Nöjdhetsundersökning bland vardagscyklister
|
|
- Lena Lundberg
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Nöjdhetsundersökning bland vardagscyklister 2014
2 Innehåll Sammanfattning... 3 Allmänna uppgifter och cykelvanor... 6 Cykelmöjligheter... 9 Cykelmöjligheter i olika delar av Jönköpings kommun Cykelvägnätets orienterbarhet och tydlighet Cykelparkering Drift och underhåll Vägarbete och omledning Kontakter med kommunen Störst upplevda problem för cyklister Störst upplevda faror för cyklister Cykelolyckor Om enkätens öppna svar Kommentar från Jönköpings kommun
3 Sammanfattning Bakgrund och syfte Nöjdhetsundersökningen bland vardagscyklister i Jönköpings kommun genomfördes under maj månad Även om vissa frågor om cykling ställts i andra enkäter så är den här omfattande undersökningen den första i sitt slag i Jönköping. Undersökningen hade flera syften. Dels ville Jönköpings kommun få en bild av hur cyklisterna bedömer och graderar cykelmöjligheterna i kommunen och kommunens arbete. Detta för att få en grund för framtida jämförelser och även för att få hjälp med prioriteringar. Resultatet kommer också påverka utformningen av kommunens kommande Cykelplan. Nöjdhetsundersökningen är en startpunkt/nollpunkt för framtida jämförelser. Nästa undersökning planeras till Målsättningen är att cyklingen i Jönköping till dess ska ha förbättrats avsevärt. Andra syften med undersökningen var att se vad som upplevs som störst problem och faror bland cyklisterna samt att få en bild av mörkertalet av cykelolyckor. Metod Undersökningen genomfördes genom en öppen enkät på internet. För att komma till undersökningen krävdes tillgång till en webblänk som spreds i olika nätverk. Spridningen skedde via Facebookgruppen Cykelstaden Jönköping, den mailades ut till gamla lagledare i kommunens cyklatill-jobbet-kampanj Cykelkedjan, till personer som anmält sitt intresse för att bli referenspersoner för cykelfrågor i kommunen och till Cykelfrämjandet i Jönköping. Dessutom mailades länken till drygt tusen kommunala tjänstemän, publicerades både på kommunens intranät och externa hemsida samt på Landstingets intranät. 558 personer svarade på enkäten. Ställningstaganden har kunnat göras på en betygsskala från 1 (dåligt) till 6 (bra). Svar av typen Ingen uppfattning eller Vet ej tas bort och ett medelvärde räknas fram av de svar som angett en siffra. Betyget/omdömet går som helhet åt det sämre hållet om det är under 3,5 och mer åt det positiva hållet om det är över 3,5. Vissa svar har studerats djupare för att se om svaren skiljer sig mellan kön eller åldersgrupper. Resultat Om svarande cyklister Könfördelningen bland de svarande är ganska jämn: 50% män, 47,5% kvinnor och resterande vill antingen inte ange kön eller anger könsneutralitet. 74% av de svarande bor i Jönköping och Huskvarna stad, 15% i annan tätort i kommunen, 9% utanför tätort och resterande 2% utanför kommunens gränser. Vår, sommar och höst cyklar de allra flesta av de svarande (90-99%) men cyklandet bland dem sjunker till 44% under vintern. De cyklar generellt 3-5 dagar per vecka under sin cykelsäsong och 75% använder alltid eller oftast hjälm. 3
4 Nöjdhet Cykelmöjligheterna i centrala Jönköping (2,90) bedöms klart sämre än i övriga områden. I staden utanför stadskärnan (3,47), i annan tätort i kommunen (3,54) samt på landsbygden (3,70) bedöms cykelmöjligheterna bättre. Bäst omdömen ges de svarandes möjligheter att cykla mellan sina vanligaste målpunkter (4,11) samt hur stor del av sträckan mellan hemmet och den vanligaste målpunkten som är cykelväg (4,01). Även belysningen längs den egna vanligaste cykelvägen bedöms förhållandevis högt (3,99). Områden som har fått ett medelbetyg på mindre än tre är stora potentiella utvecklingsområden. Gällande kommunens arbete med utbyggnad samt drift och underhåll har följande områden inte nått upp till 3: vinterväghållningen av cykelvägarna (2,71), tydlighet var man förväntas cykla (2,82), tillgång på stöldsäkra cykelparkeringar (2,84), lagning av cykelvägar (2,88), möjligheten att cykla i centrala Jönköping (2,90), acceptabla omledningar av cykelväg vid vägarbete (2,91). Gällande cyklisternas kontakt med kommunen är medelbetyget lägst för nöjdhet med snabba åtgärder (2,47) och nöjdhet med svar/förklaring/samtal (2,96). Men man är mera nöjd med kommunens bemötande (3,77) även om också detta omdöme har förbättringspotential. Sammantaget bör poängteras att samtliga punkter, inte bara de med sämst resultat i enkäten, har stor potential att bli bättre. Upplevda problem och faror Cyklisternas upplevda trygghet är låg vid cykelvägs korsning av väg/gata (2,62) samt den upplevda tryggheten vid cykling i blandtrafik med bilar (2,65). De främsta problemen som cyklisterna upplever är: 1. Cykelvägar som tar slut/felande länkar (anges av 54%) 2. Gående (51%) 3. Cykelvägs korsning av väg/gata (49%) 4. Bilister (39%) 5. Brister i drift av cykelvägarna (31%) De största faror som cyklisterna upplever är: 1. Bilister (73%) 2. Cykelvägars korsning av väg/gata (48%) 3. Gående (34%) 4. Brister i drift av cykelvägarna (32%) 5. Cykelvägar som tar slut/felande länkar (29%) Samma fem orsaker till upplevda problem och faror bland cyklisterna är topp fem i båda kategorierna. För att minska upplevelsen av dessa problem och faror bör olika åtgärder för att eliminera eller minska konflikten mellan de olika trafikslagen prioriteras, driften av våra cykelvägar bör förbättras och de felande länkarna i cykelvägssystemet bör åtgärdas så det blir tydligare var man ska cykla. Brister i utformning och brister i underhåll hamnar precis efter dessa punkter både som problem och upplevda faror. Även dessa bör åtgärdas. 4
5 Olyckor 22% av de svarande har varit med om minst en cykelolycka under det senaste året. Männen är mer olycksdrabbade än kvinnorna. Det totala antalet cykelolyckor var 175 bland de svarande varav 18 ledde till vård på akuten eller polisrapportering, en andel av 15%. Det indikerar att mörkertalet gällande cykelolyckor är 85%. Den största olycksorsaken är ishalka (23%), rullgrus (17%), kollision med bilister (14%) samt kollision med annan cyklist (8%). Bland dem som råkat ut för polisrapporterade olyckor eller olyckor som lett till vård på akuten är dock kollision med bil den vanligaste (5 st) följt av ishalka (4 st). Öppna svar Öppna svar om cyklingen i Jönköping och kommunens arbete kunde lämnas i slutet av enkäten. 295 svar lämnades vilka i mycket stor omfattning men med mera nyanser indikerade samma problemområden som enkätresultatet redan visat. Dock inkom även andra önskemål om specifika cykelbanesträckningar samt synpunkter och förslag gällande cyklingen i Jönköping. 5
6 Allmänna uppgifter och cykelvanor Kön A. Han B. Hon ,5 C. Hen 7 1,3 D. Vill ej ange 7 1,3 Total ,3% (554/558) Ålder A B ,1 C ,6 D ,7 E ,5 F ,8 G ,9 H ,4 I J. 91 år eller äldre 0 0 Total ,5% (555/558) Andelen kvinnor och män skiljer sig i de olika åldersindelningarna. Männen är ungefär 60% och kvinnorna lite under 40% i åldersgrupperna och Kvinnorna är däremot i majoritet i åldersgrupperna (54% mot männens 41%) och (68% mot männens 30%). I gruppen skiljer det bara 5% till kvinnornas fördel. Att åldersfördelningen mellan könen inte är jämn i de olika åldersgrupperna och detta har antagligen en inverkan på vissa svar. 6
7 Var bor du huvudsakligen? A. Jönköping/Huskvarna stad B. I tätort i Jönköpings kommun (ej 84 15,1 Jönköping/Huskvarna) C. Utanför tätort i Jönköpings kommun 49 8,8 D. Ej i Jönköpings kommun 12 2,2 Total % (558/558) 74% av de svarande bor i Jönköping/Huskvarna stad. 15% bor i annan tätort i kommunen och 9% utanför tätort i kommunen. 2% bor ej i Jönköpings kommun. Under vilka årstider cyklar du? Svarsalternativ (1-4) Antal % A. Vinter ,1 B. Vår ,6 C. Sommar ,1 D. Höst ,6 Total ,4 100% (558/558) Alla de svarande utom fem anger att de cyklar under sommaren, vilket utgör 99%. På våren cyklar 95% och på hösten 90%. 44% av de svarande cyklar under vinterperioden. Vid en jämförelse mellan kvinnor och män visar det sig att båda grupperna cyklar lika ofta sommartid men att 3-4% fler män än kvinnor i undersökningen cyklar vår och höst. Vintertid cyklar 56% av männen och 31% av kvinnorna. 7
