Mötesplats landsbygd Kristianstad samverkan, tillväxt, kunskapssökande rev /tt

Transkript

1 Mötesplats landsbygd Kristianstad samverkan, tillväxt, kunskapssökande rev /tt 1

2 PROJEKTNAMN...3 FAKTA OM KOMMUNEN...3 VISION OCH EFFEKTER...3 BAKGRUND OCH UNDERIFRÅNPERSPEKTIV...3 PROJEKTFORM...3 PROJEKTPERIOD...4 SYFTE...4 MÅLET VÅRT VIKTIGASTE VERKTYG...4 Målstyrning...4 Målgrupp...4 Övergripande mål...4 Mätbara mål...5 Måluppfyllelse inom landsbygdsprogrammet och Leader Skånes Ess strategi...5 Projektets genomgående horisontella arbetsområden...6 Transnationellt samarbete...7 AKTIVITETER I PROJEKTET...7 ÖVERGRIPANDE TIDS- OCH VERKSAMHETSPLAN...7 ARBETSSÄTT OCH STRUKTUR...8 BUDGET...9 ERFARENHETER FRÅN TIDIGARE PROJEKT...10 RISKANALYS...10 DOKUMENTATION OCH UPPFÖLJNING...10 PLAN FÖR ATT SPRIDA RESULTAT...10 UTVÄRDERING...10 SLUTRAPPORT...10 EFTER PROJEKTAVSLUT...10 BILAGA 2 STATISTIK OCH FOLKMÄNGD...11 BILAGA 3 BUDGET... FEL! BOKMÄRKET ÄR INTE DEFINIERAT. 2

3 Projektnamn Mötesplats landsbygd Kristianstad Samverkan, tillväxt, kunskapssökande Fakta om kommunen Kristianstad är Skånes till ytan största kommun. En tredjedel av kommunen består av jordbruksmark och personer beräknas vara sysselsatta inom jord- och skogsbruk 1. Kristianstadsslätten kring Helgeåns nedre lopp har sedan äldsta tid varit en jordbruksbygd med goda betesmarker kring vasskantade vattendrag. I norr, väster och söder begränsas området av skogar och åsar. Kristianstadsslätten kring Helgeåns nedre lopp och mot Hanöbukten är sedan stenåldernen kulturbygd. Boplatser med högar och rösen markerar fortfarande att bebyggelsen tidigt varit utbredd. Området har hela tiden varit en jordbruksbygd med goda jordar och betesmarker. Kring Helge å har stora översvämningsområden präglat landskapet. I väster och söder begränsas området av lövskogsklädda åsar och i norr av tallskogen. Kristianstads kommun bestod ursprungligen av 35 olika kommuner. Kommunen har 24 tätorter utöver staden vilket gör Kristianstad till en av Sveriges tätortsrikaste kommuner. Med sina invånare är Kristianstad den fjärde största kommunen i Skåne län. Kommunen har en positiv befolkningsutveckling och växer med cirka 300 personer årligen. I kommunens sex största centralorter, Arkelstorp, Degeberga, Fjälkinge, Tollarp, Åhus och Önnestad bor hälften av landsbygdens invånare. Resten av befolkningen bor i mindre byar eller på ren landsbygd. 2 Vision och effekter Projektet skall ha en strukturpåverkande effekt genom en förbättrad samverkan mellan kommun och landsbygd, inom landsbygden och öppna för en utveckling som växer fram underifrån. Bakgrund och underifrånperspektiv När kommunen behandlade Länsstyrelsens landsbygdsprogram beslöts att också kommunen behöver ett landsbygdsprogram till stöd för sitt arbete med och förhållningssätt till landsbygdsutveckling. Ett bra program förutsätter ett nära samarbete med landsbygdens aktörer, därför antogs som ett första steg en strategi, Växande landsbygd, för arbetet. Strategin innehöll bl a en tjänst som landsbygdsutvecklare (tillsatt januari 09 med Fredrik Lager), deltagande i Leader (beslut maj 08), stöd till byalag och byutveckling (beslut dec 08) och inrättande av ett landsbygdsråd (start nov 08). Landsbygdsrådet ska utvecklas till ett forum för dialog med byalag, hembygdsföreningen m fl som bas för arbetet med programmet mm. Vidare beslöts att som startskott på arbetet skulle en landsbygdsdag arrangeras. Genom landsbygdsrådet bildades en arbetsgrupp med bl a Oppmanna-Vånga bygderåd, Villands och Gärds Härads hembygdsföreningar, Djurröds byalag, S:ta Annas Gille och LRF som tillsammans med 1 Enligt UC 2 Bilaga 1 Statistik och folkmängd 3

