FORSKNING & UTVECKLING / ARTIKLAR

Transkript

1 FORSKNING & UTVECKLING / ARTIKLAR DATORMODELL VARNAR FÖR DJUREPIDEMI En avancerad datormodell ska rädda USA från ett katastrofalt utbrott av mul- och klövsjuka. Forskare vid Linköpings universitet har haft en central roll i projektet som finansierats av Departement of Homeland Security och amerikanska jordbruksdepartementet. Mul- och klövsjukan är en extremt smittsam sjukdom som infekterar nötkreatur, grisar och får. USA har inte haft något större utbrott på 85 år men hotet är ständigt närvarande. Långväga transporter av djur gör att smittrisken är stor, och simuleringar i datormodellen tyder på att gårdar skulle drabbas vid en utbredd epidemi. Vi förvånades över att det inte är ovanligt att skicka djur tvärs över hela kontinenten. Det gör att sjukdomen kan göra långa hopp till andra delar av landet, säger Tom Lindström, postdoktor i teoretisk biologi vid Linköpings universitet. Han är medförfattare till en just publicerad artikel i den vetenskapliga tidskriften PLoS ONE, där forskningsresultaten presenteras. Lindströms och professor Uno Wennergrens del i arbetet har varit att bygga en statistisk modell för hur nötdjur transporteras över USA. Vi tar hänsyn till flera faktorer som påverkar hur djuren flyttas. Den geografiska distributionen av gårdar varierar mycket över kontinenten, liksom produktionstyperna. I Kalifornien och New York produceras mycket mjölk medan gårdarna i de centrala delarna främst består av så kallade feedlots, dit djur skickas för gödning innan de går till slakt, säger Tom Lindström. En utmaning var att ta fram data till modellen. I motsats till Europa finns ingen central databas över djurtransporter. USA är så stort och vi hade mycket svag kunskap om vart boskapen flyttades, säger Colleen Webb, forskare vid Colorado State University som samordnade projektet. Lösningen blev att samla in de veterinärcertifikat som utfärdas när djurtransporter korsar statsgränserna. Dessa lagras dock inte digitalt, utan alla data fick matas in manuellt. Forskarnas datormodell blir ett viktigt verktyg för lokala och nationella beslutsfattare vid ett eventuellt sjukdomsutbrott i USA. Bilden: Boskapsranch i Montana, USA. Foto: Russell Lee Artikel: The Impact of Movements and Animal Density on Continental Scale Cattle Disease Outbreaks in the United States. PLoS ONE, 26 mars

2 Kontakt: Tom Lindström begin_of_the_skype_highlighting FREE end_of_the_skype_highlighting, Uno Wennergren begin_of_the_skype_highlighting FREE end_of_the_skype_highlighting, AKADEMISKA HUS INVIGER SOLCELLSDRIVEN LADDSTATION FRÅN SOLELIA FÖR ELBILAR PÅ KTH CAMPUS Tanka elbilen med sol! Idag invigdes den första solcellsdrivna laddstationen i innerstan av Akademiska Hus. Den miljövänliga laddstationen på KTH Campus i Stockholm gör det möjligt för elbilsägare att köra sina fordon med hjälp av en förnyelsebar och i stort sett ren energikälla. Mer närproducerat och miljövänligt kan det knappast bli. Tillsammans med trafikborgarrådet Ulla Hamilton (M) och KTHs vicerektor för hållbar utveckling, Göran Finnveden, premiärladdade Akademiska Hus regiondirektör Sten Wetterblad den första elbilen. Laddstationen, som är framtagen av företaget Solelia Greentech, har plats för två bilar. Över respektive parkering finns ett sju kvadratmeter stort tak med solceller vilket ger en maxeffekt på ca 1kW och en årlig produktion på upp till 1200 kwh. Det ger i storleksordningen 700 till 1000 mils bilkörning per år beroende på biltyp och körstil. - Akademiska Hus vill vara med och utveckla framtidens hållbara campus. Att investera i lokalt förnybar energi, här i form av en solcellsdriven laddstation, är ett steg på vägen. Vi vill på detta sätt också premiera bilister på campus som väljer en miljövänlig elbil, säger Sten Wetterblad, regiondirektör på Akademiska Hus region Stockholm. Laddstationen ansluts till Akademiska Hus elnät på KTH Campus. Eventuell överskottsel från solcellsproduktionen används till fastigheternas drift när laddning inte sker. Skillnaden mellan uppmätt produktion och konsumtion ger underlag för hur mycket el som levereras till fastigheten. Motsvarande mängd kan sedan användas för laddning vid andra tillfällen. - KTH:s campusmiljöer ska präglas av kreativitet och hållbar utveckling. Solcellsladdstationen är ett utmärkt exempel på detta, säger Göran Finnveden, vicerektor för hållbarhetsfrågor KTH. - I en växande stad har alla ett gemensamt ansvar för vår miljö. Det är därför glädjande att Akademiska Hus och Solelia Greentech tagit initiativet till Stockholms innerstads första solcellsdrivna laddstation och är ett bra exempel på hur forskning och utveckling går hand i hand med en god miljö för kommande generationer, säger Ulla Hamilton (M), trafikborgarråd i Stockholms stad. 2

3 Laddstationen är ett samarbete mellan Akademiska Hus och det svenska företaget Solelia Greentech, som fått utmärkelsen WWF Climate Solver 2012 och listas i den globala hållbarhetsguiden Sustainia100. Projektet pågår under en treårsperiod och stöd har beviljats från Energimyndigheten för att ingå i ett nationellt samarbetsprojekt som ska testa och utvärdera olika sätt att handla med solel som produceras för elfordon. Solelia är sedan 2012 med i affärsinkubatorn STING (Stockholm Innovation & Growth). Högupplöst bild på den solcellsdrivna laddstationen finns att ladda ner här: Kontakt Sten Wetterblad, regiondirektör Akademiska Hus Region Stockholm, , sten.wetterblad@akademiskahus.se Ulrika Håård, vik. pressansvarig Akademiska Hus, , ulrika.haard@akademiskahus.se Per Wickman, tf vd och teknikansvarig Solelia Greentech, , per.wickman@solelia.se Tobias Nässen, pressekreterare åt trafikborgarrådet Ulla Hamilton (M), , tobias.nassen@stockholm.se SKRÄDDARSYDD STANDARD HJÄLPER SMÅ FÖRETAG BLI MILJÖANPASSADE Små och medelstora företag och organisationer kan nu få hjälp att arbeta miljöanpassat. En ny standard vägleder genom de olika stegen i miljöarbetet. De standarder som hittills har funnits har ibland upplevts som svåra att använda för mindre organisationer. Den nya standarden innehåller konkreta exempel och finns i en svensk översättning från SIS, Swedish Standards Institute. Stora företag och organisationer har ofta ett miljöledningssystem, vilket hjälper dem att hitta hållbara lösningar. Situationen är annorlunda för många små och medelstora organisationer. Många saknar ett miljöledningssystem, trots att det skulle kunna vara lönsamt. Minskad miljöpåverkan ger minskade kostnader för till exempel råvaror och energi. Dessutom kan miljöarbetet leda till bättre kundrelationer, säger Karin Bagge, projektledare på SIS. Nu finns en ny standard som särskilt riktar in sig på de små och medelstora organisationerna. Den skiljer sig från de standarder som redan finns på området, bland annat genom att den är mer praktiskt inriktad. De standarder som funnits hittills pekar på vilka mål man ska uppnå. Det fungerar bra för stora organisationer som har egna experter. Men den nya standarden ger istället konkret vägledning för hur man ska gå tillväga, vilka steg man ska ta på vägen, säger Curt Henricson, ordförande i den kommitté som arbetat med frågan på SIS. 3

