Journalnr: SLUTRAPPORT FÖRSTUDIE En väg till vidareutveckling på Seskarö

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "Journalnr: SLUTRAPPORT FÖRSTUDIE En väg till vidareutveckling på Seskarö"

Bengt Lundqvist
för 7 år sedan
Visningar:

1 1 Journalnr: SLUTRAPPORT FÖRSTUDIE En väg till vidareutveckling på Seskarö Förstudie utförd av Seskarö Bensin och Service Ekonomisk Förening Kontaktperson Sten-Inge Videhult projektledare ;

2 2 Bakgrund Den nuvarande servicen på Seskarö Utvecklingen att samla allt till tätorten har slagit hårt även på Seskarö. En stor del av servicen har dragits in, i stort sett all samhällsservice har försvunnit från Seskarö. Det som finns kvar är det vi skapat själv på mer eller mindre ideell bas. Den kommunala skolan finns fortfarande kvar med förskola och 1-6 skolan. I den anrika skolan finns för närvarande ett 60-tal barna i åldrarna 1-12 år. ICA Seskarö, och Seskarö Bensin och Service håller så gott det går uppe servicen då det gäller konsumtionsbehovet. Föreningslivet är av tradition livaktigt. Ser man till antalet boende på Seskarö är antalet betalda medlemmar i de olika föreningarna stort. På Seskarö genomförs under året ett stort antal aktiviteter och verksamheter. Det rika föreningslivet står idag för de sociala kontakterna och till viss mån även för den sociala omsorgen. Förstudiens upplägg Seskarö deltar medverka i projektet Lokala hållbara servicelösningar på landsbygden. Detta projektet syftar till att i landet utveckla olika former och modeller för hållbar service på landsbygden. I projektet medverkar 15 byar från Sverige fördelade på 5 från Norrbotten, 5 från mellan Sverige och 5 från södra Sverige. Från Norrbotten medverkar förutom Seskarö, Gunnarsbyn, Moskosel Glommersträsk och Kuttainen. Det landsomfattande projektet finansieras av bl.a. Tillväxtverket. Målsättningen med förstudien på Seskarö var alltså att finna en modell på Seskarö som förbättrar servicen och samtidigt kan visa för andra byar hur en servicepunkt kan byggas upp. Avsikten med förstudien var att låta Seskaröborna ge svar på om man vill ha en servicepunkt på Seskarö och i så fall vad den skulle kunna tänkas innehålla. Förstudiens kring en tänkt servicecentra på Seskarö skulle utgå från en enkätundersökning riktat till öborna och sommarstugeägare. Utöver enkätundersökningen genomfördes personliga intervjuer med skolbarn, ungdom, förstagare samt familjer och enskilda personer. Urvalet gjordes utifrån kriteriet möjlig tillväxt på Seskarö (Företagare), grupper som oftast inte svarar på enkäter (barn och ungdom) samt för ön viktiga och intressanta personer (Familjer och enskilda. Enkäten som biläggs denna rapport gav svar på svar på följande frågeställning. Bilaga 3:1 Grundinventering av behovet. Förslag på innehåll, service Förslag på organisatoriskt upplägg Lokalisering och lokalbehov Tekniskt innehåll Personalbehov Kostnader och finansiering av ett servicecenter

