Pedagogisk dokumentation som verktyg för att skapa meningsfulla sammanhang tillsammans med barnen i förskolan

Transkript

1 Pedagogisk dokumentation som verktyg för att skapa meningsfulla sammanhang tillsammans med barnen i förskolan Pedagogisk dokumentation som arbetsverktyg och filosofi i förskolan

2

3 Att gå från att säkert veta till att nyfiket undra

4 Vad associerar du till när du hör Pedagogisk dokumentation?

5 Vad associerar du till pedagogisk dokumentation? Synliggöra barns lärande Reflektion Foton och text Observation Synliggöra läroprocesser

6 Vad gör arbetet med dokumentation för skillnad i BARNENS vardag? Hur gagnar det barnen?

7 Arbetet med pedagogisk dokumentation bygger på en organisation som uppmuntrar reflektion och ett utforskande arbetssätt Konstruktionistisk lärandeteori Utforskande arbetssätt Reflekterande förhållningssätt Miljö Organisation Arbetet med pedagogisk dokumentation påverkar HELA organisationen i alla led

8 Ordet dokumentation Dokumentation ur ett bristperspektiv Dokumentation - samlande av minnen Pedagogisk dokumentation - att synliggöra pedagogiska processer, i syfte att förändra och utveckla

9 PEDAGOGISK DOKUMENTATION Ett förhållningssätt Ett sätt att lyssna En kommunikation

10 IUP- individuella utvecklingsplaner LUS- läsutvecklingsshema TRAS- tidig registrering av språk lutar sig mot utvecklingsnormer.. Pedagogisk dokumentation handlar inte om att värdera barnen, utan om att förstå dem bättre. Vea Vecchi

11 Vilka möjlighetsvillkor ger VI varje barn att utvecklas och lära?

12 Förskola i utveckling - bakgrund till ändringar i förskolans läroplan Läroplanen innehåller inga mål för vad enskilda barn ska ha uppnått vid olika tidpunkter eller i olika åldrar. Det finns inte heller fastställda normer eller nivåer för barns förmågor eller kunskaper. Kunskapen om varje barns lärande och utveckling ska heller inte användas för att kategorisera, sortera eller jämföra barnen utan utgöra underlag för planeringen av den fortsatta verksamheten med barnen Sid.19

13 Vi kan inte skilja barnen från verksamheten När vi dokumenterar det enskilda barnet, eller barngruppen,blir det samtidigt en utvärdering av verksamheten och pedagogernas agerande Barns lärande är ALLTID ett svar på lärandets möjlighetsvillkor

14 Pedagogisk dokumentation hjälper oss att få syn på de relationer som barn är involverade i Det sociala är så mycket mer än det mellanmänskliga A,Palmer, Stockholms universitet

15 Handen formar leran.men leran formar också handen

16 Dekoration eller utgångspunkt för reflektion, planering och förändring av den pedagogiska verksamheten?

17 Hur blir barnen delaktiga. Hur påverkar observationerna (det vi ser och hör att barnen gör) vår planering av innehåll i verksamheten?

18 Skillnaden mellan Dokumentation och Pedagogisk dokumentation DOKUMENTATION Enbart retrospektiv det här gjorde jag/vi.beskriver vad som hänt PEDAGOGISK DOKUMENTATION är både retrospektiv och prospektiv: syftar till att föra den pedagogiska arbetsprocessen framåt och förändra och utveckla det pedagogiska arbetet

19

20 Vad är det barnen försöker förstå?

21 En dokumentation blir pedagogisk först när den blir föremål för reflektion och tolkning och fungerar som ett underlag för pedagogens arbete när det gäller organisation - miljö material. Barn och naturvetenskap.s.43

22 Opsis Kalopsis 2011/2012 Tema: Naturvetenskapen möter barnens frågor Experiment Undersökningar Utmaningar Kopplat till observationer av barnens lekar