4 Den nya standarden innehåller också praktiska exempel och råd om hur miljöarbetet ska förankras hos ledningen. Standarden innehåller förslag på olika steg i miljöarbetet. Tanken är att standarden ska gå att införa successivt. Då kan man utvärdera efter hand om det blir lönsamt och se vilka miljöförbättringar man får. Det är bättre än att ta sig vatten över huvudet och försöka göra allt på en gång, säger Karin Bagge. Standarden, som kan anpassas för olika branscher, är en ISO-standard och heter ISO 14005, Stegvis införande av miljöledningssystem. Den fungerar som en vägledning. De företag som vill certifieras använder sig precis som tidigare av ISO NY SVENSK TEKNIK ÖKAR KAPACITETEN I OPTISKA NÄT Genom patentsökt teknik kan datahastigheten i optiska fibernät öka och det till låga kostnader. Den forskningsbaserade tekniken är utvecklad vid Chalmers och affärsidén ska nu utvecklas på Chalmers Innovation. Tillämpningsområden är många, allt från konsumentprodukter till telekommunikation, säger Jörgen Larsson, projektledare för Optium. Det finns alltid ett intresse av att öka hastighet i optiska fibernät och forskarna som har utvecklat denna lösning ligger i framkant. Det känns därför som ett intressant projekt som vi tror har stora affärsmöjligheter, säger Linnéa Lindau, affärsutvecklare på Chalmers Innovation. Bakom tekniken står biträdande professor Erik Agrell tillsammans med doktoranderna Johnny Karout och Krzysztof Szczerba vid Chalmers. Tekniken är framförallt anpassad till kortare sträckor upp till cirka fem kilometer och där kunderna efterfrågar snabb och säker överföring av information till en förhållandevis låg kostnad. Man använder en ny optimerad metod för att sända information och fördelen blir en högre tolerans mot störningar i fibernätet. Nyttan är att man antingen kan sända större mängder information eller, i fiber-till-hemmet, förlänga avståndet mellan kopplingspunkter. På så sätt kan användare spara in pengar och utrustning. Det gör att du kan använda billigare fiber, men ändå får bra kvalitet på signalen, säger Jörgen Larsson. Ytterligare en fördel är att kunderna kan använda sin befintliga infrastruktur, men uppgradera den genom att en mindre produkt installeras i fibernätets ändpunkter. Kunderna finns inom en rad segment, såsom telekomindustrin, fordonsindustrin, medicinteknik, datorhallar och konsumentprodukter. 4

5 SIS CERTIFIERAR MILJÖREVISORER SIS startar nu med personcertifiering. Det innebär att du som yrkesperson kan få din kompetens verifierad. Det första kompetensområdet som SIS certifierar är miljörevisorer. Framöver kommer SIS att kunna certifiera fler yrkeskategorier. Personcertifiering innebär att man får sin kompetens inom ett område verifierad och kan visa att man uppfyller de krav som ställs på en befattning eller på ett specifikt arbetsmoment. För den enskilda individen innebär det ett starkare c.v. och kanske en skjuts framåt i karriären, medan arbetsgivare får det enklare i samband med till exempel urvalsprocesser. Helen Strandgren är verksamhetsansvarig för SIS personcertifiering och ser hur behovet har ökat i takt med arbetsmarknadens utveckling. Det råder stor rörlighet på arbetsmarknaden och det finns en stor efterfrågan på bevis på att personer uppfyller de kompetenskrav som krävs för specifika uppdrag, arbetsmoment eller befattningar, säger hon. SIS fungerar som en oberoende part och verifierar kompetenskraven, till exempel grundläggande utbildningar, nuvarande kunskap och arbetslivserfarenhet, enligt metoder som finns fastställda i internationella standarder. SIS avser att bedriva personcertifiering som en ackrediterad verksamhet. Ackreditering innebär att SIS återkommande kommer att kontrolleras av ackrediteringsmyndigheten SWEDAC. Det är skillnad på ett kursintyg, betyg och certifikat. Ett kursintyg visar att en person varit närvarande på en kurs, men inte att deltagaren förvärvat den kunskap som krävs. Ett betyg visar vilka kunskaper en person hade vid tillfället då betyget sattes. Ett certifikat visar att personen löpande upprätthåller sin kompetens. MAGNETISKT NANOPAPPER VISAR VÄGEN FÖR NYA SKOGSPRODUKTER Forskare vid KTH, Wallenberg Wood Science Center (WWSC) och SU har lyckats skapa magnetiska nanopartiklar i superstarkt nanopapper. Det nya nanopapperet är extremt lätt, starkt och böjbart och kan bland annat användas för att hindra sedelförfalskning, och för att filtrera bort metallpartiklar. Magnetiskt nanopapper är lätt att framställa och har unika egenskaper, men visar också den produktpotential som forskning inom mångvetenskaplig nanoteknik har för skogsindustrin, säger Lars Berglund, chef för WWSC och professor i fiber- och polymerteknologi vid KTH. Han tillägger att arbetet precis rapporteras i Nature Nanotechnology och är resultatet av ett samarbete mellan Sverige, Finland och Spanien. Förutom att magnetiskt nanopapper kan användas för att hindra dokumentförfalskning, kan andra tillämpningar vara intressanta, till exempel i implantat för människokroppen samt för små motorer och sensorer. Jämfört med metalliska magnetmaterial är det starka magnetiska nanopapperet mycket mer formbart. Den nya framställningsmetoden kan 5

