Funktionskontroll av Bergnässtråket i Luleå

Transkript

1 Norrbottenskretsen Funktionskontroll av Bergnässtråket i Luleå september

2 Hösten 2014 en funktionskontroll av Bergnässtråket enligt den metodik som är Cykelfrämjandet i Norrbotten har utvecklad. En grov uppskattning har även skett av kostnader i ett separat dokument för att åtgärda vissa av bristerna som funktionskontrollen påvisar. Varför cykla när man kan ta bilen? Cykelvägar med en hög standard är en viktig faktor för att få ett ökat cyklande. Detta finns med som ett viktigt område i den nationella cykelstrategin. Den bilist som väljer cykeln före bilen måste uppleva att cykelvägen har en minst lika bra och helst bättre standard än motsvarande bilväg. Cyklisten möter till skillnad mot bilisten att cykelvägen går på egna cykelvägar, på villagator, ner och upp i gångtunnlar. Cyklisten kan mötas tvära kurvor, får stanna vid en trafiksignal för att trycka på en knapp mm. Cyklisten måste ta hänsyn till alla andra som använder en cykelväg. Människor med hundar, mopedister, äldre människor, joggare, gående som går tillsammans, kort sagt en större blandning än vad bilisten möter på Luleås huvudvägar

3 Funktionskontroll av en cykelväg Idag gör Tekniska förvaltningens produktionsledare okulärbesiktning av Luleås cykelvägar och det förekommer också att man gör maskinella mätningar av ytstandarden. Syftet är att få grepp om vilka ekonomiska insatser som behövs för cykelvägarnas ytstandard. En funktionskontroll av en cykelväg är att se på cykelvägen utifrån de upplevelser som vardagscyklisten har från en cykelväg. För att få grepp på upplevelsen cyklas cykelvägen i den hastighet som en cyklist vill hålla (så hög som möjligt). Dokumentationen och fotografier sker sedan på vägen tillbaka. Eftersom vardagscyklisten inte bara cyklar när det är bra väder och ljust, sker funktionskontrollen även när det har regnat och i mörker med samma metodik. Den har gjorts av olika personer från cykelfrämjandet vid olika tillfällen för att få en samlad bild som beskrivs i rapporten. För stråket finns också videofilmer. De visar tydligt de ojämnheter som finns på cykelvägarna. Det bästa sättet att uppleva detta är att filmen spelas upp på en stor filmduk. Cyklistens basbehov En cyklist som arbetspendlar vill att cykelvägen är gen, har bra standard, framkomlighet och trafiksäkerhet för att den ska upplevas som ett alternativ till att ta bilen. De upplevelser som påverkar detta på ett negativt sätt har satt in inom fem typer; Framkomlighet - hinder/störningar som påverkar cyklistens framkomlighet. Funktion - hinder/störningar som gör att cyklister beter sig på ett onormalt sätt. Ett exempel är vattensamlingar som gör att en cyklist väljer att köra på fel sida för att slippa bli blöt om fötterna. En annan är grenar som hänger in över cykelvägen. - hinder/ojämnheter som går över hela körbanan som gör att en cyklist inte har något alternativ utan "drabbas" av den ojämnhet som är, ex.vis tvärgående sprickor/ sättningar. - hinder/störningar som kan orsaka tillbud eller olyckor där utgångspunkten är att cyklisten beter sig rätt. - sådant som inte inryms i de övriga grupperna. Då funktionskontrollen har skett vid barmark, efter regn och i mörker finns det några situationer som kan påverka cyklisten utifrån de fem olika typerna. Efter regn Dålig ytstandard på en cykelväg innebär inte alltid att detta påverkar cyklisten. Men efter regn kan det innebära att det blir vattenpölar. En vattenpöl som täcker hela cykelvägen gör att cyklisten blir blöt om fötterna om han/hon inte sänker hastigheten

4 En vattenpöl som täcker en del av cykelvägen gör att cyklisten väljer och cyklar på fel sida om det är möjligt för att slippa cykla genom pölen. Detta kan skapa tillbud beroende på mötande cyklister eller gående. Många pölar torkar snabbt bort, men det finns exempel där vatten kan ligga kvar flera dagar beroende på sättningar eller helt enkelt att cykelvägen har för dålig lutning för att vattnet ska rinna bort. Vid övergången till vintern kan detta göra att vattnet sakta fryser till is och när cyklister passerar blir resultatet spårbildningar som fotografiet visar. När hjulspåren fryser till is är det lätt att cyklisten cyklar omkull i de spår som blir. I mörker Även om cyklisten har krav att cykeln ska ha belysning vid mörker har cykelbelysningar inte den ljusstyrka att den kan ersätta en vägbelysning. Mellan belysningspunkterna blir det mörkare partier. Det räcker med att en lampa är trasig för att den mörka sträckan ska bli längre. Finns det brister på den sträckan kan cyklisten hamna i situationer som kan leda till tillbud och olyckor. Vid funktionskontrollen har fokus därför varit att se om det finns brister vid belysningsstolpar. Tekniska utgångspunkter Några av de synpunkter som tas upp i rapporten är kopplat till de handböcker och regelverk som finns för utformningen av bra lösningar för cyklister. De vi har utgått från är GCM-Handboken och Vägar och Gators Utformning utgiven av Sveriges Kommuner och Landsting tillsammans med Trafikverket. Cykeln i staden från Stockholms stad. Strategier för ett ökat gående och cyklande, Lunds universitet Råd och riktlinjer för cykelinfrastruktur, Lunds universitet Nationella cykelstrategin. Bilderna är sammanställda vid färd från centrum till Bergnäset. Exakt position finns i varje fotos metataggar. De bilder som visar skador är exempel. För att kunna få en hög komfort krävs stora insatser med att göra om överbyggnaden och ytstandarden längs många sträckor. Cykelfrämjandets lokalavdelning Norrbotten Anders Kronborg Håkan Blomqvist Rune Karlberg Luleå september, oktober

