Delårsuppföljning och prognos efter augusti 2017

Transkript

1 TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Kristina Appert SN 2016/ Tel Socialnämnden Delårsuppföljning och prognos efter augusti 2017 Förslag till beslut Socialnämnden godkänner delårsuppföljning och prognos inklusive måluppföljning efter augusti Bakgrund Efter augusti presenteras delårsuppföljning och prognos som även inkluderar måluppföljning efter tertial 2. Sammanställningen görs efter en kommungemensam mall. Handlingen till socialnämnden har kompletterats med verksamhetschefernas kommentarer från resp. verksamhetsområde. Kristina Appert Administrativ chef Cecilia Frid Socialchef Bilagor Delårsuppföljning och prognos augusti Socialnämnden 2017 Uppföljningsrapport verksamhetsmål Driftsredovisning Verksamhetschefernas kommentarer från resp. verksamhetsområde Socialförvaltningen Verksamhetschef och handläggare Tel vx

2 Delårsuppföljning och prognos Augusti Socialnämnden

3 Innehåll Verksamhetsmål 3 Väsentliga händelser och ändrade förutsättningar 3 Gemensamt inkl nämnd, tillsyn och drogförebyggande arbete 3 Funktionsnedsättning LSS o SOL 4 Individ- och familjeomsorg 4 Flyktingmottagande 4 Kvalitet i verksamheten 4 Personalredovisning 5 Personalstatistik 5 Personalförändringar 5 Sjukfrånvaro 5 Driftsredovisning 6 Utfall och prognos 6 Åtgärder med konsekvenser 6 Investeringsredovisning 7 Bilagor 7 Bilaga 1 Uppföljningsrapport verksamhetsmål 7 Bilaga 2 Driftsredovisning 7

4 Verksamhetsmål Socialnämnden har brutit ned fullmäktigemålen inom fokusområdena Ordning och reda i ekonomin, Ett grönare Kalmar, Ett växande attraktivt Kalmar, Hög kvalitet i välfärden samt Verksamhet och medarbetare i nämndmål med tillhörande indikatorer. Uppföljningen av arbetet med målen redovisas i bilaga 1 Uppföljningsrapport verksamhetsplan Måluppfyllelse Uppfyllda/ Klara Positiv trend/ Pågående Oförändrad eller negativ trend/ Ej påbörjade Totalt Nämndsmål 0 4 (50%) 4 (50%) 8 Aktiviteter 1 (3,5%) 25 (93 %) 1 (3,5%) 27 Uppdrag 1 (25%) 3 (75%) 0 4 Socialnämnden har inga helt uppfyllda mål under tertial 2. I hälften av målen syns en positiv trend. I ett av målen kan en negativ trend skönjas p.g.a. försämrade resultat vad gäller sjukfrånvaro. De övriga tre målen har bedömts ha en oförändrad eller negativ utveckling med anledning av att det inte finns tillräckligt underlag för att uttala sig om huruvida nämnden når upp till målen. Målstyrningen har under 2017 förändrats inom socialnämnden. Arbetet under tertial 1 och 2 har med anledning av detta fokuserats på att implementera det nya arbetssättet. Måldelning sker till enhetsnivå, vilket innebär att ett stort antal aktiviteter genomförs inom verksamheterna. Dessa redovisas inte i tabellen ovan. Väsentliga händelser och ändrade förutsättningar Gemensamt inkl nämnd, tillsyn och drogförebyggande arbete Bristen på bostäder påverkar flera av socialförvaltningens verksamheter, vilket gör det svårt att planera verksamheten och verkställa på bästa sätt, både utifrån kvalitet och kostnader. Bostadsbristen gör t ex att placeringstiden för vissa personer måste förlängas. Konkurrensen om arbetskraften tenderar att öka och det förväntas bli allt svårare framöver att rekrytera personal med rätt kompetens. Mer arbete behövs för att göra Kalmar kommun till en attraktiv arbetsgivare i framtiden. Socialtjänsten utvecklas till att bli mer specialiserad och kräver därför djupare kunskaper inom socialtjänstens olika områden. En strukturerad och kontinuerlig kompetensutveckling är en förutsättning för att socialnämnden ska kunna bedriva en ändamålsenlig och kostnadseffektiv verksamhet, och för att kunna behålla personal och rekrytera ny när det behövs. Som exempel satsar socialförvaltningen under hösten på att utbilda all personal som arbetar med barn i ett samarbetsstyrt och nätverksinriktat arbetssätt, Signs of Safety. Under hösten startar också införandet av Individens behov i centrum, IBIC, som är ett behovsinriktat och systematiskt arbetssätt som gör det lättare att följa upp resultat på individnivå och värdera valet av arbetssätt och metoder. Samverkan med olika aktörer blir allt viktigare, dels inom kommunen, men också med andra aktörer. Samverkan bidrar till att höja kvaliteten, öka effektiviteten och minska kostnaderna. Som exempel kan nämnas att Regionförbundet utreder möjligheten att utveckla samverkan när det gäller familjehemsvård och familjerätt. Ett annat exempel är den förändring i lagstiftning som sker vid årsskiftet 2017/2018 som rör utskrivning från landstinget till kommunen, vilket kräver bra samarbete med Landstinget. Inom 3