8 Hur ofta brukar du cykla under din cykelsäsong? Markera det alternativ som stämmer närmast överens med din cykling. A. 6-7 dagar/vecka ,2 B. 3-5 dagar/vecka ,8 C. 1-2 dagar/vecka 79 14,2 D. Några gånger/månad 30 5,4 E. Några gånger/år 8 1,4 F. Mer sällan eller aldrig 0 0 Total % (558/558) Hälften av deltagarna i undersökningen cyklar 3-5 dagar per vecka under deras cykelsäsong. 79% cyklar tre dagar/vecka eller oftare. 93% cyklar minst en gång i veckan under cykelsäsongen. Medianen för både kvinnor och män är att cykla 3-5 dagar/vecka. Genomsnittet är 3,4-4,9 dagar/vecka men är lite högre för männen (3,6-5,0) än för kvinnorna (3,2-4,6). Använder du cykelhjälm? A. Ja, alltid ,6 B. Ja, oftast C. Ja, ibland 32 5,8 D. Ja, men sällan 19 3,4 E. Nej, aldrig 90 16,2 Total ,5% (555/558) 75% av de svarande använder alltid eller oftast cykelhjälm. 20% gör det sällan eller aldrig. 65% av männen och 58% av kvinnorna använder alltid cykelhjälm. 17% av männen och 22% av kvinnorna använder sällan eller aldrig cykelhjälm. Cykelhjälmsanvändandet är lägst i åldersgruppen där 50% sällan eller aldrig använder cykelhjälm och bara 29% alltid gör det. Högst är cykelhjälmsanvändet i åldersgruppen där 70% alltid använder hjälm och ytterligare 14% oftast gör det. 8
9 Cykelmöjligheter Jag har goda möjligheter att cykla mellan mina vanligaste målpunkter. A. 1 - Inga möjligheter 10 1,8 B ,7 C ,1 D ,1 E ,1 F. 6 - Mycket goda möjligheter G. Vet ej 1 0,2 Total ,3% (554/558) Medelvärde 4,11. Svaren varierar bland de svarande cyklisterna men de verkar ha övervägande goda möjligheter att cykla mellan sina vanligaste målpunkter. 67% ger omdömet 4-6. Jag har cykelväg (inkl. blandad gång- och cykelväg och/eller cykelfält i väg/gata) mellan hemmet och min vanligaste målpunkt. A. 1 - Ingen del av vägen 26 4,7 B ,9 C ,7 D E ,8 F. 6 - Hela vägen 93 16,7 G. Vet ej 2 0,4 Total % (558/558) Medelvärde 4,01. Många av de svarande verkar ha god tillgång på cykelväg till sin vanligaste målpunkt. 44% anger att de har cykelväg hela vägen (6) eller nästan hela vägen (5). Men 36% har mindre än hälften av vägen eller ingen cykelbana alls till sin vanligaste målpunkt. 9
10 Belysningen längs min vanligaste cykelväg är tillfredsställande. A. 1 - Instämmer inte alls 33 5,9 B C ,5 D ,6 E ,5 F. 6 - Instämmer helt 77 13,8 G. Ingen uppfattning 37 6,6 Total ,8% (557/558) Medelvärde 3,99. Omdömet över medel. 39% instämmer att belysningen är tillfredsställande och ger den 5 eller 6 i bedömning. Jag känner mig trygg när jag måste cykla i blandtrafik med bilar. A. 1 - Instämmer inte alls ,9 B ,3 C ,7 D ,2 E ,7 F. 6 - Instämmer helt 16 2,9 G. Ingen uppfattning 7 1,3 Total % (558/558) Medelvärde 2,65. Ett lågt medelvärde som är i direkt samband med svaren på frågan om upplevda faror på sida
11 Jag känner mig trygg där cykelbana korsar gata/väg. A. 1 - Instämmer inte alls ,2 B ,2 C ,6 D ,1 E ,2 F. 6 - Instämmer helt 12 2,2 G. Ingen uppfattning 9 1,6 Total ,6% (556/558) Medelvärde 2,62. Ett lågt medelvärde som är i direkt samband med svaren på frågan om upplevda faror på sida
12 Cykelmöjligheter i olika delar av Jönköpings kommun Hur bedömer du möjligheterna att cykla i centrala Jönköping? A. 1 - Mycket dåliga 50 9 B ,2 C ,9 D E ,2 F. 6 - Mycket goda 11 2 G. Ingen uppfattning 26 4,7 Total ,8% (557/558) Medelvärde 2,90. Se sammanfattning längst ner på nästa sida. Borträknat dem som ej har någon uppfattning är 74% av männen övervägande negativa jämfört med 70% av kvinnorna. Hur bedömer du möjligheterna att cykla i Jönköpings/Huskvarnas stadsmiljö (förutom centrala Jönköping)? A. 1 - Mycket dåliga 14 2,5 B C ,6 D E ,2 F. 6 - Mycket goda 12 2,2 G. Ingen uppfattning 59 10,6 Total ,8% (557/558) Medelvärde 3,47. Se sammanfattning längst ner på nästa sida. Borträknat dem som ej har någon uppfattning är 55% av männen övervägande negativa jämfört med 45% av kvinnorna. 12
13 Hur bedömer du möjligheterna att cykla i tätort utanför Jönköpings stad? A. 1 - Mycket dåliga 9 1,6 B ,9 C D ,5 E ,9 F. 6 - Mycket goda 9 1,6 G. Ingen uppfattning ,6 Total ,8% (557/558) Medelvärde 3,54. Se sammanfattning längst ner på denna sida. Borträknat dem som ej har någon uppfattning är 53% av männen övervägande negativa jämfört med 38% av kvinnorna. Hur bedömer du möjligheterna att cykla i kommunen på landbygden (utanför tätort)? A. 1 - Mycket dåliga 20 3,6 B ,1 C ,5 D ,8 E ,4 F. 6 - Mycket goda 32 5,7 G. Ingen uppfattning Total ,8% (557/558) Medelvärde 3,70. Se sammanfattning här nedan. Borträknat dem som ej har någon uppfattning är 41% av männen övervägande negativa jämfört med 50% av kvinnorna. Vid en jämförelse mellan de fyra olika områdena är bedömningen av cyklingsmöjligheterna i centrala Jönköping lägst. Inom övriga områden bedöms cyklingsmöjligheterna ganska lika där landsbygdens cykling bedöms aningen bättre än i staden (utom centrala Jönköping) och tätort på landsbygden. Kvinnorna är generellt sett mer positiva än männen till cyklingsmöjligheterna i stadsmiljö och tätort. Kvinnorna är däremot mer negativa än männen till möjligheterna att cykla på landsbygden utanför tätort. 13
14 Cykelvägnätets orienterbarhet och tydlighet Det är tydligt skyltat längs cykelvägarna. A. 1 - Instämmer inte alls 86 15,5 B ,7 C ,1 D ,4 E ,7 F. 6 - Instämmer helt 21 3,8 G. Ingen uppfattning 49 8,8 Total ,5% (555/558) Medelvärde 3,08. Skyltningen upplevs övervägande dålig men svaren är väldigt varierande. Det är lätt att hitta på cykelvägarna. A. 1 - Instämmer inte alls 62 11,1 B ,3 C D E ,7 F. 6 - Instämmer helt 50 9 G. Ingen uppfattning 27 4,8 Total % (558/558) Medelvärde 3,32. 41% av männen och 46% av kvinnorna bedömer det som övervägande lätt att hitta på cykelvägarna. Svaren varierande. 14
15 Det är tydligt var jag som cyklist förväntas cykla. A. 1 - Instämmer inte alls ,6 B ,5 C D ,3 E ,7 F. 6 - Instämmer helt 26 4,7 G. Ingen uppfattning 12 2,2 Total ,6% (556/558) Medelvärde 2,82. 68% ser det som otydligt i varierande grad var man förväntas cykla. 65% av kvinnorna och 72% av männen övervägande negativa. 15
16 Cykelparkering Det finns tillräckligt med cykelparkeringar vid mina vanligaste målpunkter. A. 1 - Finns ingen cykelparkering/ Finns aldrig 30 5,4 plats B ,2 C ,6 D ,5 E ,5 F. 6 - Finns alltid plats 83 14,9 G. Ingen uppfattning 38 6,8 Total ,6% (556/558) Medelvärde 3,81. Svaren är mycket varierande men 54% ger övervägande positivt omdöme. Borträknat dem som ej har någon uppfattning är 67% av kvinnorna och 50% av männen övervägande positiva. Det finns tillräckligt med cykelparkeringar vid de busshållplatser/stationer jag vanligen använder. A. 1 - Finns ingen cykelparkering/ Finns aldrig 33 5,9 plats B ,2 C ,9 D ,2 E ,3 F. 6 - Finns alltid plats 25 4,5 G. Ingen uppfattning ,9 Total ,5% (555/558) Medelvärde 3,21. 61% har ingen uppfattning om denna fråga. Övriga svar varierar mycket men överväger åt det negativa hållet. 16
17 Det finns tillräckligt med stöldsäkra cykelparkeringar (dvs åtminstone cykelställ där det går att låsa fast cykeln). A. 1 - Instämmer inte alls 95 17,1 B ,3 C ,2 D ,3 E ,2 F. 6 - Instämmer helt 21 3,8 G. Ingen uppfattning ,1 Total ,5% (555/558) Medelvärde 2,84. 50% av de svarande ger övervägande dåligt betyg. 26% har ingen uppfattning. 46% av kvinnorna och 55% av männen övervägande negativa. Cykelparkeringarna är välskötta. A. 1 - Instämmer inte alls 23 4,1 B C ,1 D ,9 E ,3 F. 6 - Instämmer helt 29 5,2 G. Ingen uppfattning ,2 Total ,5% (555/558) Medelvärde 3,53. 25% har ingen uppfattning. Flest omdömen ligger på 3 men ännu fler bedömer skötseln högre (4-6) vilket gör att medelvärdet ligger på medel. 17
