Föreläsning Vetenskapsteori II. Henrik Fürst
|
|
- Håkan Nyberg
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Föreläsning Vetenskapsteori II Henrik Fürst
2 Upplägg för föreläsningen Utgångspunkt: Gilje och Grimen (1992/2007), Samhällsvetenskapernas förutsättningar. Föreläsning 1 Vad är vetenskapsfilosofi? Den logiska positivismen Den kritiska rationalismen Paradigm och vetenskapliga revolutioner Föreläsning 2 Förklaringstyper Att dra slutledningar Hypotesprövning Föreläsning 3 Hermeneutik: förståelse och mening Metodologisk individualism och kollektivism Rationalitet Värdefrihet och vetenskapens etos Vetenskap, personlighet och samhälle 2
3 Förklaringstyper Forskningsfrågor i sociologin kan besvaras med hjälp av olika förklaringstyper. Alla förklaringstyper består av två delar 1. Explanans = Premisser (det som förklarar) 2. Explanandum = Konklusion (det som förklaras) Orsaksförklaringar, ändamålsförklaringar och funktionella förklaringar. 3
4 Förklaringstyper: orsaksförklaringar I orsaksförklaringar förklaras fenomen genom föregående händelser. Det finns tidsmässigt bakomliggande orsaker som leder till en verkan. Varför röstar en person grönt under vissa villkor? Varför tar en person med sig paraplyet ut under vissa villkor? Varför inträffar det en revolution i ett visst studerat samhälle? 4
5 Förklaringstyper: orsaksförklaringar och dess beståndsdelar Orsaksförklaringars beståndsdelar Universallag lagbundenheter som formar om-såsatser Rambetingelser de betingelser som måste finnas för att orsakslagen ska kunna gälla. Utlösande orsak den utlösande händelse som fungerar som orsak för att något annat ska inträffa Slutsats en beskrivning av det som ska förklaras 5
6 Förklaringstyper: orsaksförklaring exempel Varför inträffar en revolution i ett visst studerat samhälle? 1. Universell lag: Om levnadsstandard plötsligt försämras i ett samhälle där levnadsstandarden redan är mycket låg så kommer invånarna inom kort att göra revolution. 2. Rambetingelser: Levnadsstandarden i samhället Z var redan mycket låg. 3. Utlösande orsak: Regimen i Z höjde plötsligt matvarupriserna med 300% 4. Slutsats: Invånarna i samhället Z gör revolution Carl Hempels deduktiv-nomologiska förklaringsmodell 6
7 Förklaringstyper: orsaksförklaringens generella struktur 1. Universell(a) lag(ar) L 1 L n 2. Rambetingelse(r) C 1 C n 3. Utlösande orsak(er) Y 1 Y n 4. Slutsats: E, beskrivning av det som ska förklaras Carl Hempels deduktiv-nomologiska förklaringsmodell 7
8 Förklaringstyper: betingelser för orsaksförklaringar Betingelser som måste uppfyllas för orsaksförklaringar: 1. Formulering av en universell lag 2. Orsaksförklaringarna måste kunna prövas genom experiment eller observationer. 3. Orsaksförklaringens delar måste erfarenhetsmässigt ha bekräftats eller ha starkt stöd av erfarenheten. 4. Om premisserna är sanna så måste slutsatsen vara sanna. De måste ha deduktiv karaktär och vara formallogiskt giltiga. 8
9 Förklaringstyper: orsaksförklaringars problem Problem med orsaksförklaringar 1. Svårt att säga att en viss händelse alltid kommer att leda till en annan händelse. Istället sannolikheten att något inträffar. 2. Svårt att göra precisa förutsägelser. 9
10 Förklaringstyper: ändamålsförklaringar Ändamålsförklaring Innebär att vi förklarar enskilda individers handlingar genom att hänvisa till deras avsikter. 10
11 Förklaringstyper: krav för ändamålsförklaring 1. Vi måste veta vad denne individ vet, personens föreställningar och uppfattningar. Människor handlar utifrån vad de vet och vad de tror är fallet. Subjektivitetsprincipen 2. För att ändamålsförklara behöver det personen tror inte vara sant. Personen agerar på ett specifikt sätt utifrån sin egen uppfattning. 3. Vi antar att personen vars handlingar vi studerar har förmågan att tänka rationellt och välja mellan handlingsalternativ. 11
12 Förklaringstyper: exempel på ändamålsförklaring 1. Kristian (X) har som mål att förgöra Merete (Y). 2. Kristian (X) tror att om han sticker nålar i ett foto av henne (handling P) och därefter bränner upp det (handling Q) så är det de bästa medlen för att förgöra Merete på. 3. Kristian sticker nålar i ett foto av Merete (handling P) och bränner därefter upp bilden (handling Q) 12
13 Förklaringstyper: ändamålsförklaringars generella struktur Generell struktur 1. Person X har som mål att uppnå Y. (premiss) 2. Person X tror att handling P (Q, R, S...) är den/de bästa medlen för att uppnå Y. (premiss) 3. Därför utför person X handling P (Q, R, S ) (slutsats) 13
14 Förklaringstyper: skillnad mellan orsaks- och ändamålsförklaringar 1. Premisserna leder nödvändigtvis inte till slutsatsen i ändamålsförklaringar. 2. Finns inte universella lagar för ändamålsförklaringar. 3. I ändamålsförklaringar, kan vi ändå om personen antas vara förnuftig anta att premisserna leder till slutsatsen. 4. Ändamålsförklaringen ska kunna accepteras av den studerade personen. 14
15 Förklaringstyper: funktionella förklaringar Funktionell förklaringar innebär att det som ska förklaras fullgör en funktion för helhetens bestånd. Ex. Ett djurs kamouflagefärg fyller en funktion för djuret genom att denna kamouflagefärg är fördelaktig för dess överlevnad när den befinner sig i en viss miljö. Ex. Vissa ceremonier i ett samhälle eller en grupp har som funktion att stärka sammanhållningen i detta samhälle eller denna grupp, exempelvis äktenskap. Funktionella förklaringar handlar inte om hur dessa fenomen har uppstått, utan att de fyller en funktion för ett system. 15
16 Förklaringstyper: funktionella förklaringar exempel Denna funktionella förklaring utgår från ett antal forskares försök att förklara hur en viss praxis av ömsesidiga beskyllningar kan bidra till att en viss grupp bevaras och överlever. Fortsättning på nästa sida 16
17 Förklaringstyper: funktionella förklaringar exempel 1. En gemensam tro på en ond sammansvärjning är en verkan av att gruppens medlemmar ömsesidigt beskyller varandra för svek mot gruppens grundläggande principer. 2. En gemensam tro på en ond sammansvärjning är positivt för den egalitära gruppen därför att en gemensam tro på en ond sammansvärjning förenar stridande fraktioner inom gruppen mot en ond värld utanför gruppen. 3. En gemensam tro på en ond sammansvärjning är något oavsiktligt hos gruppmedlemmarna som bedriver ömsesidiga beskyllningar för svek. 4. Att en gemensam tro på en ond sammansvärjning är en verkan av att gruppens medlemmar ömsesidigt beskyller varandra för svek mot gruppens grundläggande principer är något okänt för medlemmarna. 5. En gemensam tro på en ond sammansvärjning bevarar att gruppens medlemmar ömsesidigt beskyller varandra för svek mot gruppens grundläggande principer vilket sker genom att den gemensamma tron orsakar beskyllningarna som i sin tur återskapar den gemensamma onda tron som i sin tur orsakar 17 osv och detta sker via den egalitära gruppen.