23 Observationsfokus: Vad är barnens magnet - vad är det barnen riktar sin blick mot? Vad verkar mest inressant?

24 Projektstruktur Samla- på barnens ord/görande (med fokus på naturvetenskapliga fenomen) Sortera vad är undersökningsbart Kategorisera- inom vilka områden rör sig barnens intressen, lekar, frågor

25 Banor - kulbanor

26 Vad är det barnen försöker förstå? Att se bortom det ögat ser och örat hör.

27 Kategorisera Inom vilka områden rör sig barnens lekar? Vilka (naturvetenskapliga) begrepp kan vi ringa in? Vi ser att barnen undersöker: Fart, acceleration, krockeffekter, friktion balans, kraft, storlek, tyngd

28 Vi ser att barnen undersöker jämvikt, hävkraft, katapulteffekter

29 Naturvetenskapliga begrepp som barnen undersöker Fart Acceleration Kraft Hävkraft Jämvikt Katapulteffekter Krockeffekter Balans Tyngd Hållfasthet Friktion Vilka utmaningar, experiment, lekar och undersökningar kan vi erbjuda som kan kopplas till dessa begrepp för att ge barnen möjlighet att på ett 100-språkligt sätt kunna undersöka vidare? Förändringar i miljön? Nytt material?

30 [Å1] Pedagogernas förberedelse Vad vet vi om dessa begrepp? Vad behöver vi ta reda på mer om? Att komma i stämning?.i kulbanestämning

31 En dokumentation blir pedagogisk först när den blir föremål för reflektion och tolkning och fungerar som ett underlag för pedagogens arbete när det gäller organisation - miljö material. Barn och naturvetenskap.s.43

32

33 Mänskliga kulbanor Ellen Nu är jag kulan som ska rulla på dig

34

35

36 Att fånga läroprocesser i grupp handlar inte om att observera hur barnen ÄR utan om att fånga vad och hur barnen GÖR Titta på det barnen tittar på Ringa in: Vad av det barnen intresserar sig för är UNDERSÖKNINGSBART!

37 Att lyssna Att lyssna är att försöka höra det som inte hörs och se det som inte syns Dokumentationsarbetet hjälper oss att få syn på det osynligas väsentligheter Gunilla Dahlberg

38 Synen på barn och kunskap Synen på förskolans uppdrag Synen på pedagogens roll

39 Pedagogens förhållningssätt och förskolans verksamhet styrs av teorier Vem får man BLI på den här förskolan? Barn är kompetenta OM

40 Utvecklingspsykologiska teorier har under lång tid varit dominerande i förskolan. I de observationer som gjorts i förskolan har vi tittat på barnen ur ett bristperspektiv. Observerat vad barnen INTE kan H. Lenz-Taguchi,Varför pedagogisk dokumentation

41 Allt det barnen gör är ett svar på det VI gör Ett svar på det vi gör den pedagogik vi bedriver INTE ett svar på vilka barn vi har

42

43 Vilka möjlighetsvillkor ger VI barnen Foto från Spindelblomman

44

45 Ompröva vår idé om att försöka förstå vem barnet ÄR till att öppna oss för vad ett barn kan BLI Möjligheternas blick och förväntan på barnet

46 Barns lärande är alltid ett svar på: Lärandets möjlighetsvillkor

47 Vad är förskolans bidrag? Vad är det förskolan kan lägga till som barnen inte redan har hemma?

48 Teorierna/föreställningarna vi har ligger i praktiken. Vårt jobb är att ringa in dem och vända och vrida..inte nödvändigtvis för att förkasta dem utan för att rubba, störa och utmana! Hillevi Lenz-Taguchi

49 Pedagogiskt förändringsarbete förskjutningar Förhållningssätt Arbetssätt Daghem Hemlikt Kompensation Programtänk Omsorg Förmedlingspedagog Förskola Verkstadslikt Komplement Rörlig verksamhetsidé Omsorg och lärande Medupptäckare En som redan vet En som vill lära nytt Planering Vuxenfokus Dokumentation Reflektion och planering Barnfokus Pedagogisk dokumentation

