Lovisa stad. Budget och ekonomiplan

Transkript

1 Lovisa stad Budget och ekonomiplan Stadsstyrelsens förslag Stadsfullmäktige

2 Lovisa stad Budget och ekonomiplan för åren Stadsstyrelsens förslag

3 Lovisa stad Budget och ekonomiplan Stadsstyrelsens förslag Utgivare: Lovisa stad Ombrytning och tryckning: Edita Prima Ab Helsingfors 2011

4 3 Innehållsförteckning Stadsdirektörens förord 5 Utgångspunkt för planering 6 Lovisa stads vision 6 Mål för verksamheten 6 Verksamhetsmiljön och budgetutsikter 6 Ekonomiska utsikter för Lovisa stad 8 Lovisa-koncernen och dess målsättningar 15 Personal 17 Driftsekonomi 27 Allmän och koncernförvaltning 30 Grundtrygghetscentralen 43 Bildningscentralen 63 Tekniska centralen 88 Bilagor 119 Lovisa hamn 120 Affärsverket Lovisa Vatten 124 Lovisa stads organisationsschema 134

5 4

6 5 Stadsdirektörens förord Upprättandet av budgeten för 2012 har skett i utmanande förhållanden. De mörknande utsikterna för världsekonomin, de i regeringsprogrammet inskrivna målen för tjänster, som i betydande grad berör kommunfältet, samt regeringens projekt för en reform av kommunstrukturen är exempel på frågor som orsakar osäkerhet och en viss vaghet i budgetplaneringen. Planeringsprocessen för budgeten 2012 och ekonomiplanen har dessutom tidigarelagts med en månad vilket innebär att beredningen av budgeten har genomförts inom en ytterst stram tidtabell. Budgeten 2012 och ekonomiplanen har utvecklats i en ännu mera målinriktad och strategisk riktning. Utvecklingsarbetet forsätter också under de kommande budgetåren. I budgetboken betonas stadsfullmäktiges roll i fastställandet av mål och tyngdpunkter samt i beslutsfattandet. År 2011 inleddes utbildningen i strategiskt ledarskap för stadsfullmäktige och den fortsätter även Bokslutet för 2010 har utgjort utgångspunkten för upprättandet av budgeten för I jämförelse med bokslutet 2010 är ökningen i verksamhetskostnaderna för 2012 sammanlagt +7,1 %, men jämfört med budgeten 2011 är tillväxten endast +4,0 %. Budgeten för 2012 uppvisar ett överskott på euro. Redan att få tillväxten att hållas bara i denna storleksklass är också en utmaning. Liksom under tidigare år måste centralerna koncentrera sina resurser till producerandet av lagstadgade tjänster och överväga att genomföra övriga servicehelheter och utvecklingsprojekt tillsammans med andra samarbetspartner. Under de kommande åren blir det allt viktigare att bilda nätverk och hitta nya, alternativa modeller för verksamheten. På så sätt kan vi också bättre stävja det ständiga trycket på tillväxt inom driftsekonomin. Viktiga aspekter för investeringarnas del är också prioritering och lönsamhetsgranskning. För investeringarna måste man också investeringar. Även om de kommande åren kommer att bli utmanande för ekonomin och verksamheten har Lovisa stad ändå alla möjligheter att klara sig med all heder i en ständigt föränderlig omvärld. Stadens läge i metropolområdets omedelbara närhet, ett aktivt arbete för en mångsidig utveckling av staden, en välfungerande servicestruktur och en infrastruktur som hela tiden utvecklas skapar alla förutsättningar för byggandet av ett livskraftigt Lovisa. Olavi Kaleva stadsdirektör

7 6 Utgångspunkt för planering Stadsfullmäktige godkände på sitt sammanträde Lovisas strategi för övergångsperioden Detta budgetförslag baserar sig på strategin för övergångsperioden. En ny strategi som sträcker sig till 2020 är under beredning. Lovisa stads vision Lovisa är en dynamisk stad vid havet som aktivt utvecklar förutsättningarna för sina näringar och tillhandahåller basservice nära invånaren och genuint på två språk. Mål för verksamheten 1. Att säkra förutsättningarna för utvecklingen 2. Att utveckla befolkningsstrukturen 3. Att utveckla administrationen och förfaringssätten Verksamhetsmiljön och budgetutsikter Den allmänna ekonomiska situationen Osäkerheten i den internationella ekonomin har enligt den senaste konjunkturprognosen ökat alltjämt. Balanseringen av den offentliga ekonomin i EU-länderna har framskridit långsammare än vad man satt upp som mål och Finlands budget uppvisar fortsättningsvis ett gravt underskott. Den offentliga ekonomins hållbarhetsunderskott förorsakar det att man utan en tämligen snabb tillväxt av nationalekonomin eller en ansenlig höjning av skattesatsen blir tvungen att skära ner de offentliga utgifterna, såvida man vill få tillväxten av skuldsättningen att stanna upp. De faktorer som anknyter till den internationella ekonomins osäkerhet återspeglas också till Finland och förorsakar frågan på tjänster ökar kommer i fortsättningen att medföra stora utmaningar för ekonomin. Finansministeriet gav sitt budgetförslag för Där går man in för att göra linjedragningar enligt regeringsprogrammet såväl beträffande skattehöjningar som nedskärningar. Det är också viktigt att balansera den offentliga ekonomin med tanke på de utmaningar som den åldrande befolkningen förorsakar på lång sikt. Utöver skattehöjningarna och tyglandet av utgifterna är det särskilt viktigt på lång sikt att trygga ekonomins tillväxtpotential och konkurrenskraften. I regeringsprogrammets allmänna målsättning för näringslivspolitiken poängteras tillväxtens betydelse och teman som är viktiga med tanke på den lyfts fram.