18 Förklaringstyper: funktionella förklaringar struktur 1. Y (en gemensam tro på en ond sammansvärjning) är en verkan av X (att gruppens medlemmar ömsesidigt beskyller varandra för svek mot gruppens grundläggande principer). 2. Y är positivt för Z (den egalitära gruppen) därför att en gemensam tro på en ond sammansvärjning förenar stridande fraktioner inom gruppen mot en ond värld utanför gruppen. 3. Y är något oavsiktligt hos gruppmedlemmarna som bedriver X (ömsesidiga beskyllningar för svek). 4. Att Y är en verkan av X är något okänt för medlemmarna. 5. Y bevarar X genom en kausal feedback-loop som sker via Z. Y = en gemensam tro på en ond sammansvärjning X = att gruppens medlemmar ömsesidigt beskyller varandra för svek Z = den egalitära gruppen 18
19 Förklaringstyper: funktionella förklaringar struktur 1. Y är en verkan av X 2. Y är positivt för Z 3. Y är något oavsiktligt hos de aktörer som producerar X 4. Y (eller åtminstone orsaksförhållandet mellan X och Y) är något okänt för aktörerna i Z. 5. Y bevarar X genom en kausal feedback-loop som sker via Z. Y = ex. en gemensam tro på en ond sammansvärjning X = ex. att gruppens medlemmar ömsesidigt beskyller varandra för svek Z = ex. den egalitära gruppen (från Jon Elster) 19
20 Förklaringstyper: funktionella förklaringar (funktionell dumhet) 1. Att arbetet flyter på utan störningar i organisationen (Y) är en verkan av att personer i en organisation inte ifrågasätter hur saker görs (X). 2. Att arbetet flyter på utan störningar i organisationen (Y) är positivt för organisationen eftersom effektivitet skapar sammanhållning och stabilitet i organisationen (Z). 3. Att arbetet flyter på utan störningar i organisationen (Y) är något som uppstått oavsiktligt i organisationen där personer inte ifrågasätter hur saker görs (X). 4. Att arbetet flyter på utan störningar i organisationen (Y) är en verkan av organisationen utövar funktionell dumhet, att inte ifrågasätta hur saker är, är något okänt för medlemmarna i organisationen (Z). 5. Att arbetet flyter på utan störningar i organisationen (Y) bevarar att personer inte ifrågasätter hur saker görs (X) vilket sker via personer i organisationen (Z). Alvesson, M., & Spicer, A. (2012). A Stupidity Based Theory of Organizations. Journal of Management Studies, 49(7),
21 Nackdelar: Förklaringstyper: funktionella förklaringar problem 1. Förklaringarna är spekulativa 2. Förklaringarna är konservativa 3. Samhället har inte behov, det kan bara människor och djur ha. 4. Kan bara förklara stabilitet Fördelar: 1. Kan vara en strategi för att förklara komplexa fenomen. 21
22 Att göra slutledningar: induktion och deduktion Induktion Deduktion Slutledningsmetod för att dra slutsatser genom att generaliserar lagar eller förhållanden från de enskilda fallen. Bygger på empiri Slutledningsmetod med utgångspunkt från generella lagar, förhållanden eller hypoteser och testar de i förhållande till enskilda fall. (ex. hypotetisk-deduktiv metod) Bygger på logik. 22
23 Att göra slutledningar: Induktion Induktion Premiss Slutsats (Vi har observerat) efter att plockat ut många bönor från påsen att de är vita (Det är sannolikt) att alla bönor från denna påse är vita. Vi utgår direkt från erfarenheten (förutsättningslöst) och gör slutledningar utifrån det. Från ett fall, sedan resultat till en slutsats. Hittar vi en svart böna i påsen så stämmer inte slutsatsen. 23
24 Att göra slutledningar: Induktion Premiss Slutsats Vi har observerat att samtliga fall av djupgående psykiska problem som psykiatriker och psykologer stött på beror på upplevelser i barndomen. Det är alltså sannolikt personers djupgående psykologiska problem beror på upplevelser under barndomen Premiss Slutsats Vi har observerat vid många tillfällen att korpar är svarta. Det är alltså sannolikt att anta att alla korpar är svarta. (vi upptäcker en turkos korp, då skulle slutsatsen vara falsk) 24
25 Att göra slutledningar: deduktion Deduktion Premiss Premiss Slutsats (Det är sant) att alla bönor från denna påse är vita. (lagsats) (Vi vet att) bönorna i vår hand kommer från denna påse. (fall) (Vi är säkra på att) dessa bönor i vår hand är vita Vi drar slutsatser utifrån redan existerande lagar/regler (ex. en sats eller hypotes ur en teori) som bildar den första premissen, den andra är fallet och slutsatsen är resultatet. 25
26 Att göra slutledningar: Deduktion Premiss Premiss Slutsats Alla människor har fyra armar. (lagsats) Jag är en människa. (fall) Alltså har jag fyra armar. Premiss Premiss Slutsats Alla böcker om första världskriget är tråkiga. (lagsats) Detta är en bok om första världskriget. (fall) Alltså är denna bok är tråkig. 26
27 Vad är teori och empiri? Teori Empiri En grupp påståenden och antaganden som förklarar företeelser och systematiserar vår kunskap om dem. Data som teorin använder som argument för dess giltighet och trovärdighet. Data erhålls genom observationer och/eller experiment. Formar observationssatser 27 påståenden om vad som observerats.
