÖRSÖKSVERKSAMHET MED RIKSREKRYTERANDE GYMNASIAL SPETSUTBILDNING NATURVETENSKAPLIG SPETS INOM FÖRSÖKSVERKSAMHET MED RIKSREKRYTERANDE GYMNASIAL SPETSUTBILDNING Ämnet naturvetenskaplig spets inom försöksverksamhet med riksrekryterande gymnasial spetsutbildning förbereder

Läs mer

PRÖVNINGSANVISNINGAR

PRÖVNINGSANVISNINGAR Prövning i Kemi 2 PRÖVNINGSANVISNINGAR Kurskod KEMKEM02 Gymnasiepoäng 100 Läromedel Prov Teoretiskt prov (240 min) Muntligt prov Kemi B, Andersson, Sonesson m.fl, Liber. Kap. 2-4 och 7-14 Ett skriftligt

Läs mer

1. Kursplaner för särskild utbildning för vuxna 7

1. Kursplaner för särskild utbildning för vuxna 7 1. Kursplaner för särskild utbildning för vuxna på grundläggande nivå som motsvarar den utbildning som ges inom grundsärskolan Biologi Kurskod: SGRBIO7 Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet

Läs mer

Förslag den 25 september Fysik

Förslag den 25 september Fysik Fysik Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld. Kunskaper i fysik har stor betydelse för samhällsutvecklingen inom så skilda områden

Läs mer

FILOSOFI. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

FILOSOFI. Ämnets syfte. Kurser i ämnet FILOSOFI Filosofi är ett humanistiskt ämne som har förgreningar i alla områden av mänsklig kunskap och verksamhet, eftersom det behandlar grundläggande frågor om verklighetens natur, kunskapens möjlighet

Läs mer

A-Ö Ämnet i pdf Ämne - Fysik Fysik är ett naturvetenskapligt ämne som har sitt ursprung i människans behov av att förstå och förklara sin omvärld. Fysik behandlar allt från växelverkan mellan materiens

Läs mer

BAS A01 Baskurs för universitetsstudier! Jeanette Emt, Filosofiska institutionen!

BAS A01 Baskurs för universitetsstudier! Jeanette Emt, Filosofiska institutionen! BAS A01 Baskurs för universitetsstudier! Jeanette Emt, Filosofiska institutionen! Några vetenskapsteoretiska riktningar (Positivism) (Kritisk rationalism) Paradigmteorin Hermeneutik Socialkonstruktivism

Läs mer

Provmoment: Tentamen 3 Ladokkod: 61ST01 Tentamen ges för: SSK06 VHB. TentamensKod: Tentamensdatum: 2012-12-14 Tid: 09.00-12.00

Provmoment: Tentamen 3 Ladokkod: 61ST01 Tentamen ges för: SSK06 VHB. TentamensKod: Tentamensdatum: 2012-12-14 Tid: 09.00-12.00 Vetenskaplig teori och metod Provmoment: Tentamen 3 Ladokkod: 61ST01 Tentamen ges för: SSK06 VHB 7,5 högskolepoäng TentamensKod: Tentamensdatum: 2012-12-14 Tid: 09.00-12.00 Hjälpmedel: Inga hjälpmedel

Läs mer

Fakta och förutfattade meningar! Den sociala kontexten BAS A01 Baskurs för universitetsstudier!

Fakta och förutfattade meningar! Den sociala kontexten BAS A01 Baskurs för universitetsstudier! BAS A01 Baskurs för universitetsstudier! Några vetenskapsteoretiska riktningar Jeanette Emt, Filosofiska institutionen! (Positivism) (Kritisk rationalism) Paradigmteorin Hermeneutik Socialkonstruktivism

Läs mer

Lokal Pedagogisk planering

Lokal Pedagogisk planering Lokal Pedagogisk planering Europas grönaste stad Ämne: biologi- kroppen Årskurs/termin: åk 5 vt 2016 Undervisande lärare: Martina Malmgren Inledning syfte Undervisningen i ämnet biologi ska syfta till

Läs mer

Undervisningen i de naturorienterande ämnena ska behandla följande centrala innehåll