50 Barns lärande är alltid ett svar på: Lärandets möjlighetsvillkor

51 Ompröva vår idé om att försöka förstå vem barnet ÄR till att öppna sig för vad ett barn kan BLI Möjligheternas blick och förväntan på barnet

52 Idé Miljö Organisation

53 Vad är hett vad är barnen upptagna av.?

54 Vad har vi för verktyg som stödjer oss i våra reflektioner OCH i kravet på systematisk uppföljning?

55 Äppelvikens förskolor, Bromma Underlag för en snabbt nedskriven reflektion i direkt anslutning till en händelse med barnen. Förberedelse Datum:. Barngrupp Pedagog... Pedagogens Observationsfråga Nyfikenhetsfråga Utmaning till barnen Efterarbete Underlag för pedagogens reflektion kring detta tillfälle: Vad tänker jag om gruppsammansättningen Vad tänker jag om valet av material och plats för utmaningen - rummets och materialets påverkan? Vad tänker jag om mitt bidrag som pedagog? På vilka andra sätt kunde jag tänkt /gjort? Hur smittade barnen idéer mellan varandra i gruppen? Vad verkade barnen mest upptagna/intresserade av? Vilka associationer gjorde barnen? Hände något oväntat..i så fall vad? Vilka frågor väckte den här händelsen i barnen? Några frågor - funderingar som väcktes i mig som pedagog...något jag förundrades över?

56 Analysunderlag för reflektion i direkt anslutning till ett avslutat projekttillfälle med de yngsta barnen Förberedelse Datum. Barngrupp Pedagog. Pedagogens observationsfråga/nyfikenhetsfråga Utmaning till barnen Efterarbete Vad tänker jag om gruppsammansättningen? Vad tänker jag om materialets attraktivitet och signalstyrka? Hur skapade barnen en dialog med materialet? Beskriv barnens uttryck, gester, mimik och eventuella ord (barnens relation till materialet, ett sinnligt utbyte) Vad verkade barnen ha för intentioner med materialet? (vad ser vi för vilja till handling, vad gör barnen med materialet?) Beskriv vad barnen gjorde för erfarenheter vid det här tillfället? Tankar om lärande. Vad tänker jag om platsen för utmaningen? Vad tänker jag om mitt bidrag som pedagog? På vilka andra sätt kunde jag tänkt/gjort? Vilka frågor väcktes i mig som pedagog? Hände något oväntat? Vad ledde det till? Plan/tankar om nästa steg?

57 Veckoreflektion Samla flera observationer (anteckningar-foto-film) som fungerar som underlag och utgångspunkt för analysen kring frågorna Vecka:.Avdelning:. Barnen gör/säger Vi tänker Idéer Planering Övrigt Vad erbjuder vi barnen? Vem gör vad? När? Vilka barn? Förberedelsetid? Material?

58 1 g/månaden Sammanställande analys Vad är det barnen återkommer till som är undersökningsbart Vad är det barnen försöker förstå? Vilka frågor väcks i oss pedagoger? Hur går vi vidare med det som är undersökningsbart? Vad erbjuder vi barnen? Vem gör vad? När? Vilka barn? Förberedelsetid? Material?

59 Vad är det barnen försöker förstå? Att se bortom det ögat ser och örat hör.

60 Tema. Naturvetenskapen möter barnens frågor Projekt : Kulbanor Inom vilka områden rör sig barnens lekar? Vilka naturvetenskapliga begrepp kan vi ringa in? Vi ser att barnen undersöker: Fart, acceleration, krockeffekter, friktion balans, kraft, storlek, tyngd

61 Naturvetenskapliga begrepp som barnen undersöker Fart Acceleration Kraft Hävkraft Jämvikt Katapulteffekter Krockeffekter Balans Tyngd Hållfasthet Friktion Vilka utmaningar, experiment, lekar och undersökningar kan vi erbjuda som kan kopplas till dessa begrepp för att ge barnen möjlighet att på ett 100-språkligt sätt kunna undersöka vidare? Förändringar i miljön? Nytt material?