28 Hypoteser Hypotes En gissning eller ett antagande, som används för att förklara empiriska data. En hypotes testas gentemot sinneserfarenhet och iakttagelser eller genom logisk analys. Vi härleder (deducerar) konsekvenserna av en hypotes vars konsekvenser därefter prövas mot erfarenheten eller data. Krav på data vid hypotesprövning Intersubjektiv enighet bara använda data som kompetenta forskare har enats om att de kan använda. Relevans data måste kunna hypotesprövas. Vad som är relevant bestäms av våra hypoteser. 28
29 Hypotetisk-deduktiv metod Exempel: Semmelweis undersökte barnsängsfeber hos nyförlösta kvinnor. Två avdelningar Höga dödstal på avdelning A Låga dödstal på avdelning B. 29
30 Hypotetisk-deduktiv metod Han skapade hypoteser för att förklara barnsängsfeber hos nyförlösta kvinnor. 1. Atmosfärisk påverkan 2. Överbefolkning på sjukavdelningen 3. Dålig diet 4. Dålig vård 5. Hårdhänta undersökningar av kvinnorna 6. Psykologiska förklaringar 7. Felaktig födelseställning 8. Överförande av likstoff från döda människor 9. Förruttnelseprodukter från levande eller döda människor 30
31 Hypotetisk-deduktiv metod exempel på slutledning Premiss 1. Om skillnaden i dödlighet beror på att prästen skrämmer kvinnorna så försvinner skillnaden om prästen inte längre visar sig på avdelningen. Premiss 2. Prästen visar sig inte längre på avdelningen, men dödligheten är lika stor. Slutsats: Alltså beror skillnaden i dödligheten inte på att prästen skrämmer kvinnorna. Falsifierades 31
32 Hypotetisk-deduktiv metod struktur på logisk slutledning Deduktiv slutledning Premiss Om H (h1 h n ) så F (lagsats) Premiss Inte F (fall) Slutsats: Därför inte H H = hypotes (skillnaden i dödlighet beror på att prästen skrämmer kvinnorna) F = förutsägelsen som deduceras ur hypotesen (försvinner höga dödstal om prästen inte längre visar sig på avdelningen) h = hjälphypoteser (präster påminner om död, dold hjälphypotes) 32
33 Hypotesprövning: Durkheim Exempel på hypotesprövning. Durkheims teori om orsakerna till självmord. Vad är orsakerna till självmord? 33
34 Hypotesprövning: Durkheim 1. Egoistiska självmord för låg integration (Västvärlden) Individen är isolerad och upptagen av sig själv. Överdriven individualism. Bristande social integration. 2. Altruistiska självmord för hög integration (Primitiva samhällen) Normer integreras och styr individen inifrån. Jfr. änkebränning. 34
35 Hypotesprövning: Durkheim 1. Låg integration Högt antal självmord (egoistiska) 2. Hög integration Högt antal självmord (altruistiska) 3. Medelintegration Lågt antal självmord 35
36 Hypotesprövning: Durkheim 3. Anomiska självmord normupplösning/för låg reglering (Västvärlden) Mycket vill ha mer. Skapar ouppnåeliga mål försvagad livslust. 36
37 Hypotesprövning: Durkheim Slutsats: Integration (sammanhållning) och reglering (normer) i samhället är kopplat till mängd självmord Integration i ett samhälle kan mätas på en skala mellan individualism/egoism eller altruism Reglering kan mätas på en skala mellan frånvaro av reglering till överreglering 37
38 Hypotesprövning: Durkheim Möjliga felkällor 1. Vem definierade självmord? Definitioner förändras, läkare och poliser bedömer olika över tid (tekniker utvecklas). 2. Intresserar sig inte för det sociala sidorna av självmordsförsök 3. Han har ingen teori om den utlösande orsaken 4. Katolikerna kanske dolde självmord, ex. 38 det var skamligt.
39 Artikeldiskussion Hälsoexperter: Sjuk ekonomi tar liv 1. Vilken typ av förklaring baserar sig artikeln på? 2. Vad är det för kunskap som förmedlas i artikeln? 3. Är artikelns resultat trovärdiga? 39
40 Typ av förklaring, typ av kunskap och trovärdighet En grupp hälsoforskare, som arbetar med stöd av WHO, går till rasande angrepp mot Europas krispolitik. Den kostar människoliv och vållar spridning av farliga sjukdomar medan politikerna struntar i konsekvenserna, anser de. Människor mår allt sämre och fler tar livet av sig på grund av arbetslöshet i krispolitikens spår, anser gruppen European Observatory on Health Systems and Policies, och tar Grekland som exempel i en artikel i senaste numret av den medicinska tidskriften Lancet. Vi spårar ursprunget till den ekonomiska krisen i Europa och regeringarnas gensvar, undersöker effekterna på hälsovårdssystem och återblickar på tidigare ekonomiska nedgångar för att förutsäga konsekvenserna av den pågående, skriver de.: Spridning av livshotande infektioner ökar till följd av Greklands drastiska budgetnedskärningar, skriver forskarna under ledning av professor Martin McKee vid London School of Hygiene and Tropical. Hans grupp har stöd av FN-organet WHO. Vi jämför sedan våra förutsägelser med tillgängliga bevis för krisers effekter på hälsan. En lång, nedåtgående trend i Greklands självmordsstatistik har brutits efter 2007 på grund av budgetnedskärningar och växande arbetslöshet, skriver gruppen som oroar sig för bland annat hiv- och malariautbrott. [...] 40
41 Läs samma artikel till nästa föreläsning Hälsoexperter: Sjuk ekonomi tar liv 41
Föreläsning Vetenskapsteori III. Henrik Fürst
Föreläsning Vetenskapsteori III Henrik Fürst Upplägg för föreläsningen Utgångspunkt: Gilje och Grimen (1992/2007), Samhällsvetenskapens förutsättningar. Föreläsning 1 Vad är vetenskapsfilosofi? Den logiska
Läs merDelkurs 3: Att undersöka människors samspel(7,5 hp) Lärandemål för delkursen
SOGA30 Delkurs 3. Att undersöka människors samspel, 7,5 hp Höstterminen 2016 Delkurs 3: Att undersöka människors samspel(7,5 hp) I delkursen ges en grundläggande orientering i vetenskapsteori, om forskningsprocessens
Läs merDelkurs 3: Vägar till kunskap (7,5 hp)
Samhällsanalytiker med inriktning organisering SOGA50 Delkurs 3. Vägar till kunskap 7,5 hp Höstterminen 2016 Delkurs 3: Vägar till kunskap (7,5 hp) Kursen ger grundläggande orientering i vetenskapsteori,
Läs merFöreläsning Vetenskapsteori I. Henrik Fürst
Föreläsning Vetenskapsteori I Henrik Fürst Upplägg för föreläsningarna i vetenskapsteori Utgångspunkt: Gilje och Grimen (1992/2007), Samhällsvetenskapernas förutsättningar. Föreläsning 1 Vad är vetenskapsfilosofi?
