Mötesplats landsbygd slutrapport

Transkript

1 Mötesplats landsbygd slutrapport 1

2 Innehållsförteckning PROJEKT SOM REDOVISAS... 3 PROJEKTPERIOD... 3 KONTAKTPERSONER... 3 SAMMANFATTNING AV PROJEKTET... 3 Till vilka vi riktar oss med denna slutrapport... 3 Bakgrund till projektet... 3 VARFÖR GENOMFÖRA PROJEKTET... 4 PROJEKTETS FÖRANKRING... 4 VAD SOM SKULLE GENOMFÖRAS I PROJEKTET ENLIGT PROJEKTPLANEN... 4 PROJEKTETS MÅLGRUPP... 5 VILKA SOM GENOMFÖRDE PROJEKTET... 5 Projektorganisation... 5 AKTIVITETER SOM GENOMFÖRDES I PROJEKTET... 7 PROJEKTETS RESULTAT... 7 Positiva effekter av projektet... 7 Erfarenheter av projektet som kan vara till nytta för andra... 8 Samarbete med olika organisationer under projektperioden... 8 Projektet har skapat förutsättningar som lett till nya samarbeten... 8 Vilka som har fått mest nytta av projektet och på vilket sätt HUR VI BEDÖMER OM PROJEKTET GÅTT SOM PLANERAT PROJEKTETS MÄTBARA MÅL MÅLUPPFYLLELSE INOM LANDSBYGDPROGRAMMET OCH SKÅNES ESS STRATEGI Hållbar utveckling Transnationellt samarbete RISKANALYSEN RESULTATSPRIDNING PROJEKTETS KOSTNADER Mervärden som projektet har tillfört BILAGA - BESKRIVNING AV AKTIVITETERNA

3 Projekt som redovisas Mötesplats landsbygd, journalnummer , stödmottagare Kristianstads kommun Projektperiod plus två månader för bearbetning och slutredovisning. Kontaktpersoner Fredrik Lager, Kristianstads kommun, projektledare, , , Kerstin Nordholm, Djurröds Konsultbyrå, ansvarig för dokumentation och utvärdering, , , Sammanfattning av projektet Till vilka vi riktar oss med denna slutrapport Jordbruksverket, Länsstyrelsen, Leader Skånes Ess vilka är granskare och finansiärer. Kristianstads kommunstyrelse, politiker och tjänstemän vilka är direkt berörda Landsbygdens invånare vilka har varit delaktiga i projektet Övriga landsbygdsinvånare som kan ha nytta av projektets resultat Bakgrund till projektet Kristianstad är Skånes till ytan största kommun och befolkningsmässigt den fjärde största. Mer än hälften av befolkningen bor på landsbygden. En tredjedel av kommunen består av jordbruksmark. När kommunen behandlade Länsstyrelsens landsbygdsprogram beslöt kommunstyrelsens arbetsutskott att kommunledningskontoret skulle få i uppdrag att arbeta fram ett förslag till landsbygdsprogram, som ett stöd för Kristianstads kommuns fortsatta landsbygdsutveckling. Som första steg i detta arbete fastslogs av kommunstyrelsen i februari 2008 inriktningsdokumentet Växande landsbygd. Där definierades övergripande mål för landsbygdsutvecklingsarbetet. Dessa mål riktades mot att utveckla förutsättningarna för boende, arbete och besökande. Som en del i utvecklingsarbetet beslutades att ett landsbygdsråd skulle bildas, vilket skulle utvecklas till ett forum för dialog mellan kommunen och landsbygdens aktörer med landsbygdsprogrammet som bas. I väntan på att ett landsbygdsråd skulle bildas tillsattes en arbetsgrupp med bl.a. Oppmanna- Vånga bygderåd, Villands och Gärds Härads hembygdsföreningar, Djurröds byalag, S:ta Annas Gille och LRF, som tillsammans med kommunen fick uppdraget att lägga förslag till ett genomförande. 3