62 Vad tror vi att vårt projekt, med fokus på KULBANOR, kan ge barnen för utmaningar i läroplanens prioriterade målområden? Naturvetenskap och teknik Matematik Språk och kommunikation Balans Hållfasthet Jämföra skillnader Fart Jämvikt Acceleration Krockeffekter-katapulteffekter Friktion Kraft- hävkraft Jämföra Perspektiv Proportion Längd Bredd höjd Avstånd Storlek Form Tyngd Volym Sortera Lika-olika Lyssna Reflektera Berätta kommunicera Förklara argumentera Symboler och bokstäver Nya begrepp - ökat ordförråd Dramalek Teckna

63 Vad kan vi pedagoger lägga till som utmanar barnens tänkande och handlande? Pedagogens roll handlar inte om att förenkla för barnen, tvärtom att göra saker mer komplexa för att locka fram fler idéer Lenz-Taguchi

64 Att fånga läroprocesser i grupp handlar inte om att observera hur barnen ÄR utan om att fånga vad och hur barnen GÖR Titta på (fota) det barnen tittar på Ringa in: Vad av det barnen intresserar sig för är UNDERSÖKNINGSBART!

65 Att fånga läroprocesser och spinna vidare Process = ett förlopp som innebär att något förändras och utvecklas (inte bättre och bättre utan förändras) Projekt det vi gör idag hänger samman med det vi gjorde i går och kommer att påverka det vi ska göra i morgon

66 Reflektion med de allra yngsta. Fota det barnen tittar på.det barnen gör.det barnen upptäcker tillsammans

67 Reflektionsstund Bild från Spindelblomman

68 Ett rhizomatiskt tänkande gör det möjligt.. att beskriva hur lärandet, likt rhizomer, går i oförutsägbara banor, och inte på något sätt är linjärt eller progressivt

69 REFLEKTION - förutsättning för ökad insikt om verksamheten förutsätter att det finns dokumentation att reflektera över som synliggör lärandeprocesserna pedagogiskt arbetet synliggörs, blir offentligt, det skapas förutsättningar för en dialog kring verksamheten många olika röster kan komma till tals, nya tankar kan tänkas. ett redskap för att kontinuerligt utveckla och utvärdera verksamhet dokumentationen med reflektionen öppnar upp för mångfalden av perspektiv, (där egna och andras tankar kommer till uttryck och blir synliga), skapar förutsättningar för att man konstruerar en gemensam förståelse av barnens liv och läroprocesser. Genom analys och gemensamt samtal om det som dokumenterats möjlighet att ompröva sina tolkningar med andra (nya tankar och idéer kring hur man kan gå vidare i arbetet) Att gå tillbaka för att kunna gå vidare

70 Vem får jag bli här? Barn är kompetenta OM

71

72 VAD SIGNALERAR RUMMET? Vi formar rummet..men rummet formar också oss

73 Barns utveckling och lärande är interaktivt och relationellt i samspel med omgivningen Vem kan jag bli i den här miljön?

74 Miljö och material Daghem Förskola Hemlikt Verkstadslikt Färdigt / enkelt Föränderligt/utmanande Otillgängligt Tillgängligt och estetiskt

75 Organisation för en undersökande miljö Hur blir en miljö undersökande? Tillgänglighet Föränderlighet Tydlighet Variation Skapa mötesplatser

76 Bild från Spindelblomman

77

78

79 Tydlighet - Tillgänglighet

80 Varierat material

81 Vilka möjlighetsvillkor ger vi barnen Foto från Spindelblomman

82 Foto från Spindelblomman Val av material..

83 Barns lärande är alltid ett svar på: Lärandets möjlighetsvillkor

84 Ge barnen tillgång till material som ställer frågor.inte färdiga svar

85 Föränderligt material

86 Hur iscensätter vi?

87 Spännande Foto från spindelblomman

88 Inbjudande- inspirerande spindelblomman

89 Dra- släpa Bära - Kånka, Hälla i och ur Stoppa i och plocka upp Klättra upp och ner Tittut

90 känna, lukta Olika underlag att krypa över - gå på Släpa,bära, ordna, förflytta Foto Spindelblomman.