8 7 Lovisa stad som verksamhetsmiljö Stadens invånare I slutet av augusti 2011 var invånarantalet i Lovisa stad personer. Jämfört med bokslutet 2010 har antalet invånare vuxit med 10 personer BEFOLKNINGENS UTVECKLING PROGN PROGN PROGN PROGN PROGN BS2010 UTFALL LOVISA 8/2011 (Sskcentralencentralencentralencentralencentralen) (Ssk- (Ssk- (Ssk- (Ssk- MÅL 2020 INVÅNARE Den verkliga befolkningsutvecklingen i Lovisa stad ligger efter statistikcentralens prognos för 2011 med 200 personer. En positivare utveckling av befolkningsmängden förutspås dock i fortsättningen och år 2020 är Lovisa stads målsättning ha invånare. Tyngdpunkten av Lovisa stads invånares åldersstruktur ligger på den arbetande befolkningen. Andelen åringar är 57 % av hela befolkningsmängden. Befolkningen förutspås dock att föråldras. Statistikcentralens prognos är att antalet personer över 65-åringar ökar fram till 2020 till inemot 30 % och att andelen personer som arbetar minskar på motsvarande sätt. Åldersgruppen barn och unga förmodas hålla sig på nästan samma nivå. Den åldrande befolkningen och tillväxten av efterfrågan på tjänster kommer i fortsättningen att medföra stora utmaningar för Lovisa stad, om man inte förmår utveckla befolkningsstrukturen i en riktning som är gynnsammare för Lovisa.

9 8 Lovisa stads arbetsplatsstruktur är servicedominerad. Andelen service är cirka 62 %, jord- och skogsbruk cirka 7 % och förädling cirka 29 %. Antalet Lovisabor som är i arbete är cirka personer. Cirka 66 procent av de Lovisabor som arbetar har sin arbetsplats i Lovisa och cirka 20 procent har sin arbetsplats antingen i Borgå eller i Helsingfors. Den resterande delen av dem som arbetar har sin arbetsplats i trakten av Kotka, Kouvola, Fredrikshamn och Lappträsk. Däremot har ca personer från andra orter sin arbetsplats i Lovisa. Största delen kommer från trakten av Kotka, Kouvola, Pyttis, Borgå och Lappträsk. Sysselsättningsgraden i Lovisa är 8,5 %. Ekonomiska utsikter för Lovisa stad På basis av utfallsuppgifterna för januari-augusti uppvisar den för Lovisa stad och Affärsverket Lovisa Vatten gemensamma resultatprognosen ett underskott på - 1,2 miljoner euro för räkenskapsperioden I budgeten uppskattades det att försäljningen av fritidsbostadstomter och fastigheter ger försäljningsinkomster cirka 1,7 miljoner euro, vilket inte har förverkligats planenligt och dessa inkomster har inte uppstått alls. Utvecklingen av skatteintäkterna har däremot varit väldigt positiv och uppskattningsvis uppgår be-

10 Till det positiva resultatet har för sin del har bidragit sammanslagningsunderstödet som erhållits till följd av kommunsammanslagningen. För 2011 är beloppet av sammanslagningsunderstödet för Lovisa stad sammanlagt 1,8 miljoner euro. Sammanslagningsunderstöd betalas även för det kommande budgetåret ett lika stort belopp på 1,8 miljoner euro, efter vilket betalningen av understödet upphör helt. På basis av utfallsuppgifterna för augusti uppskattas specialsjukvårdens utgifter överskrida det budgeterade med cirka 0,6 miljoner euro. I synnerhet utvecklingen av skatteintäkterna och utgifterna för specialsjukvården utgör en stor osäkerhetsfaktor för utfallet av budgeten för det innevarande året och för utarbetningen av den kommande budgeten. Lovisa stad Lovisa stad CVO (1 000 ) Utfall (kumul.) Januari - augusti Budget Differens Differensutf / bg % Föregående år Prognos (12 mån) Budget Hela året Differens prog / bud Differens- % Föregående år Verksamhetens intäkter ,0 % var av interna och koncern ,6 % var av externa ,7 % Verksamhetens kostnader ,1 % var av interna och koncern ,2 % var av externa ,0 % Verksamhetsbidrag ,1 % Skatteintäkter ,2 % Statsandelar ,2 % Finansiella intäkter och kostnader ,6 % 659 Årsbidrag ,2 % Avskrivningar och nedskrivningar ,2 % Extraordinära poster ,2 % -517 Räkenskapsperiodens resultat ,6 % ,6 % ,4 % ,3 % ,3 % ,0 % ,2 % ,8 % ,2 % ,2 % ,0 % ,2 % ,1 % ,0 % ,9 % Skatteintäkter och statsandelar Skatteintäkterna består av inkomstskatt, fastighetsskatt och andelen i samfundsskattens avkastning. Kommunens beslutanderätt gäller inkomstskatt och fastighetsskatt samt hundskatt. Lovisa stad uppbär ingen hundskatt. Inkomstskattesats Stadsfullmäktige beslutar årligen om inkomstskattesatsen som tillämpas, vilken för 2011 är 19,75 %. Budgetförslaget har utarbetats med det antagandet att inkomstskattesatsen hålls på den nuvarande nivån.

11 Fastighetsskattesats Budgetförslaget har utarbetats utifrån det antagandet att fastighetsskattesatserna hålls på samma nivå som 2011 och således uppgår det estimerade beloppet av fastighetsskatteintäkterna som ingår i budgetförslaget till cirka 6 miljoner euro. Tabellen nedan visar de fastighetsskattesatser som gäller i Lovisa stad samt de övre och nedre gränserna som föreskrivits i fastighetsskattelagen. Fastighetsskatt ska inte betalas för vattenområden, skog, jordbruksjord eller fastigheter som används för försvarsmaktens behov. Skattefria är även visa allmänna områden, såsom gator och torg. FASTIGHETSSKATTE SATS BESKATTNINGS VÄRDE VARIATIONS- BREDD FASTIGHETS- SKATT 2012 FASTIGHETS- SKATTE- INTÄKTER 2012 Allmän ,60 1,35 % 0,90 % fastighetsskatt Fastighetsskatt för ,32-0,75 % 0,35 % stadigvarande bostad Fastighetsskatt för Stadigvarande 0,95 % andra än stadigvarande bostad bostadsbyggnads skatteprocent höjd med högst 0,6 procentenheter Fastighetsskatt för ,60-2,85 % 2,85 % kraftverk Allmännyttiga ,00 1,35 % 0,00 % 0 samfund Obyggda byggplatser ,00 3,00 % 3,00 % TOTALT:

