Miljön den tredje pedagogen

Transkript

1 Miljön den tredje pedagogen På vilket sätt kommunicerar miljön med barnen? Vad har vi tagit ställning för?

2 Miljön en pedagogisk ide Hur stödjer miljön en pedagogisk ide? Friedrich Fröbel (pedagog ) Svenska förskolans fader. Undervisningen relateras till barnens erfarenhetsvärld miljön skulle ordnas därefter. Jean Piaget (psykolog ) Utvecklingspsykologisk teori stadieteori. En miljö som var tillrättalagd för att skapa förutsättningar till vidare utveckling utifrån det stadiet som barnen befinner sig i. Maria Montessori (läkare ) Många barn leker och arbetar i samma rum. Egna vrår för olika åldersgrupper, röra sig fritt, se och inspireras av andra. Fritt val, kunna ta till sig det material som fängslar dem. Självständighet och självförtroende. Lori Malaguzzi (lärare, psykolog ) Ge barnen goda växtbetingelser. Fysiska miljön noggrant genomtänkt. Rätt till en miljö med pedagogisk kvalitet. Vea Vecchi(ateljerista i Reggio Emilias förskolor) Miljön - ersätter den tredje pedagogen Arne Trageton (lärare och forskare) Lekmiljön måste ha verkstadskaraktär. Tydligt avgränsade hörn för olika aktiviteter. Miljön ska vara självinstruerande, kunna klara sig själva. Thorbjörn Laike (psykolog) Barns välbefinnande påverkas av den fysiska miljön. Hans avhandling visade att i förskolor där man inte noggrant planerat inredning, form och färg, och inte skapat helhet mådde barnen sämre och blev stressade och mer utagerande. Elisabeth Nordin-Hultman (högskoleadjunkt) Såg vid besök i engelska förskolor att miljön är utformad så att det tillgängliga materialet fungerar som den tredje pedagogen. Inga stängda dörrar, rummen är öppna och indelade i vrår och hörnor. Materialet är utvalt och placerat så att det ska väcka nyfikenhet och aktivitetslust. Elisabeth menar också att miljö och material rentav kan ses som ett villkor för om barn framstår och uppfattas som kompetent, eller som barn i behov av stöd.

3 Hur Vi ska ordna vår miljö, beror på vilken pedagogisk idé vi tagit ställning för Vilken pedagogisk idè bygger vårt uppdrag på?

4 Lpfö 98 / 10 pedagogiska idé Undersökande Utforskande

5

6 Entreprenöriella lärandet Skolverket och regeringen säger att entreprenörskap handlar om att ta fram och utveckla barn och elevers inneboende nyfikenhet, initiativförmåga och kreativitet. Entreprenörskap är ett pedagogiskt förhållningssätt. Pedagogens roll i det entreprenöriella lärandet är att vara medarbetare i barn och elevers lärprocesser. I det entreprenöriella lärandet finns många olika frågor och svar facitkulturen är avlagd. I det entreprenöriella lärandet blir många fler förmågor hos barnen synliga

7 Konstruktionistisk teori Utgår från att kunskap, liksom verkligheten - världen, människorna och samhället är något föränderligt och i ständig tillblivelse, något som vi alla är delaktiga i att omskapa. Uppföljning, utvärdering och utveckling i förskolan Anna Palmer

8 Trad. förskola Planerande Tema /projekt Färdiga leksaker/sysselsättning Fullt schema/aktiviteter utan sammanhang Förmedlar kunskap Målet i fokus Förskola idag Reflekterande Tema/projekt under en längre tid Materialet är undersökningsbart Aktiviteter som ingår i ett sammanhang Medforskande pedagoger Processen i fokus

9 Miljön Materialet Barnsyn/människosyn Kunskapssyn Barn blir Barn får Pedagogens förhållningssätt/ arbetssätt

10 Hur tänker vi kring små barns lärande? På vilket sätt kommunicerar miljön med barnen? Vad har vi tagit ställning för? Läroplanens pedagogiska idé 1 Barnen 2 Pedagogen 3 Miljön / material Tre pedagoger som alla har betydelse för interaktionen på förskolan Vea Vecchi ateljerista / Reggio Emilia

11 Lokalobservation Rum:... Datum:. Vilka möbler finns i rummet? Hur rör sig barnen i rummet? Vad är barnen upptagna av? Vad säger barnen? Pedagogens reflektioner (Gör gärna en ritning över rummet, var är möblerna placerade?) (Skissa barnens rörelsevägar) Leker med? Hur länge? Vad pratar barnen om? Med vem/ vilka pratar de?