91 Det sinnliga.smaka, känna, lukta, lyssna

92

93 Smaka

94 Att pröva sina erfarenheter med olika material

95

96 Att göra TILLSAMMANS

97

98 Att förbinda ute med inne

99 Hur vi pedagoger väljer att ordna i miljön säger något om vilken uppfattning vi har om förskolans uppdrag och vilken barnsyn som råder på förskolan.

100 Vad är förskolans bidrag? Vad är det förskolan kan lägga till som barnen inte redan har hemma?

101 Att få möjlighet att förstå genom många olika uttrycksformer/språk

102 Handen ger tanken mening

103

104 Att få möjlighet att upptäcka likheter och skillnader

105

106

107

108

109

110 Den verkliga upptäcktsresan består inte i att söka efter nya vyer utan att se med nya ögon Marcel Proust

111

112

113

114

115 Vea Vecchi: De råd som barnen själva ger varandra är ofta bättre för att de ligger närmare barnens eget sätt att tänka! Lenz-taguchi Varför pedagogisk dokumentation, s.64

116

117 Allas bidrag till det gemensamma Hur ger vi barnen möjlighet att vara delaktiga i projekten på ett sätt som för varje enskilt barn blir meningsfullt? Hur ger vi pedagoger allas bidrag möjlighet att bli till gruppens rikedom?

118 Gustav- Det var du Jesper som kom på hur man gör gipsfåglar kommer du ihåg det? Jesper - Ja, jag smittade nästan alla med att göra gipsfåglar

119 Ompröva vår idé om att försöka förstå vem barnet ÄR till att öppna sig för vad ett barn kan BLI Möjligheternas blick och förväntan på barnet Hillevi Lenz-Taguchi

120 I Reggio ser man gruppen som ett ömsesidigt beroende mellan individerna och som en möjlighet för varje barn att utveckla sin individualitet Gruppen blir något som tillför varje barn något ytterligare, något mer än barnet kan nå som enskild individ.

121 PEDAGOGISK DOKUMENTATION Ett kollektivt verktyg som bygger på ett GEMENSAMT reflektionsarbete mellan barnen, mellan pedagogerna, mellan barn och pedagoger och mellan förskolan och familjen. Syftet är FÖRÄNDRING Man utvärderar, bedömer och diskuterar under PROCESSENS gång. En utvärdering som riktar sig till sammanhanget mot förskolan som MILJÖ för: Lärande LEK, Utforskande SAMARBETE och KOMMUNIKATION

122 Vad kan pedagogisk dokumentation vara? Ett redskap för att FÖRÄNDRA, skapa nya tankar, få fler infallsvinklar och en större förståelse kring barn och barns lärandeprocesser.. men också större kunskap om verksamheten och våra egna läroprocesser

123

124 Gruppen blir något som tillför varje barn något ytterligare, något mer än barnet kan nå som enskild individ Vea Vecchi. Modern barndom nr 9,2004

125

126

127

128

129 Arbete med pedagogisk dokumentation bygger på en reflekterande organisation Arbetet med pedagogisk dokumentation påverkar HELA organisationen i ALLA led