12 Andelen av samfundsskatteintäkterna Aktiebolag och andra samfund betalar inkomstskatt i form av samfundsskatt. Företagens samfundsskattestock sjunker år 2012 en procentenhet och är efter det 25 %. Samfundsskatten räknas ut som differensen mellan vart och ett samfunds beskattningsbara inkomster och avdragbara utgifter. Samfundsskatteplikten för affärsverk, offentliga samfund och allmännyttiga föreningar och inrättningar berör endast näringsinkomster. Mottagare av samfundsskatten är staten, kommunerna och församlingarna. År 2009 steg kommunens andel av samfundsskattens intäkt för en utsatt tid på tre år från 22,03 % till 32,03 %. För åren har kommunernas andel fastställts till 31,99 %. Under åren kommer kommunernas andel av samfundsskatteintäkterna att sjunka till 26,99 %. svårt att uppskatta intäktens storlek i och med att samfundsskatteintäkterna är beroende av företagens resultat. Budgeten för år 2012 utgår från premissen att man erhåller 8,5 miljoner euro i samfundsskatteintäkter. Skatteintäkter inalles Budgetförslaget utgår från premissen att man år 2012 erhåller 60,1 miljoner euro i skatteintäkter. Tabellen nedan beskriver utfallet av skatteintäkterna och prognosen för hur de kommer att utvecklas TP/BS2010 TA/BG2011 Ennuste/Prog nos2011 TA/BG2012 TS/EP2013 TS/EP2014 KiinteistöveroFastighetsskatt YhteisöveroSamfundsskatt KunnallisveroKommunalskatt

13 Statsandelar andel. Ökningen uppgår till 118 euro/invånare. Statsandelen sjunker i medeltal från 34,11 % till 31,4 % av de kostnader som lyder under statsandelen. (Procenttalen beskriver kostnadsindelningen staten och kommunerna emellan, inte storleken på statsandelen som den enskilda kommunen får). Den kalkylmässiga grunden för statsandelarna är enhetskostnaderna för de producerade tjänsterna. Enhetskostnaderna höjs i enlighet med kostnadsutvecklingen som baserar sig på tjänsteproduktionen. I enlighet med prognosen för 2011 får man euro statsandel per invånare. Enhetskostnadernas indexjustering för år 2012 uppgår till 3,7 %. Förändringar i kommunens invånarantal och åldersstruktur samt statens och kommunernas kostnadsindelning inverkar även på de kom- I och med att avdragen som görs i kommunbeskattningen minskar på kommunernas skatteintäkter, kompenseras de kommunerna till fullo med ett statsandelssystem i enlighet med statens budgetförslag. Enligt preliminär beräkning uppgår skattekompensationen som med statsandelssystemet betalas staden till euro. Budgetförslaget för år 2012 utgår från premissen att man erhåller euro statsandel per invånare, det vill säga inalles 24,9 miljoner euro. Enligt bokslutet 2010 uppgick stadens lånestock till 23,8 miljoner euro, det vill säga till euro 2011 inte haft behov av tagning av tilläggslån. Man har dock amorterat lånen enligt planen och enligt prognosen uppgår lånen i slutet av år 2011 till euro per invånare. Stadens investeringsbehov är utmanande. Staden äger en stor fastighetsmassa, som kräver reparationer och saneringar av olika grad. Investeringsplanen för år 2012 uppgår till 12 miljoner euro, vilket är minst 2-3 Enligt budgetförslaget är stadens årsbidrag 2,8 miljoner euro och lånens kalkylmässiga amorte- ra investeringarna. Den planerade investeringsnivån i budgetförslaget är så hög att man måste ta nom att sälja fastigheter. Ökning av lånet med 11 miljoner ökar lånen per invånare till euro och lämnar fortsättningsvis stadens likviditet spänd.

14 60 Investeringar,avskrivningar,räntorochlånestock milj.euro Bs2010 Bg2011 Pr Investeringar 8,6 11,2 1, ,0 5,9 4,9 6,6 14,3 0,6 Avskrivn+räntor 4,2 4,3 4,6 3,7 4,6 4,9 5,2 5,5 5,8 6,2 Lånestock 23,8 31,3 19,9 27,2 34,2 37,6 42,46 44, ,37

15 Sammandrag av budgeten De anslag som står till förfogande för verksamheten (bindande i förhållande till stadsfullmäktige) 1000 BOKSLUT2010 BUDGET2011 PROGNOS ( 8mån.+4 ) 2011 Förslag BUDGET2012 Förändr.% Budgetförslag 2012/Bokslut 2010 Förändr.% Budgetförslag 2012/ Prognos2011 Ekonomiplan 2013 Ekonomiplan 2014 Verksamhetsinkomster ,3 2, varavinternaposter ,9 11, Försäljningsinkomster ,1 6,2 Avgiftsinkomster ,0 0,0 Understödobidrag ,7 2,8 Övrigainkomster ,7 23,4 Hyresinkomster ,4 1,6 Verksamhetsutgifter ,1 4, varavinternaposter ,5 11, Personalutgifter ,5 4,2 Köptatjänster ,4 5,4 Material.förnödenh ,9 3,9 Understöd ,2 8,2 Övrverksamhetsutg ,3 1,5 Verksamhetsbidrag ,5 5, varavinternaposter Verksamhetsbidrag,extern ,6 5, Skatteinkomster ,6 3, Statsandelar ,8 4, Finansieringsinkoutg ,9 16, Avskrivningaroch ,3 40, Extraordinäraposter Räkenskapsperiodens Bokslutstalen för år 2010 är inte jämförbara för de interna delarnas del. Kalkylen av de interna posterna togs i bruk år 2011 i samband med en delårsöversikt.