12 Miljö- och materialobservation Rum:. Datum: Vilket material använder barnen? Hur använder barnen materialet? Vad säger barnen? Pedagogens reflektioner Var finns materialet? Synliggör

13 Pedagogisk dokumentation Reflektion Utgångspunkter Pedagogisk dokumentation Observation Miljö / lokalobservation Observation Medvetet samlande av iakttagelser Vad vill du observera? Vilka verktyg ska du använda? Dokumentation Retrospektivt det här gjorde vi Underlag för reflektion Reflektion Dokumentation Välj ut Vad vill du undersöka? Retrospektiv blickar tillbaka Prospektiv tittar framåt Kollektivt arbetsverktyg

14 Lpfö 98/10 - ställningstagande Verksamheten ska bedrivas i demokratiska former Lpfö 98/10 Verksamheten ska främja leken, kreativiteten och det lustfyllda lärandet samt ta till vara och stärka barnens intresse för att lära och erövra nya erfarenheter, kunskaper och färdigheter Lpfö 98/10 Förskolan ska erbjuda varje barn en rik och språkutvecklande miljö där barn kan lära tillsammans, av varandra och med engagerade vuxna Förskola i utveckling Vad ställer detta för krav på miljön och materialet?

15 Miljö Lärande rum enligt Vygotskij Konstruktionistisk teori Det som är utmärkande för relationen människa - kultur är att den är ömsesidig och i ständig förändring Vygotskij i praktiken Leif Strandberg

16 Rum för lärande Rummen på förskolan bär på och förmedlar kunskaper, erfarenheter, känslor och förväntningar. De talar till barnen. Ett rum kan underlätta lärandet. Ett annat rum kan försvåra lärandet. Hur kan vi få våra rum att underlätta lärandet? Vad behöver vi kunna och förstå?

17 Tillgång till. interaktioner aktivitet artefakter (verktyg) utvecklingshopp kreativitet

18 Tillgång till interaktioner Vilka möten är möjliga i rummet? Hur kan barnen relatera till varandra, lära av varandra? Hur kan barnen interagera med varandra och med vuxna?

19

20 Dokumentation som bjuder in barnen till en reflekterande dialog kring sina erfarenheter och sitt lärande.

21 Tillgång till aktivitet rum för lärande Underlätta eller försvåra lärandet Lusten Tillgänglighet

22 Lusten Tillgänglighet

23 Duka upp???

24 Tillgänglighet Upptagenhet

25 Välorganiserat Inbjudande Tillgängligt Hur bidrar dessa förutsättningar till hur barnens lek / aktivitet blir?

26 Blir barns förutsättningar för lek och aktivitet olika beroende på vilka förutsättningar vi har skapat i miljön?

27 Barns kunskapande sker i mötet mellan människor, miljö och material

28 Tillgång till artefakter (verktyg / material) Vilka artefakter, verktyg (vilket material) har barnen tillgång till i rummet? Hur skapar verktygen (materialet) möjligheter eller ger begränsningar för barnens möjligheter i rummet?

29 När miljön erbjuder rika möjligheter till kommunikation med hjälp av skrift, bild och, symboler använder barn detta på sitt eget sätt i leken. Förskola i utveckling

30 Sträva efter att varje barn utvecklar intresse för skriftspråk, samt förståelse för symboler och deras kommunikativa funktioner. Lpfö 98 / 10 Undersökande Undersökningsbart material

31

32

33

34

35

36 Tillgång till utvecklingshopp Finns en förväntan om utveckling i detta rum? Har barnen tillgång till detta hopp?

37 Bära och kånka Bygga Stoppa i och ta ur Sinnen Packa i och packa ur Riva Vatten Lera Små barn är upptagna av Dra runt Vill vara någon annan Trycka Röra sig Rita Ljus Titt ut Röster Sortera Sand