4 kommunen fick uppdraget att lägga förslag till genomförandet. I den gruppen utvecklades Mötesplats Landsbygd. Projektets mål är att ge bra material och arbetsmetoder till landsbygdsprogrammet skapa ett nätverk mellan olika aktörer föra in ett tydligt underifrånperspektiv i de kommunala processerna Projektet stämmer bra med signaler, formella och informella, från företagare, boende och föreningsföreträdare på Kristianstads landsbygd och med önskemål på byastämmorna om ett forum där kommunen och landsbygden kan mötas. Det gemensamma målet är utvecklingen av ett hållbart samhälle ur ekonomiskt, ekologiskt och socialt perspektiv. Projektform Samverkansprojekt mellan näringsliv, föreningar och kommun med Kristianstads kommun som sammanhållande part. Som projektägare och arrangör står Kristianstads kommun tillsammans med Gärds och Villands Härads Hembygdföreningar, S:ta Annas Gille, Oppmanna-Vånga bygderåd, Djurröds byalag, och Sparbanken Kommunen är samordnare. Projektperiod plus två månader för bearbetning och slutredovisning till Anledningen till denna tidsperiod är att vi behöver samarbeta med en rad aktörer för att få ut tillräckligt med kunskapsmaterial för att kunna arbeta fram kommunens kommande landsbygdsstrategi. För att detta material ska bli så bra som möjligt kommer vi sedan under de sista två månaderna göra en samlad redovisning som lämnas till Leader och till kommunstyrelsen. Syfte Skapa mötesplatser för företag, föreningar och företrädare för kommunen där man ska kunna - öka sin kompetens - dela med sig av erfarenheter och kunskaper - söka samarbetspartners över verksamhetsgränser - bilda nätverk - bana väg för otraditionella samverkansformer - förkorta kommunikationsvägar Målet vårt viktigaste verktyg Målstyrning Projektets idé och syfte ska genomsyra hela genomförandet. Målgrupp Projektets huvudsakliga målgrupp är mikroföretagare och aktörer inom den sociala ekonomin boende eller verksamma på Kristianstads landsbygd. Aktörer som faller utanför dessa ramar kan bjudas in om de tillför projektet ett mervärde. Övergripande mål Tillväxt, utveckling med stärkta företag, ett stärkt föreningsliv och ökad kompetens med ett tydligt entreprenörskapstänkande 4