18 Drift och underhåll Cykelbanorna sköts på ett tillfredsställande sätt på vintern. A. 1 - Instämmer inte alls 87 15,6 B ,9 C ,4 D ,4 E ,2 F. 6 - Instämmer helt 8 1,4 G. Ingen uppfattning ,9 Total ,6% (556/558) Medelvärde 2,71. 24% har ingen uppfattning vilket i viss mån kan förklaras av att endast 44% av de svarande cyklar på vintern. Räknas de som ej har någon uppfattning bort ger 72% ett övervägande dåligt omdöme om vinterskötseln av cykelvägarna. Cykelbanorna städas från grus efter vintern på ett tillfredställande sätt. A. 1 - Instämmer inte alls 60 10,8 B ,2 C ,6 D ,9 E ,3 F. 6 - Instämmer helt 15 2,7 G. Ingen uppfattning 25 4,5 Total ,8% (557/558) Medelvärde 3,11. Ett samlat omdöme under medel. 58% är övervägande negativa till uppsopningen av grus efter vintern. 18
19 Cykelbanorna sopas tillräckligt ofta under sommaren. A. 1 - Instämmer inte alls 35 6,3 B ,9 C ,2 D E ,1 F. 6 - Instämmer helt 27 4,9 G. Ingen uppfattning 47 8,5 Total ,9% (552/558) Medelvärde 3,50. Ett omdöme precis på medel. Buskar och träd vid cykelbanorna trimmas på ett tillfredsställande sätt. A. 1 - Instämmer inte alls 39 7 B ,2 C D E ,6 F. 6 - Instämmer helt 32 5,8 G. Ingen uppfattning 80 14,4 Total ,3% (554/558) Medelvärde 3,52. Samlat omdöme på medel. 19
20 Lagning av cykelbanorna görs i den omfattning det behövs. A. 1 - Instämmer inte alls 78 14,2 B ,6 C ,9 D ,6 E ,4 F. 6 - Instämmer helt 13 2,4 G. Ingen uppfattning 60 10,9 Total ,4% (549/558) Medelvärde 2,88. Samlat omdöme klart under medel. Trots att 11% inte har någon uppfattning är 60% övervägande negativa till omfattningen av lagning av cykelbanorna. Asfalten/underlaget på cykelbanorna är tillfredsställande. A. 1 - Instämmer inte alls 49 8,8 B ,1 C ,7 D ,2 E ,9 F. 6 - Instämmer helt 30 5,4 G. Ingen uppfattning 16 2,9 Total ,3% (554/558) Medelvärde 3,38. Ett samlat omdöme nära medel. Borträknat dem som ej har någon uppfattning är 51% av kvinnorna och 56% av männen övervägande negativa till påståendet. 20
21 Vägarbete och omledning Avgrävningar/vägarbeten på cykelväg kommuniceras på ett tillfredsställande sätt. A. 1 - Instämmer inte alls 67 12,1 B ,3 C ,4 D ,5 E ,3 F. 6 - Instämmer helt 19 3,4 G. Ingen uppfattning 78 14,1 Total ,5% (555/558) Medelvärde 3,01. Omdömet under medel. 55% är övervägande negativa till hur avgrävningar och vägarbeten på cykelväg kommuniceras. 14% har ingen uppfattning. Omledningar av cykelväg vid avgrävning/vägarbete görs på ett acceptabelt sätt. A. 1 - Instämmer inte alls 83 14,9 B ,7 C ,9 D ,7 E ,7 F. 6 - Instämmer helt 13 2,3 G. Ingen uppfattning 82 14,7 Total ,6% (556/558) Medelvärde 2,91. Omdömet under medel. 56% är övervägande negativa till utförandet av omledningar av cykelväg vid vägarbete. 15% har inte någon uppfattning. 21
22 Kontakter med kommunen Har du under de senaste två åren varit i kontakt med Jönköpings kommun i något ärende som handlar om cykling eller cykelbanor? A. Ja ,2 B. Nej ,8 Total % (558/558) Jag är nöjd med kommunens bemötande. A. 1 - Instämmer inte alls 10 7,4 B ,4 C ,5 D ,1 E ,3 F. 6 - Instämmer helt 14 10,4 G. Ingen uppfattning 8 5,9 Total ,2% (135/558) Medelvärde 3,77. Ett omdöme något över medel. De svarande är övervägande positiva till kommunens bemötande. Men svaren varierar mellan toppen och botten. Stort utrymme för utveckling finns. 22
23 Jag är nöjd med snabbt svar. A. 1 - Instämmer inte alls 22 16,4 B ,7 C ,4 D ,9 E ,9 F. 6 - Instämmer helt 12 9 G. Ingen uppfattning 13 9,7 Total % (134/558) Medelvärde 3,32. Ett omdöme något under medel. Kommunen har klar potential att bli snabbare på att leverera svar. Jag är nöjd med snabb åtgärd. A. 1 - Instämmer inte alls 38 28,4 B ,6 C ,9 D ,4 E ,2 F. 6 - Instämmer helt 5 3,7 G. Ej relevant 17 12,7 Total % (134/558) Medelvärde 2,47. Ett omdöme klart under medel. Åtgärdens art har inte efterfrågats vilket gör tolkning svårt. Delar av cykelbanearbetet är möjligare att åtgärda förhållandevis snabbt, såsom klippning av buskage, sopning av glassplitter och trasig belysning. Annat tar längre tid pga den kommunala processens långsamhet eller budgetering, t.ex. byggande av nya cykelbanor. Dock är snabba åtgärder ett område med en klar förbättringspotential. 23
24 Jag är nöjd med svaret/förklaringen/samtalet. A. 1 - Instämmer inte alls 28 20,9 B ,9 C ,1 D ,2 E ,4 F. 6 - Instämmer helt 8 6 G. Ej relevant 14 10,4 Total % (134/558) Medelvärde 2,96. Ett omdöme under medel. Då de svarande verkar ganska nöjda med själva bemötandet så handlar antagligen detta mer om resultatet av mötet. Man har kanske inte riktigt fått det svar man ville och är kanske inte heller nöjd med tydligheten i levererat svar. Kommunen kan inte alltid leverera positiva besked men tydligheten i svaren kan antagligen förbättras avsevärt. 24
25 Störst upplevda problem för cyklister Vilka (1-4) av de följande alternativen skapar mest PROBLEM för dig som cyklist i Jönköpings kommun? A. Gående ,4 B. Bilister ,1 C. Mopedister 14 2,5 D. Andra cyklister 57 10,2 E. Gående med hund ,4 F. Brister i drift (snö, halka, löv, grus etc.) ,5 G. Brister i underhåll (hål eller sprickor i beläggningen ,1 etc.) H. Brister i utformning (höga kanter, stolpars placering etc.) I. Bristande information vid vägarbete/omledning 34 6,1 J. Bristande belysning 38 6,8 K. Bristande vägvisning/skyltning 43 7,7 L. Cykelvägar som tar slut/felande länkar ,8 M. Cykelvägars korsning av gator/vägar ,6 N. Jönköpings backar 44 7,9 O. Egna cykeln eller dess utrustning 10 1,8 P. Mitt eget beteende 9 1,6 Q. Jag upplever inga problem 10 1,8 R. Annat, nämligen: 45 8,1 Total ,3 100% (558/558) De fem största upplevda problemen är cykelvägar som tar slut/felande länkar (54%), gående (51%) cykelvägars korsning av gator och vägar (49%), bilister (39%) och brister i drift (31%). På över 20% hamnar också brister i underhåll, brister i utformning och gående med hund. 45 svar med andra anledningar till problem har också angivits. Några svara berör i viss mån förvalsalternativen medan andra är alternativ som bör övervägas att ha med som förval i kommande undersökning. Efter en indelning av svaren i kategorier var följande svar vanligast: Avsaknad av cykelbana i stad (8) och på landsbygd (8), bussar och annan tung trafik (7), tydligare separering av gång, cykel och biltrafik (7) samt glassplitter på cykelbana (4). Bristen på sikt i tunnlar, skymmande buskage och de ofta fällda järnvägsbommarna vid piren är exempel på andra problem som upplevs. 25
26 Störst upplevda faror för cyklister Vilka (1-4) av följande alternativ upplever du som störst FAROR för dig som cyklist i Jönköpings kommun? A. Gående ,4 B. Bilister ,8 C. Mopedister 40 7,2 D. Andra cyklister 84 15,1 E. Gående med hund 92 16,5 F. Brister i drift (snö, halka, löv, grus etc.) ,3 G. Brister i underhåll (hål eller sprickor i beläggningen ,1 etc.) H. Brister i utformning (höga kanter, stolpars placering etc.) I. Bristande information vid vägarbete/omledning 9 1,6 J. Bristande belysning 39 7 K. Cykelvägar som tar slut/felande länkar ,5 L. Cykelvägars korsning av gator/vägar M. Bristande vägvisning/skyltning 14 2,5 N. Jönköpings backar 16 2,9 O. Egna cykeln eller dess utrustning 6 1,1 P. Mitt eget beteende 30 5,4 Q. Jag upplever inga faror 7 1,3 R. Annat, nämligen: 35 6,3 Total ,7 100% (558/558) Den i särklass mest upplevda faran är bilister vilket anges av 73% av de svarande. Bilisterna följer med som komponent även i nästa stora fara: cykelvägarnas korsning av vägar och gator som anges av 48%. De upplevda faror som sedan följer är gående (34%), brister i drift (32%), cykelvägar som tar slut (29%), brister i underhåll (27%) och brister i utformning (22%). 35 personer har angett annat alternativ. 11 personer anger bussar och tung trafik. Brist på cykelvägar på landbygden anges av 6 personer och 4 stadens cykelbanebrist. Bristande sikt i tunnlar (4), separering av gång och cykel (2), skymmande buskar (2), mobilanvändning/musik i öronen (2) och andra trafikanters attityd (2) anges också. 26