6 också användas för andra skogsprodukter. Magnetiskt trä har redan framställts i laboratorieskala av forskarna vid WWSC. Cellulosaprodukter används av tradition i papper, förpackningar och konstfiber, men tekniker som magnetiskt nanopapper öppnar möjligheter för helt nya produktområden. Sedan tidigare har forskare försökt blanda magnetiska nanopartiklar med plaster, men egenskaperna hos sådana material blir inte särskilt goda. I det magnetiska nanopapperet så skapar man istället först nanopartiklarna, som fastnar i papperet. Därefter gör man partiklarna magnetiska. Själva nanopapperet består av mycket starka och böjbara nanofibriller från miljövänlig cellulosa. Cellulosa i form av nanofibriller är en fiberformad polymer som naturen producerar i enorma mängder varje år. Dragstyrkan hos cellulosa är därtill mycket högre än hos de flesta stålsorter. Till de mer tekniska detaljerna hör att man först framställer en extremt porös så kallad aerogel som består av endast 2 procent cellulosafibriller och 98 procent porer. Man doppar den porösa cellulosa-aerogelen i en saltlösning och skapar sedan de magnetiska partiklarna. De magnetiska partiklarna är drygt 40 nm stora och består av kobolt-ferrit. Partiklarna binder mycket starkt till cellulosan. Under framställningen kan man styra hur stor mängd magnetiska partiklar som bildas. Det porösa nanopapperet kan också komprimeras till olika porhalt, så att man får den styrka och böjbarhet som önskas. SLIPA DIN FOKUSFÖRMÅGA I KONTORSLANDSKAPET Att kunna fokusera på sina arbetsuppgifter, trots att man befinner sig i en stökig miljö omgiven av andra människor, är en stor tillgång i karriären.genom att träna dig på att stänga av störande, vilket gör dig lika effektiv, oavsett om du jobbar på flygplatsen, på ett café eller i ett öppet kontorslandskap. En av de främsta framgångsfaktorerna i karriären är förmågan att, vid behov, kunna uppbåda all koncentration som behövs för att stänga ute allt ovidkommande och bara fokusera på uppgiften, säger Olof Röhlander, mental tränare, föreläsare och aktuell med boken Det blir alltid som man tänkt sig. Mental styrka kännetecknas, enligt Olof Röhlander, av en individs förmåga att ta fram rätt resurser i rätt läge och kunna utestänga felaktiga tankar, känslor och yttre faktorer. Det handlar i slutänden om att kunna göra ett effektivt jobb, oavsett omvärldsfaktorer, något som inte minst är aktuellt för många av dem som till vardags arbetar i öppna kontorslandskap med många externa störningsmoment och för dem som jobbar mycket på distans och på resande fot, där arbetsmiljön ständigt förändras. Fem tips som hjälper dig att hitta arbetsro oavsett miljö: 1. Träna upp din koncentrationsförmåga med störningsträning. Ta med dig en bok och sätt dig någonstans där det är en massa oljud runtomkring. Eller gör något annat som du normalt behöver lugn och ro omkring dig för att klara av, som att betala räkningar, läsa tidningen eller se på tv. 2.Tänj din irritationsgräns. Träna på att gå in i dig själv. Se vad klockan är och kolla hur länge du klarar att fokusera utan att bli störd. Så fort du blir störd så börjar du om och ser om du kan slå denförra tiden. Öka svårighetsgraden allteftersom du blir bättre på att stänga ute allt annat och fokusera på det du vill. 6

7 3. Ta varje tillfälle i akt att träna. Ju bättre du blir på att fokusera på det du själv vill, desto svårare blir du att störa och du kommer att få mer gjort på kortare tid. Ta varje tillfälle i akt att träna. Det innebär att du inte längre blir frustrerad när något stör dig utan snarare ser det som något positivt eftersom du då får chansen att bli mentalt starkare. Betrakta stunden då du irriterar dig på din högljudda kollega som ett perfekt träningstillfälle, då du verkligen får chansen att stänga av externa störningsmoment. 4. Hitta något som du kan ha i fickan som symboliserar inre lugn, säkerhet och trygghet. Det kan vara vad som helst, en sten från landstället, ett foto på ett barn eller något annat. Testa att hålla i denna symbol samtidigt som du tänker på vad du förknippar med den. Gör om detta flera gånger tills symbolen är helt sammankopplad till lugn, säkerhet och trygghet.varje gång du tar upp saken ur fickan, känner på den och tittar på den så kommer lugnet och säkerheten över dig och du känner en inre trygghet. 5. Utsätt dig för så många stressiga miljöer som möjligt. Testa att utsätta dig för en stressig miljö. Ta upp den här symbolen och börja andas med magen, tre djupa andetag. Öka svårighetsgraden genom att våga utsätta dig för allt mer stressiga miljöer och situationer och träna på att behålla lugnet. Så fort du tappar det så tar du fram din symbol eller bara känner på den i fickan. Till slut bör du ha kommit så långt att du helt tagit kontroll över dina tankar. TILLIT OCH FÖRTROENDE SPELAR STÖRRE ROLL ÄN MERITER VID START AV NYA FÖRETAG Många väljer att starta företag tillsammans med sina respektive eller vänner. Tillit och förtroende väger tyngre än instrumentella motiv. Detta konstaterar Karin Hellerstedt, forskare vid Internationella Handelshögskolan i Jönköping (JIBS). Personlighet och tidigare relationer spelar större roll än vad som har lyfts fram tidigare. Entreprenörer är mer benägen att satsa tillsammans med någon man litar på än den som på papperet har de bästa meriterna, säger Karin Hellerstedt doktorand i företagsekonomi på JIBS. Karin Hellerstedt har genom att studera olika sammansättningar av grupper, exempelvis hur kollegor kommer och lämnar gruppen, kunnat visa skillnader i gruppdynamiken i nystartade företag. Olika faktorer påverkar, både på individuell- och firmanivå. Genom att använda data på företags- och individnivå har Hellerstedt kunnat producera nya variabler på teamnivå. Dessutom uppstår teamen snarare än skapas. Man lägger förmodligen inte tid på att gå ut och söka efter de bästa kandidaterna att starta tillsammans med, säger Karin Hellerstedt. Undersökningen har skett med hjälp av SCB:s databaser och visar bland annat att statusattribut ofta påverkar gruppens stabilitet. En typiskt nystartad grupp matchar ofta inte läroböckernas grupper och Karin Hellerstedt rekommenderar att man ser över de råd som ges till individer som överväger att starta eget eftersom det som står nu är mekaniskt skrivet. 7