3 3 Förstudiens genomförande och resultat Grundinventering Den grundinventering som genomfördes klarlade vilket servicebehov som man har på ön. Många förslag har kommit fram om vad en servicepunkt ska innehålla. Frågeställningar kring och intresse för sjukvården, alternativa vårdformer, åldringsboende och framför allt vardagsservicen på Seskarö har särskilt lyfts upp i svaren. Resultat av enkätundersökningen Projekttes enkätundersökning väckte alltså ett stort engagemang och intresse från Seskaröborna. En sammanställning av genomförd undersökning biläggs denna slutrapport. Bilaga 3:2 Förslag att startat upp en service- och utvecklingspunkt Ett förslag till att starta upp en Servicepunkt på Seskarö har tagits fram. Bilaga 3:3 Man har i arbetet med enkäterna getts möjlighet att ge uttryck för hur Seskarö ska kunna utvecklas i ett bredare perspektiv. Man har tagit upp idéer och förslag om vad som behöver utvecklas på Seskarö för ökad företagsamhet, trivsel och turism. Många förslag har tagits fram. En del kräver större investeringar medan många utvecklingsfrågor kan lösas med relativt små medel. För att fånga upp på behovet av att utveckla servicen och nya aktiviteter har ett förslag till att skapa en Service- och Utvecklingspunkt på Seskarö tagits fram. Service- och Utvecklingspunkten som föreslås drivas på försök under två år. Under den perioden ska man arbeta för att finna formerna på en permanent verksamhet. Haparanda kommuns tillväxtenhet föreslås ha ansvaret för projektet. Projektägare är Haparanda kommun med en kommunal projektsamordnare där politiker, chefstjänstemän och lokala representanter utses som styrgrupp. En lokal projektledare (50%) rekryteras. Kan med fördel komma från Tillväxtenheten. Vidare rekryteras lots/generalist tillsammans med lokal entreprenör. En referensgrupp med partners och finansiärer utses. Styrgrupp: Ordf. Näringslivsförvaltningen, Ks-ledamot/er, chef näringslivsförvaltning, näringslivsutvecklare,3 st repr. för lokala grupper inkl lokal projektledare

4 4 Referensgrupp: Projektgrupp: Haparanda bygderåd, Hela Sverige ska leva/norrbotten, Landstinget, Posten, Arbetsförmedling i Haparanda, Bank, PRO, lokala företagare, politiker från olika nämnder. Projektledare, lokala projektledare/ lots I samverkan med Haparanda Kommuns fastighetsförvaltning föreslås att lämpliga lokaler ordnas. Förstudiens organisatoriska upplägg. Huvudman för denna förstudie har varit Seskarö Bensin och Service ekonomisk förening. Projektledare har varit Sten-Inge Videhult. Åda Hansson anställdes för att under perioden maj-augusti genomföra studien. Hansson slutade sin projektanställning i slutet av juli då hon fick en fast anställning. Videhult tog över och avslutade projektet. Projektet har letts av en arbetsgrupp bestående av Göran Wigren, Haparanda Kommun, Roland Harr, Ordf Seskarö PRO Susanne Westberg, Seskarö Hembygdförening Maj Söderholm, Seskarö Hembygdsförening Magnus Kauma, Seskarö Idrottsförening Hans Fält, Protron AB Bertil Degerlund, Hela Sverige ska Leva Sten-Inge Videhult ordf Seskarö Bensin och Service Projektets erfarenhet Projektet har på många sätt engagerat hela samhället. Många har svarat på enkäten och diskussioner förs inom olika organisationer och föreningar om hur servicen på Seskarö ska utvecklas. Samtal mellan föreningar om samverkan har fått ökad intensitet. Genom att projektledningen har fått möjlighet att lyfta fram lansbygdens behov av service och förslag på hur det ska kunna ordnas har kommunledningen engagerat sig i Seskaröbornas planer.

5 5 Projektets resultat Förstudien har lett till att ett förslag att starta en Service- och utvecklingspunkt på Seskarö. Centrat ska på försök drivas under en två års period. Ett kostnadsbudget är framtagen samt förslag till finansiering. Arbetet har presenterats för Haparanda kommuns Arbetsutskott samt Haparanda kommuns kommunledning. Förslaget har av kommunens ledning tagits emot med stort intresse och med positiva förtecken. Lokalbefolkningen på Seskarö har gjort ett omfattande och djupt arbete och visat ett stort engagemang kring Seskarös utveckling. Arbetet är överlämnat till Haparanda Kommun för vidare handläggning Det är Seskaröbornas förhoppning att Service- och utvecklingscentrat kan startas upp under 2012.

Relevanta dokument

Servicepunkt på Seskarö

Servicepunkt på Seskarö Projektplan Bakgrundsbeskrivning Nuläge Hela samhällets service har förändrats och klart försämrats för människor som bor på landsbygden. Vi tror att servicen ska kunna förbättras