5 verksamheten för barn och ungdomar LSS finns behov av att utöka och tydliggöra samverkan med habiliteringen, BUP och skolan. Funktionsnedsättning LSS o SOL Försäkringskassans förändrade tillämpning av lagstiftningen kring personlig assistans har lett till att flera personer blivit av med sina beslut från Försäkringskassan. Förändringen innebär att det ställs krav på kommunen att utreda och verkställa andra typer av insatser, vilket medför förändringar för de personer som berörs men också ökad arbetsbelastning och ökade kostnader för socialnämnden. Fördröjningen av upphandling av personlig assistans har påverkat både den enskilde samt deras assistenter på ett negativt sätt. Det har också lett till att väntade besparingar inte kunnat genomföras. En ny upphandling är på gång under hösten. Bland de som beviljats gruppbostad enligt LSS märks en delvis ny målgrupp med förvärvade hjärnskador som tidigare fått sitt stöd av omsorgsförvaltningen. Ökningen av beslut om insatsen daglig verksamhet LSS och sysselsättning SoL är fortsatt stor. Individ- och familjeomsorg Det märks ett ökat behov för flera målgrupper inom socialförvaltningens verksamheter. En orsak är befolkningsökningen. Inom målgruppen personer med missbruk ökar behovet av boendestöd, men också någon form av stödboende där de med större behov kan få stöd. Inom öppenvården för barn och unga är det ett mycket högt tryck, med bl a ett ökat antal komplexa ärenden. Flyktingmottagande Förändrade förutsättningar har utmanat socialförvaltningens verksamhet för ensamkommande barn. Verksamheten byggdes upp i rekordfart 2015 och 2016 och anpassades till den stora inströmningen (2015: 202 ungdomar, 2016: 17 ungdomar). Under 2017 har verksamheten fått arbeta med att ställa om för att anpassa sig efter att det nu kommer få ungdomar, och för att ersättningen till kommunerna sänktes från juli Hittills i år har tre ungdomar anvisats. Under våren har två HVB-boende avvecklats, och ett HVB-boende har ombildats till stödboenden. Regeringen har beslutat införa ett tillfälligt kommunbidrag för att ge ensamkommande ungdomar som har sökt asyl möjlighet att bo kvar i vistelsekommunen även efter att de har fyllt 18 år. Bidraget kommunen får täcker inte de kostnader som socialnämnden skulle få om kommunen låter dessa ungdomar bo kvar. Socialnämnden har lyft frågan vidare till kommunledningen för ställningstagande. Kvalitet i verksamheten En kvalitetsberättelse görs vid årets slut och redovisas i årsrapporten. En sammanfattning av resultaten i undersökningar som t ex Öppna jämförelser och KKiK görs i kvalitetsberättelsen. Resultaten i undersökningarna ligger även till grund för kommande års verksamhetsplanering inklusive målarbete. Relevanta kvalitetsnyckeltal integreras därmed i målstyrningen i form av indikatorer. Samtidigt som nämnden har förändrat sitt sätt att arbeta med mål för verksamheten har också ett nytt sätt att arbeta med processer börjat implementeras. Process i detta sammanhang avser ett återkommande arbetssätt med syfte att skapa ett värde för processens mottagare d.v.s. brukaren/klienten i de flesta fall. Processerna är våra arbetssätt som skapar resultaten i målarbetet. Det är därför angeläget att sätta mer fokus på det arbetet. Det nya sättet att arbeta mer processorienterat i förvaltningen utgår ifrån de krav som ställs såväl i SOSFS 2011:9 om Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete samt ISO 9001:2015. I nuläget har en huvudprocesskarta tagits fram. Nästa steg är att ledningen prioriterar i vilken ordning nämndens processer ska kartläggas. Ett visst arbete med att kartlägga några delprocesser har redan genomförts. Det gäller processerna för försörjningsstöd, hälso- och sjukvård samt handläggning vuxna funktionsnedsättning. 4

6 Personalredovisning Personalstatistik Personalstruktur 31 Aug Tillsvidareanställda Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt Antal Årsarbetare 866,5 302,8 1169,3 876,1 297,3 1173,4 Genomsnitt sysselsättningsgrad i % 99,4 99,3 99,3 99,2 99,1 99,2 Andel heltider i % 98,3 98,0 98,2 97,5 97,7 97,6 Medelålder 44,8 44,3 44,6 44,6 44,2 44,6 Personalomsättning i % 4,0 3,8 3,9 3,7 3,7 3,7 Total sjukfrånvaro i % av ordinarie arbetad tid tom 31 juli Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt år 3,8 2,2 3,3 6,1 1,6 4, år 7,9 5,3 7,1 6,8 4,7 6, år 11,4 7,0 10,3 11,1 7,7 10,2 Totalt 8,6 5,3 7,7 8,3 5,1 7,4 Personalförändringar Som ett resultat av de förändrade förutsättningarna när det gäller flyktingmottagande har personalstyrkan inom boenden för ensamkommande barn också påverkats. Förvaltningen har inte behövt säga upp någon medarbetare på grund av arbetsbrist utan kunnat erbjuda nya arbetsuppgifter. Sjukfrånvaro För perioden januari till juli i år har sjukfrånvaron ökat något, från 7,4% till 7,7%, jämfört med samma period förra året. Inom samtliga verksamheter pågår aktiviteter som väntas kunna minska sjukfrånvaron på sikt. ESF-rådet har godkänt Kalmar kommuns ansökan; AdNos Främja hälsa i arbetslivet! Projektgruppen har påbörjat arbetet enligt plan och kommer att testa metoderna tillsammans med pilotarbetsgrupperna. Pilotgrupperna för Socialförvaltningen är Servicebostad Söder och Skogsdal och från Omsorgsförvaltningen deltar Berga Backe och Bryggaren. Målet är att under hand involvera flera grupper för att minska sjuktalen och främja hälsan på arbetsplatserna. Projektet ska vara i hamn maj

7 Driftsredovisning Utfall och prognos Driftsredovisning tkr Budget Utfall aug Prognos Skillnad Verksamhet 2017 Gemensamt inkl nämnd, tillsyn, drog Funktionsnedsättning LSS o SoL Individ- och familjeomsorg Flyktingmottagande Summa Prognosen visar på ett underskott på -14,0 mnkr. Ökade kostnader för vård i familjehem och institution kan komma att försämra prognosen framöver. Omställningsarbetet för att anpassa verksamheten när det gäller mottagande av ensamkommande barn och ungdomar pågår för fullt. Omställningsarbetet inom verksamheten märks främst genom minskade bidrag från Migrationsverket och minskade personalkostnader jämfört med förra året. Försäkringskassans förändrade tillämpning av personlig assistans överför kostnader från staten till kommunen. Detta märks genom minskade intäkter från Försäkringskassan, minskade kostnader för kommunen till Försäkringskassan för de 20 första timmarna, samt ökade kostnader för köp av verksamhet till privata utförare av personlig assistans enligt LSS. Inom några ärenden med personlig assistans verkställs fler timmar än beslut, främst på grund av arbetsmiljöskäl. Dess ärenden analyseras återkommande för att se om det är möjligt att hitta lösningar för att verkställa i enlighet med beslutade timmar. Kostnaderna för externt köpta tjänster för konsulentstödda familjehem och institution ökar jämfört med förra året. Arbete pågår för att utveckla arbetet med vårdkedjan och hemmaplanslösningar för att skapa bättre lösningar för den enskilde. Arbetet försvåras på grund av konkurrens om personal med rätt kompetens, bostadsbrist och svårighet att rekrytera interna familjehem. Kostnaderna för ekonomiskt bistånd minskar kraftigt jämfört med förra året. I början av året gjordes en omorganisation vilken har lett till minskat dubbelarbete och en förbättrad struktur i handläggningen. Detta leder till ökat fokus på det sociala arbetet och hur den enskilde ska nå självförsörjning. Åtgärder med konsekvenser Flera omvärldsfaktorer, som bostadsbrist, befolkningsökning, Försäkringskassans ändrade tillämpning inom assistansen, sänkt ersättning från Migrationsverket, gör stor påverkan på Socialnämndens verksamheter. Efter flera år av sparbeting för Socialnämnden är det därför svårt att minska kostnaderna ytterligare, och risken är stor att vi inte klarar av att samtidigt uppfylla de lagkrav som finns inom socialtjänsten. Socialnämnden har inför 2017 fortsatt arbetet med att se över bemanningen inom verksamheter inom funktionsnedsättning och socialpsykiatri för att hantera besparingen Omställningsarbetet inom verksamheten för ensamkommande barn för att anpassa sig till minskat antal barn och ungdomar, samt sänkta ersättningar från Migrationsverket, pågår men väntas inte ge helårseffekt förrän 2018 och verksamheten visar ett prognostiserat underskott på -2,0 mnkr. Ny upphandling av verksamheten för personlig assistans är försenad, och ger därför full effekt först Däremot täcks inte kostnadsökning orsakad av Försäkringskassans förändringar inom personlig assistans inom årets anslag för volymökning 6