Undervisningen i de naturorienterande ämnena ska behandla följande centrala innehåll 3.9 Biologi Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld. Kunskaper i biologi har stor betydelse för samhällsutvecklingen inom så skilda

Läs mer

KUNSKAPSKRAV I ÄMNET FYSIK. Kunskapskrav för godtagbara kunskaper i slutet av årskurs 3

KUNSKAPSKRAV I ÄMNET FYSIK. Kunskapskrav för godtagbara kunskaper i slutet av årskurs 3 KUNSKAPSKRAV I ÄMNET FYSIK Kunskapskrav för godtagbara kunskaper i slutet av årskurs 3 Eleven kan beskriva och ge exempel på enkla samband i naturen utifrån upplevelser och utforskande av närmiljön. I

Läs mer

Förslag den 25 september Biologi

Förslag den 25 september Biologi Biologi Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld. Kunskaper i biologi har stor betydelse för samhällsutvecklingen inom så skilda

Läs mer

Kognitiv psykologi. Kognition / Tänkande. Tänkande

Kognitiv psykologi. Kognition / Tänkande. Tänkande Kognitiv psykologi Tänkande och resonerande som grund för problemlösning Anders Jansson Kognition / Tänkande Kognitionsmodeller IP-modellen, Konnektionistiska teorier, Prototypteori, Kognitiv semantik,

Läs mer

Hur blir flera bedömningar ett betyg?

Hur blir flera bedömningar ett betyg? Hur blir flera bedömningar ett betyg? Styrdokument Dokumentation Att värdera bedömningars kvalitet Till övervägande del Lärare ska Lärare bör Lärare kan Lärare ska utifrån de nationella kunskapskrav som

Läs mer

Fysik. Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det fjärde skolåret

Fysik. Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det fjärde skolåret Fysik Balderskolan, Uppsala musikklasser 2009 Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det fjärde skolåret känna till några vanliga energikällor och deras påverkan på miljön kunna redogöra för vattnets

Läs mer

KEMI. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

KEMI. Ämnets syfte. Kurser i ämnet KEMI Kemi är ett naturvetenskapligt ämne som har sitt ursprung i människans behov av att förstå och förklara sin omvärld samt i intresset för hur materia är uppbyggd och hur olika livsprocesser fungerar.

Läs mer

Föreläsning 4. Positivistiska teorier 2

Föreläsning 4. Positivistiska teorier 2 Föreläsning 4 Positivistiska teorier 2 Vi använder sannolikhet De tidigare metoderna var kvalitativa. Vi försöker nu göra en probabilistisk uppskattning av när en observation styrker en hypotes. Grundproblem:

Läs mer

Hur uppnår vi vetenskaplig kunskap om religion? MAGDALENA NORDIN

Hur uppnår vi vetenskaplig kunskap om religion? MAGDALENA NORDIN Hur uppnår vi vetenskaplig kunskap om religion? MAGDALENA NORDIN Hur kan vi veta något? Vad är kunskap? Vad är vetenskaplig kunskap? Vad är kunskap? Vad är vetenskaplig kunskap? Vad är kunskap? Vetenskapens

Läs mer

Planering Ljud,hörsel och vågrörelse år7

Planering Ljud,hörsel och vågrörelse år7 Planering Ljud,hörsel och vågrörelse år7 Centralt innehåll Fysik: Fysiken och vardagslivet Hur ljud uppstår, breder ut sig och kan registreras på olika sätt. Ljudets egenskaper och ljudmiljöns påverkan

Läs mer

Planering i genetik och evolution för Så 9 Lag Öst. (Planeringen är preliminär och vissa lektionspass kan ändras)

Planering i genetik och evolution för Så 9 Lag Öst. (Planeringen är preliminär och vissa lektionspass kan ändras) Planering i genetik och evolution för Så 9 Lag Öst (Planeringen är preliminär och vissa lektionspass kan ändras) Lokal Pedagogisk Planering i Biologi Ansvarig lärare: Janne Wåhlin Ämnesområde: Genetik

Läs mer

använda kunskaper i biologi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet,

använda kunskaper i biologi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet, BIOLOGI Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld. Kunskaper i biologi har stor betydelse för samhällsutvecklingen inom så skilda