4 Varför genomföra projektet Vision och effekter Projektets vision var att det skulle ha en strukturpåverkande effekt och att utveckling ska växa fram underifrån. Syfte Projektets syfte var att skapa mötesplatser för företag, föreningar och företrädare för kommunen där man skulle kunna - öka sin kompetens - dela med sig av erfarenheter och kunskaper - söka samarbetspartners över verksamhetsgränser - bilda nätverk - bana väg för otraditionella samverkansformer - förkorta kommunikationsvägar Övergripande mål Tillväxt, utveckling med stärkta företag, ett stärkt föreningsliv och ökad kompetens med ett tydligt entreprenörskapstänkande Samverkan över verksamhetsgränser med kommunen som en aktiv och attraktiv samarbetspartner Långsiktigt hållbar utveckling med ökad attraktionskraft Projektets förankring På ett landsbygdsforum den 27 november 2008 beslutades att man skulle utnyttja de möjligheter som landsbygdsprogrammet gav. Närvarande på detta möte var politiker, tjänstemän, föreningsföreträdare och företagare. Därefter uppdrogs åt en arbetsgrupp att arbeta vidare utifrån målsättningen att skapa ett forum för samarbete mellan kommun, företag och föreningar. Det hade kommit formella och informella signaler från företagare, boende och föreningsföreträdare på Kristianstads landsbygd och på de av kommunen organiserade byastämmorna att man önskade en mötesplats, där kommunens företrädare och landsbygdsinvånarna skulle kunna mötas. Med detta som grund blev resultatet ett projekt som döptes till Mötesplats landsbygd. Innehållet förankrades i kommunstyrelsen, LRF:s kommungrupp, olika ideella organisationer och bland företagare. Representanter från dessa organisationer utsågs att sedermera ingå i styrgruppen för projektet. Vad som skulle genomföras i projektet enligt projektplanen Landsbygdsdagar Workshops Företagsvandringar Föreningsvandringar Ungdomsaktiviteter Tematiska aktivitetsdagar 4

5 Projektets målgrupp Projektets huvudsakliga målgrupp skulle vara boende, mikroföretagare och aktörer inom den sociala ekonomin boende eller verksamma på Kristianstads landsbygd. Aktörer utanför dessa målgrupper skulle bjudas in om de beräknades tillföra projektet ett mervärde. Vilka som genomförde projektet Projektorganisation Projektet har haft en styrgrupp med företrädare för privat, offentlig och ideell sektor, vilken både haft en strategisk och exekutiv roll. Detta innebär att styrgruppen också fungerat som arbetsgrupp och projektgrupp. Landsbygdsutvecklaren har under hela projektet varit projektledare. En av styrgruppens övriga medlemmar har skött administration, ekonomi och dokumentation. Förutom att leda och styra projektet har gruppen haft en kontaktskapande roll gentemot föreningar, företagare och kommunens tjänstemän och politiker. Inom styrgruppen har det funnits stor kompetens och bredd när det gäller kunskaper om offentligt och privat arbetsliv, kommunalt beslutsfattande, landsbygdsföretagandets villkor inom olika branscher och olika verksamheter inom den sociala ekonomin. Styrgruppen har fungerat bra och har varit ett viktigt instrument för landsbygdsutvecklaren när det gäller utveckling och att se nya möjligheter. Den har fungerat som diskussionspartner, idégivare och genomförare och har gjort det möjligt att genomföra projektet. Projektgruppen har varit katalysator för nya samarbeten och nya aktiviteter tack vare medlemmarnas nätverk och mångfacetterade kontaktytor. Fredrik Lager, projektledare Civilekonom med inriktning mot affärsutveckling/informationsekonomi från Blekinge Tekniska Högskola. Fritidsledarutbildning på Jämshögs folkhögskola. Arbetat med näringslivsutveckling både i Karlshamn och i Sölvesborgs kommun. Idag landsbygdsutvecklare i Kristianstads kommun sedan 2009, med en rad olika uppdrag lokalt och regionalt med syfte att tillsammans med samverkansaktörer utveckla landsbygden i Kristianstad Kommun. Har suttit och sitter med i en rad styrelser som arbetar för landsbygdsutveckling. Är idag vice ordförande i Nyföretagarcentrum och har styrelseuppdrag i Sydskustens Fiskeområde och i Leader Skånes Ess. Kerstin Nordholm, administration, ekonomi och dokumentation Har en ekonomexamen samt lärarexamen, Göteborgs Universitet och har inom skolan dels arbetat som lärare, dels som skolledare. Har inom kommunen även arbetat med förvaltningsövergripande förändringsarbete. Har en konsultfirma inom arbetsplatsutveckling, EU-ansökningar, projektledning och landsbygdsutveckling Driver ett lantbruk med hästinriktning. Har varit engagerad lokalt, 5