38 Fyllda med vatten lika mycket, men olika färger olika material lika mycket, men olika vikt Saftdunkar lika stora Petflaskor Olika innehåll olika ljud olika mängd olika vikt Antal hur många para ihop Olika storlekar små stora - höjd - omfång Tjock smal Stort - litet Omfång Bära Släpa Putta på Förflyttning Tungt Lätt olika grader Tyngd Bära och kånka Kraft Storlek Dragningskraft Motståndskraf t Tyngdkraft Kraft - orka Stor Liten många olika storlekar Mängd Backar olika storlekar Antal Volym Ljud Hur många får plats - bero på hur mycket orka jag bära Hårda ljud - olika Mjuka ljud - olika Påsar

39 Ljus - yngre barn Sken Skuggor Brytning Reflexer Reflektion Prismor Färger Ljus Solljus Ljussättning Speglar Blixt Förändringar Ficklampor Rörelse Avstånd Ljusspektra Mäta

40

41 Tillgång till kreativitet Är rummet färdigt eller finns det utrymme för barnens innovationer i detta rum? Utifrån rummen handlar kreativitet om barnens möjligheter att deltaga i förändringar av den givna kulturen.

42 Undersökningsbart material vad kan det vara? Vad kan barnen tänka om en pinne? Låt barnen berätta Vad kan den har varit med om? Vad kommer den ifrån? Hur lever den? Vad tror ni, behöver den mat? Vad finns inuti? Vi undersöker pinnen, med utgångspunkt från barnens tankar och idéer Pinnen

43 Vad kan pinnar bli? Hur presenterar vi pinnarna? Vilket syfte har vi?

44 Vad kan pinnar bli? Bygg- och konstruktionsmaterial Material för skapande Matematiskt material Mätverktyg

45 Vad kan pinnar bli i relation till annat material? Masonitplattor Stenar Trädbitar Tygremsor Ståltråd

46 Naturmaterial i relation till annat material Vad kan det bli?

47 Vad kan en kapsyl vara för barnen? Vad kan en kapsyl bli?

48 Vad behöver vi göra? Handlingsplan för förskolans fysiska lärmiljö och tillgången till material Ställningstaganden Rum / utrymme för Stuktur Material Förhållningssätt /Arbetssätt Skapa förutsättningar för undersökande och utforskande Mötesplatser Mindre grupper Rum i rummen Ateljémiljö Bygg- och konstruktionsmiljö Fördjupningsmiljö för interaktion och rollek Digital miljö Miljö för avskildhet, läsa, lyssna och berättande Teknik Aktivitetens placering i relation till varandra Ytbehov Tydligt budskap antal möjliga barn skydda aktiviteten tillgänglighet Låga möbler Ordning Undersökningsbart material Undersök tillsammans vad det kan vara? Hur ska materialet - förvaras - presenteras Förskolan har en deklaration kring vilket förhållningssätt och arbetssätt som vi strävar mot i rummet. Hur kan vi konkretisera vad varje utrymme ska innehålla? T ex: Vilka olika former av skapande ska vara möjliga i ateljen? Uppföljning utvärdering Organisera för kontinuerlig och systematisk uppföljning. Vem tar ett särskilt ansvar?

49 Lokalobservation Rum:... Datum:. Vilka möbler finns i rummet? Hur rör sig barnen i rummet? Vad är barnen upptagna av? Vad säger barnen? Pedagogens reflektioner

50 Miljö- och materalobservation Rum:. Datum: Vilket material använder barnen? Hur använder barnen materialet? Vad säger barnen? Pedagogens reflektioner

51 Pedagogisk dokumentation Reflektion Utgångspunkter Pedagogisk dokumentation Observation Miljö / lokalobservation Observation Medvetet samlande av iakttagelser Vad vill du observera? Vilka verktyg ska du använda? Dokumentation Retrospektivt det här gjorde vi Underlag för reflektion Reflektion Dokumentation Välj ut Vad vill du undersöka? Retrospektiv blickar tillbaka Prospektiv tittar framåt Kollektivt arbetsverktyg

52 Vårt uppdrag Undersökande Utforskande Vårt ansvar

53 Litteraturlista Miljön den tredje pedagogen Från kvalitet till meningsskapande Gunilla Dahlberg Peter Moss Alan Pence Vygotsky i praktiken Leif Strandberg Varför pedagogisk dokumentation Hillivi Lenz Taguchi Pedagogiska miljöer och barns subjektskapande Elisabeth Nordin-Hultman Uppföljning, utvärdering och utveckling i förskolan Anna Palmer Lyssnandets pedagogik Ann Åberg Hillivi Lenz Taguchi Blå cikoriablommor Vea Vecchi