Läs merVad är sanning? Vad är vetenskap? Vad är praxis? Hur kan dessa två områden samverka? Vad är en praktiker? INTRODUKTION TILL VETENSKAP I
INTRODUKTION TILL VETENSKAP I VÅRD, OMSORG OCH SOCIALT ARBETE HELENA LINDSTEDT, UNIVERSITETSLEKTOR Del 1. 1 Litteratur ThurénT, Vetenskapsteori för nybörjare, 2007. Thomassen M, Vetenskap, kunskap och
Läs merEpistemologi - Vad kan vi veta? 4IK024 Vetenskapsmetod och teori
Epistemologi - Vad kan vi veta? 4IK024 Vetenskapsmetod och teori Vetenskapsteori/filosofi Filosofi Ontologi/ Metafysik Vad finns? Epistemologi Vad kan vi veta? Hur kan vi inhämta kunskap? Etik Vad är rätt
Läs merOn 30/ D26 Positivism och kritisk rationalism (Läst GG 3, 4 och 5) Inlämning uppgift 1.
PM från Jan Willner Statsvetenskap D momentet vetenskapsteori VT 2008 I planeringen syftar GG till Gilje, Grimen Samhällsvetenskapernas förutsättningar, i vilken skall läsas samtliga kapitel utom det sista.
Läs merTEORINS ROLL I DEN VETENSKAPLIGA KUNSKAPSPRODUKTIONEN
Disposition Motivering TEORINS ROLL I DEN VETENSKAPLIGA KUNSKAPSPRODUKTIONEN Kriterier för vad som bör kallas teori Exempel på definition Utveckling runt några begrepp Kriterier för god teori Lästips KJ
Läs merFörklaringar och orsaker
Förklaringar och orsaker Varför vetenskap? Det verkar som om vetenskap kan ha två funktioner: Vetenskap kan göra förutsägelser. Vetenskap kan ge förklaringar. Den första funktionen är viktigast i praktisk
Läs merFöreläsning 3. Positivistiska teorier 1
Föreläsning 3 Positivistiska teorier 1 Koppling mellan teorier och observationer Kopplingen går åt två håll. Kan vi utgående från observationer bygga upp en teori? Kan vi verifiera en teori med observationer.
Läs merför att komma fram till resultat och slutsatser
för att komma fram till resultat och slutsatser Bearbetning & kvalitetssäkring 6:1 E. Bearbetning av materialet Analys och tolkning inleds med sortering och kodning av materialet 1) Kvalitativ hermeneutisk
Läs merMetod i vetenskapligt arbete. Magnus Nilsson Karlstad univeristet
Metod i vetenskapligt arbete Magnus Nilsson Karlstad univeristet Disposition Vetenskapsteori Metod Intervjuövning Vetenskapsteori Vad kan vi veta? Den paradoxala vetenskapen: - vetenskapen söker sanningen
Läs merHD-metoden och hypotesprövning. Vetenskapliga data
HD-metoden och hypotesprövning. Vetenskapliga data En central vetenskaplig metod? Vetenskap har (minst) fyra olika komponenter: Att ställa upp hypoteser. Att verifiera hypoteser med logik. Att värdera
Läs merFTEA12:4 Vetenskapsteori. Induktiv metod - Från observation till teori -
FTEA12:4 Vetenskapsteori Induktiv metod - Från observation till teori - Hur härleder vi teorier ur fakta? Låt oss nu anta att relevanta fakta kan påvisas inom vetenskapen (även om detta inte kan genomföras
Läs merFöreläsning 1. Vad är vetenskapsteori?
Föreläsning 1 Vad är vetenskapsteori? Möjliga mål för en kurs i vetenskapsteori Beskriva olika vetenskaper Beskriva vad som är en vetenskaplig metod Beskriva skillnaden mellan vetenskap och pseudovetenskap
Läs merVetenskapsteori Denna föreläsning. Hypotetisk deduktiv metod exemplet uralstring. Hypotetisk deduktiv metod
Vetenskapsteori Introduktion till vetenskapsteori med inriktning på medicinsk forskning Denna lektion: och abduktion del 2 Denna föreläsning Deduktion Induktion Logisk positivism Falsifikationism Men vilken
Läs merKritiskt tänkande HTXF04:3 FTEB05. Induktiv argumentation
Kritiskt tänkande HTXF04:3 FTEB05 Induktiv argumentation En svaghet med deduktiv argumentation Vi har sagt att de bästa argumenten är de sunda argumenten, dvs de logiskt giltiga deduktiva argument med
Läs merFörklaringar i samhällsvetenskaper och humaniora.
Förklaringar i samhällsvetenskaper och humaniora. Kursschema, Vetenskapsteori, 31.10. -12.12. 2011, må 10-12. 31.10 Introduktion. 7.11 Vetenskap som hypotesprövning. 14.11 Vetenskapliga förklaringar I.
Läs merObjektivitet. Är vetenskapen objektiv? Vad betyder objektivitet
Objektivitet Är vetenskapen objektiv? Vad betyder objektivitet Utgångspunkt Objektivitet och sanning: Är våra påståenden och tankar objektiva? I så fall handlar de om något som finns i världen om existerande
Läs merSeminariefrågor om vetenskapsteori för pedagogstudenter Senast uppdaterat:
Seminariefrågor om vetenskapsteori för pedagogstudenter Senast uppdaterat: 2017-02-23 Förord Dessa seminariefrågor är framtagna för att användas vid seminarier i vetenskapsteori för pedagogstudenter, men
Läs merKunskap. Evidens och argument. Kunskap. Goda skäl. Goda skäl. Två typer av argument a) deduktiva. b) induktiva
Kunskap Evidens och argument Sören Häggqvist Stockholms universitet Den s k klassiska definitionen: Kunskap är sann, välgrundad tro. Ekvivalent: S vet att p om och endast om p S tror att p S har goda skäl
Läs merBild 1. Bild 2. Bild 3. Induktionsproblemet och hypotetisk- deduktiv metod. Induktion
Bild 1 Induktionsproblemet och hypotetisk- deduktiv metod Bild 2 Vetenskapen syftar ofta till att formulera generella samband. Hur går man tillväga? Bild 3 Induktion Denna svan är vit (observation 1) Denna
Läs merInstuderingsfrågor till Johanssons bok Introduktion till vetenskapsteorin Kursen i Vetenskapsteori, Psykologprogrammet, T5
1 Instuderingsfrågor till Johanssons bok Introduktion till vetenskapsteorin Kursen i Vetenskapsteori, Psykologprogrammet, T5 Observera: Det är inte obligatoriskt att besvara eller ens att läsa dessa instuderingsfrågor.