5 Samverkan över verksamhetsgränser med kommunen som en aktiv och attraktiv samarbetspartner Långsiktigt hållbar utveckling med ökad attraktionskraft Mätbara mål Ett landsbygdsråd / -forum för landsbygdsfrågor ska utvecklas och vid projektets slut ha funnit sina former vad gäller uppdrag och organisation. Ett av rådets/forumets huvudsyften är att förkorta och förbättra kommunikationsvägarna mellan kommunen och aktörerna på landsbygden, vilket skall tydliggöras i projektet. Nya nätverk ska bildas. Målsättningen är att fem nätverk som ska ha startats eller beslutats under projektperioden. Nya samverkanskonstellationer ska ha funnit sin form. Målsättningen är tre stycken. Ett ungdomsforum ska bildas och vid projektslut ha funnit sina former. Kompetensen ska ha ökats och behovet av ny kompetens ska ha tydliggjorts. Konkurrenskraften ska ha stärkts och synergieffekter skall ha uppkommit utifrån projektets mål, syften och insatser. I projektet ska tolv företagsvandringar (uppföljning företag) genomföras. I projektet ska tolv föreningsvandringar (uppföljning föreningar) ha genomförts. I projektet ska tre ungdomsforum ha genomförts. Måluppfyllelse inom landsbygdsprogrammet och Leader Skånes Ess strategi Projektet kommer att ha sin hemvist i alla tre axlarna i Landsbygdsprogrammet och ska inom varje område få följande frågor belysta - Hur ska konkurrenskraften inom jord- och skogsbruket i Kristianstad förbättras? Vilka resurser finns? Vilka behöver tillföras? Är det möjligt med samverkan? - Vilka åtgärder behövs för att öka Kristianstads landsbygds attraktionskraft och samtidigt kunna bevara den biologiska mångfalden, minimera miljöbelastningen och behålla ett varierat landskap? Hur ska turismen kunna öka utan negativ påverkan på miljön? - Hur ska vi förbättra livskvaliteten på Kristianstads landsbygd och skapa ett mer diversifierat näringsliv? Hur ska förutsättningar skapas för nyföretagande, nya affärsidéer och nya arbetstillfällen? Inom området Bo och trivas som är projektets huvudområde ska frågor tas upp som rör lokal utveckling och olika slag av föreningsverksamhet. Aktörer inom den sociala ekonomin ska delta i projektet och goda exempel lyftas fram för att visa på hur ett områdes attraktionskraft och konkurrenskraft ökar genom lokalt engagemang. Landsbygdens företagare ska inom området Verka och utvecklas få ett forum för möten, nätverksbyggande och samverkan. Goda exempel i form av innovativa och entreprenöriella lösningar och utvecklingsformer ska få möjligheter att presentera sig och på så sätt vara inspiratörer för andra företagare. Inom området Besöka och uppleva ska besöksnäringens aktörer få möjligheter presentera sina verksamheter och söka samarbetspartners för möjligheter till ökad tillväxt. 5

6 Projektets genomgående horisontella arbetsområden Hållbar utveckling, med diskussioner och lösningar ur ekonomiskt, ekologiskt och socialt perspektiv och hur man ska kunna få dessa att samverka, kommer att få stort genomslag i projektet. Tanken är att en av workshopen kommer att ha en inriktning mot hållbar utveckling. Miljötänkande är inte bara sopsortering och ekologiska morötter. Biosfärområdet Vattenriket har sina förgreningar lång ut i bygderna genom små vattendrag, som i sin tur ansluter till större. Miljömedvetenheten får ett allt större genomslag i vårt dagliga liv. Om naturen inte mår bra mår människorna inte bra, mår människorna inte bra gör inte ekonomin det heller. Några frågor att ställa i projektet: - Kan ett ekologiskt tänkande användas som konkurrensmedel? - Kan miljöhänsyn skrivas in i ett företags affärsplan eller en förening verksamhetsplan? Hur? Vad händer om man vid inköp, begäran om offerter eller vid upphandlingar ställer krav på att säljaren eller anbudsgivaren redovisar miljöhänsyn? Vilka krav är rimliga att ställa? Jämställdhet, mångfald, integration, likabehandling och tillgänglighet är fem viktiga begrepp som i dess praktiska utformning kommer att gå som en röd tråd genom projektet. Män och kvinnor med olika etnisk och kulturell bakgrund ska, som företagare eller företrädare för den sociala ekonomin, bjudas in att delta i olika aktiviteter. Företagare och föreningar från båda könen som brutit könsrolls- och kulturbarriären kommer att lyftas fram. Olikheter vad gäller bakgrund och behov skall betraktas som mervärdesskapande. Tillgänglighet ur både virtuellt och fysiskt perspektiv ska genomsyra projektets verksamhet. Projektet ska med stöd av projektdeltagarna bidra till en undersökning och kartläggning av mötesplatser på landsbygden vilka ska vara öppna för alla. För ett lyckosamt resultat ska rutiner etableras med fokus på upplysning och information. Ungdomar och deras behov ska tydliggöras. Ett ungdomsforum ska bildas med unga inspiratörer, för ungdomar, på landsbygden. Vi ska få in ett nytt tänkesätt genom är att hitta unga inspiratörer som vill lyfta fram landsbygden som något att vara stolt över. Samtidigt ska vi vända på begrepp, utmana fördomar och visa på landsbygdens fördelar. Vi ska lyfta fram ungdomar som brinner för dessa frågor och implementera deras tankar och idéer i projektet. Strategiskt påverkansarbete ska redovisas som en effektiv modell för förbättringar och förändringar. Detta påverkansarbete kan bedrivas inom en organisation, ett företag eller en förening, mellan dessa eller gentemot kommunen. Ett av projektets syften är att lyssna och förkorta kommunikationsvägarna till kommunen och från kommunen, men också mellan projektets aktörer. Kompetensutvecklingsfrågor ska, genom behovet av ny eller förstärkt kompetens, tydliggöras. Projektet är i sig kompetensutvecklande genom föreläsningar, grupparbeten, redovisning av resultat och workshops. Möjlighetstänkande i form av samverkan, nätverksbyggande och otraditionellt samarbete ökar kompetensen inom vissa områden men skapar också behov av ny kompetens inom andra. Detta ska beaktas, dokumenteras, vidareutvecklas och bearbetas. Stärkt konkurrenskraft är projektets huvudsyfte. Ökad marknadsföring är ett medel, profilering är ett annat. Genom att kraftsamla kring projektet, dess mål och syften kommer det ekonomiska och sociala kapitalet att växa. Ett positivt kommunalt företagsklimat och positiva, innovativa företagare drar i sin tur till sig nya företag. Ett aktivt, varierat föreningsliv bidar till attraktiva boendemiljöer, vilket drar till sig fler människor som vill bosätta 6