27 Cykelolyckor Har du under det senaste året råkat ut för någon olycka (t.ex. kört omkull eller krockat) vid cykling i Jönköpings kommun? OBS! Ej vid ex. mountainbikecykling utanför cykelbana eller väg. A. Ja ,5 B. Nej ,5 Total % (558/558) 21,5% av de svarande har råkat ut för minst en olycka det senaste året. Männen är mer olycksdrabbade än kvinnorna: 25% av männen jmf med 17,5% av kvinnorna har varit med om minst en olycka. Hur många cykelolyckor har du råkat ut för under det senaste året? A ,2 B ,8 C ,7 D ,3 E F. Fler än Total ,5% (120/558) Det totala antalet olyckor är (vilket vi för enkelhets skull avrundat till 175 vid beräkning). Kvinnornas antal olyckor är 63 st vilket utgör 36% av det totala antalet olyckor. För männens del är det totala antalet olyckor (satt till 104 vid beräkning) vilket utgör ca. 59%. Övriga 5% av olyckorna har personer som angivit könsneutralitet råkat ut för. 27
28 Fick du vård på Akuten och/eller utfördes polisrapportering efter någon olycka? A. Nej ,7 B. Ja, efter en olycka 14 11,7 C. Ja, efter två olyckor 2 1,7 D. Ja, efter fler än två olyckor 0 0 Total ,5% (120/558) Vid 15% av det totala antalet olyckor fick den olycksdrabbade antingen vård på akuten och/eller så utfördes det polisrapportering. Det innebär att dessa olyckor rapporterats i STRADA, det system för rapportering av trafikolyckor som används i kommunen. Det enda vi tidigare kunna säga är att mörkertalet för cykelolyckor är stort. Men med utgångspunkten att endast 15% av antalet cykelolyckor rapporteras till STRADA (dvs vid vård på akuten eller om polisrapportering utförs) kan vi göra en grov uppskattning av mörkertalet. 85% av olyckorna i denna undersökning rapporterades inte till STRADA. Om vi utgår från att detta gäller för alla cykelolyckor så kan ett ungefärligt mått på mörkertalet gällande cykelolyckor beräknas: Då antalet STRADA-rapporterade cykelolyckor i Jönköpings kommun uppgick till 114 under 2013 (=15% av alla olyckor) kan det uppräknas så att det totala antalet cykelolyckor (med och utan STRADA-rapportering) kan ha varit 760 under året. 28
29 Vad berodde olyckan/olyckorna på? Ange huvudorsaken vid varje olycka - men det blir bara en markering även om flera olyckor har samma huvudorsak. A. Kollision med gående 9 5,2 B. Kollision med bilist C. Kollision med mopedist 0 0 D. Kollision med annan cyklist 14 8,1 E. Kollision med gående med hund 0 0 F. Ishalka (halka eller spårbildning) 39 22,7 G. Rullgrus 30 17,4 H. Våta löv 10 5,8 I. Kollision med fast objekt (t.ex. stolpe, staket, 7 4 parkerat fordon) J. Hål eller spricka i beläggningen 10 5,8 K. Bristande markering vid vägarbete/arbetsområde 2 1,2 L. Hög kant 10 5,8 M. Hala linjer/tjock linjemålning 1 0,6 N. Egna cykeln eller dess utrustning 2 1,2 O. Inget av ovanstående - mitt eget fel 2 1,2 P. Inget av ovanstående - annan orsak, nämligen: 12 7 Total ,5% (120/558) Den största olycksorsaken är ishalka (23%), rullgrus (17%), kollision med bilister (14%) samt kollision med annan cyklist (8%). Det handlar alltså om både drift och underhåll samt utformning. De som angivit att de råkat ut för olyckor som föranlett vård på Akuten och/eller polisrapportering uppgår till 16 personer. Totalt har de råkat ut för olyckor varav 18 föranlett STRADArapportering. De olycksorsaker som dessa cyklister angivit för alla sina olyckor (inkl. de ej STRADArapporterade) är följande: Antal Orsak 5 kollision med bilist 4 ishalka 3 annan orsak 2 kollision med gående, rullgrus, våta löv 1 kollision med annan cyklist, kollision med fast objekt, hål/spricka i beläggningen, bristande markering vid vägarbete/arbetsområde, hög kant, egna cykeln eller dess utrustning. 29
30 Om enkätens öppna svar - om cykling i Jönköping och kommunens arbete. 295 personer, 53% av de svarande, lämnade frivilliga kommentarer och synpunkter i slutet av enkäten. Vi har fått in många värdefulla förslag och synpunkter. Dessa svar sammanfattar i mycket stor utsträckning de betyg/omdömen som framkommit på enkätens tidigare ställda frågor. Cyklingen i stadskärnan behöver förbättras, cykelvägars korsning med gata undvikas eller göras säkrare, snöröjningen behöver förbättras och så även barmarksdriften. Uppdelning mellan trafikslagen för att åtskilja gång-, cykel- och biltrafik för ökad trygghet, framkomlighet och tydlighet för cyklister. De många cykelvägar som plötsligt tar slut måste åtgärdas. Eller som en svarande upplever det: Att cykla i Jönköping city, framför allt Väster, känns fortfarande otryggt pga dåligt dragna och otydliga cykelvägar samt mycket biltrafik. Jönköping upplevs ha långt kvar till att bli en bra cykelstad. Men även om detta poängteras av många så påpekar några att de har märkt en tydlig förbättring under senare år, även om vissa insatser upplevs som försämringar eller ogenomtänkta halvlösningar. En cyklister skriver: Upplever att cykelmiljön i och runt Jönköping ständigt förbättras, dock från en låg nivå så det finns fortsatt stor förbättringspotential. Flera kommenterar att bilen har högre prioritet i kommunens trafikplanering vilket motverkar att fler börjar cykla. Mkt bra att kommunen har börjat uppmärksamma cykling i en stad som annars är helt anpassad efter bilismen [ ]! skriver en annan cyklist. Många vitt skilda förslag och synpunkter om saker som inte rört de frågor som ställts i enkäten har vi också fått. De handlar t.ex. om att kommunen ska ta hjälp av cykelexperter och lära av stora cykelstäder som Köpenhamn. Det handlar också om att ouppmärksamma medtrafikanter är ett problem, att cyklister inte använder ringklockan och att busstrafiken skapar otrygghet. Cykelliftar eller cykel på buss föreslås för att eliminera problemet med våra backar. Flera uttrycker irritation över uteserveringar som orsakar att gående strövar in på cykelbanan. Irritation väcker också t.ex. glaskross som anmälts till kommunen men att det ändå dröjt innan det sopas upp. Flera cyklister önskar möjlighet att cykla bland bilar på vanlig gata, även då det finns cykelbana. Flera är nöjda med Hällstorpsvägens nya cykelbana. Många önskemål om andra långa cykelbanesträckningar förekommer också. Vanligast förekommande var Ådalsvägen, Råslätt-Barnarp och Lekeryd-Huskvarna. Mot dessa ställs några kommentarer om att långa cykelbanor som Hällstorpsvägen och banvallen till Bottnaryd är felsatsningar och att dessa pengar borde spenderas bättre. Mera centralt efterfrågas t.ex. en lösning för cykel i Dunkehallabacken från Dalviks centrum till Stadsparken samt att få komplett cykelbana bakom Bruuns Magasin till SPIRA. Cykelbana på Brunnsgatan genom Bäckalyckan föreslås också pga alla parkerade bilar. Flera önskar Östra Storgatan genom city öppnad för cykling. Den parallella Södra Strandgatans cykelbana får kritik då många gående inte respekterar eller förstår att de går på cykelbanan där. Följande svar sammanfattar ganska väl vad många cyklister tycker att Jönköpings kommun kan göra för att förbättra cykelsituationen. Saknar framförallt tydlighet; utforma tydliga korsningar med rejäl fartsänkning för bilar. Färgmåla, upphöjning, skyltning, vägmarkering osv. Prioritera cykel, dvs bygg tillräckligt brett så att cyklar får plats och det finns utrymme att separera cykel och gående. Vill ha vettig avvägning mellan säkerhet och komfort - rak linjeföring är ÄN mer viktigt för cykel än för bil, oacceptabelt med svängfester för cykel vid korsningar pga motiv säkerhet. Drift och underhåll eftersatt och snöröjning vintertid är usel, Jönköping måste börja sopsalta om man menar allvar med att cykel ska bli norm i staden. 30