5 Bergnässtråket. Fakta: Längd: 4,7 km från Bergnäsets industriområde in till Smedjegatan. På hela sträckan utom i centrum och på en kort sträcka i Bergnäset har cyklisten egna cykelvägar och behöver inte samsas med bilar. Stråket har varierande bredd och standard. Trafikverket är väghållare för Bergnäsbron. Restidskvot: Det är i stort sett samma avstånd med cykel eller bil varför cyklisten inte har några fördelar när det gäller avstånd. I Bergnäset har cyklisten dessutom två stora höjdskillnader som måste övervinnas

6 Framkomlighet En cykelbox skulle öka framkomligheten för cyklister i trafiksignalerna. Skylt saknas som talar om att Bergnässtråket startar i centrum. Tvärgående spricka Skylt saknas som talar om att Bergnässtråket går in mot centrum på Residensgatan norrut

7 Skylt saknas som talar om att Bergnässtråket går upp på Residensgatans cykelbana. Skylt saknas som talar om att Bergnässtråket går in mot centrum vid Stationsgatan mot Storgatan. Lappningar av varierad standard Cykelbanan på Bergnäsbron har fler tvärgående skarvar än vad bilkörbanan har! - 7 -

8 Stagen till bågarna gör att en cyklist kan köra in med styret i dom vid möte. Avståndsuppgift skulle behövas på några platser längs stråket. Höjden på räcket mot vattnet är för långt. Vid en olycka mellan två cyklister finns risken att en cyklist kan åka över räcket och ner i vattnet. Dåligt utfört övergång mellan cykelbanan och brokörbanan - 8 -

9 Hög nivåskillnad från asfalten som gör att en cyklist som kommer utanför den hamnar i räcket. Skarp övergång vid ingången till tunneln vid brofästet under Älvbrovägen. Dålig belysning i tunneln. Mycket dålig belysning i tunneln. Mycket dålig belysning i tunneln

10 Skarp övergång och mycket brant lutning ned till gångtunneln. Skymmande växtlighet för en cyklist som kommer nedför Parallellvägens backe och ska lämna företräde till en bilist/cyklist från höger på Östra Villavägen. Ojämn och sliten ytstandard på den gamla bilvägen. Skarp övergång mellan cykelvägen och gångtunnelns yta. Denna blir extra kraftig genom den höga hastighet som cyklister får

11 Ojämn och sliten ytstandard på den gamla bilvägen. Funktion Skador i asfalten. Funktion, komfort Skador i asfalten. Dålig standard på skyltsättningen

12 Nivåskillnad som gör att en ouppmärksammad cyklist kan cykla omkull vid brunnen. Parkeringsplatser där bilar måste backa ut över och vända på cykelbanan. Eftersom cyklister har högre hastighet norrut riskerar dessa konflikter att bli mer allvarliga. Villautfart där bilar måste backa ut över cykelbanan. Ökning av cyklandet ökar dessa olycksrisker. Utfarterna gör också att cyklister måste vara beredd att sänka hastigheten, Utfart från flerbostadshus där staketet ger en mycket dåligt sikt om det kommer cyklister. Ökning av cyklandet ökar dessa olycksrisker. Utfarterna gör också att cyklister måste vara beredd att sänka hastigheten,

13 Bild från fastigheten som visar den mycket dåliga sikten som en bilist har. Den innebär att bilen måste ut på hela cykelbanan innan föraren ser om det kommer en cyklist. Busskuren och utformningen med ett tak klarar den nationella reglerna om minsta fri höjd över en cykelbana. MÅSTE ÅTGÄRDAS. Det finns också risker då en person stiger av bussen samtidigt som en cyklist som passerar då det saknas en yta för bussresenären att stiga av på. Funktion, komfort Skador i asfalten. Funktion, komfort Skador i asfalten

14 Kantstenen vid passagen av Stengatan är inte sänkt. Kantstenen vid passagen av Blockvägen är inte sänkt. Öppningen är för smal för att två cyklister ska kunna mötas. Dålig standard på skyltsättningen

15 En avståndstavla hade fyllt en funktion där stråket startar i Bergnäset. Samlad bedömning Utifrån de bilder och synpunkter som vi har beskrivit finns det fyra områden som vi tycker är viktiga för att ett huvudcykelstråk ska kunna bidra till kommunens mål om att kraftigt öka andelen som går och cyklar. Mycket bättre ytstandard så att cyklister inte måste sänka hastigheten. Cykelbanan efter Bergnäsvägen är mycket trafikfarlig som följd av de utfarter som är där bilar både kör och måste backa ut över cykelbanan. Med ett ökat cyklande kommer kommer riskerna att öka och det är bara en tidsfråga innan det kommer att inträffa en allvarlig olycka. Cykelbanorna efter Bergnäsbron skulle behöva få en helt ny beläggning så att de tvärgående skarvarna minimeras. De smala cykelbanorna tillsammans med risken att cyklister kan hamna på körbanan eller över räcket vid kollisioner mellan cyklister/gående är skäl för att Trafikverket bör göra åtgärder som minskar denna risk. Vissa delar behöver få en ökad bredd på så att blandningen mellan cyklister och gående inte påverkar cyklistens hastighet negativt