8 vilket innebär en budgetavvikelse med -5,0 mnkr. Det kommunen kan göra åt denna förändring är att lyfta konsekvenserna till nationell nivå. Investeringsredovisning Utfall och prognos Investeringsredovisning tkr Budget Utfall aug Prognos Skillnad Verksamhet 2017 Inventarier Summa Investeringsbudgeten består av kostnader för ombyggnationer och inventarier. Prognosen är att budgeten balanseras vid årets slut. Bilagor Bilaga 1 Uppföljningsrapport verksamhetsmål Bilaga 2 Driftsredovisning 7

9 Organisationsenhet: Socialnämnd Period: Augusti År: 2017 Uppföljningsrapport verksamhetsplan Kerstin Lagerlund, :37 1

10 FOKUSOMRÅDE - ORDNING OCH REDA I EKONOMIN Kommunallagen slår fast att kommunerna ska ha en god ekonomisk hushållning i sin verksamhet på både lång och kort sikt. God ekonomisk hushållning har både ett finansiellt perspektiv och ett verksamhetsperspektiv. Fokusområdets text i sin helhet finns att läsa i aktuell Verksamhetsplan med budget. Fullmäktigemål - Investeringarna Investeringarna ska självfinansieras till minst 50 procent över en rullande femårsperiod. Fullmäktigemål - Nettokostnaderna Nettokostnaderna ska begränsas till högst 99 procent av skatteintäkter, generella statsbidrag och kommunal utjämning över en rullande femårsperiod. Fullmäktigemål - Ändamålsenlig och kostnadseffektiv verksamhet Kommunens alla verksamheter ska bedrivas på ett ändamålsenligt och kostnadseffektivt sätt. X Effektiv - Socialnämndens vård och omsorg ska vara effektiv Vården och omsorgen ska utnyttja tillgängliga resurser på bästa sätt för att nå uppsatta mål. Kommentar Samlad bedömning av målets indikatorer: Under nämndmålet om att socialnämndens vård och omsorg ska vara effektiv har de olika verksamhetsområdena indikatorer som de arbetar med på verksamhetsområdesnivå. Indikatorerna har inte kopplats på under tertial 1 och 2 men kommer att kopplas på under tertial 3. Verksamhetsområdena har ändå jobbat med frågorna utifrån en KPB-plan som har redogjorts för under tertial 1. Se vidare under aktiviteterna. Aktiviteterna i planerna beräknas till viss del ha effekt på nedan angivna indikatorer. Det går inte att säkerställa aktiviteternas effekt förrän tertial 3 då resultatet av KPB undersökningen publiceras och redovisas i indikatorn. VO Mottagning och utredning har indikatorerna: - Kostnad per dygn HVB SiS. - Kostnad för öppenvård - kostnad externa placeringar - Andel klienter som upplever att situationen förbättrats efter kontakt med socialtjänsten - Andel brukare som haft öppenvårdsinsats men ingen boende- eller institutionsinsats - Genomsnittstid för placering barn och vuxna i HVB. VO Insatser barn och familj: - Dygnskostnad för HVB, ensamkommande barn och ungdomar - Kostnad per närvarodygn för korttidsvistelse VO Insatser missbruk och socialpsykiatri - Dygnskostnad gruppbostad VO Insatser funktionsnedsättning - Dygnskostnad gruppbostad - Dygnskostnad daglig verksamhet - Antal nya anställningar på öppna arbetsmarknaden - Antal brukare som går från företagsgrupp till individuell placering Först när de nya resultaten redovisas ska nya orsaksanalyser av resultatet genomföras. Vilka åtgärder behöver vidtas för att öka effekten på mål? När orsaksanalyserna är gjorda kan planering av nya åtgärder påbörjas. Kerstin Lagerlund, :37 2

11 Aktivitet Ansvarig Status Färdigställandegrad Kommentar Målarbete Cecilia Frid Arbete med att definiera indikatorer har fortsatt under tertial två. Arbetet med att utgöra ett stöd i målarbetet har detta tertial bestått av tre öppna drop-in tillfällen där chefer erbjudits råd och stöd i sitt målarbete. Förutom guiden till VC och AC inför deras uppföljning av målen har en guide för hur EC lägger till aktiviteter i Hypergene samt följer upp aktiviteter och indikatorer tagits fram. FC och VC spelar fortsatt viktiga roller i att efterfråga den information i uppföljningarna av aktiviteter, indikatorer och mål som behövs för att de i sin tur ska kunna göra sina uppföljningar med ett kvalitativt och säkert innehåll så att resultaten utgör det underlag för styrning som nämnden efterfrågar. Nya drop-in tillfällen kommer att erbjudas under tertial tre. Ledningens genomgång VO Cecilia Frid Strukturen för ledningens genomgång är framtagen. Arbetssättet är inte fullt ut implementerat. Minimikravet att gå igenom avvikelser för gemensam och vidare analys av detta har inte kunnat uppfyllas då hanteringen avvikelserna inte kunnat prioriteras så att dessa nått ut till berörda chefer. Internrevision Cecilia Frid Årets internrevision kommer att utföras enligt den nya modellen. Antalet internrevisioner är ökat markant jämfört med föregående år för att kunna leva upp till de krav som ställs på att varje verksamhet ska revideras vart tredje år. Ännu ett uppstartsmöte är inplanerat med förvaltningens internrevisorer innan revisionsveckan startar. Ett möte för att samla in synpunkter och reflektioner efter revisionernas genomförande planeras. Det som återstår är att upprätta ett revisionsprogram som ska innefatta frekvens, metoder, ansvar, planeringskrav och rapportering. KPB plan funktionsnedsättning vuxna samt daglig verksamhet KPB plan missbruk och socialpsykiatri KPB plan barn och unga IFO och LSS KPB plan försörjningsstöd Niklas Herma nsson Laila Anders son Ann-Charlott e Hedström Birgitta Jansson X Individanpassad - Socialnämndens vård och omsorg ska vara individanpassad Vårdenoch omsorg ska ges med respekt för individens specifika behov, förväntningar och integritet. Individen ska ges möjlighet att vara delaktig. Kommentar Samlad bedömning av målets indikatorer: Indikator som är kopplade till att vården och omsorgen ska vara individanpassad är inte uppfylld. Indikatorn handlar om uppföljning genomförandeplan. Sedan rutinen om journalgranskning utgör en indikator har antalet journalgranskningar ökat men inte i den omfattning som indikatorn anger. Verksamhetsområdena har kommit olika långt i att göra journalgranskningar men ingen har nått längre än att hälften av det antal journalgranskningar som skulle vara utförda under tertial 2 har gjorts. Resultatet av de granskningar som är gjorda, visar att vi behöver bli bättre på att beskriva hur den enskilde varit delaktig och hur vi bidrar till att utveckla/bibehålla funktioner hos den enskilde. Målet kommer inte att nås under tertial tre eftersom för få journalgranskningar är gjorda under tertial 1 och 2. Med planerade åtgärder förväntas alla enheter genomföra de journalgranskningar som ska utföras enligt rutin under tertial 3. Tillsammans med det arbetet som är påbörjat med Delaktighetsmodellsslingor är nämndens verksamheter på rätt väg mot att vården och omsorgen ska vara individanpassad. Genomförandeplaner är ett av våra viktigaste redskap för att ha en individanpassad vård och omsorg, varför indikatorn kommer att vara fortsatt prioriterad under Kerstin Lagerlund, :37 3