16 Lovisakoncernen och dess målsättningar ridiskt självständiga samfund, i vilken kommunen ensam (modersamfund) eller tillsammans med fund (dottersamfund). I kommunkoncernbokslutet sammanställs också andelarna i delägarsamfundens vinster och förluster samt ändringarna i det egna kapitalet. Delägarsamfund är samfund, där staden har en Samkommunerna ingår i kommunens koncernbokslut oberoende av hur stor andel kommunen har i samkommunen. Det centrala målet för år 2012 är att utveckla koncernfunktionerna och koncernstyrningen. Ordnandet av kommunfusionen och verksamheten inom kommunens egen organisation har krävt resurserna för år För stadsfullmäktige föreläggs särskilda koncernanvisningar efter det att koncernfunktionerna genomgått en ekonomisk analys. Koncernanvisningarna inkluderar anvisningar för ledning, styr- och revision. Anvisningarna har en central betydelse som verktyg för stadens ägarpolitik. Stadens ägarpolitik bestäms i ett ägarpolitiskt program som uppgörs under budgetåret. Åt personer som representerar staden i samkommunerna ges instruktioner i enlighet med koncernanvisningarna. Representanterna informeras om att det är viktigt att kontinuerligt förmedla adekvata uppgifter om samfundets verksamhet till staden. Stadsfullmäktige godkänner målen för koncernen och följer upp hur de nås. I och med ändringen av kommunallagen kan fullmäktige ställa upp mål och bestämma principerna för kommunens koncernledning gällande styrning och övervakning av dotterbolagens verksamhet. Fullmäktige kan därtill ställa upp mål som styr kommunens representanter i dotterbolagens organ. Verksamhetsberättelsen för stadens bokslut inkluderar en redogörelse för hur de mål som uppställts har nåtts. Dottersamfunden som hör till Lovisa stads koncern är inte affärssamfund och samfund som verkar i marknadsläge utan är i huvudsak fastighetssamfund, vars uppgift inte är att inbringa vinst åt kommunen utan svara för kommunens bostadsutbud. Till koncernen hör stiftelser baserande på sociala och kulturella grunder. Till koncernen hör ytterligare Lovisanejdens Vatten Abra kommuner och som ansvarar för anskaffningen av bruksvatten och som inte strävar efter vinst. Stadsstyrelsen leder kommunkoncernen och utövar ägarens styrbefogenheter. Stadsdirektören ansvarar för den operativa ledningen. 1. uppgöra koncernanvisningar för den nya staden och organisera koncernrapporteringen, till kommun koncernen, 3. möjligheterna till fusionering av fastighetsbolag m.m. som hör till koncernen, 4. de fastighetsbolag och stiftelser som hör till koncernen ska sköta hyrningen av bostäder så, att bostäderna hyrts ut så effektivt som möjligt. Inom koncernen följer man gemensamma principer vid bestämning av hyresnivån och hyresgästerna bemöts så jämlikt som möjligt. Man ska sörja för upprätthållet av hyresbostäderna på ett lämpligt sätt. 5. dotterbolagen ska eftersträva ett balanserat resultat för räkenskapsperioden 2012.

17 Affärsverket Lovisa Vatten Stadsfullmäktige grundade vid sitt möte ett kommunalt vattenaffärsverk, som lyder under stadsstyrelsen. Affärsverkets verksamhet styrs av kommunallagen samt av affärsverkets instruktion. Vattenaffärsverket har en egen direktion, chefen för vattentjänster föredrar ärendena för direktionen. Enligt kommunallagen godkänns affärsverkets budget av direktionen. Direktionens förslag till bud- beviljar fullmakter vid lyftande av budgetlån i enlighet med instruktionen. Enligt affärsverkets bokföringsmässiga principer är fördelningen av de lån som upptagits för affärsverkets investeringar och verksamhet och behandlingen av låneskötselkostnaderna ärenden som hör till bokföringen. För år 2012 föreslås för Lovisa vattenaffärsverks del att långfristiga lån upptas sammanlagt högst 2 miljoner euro. Lovisa vattenverks eget budgetförslag är 1,3 miljoner euro. Låneupptagningen sker i samband med koncerns upphandling. Fullmäktige konstaterar att Affärsverket Lovisa Vatten ska eftersträva ett balanserat resultat åren och försöka hålla prisförhöjningarna moderata samt verksamheten även i övrigt ekonomisk och kostnadseffektiv. Enligt 87c i kommunallagen beslutar direktionen om utvecklandet av affärsverkets verksamhet inom ramen för de mål som fullmäktige ställt för verksamheten och ekonomin. Investeringarna har nedtecknats i affärsverkets budget. Fullmäktige godkänner Affärsverket Lovisa Vattens investe-

18 Personal I enlighet med strategin för övergångsperioden och samgångsavtalet har personalen ett uppsägningsskydd på 5 år. Man ändrar så småningom personalstrukturer till att passa servicebehovet genom pensionering och övrigt naturligt bortfall. Den nya hälsovårdslagen åligganden om att öka på förebyggande hälsovård ökar också trycken på anställning av ny personal i synnerhet till primärvården. Budgetförslaget innefattar ökning av personalmängden med 2,3 personer år 2012 och de största resursökningarna allokeras till grundtrygghetscentralen.

19

20 kalkyler

21 Lovisa stad RESULTATRÄKNING,extern BOKSLUT BUDGET PROGNOS RAM STADSDIR. EP(1000 ) EP(1000 ) (1-8) 2012 FÖRSLAG Verksamhetsinkomster Försäljningsinkomster r Understöd och bidrag Övr. verksamhetsinkomster Tillverkning för eget bruk Köpta tjänster Material,förnödenheter Understöd Övr Verksamhetsbidrag r S tatsandelar Ränteinkomster Övr Å rsbidrag Avskrivningar och nedskrivningar Avskrivningar enl. plan Nedskrivningar Extraordinära poster Extraordinära inkomster Extraordinära Räkenskapsperiodens resultat Ökn. (-) och minskn. (+) av frivillig res Ökn. (+) och minskn. av fonder RÄKENSKAPSPER. ÖVER-/UNDERS Mål och nyckeltal Verksamhetsink/verksamhetsutg Årsbidrag/Avskrivningar % Årsbidrag,euro/invånare Ackumulerat över (inkl ej Invånarantal

22 Lovisa stad

23 22 Lovisa stad AFFÄRSVERKETS INVERKAN PÅ RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTAT Budget 2012 Elimineringar Stadens Stadens resultaträkn. resultaträkning k staden k Verksamhetsinkomster Försäljningsink. externa Försäljningsink. i nterna A giftsinkomster Understöd och bidrag Understöd och bidrag, av staden 0 r interna Köpta tjänster Köpta interna Understöd Understöd interna Verksamhetsbidrag S katteinkomster S tatsandelar Finansieringsink o 0 R änteinkomster r Å rsbidrag o enl plan Extraordinära poster Räkenskapsperiodens resultat AFFÄRSVERKETS INVERKAN PÅ STADENS KASSAFLÖDE Budget 2012 Eliminering Stadens Stadens resultaträkn.del resultaträkn.del k Staden k Verksamhetens Å rsbidrag r Förs-ink bestående a Verksamhetens o för del Förändringar i lånebeståndet Ökn lån Minskning lån Förändring i lån 0 Förändringar i eget kapital 0 förändr på