31 Kommentar från Jönköpings kommun Enkätsvaren har visat på många problemområden och lösningsförslag som kommunen i många fall ställts inför tidigare. Den ekonomiska viljan att prioritera cykeln som färdsätt har fram till bara för några år sedan inte varit tillräcklig för att klara av att lösa alla Jönköpings cyklingsproblem. Även om både budget och vilja har ökat kraftigt på senare år så har effekterna av hittills genomförda åtgärder ännu inte fått genomslag. Kommunens ambition är att fortsätta det pågående förbättringsarbetet och förhoppningsvis även öka takten. Svaren på denna enkät visar på vilka områden som cyklisterna ser störst brister och ger oss hjälp att prioritera i arbetet framöver. Men förändring tar tid. När enkäten genomförs igen 2019 är vår ambition att cykelmöjligheterna i Jönköping ska ha blivit mycket bättre och att det ska visa sig i de omdömen vi då får. Jönköping har klar potential att bli en bra cykelstad på ett antal års sikt. Både tjänstemän och politiker som arbetar med cykelfrågor i Jönköpings kommun får influenser från städer, organisationer och personer som är tongivande i cykelfrågor. Vi genomför studiebesök i cykelstäder och deltar på cykelkonferenser. Vi bjuder in cykelexperter för att lära oss av dem. Förändring och förankring av tillvägagångssätt tar dock tid i en organisation av Jönköpings kommuns storlek vilket gör att våra cykelentusiaster inte alltid får direkt gehör för sina förslag. Osäkerheten på vissa nya lösningars konsekvenser är stor, särskilt gällande säkerheten för oskyddade trafikanter. Flera av synpunkterna som inkommit har hjälpt oss uppmärksamma problem som vi inte varit medvetna om. Andra idéer är varken okända eller oväntade som t.ex. de långa cykelbanesträckningar mellan samhällen som föreslås. Problemet med långa cykelbanor är att varje enskilt objekt är mycket dyrt att bygga och därför skulle ta hela eller åtminstone stora delar av kommunens årliga cykelbanepengar att färdigställa. De är dessutom krångligare att bygga och arbetsprocessen tar tid. Det beror t.ex. på markägarförhållanden och om det är kommunen eller Trafikverket som är väghållare. Men även vissa mer centralt belägna cykelbaneförslag är också de mycket dyra och av olika anledningar komplicerade att lösa. För att bemöta vissa frekventa frågor och synpunkter som ofta inkommer till kommunen (så även i denna enkät) ska det införas en FAQ-sida (Frequently Asked Questions/Ofta ställda frågor) om cykling i Jönköping på kommunens hemsida. Målsättning att ha den sida uppe i januari För felanmälan om olika brister ring kommunens Kontaktcenter på Det är särskilt viktigt att ringa Kontaktcenter för rapport av problem som behöver åtgärdas snabbt, t.ex. vid krossat glas på cykelbana. Om ingen upplyser kommunen om problemet kommer det ta tid innan det upptäcks och åtgärdas. 31
32 JÖNKÖPINGS KOMMUN Tfn (vxl) Postadress Jönköping
Cykel nöjdhetsmätning
SAMHÄLLSBYGGNAD GÄVLE Cykel nöjdhetsmätning November 2015 Cykel nöjdhetsmätning November 2015 Madelene Håkansson Citera gärna ur skriften men ange källa Författaren och Gävle kommun [årtal XXXX] Grafisk
Läs merKundundersökning Cykel
Kundundersökning Cykel 2015-11 TALA OM HUR DU TYCKER DET ÄR ATT CYKLA I GÄVLE! Kundundersökning cykel nov 2015. Kön Man Kvinna Vill ej svara Ålder 0-12 13-17 18-24 25-39 40-64 65-75 76-85 86 år eller äldre
Läs merInformation om Utökade trafiksäkerhetsåtgärder för cyklister
TN 292 /15 TN-Information Trafiknämnden 2015-12-18 Diarienummer 3078/15 Specialist & sakområden Malin Månsson Telefon 031-368 26 07 E-post: malin.mansson@trafikkontoret.goteborg.se Information om Utökade
Läs merS T A T I S T I K F Ö R Älvkarleby kommun F Ö R D J U P N I N G AV C Y K E L F R Ä M J A N D E T S C Y K L I S T V E L O M E T E R
STATISTIK FÖR Älvkarleby kommun F Ö R D J U P N I N G AV CYKELFRÄMJANDETS CYKLISTVELOMETER 2018 Rapportförfattare: Enkätfabriken AB www.enkatfabriken.se Kontaktperson Cykelfrämjandet: Emil Törnsten 073
Läs merS T A T I S T I K F Ö R Nynäshamns kommun F Ö R D J U P N I N G AV C Y K E L F R Ä M J A N D E T S C Y K L I S T V E L O M E T E R
STATISTIK FÖR Nynäshamns kommun F Ö R D J U P N I N G AV CYKELFRÄMJANDETS CYKLISTVELOMETER 2018 Rapportförfattare: Enkätfabriken AB www.enkatfabriken.se Kontaktperson Cykelfrämjandet: Emil Törnsten 073
Läs merMM Öresund 20140327 1
1 Samhället vill att vi ska cykla för klimat och miljö för att skapa en attraktiv stad för folkhälsan Vi har cykelplaner och cykelstrategier Vi genomför cykelkampanjer och cykelaktiviteter Vi ger tips
Läs merSammanfattning av resultatet från webbenkäten gällande cykelsituationen i Örnsköldsvik
Sammanfattning av resultatet från webbenkäten gällande cykelsituationen i Örnsköldsvik Syfte och metod Örnsköldsviks kommun arbetar med en cykelplan för Örnsköldsviks centralort. Cykelplanen ska vara långsiktig
Läs merSAMMANTRÄDESPROTOKOLL Tekniska nämnden Sammanträdesdatum
SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Tekniska nämnden Sammanträdesdatum 2017-04-25 25 TEN 146/17 Trafikolycksstatistik 2016 Ärendet TF avdelningschef Magnus Johansson informerar om trafikolycksstatistiken för 2016. Ordföranden
Läs merResultat från webbenkät
Resultat från webbenkät Webbenkäten genomfördes under september 2008 och resulterade i 1554 svar. Könsfördelningen var relativt jämn; 53 % kvinnor och 47 % män. Åldersfördelningen på de svarande var också
Läs merVi får ingen cykelrevolution trots att samhället säger sig vilja ha det
1 Vi får ingen cykelrevolution trots att samhället säger sig vilja ha det 2 Vår tes: Vi gör fel saker och är inte tillräckligt modiga Alla trafikslag ska inte få ökad framkomlighet Vi måste våga prioritera
Läs merSOPSALTNING AV CYKELSTRÅK - EN BESKRIVNING AV ARBETET
SOPSALTNING AV CYKELSTRÅK - EN BESKRIVNING AV ARBETET BETYDELSEN AV DRIFT OCH UNDERHÅLL Standarden i cykelnätet är avgörande för hur cykelresan upplevs. Det är även avgörande för framkomligheten och trafiksäkerheten.
Läs merInvånarnas uppfattning om hur gator och parker sköts i Varbergs kommun.
Invånarnas uppfattning om hur gator och parker sköts i Varbergs kommun. Sammanfattning av resultaten från en enkätundersökning våren 2013 Varbergs kommun Våren 2013 genomförde ett 90-tal kommuner undersökningar
Läs merCykelbokslut 2014 Cykelbokslut 2014 Berättelse om cykelstaden Umeå 2014
Cykelbokslut 2014 Berättelse om cykelstaden Umeå 2014 Kommunerna kan göra skillnad. Vissa städer är bättre än andra. Malmö och Umeå har investerat mer och är i dag stora cykelstäder. Dagens industri 2014-06-02
Läs merAntal omkomna
Antal omkomna 2000-2014 450 400 350 300 250 200 150 100 50 0 Ökat fokus på oskyddade trafikanter! trafikanter 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 Skyddade trafikanter
Läs merBeslut om remissyttrande avseende promemorian Cykelregler
1(4) Jens Plambeck 08-686 1651 jens.plambeck@sll.se TJÄNSTEUTLÅTANDE Trafiknämnden 2017-08-29, punkt 15 Ärende Infosäkerhetsklass Beslut om remissyttrande avseende promemorian Cykelregler Ärendebeskrivning
Läs merCaroline Almgren Mars Cykelkultur En attitydundersökning bland cyklister i Lund, Malmö, Helsingborg och Kristianstad
Caroline Almgren Mars 2011 Cykelkultur 2011 En attitydundersökning bland cyklister i Lund, Malmö, Helsingborg och Kristianstad Sammanfattning Om cykling generellt 9 av 10 cyklar flera gånger i veckan.
Läs merTrafiksäkerhet för barn och unga
Trafiksäkerhet för barn och unga Skadade i Luleå 2003-2006 Tekniska förvaltningen, Luleå Kommun Gata & Trafik 2008 Hanna Ahnlund Inledning Det finns en oro bland föräldrar över a släppa ut sina barn i
Läs merAtt cykla i Stockholms innerstad. Redovisning av undersökning. 1. Gatu- och fastighetsnämnden godkänner redovisningen
GATU- OCH FASTIGHETSKONTORET TJÄNSTEUTLÅTANDE GFN 2004-11-02 Handläggare: Krister Isaksson Region Innerstad Park- och gatubyrån Tel: 508 262 25 krister.isaksson@gfk.stockholm.se Dnr 02-322-3505:3 2004-10-11
Läs merHur man ska lösa cykling längs större vägar och då framförallt 2+1-vägar behöver särskilt klargöras.