12 En orsak till att journalgranskning inte utförts i den omfattning som den ska samt att genomförandeplanerna inte innehåller allt som den ska, d.v.s. beskrivning av den enskildes delaktighet, beskrivning av mål om den enskildes utveckling och bibehållande av funktioner, är att såväl medarbetare som chefer tycker att det är svårt med dokumentation när det gäller vad och hur som ska dokumenteras. Ytterligare en orsak är att dokumentationssystemet upplevs som omständligt. Stora utbildningssatsningar har gjorts för att öka kunskapen om dokumentation i flera omgångar och på flera olika sätt och i olika former. Trots detta är engagemang och ansvarstagande inte tillräckligt stort, vilket innebär att frågan inte prioriteras. Vilka åtgärder behöver vidtas för att öka effekten på mål? Aktiviteter behöver vidtas för att öka engagemanget och ansvarstagandet för dokumentation så att vi når målet om att vården och omsorgen ska vara individanpassad. Chefer behöver återkommande som ett led i målarbetet bevaka och arbeta aktivt i frågan. Ett första steg är att högsta ledningen fortsätter och intensifierar arbetet med att efterfråga och gå igenom resultat och aktiviteter. Utfall dec 2016 Mål 2017 Utfall Augusti 2017 SOC - Genomförandeplaner - uppföljning SOC - Genomförandeplaner - uppföljning För enhetschefer inom insatserna finns en rutin för journalgranskning som innebär att varje enhetschef gör två stickprov per månad. Då kontrolleras flera delar i genomförandeplanen avseende t ex den enskildes inflytande och delaktighet, utveckling och bibehållande av funktioner mm. Rutinen om journalgranskning har funnits sedan tidigare men har inte följts. Sedan den utgör en indikator har antalet journalgranskningar ökat men inte i den omfattning som indikatorn anger. Verksamhetsområdena har kommit olika långt i att göra journalgranskningar men ingen har nått längre än att hälften av det antal journalgranskningar som skulle vara utförda under tertial 2 har gjorts. Resultatet av de granskningar som är gjorda visar att vi behöver bli bättre på att beskriva hur den enskilde varit delaktig och hur vi bidrar till att utveckla/bibehålla funktioner hos den enskilde. En orsak är att såväl medarbetare som chefer tycker att det är svårt med dokumentation, såväl vad och hur som ska dokumenteras som ett omständligt dokumentationssystem. Stora utbildningssatsningar har gjorts för att öka kunskapen om dokumentation i flera omgångar och på flera olika sätt och i olika former. Trots detta är engagemang och ansvarstagande inte tillräckligt stort, vilket innebär att frågan inte prioriteras. Aktiviteter behöver vidtas för att öka engagemanget och ansvarstagandet för dokumentation så att vi når målet om att vården och omsorgen ska vara individanpassad. Chefer behöver återkommande som ett led i målarbetet bevaka och arbeta aktivt i frågan. Ett första steg är att högsta ledningen fortsätter och intensifierar arbetet med att efterfråga och gå igenom resultat och aktiviteter. X Jämlik - Socialnämndens vård och omsorg ska vara jämlik Vården och omsorgen ska tillhandahållas och fördelas på lika villkor för alla. Kommentar Se målet Jämlik under Fokusområde Hög kvalitet i välfärden och fullmäktigemålet Hälsa och välbefinnande. X Kunskapsbaserad - Socialnämndens vård och omsorg ska vara kunskapsbaserad Vården och omsorgen ska baseras på bästa tillgängliga kunskap och bygga på både vetenskap och beprövad erfarenhet. Kommentar Samlad bedömning av målets indikatorer: Indikatorerna som är kopplade till att vården och omsorgen ska vara kunskapsbaserad är inte uppfyllda, varför målet inte bedöms kunna nås fullt ut under tertial 3. Två av de indikatorer som är kopplade till målet bedöms dock kunna uppfyllas under sista tertialet. Den tredje indikatorn bedöms kunna uppfyllas under tertial 1, När de tre indikatorerna är uppfyllda, har nämnden kommit en Kerstin Lagerlund, :37 4