Läs mer

Seminariefrågor om vetenskapsteori för pedagogstudenter Senast uppdaterat:

Seminariefrågor om vetenskapsteori för pedagogstudenter Senast uppdaterat: Seminariefrågor om vetenskapsteori för pedagogstudenter Senast uppdaterat: 2017-02-23 Förord Dessa seminariefrågor är framtagna för att användas vid seminarier i vetenskapsteori för pedagogstudenter, men

Läs mer

Arbetsområde: Okrtitiskt tänkande - en ofta förbisedd förmåga

Arbetsområde: Okrtitiskt tänkande - en ofta förbisedd förmåga Arbetsområde: Okrtitiskt tänkande - en ofta förbisedd förmåga Huvudsakligt ämne: Samhällskunskap åk 7- Läsår: Tidsomfattning: Ämnets syfte Undervisning i ämnet Samhällskunskap syftar till: Länk Följande

Läs mer

NATURKUNSKAP. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

NATURKUNSKAP. Ämnets syfte. Kurser i ämnet NATURKUNSKAP Ämnet naturkunskap är till sin karaktär tvärvetenskapligt med en grund i biologi, fysik, geovetenskap och kemi. I ämnet behandlas hälsa, energi och hållbar utveckling, kunskapsområden som

Läs mer

Perspektiv på kunskap

Perspektiv på kunskap Perspektiv på kunskap Alt. 1. Kunskap är något objektivt, som kan fastställas oberoende av den som söker. Alt. 2. Kunskap är relativ och subjektiv. Vad som betraktas som kunskap är beroende av sammanhanget

Läs mer

NATURORIENTERANDE ÄMNEN

NATURORIENTERANDE ÄMNEN NATURORIENTERANDE ÄMNEN Biologi, fysik och kemi Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld. Kunskaper i naturorienterande ämnen har

Läs mer

Kunskap. Evidens och argument. Kunskap. Goda skäl. Goda skäl. Två typer av argument a) deduktiva. b) induktiva

Kunskap. Evidens och argument. Kunskap. Goda skäl. Goda skäl. Två typer av argument a) deduktiva. b) induktiva Kunskap Evidens och argument Sören Häggqvist Stockholms universitet Den s k klassiska definitionen: Kunskap är sann, välgrundad tro. Ekvivalent: S vet att p om och endast om p S tror att p S har goda skäl

Läs mer

EXJOBBSINTRODUKTION 1/22/16

EXJOBBSINTRODUKTION 1/22/16 EXJOBBSINTRODUKTION FORSKNINGSMETODER Vad är vetenskap? En process i vilken vi undersöker kända och okända storheter i vår värld Forskare undersöker och drar slutsatser på basis av sina observationer.

Läs mer

De förmågor som bedömts inom arbetsområdet är markerade i matrisen. Övriga förmågor är sådana som inte har behandlats den här terminen.

De förmågor som bedömts inom arbetsområdet är markerade i matrisen. Övriga förmågor är sådana som inte har behandlats den här terminen. Akustik och Optik Grundskola 7 9 LGR11 Fy De förmågor som bedömts inom arbetsområdet är markerade i matrisen. Övriga förmågor är sådana som inte har behandlats den här terminen. Förmåga att använda kunskaper

Läs mer

Skolan skall i sin undervisning i biologi sträva efter att eleven

Skolan skall i sin undervisning i biologi sträva efter att eleven Biologi inrättad 2000-07 Ämnets syfte och roll i utbildningen Biologiämnet syftar till att beskriva och förklara naturen och levande organismer ur ett naturvetenskapligt perspektiv. Samtidigt skall utbildningen

Läs mer

Undervisningen i de naturorienterande ämnena ska behandla följande centrala innehåll

Undervisningen i de naturorienterande ämnena ska behandla följande centrala innehåll 3.11 Kemi Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld. Kunskaper i kemi har stor betydelse för samhällsutvecklingen inom så skilda

Läs mer

Ämnesplan i Fysik Treälven

Ämnesplan i Fysik Treälven Ämnesplan i Fysik Treälven (2009-03-24) Utarbetad under läsåret 08/09 Fysik Mål att sträva mot (Lpo 94) Mål att uppnå för skolår 5 Mål för godkänt skolår 9 utvecklar kunskap om grundläggande fysikaliska