Läs merBild 1. Bild 2. Bild 3. Kuhns delade epistemiska värden
Bild 1 Om man accepterar Kuhns teori kan man ändå tala om distinktionen mellan pseudovetenskap och vetenskap? Det är ju paradigmet som avgör vad som är vetenskap. Bild 2 Även om tanken att man skall definiera
Läs merKunskap och intresse. Peter Gustavsson, Ph D. Företagsekonomi Ekonomiska institutionen Linköpings Universitet
Kunskap och intresse Peter Gustavsson, Ph D Företagsekonomi Ekonomiska institutionen Linköpings Universitet Kunskap Fakta Insikt om samband Förståelse Fakta kommer fram som ett resultat av observationer
Läs merFöreläsning 4. Positivistiska teorier 2
Föreläsning 4 Positivistiska teorier 2 Vi använder sannolikhet De tidigare metoderna var kvalitativa. Vi försöker nu göra en probabilistisk uppskattning av när en observation styrker en hypotes. Grundproblem:
Läs merPerspektiv på kunskap
Perspektiv på kunskap Alt. 1. Kunskap är något objektivt, som kan fastställas oberoende av den som söker. Alt. 2. Kunskap är relativ och subjektiv. Vad som betraktas som kunskap är beroende av sammanhanget
Läs merinformation - kunskap - vetenskap - etik
information - kunskap - vetenskap - etik övning a priori: hur välja en teknik? Ni har fått ett uppdrag från ett flygbolag att skapa en tjänst som ökar upplevelsen av säkerhet hos passagerarna genom att
Läs merFTEA12:4 Vetenskapsteori. Förklaringar
FTEA12:4 Vetenskapsteori Förklaringar Olika typer av förklaringar Kausal (orsaksförklaring) Fråga: Varför krossades fönstret? Explanandum: det faktum att fönstret är krossat. Explanans: en sten kastades
Läs merFILOSOFIKURS 2 MED BLAND ANNAT: ARGUMENTATIONSTEORI VETENSKAPSFILOSOFI MEDVETANDEFILOSOFI EPISTEMOLOGI LOGIK. tisdag 19 februari 13
FILOSOFIKURS 2 MED BLAND ANNAT: ARGUMENTATIONSTEORI VETENSKAPSFILOSOFI MEDVETANDEFILOSOFI EPISTEMOLOGI LOGIK Inledning - argumentationsteori Inledande distinktioner - Goda vs dåliga argument (rationalitet)
Läs merF8 del 2. Några fler metodfrågor. Vetenskapliga metoder inom samhällsvetenskap och humaniora.
F8 del 2 Några fler metodfrågor. Vetenskapliga metoder inom samhällsvetenskap och humaniora. Orientering om vetenskapliga metoder i humaniora De två världarna Naturvetenskap Humanism Varför finns uppdelningen?
Läs merKunskap = sann, berättigad tro (Platon) Om en person P s har en bit kunskap K så måste alltså: Lite kunskaps- och vetenskapsteori
Lite kunskaps- och vetenskapsteori Empiriska metoder: kvalitativa och kvantitativa Experiment och fältstudier Människor och etik 1 Kunskap = sann, berättigad tro (Platon) Om en person P s har en bit kunskap
Läs merVägar till vetande begrepp, metoder, attityder
BAS A01 Baskurs för universitetsstudier! Jeanette Emt, Filosofiska institutionen! Vägar till vetande begrepp, metoder, attityder Ny kunskap har sin början i förundran Frågetyper LEDANDE FRÅGOR (med förväntan
Läs merSociologi GR (A) Sociologins Klassiker Tema #5 Peter Axelsson
Inledning Den här korta uppsatsen studerar Marx, Weber och Durkheim avseende likheter och skillnader i deras metodologi. Det är viktigt att sociologer agerar vetenskapligt, påpekar Bauman (Bauman, 1992).
Läs merIdentifikationsnummer:... Tentamen: Vetenskapsteori (2PS010), Psykologprogrammet, Termin 5 Datum:
Identifikationsnummer:... Tentamen: Vetenskapsteori (2PS010), Psykologprogrammet, Termin 5 Datum: 111027 Ovanstående nummer är ditt identifikationsnummer! Skriv in detta nummer på varje blad i tentan vid
Läs merPostprint.