YTTRANDE 2012-06-29 Dnr: 2012/0357-13 Cyklingsutredningen Näringsdepartementet Synpunkter till Cyklingsutredningen Översyn av regler som påverkar förutsättningarna för att cykla, i syfte att öka cykeltrafiken
Läs merUtvärdering Vintercyklisten 2013/2014
Utvärdering Vintercyklisten 2013/2014 1. Hur har du upplevt det att vara vintercyklist? Kommentera gärna. Mycket positivt Positivt Varken positivt eller negativt Negativt Mycket negativt Fritextsvar: Mycket
Läs merDen här maskinen är fantastisk
Hämtat från Krister Isakssons blogg på http://www.bicycling.se Foto: Krister Isaksson Den här maskinen är fantastisk Bicyclings husexpert på vardagscykling Krister Isaksson är paff: Från oktober till mars
Läs merHanna Ahnlund Gata & Trafik, 2008
Hanna Ahnlund Gata & Trafik, 2008 Inledning Fotgängare är den trafikantgrupp som är mest utsatt för skador, hela 38 procent av alla som skadats i trafiken under åren 2003 2006 var fotgängare. Tidigare
Läs merCykelenkät. Svensk cykling
Cykelenkät Svensk cykling Cykling ger frihet, motion och är bra för hälsa och miljö. Sammanställd av Enkätfabriken Mars 2018 Innehållsförteckning Bakgrund och syfte... 4 Screening... 5 Bakgrundsfrågor...
Läs merRemissyttrande på promemorian Cykelregler
1(5) Handläggare Jens Plambeck Remissyttrande på promemorian Cykelregler Stockholms läns landsting yttrar sig över förslaget till cykelregler i den nationella cykelstrategin. Förslag till yttrande har
Läs merCykelstrategi för Mölndals stad 2010-2014
Cykelstrategi för Mölndals stad 2010-2014 Antagen av gatunämnden 22 mars, 2010 Förord Alla människor har ett behov av rörelse för att förflytta oss, underhålla vår kropp och vår själ. För att få ihop det
Läs merSvar till Kommunvelometer 2011
Svar till Kommunvelometer 2011 Del 1. Inledande frågor Kommunens namn Östersunds kommun Antal invånare 59373 År siffran gäller 2011 Kontaktperson Petter Björnsson Titel Trafikrådgivare, Cykelsamordnare
Läs merSvar på Solna Cykelplan etapp I med diarenummer SBN 2014:319
Svar på Solna Cykelplan etapp I med diarenummer SBN 2014:319 Sammanfattning Naturskyddsföreningen ser positivt på cykelplanen och ser med stor förväntan att cykeln som transportsätt får mycket större utrymme
Läs merCykelplan. Gävle 2010
Cykelplan Gävle 2010 Titel: Cykelplan Gävle 2010 Utgivningsdatum: Mars 2010 Utgivare: Gävle kommun Kontaktperson: Helena Werre, Gävle kommun Konsult: Sweco, Uppdragsansvarig: Anders Atterbrand Författare:
Läs merFritt fram. En rapport om kommuners arbete med snöröjning av gång- och cykelvägar
Fritt fram En rapport om kommuners arbete med snöröjning av gång- och cykelvägar Statistik från Agenda PR:s Kommunspegel December 2014 Inledning Gång- och cykelvägar som är framkomliga vintertid är viktigt
Läs merCykelplanering i Göteborg Cyklisters riskbeteende. Henrik Petzäll Trafikkontoret
Cykelplanering i Göteborg Cyklisters riskbeteende Henrik Petzäll Trafikkontoret VISION Attraktiv cykelstad för alla Attraktiv cykelstad Tillgång till cykelbanor Trivsamma, trygga, rena & snygga cykelvägar
Läs merVäxjö Cykelväginventering
Växjö Cykelväginventering 2013 TRAFIK- OCH STADSMILJÖAVDELNINGEN Tekniska förvaltningen Växjö kommun Colin Hale cahale@gmail.com 0729 33 53 63 22-01-14 Bakgrund och innehåll Den här rapporten är ett komplement
Läs merInkomna synpunkter till Trafikplanen
Inkomna synpunkter till Trafikplanen Mitt förslag är en fortsättning av gång och cykelvägen längs med Stenskogsvägen ända ut till Backagården Jag bor med min familj i Yxnaholma vi och många med oss skulle
Läs merHur kan vi utforma cykelvägarna så att det är lätt att vintercykla i Luleå?
Hur kan vi utforma cykelvägarna så att det är lätt att vintercykla i Luleå? Så få byten som möjligt på vilken sida av bilvägen som cykelvägen finns; 2; 2% Kopiera från de bästa = Nederländerna; 2; 2% Cykel
Läs merCykel i Jönköpings kommun. Olle Gustafsson Projektledare i hållbart resande
Cykel i Jönköpings kommun Olle Gustafsson Projektledare i hållbart resande Utmaningar för cykel i Jönköping Stor höjdskillnad Barriärer Utsträckt i olika riktningar E4 0 m RVU 2014: 67 % bilresor 10 %
Läs merAttitydundersökning mars 2015 Projekt Väg 77, delen länsgränsen - Rösa
Attitydundersökning mars 2015 Projekt Väg 77, delen länsgränsen - Rösa 1 2015-05-28 Sammanfattning Kännedom 70 procent av respondenterna känner till projektet. Kännedomen är högst bland äldre, närboende
Läs merVerksamhetsplan för cykelplanering i Ljungby kommun
Diarienummer: KS 2011/0406.312 Verksamhetsplan för cykelplanering i Ljungby kommun Gäller från: 2014-08-01 Gäller för: Ljungby kommun Fastställd av: Kommunstyrelsen Utarbetad av: Arbetsgrupp för cykelstrategi
Läs merErfarenhet av cykel.
Erfarenhet av cykel. - Kommunal erfarenhet i 12 år. Påverka internt att prioritera cykling, påverka innevånarna att cykla. - Fyra år på regional nivå i Trafikverket för att öka hållbart resandet. 1 2012-12-13
Läs merInvånarnas uppfattning om hur gator och parker sköts i Lidingö kommun.
Invånarnas uppfattning om hur gator och parker sköts i Lidingö kommun. Sammanfattning av resultaten från en enkätundersökning våren 2007 Lidingö kommun Våren 2007 genomförde ett 80-tal kommuner undersökningar
Läs merOskyddade Trafikanter
Oskyddade Trafikanter Inledning I vårt arbete om gruppen oskyddade trafikanter det vill säga alla de som befinner sid vid eller på en väg som inte färdas eller tar sig fram i ett fordon som är stängt och
Läs merInvånarnas uppfattning om hur gator, parker, vatten och avlopp samt avfallshantering sköts i Lomma kommun.
Invånarnas uppfattning om hur gator, parker, vatten och avlopp samt avfallshantering sköts i Lomma kommun. Sammanfattning av resultaten från en enkätundersökning våren 2013 Lomma kommun Våren 2013 genomförde
Läs merCykelbokslut Falu kommun
Cykelbokslut 2018 Falu kommun Cykling i Falun Cyklingens fördelar är många och avgörande för att klara uppsatta mål för folkhälsa och miljö. Ett ökat cyklande ger stora vinster för samhället i form av
Läs merHälsa och kränkningar
Hälsa och kränkningar sammanställning av enkätundersökning från Barnavårdscentralen och Vårdcentralen Camilla Forsberg Åtvidabergs kommun Besöksadress: Adelswärdsgatan 7 Postadress: Box 26, 97 2 Åtvidaberg
Läs merCykelundersökning 2016: Vad Göteborgarna tycker om att cykla i Göteborg
Cykelundersökning 201: Vad Göteborgarna tycker om att cykla i Göteborg Sammanfattning 201 var andelen som cyklade procent, vilket är något högre än föregående år. Cykelandelen skiljer åt mellan olika områden
Läs merHelsingborgs stad. Medborgarundersökning 2014 Q2. Genomförd av CMA Research AB. Juni 2014
Helsingborgs stad Medborgarundersökning 2014 Q2 Genomförd av CMA Research AB Juni 2014 Innehållsförteckning Sammanfattning 2 Fakta om undersökningen 3 Fakta om respondenterna 4 Resultat 5 Stadstrafiken
Läs merInvånarnas uppfattning om hur gator, parker, vatten och avlopp samt avfallshantering sköts i Nora kommun.
Invånarnas uppfattning om hur gator, parker, vatten och avlopp samt avfallshantering sköts i Nora kommun. Sammanfattning av resultaten från en enkätundersökning våren 0 Nora kommun Våren 0 genomförde ett
Läs merTylösandsseminariet 2-4 september. Lars Darin
Tylösandsseminariet 2-4 september Lars Darin Hur gör vi nu då för att säkra cykeltrafiken? Trafikverket presenterar det pågående samverkansarbetet med att ta fram strategier och åtgärder för säkrare cykling
Läs merTRAFIKINVESTERINGSPROGRAM 2016-2018
2015-11-30 TRAFIKINVESTERINGSPROGRAM 2016-2018 Trafikinvestering från 2015, ny beläggning och belysning på gång- och cykelbana utmed Henrik Palmes allé. INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sida FÖRORD 2 1. TRAFIKINVESTERINGAR
Läs merÖVRIGT. Stadsbyggnadsförvaltningens investeringsbudget redovisas i satsningar per målområde. Så här såg det ut 2013.