Läs mer

Kemi Kunskapens användning

Kemi Kunskapens användning Delmål Delmål Kemi Kunskapens användning 2010-06-14 utvecklar kunskap om hur kemiska teorier och modeller samt personliga erfarenheter kan användas för att behandla miljö-, säkerhets- och hälsofrågor,

Läs mer

BIOLOGI Lokal pedagogisk planering åk 7 (Cellen, bakterier, virus och urdjur)

BIOLOGI Lokal pedagogisk planering åk 7 (Cellen, bakterier, virus och urdjur) BIOLOGI Lokal pedagogisk planering åk 7 (Cellen, bakterier, virus och urdjur) Syfte Använda biologins begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara biologiska samband i människokroppen, naturen

Läs mer

Betyget D innebär att kunskapskraven för betyget E och till övervägande del för C är uppfyllda. KUNSKAPSKRAV I ÄMNET KEMI

Betyget D innebär att kunskapskraven för betyget E och till övervägande del för C är uppfyllda. KUNSKAPSKRAV I ÄMNET KEMI KUNSKAPSKRAV I ÄMNET KEMI Kunskapskrav för godtagbara kunskaper i slutet av årskurs 3 Eleven kan beskriva och ge exempel på enkla samband i naturen utifrån upplevelser och utforskande av närmiljön. I samtal

Läs mer

Instuderingsfrågor till Johanssons bok Introduktion till vetenskapsteorin Kursen i Vetenskapsteori, Psykologprogrammet, T5

Instuderingsfrågor till Johanssons bok Introduktion till vetenskapsteorin Kursen i Vetenskapsteori, Psykologprogrammet, T5 1 Instuderingsfrågor till Johanssons bok Introduktion till vetenskapsteorin Kursen i Vetenskapsteori, Psykologprogrammet, T5 Observera: Det är inte obligatoriskt att besvara eller ens att läsa dessa instuderingsfrågor.

Läs mer

Identifiera och analysera tekniska lösningar. Identifiera problem och behov som kan lösas med teknik.

Identifiera och analysera tekniska lösningar. Identifiera problem och behov som kan lösas med teknik. LPP NO (Biologi, kemi och fysik) samt Teknik Lokal pedagogisk planering år 1 Förmågor i NO: Diskutera och ta ställning Planera och undersöka Beskriva och förklara Förmågor i Teknik: Identifiera och analysera

Läs mer

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå En rapport i psykologi är det enklaste formatet för att rapportera en vetenskaplig undersökning inom psykologins forskningsfält. Något som kännetecknar

Läs mer

Översikt. Experimentell metodik. Mer exakt. Människan är en svart låda. Exempel. Vill visa orsakssamband. Sidan 1

Översikt. Experimentell metodik. Mer exakt. Människan är en svart låda. Exempel. Vill visa orsakssamband. Sidan 1 Översikt Experimentell metodik Vad är ett kognitionspsykologiskt experiment? Metod Planering och genomförande av experiment Risker för att misslyckas Saker man måste tänka på och tolkning av data 2 Människan

Läs mer

Vetenskapsfilosofi Del 1: Kunskapsteorier

Vetenskapsfilosofi Del 1: Kunskapsteorier Vetenskapsfilosofi Del 1: Kunskapsteorier Professor Mohamed Chaib Högskolan i Jönköping 2013 AGENDA Vetenskapsfilosofins roll Kunskapsteorier Deduktiva och induktiva kunskapsteorier Kvantitativa och kvalitativa

Läs mer

FILOSOFIKURS 2 MED BLAND ANNAT: ARGUMENTATIONSTEORI VETENSKAPSFILOSOFI MEDVETANDEFILOSOFI EPISTEMOLOGI LOGIK. tisdag 19 februari 13

FILOSOFIKURS 2 MED BLAND ANNAT: ARGUMENTATIONSTEORI VETENSKAPSFILOSOFI MEDVETANDEFILOSOFI EPISTEMOLOGI LOGIK. tisdag 19 februari 13 FILOSOFIKURS 2 MED BLAND ANNAT: ARGUMENTATIONSTEORI VETENSKAPSFILOSOFI MEDVETANDEFILOSOFI EPISTEMOLOGI LOGIK Inledning - argumentationsteori Inledande distinktioner - Goda vs dåliga argument (rationalitet)

Läs mer

F8 del 2. Några fler metodfrågor. Vetenskapliga metoder inom samhällsvetenskap och humaniora.