24 23 SAMMANDRAG ÖVER BUDGETENS ANSLAG OCH BERÄKNADE INKOMSTER 1000t E xterna Bindning Anslag Ber. inkomster DRIFTSEKONOMIDEL Val N Revisionsnämnd N 36 0 Fullmäktige N Allmän och koncernförvaltning N G rundtrygghetscentral N B ildningscentral N Tekniska c entralen N RESULTATRÄKNINGSDEL S katteinkomster B S tatsandelar B Ränteinkomster B 23 Övriga f inansieringsinkomster B Ränteutgifter B 807 Övriga finansieringsutgifter B 35 Extraordinära inkomster B 0 0 INVESTERINGSDEL Allmän och koncernförvaltning sammanlagt projekt över 100t euro B sammanlagt projekt under 100t euro B Grundtrygghetscentral sammanlagt projekt över 100t euro B 175 sammanlagt projekt under 100t euro B 50 Bildningscentral sammanlagt projekt över 100t euro B sammanlagt projekt under 100t euro B 30 Tekniska centralen sammanlagt projekt över 100t euro B 700 sammanlagt projekt under 100t euro B 730 FINANSIERINGSDEL Förändringar av utlåningen Ökning av utlåningen Minskning av utlåningen Förändringar av lånestocken Ökning av l ån B Minskning av lån B Förändring av lån Förändringar av eget kapital Inverkan på l ikviditeten BUDGETEN T OTALT * N = Bindning -beräknad inkomst B = -beräknad inkomst

25 24 Sammandrag över centralernas anslag och beräknade inkomster Arbetsbudget Bokslut Budget Central. förslag Budget C6 C8 VAL Inkomster, externa Inkomster, interna Utgifter, externa Utgifter, interna REVISIONSNÄMND Inkomster, externa Inkomster, interna Utgifter, externa Utgifter, interna C10 STADSFULLMÄKTIGE Inkomster, externa 396 Inkomster, interna Utgifter, externa Utgifter, interna C5 ALLMÄN OCH KONCERNFÖRVALTNING Inkomster, externa Inkomster, interna Utgifter, externa Utgifter, interna C30 GRUNDTRYGGHETSCENTRAL Inkomster, externa Inkomster, interna Utgifter, externa Utgifter, interna C40 BILDNINGSCENTRAL Inkomster, externa Inkomster, interna Utgifter, externa Utgifter, interna C60 TEKNISKA CENTRALEN Inkomster, externa Inkomster, interna Utgifter, externa Utgifter, interna

26 Arbetsbudget Bokslut Budget Central. förslag Budget STADEN TOTALT Inkomster, externa Inkomster, interna Utgifter, externa Utgifter, interna VATTENAFFÄRSVERKET Inkomster, externa Inkomster, interna Utgifter, externa Utgifter, interna STADEN TOTALT + AFFÄRSVERKET TOTALT Inkomster, externa Inkomster, interna Utgifter, externa Utgifter, interna * interna anslag med i beräkningarna från och med 2011 *interna kostnader i BS 2010 är ej jämförbara LOVIISAN KAUPUNKI LOVISA STAD, ulkoinen/extern (ml. liikelaitos/inkl. affärsverk) Talousarvion tunnusluvut - Budgetens nyckeltal TP2010 TA 2011 Ennuste TA 2012 BS2010 BG 2011 Prognos BG 2012 Asukasluku - Inv.antal Veroprosentti-Skatteprocent 19,5 19,75 19,75 19,75 Käyttömenot milj -Driftsutgifter mn 100,8 103,8 104,1 108,0 muutos%-förändrings% ,3 7,2 Käyttömenot/asukas Käyttötulot milj -Driftsinkomst mn 26 26,2 25,2 25,1 muutos%-förändrings% ,1-3,5 Toimintakate milj -Verksamhetsbidrag mn 74,7 77,6 78,9 83,0 muutos%-förändrings% ,6 11,1 Toimintakate /asukas - Verksamhetsbidrag /inv Verotulot yht milj -Skatteintäkter totalt mn 54,6 55,7 59,1 60,9 Verotulot /asukas-skatteintäkter /inv Valtionosuudet milj -Statsandelar mn 22,7 23,5 23,8 24,9 Valtionosuudet /asukas-statsandelar, /inv Vuosikate milj - Årsbidrag, mn 3,6 2,2 4,1 2,8 Vuosikate /asukas- Årsbidrag /inv Vuosikate/poisto %-Årsbidrag i % av avskrivn , Investoinnin netto milj -Investeringar netto mn 9,5 9,2 3,2 13,7 Investoinnit /asukas -Investeringar /inv Lainakanta milj - Lånestock mn 23,8 32,7 25,1 28,4 Lainakanta /asukas-lånestock /inv Lainanhoitokate Låneskötselbidrag 0,7 0,4 1,1 0,4

27 26

28 Driftsekonomi 27

29 28 Val Förvaltningsdirektör President- och kommunalval ordnas år 2012 och EU-val år De anslag som centralen förfogar över (verksamhetsbidraget är bindande i förhållande till stadsfullmäktige) 1000 BOKSLUT 2010 BUDGET 2011 PROGNOS ( 8mån.+ 4 ) 2011 Förslag BUDGET 2012 Förändr.% Budgetförslag 2012/Bokslut 2010 Förändr.% Budgetförslag 2012/ Prognos2011 Ekonomiplan 2013 Ekonomiplan 2014 Verksamhetsinkomster , varavinternaposter Verksamhetsutgifter , varavinternaposter Verksamhetsbidrag , varavinternaposter Verksamhetsbidrag,extern , Revisionsnämnden OFR:s revision sköts på avtalsbasis med Oy Audiator Ab. Antalet granskningsdagar är De anslag som centralen förfogar över (verksamhetsbidraget är bindande i förhållande till stadsfullmäktige) 1000 BOKSLUT 2010 BUDGET 2011 PROGNOS ( 8mån.+ 4 ) 2011 Förslag BUDGET 2012 Förändr.% Budgetförslag 2012/Bokslut 2010 Förändr.% Budgetförslag 2012/ Prognos2011 Ekonomiplan 2013 Ekonomiplan 2014 Verksamhetsinkomster varavinternaposter Verksamhetsutgifter ,1 20, varavinternaposter Verksamhetsbidrag ,1 20, varavinternaposter Verksamhetsbidrag,extern ,1 20,