http://www.diva-portal.org Postprint This is the accepted version of a paper published in Filosofisk tidskrift. This paper has been peerreviewed but does not include the final publisher proof-corrections
Läs merTentamen i Vetenskapsteori. Psykologprogrammet
Riv av denna sida och behåll den, så att du vet vilketid- nummer du har! Tentamen i Vetenskapsteori Psykologprogrammet Datum: 120820 Examinator: Kimmo Sorjonen För att få G krävs: 18,5 eller 17 eller 19,5
Läs merVetenskaplig metodik
Vetenskaplig metodik Vilka metoder används? Vi kan dela in metoder i flera grupper: Deduktiva metoder Metoder för hantering av experiment Metoder för publicering och liknande. Från föreläsning 3 Föreläsningen
Läs merVetenskap sökande av kunskap
Vetenskap sökande av kunskap Hör samman med vetenskaplig tradition & bruk av vissa metoder: En vetenskaplig kultur, enligt Sohlberg & Sohlberg (2009) Vetenskapsteori Studiet av vetenskap med rötter i en
Läs merBeteendevetenskaplig metod. Vetenskapliga grundbegrepp. Vetenskaplighet. Saklighet. Objektivitet. Balans
Human-Computer Interaction Group School of Computer Science and Communication Beteendevetenskaplig metod Vetenskapliga grundbegrepp Eva-Lotta Sallnäs Ph.D. CSC, Kungliga Tekniska Högskolan evalotta@csc.kth.se
Läs mer8/28/12. Disposition 28 & 30 augusti 2012
Disposition 28 & 30 augusti 2012 Vetenskapsteori, forskningsprocess, forskningsdesign och forskningsetik (Föreläsningen utgår från Birgitta Bisholts föreläsning 20120124) Omvårdnadsforskningens teori och
Läs merVetenskapsfilosofi Del 1: Kunskapsteorier
Vetenskapsfilosofi Del 1: Kunskapsteorier Professor Mohamed Chaib Högskolan i Jönköping 2013 AGENDA Vetenskapsfilosofins roll Kunskapsteorier Deduktiva och induktiva kunskapsteorier Kvantitativa och kvalitativa
Läs merFörsättsblad tentamen Fakulteten för hälsa och samhälle
Försättsblad tentamen Fakulteten för hälsa och samhälle Mobiltelefoner ska vara avstängda och förvaras åtskilda från studenten, liksom ytterkläder, väskor och liknande. Bläck eller kulspetspenna ska användas
Läs merKurs- och läsplan PEAB 06 HT 2014
Kurs- och läsplan PEAB 06 HT 2014 Den 3 november Kursintroduktion, genomgång av litteratur och examinationsformer etc. OBS!!! Vid samtliga träffar konferensrum 3 Den 10 november 10-13 Fokus: Vetenskapsteori
Läs merTentamen StvB distans, delkurs 3 Metod (3p)
Karlstads universitet Avd. för statsvetenskap Robert Wangeby Tentamen StvB distans, delkurs 3 Metod (3p) Lördagen den 10:e juni 2006, kl. 09.00-11.30 Skrivningen består av 15 frågor med svarsalternativ
Läs merFTEA12:4 Vetenskapsteori. Observation och experiment
FTEA12:4 Vetenskapsteori Observation och experiment Dagens upplägg 1. Övergripande om kursen 2. Dagens föreläsning: Observation och experiment Övergripande om kursen Lärare: Robin Stenwall rum 312 robin.stenwall@fil.lu.se
Läs merDD1350 Logik för dataloger. Vad är logik?
DD1350 Logik för dataloger Fö 1 - Introduktion Vad är logik? Vetenskapen som studerar hur man bör resoneraoch dra slutsatser utifrån givna påståenden (=utsagor, satser). 1 Aristoteles (384-322 f.kr) Logik
Läs merNaturalism. Föreläsning Naturalismen (tolkad som en rent värdesemantisk teori) är en form av kognitivism
Naturalism Föreläsning 5 Naturalismen (tolkad som en rent värdesemantisk teori) är en form av kognitivism Som säger att värdesatser är påståenden om empiriska fakta Värdeomdömen kan (i princip) testas
Läs merFTEA12:4 Vetenskapsteori. Deduktiv metod - Falsifikationism -
FTEA12:4 Vetenskapsteori Deduktiv metod - Falsifikationism - Falsifikationism Karl Popper, 1902-1994 The Logic of Scientific Discovery (1934) Falsifikationisten anammar gladeligen tesen att observation
Läs merKunskap och vetenskap
BAS A01 Baskurs för universitetsstudier! Jeanette Emt, Filosofiska institutionen! Kunskap och vetenskap Definition av kunskap Typer och former av kunskap Vetenskaplig forskning Förklaringar 1 Det klassiska
Läs merFöreläsningar. Gruppövning, grupp A: Måndag 26/ sal 318 Gruppövning, grupp B: Måndag 26/ sal 318
Föreläsningar 1. Onsdag 14/11 13-15 sal 203 2. Torsdag 15/11 13-15 sal 203 3. Måndag 19/11 13-15 sal 203 4. Tisdag 20/11 13-15 sal 203 5. Onsdag 21/11 13-15 sal 203 6. Torsdag 22/11 13-15 sal 203 Gruppövning,
Läs merMoralfilosofi Här handlar det inte om en bagatell, utan om hur man bör leva.
Moralfilosofi Här handlar det inte om en bagatell, utan om hur man bör leva. Sokrates Moralfilosofi (10,5 hp) Föreläsning 1 HT 2013 Fritz-Anton Fritzson, doktorand i praktisk filosofi e-post: fritz-anton.fritzson@fil.lu.se
Läs merMoralfilosofi. Föreläsning 4
Moralfilosofi Föreläsning 4 Subjektivism & emotivism Enligt Rachels så är grundtanken bakom etisk subjektivism att våra moraliska åsikter grundar sig på våra känslor Samt att det inte finns någonting sådant
Läs merLektionsövningar för att levandegöra vetenskapsteorin
Lektionsövningar för att levandegöra vetenskapsteorin (Ordningen på föreläsning/intro vs fråga till eleverna nedan kan självklart kastas om.) 1. Intro från läraren: om orsaker och orsakssamband. Frågan:
Läs merVETENSKAPLIG METOD. Aktuell utveckling inom elektronik och datorteknik Ulf Holmgren
VETENSKAPLIG METOD Aktuell utveckling inom elektronik och datorteknik 2017-01-20 Ulf Holmgren U Materialism Demokritos Marx Fenomenalism Black Box Russel Skinner ONTOLOGI - METAFYSIK Datainsamling Kunskap
Läs merAnvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå
Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå En rapport i psykologi är det enklaste formatet för att rapportera en vetenskaplig undersökning inom psykologins forskningsfält. Något som kännetecknar
Läs merAgenda A. Kunskapsteori B. Paradigm C. Syfte D. Kunskapsprodukter E. Forskningsprocessen F. Kunskapsprojektering G. Kunskapsprojektering och uppsatsen
Agenda A. Kunskapsteori B. Paradigm C. Syfte D. Kunskapsprodukter E. Forskningsprocessen F. Kunskapsprojektering G. Kunskapsprojektering och uppsatsen A Kunskapsteori Viktiga kunskapsteoretiska begrepp
Läs mer(Kvalitativa) Forskningsprocessen PHD STUDENT TRINE HÖJSGAARD
(Kvalitativa) Forskningsprocessen PHD STUDENT TRINE HÖJSGAARD Kvalitativ vs. Kvantitativ forskning Kvalitativ forskning Vissa frågor kan man bara få svar på genom kvalitativa studier, till. Ex studier
Läs merKunskapsbegreppet och den vetenskapliga ansatsen
Kunskapsbegreppet och den vetenskapliga ansatsen Målsättning: Jag skall föröka belysa hur ett traditionellt kunskapsbegrepp förhåller sig till vetenskap och vetenskaplig teoretisering. med några exempel
Läs mer7. Om argumentet är induktivt: Är premisserna relevanta/adekvata för slutsatsen?