13 god bit på väg mot att kunna bedöma om och säkerställa att vården och omsorgen är kunskapsbaserad. Orsaker till att indikatorerna inte är uppfyllda är att det nya sättet att arbeta med mål och indikatorer har tagit tid att implementera. Det har bl a inneburit att det varit svårt att komma igång med arbetet. Arbetet bedöms dock ha tagit fart under senare delen av tertial 2. Vilka åtgärder behöver vidtas för att öka effekten på mål? Enhetschefer har fått möjlighet att få stöd i sitt målarbete såväl individuellt som i grupp i work-shop format. Stödet kommer att fortsätta att ges under tertial 3. Inför tertial 3 har förvaltningschef och verksamhetschefer tillsammans prioriterat bland indikatorerna för att enhetscheferna ska kunna arbeta fördjupat med några få indikatorer. Tre indikatorer har prioriterats. De bedöms ha störst initial inverkan för att kunna bedöma huruvida nämnden bedriver en vård och omsorg som är kunskapsbaserad. Dessa åtgärder bedöms ha goda effekter för att uppfylla indikatorer och mål. Utfall dec 2016 Mål 2017 Utfall Augusti 2017 SOC - Verksamhetsbeskrivningar som beskriver nödvändig kompetens SOC - Medarbetare som uppfyller krav i verksamhetsbeskrivning SOC - Implementerade riktlinjer 5.0 SOC - Implementerade riktlinjer Indikatorn avser fem riktlinjer framtagna under 2016 som ska vara implementerade under Gäller: - Sociala barn och ungdomsvården - Våld i nära relationer - Kortsiktiga och långsiktiga boendelösningar samt hjälp med bostadsanskaffning - Boendestöd missbruk - Boendestöd funktionsnedsättning. Indikatorn har hittills endast delats till VO Insatser barn och familj. VO Mottagning och utredning, VO Insats funktionsnedsättning och Insats missbruk och socialpsykiatri kommer att ha indikatorn delad till tertial 3. Även om indikatorn inte varit utdelad har implementeringsarbete pågått i alla områden vilket gör att indikatorn bedöms kunna uppfyllas under tertial 3. Visst arbete har påbörjats inom VO Insatser barn och familj, med att implementera riktlinjen kring den sociala barn och ungdomsvården med stöd av en film om riktlinjen. Verksamhetschef har tillsammans med alla enhetschefer sett filmen. Fortsatt implementering kommer ske där ec visar filmen och arbetar med frågeställningarna kring filmen på APT. Det arbetet säkerställer att riktlinjen blir känd av alla berörda inom organisationen. Under tertial 3 behöver alla verksamhetsområden slutföra de aktiviteter som krävs för att riktlinjerna ska anses vara implementerade. Detta arbete och resultatet av det måste beskrivas av alla verksamhetschefer när indikatorn finns delad till tertial 3. SOC - Medarbetare som uppfyller krav i verksamhetsbeskrivning Indikatorn avser att säkra att verksamheternas medarbetare har lämplig utbildning, upplärning eller erfarenhet utifrån den kompetens som är beskriven i verksamhetsbeskrivning. Detta för att kunna tillgodose brukares/klienters behov och det uppdrag och de mål som finns för verksamheten. Denna indikator är alltså sammankopplad med indikatorn om verksamhetsbeskrivningar som beskriver nödvändig kompetens. Verksamhetsområdena har kommit olika långt i detta arbete med anledning av hur långt de kommit med sin revidering av verksamhetsbeskrivningarna. Bedömningen är att detta arbete inte kommer kunna färdigställas fullt ut under Indikatorn bedöms kunna vara uppfylld under tertial Prioriteringen av indikatorerna har sett olika ut i de olika verksamhetsområdena. Ledningen har inte varit tillräckligt tydlig och ansvarstagande för hur och vilka prioriteringar som ska göras i målarbetet. Det har tagit tid för alla parter att sätta sig in i nämndens nya sätt att arbeta med indikatorer. Ett första steg är att högsta ledningen fortsätter och intensifierar arbetet med att efterfråga och gå igenom resultat och aktiviteter. Fortsatt stöd i målarbetet ges såväl individuellt som i grupp. SOC - Verksamhetsbeskrivningar som beskriver nödvändig kompetens Kerstin Lagerlund, :37 5

14 Indikatorn avser andel verksamhetsbeskrivningar som specifikt beskriver nödvändig kompetens efter målgruppens behov. Arbetet med att revidera verksamhetsbeskrivningarna avseende nödvändig kompetens har kommit olika långt i verksamhetsområdena. Merparten av enheterna har dock inte påbörjat arbetet. Eftersom omfattningen av revideringen inte är stor, bedöms indikatorn kunna uppfyllas under tertial 3. Prioriteringen av indikatorerna har sett olika ut i de olika verksamhetsområdena. Ledningen har inte varit tillräckligt tydlig och ansvarstagande för hur och vilka prioriteringar som ska göras i målarbetet. Det har tagit tid för alla parter att sätta sig in i nämndens nya sätt att arbeta med indikatorer. Ett första steg är att högsta ledningen fortsätter och intensifierar arbetet med att efterfråga och gå igenom resultat och aktiviteter. Fortsatt stöd i målarbetet ges såväl individuellt som i grupp. Aktivitet Ansvarig Status Färdigställandegrad Kommentar Systematiskt förbättringsarbete Implementera systematiskt förbättringsarbete Cecilia Frid Cecilia Frid Arbetet med ramverket för ledningssystemet, där metod för systematiskt förbättringsarbete ingår som en viktig del, är uppstartat och förväntas ha kommit en god bit på väg under tidig höst. Ramverket och den delen som beskriver det systematiska förbättringsarbetet är en bärande del i den fortsatta implementeringen av metoden för systematiskt förbättringsarbete. X Säker - Socialnämndens vård och omsorg ska vara säker Vården och omsorgen ska vara säker. Riskförebyggande verksamhet ska förhindra skador. Verksamheten ska också präglas av rättssäkerhet. Kommentar Samlad bedömning av verksamhetsområdenas indikatorer samt övergripande aktiviteter: VO Mottagning och utredning har arbetat med två indikatorer som rör rättssäkerhet. En indikator rör andel domar i förvaltningsdomstol i enlighet med socialnämndens beslut. Indikatorn bedöms vara delvis uppfylld genom att i 89 procent av domarna har socialnämnden fått rätt. Den andra Indikatorn rör barn som fått information om sina rättigheter i samband med utredning. Indikatorn bedöms vara uppfylld då stickprover via aktgranskning visar att barn får information. VO Insatser barn och familj, VO Insatser missbruk och socialpsykiatri och VO Insatser funktionsnedsättning har arbetat med indikatorn om riskanalyser. Arbetet med riskanalyser som ett led i att göra vården och omsorgen säker har kommit olika långt i verksamhetsområdena. Bedömningen är att... VO Insatser funktionsnedsättning och missbruk och socialpsykiatri har indikatorn Boendeplatser där hot eller våld mot brukare inte förkommit under de senaste sex månaderna. Utifrån den samlade bedömningen av kommentarer kring denna indikator kan konstateras att det behövs fler proaktiva aktiviteter för att förhindra att hot om våld och våld uppstår i boendena. På förvaltningsövergripande nivå har aktiviteter påbörjats som ingår som olika delar i ledningssystemet. Det handlar om förtydligande av ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete. Aktiviteterna bedöms leda till en säkrare verksamhet genom att systematiskt förebygga fel och brister samt utveckla kvaliteten i våra arbetssätt. Orsaker till att indikatorerna inte är uppfyllda är att det nya sättet att arbeta med mål och indikatorer har tagit tid att implementera. Det har bl a inneburit att det varit svårt att komma igång med arbetet. Arbetet bedöms dock ha tagit fart under senare delen av tertial 2. Vilka åtgärder behöver vidtas för att öka effekten på mål? Enhetschefer har fått möjlighet att få stöd i sitt målarbete såväl individuellt som i work-shop format. Inför tertial 3 har förvaltningschef och verksamhetschefer tillsammans prioriterat bland indikatorerna för att enhetscheferna ska kunna arbeta fördjupat med några få indikatorer. Ledningen kommer aktivt efterfråga hur arbetet går och vilka resultat som uppnås. Kerstin Lagerlund, :37 6