7 sig på landsbygden. Intressanta turistmål, god service, spännande upplevelser, högkvalitativt kulturellt utbud och möjligheter att kunna äta god mat och bo bra och en unik ekologisk miljö drar till sig besökare. Allt detta bidrar till tillväxt och utveckling. Tematiska workshops. Teman som är närliggande med landsbygdsutvecklingen, ex.vis jordbruk, skogsbruk, fiske, skog, hållbar utveckling är exempel på teman som fokus område på ex.vis workshopen. Dessa aktivitetsdagar kommer att genomföras i tillsammans med våra samverkanspartners för att öka förståelsen och vikten av varje område. Transnationellt samarbete Möjligheterna till transnationellt samarbete kommer att utnyttjas. Tidigare kontakter i Mecklenburg-Vorpommern kan vara relevanta för strukturen och företagandet i vårt område skall sökas och besökas. Landsbygdsnätverkets resurser kommer härvid att utnyttjas. Aktiviteter i projektet Projektet har fyra från början större och organiserade aktivitetsområden Landsbygdsdagar Återkoppling i workshops Företagsvandringar Föreningsvandringar Ungdomsaktiviteter Tematiska aktivitetsdagar inom landsbygdsutvecklingen Förutom dessa organiserade aktiviteter kommer utvecklingsmöten av mer informell karaktär att äga rum.. Övergripande tids- och verksamhetsplan Landsbygdsdagar maj 2009, 2010, 2011 Workshops höst 2009, 2010, 2011 Avslutning höst 2011 Företagsvandringar utspridda under projektperioden Föreningsvandringar utspridda under projektperioden Landsbygdsdagarna på våren ska vara heldagar med kompetensutvecklande och inspirerande föreläsningar på förmiddagarna och grupparbeten med redovisningar på eftermiddagarna. För god spridning kan sammansättningen variera från gång till gång. För att sprida projektet och synliggöra vilka möjligheter som finns i kommunen kommer landsbygdsdagen och workshopen att hållas på olika platser i kommunen. Ca 100 personer representerande olika landsbygdsaktörer bjuds in. Byarna väljer själva, genom den aktör som driver landsbygdsutvecklingen på orten, en manlig och en kvinnlig representant (om möjligt) som deltar i de olika aktiviteterna för att engagera näringsliv, byalag och ideella föreningar. Återkoppling vid höstdagarna där föreningar, företag, nätverk, myndigheter m.fl. får möjlighet att presentera idéer, projekt eller produkter. Detta kan ske genom workshops och redovisningar. Dagarna kompletteras med kompetensutvecklande föreläsningar. Deltagarantalet begränsas till ca 60 personer. De kompetensutvecklande och inspirerande föreläsningarna vid workshops och landsbygdsdagar kommer att vara utgångspunkt för diskussioner vid grupparbeten och utarbetande av innovativa lösningar och är således inte att betraktas som individuell fortbildning utan ett steg i riktningen att kunna samverka runt olika utvecklingsområden med otradionella lösningar. 7