FTEA12:2 Föreläsning 4 Att värdera en argumentation II Inledning Förra gången konstaterade vi att argumentationsutvärdering involverar flera olika steg. Den som ska värdera en argumentation behöver åtminstone
Läs merMoment 5: Introduktion till vetenskapsteori
Moment 5 Introduktion till vetenskapsteori 1(8) Moment 5: Introduktion till vetenskapsteori Texten på dessa sidor syftar till att disponera och vägleda läsningen av den för momentet anvisade kurslitteraturen.
Läs merSchema VetU T2 vetenskapsteorisk inriktning
Schema VetU T2 vetenskapsteorisk inriktning Målet med kursen är att du ska utveckla ditt vetenskapliga förhållningssätt till medicinsk forskning och klinisk verksamhet. Kursen ska ge utrymme för egna reflektioner
Läs merMoralfilosofi. Föreläsning 5
Moralfilosofi Föreläsning 5 Naturalism Naturalism Form av kognitivism Naturalismen säger att värdesatser är påståenden om empiriska fakta Värdeomdömen kan (i princip) testas empiriskt och vara sanna eller
Läs merKursschema, Vetenskapsteori, , må Introduktion Vetenskap som hypotesprövning.
Kursschema, Vetenskapsteori, 31.10. -12.12. 2011, må 10-12. 31.10 Introduktion. 7.11 Vetenskap som hypotesprövning. 14.11 Vetenskapliga förklaringar I. 21.11 Vetenskapliga förklaringar II. 28.11 Tolkning
Läs merKognitiv psykologi. Kognition / Tänkande. Tänkande
Kognitiv psykologi Tänkande och resonerande som grund för problemlösning Anders Jansson Kognition / Tänkande Kognitionsmodeller IP-modellen, Konnektionistiska teorier, Prototypteori, Kognitiv semantik,
Läs merMoralfilosofi (10,5 hp) Föreläsning 1 VT 2013
Moralfilosofi (10,5 hp) Föreläsning 1 VT 2013 Fritz- Anton Fritzson, doktorand i praktisk filosofi e-post: fritz-anton.fritzson@fil.lu.se 2 Litteratur Lars Bergström, Grundbok i värdeteori, 2 uppl. (Tidigare
Läs merAnnette Lennerling. med dr, sjuksköterska
Annette Lennerling med dr, sjuksköterska Forskning och Utvecklingsarbete Forskning - söker ny kunskap (upptäcker) Utvecklingsarbete - använder man kunskap för att utveckla eller förbättra (uppfinner) Empirisk-atomistisk
Läs merMoralisk oenighet bara på ytan?
Ragnar Francén, doktorand i praktisk filosofi Vissa anser att det är rätt av föräldrar att omskära sina döttrar, kanske till och med att detta är något de har en plikt att göra. Andra skulle säga att detta
Läs merDjuretik. Vetenskap, politik, strategi. moralfrågan. Indirekta vs direkta skäl
Djuretik Henrik Ahlenius, Filosofiska institutionen LIME, Karolinska institutet Vetenskap, politik, strategi Vilken betydelse har djurförsök för vetenskapens framåtskridande? Vilka regler bör omgärda användningen
Läs merUtformning av resultatdiskussion
Utformning av resultatdiskussion Den vetenskapliga textens retorik Argumentera i text utforma diskussionskapitlet En praktisk argumentationsmodell Avdelningen för fackspråk och kommunikation God professionell
Läs merVETENSKAPSTEORI VETENSKAPSTEORI. Studiet av vetenskapernas villkor, arbetssätt och möjliga utgångspunkter. Vetenskapens uppgift
VETENSKAPSTEORI Studiet av vetenskapernas villkor, arbetssätt och möjliga utgångspunkter VETENSKAPSTEORI Tar exempelvis fasta på Hur teorier och forskning utgår från antaganden (premisser) om verklighetens
Läs merPM för kurs i Vetenskapsteori
PM för kurs i Vetenskapsteori Doktorandkurs, 5 poäng, HT-07 Allmän information Varje läsår ges en kurs i vetenskapsteori för LTU:s doktorander. Kursen är tänkt att motsvara 5 poäng i forskarutbildningen.
Läs merSlide 1. Slide 2. Slide 3. Kunskapsteori. Propositionell kunskap. Vilka problem skall kunskapsteorin lösa?
Slide 1 Kunskapsteori Två problem: 1) Skepticism 2) Gettiers motexempel Slide 2 Vilka problem skall kunskapsteorin lösa? Det analytiska problemet: hur skiljer sig kunskap från tro och åsikter? Avgränsningsproblemet:
Läs merKursplanen är fastställd av Styrelsen vid institutionen för psykologi att gälla från och med , höstterminen 2015.
Samhällsvetenskapliga fakulteten PSPR12, Kurs 12: Vetenskapsteori, forskningsmetod och statistik, 15 högskolepoäng Course 12: Scientific Theory, Research Methods and Statistics, 15 credits Avancerad nivå
Läs merKursens syfte. En introduktion till uppsatsskrivande och forskningsmetodik. Metodkurs. Egen uppsats. Seminariebehandling
Kursens syfte En introduktion till uppsatsskrivande och forskningsmetodik Metodkurs kurslitteratur, granska tidigare uppsatser Egen uppsats samla in, bearbeta och analysera litteratur och eget empiriskt
Läs merMoralfilosofi. Föreläsning 2
Moralfilosofi Föreläsning 2 Vi har noterat de empiriska observationerna (1) att olika kulturer, samhällen (etc.) har olika värderingar och (2) att det dock finns vissa värderingar som alla har gemensamt
Läs merSANNING eller fake 1
SANNING eller fake 1 LITE DEFINITIONER Korrekt: Det som hänför sig till verkligheten (motsats: Inkorrekt) Avgörs genom empiriska observationer Personliga Sant: Logisk sanning (motsats: falskt) Avgörs genom
Läs merFTEA12:4 Vetenskapsteori. Realism och anti-realism
FTEA12:4 Vetenskapsteori Realism och anti-realism Realism vs. anti-realism Ontologi: Finns det en värld som är oberoende medvetandet? Semantik: Är sanning en objektiv språk-värld relation? Epistemologi:
Läs merOM001G Individuell skriftlig tentamen
OM001G 170429 Individuell skriftlig tentamen Förbättringskunskap och vetenskaplig metod, 3,5 högskolepoäng (Provkod: 0100) Max 50 poäng. För betyg Godkänt krävs 30 p, för betyg Väl godkänt krävs 42 p Ange
Läs merÄr kunskap = vetenskap?