8 BLI EN BÄTTRE VD I dag är det mycket för en VD att hålla reda på. Förutom specifika branschkunskaper finns de ekonomiska bitarna, lagar och förordningar, ledarskapet, skyldigheter och rättigheter, relationer till ägare, styrelse och eventuella aktieägare. Hur ska man göra för att ha översikt och kontroll över alla bitar, och framför allt vad är det som krävs av en VD? Det här är frågor som många VD:ar i små och medelstora bolag ofta kämpar med och som kan ta kraft och fokus från själva verksamheten. Som enda företag i Sverige genomför nu Executive People ett utbildningsprogram, VDprogrammet, riktat till SME-företag (Small and Mediumsized Enterprizes). Där kompetenta utbildare med lång egen erfarenhet hjälper deltagarna att få svar på de frågor som uppstår i det dagliga VD-arbetet. I dagens finansiella läge är det viktigare än någonsin att företagsledare vet vad som förväntas av dem eftersom många blivit omplacerade eller fått gå. Vad innebär det att vara VD? Vad krävs för att klara VD-skapet på ett bra sätt? Många ledare är så fokuserade på företagets verksamhet att de saknar det helikopterperspektiv som är så viktigt för att se verksamhetens helhet. Att utbilda sig är därför nyckeln till framgång och kan i många fall vara det som avgör framtiden. Som rekryterare märker jag en större omsättning av VD:ar än tidigare och att kraven på de som anställs nu är betydligt högre än vad de varit tidigare, säger Bosse Hallberg,VD för Executive People, och fortsätter: Vi har i fem år utbildat befattningshavare i styrelsearbete och i rollen som VD. Vi märker att fler företag än tidigare satsar pengar på att utbilda sina ledare. De som har god kunskap om vad som förutsätts av en VD, är mer attraktiva på marknaden. Därför satsar vi i år ännu mer på att utbilda i VD-skapet än tidigare. För att ge det allra bästa startar nu Executive People VD-programmet 2010 i samarbete med olika specialister som behandlar alla viktiga delar i rollen som VD. Deltagarna får den viktigaste kunskapen en VD bör känna till i sitt dagliga arbete samt en god grund att stå på. Programmet är uppdelat i flera block där olika samarbetspartners behandlar olika delar som de är specialister på. KRAV PÅ SMARTA HEM: TRYGGA OCH ROBUSTA Antalet IT-funktioner i bostaden blir stadigt allt fler. Nu visar forskarstudier vid Arkitekturskolan på KTH att de som bor i så kallade smarta hem värderar ökad bekvämlighet och säkerhet högre än IT-funktioner som leder till besparingar. Svenska byggbolag genomförde vid millenniumskiftet tre mycket omfattande satsningar på IT-funktioner i smarta hem i Stockholmsområdet. Efter det har 200 familjer i de tre bostadsprojekten studerats under fem år av deras första tid i boendet. Resultatet visar att IT-funktioner som ökar tryggheten och säkerheten hittills varit mest uppskattade. I trygghetsfunktionerna ingår bland annat ett passagesystem som är indelat i två olika scheman "Hemma" och "Borta". Dessa scheman kontrollerar sedan vattnet, 8

9 elektriciteten till spisen, inbrottslarmet, ventilationen och eluttagen. Allt styrs via låset i ytterdörren. Likaså funktioner som medför ökad bekvämlighet, exempelvis digitalt bokningssystem för tvättstuga, står högt i kurs enligt studien. Energibesparande it-funktioner å sin sida är inte lika populära. Greger Sandström, teknologie doktor och den som utfört studien, säger att studieresultatet också pekar ut en rad problem. Smarta hem-system måste vara väldigt robusta, annars finns det en risk att de boendes tillit till systemet raseras vilket leder till att funktionerna inte används. Dessutom finns det en hel del frågetecken kring vem eller vilka aktörer som ska kunna säkerställa drift och underhåll över tid, och runt en standardisering av smarta hem. Utan detta på plats blir smarta hem ett svårt investeringsbeslut för bostadsföretag, säger Greger Sandström. Studien visar också att redan små skillnader i utformningen av smarta hem-system ger stora skillnader i användarnas beteende. Exempelvis är tillgängligheten avgörande. En lättillgänglig pekskärm för att styra systemet är att föredra jämfört med en bärbar dator som användaren måste logga in i för att använda, säger Greger Sandström. BRISTEN PÅ ALTERNATIV GÖR ARBETSLÖSA TILL FÖRETAGARE Att vara arbetslös och bli företagare med starta eget-bidrag både drabbar och möjliggör. Det förändrar livssituationen, men inte alltid till det bättre. Det visar en avhandling från Linköpings universitet. Sedan 1984 har arbetslösa som startar eget företag kunnat få sex månaders bidrag som arbetsmarknadsåtgärd. Bidraget var som vanligast under 90-talets lågkonjunktur, men tenderar nu att öka igen. Christer Johansson är sociolog och har i sin doktorsavhandling Den ofrivilligt frivillige företagaren intervjuat tjugosex aktiva och före detta företagare i Östergötland. De fick starta eget-bidrag i mitten av 90-talet när det var som mest populärt. Med hjälp av deras livsberättelser har han undersökt synen på bidraget och inställningen till både arbete och arbetslöshet. Hittills har forskningen framförallt studerat hur effektivt bidraget varit som arbetsmarknadsåtgärd i jämförelse med andra åtgärder, men personerna bakom statistiken har inte intervjuats, säger Christer Johansson. Avhandlingen visar att bidraget både drabbar och skapar möjligheter. Många som fått starta eget-bidrag ifrågasätter om just arbetslösa är rätt grupp att satsa på för företagande. De efterlyser högre krav på affärsidén och bättre stöd inför starten av företaget. Det finns företagare som lever upp till sinnebilden av den idealiska företagaren. Men det finns också många överlevnadsföretagare som jämställer företagarens jobb med en vanlig anställning. Andra är klart mer utsatta än de trodde de skulle bli. Bristen på andra alternativ är det viktigaste skälet till att ta emot starta eget-bidrag och bli företagare. De som sedan lägger ned företaget gör det på grund av dålig lönsamhet. De flesta har haft en ganska oreflekterad inställning till tidigare arbeten. Ändå är identiteten starkt kopplad till arbete. 9