130 Berätta hur du tänkte

131

132

133

134 Vilka kan de pedagogiska konsekvenserna barnet som natur vara i din praktik?

135 PEDAGOGISKA KONSEKVENSER av det sanna barnets utveckling -- var barnet ÄR i utvecklingen. Utmaningarna sker på barnets utvecklings- och mognads nivå enligt universella stadier. Utveckling inifrån som inte skall stressas Alla bedöms enligt vetenskaplig norm och utmanas i relation till den En etik som utgår från allas inneboende likhet Utvecklingshjälp om barnet inte följer normal utvecklingsgång Brister och försenad utveckling ligger i barnet självt Döma och bedöma normalitet (innslutning/uteslutning) Problemtänkande styr verksamheten påverkar barnen

136 Utmana individuella utv.planer! Barnets utvecklingsnivå: Social kompetens Eller Kognitiv utveckling Eller Motorisk utveckling Eller Matematiskt tänkande Eller Möjlighetsvillkoren för: Social kompetens: 1) När, var och hur får barn möjlighet att tala med varandra kring något som tycks intressera dem? 2) Tas alla barns frågor och uttalanden på lika stort allvar av de vuxna? 3) Lyssnar vi på alla barn lika mycket?

137 Barnet som medskapare av kultur och kunskap; barnet blir till i en kommunikation med omvärlden (även tingen) Miljöerna tingen, materialen och andra villkor talar om vilka vi kan bli

138 PEDAGOGISKA KONSEKVENSER av att barnet är medskapare/medkonstruktör av kunskaper och vår kultur Vi utforskar omvärlden med utgångspunkt från barnens frågor Utmaningarna sker med utgångspunkt från det individuella och gruppens sätt att formulera och uttrycka hur de förstår något i sin omvärld Barnen utmanar varandras tänkande och handlande i gruppen; de imiterar och lånar Barnen förhandlar fram nya/andra/flera sätt att förstå omvärlden och skapar kunskap tillsammans Etiken utgår från lyssnande; att ge varandra röst och plats; att inte värdera varandras utsagor och handlingar i utforskandet utan försöka förstå vad det bidrar med En etik som utgår från att ta olikhet och mångfald i bruk. Att synliggöra olikhet vars och ens unika subjektivitet!

139

140

141 Vad är det för barnsyn vi har? Barnet som natur : utvecklingen sker inifrån en förutbestämd ordning/essens. Barnet som kunskapsåterskapare: Barnet reproducerar kunskap. Barnet som medskapare av kultur och kunskap: Kunskap skapas i mötet med andra människor och omvärlden.

142 Mätte du runt eller rakt Emila?

143 Man kan mäta både runt eller rakt båda är faktiskt rätt det blir bara lite olika! Paul 4½ år

144 Gustav är 24 matteknappar lång då är han 1 mindre än mig...för jag är 25 Alva 4½ år

145 Hur använder vi det vi ser och hör att barnen intresserar sig för i vår planering av innehåll? Barnen intresserar sig för sniglar Pedagogens uppgift = Samla på barnens tankar och samtal kring småkryp under ett par veckor. Erbjuda barnen att gå på snigelspaningar Emil- Sniglar har inga ögon. Lotta- Jo fast dom syns inte Emil Den har i alla fall inga ben väl? Kalle- Nä, inga armar heller Lotta- Benen syns kanske inte..fast dom är där under..så kan det va faktiskt!! Kalle..Den är lite randig ser jag nu Emil- Huset är också lite randigt Anna- Dom sover i sina snäckhus..dom går in där på natten Lotta Titta på pinnarna på huvudet dom nästan försvann!! Emil- Den äter dom här bladen..den är dens bästa godis Anna- Jag tror att sniglar gillar riktigt godis Vad är det barnen försöker förstå?

146 Barnsynen motsvaras av pedagogsynen Barnet som natur = Pedagogen som inväntar utvecklingen utan att störa & utmanar vid rätt tidpunkt. Bedömer barns normalitet. Barnet som kunskapsåterskapare = Pedagogen som kunskapsförmedlare Barnet som medskapare av kultur och kunskap = Pedagogen som medskapare av kultur och kunskap