6 regionalt och nationellt inom ridsporten. Är engagerad inom flera föreningar och är bl.a. styrelseledamot i LAG Leader Skånes Ess och även i dess AU. Uno Pålsson Är sjökapten och har arbetat som styrman och befälhavare inom olika rederier. Blev därefter kronolots och sedan mästerlots vid Sjöfartsverket. Är numera internet- och hemsidesansvarig samt sammankallande i valberedningen i Hembygdsföreningen Sankta Annas Gille i Åhus efter att ha varit ordförande där i fem år. Ordförande i Åhus Whiskyklubb med ca 75 medlemmar Hedersordförande på livstid i Svenska Lotsförbundet och hedersledamot i SACO-föreningen SRAT:s styrelse. Pär Andersson Uppvuxen i Kristianstad, jur.kand. i Lund, bankjurist i Skövde, Vimmerby, Göteborg och Ystad, drivit Nyföretagarcentrum i Ystad, arbetat som fastighetsjurist åt Fastighetsägarna, föreningen för ägare av kommersiella fastigheter. Sedan snart 10 år bosatt i Vånga på en skogsfastighet alldeles vid Ivösjön. Engagerad i Oppmanna-Vånga bygderåd vilket bl.a. har initierat utbyggnaden av fibernät inom verksamhetsområdet, ordförande i Vångafiber Ekonomisk förening och i Ivösjöns fiskevårdsområde, sammanslutningen av fiskerättsägarna runt sjön, vilka i sin tur arrenderar ut fisket till fiskevårdsföreningen. Kosti Markkanen Född och uppvuxen på lantbruk vid föräldrahemmet. Därefter en mångårig karriär som byggnads- och anläggningsarbetare på Malmbetong i Höör, Skanska, Mörrums Bruk, Armerad Betong, ABV Malmö och på NCC Malmö. Medlem i Byggnads Malmö. Ordförande och styrelseledamot i NCC AB och på Nordstjernan AB år Utbildad på Folkhögskolan i Önnestad, Runöskola, Viskadalen, Nordiska Folkhögskolan i Geneve ILO och på Universitet Lund. Från år 2005 medlem och Ordförande i Gärds Härads Hembygds förening, Degeberga Byalag.Numera boende i Norra Åsum. Hans Persson Företräder LRF Kommungrupp i Kristianstad. Lantmästare och tidigare arbetat med Lantbrukets Arbetsmiljö, Avbytartjänst i djurskötsel, Lantbruksförsäkringar. Företräder även Oppmannasjöns Fiskvårdsområde. 6

7 Johan Jyrell Utbildad bland annat vid Stockholms Universitet, Grafiska Institutet, IHM och Berghs. Arbetat många år i en internationell miljö för IKEA. Har lång erfarenhet av att jobba med projekt- och produktionsledning, förändringsarbete och utveckling av processer och systemstöd. Jobbar med utveckling och stöd i landsbygdsfrågor och är anställd av Kristianstad kommun som projektledare och driver projektet Lokala servicepunkter på skånska landsbygden ett projektsamarbete mellan Kristianstads kommun, Region Skåne och Tillväxtverket Aktiviteter som genomfördes i projektet Arbetsgruppsmöten Landsbygdsdagar Workshops Företagsträffar Tematiska träffar Studiebesök Inspirerande träffar med föreningsföreträdare och företagare bosatta på landsbygden Internationell studieresa till vänort i Tyskland Återbesök från Tyskland Projektets resultat Positiva effekter av projektet Mötesplats landsbygd har blivit ett begrepp i kommunen Vi har skapat möjligheter för människor att träffas och projektets slagkraft kan närmast betraktas som ett varumärke för kommunen. Mötesplats landsbygd har varit bärare av idéer och har utvecklat kontakten mellan landsbygdens aktörer och kommunens företrädare. Det har ömsesidigt banat väg för olika möjligheter att ta sig in i sammanhang/forum dit man annars inte haft tillträde. Byalagens och andra föreningars positioner har flyttats fram genom att de fått möjlighet att sprida information om sina verksamheter och göra sig hörda. Föreläsningarna Föreläsningarnas teman och genomförande har berört, varit intresseväckande, aktuella, tankeväckande, debattskapande, inspirerande och, i ordets bästa bemärkelse, provocerande. Vi vet också med säkerhet att föreläsningarna har bidragit till lokal utveckling. Ökad kompetens och nya nätverk Landsbygdsdagar och workshops har innehållit inspirerande föreläsningar, information om kommunala processer, presentation av olika projekt som i sin tur genererat nya projekt samt gruppdiskussioner runt intresseväckande och angelägna frågor. Alla aktiviteter har haft relevans och tyngd. Arrangemangen har gjort att aktörer, som brinner för tillväxt och utveckling på landsbygden, har fått mer information och ökad kompetens samt har träffat varandra och representanter från offentlig sektor. Nätverk har förstärkts och nya har uppstått. 7