10 SVENSKARNA I TRYGGHETSTOPPEN Svenskarna är världens minst oroliga folk. Det visar en omfattande undersökning - Saab Civil Security Report - som gjorts på uppdrag av försvars- och säkerhetsföretaget Saab. I undersökningen som genomförts i tio länder mäts ett brett spektrum av faror som kan drabba människor. Undersökningen har genomförts med totalt personer i tio länder världen över. Rädsla över att vistas utomhus efter mörkrets inbrott, att flyga, att det ska inträffa en trafikolycka, eller att vi personligen ska drabbas av en finanskris eller en pandemi är några av de frågor som besvarats. Undersökningen visar med stor tydlighet att Sverige har ett samhälle där många känner sig trygga, och det kan vi vara mycket stolta över. Att skapa ett sådant samhälle förutsätter bland annat både kunskap och förmåga att säkra de flöden vi är beroende av, till exempel transporter, kommunikation och energi, säger Gunilla Fransson, chef för Saab Security. Svenskarna är överlag inte oroliga för att utsättas för inbrott i hemmet. Bara 24 procent tror att det finns en hög risk att drabbas personligen. I Sydafrika däremot är man betydligt mer orolig, 77 procent av invånarna oroar sig för inbrott i hemmet. I Sverige anser vi inte heller att det är farligt att åka tåg, men stör oss över att de inte kommer i tid. Vi ser att det finns en internationell efterfrågan på det svenska säkerhetskunnandet. Här finns en lång tradition av att arbeta målmedvetet för ett stabilt och tryggt samhälle, något som blir allt mer uppmärksammat och även gör det lättare att skapa intresse för våra avancerade tekniska lösningar, säger Gunilla Fransson. KOMMUNALA BOLAG - SVÅRHANTERLIGA FÖRETAGSHYBRIDER Kommunala bolag kritiseras ofta i media, bland annat för vinstkravet och bristande insyn. En ny avhandling från Ekonomihögskolan i Lund visar hur komplicerat det är att styra och arbeta i ett bolag med både privata och offentliga förpliktelser. Företagsekonomen Anna Thomasson forskar kring hur kommunala bolag styrs och hanterar sin situation. Bolagen utför offentliga tjänster, men lyder under samma lagar och regler som privatägda bolag och har kravet att gå med vinst - därför kallas de hybridorganisationer. Att bilda kommunala bolag har varit en trend i Sverige sedan 1980-talet, något som inte varit problemfritt. Bolagens styrelse består helt eller till största delen av politiker, ett uppdrag som Anna Thomasson berättar anses mer prestigefyllt än att sitta i en vanlig kommunal nämnd. Men uppdraget är komplext: 10

11 - Enligt aktiebolagslagen ska styrelsen se till bolagets bästa. Men politikerna känner själva att de ska bidra med den offentliga insynen i bolaget. Exempelvis kan det handla om beslut inom bolaget som är affärshemligheter och som politikerna vill förankra i det politiska styret i kommunen. Då uppstår frågor - vad får jag säga, vilken roll har jag egentligen? säger Anna Thomasson. Den personliga konflikten som politikerna hamnar i löser hon eller han ofta genom att vända sig till en outtalad praxis. Vilken är kulturen i just den här kommunen, hur brukar styrelsemedlemmar göra? Vd i ett kommunalt bolag sitter mitt emellan verksamheten, ägare, styrelsen och medborgarna. Kraven är dessutom annorlunda än för ett vanligt privat företag. Att gå med vinst räcker inte, utan det gäller att ha en känsla för vilka förväntningar som är viktiga vid olika tidpunkter. Ibland förväntas bolaget agera mer privat och ibland lyssna mer på kraven på offentlig service. Balansen är svår och det beror också på vad vd uppfattar. Vd måste förstå den offentliga biten, men främst se till bolagets bästa. - Det är viktigt att veta att vd har en central roll i att kommunicera med alla och att driva verksamheten så att det som förväntas av den görs. Att vara vd är inte detsamma som att vara förvaltningschef, utan som vd är man mer självständig. Ett av bolagen som forskaren studerat, Nordvästra Skånes Renhållnings AB verkar, på en marknad där det offentliga monopolet gradvis avreglerats och blivit konkurrensutsatt. Konkurrenter och ägarkommuner klagade tidigare på bolaget och tyckte att det tog ut högre avgifter för den offentliga sophämtningen för att subventionera den privata verksamheten. Det var viktigt att vd förstod politiken i frågan, och också hur den konkurrensutsatta marknaden fungerar, och kunde möta kritiken. Bland annat fick bolaget hitta ett tydligt redovisningssystem för att visa hur avgifterna tas ut, säger Anna Thomasson. Bolaget Position Skåne, numera nedlagt i den formen, ägdes av de 33 skånska kommunerna tillsammans med Region Skåne. Bolaget stötte på flera problem, bland annat hade bolaget tre olika vd:ar på lika många år och det i kombination med en styrelse där ledamöterna företrädde många olika intressen gjorde att den interna styrningen blev otydlig. Det fanns dessutom väldigt olika förväntningar från ägarna på vad bolaget egentligen skulle göra, säger forskaren. TRÄNA DIG TILL FRAMGÅNG Har du drömmar om framtiden men kommer ingen vart? Det förblir bara drömmar, lösa idéer och fantasier. Eller tror du att framgång bara drabbar vissa för att de ha mer tur än andra? Men om jag säger till dig att även du är värd framgång, skulle du tro mig då? Framgångsrika människor ger inte upp, de kämpar, jobbar hårt och de har tålamod. De övar sig till framgång! Här är tips från coachen på hur du kan öva dig till din framgång. Antingen kan du visualisera övningen eller skriva ner den. Viktigt är att du stannar upp och ger dig tid till träningen. 11

12 Steg 1 - Din framgång Vad innebär framgång för dig? Föreställ dig nu att du är framgångsrik: Hur ser den bilden ut? Beskriv några detaljer! Hur känns det att vara framgångsrik? Steg 2 - Fake it until you make it! Om du börjar bete dig som om du redan var framgångsrik, kommer din hjärna inte kunna skilja på fakta och fiktion. Så småningom kommer du att börja förverkliga den önskade bilden av ditt framgångsrika liv. Steg 3 - Byt dåligt mot bra Får du någon negativ tanke? Som t.ex. "nej men det kan jag inte göra", "jag vet inte hur det ska gå till", "jag är inte framgångsrik", "kommer aldrig att bli det heller", "vissa föds bara framgångsrika", "världen är så orättvis, du kan bara inte ana". För varje negativ tanke vill jag att du hittar en ersättare, en positiv sådan. Nästa gång du börjar tänka negativt, stoppar du dig själv och upprepar högt den positiva tanken istället. Steg 4 - Från framtid till nutid Vet du inte hur du ska gå till väga, börja baklänges. Nu när du har föreställt dig att du är framgångsrik och du beter dig redan som om du vore det, vet du vad ditt senaste steg var innan du blev framgångsrik. Och steget innan det? Och innan det? Vad är det som hindrar dig nu från att ta de stegen som du tror var de rätta och som förde dig till framgång? Du har all tid nu för att börja bete dig så framgångsrik som du vill vara. Vad väntar du på? Vad behöver du just nu? Steg 5 - Påminn dig ofta Sist men inte minst. För en lista över allt som du känner att du är eller har varit framgångsrik på. Anteckna varje gång du gör nya framgångar och skriv ner framgångar från varje område i ditt liv, inte bara från ditt arbete. Listan kommer ge dig ännu mer energi för att åstadkomma mer. MEDVIND FÖR VETENSKAPEN Förtroendet för forskare ökar. Allt fler anser att den vetenskapliga utvecklingen gjort livet bättre och fler unga vill bli forskare. Det visar en ny opinionsundersökning från Vetenskap & Allmänhet, VA. VA har med hjälp av Synovate frågat drygt svenskar hur de ser på vetenskap och forskare. Motsvarande undersökningar har gjorts sedan Efter en nedgång de senaste åren tycks svenskarnas attityder nu vända och bli mer positiva. Vi ser en klimatförbättring för forskningen, säger Karin Hermansson, utvecklingschef VA, som ansvarar för VA-barometern. Fyra av fem anser att både den vetenskapliga och den tekniska utvecklingen gjort livet bättre. Det är en ökning jämfört med i fjol och ett trendbrott mot tidigare. 12