SEPARERING Jag skulle vilja veta hur det går med uppdelning av de gemensamma gång- och cykelbanorna. Kommer fler delas upp? Kan inte uppdelning bli en regel snarare än undantag? Och borde inte just de
Läs merSvensk Cykling Cykelbranschen Cykelfrämjandet Vätternrundan Svenska Cykelförbundet Naturskyddsföreningen. Turistcykellederna Cykelvasan Fler
Svensk Cykling Cykelbranschen Cykelfrämjandet Vätternrundan Svenska Cykelförbundet Naturskyddsföreningen Turistcykellederna Cykelvasan Fler Sanningar och myter 1. Cyklingen ökar! Eller är det Cyklingen
Läs merSå skapar vi en attraktiv cykelstad
Så skapar vi en attraktiv cykelstad Cykelprogram för en nära storstad 2015-2025 Malin Månsson, trafikkontoret Göteborg 2035 150 0000 Fler invånare 70 000 80 000 nya bostäder 80 000 nya arbetstillfällen
Läs merInledning. Bakgrund. Geografisk avgränsning. Figur: Utredningsområde för gestaltningsprogrammet
Inledning Bakgrund Leksands kommun önskar stärka Leksands Norets identitet och därmed stärka områdets roll som ett aktivt, levande centrum i tätorten, i kommunen och regionen. Detta gäller handel och verksamheter,
Läs merFunktionskontroll av Bergnässtråket i Luleå
Norrbottenskretsen Funktionskontroll av Bergnässtråket i Luleå september 2014-1 - Hösten 2014 en funktionskontroll av Bergnässtråket enligt den metodik som är Cykelfrämjandet i Norrbotten har utvecklad.
Läs merCykelbokslut.
Cykelbokslut 2017 www.skelleftea.se/cykelplan Älvsbackabron är en gång- och cykelbro i trä som invigdes 2011 Bakgrund Kommunfullmäktige godkände den 15 maj 2012 Cykelplan 2011 för Skellefteå kommun. Cykelplanen
Läs merCykling mot enkelriktning. Svar på skrivelse från Cecilia Brink m.fl. (M)
Dnr Sida 1 (5) 2017-02-04 Handläggare Per-Åke Tjärnberg 08-508 266 86 Till Trafiknämnden 2017-03-09 Cykling mot enkelriktning. Svar på skrivelse från Cecilia Brink m.fl. (M) Förslag till beslut Trafiknämnden
Läs merOBS!! Arbetsutkast omkomna, svårt skadade och allvarligt skadade på mc o moped 2005-2013. Matteo och Johan
OBS!! Arbetsutkast omkomna, svårt skadade och allvarligt skadade på mc o moped 2005-2013 Matteo och Johan 1989 1991 1993 1995 1997 1999 2001 2003 2005 2007 2009 2011 2013 Antal mc i trafik kontra trafikarbetet
Läs mer4 Separering av gång- och cykeltrafik
4 Separering av gång- och cykeltrafik 4.1 Inledning Trafikseparering innebär att olika trafikslag skiljs åt så att de inte gör anspråk på samma utrymme samtidigt. På sträcka kan det ske genom att trafikslagen
Läs merCykelplan för Tyresö kommun
Cykelplan för Tyresö kommun Tyresö kommun / 2013-05-19 2 (13) Tyresö kommun / 2013-05-02 3 (13) Innehållsförteckning Bakgrund och mål... 4 Dagens cykelvägnät... 5 Det regionala cykelvägnätet... 5 Huvudstråken
Läs merCykling och gående vid större vägar
Image size: 7,94 cm x 25,4 cm Seminarium i Borlänge den 23/1 2013 Cykling och gående vid större vägar Thomas Jonsson, Jutta Pauna-Gren & Mikael Spjut Ramböll Sverige AB Om projektet Projekttitel: Cykling
Läs merHaningeborna tycker om stadskärnan 2014
Haningeborna tycker om stadskärnan 204 Förord Innehåll En attraktiv stadskärna växer fram Den här rapporten är en redovisning och en analys av hur Haningeborna ser på stadskärnan. Haningebornas tankar
Läs merFotgängarnas fallolyckor - Ett ouppmärksammat problem
1 Fotgängarnas fallolyckor - Ett ouppmärksammat problem Transportforum 2010-01-13 Lennart Adolfsson Fotgängarnas föreningen FOT har som uppgift att påvisa problem och risker som drabbar fotgängare sprida
Läs merKalmar kommuns cykelstrategi med tillhörande handlingsplan
Kalmar kommuns cykelstrategi med tillhörande handlingsplan 2008-11-10 Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Cykelstrategi... 3 3 Handlingsplan... 5 - Sid 2 - 1 Inledning Kalmar har som mål att bli en
Läs merraka cykelvägen för Uppsala.
raka cykelvägen för Uppsala. Uppsala kommuns arbete för ökad cykeltrafik Majoriteten av kommunens invånare bor i Uppsala, det vill säga ungefär 150 000. Flera mindre tätorter i kommunen ligger dessutom
Läs merSäkrare cykling Gemensam strategi år Version 1.0. Johan Lindberg Trafikverket
Säkrare cykling Gemensam strategi år 2014-2020 Version 1.0 Johan Lindberg Trafikverket Utmaningen att cyklingen ska öka! Det förutsätter att säkerheten ökar! 2 2014-06-10 Ladda ner här: trafikverket.se/nollvisionen
Läs merBilaga 3 Fördjupade åtgärdsbeskrivningar
Bilaga 3 Fördjupade åtgärdsbeskrivningar Planering Cykelbanor behöver utrymme och planeras väl efter framtagen standard och därför är det viktigt att det i tidigt skede i planprocessen finns trafikkompetens.
Läs merSå här vill Stockholms politiker öka cykeltrafiken
Så här vill Stockholms politiker öka cykeltrafiken Miljövänliga transporter Lastcyklar har idag en kapacitet på 300 kg och är ett alternativ till varutransporter i tätort. Bilfria gator Gator fri från
Läs merNågra frågor om dig själv
Några frågor om dig själv B Vi ber dig besvara frågorna om din hemkommun, KOMMUN. Har du flyttat till en annan kommun efter den DATUM vill vi att du besvarar frågorna rörande din tidigare hemkommun. Fråga
Läs merBakgrundsdel. Antagen av kommunfullmäktige 2014-06-23
Bakgrundsdel Antagen av kommunfullmäktige 2014-06-23 Cykelplan Trollhättan 2013 Cykelplan Trollhättan 2013, bakgrundsdel, har upprättats av en projektgrupp bestående av Andreas Emanuelsson, Utredningsingenjör
Läs merMoped klass II Kunskapsprov 2
Moped klass II Kunskapsprov 2 Förnamn Efternamn Adress Postnummer Ort Telefon Mobiltelefon E-postadress Personnummer Provet genomfört den Förrättningsman Lokal Ort Godkänd Ej godkänd Antal rätt Underskrift
Läs merAntal omkomna 2000-2014
Antal omkomna 2000-2014 450 400 350 300 250 200 150 100 50 0 Ökat fokus på oskyddade trafikanter! trafikanter 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 Skyddade trafikanter
Läs merCYKELBOKSLUT 2012-13. Tekniska förvaltningen Borås Stad
CYKELBOKSLUT 2012-13 Tekniska förvaltningen Borås Stad INNEHÅLLSFÖRTECKNING Inledning... 1 Genomförda åtgärder under 2012/2013... 2» Utbyggnad av cykelvägnätet... 2 Ny GC-väg, Landerigatan och Fabriksgatan,
Läs merSveriges bästa cykelstad handlingsplan
STADSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN Sveriges bästa cykelstad handlingsplan Bilaga: Sveriges bästa cykelstad - åtgärdslista 2016-03-02 ver 0.4 Postadress: Uppsala kommun, stadsbyggnadsförvaltningen, 753 75 Uppsala
Läs merGång- och cykelbana längs Ältabergsvägen. Genomförandebeslut
Dnr Sida 1 (5) 2014-08-28 Handläggare Johanna Salén 08-508 260 32 Till Trafiknämnden 2014-09-25 Gång- och cykelbana längs Ältabergsvägen. Genomförandebeslut Förslag till beslut 1. Trafiknämnden godkänner
Läs merTrafiksäkerhetsprogram En del av handlingsprogramet Trygghet och säkerhet
Trafiksäkerhetsprogram 2015-2020 En del av handlingsprogramet Trygghet och säkerhet Beslutat av kommunstyrelsen den 9 september 2015 147 Trafiksäkerhetsprogram 2015-2020 Trafiksäkerhetsprogrammet är ett
Läs merBrukarundersökningar 2009 äldreomsorg, bistånd och anhörigstöd
sida 1 (9) Brukarundersökningar 2009 äldreomsorg, bistånd och anhörigstöd sida 2 (9) SAMMANFATTNING... 3 BAKGRUND... 3 METOD... 3 RESULTAT... 3 HEMTJÄNST... 3 SÄRSKILT BOENDE OCH VÄXELVÅRD... 4 NÖJD-KUND-INDEX
Läs merGNS Väg tema DoU Cykelolyckor
GNS Väg tema DoU Cykelolyckor Hässelby slott 2013-06-13 Jenny Eriksson Kortfakta Definitioner AS= PMI 1+ = Allvarigt skadad= Person med skada/skador som ger en medicinsk invaliditet på 1 % eller mer MAS=
Läs merMotion, Utveckla Linköping som en cykelstad
TJÄNSTESKRIVELSE 1 (5) 2014-02-05 Miljö och samhällsbyggnadsförvaltningen Dnr SBN 2011-805 Per-Erik Hahn Dnr KS 2011-610 Samhällsbyggnadsnämnden Motion, Utveckla Linköping som en cykelstad MILJÖ OCH SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGENS
Läs merNär, var och hur inträffar cykelolyckor och vilka är mest utsatta? 2012-11-07 Irene Isaksson-Hellman If Skadeförsäkring AB
si När, var och hur inträffar cykelolyckor och vilka är mest utsatta? 212-11-7 Irene Isaksson-Hellman If Skadeförsäkring AB Irene Isaksson-Hellman If Skadeförsäkring AB SAFER Goals Phase #1 7122 Dödade
Läs merVarför skiljer sig cykelhjälmsanvändningen åt mellan olika städer?