8 Tillgänglighet och geografisk spridning Vid projektets aktiviteter har platser valts med stor omsorg ur tillgänglighetssynpunkt och vi har också varit noga med att sprida dessa geografiskt, vilket medfört att många delar av kommunen blivit involverade i projektet. Samverkan Som ett led i arbetet för ökad samverkan har studiebesök och företagsvandringar genomförts. En klar effekt av företagsvandringarna har blivit ökad samverkan. Nedan följer tre goda exempel. Ett gott exempel är Kiaby, där projektet har bidragit till ökat nätverkande mellan ortens företagare. På initiativ av företagarföreningen i Huaröd genomfördes en studieresa för att studera ESS-anläggningen i Lund. Syftet med resan var omvärldsbevakning. Man såg att det fanns möjligheter till tillväxt för Kristianstads företagare och för Kristianstads kommun genom att bli delaktiga i uppbyggnaden av anläggningen samt dess synergieffekter genom att delta i upphandlingar, leverera tjänster samt erbjuda bostäder och rekreation. Ett annat gott exempel är Everöd där projektet var med i uppstarten av en lokal utvecklingsprocess. På ett initiativ av företagare och föreningsrepresentanter kontaktades Mötesplats landsbygd för att höra om man kunde arrangera en träff för lokal samverkan. Företagare från byn med omnejd samlades och man bjöd in en lokal företagare, som berättade om sin verksamhet. Kommunens representant talade om ett starkt och bra förhållande mellan privat, offentlig och ideell sektor. Erfarenheter av projektet som kan vara till nytta för andra Några erfarenheter som vi vill framhålla Projektet hade tjänat på och det hade varit bra att börja med en ordentlig förstudie som skulle inkludera en förankring både externt och internt av projektets syfte och mål. För att kunna driva ett landsbygdsråd måste man ha ett tydligt mandat och legitimitet från kommunledning och politiker där rådets syfte och mål och uppdraget tydligt framgår. Sett i backspegeln hade det varit bra att Landsbygdsutvecklarens roll som operativ projektledare hade fasats ut undan för undan och ersatts av en extern projektledare. Detta hade gett projektet mer energi och driv. Samarbete med olika organisationer under projektperioden Direkt samarbete har under projektperioden skett med och mellan Djurröds Byalag, Gärds Härads Hembygdsförening, LRF, S:ta Annas Gille, Oppmanna-Vånga bygderåd och projekt Servicepunkter på skånska landsbygden, vilka inte tidigare har samarbetat. Företrädare för dessa har ingått i projektets arbetsgrupp. Indirekt samarbete har skett med ett stort antal föreningar och företagare, vilka har varit representerade i projektets aktiviteter. Projektet har skapat förutsättningar som lett till nya samarbeten Aktiviteter i projektet såsom landsbygdsdagar, workshops och varierande slag av möten har skapat förutsättningar och givit användbara verktyg för nya projekt och innovativ samverkan. 8

9 Som ett exempel på detta har projektet Mötesplats landsbygd varit en viktig katalysator för bland annat utvecklingsprojekten Änglanejden, Nävlingeåsen och Ny-Åk, projekt vilka bygger på samverkan mellan företag, mellan föreningar och mellan företag och föreningar. Underifrånperspektivet eller bottom-up som det heter i olika EU-sammanhang är drivkraften genom att de som berörs har tagit initiativ och driver processen i projekten. Upptäck Änglanejden Ett projekt med avsikt att sätta de södra delarna av Kristianstads kommun på kartan och introducera ett nytt geografiskt begrepp och varumärke - Änglanejden. Upptakten var ett frukostmöte inom Mötesplats landsbygds ramar. Efter mötet tog lokala krafter över ansvaret för att driva processen. Mötesplats landsbygd stöttade projektet genom att kontakta rätta personer och förankra projektet i kommunen db0746a832.html Vi sätter Nävlingeåsen på kartan Ett projekt där man undersökte förutsättningarna för samarbete i syfte att uppmärksamma och marknadsföra Nävlingeåsens natur- och kulturvärden, samt ta fram en gemensam marknadsföring i form av en karta. Mötesplats landsbygd skapade förutsättningar att nå människor i den delen av området och en samlande workshop blev startskottet. En SWOTanalys gjordes och fokus sattes på möjligheter. n+n%c3%a4vlinge%c3%a5sens++def.pdf Ny-Åk Neddragningar i kollektivtrafiknätet i de fyra kommunerna i Skånes Ess har skapat ett behov att finna en eller flera alternativa trafiklösningar. Vid landsbygdsdagen år 2012 förelästes om hur man i en by i Småland gått samman och organiserat mobil samåkning. Vi vet med säkerhet att Mötesplats landsbygd har inspirerat till att förstudien Ny-Åk kommit igång. sningarforlandsbygden bfd13b817fbae11a9e.html Gruppdiskussioner har lett till ökade kontakter För att få maximalt åsiktsutbyte vid gruppsammansättningarna har vi tagit hänsyn till geografisk tillhörighet, intresse och sysselsättning alternativt ideellt engagemang. Just dessa gruppdiskussioner har varit mycket uppskattade vilket har framkommit vid utvärderingar, genom tack-mail och personliga kontakter. Vi har bland annat ställt frågan om man fått kontakter, som man kommer att ha nytta av i framtiden. Vi vet att vissa av dessa kontakter har lett till varaktiga samarbeten. 9