13 Hela 78 procent har stort eller mycket stort förtroende för forskare vid universitet och högskolor, den högsta uppmätta siffran hittills. Motsvarande förtroende för företagsforskare är bara 48 procent och minskar sedan några år. Förtroende är färskvara och kan lätt raseras. På en öppen fråga om nyheter man sett som kan påverka förtroendet för forskare nämns fusk, oetisk och "konstig" forskning, för få eller motsägelsefulla resultat, liksom styrd forskning. Sett över tid anser allt färre att "vetenskap och teknik är för svårt för de flesta att förstå", vilket indikerar att respekten för forskning minskar. Fortfarande instämmer dock fyra av tio i påståendet. Två av tre tror att forskningen kan bidra till att bromsa klimatförändringarna. Sedan 2004 har den andelen nära nog fördubblats. Efter stormen Gudrun och orkanen Katrina 2005 tog klimatdebatten fart vilket kan ha ökat förhoppningarna på forskningen. Många fler tror på forskningens möjligheter att bromsa klimatförändringarna, jämfört med politikens och näringslivets, säger Karin Hermansson. 14 procent bedömer astrologi som en vetenskap, vilket är den klart lägsta nivån sedan VAs mätningar startade. Tidigare har betydligt fler unga kvinnor än unga män sett området som vetenskapligt. I år anger lika många tjejer som killar, knappt en av fyra, att astrologi är vetenskap. Ungas intresse för att bli forskare växer. Nu är fyra av tio killar och tre av tio tjejer intresserade av en forskarkarriär. - Glädjande är också att unga mer sällan än äldre anser att vetenskap och teknik är för svårt att förstå, säger Camilla Modéer, generalsekreterare VA. Mer information på: KVINNLIGA EGENFÖRETAGARE SER FLER FÖRDELAR MED ATT STARTA EGET ÄN MÄN Trygg-Hansas småföretagarundersökning visar att kvinnor som startar eget är mer nöjda än män som startar eget. Hela 85 procent av de kvinnliga egenföretagarna svarade att de var nöjda eller mycket nöjda med sin situation. 79 procent av männen anger att de är nöjda. De största fördelarna med att vara egenföretagare är friheten och glädjen över att skapa sin egen succé, tycker kvinnorna. Hela 70 procent av de kvinnliga småföretagarna anger "glädjen över egen succé" som en fördel med att vara egenföretagare, medan motsvarande siffra för män är 59 procent. Manliga småföretagare värderar frihet (64 procent) högre än den egna succén. Friheten är även något som kvinnliga småföretagare värderar högt, hela 71 procent angav det som en fördel med att vara egenföretagare. 13

14 Pengar viktigare för män Kvinnor ser fler fördelar än män med att vara egenföretagare. På nästan alla svarsalternativ i Trygg-Hansas undersökning har en större andel kvinnor än män tyckt att det är en fördel med att vara egenföretagare. Med ett undantag, att tjäna pengar. Det är viktigare för män än för kvinnor; 39 procent av männen angav det som en fördel med att vara egenföretagare, mot 34 procent av kvinnorna. Det är väldigt positivt att kvinnor ser så många fördelar med att vara småföretagare. Men fortfarande är det långt fler män än kvinnor som startar eget företag. Som försäkringsbolag kan vi stötta småföretagare med rådgivning och försäkringsskydd för att på så sätt minska de hinder man upplever, säger Catarina Boijort, chef för småföretagarförsäkringar på Trygg-Hansa. Flexibla arbetstider, frihet och arbetsglädje 71 procent av de kvinnliga småföretagarna i Sverige säger att frihetskänslan är en av de största fördelarna med att vara egenföretagare jämfört med att vara anställd. 67 procent av kvinnorna och 58 procent av männen svarar flexibla arbetstider. Att själv kunna bestämma arbetets innehåll (60 procent) och större arbetsglädje (54 procent) är också fördelar som många kvinnliga småföretagare ser med att vara egen till skillnad mot att vara anställd. Trots att kvinnor är mer positiva till eget företagande är det fortfarande fler män som är småföretagare än kvinnor. 21 procent som startar eget varje år är kvinnor och de är i genomsnitt yngre än männen som startar eget, enligt Nutek. FLYGBUREN LASER MÄTER TRÄDEN BRA Flygburen laserskanning är ett bra sätt att skatta skogens egenskaper. Metoden gav högre noggrannhet än två metoder baserade på klavning och mätning med relaskop. Det visar en jämförande studie från Skogforsk. Att ha bra data om skogen är en förutsättning för att kunna utnyttja råvaran effektivt. För höjd- och volymskattning gav laserskanning betydligt bättre noggrannhet än de två traditionella metoderna som också testades, säger Andreas Barth, Skogforsk. Laserskanningen gav också en bra skattning av diameterfördelningen. För att fullt ut kunna ersätta de traditionella metoderna krävs bättre information om trädslagen. Volymandelen gran underskattades kraftigt i grandominerande områden, säger Andreas Barth. En större användning av laserskanning kommer att leda till nya och effektivare system och verktyg inom skogsbruket. Som exempel utvecklas nu metoder för bättre beskrivning av råvaran. Genom att kombinera mark- och flygburen laser kan stockarnas längd och diameterfördelning beräknas före avverkningen, säger Andreas Barth. 14

15 Fakta Flygburen laserskanning är en ny teknik i skogsbruket för att skatta trädens höjd, diameter och volym. Skogforsk har jämfört skattningar av enskilda träd med flygburen laserskanning med utfallet från avverkningar och mätningar i fält i några slutavverkningsmogna skogar. DÅLIGT BETYG FÖR ARBETSKLIMATET Arbetsklimatet i europeiska företag är ganska otrevligt. Detta visar en undersökning genomförd av den internationella jobbportalen StepStone. Över anställda från åtta olika länder deltog i undersökningen. Enligt undersökningen är det endast 20 procent av de anställda som värderar sin arbetsmiljö som bra och säger att den påverkar deras dagliga motivation på ett positivt sätt. 38 procent är besvikna på attityden bland sina kollegor, 42 procent säger att de har en fullt acceptabel arbetsmiljö med några få undantag. "Som tillägg till ett intressant ansvarsområde i yrkesrollen är det arbetsklimatet som påverkar anställda till att vara för eller emot sin arbetsgivare, mer än vad lönen påverkar. Med tanke på det växande problemet att få tag på kvalificerad arbetskraft att anställa är ett bra arbetsklimat alltid i företagets intresse. Detta gör det ännu mer förvånande att många företag är dåligt positionerade i detta avseende", säger Frank Ericson, VD för StepStone Sverige. I en internationell jämförelse är Italienska och Tyska anställda den mest otillfredsställda gruppen när det gäller ämnet arbetsklimat. Endast 14 procent av de italienska och 19 procent av de tyska resultaten är "goda". Norge är pionjärer för arbetsklimatet, 35 procent av norrmännen berättar om ett arbetsklimat som kan motivera dem i deras dagliga arbete. Använd följande länk för att se de internationella resultaten av StepStoneundersökningen som genomförts i Tyskland, Danmark, Norge, Sverige, Italien, Belgien, Nederländerna och Frankrike: 15