15 Aktivitet Ansvarig Status Färdigställandegrad Kommentar Förtydligande av ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Cecilia Frid Arbetet med ramverket för ledningssystemet är uppstartat och förväntas ha kommit en god bit på väg under tidig höst. Processorienterat arbetssätt Cecilia Frid Arbete pågår med att beskriva processen för hur förvaltningen arbetar med processen. Med anledning av att en av förvaltningens övergripande verksamhetsutvecklare lämnar sin tjänst förväntas arbetet dock ej kunna fortgå i samma takt under hösten. Det processorienterade arbetssättet behöver också beskrivas i det ramverk som förtydligar förvaltningens ledningssystem. Arbetet med ramverket är påbörjat. Huvudprocesskarta Cecilia Frid Arbetet fortskrider och är i det närmaste klart. Prioriteringsordning för processer Implementering processorienter ing Cecilia Frid Cecilia Frid Prioriteringsordning är avhängig färdigställande av huvudprocesskarta samt förbättringsarbete inom Mottagning och utredning. Ingen direkt utveckling under tertialet således. Arbetet med huvudprocess och nedbrutna huvudprocesser pågår. Det processorienterade arbetssättet behöver också beskrivas i det ramverk som förtydligar förvaltningens ledningssystem. Ramverket kommer att utgöra en viktig del i implementeringen. Arbetet med ramverket är påbörjat. Processkartläggning inom olika områden spelar en stor roll i att processorienteringen blir implementerad i nämndens olika verksamhetsområden. Processen för att "Utreda och bedöma behov av stöd till vissa personer med funktionsnedsättning" är färdig och ska presenteras för ledningen för fastställande under tidig höst. Processen för försörjningsstöd är i det närmaste klar, återstår att färdigställa processpecifikation innan presentation och färdigställande. Processen för att tillhandahålla HSL-insatser är fastställd och arbete pågår för att färdigställa lokala delar och implementera den i HSL-enheten. Process för avvikelsehantering Cecilia Frid Se föregående tertials kommentar. Ett nytt system för att hantera avvikelser kommer dessutom att introduceras kommungemensamt troligen under hösten. Det kan vara lämpligt att avvakta en process för detta tills det nya systemet är på plats och introducerat. Riskanalysarbete Cecilia Frid Se föregående tertials kommentar. Under tertial två har arbetet med att beskriva hur förvaltningen arbetar med riskanalyser inte fortskridit. I arbetet med ramverket för ledningssystemet ingår riskanalysarbetet som en del. Arbetet med ramverket förväntas komma en god bit på väg under tidig höst. Ambitionen för resterande år ligger nu på att få klart ramverket och att riskanalysarbetets beskrivning får stanna vid detta. X Tillgänglig - Socialnämndens vård och omsorg ska vara tillgänglig Vården och omsorgen ska vara tillgänglig och ges i rimlig tid.ingen ska behöva vänta oskälig tid på den vård eller omsorg som hen har behov av. Kommentar Samlad bedömning av målets indikatorer: Vissa av verksamhetsområdena har egna indikatorer som berör utredningstid och verkställighetstid. Arbete är påbörjat med att ta fram pålitlig statistik för att kunna arbeta mer med indikatorerna. När statistiken är framtagen är det möjligt att uttala sig om dess inverkan på målet. Utöver dessa indikatorer arbetar verksamhetsområdena med: Information från förebyggande teamet ska upplevas givande samt klienters upplevelse av handläggarens tillgänglighet. När det gäller den sistnämnda indikatorn arbetar enheterna inom Mottagning och utredning med aktiviteter för att förbättra upplevelsen av handläggarens tillgänglighet. När det gäller information från förebyggandeteamet så håller en enkät på att tas fram som siktar på att mäta om den information som ges från teamet till målgrupperna upplevs som givande. Kerstin Lagerlund, :37 7

16 Först när statistik har tagits fram kring de delar som nämnden beslutat fokusera kring när det gäller hur tillgänglig vården och omsorgen är kan orsaksanalys göras. Vilka åtgärder behöver vidtas för att öka effekten på mål? När orsaksanalys är gjord kan effektiva åtgärder formuleras. Utfall dec 2016 Mål 2017 Utfall Augusti 2017 SOC - Verkställighetstid SOC - Utredningstid SOC - Utredningstid Indikatorn berör VO mottagning och utredning på så sätt att de arbetar med en indikator gällande utredningar som ska avslutas skyndsamt. Enheterna har påbörjat arbetet med att identifiera olika utredningstyper och fört diskussioner om vad som är rimlig utredningstid. Utredningar som inleds av en ansökan bör avslutas så snabbt det är möjligt utan att man åsidosätter kvaliteten. När det gäller utredningar som inleds med anledning av en anmälan är det inte alltid en fördel att skynda på utredningsförloppet. Handläggares arbetsbelastning och arbetssätt bedöms inverka på utredningstiden. Flera enheter arbetar med att förbättra handläggarnas arbetssituation och arbetstyngd för att möjliggöra att utredningstiden kan minska. Man tittar också på arbetssätt och rutiner i ett led att minska utredningstiden. Successivt sker arbete med att utredningar inte ska vara öppna mer än nödvändigt och att handläggarna ges förutsättningar att utföra utredningsarbetet på ett effektivt sätt. SOC - Verkställighetstid Tidigare har verkställighetstiden avseende bostad med särskild service följts upp årligen i KKiK. Måttet är viktigt att följa tätare än årsvis varför beslut om att använda måttet som en indikator med tertialvis uppföljning är fattat. Inledningsvis berör indikatorn endast VO Insatser missbruk och socialpsykiatri. Verksamhetsområdet har för avsikt att följa verkställighetstiden även för boendestöd. I nuläget arbetar man inom verksamhetsområdet med att få till rutiner för att ta ut statistik kontinuerligt. När möjligheten att ta ut statistik förbättras kommer fördjupade orsaksanalyser vara möjliga att göra. När fördjupade orsaksanalyser är gjorda kommer effektiva åtgärder lättare kunna identifieras. FOKUSOMRÅDE - ETT GRÖNARE KALMAR Kommunens miljöbokslut för 2015 visade på att Kalmar är en av Sveriges grönaste städer. Vi har under flera år tagit stora steg för ett bättre klimat- och miljöarbete. Kalmar ska fortsätta ligga i framkant och vårt arbete ska präglas av konkreta insatser som ger effekt både på kort och lång sikt. Vi tar vårt ansvar och visar vägen i miljöarbetet med utgångspunkt från de nationella miljökvalitetsmålen. Fokusområdets text i sin helhet finns att läsa i aktuell Verksamhetsplan med budget. Fullmäktigemål - Cykeltrafiken Cykeltrafiken ska årligen öka. Fullmäktigemål - Ekologisk och närproducerad mat Andelen ekologisk och närproducerad mat i de kommunala verksamheterna ska uppgå till 70 procent år 2020, varav cirka 30 procent ska vara ekologiskt. Fullmäktigemål - Fossilbränslefri kommun Kalmar kommun ska vara en fossilbränslefri kommun år X Kerstin Lagerlund, :37 8