10 Exempel på svar vi fått: - Jag har fått nya kontakter - Jag har uppdaterat gamla kontakter - Jag har träffat gamla bekanta som jag inte sett på många år - Jag har fått kontakt med genomförare av samma typ av projekt som jag är intresserad av - Jag har fått kontakt för att erhålla professionell handledning - Jag har fått veta var man börjar och vem man vänder sig till och fått ansikten på dem - Jag har fått kontakter som jag kommer att ha nytta av, till exempel andra byalag som har samma problemställningar som vi Vilka som har fått mest nytta av projektet och på vilket sätt Projektet har varit till ömsesidig nytta för alla deltagande parter. Projektet har berört stora delar av landsbygdsinvånarna genom att viktiga frågor har blivit belysta. Företrädare för offentlig sektor Politiker och tjänstemän har öga mot öga fått träffa många som genom sin yrkesutövning eller på sin fritid utvecklar Kristianstads landsbygd och därigenom bidrar till tillväxt och utveckling av hela kommunen. Landsbygdsutvecklaren har fått fler kontaktytor. Företrädare för privat sektor - företagare Företagare har träffat många andra företagare, vilka de annars inte hade mött. Några har genom projektet återupplivat gamla kontakter. För att inspirera andra har några företagare berättat om sina verksamheter och de svårigheter och glädjeämnen man mött. Företrädare för ideell sektor - föreningsverksamma Föreningar till exempel byalag, idrottsföreningar eller lokala utvecklingsgrupper samarbetar vanligtvis inte över verksamhetsgränser. Man vet heller inte så mycket om varandra och vad man sysslar med. Olika föreningsdrivna projekt har presenterats som inspiration och möjlighetsskapande. Genom att dela med sig av erfarenheter och att kunna diskutera gemensamma frågor har projektet blivit ett steg på vägen för en mer expansiv utveckling av den sociala ekonomin på Kristianstads landsbygd. Hur vi bedömer om projektet gått som planerat Vi bedömer att projektet gått som planerat. Upprinnelsen till projektet var att man som företagare, boende och föreningsföreträdare på Kristianstads landsbygd ville ha ett forum där kommunens företrädare och landsbygdens folk skulle kunna mötas. Detta har vi levt upp till och indirekt har projektet lett till förverkligande av de övergripande målen genom att vi skapat grogrund för en långsiktigt hållbar utveckling. Projektets anda kommer att leva vidare långt efter projektavslut med ökad tillväxt, stärkta företag, ett stärkt föreningsliv och entreprenörskapsanda som långsiktiga och uppnåbara mål. Genom ökad kompetens, samverkan mellan företagare över verksamhetsgränser och med kommunen som en aktiv och attraktiv samarbetspartner kommer Kristianstads attraktionskraft att öka. Som vi tidigare redogjort för under stycket projektets positiva effekter blev Mötesplats landsbygd ett begrepp. Tillslutningen till dess aktiviteter ökade successivt och intresset spred sig likt ringar på vattnet. Politikernas intresse för projektet upplevdes som mycket positivt både bland deltagare och hos styrgruppen. Arrangemangens genomgående höga kvalitet med 10