30 Fullmäktige År 2012 ordnas för fullmäktige utbildning angående strategiskt ledarskap. Utbildning i kommunalförvaltning ordnas år 2013 för nya befullmäktigade. Fullmäktigemöten hålls i regel en gång i månaden. Fullmäktiges aftonskolor hålls vid behov. De anslag som centralen förfogar över (verksamhetsbidraget är bindande i förhållande till stadsfullmäktige) 1000 BOKSLUT 2010 BUDGET 2011 PROGNOS ( 8mån.+ 4 ) 2011 Förslag BUDGET 2012 Förändr.% Budgetförslag 2012/Bokslut 2010 Förändr.% Budgetförslag 2012/ Prognos2011 Ekonomiplan 2013 Ekonomiplan 2014 Verksamhetsinkomster varavinternaposter Verksamhetsutgifter ,2 14, varavinternaposter Verksamhetsbidrag ,2 14, varavinternaposter Verksamhetsbidrag,extern ,9 11,

31 Allmän och koncernförvaltning Stadsdirektör Verksamhetsidé Lovisa stad producerar och genomför tjänster av god kvalitet för sina invånare på ett så kostnadseffektivt sätt som möjligt. Mål för verksamheten 1. att kontinuerligt förbättra tillvägagångssätten och öka produktiviteten 2. en förutsägbar, balanserad ekonomi De anslag som centralen förfogar över (verksamhetsbidraget är bindande i förhållande till stadsfullmäktige) C5 Allmänna och koncernförvaltningens resultaträkning 1000 BOKSLUT 2010 BUDGET 2011 PROGNOS ( 8mån.+4 ) 2011 Förslag BUDGET 2012 Förändr.% Budgetförslag 2012/Bokslut 2010 Förändr.% Budgetförslag 2012/ Prognos2011 Ekonomiplan 2013 Ekonomiplan 2014 Verksamhetsinkomster ,7 7, varavinternaposter ,7 25, Försäljningsinkomster ,6 12,3 Avgiftsinkomster ,5 17,7 Understödobidrag ,0 2,4 Övrigainkomster ,0 100,0 Hyresinkomster ,4 3,2 Verksamhetsutgifter ,4 8, varavinternaposter ,3 2, Personalutgifter ,8 2,7 Köptatjänster ,1 18,7 Material.förnödenh ,5 14,0 Understöd ,9 28,3 Övrverksamhetsutg ,8 36,6 Verksamhetsbidrag ,2 11, varavinternaposter ,2 29, Verksamhetsbidrag,extern ,3 26, Avskrivningarochnedskrivningar ,1 8, Summorna för bokslutet 2010 är ej jämförbara för de interna posternas del. Kalkyleringen av de interna posterna togs i bruk år 2011 i samband med delårsrapporten.

32 på målen för verksamheten samt en verksamhetsplan för hur målen ska nås. Lämpliga, kundorienterade tjänster av hög kvalitet producerade på ett kostnadseffektivt sätt i rätt tid NYCKELMÅL Målnivå Mätare (ansvarsperson) - - NYCKELMÅL Målnivå Mätare (ansvarsperson) - Stadsstyrelsen Målet är att utveckla stadsstyrelsens verksamhet i en mera strategisk riktning. Utbildningen av stadsstyrelsen y i strategiskt ledarskap genomförs samtidigt med utbildningen av stadsfullmäktige BOKSLUT 2010 BUDGET 2011 PROGNOS ( 8mån.+4 ) 2011 Förslag BUDGET 2012 Förändring bokslutet 2010/budgeten 2012 Ekonomiplan 2013 Ekonomiplan 2014 Verksamhetsinkomster varavinternaposter Verksamhetsutgifter varavinternaposter Verksamhetsbidrag varavinternaposter Verksamhetsbidrag,extern

33 32 Förvaltningstjänster Förvaltningsdirektör Ansvarsområdets uppgifter Ansvarsområdet förvaltningstjänster styr genomförandet av stadens personalstrategi och ser till att personalförvaltningen är jämlik och rättvis. Ansvarsområdet koordinerar stadens externa och interna kommunikation och utvecklar dess växelverkan och tidsenlighet. Ansvarsområdet förvaltningstjänster främjar uppkomsten av en positiv stadsbild och kommuninvånarnas samhörighet via marknadsföring och kommunikation. Ansvarsområdet har som uppgift att främja en effektiv verksamhet och minska den interna och externa byråkra-tin genom att producera effektiva och användarvänliga samt samtidigt data- och funktionssäkra IT-tjänster. Ansvarsområdet skapar möjligheter för utveckling av förtroendearbetet och för en öppen verksamhetskultur med avseende på såväl kommuninvånare, förtroendevalda och personal, som på övriga intressenter. Ansvarsområdets mål för verksamheten Förbättrande av verksamhetens effektivitet Sörjande för personalens välmående Främjande av interaktiv kommunikation Uppnående av gott kommunanseende Erbjudande av funktionssäkra IT-tjänster som stöder centralernas verksamhet Förändringar i verksamhetsmiljön under planperioden Samma förändringar och utmaningar som berör den kommunala sektorn på en mer generell nivå berör även förvaltningstjänsternas verksamhetsmiljö. Den fortgående osäkerheten inom världs- Lovisa målsättning är att förbli en självständig kommun även i fortsättningen, fast det inom de närmaste åren sker förändringar i kommunstrukturen. Förvaltningens och de förtroendevaldas strategiska planeringsarbete kräver långsiktigt samarbete vid beslutsfattande och utbildning av personalen i beredning av ärenden och i ansvarskännande. På personalförvaltningen anknyter förändringarna till hälsoutmaningarna som beror på personalens höjda medelålder och tillväxten av antalet anställda som pensioneras. Man svarar på utmaningarna bland annat med främjande av välmående i arbetet, utbildning, förbättring av den interna kommunikationen och marknadsföring, samt med andra åtgärder med vilka man förbättrar Lovisas attraktivitet såväl som stad som en arbetsgivare.