17 Effektiv - Socialnämndens vård och omsorg ska vara effektiv Vården och omsorgen ska utnyttja tillgängliga resurser på bästa sätt för att uppnå uppsatta mål Kommentar Samlad bedömning av målets indikatorer: Indikatorerna om miljöbilar och cykel i tjänsten bedöms vara uppfyllda medan indikatorn om intern miljötransport ligger nära värdet. Kommentarer saknas varför det inte går att redovisa resultat mer detaljerat. Indikatorn om utbildning i webmötesteknik bedöms inte vara uppfylld. Målvärdet i denna indikator är fyra genomförda utbildningar under Då det inte kommenterats hur arbetet med detta går mer utförligt, bedöms det inte som troligt att indikatorn kommer kunna uppfyllas under Orsaksanalys görs under tertial 3. Efter orsaksanalys avgörs om det behövs ytterligare åtgärder eller om ambitionen ska höjas. Utfall dec 2016 Mål 2017 Utfall Augusti 2017 SOC - Miljöbilar SOC - Cykel i tjänsten SOC - Webbmötesteknik - utbildning SOC - Intern miljötransport SOC - Miljöbilar Andelen elbilar i bilpoolen har ökat under året. Ökningen sker i takt med att gamla leasingavtal med fossilbilar löper ut. Vid utökning av antalet bilar i bilpoolen övervägs alltid om el- eller gasbilar kan anskaffas. Orsaksanalys görs under tertial 3. Efter orsaksanalys avgörs om det behövs ytterligare åtgärder eller om ambitionen ska höjas. SOC - Cykel i tjänsten Antalet bokade cyklar har ökat jämfört med 2016 vilket innebär att indikatorn är uppfylld. Orsaksanalys görs under tertial 3. Efter orsaksanalys avgörs om det behövs ytterligare åtgärder eller om ambitionen ska höjas. SOC - Intern miljötransport Projektet har fullföljts enligt planeringen och har gett det resultat som förväntades Orsaksanalys görs under tertial 3. Efter orsaksanalys avgörs om det behövs ytterligare åtgärder eller om ambitionen ska höjas. SOC - Webbmötesteknik - utbildning Utbildningen har inte genomförts ännu men sker under hösten Därför finns inget resultat att redovisa ännu. Kerstin Lagerlund, :37 9

18 Orsaksanalys görs under tertial 3. Efter orsaksanalys avgörs om det behövs ytterligare åtgärder eller om ambitionen ska höjas. Fullmäktigemål - Klimatneutrala resor och godstransporter År 2020 ska alla kommunala samhällsbetalda personresor och godstransporter vara klimatneutrala. Fullmäktigemål - Kollektivtrafiken Resandet med kollektivtrafiken ska årligen öka. Fullmäktigemål - Solcellsanläggningar 2018 ska det finnas 25 solcellsanläggningar på kommunens byggnader. Fullmäktigemål - Vatten Våra vattendrag och Kalmarsund ska successivt uppnå god status. FOKUSOMRÅDE - ETT VÄXANDE ATTRAKTIVT KALMAR Kalmar ska vara en växande och attraktiv kommun. Det är en förutsättning för att vara med i kampen om framtida etableringar, inflyttare och satsningar på infrastruktur. Fokusområdets text i sin helhet finns att läsa i aktuell Verksamhetsplan med budget. Uttalande tillagt i Ändringar i Verksamhetsplan med budget 2017 och ekonomisk planering : Vi gör nu en paus i vårt deltagande som Fairtrade City. Vi fortsätter att arbeta med frågor om Fairtrade som en del av kommunens arbete med att ta ännu större socialt och etiskt ansvar i frågor gällande upphandling av varor och tjänster. Fullmäktigemål - Arbetslösheten Kalmar ska ha lägre arbetslöshet än riket och våra jämförelsekommuner. Fullmäktigemål - Bostadsplanering Till och med 2018 ska Kalmar planera för 2500 bostäder, varav 300 småhus. Fullmäktigemål - Företagsklimat I och med Kalmar kommuns satsning på "Förenkla helt enkelt" så ska Nöjd-Kund-Index (NKI) i SKL:s mätning avseende företagsklimatet årligen öka. Fullmäktigemål - Trygg residenskommun Kalmar ska vara landets tryggaste residenskommun. Fullmäktigemål - UF-företagare År 2017 ska 30 procent av gymnasieeleverna prova att vara UF-företagare. Uppdrag - Översyn av sociala frågor Genomförd Kommunstyrelsen får i uppdrag att tillsammans med socialnämnden göra en översyn och komma med förslag på mål, organisation, arbetssätt och uppdrag för kommunens hantering av frågor gällande arbetslöshet, försörjningsstöd, integration och flyktingmottagning. Kommentar Socialförvaltningen har tillsammans med kommunledningskontoret gjort en översyn av ansvarsfördelningen mellan de olika förvaltningarna när det gäller insatser för att minska arbetslöshet och behov av försörjningsstöd. Förslag till beslut om förtydligad av Kerstin Lagerlund, :37 10