11 en bra blandning av föreläsare har fått mycket höga betyg av deltagarna. Gruppdiskussionerna upplevdes också som mycket värdefulla. Deltagarna var av den åsikten att den satsade tiden gav mycket tillbaka. Detta kan styrgruppen med säkerhet säga eftersom alla arrangemang följts av utvärderingar. Projektets mätbara mål För att travestera ett känt citat skulle man kunna säga att det är bättre att ha försökt och misslyckats än att inte ha försökt alls. Vägen till framgång är kantad av olika erfarenheter. Under en så pass lång tid som projektet varat ändras förutsättningarna, vilket gör att man kanske inte till alla punkter kan uppfylla uppsatta mål men att man får andra effekter i stället. Nedan redovisas projektets mätbara mål enligt projektbeskrivningen och i vilken grad dessa uppnåddes. Landsbygdsråd Ett Landsbygdsråd som forum för landsbygdsfrågor skulle ha bildats och när projektperioden var slut skulle rådet ha funnit sina former vad gäller uppdrag och organisation. Ett av huvudsyftena med ett landsbygdsråd skulle varit att förkorta kommunikationsvägarna mellan kommunen och aktörerna på landsbygden och föra in ett tydligt underifrånperspektiv i de kommunala processerna samt generera bra material och arbetsmetoder till det kommunala landsbygdsprogrammet inför kommande period. Projektet har inte nått ända fram att bilda ett landsbygdsråd. Dock finns en bra grund för en eventuell framtida implementering av ett landsbygdsråd. Under projektperioden har styrgruppen i Mötesplats landsbygd fungerat som landsbygdsråd. Man har lyssnat på företagare och föreningsföreträdare på landsbygden och knutit ihop dessa med politiska företrädare och offentliga tjänstemän. Projektgruppens kompetens och funktion under hela perioden har inneburit att lyssna på bosatta och verksamma på landsbygden och fånga upp idéer och behov. Man har engagerat föreläsare och kontaktat politiker och tjänstemän, vilka bedömdes kunna tillföra projektet kunskap om olika processer och som dessutom kunde tänkas vara intresserade av en dialog med landsbygdsföreträdare. Styrgruppen skall under våren 2013 fortsätta att vara engagerad i landsbygdsutveckling genom att ingå i en arbetsgrupp runt projektet Servicepunkter på skånska landsbygden. Vi föreslår vidare att den befintliga gruppen tills vidare fortsätter att fungera som landsbygdsråd tills ett nytt landsbygdsprogram är beslutat. Nya nätverk och nya samverkanskonstellationer skulle bildas Det finns vinster i det vi gjort som är svåra att mäta genom att all utveckling löper över tid. Genom att bjuda in boende och verksamma på landsbygden har vi inspirerat till nya samarbeten. Detta har skett genom föreläsningar och att människor fått möjlighet att diskutera och träffa andra verksamma på landsbygden. Vi vet att projektet har varit bidragande och fyra nya byalag har till exempel bildats under Flera nya projekt har funnit sin form till stor del tack vare den information man fått genom Mötesplats landsbygd. Dessa nya projekt har tillväxt som grundpelare genom samverkan mellan företagare och föreningar. Vid organiserade sammankomster sätts en lavin i rullning genom att inspirera, diskutera och visa på möjligheter. Många frågor har ställts och många svar har givits men framför allt har nya samarbeten funnit sina former genom nätverkande och samverkan. Till exempel blev de direkta effekterna av företagsvandringarna ökad samverkan. 11

12 Tillgänglighet För alla människor som samlats under projektets aktiviteter har möjligheterna ökat att nå beslutsfattare inom kommunens olika verksamheter. Man har fått ansikten bakom funktionerna, vilket lagt en god grund för ökad tillgänglighet. Landsbygdsutvecklarens roll har blivit tydlig för företagare och föreningar, vilket lett till fler personliga kontakter och företagsbesök. Tyvärr har vi misslyckats med att nå utrikesfödda genom att denna grupp varit underrepresenterad vid våra aktiviteter. Projektet har inte heller i önskad utsträckning attraherat ungdomar. Under rubriken ungdomsforum sidan 12 redovisar vi hur vi resonerat. Ungdomsforum Ett ungdomsforum skulle ha bildats men vi har inte lyckats engagera ungdomar inom projektets ramar i önskad utsträckning. När vi kommit mer än halvägs in i projektperioden började vi på allvar inse att vi höll på att misslyckas med att fånga upp ungdomarna och bilda det ungdomsforum som var vår ambition. När Leader Skånes Ess startade ett ungdomsprojekt med en egen projektledare lade vi inte mer kraft på frågan utan bedömde att vi den vägen indirekt når ett bättre resultat eftersom kommunen är med och finansierar Leaderprojektet. Ökad kompetens Hela projektet har varit en enda lång kompetensutvecklingsprocess både för genomförare och för deltagare i olika aktiviteter. Kompetensutvecklingen i projektet har skett genom föreläsningar av olika slag, studiebesök och genom diskussioner. Förläsningarnas innehåll och genomförande samt gruppdiskussionerna har genomgående fått mycket höga betyg vid utvärderingarna. Stärkt konkurrenskraft Genom de nya samarbeten som uppstått genom projektet har det skapats en bra grogrund för tillväxt, ökad trivsel och stärkt konkurrenskraft. Företagsvandringar och föreningsvandringar Under projektperioden skulle tolv företags- och föreningsvandringar ha genomförts. Vi nådde inte i antal det uppsatta målet, men de aktiviteter som genomfördes var av god kvalitet och de organiserade träffarna fick karaktär av vandringar eftersom man där presenterade sina verksamheter och även hade möjlighet att söka samarbetspartners. Måluppfyllelse inom landsbygdprogrammet och Skånes Ess strategi Hållbar utveckling Hållbar utveckling har gått som en röd tråd genom projektet. Ett ekonomiskt, ett socialt och ett ekologiskt perspektiv måste gå hand i hand. Miljötänkande är inte bara sopsortering och ekologiska morötter. Vi är överens om att miljömedvetenheten måste få ett allt större genomslag i vårt dagliga liv. För att konkretisera och skapa förståelse för möjligheter på landsbygden, och vad Kristianstads kommun har att erbjuda, anordnades en studieresa runt omkring i kommunen. 12