8 Vårdagarna och höstdagarna kommer att genomföras utifrån olika teman. Tänkbara temaområden är Lokal mat Lokala utvecklingsgrupper och lokal finansiering Turismsatsningar ur olika perspektiv Samverkan näringsliv och föreningsliv för ökad tillväxt Finansieringsmöjligheter genom olika EU-fonder och program Val av tema sker i samråd mellan kommun och landsbygdens företagare och föreningsaktiva. Företagsvandringar organiseras och genomförs för att visa på landsbygdens utvecklingskraft i syfte att öka kompetensen, visa på möjligheter, främja relationen mellan kommun och bygdens företag och bygga nätverk mellan företagen. Intresse ska väckas för befintliga företag, deras verksamhet och möjligheter för att på så sätt stärka både tillväxt, utveckling och lokal sammanhållning. Idén är att engagera en aktör i orten som får sköta allt administrativt, och koordinera företagsträffen. Ett typiskt upplägg kan se ut på följande sätt. Efter samling och träff på ett företag, där företaget får presentera sig fortsätter man till ett annat företag där processen upprepas. Vid träffarna ska även aktörer från Kristianstads kommun medverka för att lyssna av vad företagarna har för tankar och idéer samt vad det finns för gemensamma utvecklingsplaner för orten. Motsvarigheten till företagsvandringar skall vara föreningsvandringar. Aktörer inom den sociala ekonomin utför ett värdefullt, och ofta oavlönat arbete inom områden såsom ungdomsarbete, idrott, kultur, lokal utveckling m.m. Inom Leader uppmärksammas detta och värderas som ideell medfinansiering. Vandringarna genomförs för att öka kunskapen om vad som händer på vår landsbygd, sprida goda idéer, visa på möjligheter och tydliggöra utvecklingspotentialen. Hösten 2011 avslutas projektet med redovisning av resultat utifrån projektets mål. Företag och föreningar kommer att redovisa möjligheter som projektet skapat samt vilka nätverk, samarbets- eller samverkanskonstellationer som initierats och startats. I workshops kommer företag, föreningar och nätverk att visa upp sina verksamheter. Arbetssätt och struktur En styrgrupp tillsätts med deltagare från offentlig, privat och ideell sektor. Kommunens landsbygdsutvecklare ska vara projektledare, som skall vara ekonomiskt, organisatoriskt och operativt ansvarig. Han ska till sin hjälp ha en projektgrupp. När behov uppstår ska delprojektgrupper tillsättas vilka ej är statiska vare sig till tid eller utformning. Vid behov ska ytterligare en person anställas i projektet. För speciella uppgifter ska konsult anlitas. Redovisningsfunktionen i projektet sköts av kommunen. 8