16 LÅNG VÄG KVAR TILL ATT ÅTER BLI LEDANDE IT-NATION Sverige brukar sägas vara en ledande IT-nation. Men de svenska myndigheterna uppfyller i många fall inte ens de krav de är skyldiga att följa. Regeringen har satt som mål att Sverige år 2010 ska återta en världsledande position inom e- förvaltningsområdet, något som Handelskammaren välkomnar. Men dit är det en lång väg att gå. Det visar den rapport över myndigheternas IT-service som nyligen presenterats av Stockholms Handelskammare. Undersökningen omfattar också kommunerna i Stockholms och Uppsala län. Bästa kommun på e-förvaltning är Upplands Väsby. Sämst är Upplands-Bro. Bästa myndighet och bäst av samtliga myndigheter och kommuner är Skatteverket. Mats Odell har ett antal myndighetschefer att ta i örat om regeringen ska uppnå sitt mål om att vara världsledande inom e-förvaltning. För företag och medborgare är e- service hos myndigheter viktigt och sparar både pengar och tid. Men inom flera viktiga områden, som tex elektronisk upphandling, är resultatet nedslående. Resultatet för en betydande andel av myndigheterna är klart underkänt, säger Peter Egardt, VD för Stockholms Handelskammare, med anledning av rapporten. - Att bara 16 procent av myndigheterna har anpassat sina webbplatser för mobiltelefoner och handdatorer är ett klart underbetyg. Sverige har ett bra utbyggt nät för mobilt Internet, det måste myndigheterna anpassa sig till och utnyttja. Det är en av flera svagheter som kommer fram i undersökningen, som också visar att det krävs krafttag inom informationssäkerhet, upphandling och tillgången till offentlig information för företag, säger Fredrik Sand expert på IT-frågor på Stockholms Handelskammare. TJUGO STORFÖRETAG I GEMENSAMT FORSKNINGSPROJEKT OM SÄLJEFFEKTIVITET Tjugo storföretag i Sverige gick våren 2007 in i ett gemensamt samarbete för att undersöka vad som utmärker Sveriges bästa säljare och säljföretag. Under ledning av analys- och forskningsföretaget Prosales Institute intervjuade man över 3200 säljare och kartlade den internationella forskningen på området. Resultatet visar på flera avgörande faktorer som skapar individuell såväl som organisatorisk försäljningseffektivitet. Forskningen kring försäljning är bristfällig. Därför gick över tjugo storföretag ihop våren 2007 för att tillsammans undersöka vad det är som utmärker Sveriges bästa säljare och säljorganisationer. Syftet var att ta fram nya rön, idéer och kunskap om hur man framgångsrikt driver en försäljningsorganisation. Att så många företag har intresse av att samverka tillsammans i ett gemensamt forskningsprojekt om försäljning är fantastiskt. Det visar på att intresset är stort och att svenska företag är nyfikna på att förbättra sig, säger projektansvarige Henrik Larsson på analys- och forskningsföretaget Prosales Institute som står bakom idén. 16

17 Undersökningen, som är ett av de största forskningsprojekt som genomförts i Sverige om försäljning, bygger på intervjuer med över 3200 säljare i olika branscher, kvalitativa studier av säljbeteenden, intervjuer med experter och genomgång av ett tusental forskningsartiklar från hela världen. Sammantaget så visar studien på vilka faktorer som förklarar individuella såväl som organisatoriska försäljningsprestationer. Vi har i studien kartlagt vad de bästa säljarna och säljföretagen gör men också sammanställt en rad olika best-practice exempel från verkligheten. Detta tillsammans med de erfarenheter som våra samverkande företag har gör att resultatet är intressant, konkret och användbart. Vi har mycket att lära av varandra, säger Henrik Larsson. Resultatet visar bland annat att en av de viktigaste framgångsfaktorerna för att skapa långsiktig försäljningsframgång och tillväxt är att ha en stark försäljningskultur. I de främsta företagen sätter man försäljning och kunder först på agendan. De lyfter fram försäljningen och skapar en kultur där alla tänker och agerar säljare. Säljarna är högt ansedda internt, försäljningsframgångar firas gemensamt och säljare som gör ett bra jobb lyfts fram som hjältar. På individnivå så har vi funnit tretton faktorer som förklarar en säljares prestationer. Den enskilt viktigaste faktorn är framgångstro följt av målfokusering och energi och entusiasm, fortsätter Henrik Larsson. Undersökningens genomförande har också praktiserats på flera av de företag som är med i studien. TeliaSonera är ett av de medverkande företagen som jämfört sin egen säljorganisation mot de bästa i Sverige. För oss på Telia var det en självklarhet att vara med i detta forskningsprojekt. Alldeles för lite av investeringarna i företag sker i människor och i synnerhet försäljning. Det vill vi förändra. Vi satsar därför stort på rekrytering, säljkompetens och ledarskap för att utveckla våra förmågor. Denna satsning ser vi som en investering i våra kunder, säger Patrik Ugander, affärsområdeschef för bredband på TeliaSonera - Genom att ställa samma frågor till företagens säljare som vi ställt till säljarna i det nationella urvalet så kan vi jämföra och se vad företagen är bra och dåliga på och vad som behöver förbättras. Det är viktig information som gör att ledningen kan prioritera sina insatser bättre och fatta klokare beslut, menar Henrik Larsson på Prosales Institute. Forskningsprojektet har genomförts av Prosales Institute AB i samarbete med Adecco, Aga Gas, Arkitektkopia AB, Berendsen Textilservice, Canon Svenska AB, CloettaFazer, Coca-Cola Drycker, Eniro Gula Sidorna, Ericsson, Fortum Markets, InfoData Direct, IFS Sverige, Länsförsäkringar, Manpower, Norstedts Juridik, Proffice, SAS Sverige, Skandinaviska Enskilda Banken, Svenska Dagbladet, Telenor Sverige, Telia Sverige och Teracom AB. 17