13 Socialt och ekonomiskt perspektiv Vi fick insikt i vad samverkan betyder för att behålla servicen på landsbygden genom att besöka Huaröds lanthandel, där man berättade vilka krafter som satts igång så att den skulle kunna fortleva. Ekonomiskt och ekologiskt perspektiv Resan fortsatte till en gård med automatiserad mjölkproduktion. Där berättade man om vilka utmaningar lantbrukarna ställs inför för att få sund ekonomisk avkastning och samtidigt uppfylla de allt hårdare miljökraven. Ekonomiskt, socialt och ekologiskt perspektiv Kristianstads kommuns stolthet Vattenriket studerades med en tur på Helge å från Yngsjö till Naturum. Vi fick en föreläsning om Vattenrikets historia och betydelse för turismutvecklingen samtidigt som vi en inblick i ekosystemets sårbarhet. Samverkan mellan två företagare, båt med guide och mat, visade hur innovativa lösningar skapar nya utkomstmöjligheter. Transnationellt samarbete Projektet har uppfyllt målet om ett transnationellt samarbete genom att arbetsgruppen gjorde ett studiebesök i vänorten Rendsburg i norra Tyskland. Vi hade för avsikt att studera hur man förverkligat målen i kommunen när det gäller hållbar utveckling. Det ekonomiska perspektivet hade störst tyngd i ett stort företagshotell med energianknytning, där man bland annat ekonomiskt hjälpte mindre företag att till låga kostnader bedriva sin verksamhet under max 8 år. Det sociala perspektivet tydliggjordes när olika Leaderprojekt presenterades. Noterbart är, när det gäller Leaderprojekt, att man har tagit bort den ideella medfinansieringen eftersom den ansågs för svår att värdera. Eftersom Kristianstad är en miljökommun med en stor avfallsanläggning och biogasanläggning var det intressant att ur ett ekologiskt perspektiv besöka ett avfallscentrum där man arbetar med kompostering, sortering, förnybara energikällor, hantering, utbildning även av barn - i kretsloppssystemet. Samarbetet med Rendsburg är en pågående process och representanter från Rendsburg gjorde senare ett återbesök i Kristianstad. Då var det lätt att inse hur värdefullt det är med personliga kontakter. Riskanalysen Vid projektstarten gjordes en riskanalys. Denna följdes kontinuerligt upp under projektets gång men behövde aldrig revideras. Resultatspridning Resultat av projektet har spridits via kommunens hemsida, vid workshops, och organiserade möten och genom kontakt med pressen. 13

14 Projektets kostnader Projektet har haft tre kostnadsslag; övriga kostnader, ideellt arbete och offentliga resurser. T.o.m Övriga kostnader :- Offentliga resurser :- Ideellt arbete* :- *Det ideella arbetet uppskattas enligt Leadermetoden till 175:-/h vilket innebär att timmar har satsats av ideell arbetstid i projektet. 375 företagare, 52 företrädare från samverkans- och offentliga organisationer, 190 företrädare från byalag/ lokala utvecklingsgrupper och 52 politiker/tjänstemän har på ett eller annat sätt tagit del av projektets aktiviteter vid något tillfälle. Mervärden som projektet har tillfört Projektet har genom sina aktiviteter varit en katalysator till att nya byalag bildats, nya projekt startats och människor knutits ihop, vilka annars inte hade träffats. Vi har levt upp till projektets intentioner att både vara en mötesplats och att skapa förutsättningar för nya mötesplatser. Delaktigheten har varit stor och nya deltagare har successivt tillkommit. D.v.s. det har inte bara varit samma deltagare på alla träffar även om många tyckt projektet varit så intressant och frågorna så betydelsefulla att man gärna återkommit. Av utvärderingarna har vi kunnat utläsa att det är viktigt att knyta nya kontakter men att också förnya gamla, kanske lite bortglömda kontakter för att stimulera till ny utveckling. Vi har också fått fram via utvärderingarna att det varit uppskattat att få höra om projekt och goda exempel i både närområde och i övriga landet för att inspireras till egna projekt. 14