9 Budget i sammandrag 3 Vid inköp av varor och tjänster ska Kristianstads kommuns upphandlingspolicy och avtal följas. Kostnaderna (i tkr) kommer att vara relativt jämnt fördelade över perioden och projektorienterade: Aktivitet Belopp tkr Projektledare från Kristianstads kommun 20 % / år Kostnad 416 avser bruttolön inklusive påslag med 40% för administration, ekonomi / redovisning, allmänna kontorskostnader samt lokaler. Är en offentlig medfinansiering Projektanställd /eller konsult à högst 500 kr/t max 458 Lokalkostnader, förtäring och övriga möteskostnader för landsbygdsdagar / 217 workshops Resekostnader / studiebesök (ej personal) 40 Kostnad för föreläsare 315 Kompetensutveckling, omvärldsbevakning mmm för i projektets aktörer med 130 direkt koppling till (och nödvändigt) för projektets genomförande Marknadsföring 103 Transnationella kostnader 120 Slutrapport, utvärdering och tryckning utöver kostnad för projektledare, konsult / projektanställd 20 Ideell insats beräknas till cirka 2880 timmar à175 kr/t. Den ideella insatsen 504 kommer bland annat att bestå av medverkan i de planerade landsbygds- och workshopsdagarna, planeringsmöten, projektsgruppsmöten, nätverksträffar och vandringar. Syftet är mycket stor delaktighet vilken är projektets bas. Kostnadsunderlagen för de olika arrangemangen är framtagna utifrån vad det generellt kostar att anlita experter ed. För kostnaderna för föreläsare har vi kontaktat Talarforum, Sveriges största förmedlarbyrå för att anlita föredragshållare och gjort en förfrågan hos dem var det generellt kostar att anlita en föredragshållare. Detsamma är gjort vad gäller marknadsföringskostnader och lokalkostnader. För marknadsföringen har vi frågat på en reklambyrå vad olika marknadsföringsaktiviteter kostar. För lokalkostnaden har vi gjort en förfrågan hos tilltänkta aktörer för att höra vad de tar för lokalkostnaden. Vi bifogar offertförslaget som vi fick från Bykrogen. Vi är medvetna om att den totala kostnaden i budgeten för köpta tjänster överstiger 100 tkr. Detta är en beräknad kostnad för projektledare/konsulter som involveras i projektet under tiden utifrån vilken aktivitet som skall genomföras. Vilka projektledare som kommer att anlitas kommer att växa fram utifrån tema och på vilken ort som aktiviteten kommer att genomföras. Tanken är att projektet skall gynna lokala aktörer. Fakturaunderlag kommer att skickas in efterhand som projektet fortlöper. Här kommer vi att följa Kristianstads kommuns direktiv och göra genomföra de upphandlingar som krävs enligt lagen om offentlig upphandling på ett korrekt sätt. 3 Bilaga 2 Budget 9

10 Erfarenheter från tidigare projekt Kontakt ska tas med andra kommuner och/eller Leaderområden för att dra nytta av goda exempel. Riskanalys Vid projektstart ska en riskanalys göras. Denna ska följas upp under projektets gång och vid behov revideras. Vid riskanalysens genomförande ska erfarenheter från tidigare EU-projekt beaktas där det visat sig att bristande måluppfyllelse berott på fragmentarisering, kortvarighet, liten tillväxt, uteblivet lärande med för stort glapp mellan mål och utfall samt bristande styrning och inflytande. Dokumentation och uppföljning En utförlig dokumentation ska göras under projektperioden. Projektets framåtskridande ska kommuniceras via kommunens hemsida. Plan för att sprida resultat Resultat av projektet kommer att spridas via kommunens hemsida, workshops, organiserade möten och genom kontakt med pressen. Utvärdering Projektet ska utvärderas kvalitativt och kvantitativt och projektdeltagarna ska involveras i utvärderingsarbetet. Kontakt ska tas med Landskapsvetarprogrammet, Högskolan i Kristianstad för att erbjuda studenter utvärderingen. Slutrapport Slutrapporten ska, förutom de krav som Jordbruksverket ställer, vara ett dokument som utförligt visar hur projektet genomförts och de resultat man kommit fram till. I slutrapporten ska även ingå utvärderingen och resultat under rubriken Efter projektavslut. Slutrapporten ska tryckas. Efter projektavslut När projektet är avslutat ska Landsbygdsråd och Ungdomsforum funnit sin slutgiltiga utformning. Det ska gett svar på hur företagare, föreningsliv och kommun långsiktigt ska samverka för att gagna en god landsbygdsutveckling inom kommunen. Utvecklingsområden ska ha blivit tydliga och dessa skall bearbetas vidare. En uppföljning ska göras varje år för att mäta projektets långsiktiga effekter. Kristianstads kommun S:ta Annas Gille Gärds Härads Hembygdsförening Villands Härads Hembygdsförening Djurröds byalag Oppmanna-Vånga Bygderåd Sparbanken