Är kunskap = vetenskap? Peter Hassmén Institutionen för psykologi, Umeå universitet & Umeå centrum för idrottsvetenskap Metodlära + Vetenskapligt skrivande Epistemologi (fr. grekiskans Episteme = kunskap
Läs merLogik: sanning, konsekvens, bevis
Logik: sanning, konsekvens, bevis ft1100 samt lc1510 HT 2016 Giltiga argument (Premiss 1) (Premiss 2) (Slutsats) Professorn är på kontoret eller i lunchrummet Hon är inte på kontoret Professorn är i lunchrummet
Läs merKällkritik. - om att kritiskt granska och värdera information. Ted Gunnarsson 2014-04-10
Källkritik - om att kritiskt granska och värdera information Ted Gunnarsson 2014-04-10 Källkritik - Innehåll Vad är källkritik? Varför källkritik? De källkritiska kriterierna Exempel på källkritiska frågor
Läs merBetygsgränser: Tentan kan ge maximalt 77 poäng, godkänd 46 poäng, väl godkänd 62 poäng
OMTENTAMEN FÖR DELKURSEN: VETENSKAPLIG METOD, 7,5 HP (AVGA30:3) Skrivningsdag: Tisdag 14 januari 2014 Betygsgränser: Tentan kan ge maximalt 77 poäng, godkänd 46 poäng, väl godkänd 62 poäng Hjälpmedel:
Läs merENHET FLERFALD ALLHET
BAS A01 Baskurs för universitetsstudier! Jeanette Emt, Filosofiska institutionen! Finner vi den bästa kunskapen i våra erfarenheter av omvärlden eller gör vi det genom tanken, det mänskliga förnuftet (Hultén,
Läs merBAS A01 Baskurs för universitetsstudier! Jeanette Emt, Filosofiska institutionen!
BAS A01 Baskurs för universitetsstudier! Jeanette Emt, Filosofiska institutionen! Finner vi den bästa kunskapen i våra erfarenheter av omvärlden eller gör vi det genom tanken, det mänskliga förnuftet (Hultén,
Läs mer2. Kulturrelativism. KR har flera problematiska konsekvenser:
2. Kulturrelativism KR har flera problematiska konsekvenser: Ingen samhällelig praxis kan fördömas moraliskt, oavsett hur avskyvärd vi finner den. T.ex. slaveri. Vi kan inte heller meningsfullt kritisera
Läs merSolen gick upp idag Solen gick upp idag. Solen går alltid upp.
Slide 1 Induktionsproblemet Omnämns hos Sextos Emperikos Men Hume betraktas som den som kom på det. Hume är en av de brittiska empiristerna Det finns två slags kunskap: 1) Observationer: a posteriori 2)
Läs merVetenskapligt förhållningssätt. Vetenskapligt förhållningssätt. Vetenskapligt förhållningssätt
världen i rationella termer i stället för mytiska den gängse förklaringsmodellen Vara objektiv i alla situationer 1 - - - 2 - -? Empirism (Aristoteles) använder induktion Empirism-atomistisk Klassisk medicinsk
Läs merMoralfilosofi. Föreläsning 3
Moralfilosofi Föreläsning 3 Om minimiuppfattningens två krav är logiska krav så måste de ingå (på ett eller annat vis) i alla moralteorier (en teori som står i strid med dessa krav skulle inte kunna räknas
Läs meranalysera kristendomen, andra religioner och livsåskådningar samt olika tolkningar och bruk inom dessa,
Arbetsområde: Huvudsakligt ämne: Religionskunskap åk 7-9 Läsår: Tidsomfattning: Ämnets syfte Undervisning i ämnet religionskunskap syftar till: Länk Följande syftesförmågor för ämnet ska utvecklas: analysera
Läs merKritiskt tänkande HTXF04:3 FTEB05. Grundläggande semantik II
Kritiskt tänkande HTXF04:3 FTEB05 Grundläggande semantik II Deskriptiv vs. värderande/känslomässig mening Ords betydelser kan ha både deskriptiva och värderande/känslomässiga komponenter. Det blir tydligt
Läs merFormell logik Föreläsning 1. Robin Stenwall
Formell logik Föreläsning 1 Robin Stenwall Betygskriterier Mål Godkänt Väl godkänt Redogöra för grundprinciperna för härledning och översättning i sats- och predikatlogik. Utföra grundläggande översättningar
Läs merLycka till! Nämnden för omvårdnadsutbildningar Sjuksköterskeprogrammet 180hp. SJSD10, Sjuksköterskans profession och vetenskap I, 15 hp, Delkurs II
Nämnden för omvårdnadsutbildningar Sjuksköterskeprogrammet 180hp Kurs SJSD10, Sjuksköterskans profession och vetenskap I, 15 hp, Delkurs II Prov/moment Vetenskaplig metod och statistik, individuell skriftlig
Läs merProbleminventering problemformulering - forskningsprocess Forskningsdesign. Eva-Carin Lindgren, docent i idrottsvetenskap
Probleminventering problemformulering - forskningsprocess Forskningsdesign Eva-Carin Lindgren, docent i idrottsvetenskap Syfte med föreläsningen Problemformulering Forskningsdesign Forskningsprocessen
Läs mer4. Moralisk realism och Naturalism
4. Moralisk realism och Naturalism Eftersom CR accepterar Harmans princip kan de bara bemöta hans argument om de kan visa att moraliska egenskaper visst förklarar vissa av våra observationer. CR delar
Läs merSubjektivism & emotivism
Subjektivism & emotivism Föreläsning 4 Enligt Rachels så är grundtanken bakom etisk subjektivism att våra moraliska åsikter grundar sig på våra känslor Samt att det inte finns någonting sådant som objektivt
Läs merStatsvetenskap G02 Statsvetenskapliga metoder Metoduppgift
METOD-PM PROBLEM Snabb förändring, total omdaning av en stat. Detta kan kallas revolution vilket förekommit i den politiska sfären så långt vi kan minnas. En av de stora totala omdaningarna av en stat
Läs merHIPPOLOGI. Ämnets syfte
HIPPOLOGI Ämnet hippologi behandlar hästen som biologisk varelse, samspelet mellan häst och människa samt hästens användning inom till exempel hästsport, fritidsverksamhet, rehabilitering och natur- och
Läs merExaminationen. Bergström & Rachels. Inledning: Vad är moralfilosofi? består av två separata delar:
Bergström & Rachels 12 föreläsningar + 1 diskussionsseminarium per grupp För gruppindelning se separat dokument Examinationen består av två separata delar: 1. Bergström examineras genom en inlämningsuppgift
Läs mer