18 FAKTA OM FORSKNINGSPROJEKTET Studien bygger i huvudsak på en omfattande kvantitativ enkätstudie som skickades ut till över 7000 säljare i olika branscher i Sverige. Adresserna inhämtades från organisationen Säljarnas, PAR Adressregister samt säljare på medverkande företag i studien. Svaren viktades för att motsvara sammansättningen stort i Sverige och jämfördes med data från Statistiska Centralbyrån. Totalt besvarades enkäten av 3237 säljare, en svarsfrekvens på 44 procent. Därtill har vi intervjuat experter på området, genomfört en kvalitativ studie där vi med hjälp av etnografer studerat ett tjugotal framgångsrika säljare i olika branscher, vridit och vänt på hypoteser tillsammans med praktiker, och gått igenom över tusen andra internationella forskningsartiklar och böcker på området. Resultatet har sammanställts i en huvudrapport på 156 sidor och en kvalitativ delrapport på 25 sidor. För ytterligare info: SATSNING PÅ STRÅLSKYDDSFORSKNING VID STOCKHOLMS UNIVERSITET För att säkra den nationella kompetensen inom strålskyddsforskning inrättar Statens strålskyddsinstitut tre nya forskartjänster. Dessa får nära anknytning till Stockholms universitet och satsningen innebär en resursförstärkning på 37 miljoner till strålskyddsforskningen. Under många år har svensk strålskyddsforskning minskat i omfattning. Miljödepartementet gör nu, genom Statens strålskyddsinstitut (SSI), en satsning på att upprätthålla och stärka kompetensen inom området. Under 2007 gjorde SSI en internationell utlysning av tre nya forskartjänster. De forskare som sökte tjänsterna skulle ange vilket svenskt lärosäte de ville arbeta vid. Nu står det klart att två av de nya forskartjänsterna hamnar vid Stockholms universitet och den tredje på Medicinsk strålningsfysik vid Karolinska Institutet med en avdelning i strålningsfysik som hör till Stockholms universitet. Tjänsten i strålningsbiologi går till professor Andrzej Wojcik från Polen. Han är idag verksam vid forskningsinstitut i Warszawa och Wielce. Tidigare har han forskat i bland annat Tyskland och Österrike. Han tillträder sin tjänst vid Stockholms universitet och Institutionen för genetik, mikrobiologi och toxikologi (GMT). Tjänsten inom radioekologi går till docent Clare Bradshaw, forskare i marin ekotoxikologi vid Systemekologiska institutionen, Stockholm universitet, samt även verksam vid Södertörns högskola. Den brittiske forskaren Hooshang Nikjoo har redan tillträtt den tredje tjänsten, inom strålningsdosimetri. Den tjänsten är placerad vid Medicinsk strålningsfysik, Karolinska Institutet där Stockholms universitet har en avdelning med ansvar för grund och forskarutbildningen i strålningsfysik. 18

19 Hooshang Nikjoo kommer närmast från en tjänst vid amerikanska rymdstyrelsen Nasa i Houston. De tre forskarna får vardera två miljoner årligen under tre års tid av SSI till sin forskning, med möjlighet till förlängning i ytterligare tre år. Dessutom betalas ett startbidrag ut på tillsammans en och halv miljon kronor. Under förutsättning att förlängning sker rör det sig om totalt 37,5 nya miljoner till strålskyddsforskning. Denna nysatsning på strålskyddsforskning reflekterar en förståelse för behovet av hög nationell kompetens inom forskningsområdet under överskådlig framtid. Stockholms universitet har sedan ett halvt sekel haft ansvar för utbildning inom strålningsbiologi och kommer nu att kunna profilera sig inom hela strålskyddsforskningsområdet med kurser på grund- och forskarutbildningsnivå, säger Mats Harms-Ringdahl, professor i strålningsbiologi vid Stockholms universitet. BOLAGSVERKET OCH SKATTEVERKET BÄST I KLASSEN DÅ SMÅFÖRETAGEN SÄTTER BETYG Bolagsverket och Skatteverket klarar sig bäst då småföretagen betygsätter olika myndigheter. Men bara tre av sex myndigheter får godkänt. Både bolagsverket och Skatteverket har blivit duktiga på service och utvidgat sitt utbud. Man önskar att de andra myndigheterna ville ta efter deras goda exempel, säger Företagarnas vd, Anna-Stina Nordmark Nilsson. Det är fjärde året i följd som Företagarna låtit företag med högst 49 anställda betygsätta olika myndigheters service och bemötande. Nytt för i år är att man också gjort en sammanvägning, i vilken Företagarna vägt in hur bra myndigheterna jobbar med regelförenklingar och hur snabbt de svarar på frågor via e-post. Bolagsverket och Skatteverket är bäst i klassen i både småföretagens egen bedömning och i den sammanvägda betygslistan. Försäkringskassan får sämst betyg av småföretagen. Men de var bäst på att besvara frågor via e-post visade Företagarnas undersökning. Ingen myndighet får högsta betyg när det gäller myndigheternas egna förslag till regelförenklingar. Skatteverket ligger bäst till med näst högsta betyg. Försäkringskassan, Arbetsmiljöverket och Arbetsförmedlingen fick knappt godkänt. För att klara regeringens mål med att minska regelbördan med en fjärdedel till 2010 måste flera av myndigheterna lägga på ett kol, säger Anna-Stina Nordmark Nilsson. 19

20 Så bra är myndigheternas service och bemötande, enligt småföretagen (bästa betyg 5): Bolagsverket 3,5, Skatteverket 3,4, Arbetsmiljöverket 2,9, SCB 2,9, Arbetsförmedlingen 2,8, Försäkringskassan 2,7. Sammanvägda listan: 1. Bolagsverket, 2. Skatteverket, 3. SCB, 4. Försäkringskassan, 5. Arbetsmiljöverket, 6. Arbetsförmedlingen Undersökningen har gjorts tillsammans med Sifo som intervjuat slumpmässigt utvalda företagare med mellan 1 och 49 anställda. CIVIL FORSKNING BÖR FÅ EN PROCENT AV BNP Svenskt Näringsliv anser, i likhet med ett antal andra forskningsintressenter, att statens bidrag till civil forskning bör uppgå till en procent av BNP. Den civila forskningen behöver ökade resurser, menar Maria Anvret, Svenskt Näringslivs rådgivare i forskningsfrågor. Hon menar att civil forskning och utbildning är fundamentalt för att skapa innovationer, kommersialisering och företagande. -Forskningen är idag alltmer konkurrensutsatt inte enbart på nationell nivå utan i allt större omfattning internationellt, säger hon vidare. Maria Anvret och Svenskt Näringsliv vill att forskning och utbildning skall stärkas ytterligare för att ge Sverige konkurrensfördelar på den globala marknaden. Det är därför angeläget att forskningsfinansiärernas upprop Statens bidrag till civil forskning bör uppgå till en procent av BNP får gehör hos regeringen. Bakom uppropet, som nyligen skickades till utbildningsdepartementet, står bland andra Vinnova, Vetenskapsrådet och IVA. Svenskt Näringsliv stödjer alltså detta upprop. För mer information: 20