15 Bilaga - beskrivning av aktiviteterna ) Företagarträff i Kiaby presentation av olika företag, markfrågor och kommunikationer 2) Landsbygdsdag i Österslöv a) Jordbruksminister Eskil Erlandsson, entreprenörer på landsbygden b) Rickard Nilsson, Österslövs bykrog, entreprenör och matupplevelser c) Ebba-Maria Olsson, Mossagården, mat och ekologi d) Connie Asterman, Västra Torups byalag, från negativ spiral till hopp och framtidsdrömmar e) Workshop med diskussioner om tre arbetsområden utifrån landsbygdsutveckling, där man bland annat önskade att landsbygdsdagar skulle vara återkommande 3) Företagarträff i Everöd trafik och miljö 4) Workshop i Skepparslöv a) Lars Persson Vecto, ett företag under utveckling b) Claes Sandén, Spirit of Food c) Grupparbeten kring förutsättningar, företagsklimat och rätt möjligheter till tillväxt för landsbygdsföretag 5) Frukostmöte i Åhus, utveckling för orten, biogas, Absolut Company 6) Sex arbetsmöten med styrgruppen ) Föreningsmöte, handbolls VM hur föreningar skulle kunna delta och dra nytta av evenemanget 8) Landsbygdsdag Yngsjö a) Patrik Ohlin, Bra Vatten att vara företagare på Kristianstads landsbygd b) Kerstin Nordholm, Leader Skånes Ess, projekt med Italien c) Fredrik Lager, Kristianstads kommun, landsbygdsutvecklingsarbetet i kommunen d) Kerstin Hallenborg, Skånes Ess, leadermetoden e) Britta Thomé, Göran Danred, Eva Warelius, Körsbärdsgården och Foje Hof islandshästar, turism i samverkan f) Urban Laurin, utveckling på landsbygden inom upplevelseindustrin med offentlig, privat och ideell sektor i samverkan 9) Bymöte Arkelstorp a) Vad som är på gång i kommunen bland annat World Scout Jamboree b) Per Gustafsson, medborgarkontoret och dess verksamhet c) Christer Persson, Zanshin reklambyrå, bra och fungerande reklam 10) Workshop, Skepparslöv a) Tosteberga. bytänk b) Djurröd Kring-byen utveckling c) Tassemarken omvärldstänk d) Ålakusten - paketarrangemang 11) Bymöte Huaröd 12) Sju arbetsmöten med styrgruppen varav ett studiebesök på företaget Malmbergs i Yngsjö och på den föreningsdrivna Anders Håkansgården 15

16 Studiebesök, kompetensutveckling Tyska handelskammaren, skillnaden i svensk och tysk affärskultur och vad man bör tänka på 2. Landsbygdsdag Bäckaskogs slott a. Magnus Lindkvist, olika sätt att uppleva verkligheten, hur folk ställer sig inför förändringar och att hitta oväntade lösningar på problem b. Maybritt Krewald, varför etablera ett företag på landsbygden och vad man ska tänka på c. Workshop med gruppdiskussioner i. Idéer för att få igång fler utvecklingsprojekt ii. Samverkan företag, föreningar iii. Vad som kommer att krävas av kommunen för att utveckling skall ske på landsbygden 3. Studieresa till vänorten Rendsburg, Tyskland a. Orientering runt Rendsburg i. Föreläsningar och studiebesök bl.a. skillnaden mellan svensk och tysk offentlig organisation ii. Leaderprojekt iii. Offentligt stöd till oerfarna företagare och företagare stadda i utveckling iv. Cykeltur utmed Kielkanalen, båttur på floden Eider och studiebesök hos hästföretagare med turismverksamhet 4. Frukostmöte i Degeberga som bland annat tog upp hur man kan sätta området på kartan och hur man ska kunna få igång projekt 5. Återbesök från Rendsburg med busstur runt om i kommunen med besök på Vånga 77, Regenbogen Camping, Sankta Annas Gille och ålfest i Åhus 6. Workshop Skepparslövs golfkrog, utvecklingsmöjligheter runt Bockatorpet och möjligheter för Skepparslöv 7. Sju arbetsmöten varav tre företagsbesök, Vånga 77.1, Ängshyddan i Yngsjö, Araslövs golfkrog ) Två arbetsmöten tillsammans med företagsbesök. Det ena på Värmebaronen och det andra på Vingården i Åhus 2) Landsbygdsdag Bäckaskogs slott a) Maja Söderberg, Tolg Växjö, mobil samåkning b) Anna Haraldsen Jensen Skåne NV, hållbara servicelösningar c) Johan Jyrell, lokala servicepunkter på landsbygden d) Daniela Krizanec, kommunens översiktsplan e) Göran Adlén, trendanalytiker, våga älska framtiden f) Workshop, frågor runt vad som betecknar en levande landsbygd 3) De goda exemplens utflykt a) Besök på mjölkgård i Vittskövle b) Lanthandeln i Huaröd c) Tur med Safaribåten genom Vattenriket från Gropahålet i Yngsjö till Naturum 16