19 ansvarsfördelning och omfördelning av resurser har beslutats av socialnämnden och kommunstyrelsen. Uppdraget är slutfört. FOKUSOMRÅDE - HÖG KVALITET I VÄLFÄRDEN I Kalmar ska allas liv präglas av trygghet, kvalitet, tillgänglighet och delaktighet. Medborgare i Kalmar ska känna sig trygga med att kommunens välfärdsverksamheter alltid finns när enskilda behöver den och att verksamheten bedrivs med god kvalitet. Fokusområdets text i sin helhet finna att läsa i aktuell Verksamhetsplan med budget. Fullmäktigemål - Bästa skolkommun Kalmar ska bli en av Sveriges 30 bästa skolkommuner år (I SKL:s Öppna Jämförelser) Fullmäktigemål - Bästa äldreomsorgskommun Kalmar ska bli en av Sveriges 30 bästa äldreomsorgskommuner år (I SKL:s Öppna Jämförelser) Fullmäktigemål - Hälsa och välbefinnande Skillnaderna i hälsa och välbefinnande mellan olika socioekonomiska grupper och olika delar av kommunen ska minska. X Jämlik - Socialnämndens vård och omsorg ska vara jämlik Vården och omsorgen ska tillhandahållas och fördelas på lika villkor för alla Kommentar Samlad bedömning av målets indikatorer: Nämndsmål Jämlik innefattar bl a indikatorer som överensstämmer med Kommunfullmäktiges fastställda Drogpolitiska program för och dess fyra delmål; Andelen kvinnor och män med riskabla alkoholvanor ska minska Andelen flickor och pojkar som röker ska minska Andelen flickor och pojkar som intensivkonsumerar alkohol ska minska Andelen flickor och pojkar som använder narkotika ska minska Måluppfyllelsen avseende ungas droganvändning kommer att mätas under hösten genom CAN:s skolundersökning. Vuxnas alkoholvanor kommer att mätas 2018 genom folkhälsoundersökningen "Hälsa på lika villkor". Socialförvaltningen har i sitt förebyggande arbete planerat nedan angivna aktiviteter för att bidra till att nå målen i Kalmar kommuns ANDT-strategi. I verksamhetsområde Missbruk och socialpsykiatri har man arbetat med en indikator om att brukare inom socialpsykiatrin ska sluta röka. Indikatorn innebar att fem brukare skulle sluta att röka vilket har uppnåtts redan under tertial 2. En positiv sidoeffekt till detta är att även personal har motiverats till att minska eller sluta med rökning. Hemlöshetssituationen följs kontinuerligt och redovisas regelbundet vid socialnämndens sammanträden. Statistiken visar på variation mellan såväl månaderna som åren som mätningarna pågått. Under har antalet personer som är akut hemlösa ökat i jämförelse med tidigare år. Under senare del av tertial 2 har dock antalet sjunkit till en av de lägsta nivåerna sedan mätningar påbörjades Först när de nya mätningarna är gjorda och resultaten redovisade avseende de indikatorer som ingår i det drogpolitiska programmet kan nya orsaksanalyser av resultatet genomföras. En utredning kring orsaker till resultaten i statistiken kring hemlöshet är gjord. Denna kommer fram till att det behövs ett stödboende. Vilka åtgärder behöver vidtas för att öka effekten på mål? När orsaksanalyserna avseende indikatorerna som ingår i det drogpolitiska programmet är gjorda kan planering av nya åtgärder påbörjas. Planering för stödboende för personer som riskerar att hamna återkommande i akut hemlöshet är påbörjad. Ett stödboende förväntas ha goda effekter på att minska antalet personer som riskerar att hamna i akut hemlöshet. Kerstin Lagerlund, :37 11

20 Utfall dec 2016 Mål 2017 Utfall Augusti 2017 SOC - Riskabla alkoholvanor SOC - Flickor och pojkar som röker SOC - Flickor och pojkar med intensiv alkoholkonsumtion SOC - Flickor och pojkar som använder narkotika SOC - Hemlöshet övergångsbostad SOC - Akut hemlöshet SOC - Flickor och pojkar med intensiv alkoholkonsumtion SOC - Flickor och pojkar som använder narkotika SOC - Flickor och pojkar som röker SOC - Riskabla alkoholvanor SOC - Hemlöshet övergångsbostad SOC - Akut hemlöshet Aktivitet Ansvarig Status Färdigställandegrad Kommentar Tillsyn på krogar och i detaljhandel Tillsyn på krogar och detaljhandel KOMET och Bim grupper Stödja drogfri ungdomsverksam het Samverkan med gymnasieskola n Ansvarsfull alkoholservering Narkotikautbildning Kjell Lindber g Kjell Lindber g Kjell Lindber g Kjell Lindber g Kjell Lindber g Kjell Lindber g Kjell Lindber g Kerstin Lagerlund, :37 12

21 Aktivitet Ansvarig Status Färdigställandegrad Kommentar Utveckla arbetet med SMADIT ANDT-perspektiv i arbetsmiljöarbete Kjell Lindber g Kjell Lindber g Uppdrag - Förebyggande sociala insatser Pågående Socialnämnden får i uppdrag att tillsammans med kultur- och fritidsnämnden, Södermöre kommundelsnämnd och Kalmarsunds gymnasieförbund, forma en gemensam grupp som särskilt ska fokusera på förebyggande sociala insatser i utsatta bostadsområden. Kommentar Socialnämnden har koncentrerat arbetet med förebyggande arbete i utsatta bostadsområden till förebyggandeteamet och detta arbete pågår kontinuerligt. Samarbetet med Kultur- och fritidsförvaltningen har utvecklats under 2017 genom att fler aktiviteter samordnas och bedrivs ute i områdena. Uppdrag - Barn och ungas psykiska hälsa Pågående Alla nämnder får i uppdrag att utifrån välfärdsbokslutet arbeta med att förbättra barn och ungas psykiska hälsa. Kommentar Kommunerna i Kalmar län arbetar tillsammans med Landstinget Kalmar län för att förbättra barn och ungas hälsa och har för 2017 fastställt en aktivitetsplan för det gemensamma utvecklingsarbetet. Under 2017 kommer nedanstående aktiviteter att genomföras i syfte att stärka barn och ungas hälsa. Revidera och implementera den regionala överenskommelsen, Hälsoundersökningar och Munhälsoundersökningar för placerade barn. Utveckla arbetet med individuella samordnade planer. Utveckling av samverkan mellan socialtjänst, skola och landsting. Att revidera överenskommelse mellan socialtjänsterna och BUP. Fortsätta påbörjad utveckling med Ungdomsmottagningar. Utveckla barns delaktighet. Kartlägga behov av samverkan kring ensamkommande barn. Göra en fördjupad analys av de behov som finns hos barn, unga och unga vuxna. Uppdrag - Funktionshinderfrågor Pågående Kommunstyrelsen får i uppdrag att i samverkan med socialnämnden utarbeta en lokal strategi för frågor runt funktionshinder. Kommentar Arbetet med att ta fram en lokal strategi för funktionshinderfrågor har avvaktats med anledning av att beslut om en ny nationell funktionshinderpolitik ska fattas. Regeringen har nu fattat beslut om en ny nationell funktionspolitik som ska upp i Riksdagen för beslut. Socialförvaltningen har utsett en förvaltningsrepresentant som tillsammans med ansvarig tjänsteman på kommunledningskontoret ska starta upp arbetet. Arbetet ska startas upp i september. FOKUSOMRÅDE - VERKSAMHET OCH MEDARBETARE Kalmar kommun ska vara en attraktiv arbetsgivare och ett föredöme. Vi eftersträvar en trygg arbetsmiljö där människor trivs och känner sig delaktiga. För att klara av detta behöver vi samverka inom kommunen och samarbeta externt med andra kommuner för att utveckla kompetensen och organisationen. Fokusområdets text i sin helhet finns att läsa i aktuell Verksamhetsplan med budget. Fullmäktigemål - Heltid som norm Vid nyanställning ska heltid vara norm. Fullmäktigemål - Jämställdhetssäkrad verksamhet Kerstin Lagerlund, :37 13