34 33 av hur målen nås Stadskansliet: NYCKELMÅL Målnivå/Mätare Verksamhetsplan Uppföljning och verkställighet Personalenheten: NYCKELMÅL Målnivå/Mätare Verksamhetsplan Uppföljning och verkställighet

35 34 Kommunikationsenheten: NYCKELMÅL Målnivå/Mätare Verksamhetsplan Uppföljning och verkställighet NYCKELMÅL Målnivå/Mätare Verksamhetsplan - Uppföljning och verkställighet - Dataförvaltningsenheten: NYCKELMÅL Målnivå/Mätare Verksamhetsplan Uppföljning och verkställighet

36 35 De anslag som står till förfogande för verksamheten Förvaltningstjänster Ansvarsområdets uppskattade inkomster och anslag (riktgivande) 1000 BOKSLUT 2010 BUDGET 2011 PROGNOS ( 8mån.+4 ) 2011 Förslag BUDGET 2012 Förändring bokslutet 2010/budgeten 2012 Ekonomiplan 2013 Ekonomiplan 2014 Verksamhetsinkomster varavinternaposter Verksamhetsutgifter varavinternaposter Verksamhetsbidrag varavinternaposter Verksamhetsbidrag,extern Avskrivningarochnedskrivningar Bg 2010 Bg 2011 Bg 2012

37 36 Ekonomitjänster Ekonomidirektör Ansvarsområdets uppgifter Ansvarsområdets uppgifter är att stöda verksamhetsområdenas verksamhet och sörja för de gemensamma principerna för ekonomistyrningen och instruktionerna samt främja beaktandet av ekonomiska och resultatrika aspekter i stadens verksamhet Ekonomitjänsterna ansvarar för ekonomiplaneringen och koordinerar centralt beredningen av budgeten samt rapporteringen om verksamheten och ekonomin i realtid under räkenskapsperioden. Ekonomitjänsterna handhar Lovisa stads löpande bokföring och ansvarar för upprättandet av koncernbokslutet. Ansvarar för sin egen del för de anmälningar till myndigheter som anknyter till penningprocessen na tillsammans med centralerna. Ansvarsområdets uppgifter inbegriper också den centraliserade upphandlingen samt genomförandet av ägarstyrningen och övervakningen som hänför sig till dotterbolagen. Enheterna för kost- och städservice ingår i ekonomitjänsterna. Kostservicen framställer näringsmässig, god mat av bra kvalitet på ett kostnadseffektivt sätt. För att kontrollera kvaliteten på kostservicen utför man regelbundet kundenkäter. Städservicen ansvarar för den högklassiga och helhetsmässiga städningen av Lovisa stads lokaliteter och byggnader på ett kostnadseffektivt sätt. Ansvarsområdets mål för verksamheten Det centrala målet för den ekonomiska strategin är att skapa stabilitet, konkurrenskraft och långsiktighet i förvaltningen av stadens ekonomi. En sund ekonomisk bas utgör grunden för en stabil verksamhet och utvecklingen av verksamheten inom Lovisa stad. Under den kommande planeringsperioden ligger tyngdpunkten på 1) att åstadkomma en förutsägbar, balanserad kommunekonomi 2) att kontinuerligt förbättra produktiviteten, tillvägagångssätten och kostnadseffektiviteten 3) att stärka personalens kompetens och utveckling Förändringar i verksamhetsmiljön under planeringsperioden och projekt som pågår Rapporteringen i realtid utvecklas vidare, man satsar på analyseringen av uppgifter under den kommande planeringsperioden. Kostnadskalkylering och prissättning utvecklas tillsammans med centralerna. Planeringsprocessen för investeringar utvecklas vidare och framförallt ska man fästa ännu mera vikt vid prioriteringen av de investeringar som ska genomföras genom att man också beräknar och reder ut kostnaderna för alternativa tillvägagångssätt.

38 37 hur målen nås Ekonomiavdelningen: 1. Att åstadkomma en förutsägbar, balanserad kommunekonomi NYCKELMÅL Målnivå Mätare (Åtgärder/ ansvarspersoner) Att kontinuerligt förbättra produktiviteten, tillvägagångssätten och kostnadseffektiviteten NYCKELMÅL Målnivå Mätare (Åtgärder/ ansvarspersoner)

39 38 3. Att stärka personalens kompetens och utveckling NYCKELMÅL Målnivå Mätare (Åtgärder / ansvarspersoner) Övriga användartjänster NYCKELMÅL Målnivå Mätare (Åtgärder / ansvarspersoner) De anslag som står till förfogande för verksamheten Ekonomitjänster Ansvarsområdets uppskattade inkomster och anslag (riktgivande) 1000 BOKSLUT 2010 BUDGET 2011 PROGNOS ( 8mån.+4 ) 2011 Förslag BUDGET 2012 Förändring bokslutet 2010/budgeten 2012 Ekonomiplan 2013 Ekonomiplan 2014 Verksamhetsinkomster varavinternaposter Verksamhetsutgifter varavinternaposter Verksamhetsbidrag varavinternaposter Verksamhetsbidrag,extern Avskrivningarochnedskrivningar

40 Utvecklingstjänster Utvecklingsdirektör Ansvarsområdets uppgifter Ansvarsområdet utvecklingstjänster har som uppgift att stöda stadsstyrelsen och stadsdirektören i närings- och utvecklingsfrågor samt i andra intressebevakningsfrågor. Ansvarsområdet förenar närings-, turism- och landsbygdsväsendet och hamnen samt det allmänna strategi- och utvecklingsväsendet till samma helhet. Ansvarsområdet indelas administrativt i två enheter: utvecklingsavdelningen och hamnen. Till utvecklingsavdelningen hör följande uppgiftsområden: utvecklingsväsendet, näringsväsendet, turismväsendet och landsbygdsväsendet. Ansvarsområdets mål för verksamheten Målen för ansvarsområdet utvecklingstjänster är bl.a. att skapa attraktiva förutsättningar för befolknings- och arbetsplatsutvecklingen, utveckla Lovisa till en aktiv och betydande regional aktör, utveckla samhällsstrukturen i samarbete med bl.a. tekniska väsendet samt bidra till att skapa goda förutsättningar för näringslivets utveckling. Förändringar i verksamhetsmiljön under planeringsperioden och projekt som pågår Inom den närmaste framtiden inverkar många allmänna förändringar på kommunernas och även Lovisa stads verksamhetsmiljö: Ekonomins strukturomvandling Den globala ekonomin och den ekonomiska recessionen inverkar även på Lovisa stads utveckling. Lovisa stad har tack vare läget och näringsstrukturen goda möjligheter att anpassa sig till ekonomins strukturomvandlingar och staden vill vara utvecklingsstad för det glesare bebyggda gränsområdet, som ligger utanför det framtida metropollandskapets kärnområde. Klimatförändring Finland har förbundit sig till EU:s målsättningar gällande minskning av koldioxidutsläppen och avsikten är att utveckla landskapet Nyland till Finlands första kolneutrala landskap och till föregångare i anpassning till klimatförändring. Lovisa deltar starkt med egna projekt för att medverka i målsättningen.