F8 del 2. Några fler metodfrågor. Vetenskapliga metoder inom samhällsvetenskap och humaniora. F8 del 2 Några fler metodfrågor. Vetenskapliga metoder inom samhällsvetenskap och humaniora. Orientering om vetenskapliga metoder i humaniora De två världarna Naturvetenskap Humanism Varför finns uppdelningen?

Läs mer

Momentguide: Samhällsvetenskaplig metod

Momentguide: Samhällsvetenskaplig metod Momentguide: Samhällsvetenskaplig metod Naturvetenskap kan verka komplicerat med matematiska formler, fysikens lagar och periodiska systemet. Men tar man till sig systematiken går det å andra sidan ofta

Läs mer

Föreläsningar. Gruppövning, grupp A: Måndag 26/ sal 318 Gruppövning, grupp B: Måndag 26/ sal 318

Föreläsningar. Gruppövning, grupp A: Måndag 26/ sal 318 Gruppövning, grupp B: Måndag 26/ sal 318 Föreläsningar 1. Onsdag 14/11 13-15 sal 203 2. Torsdag 15/11 13-15 sal 203 3. Måndag 19/11 13-15 sal 203 4. Tisdag 20/11 13-15 sal 203 5. Onsdag 21/11 13-15 sal 203 6. Torsdag 22/11 13-15 sal 203 Gruppövning,

Läs mer

Tentamen i Vetenskapsteori. Psykologprogrammet

Tentamen i Vetenskapsteori. Psykologprogrammet Riv av denna sida och behåll den, så att du vet vilketid- nummer du har! Tentamen i Vetenskapsteori Psykologprogrammet Datum: 120820 Examinator: Kimmo Sorjonen För att få G krävs: 18,5 eller 17 eller 19,5

Läs mer

Moralfilosofi. Föreläsning 3

Moralfilosofi. Föreläsning 3 Moralfilosofi Föreläsning 3 Om minimiuppfattningens två krav är logiska krav så måste de ingå (på ett eller annat vis) i alla moralteorier (en teori som står i strid med dessa krav skulle inte kunna räknas

Läs mer

Del ur Lgr 11: kursplan i biologi i grundskolan

Del ur Lgr 11: kursplan i biologi i grundskolan Del ur Lgr 11: kursplan i biologi i grundskolan biologi Naturorienterande ämnen 3.9 Biologi Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld.

Läs mer

Prövning i sociologi

Prövning i sociologi Prövning i sociologi Prövningsansvarig lärare :Elisabeth Bramevik Email: elisabeth.m.bramevik@vellinge.se Så går prövningen till: Efter att du anmält dig till prövningen via länken på Sundsgymnasiets hemsida,

Läs mer

OBS! Vi har nya rutiner.

OBS! Vi har nya rutiner. KOD: Kurskod: PM1303 Kursnamn: Vetenskapsteori och grundläggande forskningsmetod Provmoment: Ansvarig lärare: Linda Hassing Tentamensdatum: 2012-11-17 Tillåtna hjälpmedel: Miniräknare Tentan består av

Läs mer

Formell logik Föreläsning 1. Robin Stenwall

Formell logik Föreläsning 1. Robin Stenwall Formell logik Föreläsning 1 Robin Stenwall Betygskriterier Mål Godkänt Väl godkänt Redogöra för grundprinciperna för härledning och översättning i sats- och predikatlogik. Utföra grundläggande översättningar

Läs mer

DD1350 Logik för dataloger. Vad är logik?

DD1350 Logik för dataloger. Vad är logik? DD1350 Logik för dataloger Fö 1 - Introduktion Vad är logik? Vetenskapen som studerar hur man bör resoneraoch dra slutsatser utifrån givna påståenden (=utsagor, satser). 1 Aristoteles (384-322 f.kr) Logik

Läs mer