Varför skiljer sig cykelhjälmsanvändningen åt mellan olika städer? NTF har undersökt anledningarna till att cyklister använder eller inte använder cykelhjälm i olika städer. NTF RAPPORT 2016:2 Enkätundersökning
Läs merREGIONAL CYKELPLAN. Strategi för ökad cykling i Västra Götalandsregionen REMISSVERSION
REGIONAL CYKELPLAN Strategi för ökad cykling i Västra Götalandsregionen REMISSVERSION CYKELN, EN DEL AV DET GODA LIVET 2 Skapa förutsättningar för ökad och säker cykling 3 VARFÖR SKA CYKLINGEN ÖKA? 4 SAMHÄLLSEKONOMISK
Läs merResvanor hos studenter på Pedagogen vid Göteborgs universitet. Enkätundersökning december 2010
Resvanor hos studenter på Pedagogen vid Göteborgs universitet Enkätundersökning december 2010 Utbildningsvetenskap vid Göteborgs universitet Trafikkontoret Göteborgs Stad 1 Enkät resvanor studenter på
Läs merSveriges bästa cykelstad
Miljöpartiets förslag för hur Uppsala kan bli Sveriges bästa cykelstad Att fler cyklar är bra för både människor och miljön. För en bråkdel av vad det kostar att bygga nya bilvägar kan satsningar på cykeltrafiken
Läs merGNS 17 september. Lars Darin. Läget i arbetet med strategi och åtgärder för säkrare cykling
GNS 17 september Lars Darin Läget i arbetet med strategi och åtgärder för säkrare cykling Se över syftets formulering Ska Boverket och polisen bjudas in? Klargör vilka fordonstyper som ingår i arbetet
Läs merMotala cykelplan 2016-2030
Motala cykelplan 2016-2030 Del 2 Behovsanalys Version 0.5 Remissversion Innehållsförteckning 1 Behovsanalys Motala cykelplan... 1 1.1 Användning och uppdatering av behovsanalysen... 1 1.2 Strategi för
Läs merPilotplats Cykel: Utvärdering av nya cykelställ på Hornsgatan. Enkätstudie
Pilotplats Cykel: Utvärdering av nya cykelställ på Hornsgatan. Enkätstudie December 2014 Trafikutredningsbyrån AB Stockholmshagen Nya cykelställ av typen Stockholmshagen har placerats ut på bland annat
Läs merOlyckor.
Olyckor 2016 En sammanfattning av trafikolyckorna inom Skellefteå kommun under 2016 www.skelleftea.se Trafikolyckor i Skellefteå kommun 2016 Sammanfattning De senaste tre åren har det inträffat färre olyckor
Läs merSamverkan för säker cykling
TMALL 0141 Presentation v 1.0 Samverkan för säker cykling Cykelkonferensen 2018 Östersund Johan Lindberg Jörgen Persson 2018-05-23 Strategi för ökad och säker cykling Nystart Nollvisionen: Viktigt att
Läs merSida1. Tekniska förvaltningen. Trafikolyckor Hässleholms kommun
www.hassleholm.se Sida1 Tekniska förvaltningen Trafikolyckor 2014 Hässleholms kommun Förord Tekniska förvaltningen i Hässleholms kommun skall årligen ta fram en rapport med sammanställning av aktuella
Läs merCykelåtgärder längs Hässelbystråket mellan Brommaplan och Åkeshov. Genomförandebeslut
Sida 1 (9) 2018-01-01 Handläggare Per-Åke Tjärnberg 08-508 266 86 Till Trafiknämnden 2018-02-01 Cykelåtgärder längs Hässelbystråket mellan Brommaplan och Åkeshov. Genomförandebeslut Förslag till beslut
Läs merVård- och omsorgsförvaltningen. Brukarnas upplevelser av sin personliga assistans i Lund
Vård- och omsorgsförvaltningen Brukarnas upplevelser av sin personliga assistans i Lund Kvalitetsmätning 2010 2 Inledning 3 Syfte 3 Målgrupp 3 Arbetsprocess 3 Enkätens uppbyggnad 3 Svarsfrekvens och bortfall
Läs merCykelfrågor riksdagsvalet 2014
Cykelfrågor riksdagsvalet 2014 - alla frågor Inloggad som. Logga ut Cykelfrågor riksdagsvalet 2014 Alla frågor från enkäten Cykelfrämjandet och Uppsala cykelförening vill gärna ställa några frågor till
Läs merNorrbackaskolan. Elever År 5 - Våren 2011. Genomsnitt Sigtuna kommuns kommunala verksamheter
Elever År 5 - Våren Kunskaper och bedömning 9 9 svar, % Medelvärde 7 0,. Jag vet vad jag ska kunna för att nå målen i de olika ämnena. 5 9 0, 00 9 5, 55,. Jag tycker att lärarna förklarar så att jag förstår.,
Läs merSvevias trafikbarometer: Mäns och kvinnors bilkörning
Svevias trafikbarometer: Mäns och kvinnors bilkörning April 2011 1 Inledning 2009 dödades 358 personer i trafiken. 74 procent av dem var män och endast 26 procent var kvinnor. Den höga andelen män kan
Läs merKommentarer till Nyköpings parkenkät 2012
Kommentarer till Nyköpings parkenkät 2012 Under sommaren 2012 gjordes en enkätundersökning bland Nyköpings befolkning angående stadens parker. Totalt fick man in 188 svar. Detta dokument är ett tillägg
Läs merNykvarns Kommun. Gång- och cykelplan. Stockholm 2002-01-09 SCANDIACONSULT SVERIGE AB Mark. Antagen av Kommunfullmäktige 20 mars 2003 25
Nykvarns Kommun Gång- och cykelplan Stockholm 2002-01-09 SCANDIACONSULT SVERIGE AB Mark Antagen av Kommunfullmäktige 20 mars 2003 25 Jörgen Bengtsson Gunilla Hellström 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING
Läs merVedlikeholdets effekt på syklisters sikkerhet
Vedlikeholdets effekt på syklisters sikkerhet Anna Niska Sykkelkonferansen i Sarpsborg, 4 juni 2018 Nollvisionen Inga döda eller svårt skadade på svenska vägar Förlåtande vägmiljö Photo: Hejdlösa bilder
Läs merMotion från Patricia Vildanfors (MP) om bättre framkomlighet för gående och cyklister på Kvarnholmen
TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning 2014-09-16 KS 2013/0415 Kommunfullmäktige Motion från Patricia Vildanfors (MP) om bättre framkomlighet för gående och cyklister på Kvarnholmen Förslag
Läs merPiteåPanelen. Samhällsbyggande. Rapport 22. Maj 2013 Anett Karlström Kommunledningskontoret
PiteåPanelen Rapport 22 Samhällsbyggande Maj 2013 Anett Karlström Kommunledningskontoret Samhällsbyggnad Piteå kommun har påbörjat arbetet med en ny Översiktsplan. En översiktsplans syfte är att ge vägledning
Läs merVinterdagene, Lillehammer 2014-02-12. Cykling i Umeå planering och vinterväghållning
Cykling i Umeå planering och vinterväghållning Ca 120 000 invånare, varav ca 35 000 studenter Genomsnittsålder 38 år Befolkningstillväxt 1000 per år 430 km gator, 225 km g/c-väg 19 % cykelandel (på vintern)
Läs merMotion om ökad trafiksäkerhet vid passage på Sandgatan. KS
kommunstyrelsens arbetsutskott i Falkenberg 2014-04-22 126 Motion om ökad trafiksäkerhet vid passage på Sandgatan. KS 2013-430 KS, KF Beslut Arbetsutskottet föreslår kommunstyrelsen tillstyrka kommunfullmäktige
Läs merCykelfartsgata, Hunnebergsgatan
VTI PM 2008-12-17 Diarienummer: Cykelfartsgata, Hunnebergsgatan Inger Forsberg 1. Bakgrund VTI fick i uppdrag av Linköpings Kommun att undersöka trafikanternas attityd till och acceptans för försöket
Läs mer