11 Bilaga 2 Statistik och folkmängd 4 31/ Församling Totalt Män Kvinnor Kristianstads Heliga Trefaldighet Norra Åsum Äsphult Träne-Djurröd Vä-Skepparslöv Köpinge Nosaby Araslöv Åhus Bäckaskog Fjälkinge-Nymö Gustav Adolf-Rinkaby Maglehem Hörröd Huaröd Degeberga Vittskövle Västra och Östra Vram Linderöd Vånga Oppmanna Everödsbygden Totalt : invånare 4 SCB 11

12 Budget specificerad (tkr) Mötesplats landsbygd summa F Lager Konsult Markn.föring Möteskostn resor Föreläsare transnat tryck mm Landsbygdsdag 100 pers/år Inbjudan, marknadsföring, mm Projektledare landsbygdsutvecklare 120 t/år ** Programarbete, dokumentation konsult 80 t/år * Lokal + mat 350 kr/person Föreläsare, moderator mm Workshops 80 pers/år Projektledare landsbygdsutvecklare 100 t/år ** Inbjudan, marknadsföring mm Programarbete, dokumentation (konsult) 60 t/år * Lokal + mat 350 kr/person Föreläsare, moderator Uppföljning företag 4/år Inbjudan, marknadsföring mm Projektledare landsbygdsutvecklare 48 t/år ** Dokumentation, uppföljning, konsult 36 t/år * Lokal + fika Uppföljning föreningar 4/år Inbjudan, marknadsföring mm Projektledare landsbygdsutvecklare 48 t/år ** Dokumentation, uppföljning, konsult 36 t/år * Lokal + fika Landsbygdsrådet 2 ggr/år Projektledare landsbygdsutvecklare 24/år ** Dokumentation, uppföljning, konsult 24 t/år * Lokal + fika Uppföljning ungdomsforum 1 ggr/år Inbjudan, marknadsföring mm Projektledare landsbygdsutvecklare 16/år ** Dokumentation, uppföljning, konsult 16 t/år * Lokal + fika Studiebesök 20 pers

13 Transnationellt samarbete Studiebesök ev tidigare kontakt Mecklenburg-V 6 pers Mässbesök ed 4 pers Års- resp slutredovising Projektledare landsbygdsutvecklare 30 t/år, 60 t 2011 ** Sammanställning och utvärdering (konsult) 40 t/år 80 t 2011 * Tryckkostnader Kompetensutveckling, omvärldsbevakning ed För projektledare, konsult mfl Totalkostnad FINANSIERING Offentlig medfinansiering summa Kommun kontanter Tid F Lager 0,2/år + 40% för ekonomi+lokaler, kontorskostn* % Ideell medfinansiering ,8 landsbygdsdagen 3 ggr à 6t, 70 pers workshopen 3 ggr à 6t, 50 pers uppföljning företag 12 totalt à 2t, 15 pers uppföljning föreningar 12 totalt à 2t, 15 pers Deltagartid 2880 h à 175 kr/t ,7 Konsult: 500 kr/t (ev projektanställning om mer ekonomiskt) ** Landsbygdsutvecklare Fredrik Lager årslön inkl sociala kostnader enl intyg 495 Omkostnader ekonomiredovisn, lokal, kontorskostnader 40% 198 Timlön tkr/t (årslön / 1980 timmar/år) 693 0,35 0 % 13