41 Förändring inom teknologi Informationsteknologin utvecklas och ändrar snabbt samhällets funktioner. Med hjälp av Internet och informationsteknologi kan man effektivera vissa tjänster och utveckla nya tjänster. Den har även betydelse för bl.a. möjligheterna till distansarbete. I Lovisa är möjligheterna att dra nytta kommuner. Förändring av befolkningsstrukturen ring. Lovisa har möjligheter att öka invånarantalet med återinvandrare, med dem som arbetar i Lo- empel S:t Petersburgsområdet och från andra nordiska länder. Förändring i levnadssätt Förändringen i befolkningens levnadssätt kommer till synes i att man betonar miljömedvetenhet, värderingar och känslor och slow life -levnadssätt samt å andra sidan betonar man individualite- Regional utveckling mot centralisering I Finland pågår, såsom även på annat håll, en kraftig regional utveckling mot centralisering. I Nyland accentueras den som tillväxt av metropolområdet och de så kallade områdena invid järnvägen. Lovisa har möjligheter att delta i utvecklingen som stark aktör inom E18-området. av hur målen nås Utvecklingsväsendet: NYCKELMÅL Målnivå/Mätare Verksamhetsplan Uppföljning och verkställighet - -

42 Näringsväsendet: NYCKELMÅL Målnivå/Mätare Verksamhetsplan Turismväsendet: NYCKELMÅL Målnivå/Mätare Verksamhetsplan Landsbygdsväsendet: NYCKELMÅL Målnivå/Mätare Verksamhetsplan Uppföljning och verkställighet - - Uppföljning och verkställighet Uppföljning och verkställighet - -

43 42 Bokslut 2010 Budget 2011 Budget 2012 Ekonomiplan De anslag som centralen förfogar över för verksamheten Utvecklingstjänsterna totalt Ansvarsområdets uppskattade inkomster och anslag (riktgivande) 1000 BOKSLUT 2010 BUDGET 2011 PROGNOS ( 8mån.+4 ) 2011 Förslag BUDGET 2012 Förändring bokslutet 2010/budgeten 2012 Ekonomiplan 2013 Ekonomiplan 2014 Verksamhetsinkomster varavinternaposter Verksamhetsutgifter varavinternaposter Verksamhetsbidrag varavinternaposter Verksamhetsbidrag,extern Avskrivningarochnedskrivningar Hamnen 1000 BOKSLUT 2010 BUDGET 2011 PROGNOS ( 8mån.+4 ) 2011 Förslag BUDGET 2012 Förändring bokslutet 2010/budgeten 2012 Ekonomiplan 2013 Ekonomiplan 2014 Verksamhetsinkomster varavinternaposter Verksamhetsutgifter varavinternaposter Verksamhetsbidrag varavinternaposter Verksamhetsbidrag,extern Avskrivningarochnedskrivningar

44 43 Verksamhetsidé Grundtrygghetscentralens uppgift är att trygga det att social- och hälsovårdstjänsterna fungerar, är tillgängliga och täckande. Tjänsterna riktas i enlighet med andan i den nya hälso- och sjukvårdslagen och socialvårdslagen som är under beredning på ett klientorienterat sätt för att trygga tjänsternas kvalitet och säkerhet, för att främja hälsa och välfärd, samt för att tygla kostnadstillväxten. Lovisa stad sköter med undantag av äldrevård även om tjänsterna för invånarna i Lappträsk kommun. Mål för verksamheten Förutom stadens strategiska riktlinjer styrs verksamheten för år 2012 av målen i enlighet med Katainens regeringsprogram: Det centrala syftet med social- och hälsovårdstjänsterna är att främja befolkningens hälsa och välmående. Basservicen och det förebyggande arbetet har i detta sammanhang en nyckelposition. Välfärdsprogrammet och välfärdsberättelsen som i enlighet med hälso- och sjukvårdslagen ska utarbetas en gång varje fullmäktigeperiod är här ett redskap som styr verksamheten och även mäter det man presterat. Planen som stadsfullmäktige godkände i april 2010 måste uppdateras och samordnas till att bli ett redskap som mäter hela områdets välfärd och dess utveckling.inom social- och hälsovården kan man kontinuerligt mäta produktionen av tjänster. En mer omfattande välfärdsberättelse behövs för att mäta effektiviteten. 1. Social- och hälsovårdstjänsterna stöder invånarnas samhörighet och egen aktivitet, främjar hälsa och välfärd samt förebygger marginalisering 2. Tjänsterna erbjuds invånarna i rätt tid 3. Man förbättrar hela tiden verksamhetssätten 4. Verksamhetens ekonomiska inverkningar kan förutses och kontrolleras

45 44 De anslag som centralen förfogar över (verksamhetsbidraget är bindande i förhållande till stadsfullmäktige) j 1000 BOKSLUT 2010 BUDGET 2011 PROGNOS ( 8mån.+4 ) 2011 Förslag BUDGET 2012 Förändr.% Budgetförslag 2012/Bokslut 2010 Förändr.% Budgetförslag 2012/ Prognos2011 Ekonomiplan 2013 Verksamhetsinkomster ,7 0, varavinternaposter ,1 24,0 93 Försäljningsinkomster ,0 4,3 Avgiftsinkomster ,9 1,4 Understödobidrag ,5 9,3 Övrigainkomster ,2 21,4 Hyresinkomster ,6 5,5 Verksamhetsutgifter ,1 1, varavinternaposter ,7 4, Personalutgifter ,9 5,1 Köptatjänster ,6 0,0 Material.förnödenh ,4 1,1 Understöd ,7 5,6 Övrverksamhetsutg ,3 0,2 Verksamhetsbidrag ,2 2, varavinternaposter ,5 5, Verksamhetsbidrag,extern ,4 1, Avskrivningarochnedskrivningar ,5 30 Summorna för bokslutet 2010 är ej jämförbara för de interna posternas del. Kalkyleringen av de interna posterna togs i bruk år 2011 i samband med delårsrapporten.